Uppföljning av rikssjukvårdsområdet hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel. Första tillståndsperioden ( till )

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppföljning av rikssjukvårdsområdet hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel. Första tillståndsperioden (2009-01-01 till 2012-12-31)"

Transkript

1 Uppföljning av rikssjukvårdsområdet hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel Första tillståndsperioden ( till )

2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN Artikelnummer Publicerad mars 2014

3 Förord Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, beslutar Socialstyrelsen om vilken hälso- och sjukvård som ska vara rikssjukvård. Rikssjukvården ska samordnas till enheter där en hög vårdkvalitet och en ekonