Viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård. Utvärdering , delrapport

Transkript

1 Viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård Utvärdering , delrapport

2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor om alternativa format skickas till alternativaformat@socialstyrelsen.se Artikelnummer Publicerad april 2018

3 Förord Socialstyrelsen beslutar om vilken hälso- och sjukvård som ska utgöra rikssjukvård. Denna vård ska samordnas till enheter där en hög vårdkvalitet och en ekonomiskt effektiv verksamhet kan säkerställas. Det framgår av 2 kap. 7 och 7 kap. 5 hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) HSL, samt av propositionen till lagändringen (2016/17:43). Vidare framgår det att Socialstyrelsen beslutar om tillstånd och villkor, efter ansökan från de landsting eller regioner som avser att bedriva rikssjukvård. Det finns ett särskilt beslutsorgan inom Socialstyrelsen, Rikssjukvårdsnämnden, som har till uppgift att besluta om rikssjukvård. Detta framgår av 19 förordningen (2015:284) med instruktion för Socialstyrelsen. Rikssjukvårdsnämnden beslutade den 15 juni 2011 att bevilja Landstinget i Uppsala län genom Akademiska sjukhuset samt Västra Götalandsregionen (VGR) genom Sahlgrenska Universitetssjukhuset tillstånd att bedriva viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård. Socialstyrelsen har som uppgift att följa upp och utvärdera verksamheter samt bedöma om tillståndsinnehavarna levt upp till de villkor och krav som var förenade med beslutet om rikssjukvård. Denna rapport utvärderar den första tillståndsperioden för rikssjukvård inom viss kraniofacial kirurgi, åren och kompletterar rapporten för åren som publicerades i december 2015, Socialstyrelsens artikelnummer (dnr 3821/ ). Dessa rapporter ska även ge underlag inför beslut om den andra tillståndsperioden avseende viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård. Rapporten har sammanställts av Socialstyrelsen, avdelningen Kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården, enheten för högspecialiserad vård. Olivia Wigzell Generaldirektör

4

5 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Inledning... 8 Resultat... 9 Uppföljning av verksamheterna Generella villkor för rikssjukvårdsuppdraget...12 Villkor som skulle vara uppfyllda 31 december Sammanfattande bedömning och slutsats Bedömning av villkorsuppfyllelse...15 Bedömning av resultat...15 Förbättringsområden...15 Slutsats...16 Referenser Bilaga 1 Definition av viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård Bilaga 2 Villkor för tillstånd att bedriva viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård

6

7 Sammanfattning Rikssjukvårdsnämnden beslutade den 24 september 2008 att definiera viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård. Efter påföljande tillståndsutredning beslutade Rikssjukvårdsnämnden den 15 juni 2011 att bevilja Landstinget i Uppsala län genom Akademiska sjukhuset samt Västra Götalandsregionen genom Sahlgrenska Universitetssjukhuset tillstånd att bedriva viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård. Socialstyrelsen har som uppgift att följa och utvärdera verksamheterna under tillståndsperioden. Denna delrapport avser uppföljning och utvärdering av verksamheternas resultat under åren , utifrån de villkor som ålagts verksamheterna vid tillståndets utfärdande samt de utökade villkor för år 2017, som delgavs i december Delrapporten är ett tillägg till den samlade bedömningen som finns i utvärderingen för åren , som publicerades i december 2015, Socialstyrelsens dnr 3821/ Socialstyrelsen konstaterar att majoriteten av de utförda operationerna inom definitionen genomförts med anledning av kraniosynostoser på patienter yngre än sex månader. Totalt har 293 operationer utförts inom den nu gällande definitionen, i verksamheterna med rikssjukvårdstillstånd, under åren Av dessa utfördes 217 operationer vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och 76 operationer vid Akademiska sjukhuset. Av samtliga 293 operationer har 37 operationer på patienter med syndrom utförts vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och sju operationer med anledning av syndrom har utförts vid Akademiska sjukhuset. Villkoret att patienter med syndrom och komplexa behandlingsbehov ska handläggas i samverkan mellan enheterna har uppfyllts. Ett nationellt vårdprogram har utformats och publicerats på de båda verksamheternas hemsidor. En gemensam skriftlig patient- och föräldrainformation saknas alltjämt men är under utformning. Ett register som täcker alla patienter behandlade inom rikssjukvårdsdefinitionen finns ännu inte. Ett gemensamt klassificeringssystem för komplikationer har dock tagits fram. Villkoren gällande kontinuitetsplan samt en kompetensförsörjningsplan har uppfyllts. Socialstyrelsen bedömer sammanfattningsvis att vården avseende viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård är av hög kvalitet. Denna utvärdering presenteras för Rikssjukvårdsnämnden den 18 april Utvärderingen ska bidra till underlaget inför den andra tillståndsperioden. VISS KRANIOFACIAL KIRURGI SOM RIKSSJUKVÅRD 7

8 Inledning Skallmissbildningar delas upp i kraniosynostoser och kraniofaciala syndrom. Kraniosynostos är ett samlingsnamn på medfödda skallmissbildningar där en eller flera av de sömmar (suturer) som binder samman skallens olika ben har slutits och förbenats för tidigt. Detta leder till att skallen får en avvikande form. För att skallen och hjärnan ska kunna växa är det viktigt att dessa suturer hålls öppna. Det är därför avgörande för dessa patienters utveckling att opereras med kraniofacial kirurgi. Kraniofaciala missbildningar kan beröra endast ett av skallens tillväxtområden eller vara mer omfattande och omfatta även ansiktet som vid s.k. syndrom. Kraniofaciala syndrom är ett samlingsnamn för olika tillstånd där kraniosynostos ingår tillsammans med andra missbildningar. Definitionen för rikssjukvården omfattar kraniofaciala missbildningar som delas upp i kraniosynostoser, kraniofaciala missbildningssyndrom samt övriga medfödda skalldeformiteter eller defekter och hypertelorism (ett medfött tillstånd med för stort avstånd mellan två organ, t.ex. ögonen), i kombination med specifika åtgärder (bilaga 1). Syftet med delrapporten avseende åren är att komplettera utvärderingen med aktuella uppgifter för den första tillståndsperioden, som publicerades år Utvärderingen följer även upp de utökade villkor som tillförts verksamheterna inom rikssjukvårduppdraget. Bland annat skulle ett nationellt gemensamt vårdprogram utvecklas samt ett gemensamt informationsmaterial till patienter och anhöriga utformas under år Uppgifterna i delrapporten är inhämtade från tillståndsinnehavarna, Patientregistret och Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Patient- och närståendeperspektivet har belysts via patientenkäter vid båda verksamheterna av Socialstyrelsen, dnr /2017. Denna utvärdering presenteras för Rikssjukvårdsnämnden den 18 april Utvärderingen ska bidra till underlaget inför den andra tillståndsperioden. Tillståndsinnehavarna har fått möjlighet att komma med synpunkter på innehållet i rapporten. Metod Information och data har inhämtats från: tillståndsinnehavarna (uppföljningsblankett) kompletterande information från tillståndsinnehavarna patientregistret Inspektionen för vård och omsorg (IVO). 8 VISS KRANIOFACIAL KIRURGI SOM RIKSSJUKVÅRD

9 Resultat Uppföljning av verksamheterna Uppföljning av tillstånden inom definitionsområdet består av fyra delar. De olika delarna innehåller allmänna frågor, resultatindikatorer och uppföljning av villkor för åren Den fjärde delen i utvärderingen gäller de utökade villkor som tillkom för år 2017 och skulle vara uppfyllda senast den 31 december Allmänna frågor I följande avsnitt presenteras resultat avseende god vård, dvs. kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård, säker hälso- och sjukvård, patientfokuserad hälso- och sjukvård samt hälso- och sjukvård i rimlig tid. Information om förändrade metoder Rikssjukvårdsenheterna rapporterade att inga nya metoder hade införts under tillståndsperioden Sahlgrenska Universitetssjukhuset har däremot förtydligat informationen om att operationsmetoderna har fått ny nomenklatur. Fjädertekniken benämns nu kraniotomi med fjäder. Strip kraniotomi är den teknik där skallen öppnas och den påverkade suturen tas bort. Sahlgrenska Universitetssjukhuset utför inte längre denna metod. Akademiska beskriver i uppföljningsblanketten för 2017 att de eventuellt kommer att byta metod till fjäderassisterad teknik för barn upp till 6 månaders ålder. Auskultationsresor har planerats till enheterna i Göteborg och Rotterdam för att jämföra detaljskillnader i utförande av metoden. Akademiska redovisar att de under hösten 2017 även ändrat rutinerna vid inskrivning och uppföljning av patienterna. Datortomografi utförs numera i anslutning till inskrivningen inför operation och uppföljande ögonkontroller följs upp vid Akademiska i stället för patienternas hemortssjukhus. Uppföljning av patientsäkerheten Akademiska sjukhuset har tillsatt en kvalitetsansvarig och en kvalitetssamordnare som leder arbetet med den fortsätta utvecklingen av kvalitetsorganisationen inom plastik- och käkkirurgi. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har liknande uppbyggnad sedan tidigare med kvalitetssamordnare som ingår i ledningsgruppen med fokus på kvalitetsutveckling och patientsäkerhet. Både Akademiska sjukhuset och Sahlgrenska Universitetssjukhuset har hanterat avvikelser som resulterat i händelseanalyser under perioden. Systematiskt arbete med mätningar av patientupplevelser Verksamheterna redogör för ett likartat sätt att systematiskt följa patientupplevelser. Återkopplingar sker på berörda enheter och till personalgrupper samt läggs ut via internet för offentlig granskning. VISS KRANIOFACIAL KIRURGI SOM RIKSSJUKVÅRD 9

10 Säkerställande av att patienten får individuellt anpassad information Verksamheterna redogör för ett likartat sätt att systematiskt arbeta med information till patienterna muntligen och skriftligen. Ett arbete med att ta fram nationell patientinformation har påbörjats i samarbete mellan enheterna under På Sahlgrenska Universitetssjukhuset pågår ett arbete för att samla den kraniofaciala kompetensen inom ett regionalt kraniofacialt kompetenscentrum med koncentrerad multidisciplinär vård. Handläggandet av patienter med behov av alla typer av kraniofacial kompetens ska kunna ske där. Medicinskt motiverad tid Båda verksamheterna rapporterade att alla patienter har fått vård inom medicinskt motiverad tid och enligt individuell plan för behandling under åren Akademiska sjukhuset rapporterade två fall av fördröjningar av behandlingar. Det ena fallet var patientrelaterat och det andra av organisatoriska skäl. Tidsförskjutningarna har inte påverkat det medicinska utfallet för patienterna. Akademiska sjukhuset rapporterade inga uppskjutna operationer mindre än 24 timmar innan planerad start av operation under tidsperioden. Sahlgrenska Universitetssjukhuset rapporterade 19 uppskjutna operationer inom motsvarande tid. Orsakerna har varit patientrelaterade i 15 av fallen, tre patienter blev strukna av organisatoriska skäl, varav en på grund av brist på intensivvårdsplats. En patient ströks på grund av annan patient med högre medicinskt prioritering. Tidsförskjutningarna har inte påverkat det medicinska utfallet för patienterna. Verksamhetsspecifika resultatindikatorer Verksamhetsspecifika resultatindikatorer avseende viss kraniofacial kirurgi utarbetades i samband med definitionsöversynen Resultatindikatorerna baserades på uppföljningarna och utvärderingen av rikssjukvårdsenheterna på Akademiska sjukhuset och Sahlgrenska Universitetssjukhuset under verksamhetsåren Indikatorerna avser vårdvolymer uppdelat i diagnosområden, vårdvolymer avseende primäringrepp per ålder och vanligaste operationsmetod samt remissdata. Vårdvolymer uppdelat i diagnosområden vid rikssjukvårdenheterna Under utfördes totalt 293 operationer/åtgärder inom definitionsområdet vid rikssjukvårdsenheterna. Antalet utförda operationer/ingrepp enligt definitionen kraniosynostos, ökade från 20 (år 2015) till 29 (år 2016), för att sjunka till 20 år 2017 vid Akademiska sjukhuset. Antalet utförda operationer enligt definitionen kraniosynostos sjönk från 59 (2015) till 51 (år 2016) för att öka till 70 under år 2017 vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Inom gruppen syndromal kraniosynostos utfördes totalt 44 operationer/ingrepp varav Akademiska sjukhuset utfört totalt sju under åren VISS KRANIOFACIAL KIRURGI SOM RIKSSJUKVÅRD

11 Andra operationer inom definitionen av medfödda deformiteter av skalle, ansikte och käke eller hypertelorism, genomfördes inte vid rikssjukvårdsenheterna under perioden. Vårdvolymer avseende primäringrepp per ålder och vanligaste operationsmetod Enheterna använder sig huvudsakligen av samma operationsmetoder som tidigare. Vid Akademiska sjukhuset utgör fortfarande den vanligaste operationstypen H-kraniektomi och vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset kraniotomi med fjädrar. Majoriteten av operationerna utfördes på patienter som var yngre än 6 månader. Remissdata Båda verksamheterna tar emot bilder för frågor eller remittering kring skallform i en funktionsbrevlåda, enligt det nationella vårdprogrammet från Under åren kom totalt 777 remisser in till rikssjukvårdsenheterna. Till Akademiska sjukhuset kom 164 remisser, varav 19 från eget landsting och 145 från andra landsting. Till Sahlgrenska Universitetssjukhuset kom 613 remisser, varav 243 från eget landsting och 370 från andra landsting. Under år 2017 kom 358 remisser in till Sahlgrenska varav 157 kom från det egna landstinget och 201 kom från andra landsting. Sahlgrenska redovisade även att det tillkommit några fler patienter utan skriftlig remiss, exempelvis via telefonsamtal och direkt vid återbesök. Även privatpersoner har hört av sig till funktionsbrevlådan. Under år 2017 kom totalt 82 remisser in till Akademiska sjukhuset, varav 13 från det egna landstinget och 69 kom från andra landsting. Från år 2017 kan även anonyma konsultationer göras via funktionsbrevlådan. Orsakerna till om remitterade patienter inte behandlades vid rikssjukvårdsenheterna, var oftast att diagnosen var lägesbetingad skalldeformitet alternativt en normal variation på skallformen, som inte behandlas med kirurgi. Mortalitet och komplikationer Ingen av tillståndshavarna rapporterade något dödsfall upp till fem år efter operationen. Båda enheterna beskriver komplikationer men ingen av komplikationerna har medfört bestående men för patienterna. I utvärderingen för åren diskuterades att barnen som opererades med H-kraniektomi vid Akademiska sjukhuset behövde blodtransfusioner i samband med ingreppet i en större utsträckning än de barn som opererades med fjädertekniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Under har både Akademiska sjukhuset och Sahlgrenska Universitetssjukhuset minskat blodförlusterna (milliliter per kilo) under operationerna. I samband med ingreppen fick 94 procent av patienterna på Akademiska sjukhuset och 56 procent av patienterna på Sahlgrenska Universitetssjukhuset blodtransfusion under åren Dessa siffror är i stort sett oförändrade år Treårsuppföljning och andel datortomografi (skiktröntgen) Båda rikssjukvårdsenheterna följde upp patienternas resultat efter operationerna. Framför allt avseende funktionen, för att på ett tidigt stadium hitta tendenser på till exempel ökat tryck i skallen, med hjälp av datortomografi. VISS KRANIOFACIAL KIRURGI SOM RIKSSJUKVÅRD 11

12 Antalet patienter som genomgick treårsuppföljning under åren var sammanlagt 94 vid Akademiska sjukhuset och 314 vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Av dessa patienter utfördes datortomografi på mellan procent vid Akademiska sjukhuset och på samtliga patienter vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det framkom att det inte fanns något vedertaget protokoll för att mäta estetiskt resultat vid mötet med rikssjukvårdsenheterna Sahlgrenska har efter förfrågan från Akademiska sjukhuset, instruerat hur mätmetoden för de estetiska resultaten ska användas så att deras data ska bli jämförbara. Ett gemensamt klassificeringssystem för komplikationer har tagits fram i samband med detta. Inga sekundära korrektioner upp till ett år efter primäringreppet utfördes vid någon av tillståndsinnehavarna under Vid Sahlgrenska har två skallexpansioner utförts i efterförloppet på grund av staspapill under år Villkor och villkorsuppfyllelse I samband med att beslut fattades för den första tillståndsperioden angavs villkor för tillståndsinnehavarna, dessa utökades inför år 2017 (bilaga 2). De utökade villkoren gällde samarbete mellan enheterna med utformning av ett gemensamt vårdprogram, forskning och utveckling inom området, systematiskt kvalitetsarbete med t.ex. ett gemensamt kvalitetsregister och slutligen kunskapsspridning inom området. Dessa villkor skulle vara uppfyllda senast den 31 december Generella villkor för rikssjukvårdsuppdraget Samarbete mellan rikssjukvårdsenheterna Akademiska sjukhuset redovisade att det fanns en samarbetsinriktad dialog mellan de två enheterna med utbyte av erfarenheter och idéer för FoU (en projektdatabas för forskning och utveckling). Enheterna rapporterar att de gemensamt tagit fram ett nationellt vårdprogram och samarbetar kring framtagning av patient- och föräldrainformation. Alla nya syndromfall diskuteras vid gemensamma möten och enheterna anger att de har samarbetat vid vården av enstaka patientfall i form av second opinion samt övertagning för uppföljning av patienter vid behov. Mätmetoden för de estetiska resultaten har samordnats. Samarbete avseende klassificeringssystem för komplikationer har tagits fram. I uppföljningsrapporten för 2017 beskriver Akademiska sjukhuset att de planerade att auskultera vid Sahlgrenska under februari månad 2018 för att lära sig fjädertekniken. Forskning och internationellt samarbete Tillståndsinnehavarna beskriver att registrerade doktorander har pågående forskningsprojekt. Sahlgrenska Universitetssjukhuset redovisade 17 publikationer och Akademiska sjukhuset tre under perioden VISS KRANIOFACIAL KIRURGI SOM RIKSSJUKVÅRD

13 Rikssjukvårdsenheterna har fortfarande separata kvalitetsregister, men Sahlgrenska rapporterar att man under åren gått igenom och grupperat komplikationer efter kraniofaciala ingrepp. Detta har varit en utgångspunkt för diskussion med Akademiska om hur komplikationer ska registreras och jämföras. Enheterna planerar även att utföra gemensamma forskningsstudier. Båda enheterna har separata biobanker. Blodprov tas på samtliga patienter vid Akademiska sjukhuset. Vid Akademiska sjukhuset samlas benvävnad, celler och DNA från operationerna av kraniosynostoserna i Uppsalas biobank. Vid Sahlgrenska tas blodprover men inte på patienter med sagittal synostos och metopikasynostos. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har fördjupat forskningssamarbetet med kraniofaciala centrum i Rotterdam och i Köpenhamn för att möjliggöra kohorter av sällsynta patienter under åren. Akademiska sjukhuset rapporterar internationella samarbeten gällande forskning med kraniofaciala centrum i Helsingfors, Paris och Oxford. Kunskapsspridning Båda enheterna redogör för hur de bidragit med kunskapsspridning genom utbildning, anordning av kongresser, konferenser, presentationer och litteratur samt information via sociala medier. Det vårdprogram som framtagits gemensamt av enheterna är en del av kunskapsspridningen. Förändringar i personalsammansättning eller annan stödverksamhet Båda tillståndsinnehavarna har kommit in med information om förändringar i personalsammansättningen. Samarbete med andra länder för att säkra kompetensen inom läkarkåren finns. Villkor som skulle vara uppfyllda 31 december 2017 Nationellt vårdprogram Ett nationellt vårdprogram har tagits fram av rikssjukvårdsenheterna i samverkan. Ett utkast till vårdprogrammet skickades till den sökande enheten vid Karolinska Universitetssjukhuset för kommentarer. Därefter skickades vårdprogrammet till samtliga verksamhetschefer inom barn- och ungdomssjukvård i landet. Vårdprogrammet har gjorts tillgängligt för patienter och remittenter på rikssjukvårdsenheternas hemsidor. Socialstyrelsen bedömer att villkoret är uppfyllt. Patient- och föräldrainformation Rikssjukvårdsenheterna anger att de har påbörjat arbetet med att färdigställa enhetlig information till patienter och anhöriga. Enligt rikssjukvårdsenheterna kommer detta att färdigställas under våren Socialstyrelsen bedömer att villkoret inte var uppfyllt den 1 januari VISS KRANIOFACIAL KIRURGI SOM RIKSSJUKVÅRD 13

14 Handläggning av patienter i samverkan Rikssjukvårdsenheterna anger att de har utarbetat former för handläggning av patienter med syndrom. Dessa har presenterats vid två möten som ägt rum via videolänk. En gemensam arbetsdag har ägt rum under januari Rikssjukvårdsenheterna anger att samtliga syndromfall har diskuterats mellan enheterna. Socialstyrelsen bedömer att villkoret är uppfyllt. Kontinuitetsplan Sahlgrenska Universitetssjukhuset har inkommit med en kontinuitetsplan över hur man hanterar bortfall av personal, operationsutrymme och platser vid intensivvårdsavdelning. Sahlgrenska Universitetssjukhuset beskriver samarbete med kraniofaciala center i Rotterdam, inget konkret vårdavtal beskrivs. Socialstyrelsen bedömer att villkoret är uppfyllt. Akademiska sjukhuset beskriver att de säkerställer kontinuitet genom ett utvecklat samarbete mellan rikssjukvårdsenheterna. Även samarbeten med kraniofaciala enheter i Helsingfors, Paris och Oxford beskrivs. Med enheten i Helsingfors finns en formell överenskommelse på team- och ledningsnivå att gemensamt säkerställa stabil tillgänglighet för vård av patienterna inom rikssjukvårdsuppdraget. Socialstyrelsen bedömer att villkoret är uppfyllt. Kompetensförsörjningsplan Sahlgrenska Universitetssjukhuset har inkommit med en kompetensförsörjningsplan med strategier för kompetensförsörjning inom övergripande plastikkirurgi, plastikkirurgisk kompetens, spetskompetens inom kraniofacial kirurgi, spetskompetens inom kraniofacial omvårdnad och karriärutvecklingsmöjligheter. Socialstyrelsen bedömer att villkoret är uppfyllt. Akademiska sjukhuset beskriver hur man säkerställer fortlöpande tillgång till personal genom blockvis rotation under ST-utbildningen. Samtliga nyutexaminerade ST läkare får vidareutbildning inom klinikens olika spetsområden, inklusive den kraniofaciala. Rekrytering förankras i team och genom ledningen. Socialstyrelsen bedömer att villkoret är uppfyllt. 14 VISS KRANIOFACIAL KIRURGI SOM RIKSSJUKVÅRD

15 Sammanfattande bedömning och slutsats Bedömning av villkorsuppfyllelse De villkor som är förenade med tillstånden att bedriva viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård har granskats. Socialstyrelsen bedömer att villkor vad gäller Landstinget i Uppsala län och Västra Götalandsregionen är till stor del uppfyllda. Det saknas en gemensam information till patienter och föräldrar som skulle utformats i samverkan till den 31 december Bedömning av resultat Totalt utfördes 293 operationer avseende viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård varav majoriteten var ingrepp med anledning av kraniosynostoser. Av dessa utförde Akademiska sjukhuset cirka 20 procent och Sahlgrenska Universitetssjukhuset cirka 80 procent. Operationer av syndrompatienter utgör en liten del av rikssjukvårdsuppdraget och Socialstyrelsen konstaterar att Akademiska sjukhuset utför ett fåtal av dessa ingrepp per år. Ingen patient med syndrom inom definitionen opererades vid Akademiska sjukhuset under år De två tillståndsinnehavarna redovisar lite olika grundprinciper för behandling av syndrompatienter i det nationella vårdprogrammet. Patienterna med syndrom förs dock upp på gemensamma behandlingskonferenser med de två rikssjukvårdsenheterna Socialstyrelsens samlade bedömning, baserad på inhämtad information, är att tillståndsinnehavarna avseende viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård bedriver vård av hög kvalitet. Inga allvarliga avvikelser, ingen postoperativ mortalitet och enbart ett fåtal komplikationer förekom Blödningen under operationerna har minskat vid båda rikssjukvårdenheterna under den första tillståndsperioden. Vidare har rikssjukvårdsenheternas elektroniska remisshantering förkortat tiden för inremittering och patienterna tas emot inom medicinskt motiverad tid. Resultaten sammantaget för hela den första tillståndsperioden visar även att rikssjukvårdsenheternas stöd till remittenter huvudsakligen upplevs som positivt av remittenterna. Patienter och närstående upplever behandling, omhändertagande, bemötande och tillgänglighet, före, under och efter kirurgi vid rikssjukvårdsenheterna, som positiv. Ett nationellt vårdprogram är utvecklat under tillståndsperioden. Ett rikstäckande kvalitetsregister saknas emellertid. Enheterna anger dock att de utvecklat gemensamma kvalitetsindikatorer för att kunna jämföra och utvärdera resultat av vården av dessa patienter. Förbättringsområden Vid utvärderingen av viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård har Socialstyrelsen identifierat följande förbättringsområden: VISS KRANIOFACIAL KIRURGI SOM RIKSSJUKVÅRD 15

16 Kvalitetsregister Ett rikstäckande kvalitetsregister bör utvecklas. Detta innebär bland annat att rikssjukvårdsenheterna behöver bedriva arbete med harmonisering och enhetlig kodning av åtgärder och fortsatt utveckling av verksamhetsspecifika resultatindikatorer. Patient- och föräldrainformation Enhetlig skriftlig information till patienter och anhöriga bör utformas. De identifierade förbättringsområdena har återkopplats till de landsting som innehar tillstånd att bedriva viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård samt till rikssjukvårdsenheterna. Förbättringsområdena kommer även att föreslås utgöra underlag för de krav och villkor som kommer att ställas i den andra tillståndsperioden. Slutsats Socialstyrelsen bedömer att vården avseende viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård är av internationellt hög kvalitet och att införandet av rikssjukvård skapat förutsättningar för fortsatt utveckling av vårdkvalitet och forskning. 16 VISS KRANIOFACIAL KIRURGI SOM RIKSSJUKVÅRD

17 Referenser Viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård. Utvärdering Dnr / Enkätundersökning om familjernas delaktighet inför val av behandling med kraniofacial kirurgi. Dnr /2017 VISS KRANIOFACIAL KIRURGI SOM RIKSSJUKVÅRD 17

18 18 VISS KRANIOFACIAL KIRURGI SOM RIKSSJUKVÅRD

19 Bilaga 1 Definition av viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård Inom definitionen av viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård ingår följande diagnos- och åtgärdskoder: Dolikocefali (Q67.2), Plagiocefali (Q67.3) och Kraniosynostos (Q75.0) i kombination med åtgärderna Kranioplastik (AAK00) Operationer p.g.a. kraniosynostos (AAK20) Kraniofacial rekonstruktion vid missbildning (AAK30) Korrektion av medfödd missbildning av orbitas benvägg (CAC50) Kraniofacial dysostos (Q75.1) och Medfödda missbildningssyndrom som främst påverkar ansiktets utseende (Q87.0) i kombination med åtgärderna Kranioplastik (AAK00) Operationer p.g.a. kraniosynostos (AAK20) Kraniofacial rekonstruktion vid missbildning (AAK30) Korrektion av medfödd missbildning av orbitas benvägg (CAC50) Korrektionsplastik av näsans brosk- och benskelett (DLD10) Rekonstruktion av näsan (DLD30) Segmentosteotomi på underkäke (EDC05) Sagittal ramusosteotomi på underkäke (EDC10) Vertikal ramusosteotomi på underkäke (EDC15) Le Fort I-osteotomi (EEC05) Le Fort II-osteotomi(EEC10) Le Fort III-osteotomi (EEC15) Andra specificerade medfödda deformiteter av skalle, ansikte och käke (Q67.4) i kombination med åtgärden Kranioplastik (AAK00) Hypertelorism (Q75.2) i kombination med åtgärden Korrektion av medfödd missbildning av orbitas benvägg (CAC50) VISS KRANIOFACIAL KIRURGI SOM RIKSSJUKVÅRD 19

20 Bilaga 2 Villkor för tillstånd att bedriva viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård VISS KRANIOFACIAL KIRURGI SOM RIKSSJUKVÅRD

21 Bilaga 4 till protokoll 1/2017 vid Rikssjukvårdsnämndens sammanträde 8 mars (2) Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården Urban Nylén urban.nylen@socialstyrelsen.se Villkor för tillstånd att bedriva viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård Ett nationellt och för rikssjukvårdsenheterna gemensamt vårdprogram ska utarbetas. Det ska innehålla beskrivning av vårdkedjan inklusive remitteringsvägar och moment som ingår före och efter det som definieras som rikssjukvård. Medicinskt motiverade tidsgränser för olika åtgärder ska framgå liksom ansvarsfördelning för de olika momenten. Samverkan kring innehållet ska ske med remittenter och övriga sjukvårdsenheter som ingår i vårdkedjan. Villkoret ska vara uppfyllt inom 6 månader från tillståndsperiodens början. Tillståndsinnehavarna ska utarbeta gemensam, skriftlig patient- och föräldrainformation med beskrivning av tillgängliga behandlingsalternativ, hur de olika behandlingarna går till och vad som sker i efterförloppet till den kirurgiska behandlingen. Villkoret ska vara uppfyllt inom 6 månader från tillståndsperiodens början. Rikssjukvårdsenheterna ska bjuda in den kraniofaciala enheten vid Karolinska Universitetssjukhuset, i dess egenskap av sökande av tillstånd för rikssjukvård under tillståndsperiod två, till samarbete vid utformning av vårdprogram samt patient- och föräldrainformation enligt punkterna ovan. Patienter, där den kraniofaciala missbildningen är del i ett syndrom (mer komplext behandlingsbehov), ska handläggas i samverkan mellan rikssjukvårdsenheterna och beslut om kirurgisk behandling ska fattas i samråd (t.ex. vid multidisciplinär konferens). En aktuell kontinuitetsplan ska finnas för att användas i det fall en oförutsedd händelse inträffar som orsakar bortfall av t.ex. personal, resurser eller utrustning. Det ska framgå hur det säkerställs att vård alltid kan erbjudas samtliga patienter inom vårdgarantin eller vid annan medicinskt motiverad tidpunkt. Kontinuitetsplanen ska redovisas för Socialstyrelsen inom 6 månader från tillståndsperiodens början Stockholm Telefon Fax socialstyrelsen@socialstyrelsen.se 21

22 (2) En aktuell kompetensförsörjningsplan ska finnas för att säkra fortlöpande tillgång till personal med kompetens att behandla samtliga patienter inom rikssjukvårdsdefinitionen. Kompetensförsörjningsplanen ska redovisas för Socialstyrelsen inom 6 månader från tillståndsperiodens början. Förändringar i verksamheten, som innebär risk för att verksamheten inte kan upprätthållas på ordinarie sätt, ska utan fördröjning anmälas till Socialstyrelsen. Det ska då framgå hur alla rikssjukvårdspatienter ändå fortlöpande ska kunna ges god vård. Tillståndsinnehavare ska arbeta för att uppnå bästa möjliga vårdkvalitet och resursutnyttjande inom det aktuella rikssjukvårdsområdet. Tillståndsinnehavare ska säkerställa, att den kliniska behandlingen kontinuerligt är av hög internationell klass, bl. a. genom samverkan och systematisk resultatjämförelse med aktörer i andra länder. Det systematiska kliniska kvalitetsarbetet ska innefatta obligatorisk rapportering av data till rikstäckande kvalitetsregister samt analys och återföring av resultat. Utförare av rikssjukvård ska aktivt bidra till utvecklingen av resultatindikatorer som bas för regelbunden uppföljning av verksamheten. Resultatindikatorer och andra uppgifter om verksamheten ska rapporteras till Socialstyrelsen på begäran. Patienters och närståendes upplevelse av rikssjukvården ska följas upp och ingå i verksamhetens systematiska kvalitetsarbete. Utförare av rikssjukvård ska verka för kunskapsspridning inom verksamhetsområdet Förutsättningarna för att bedriva forskning och utveckling inom rikssjukvårdsområdet ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Tillståndsinnehavare ska verka för att databaser, register och biobanker, som rör rikssjukvårdsområdet, görs tillgängliga för forskning. 22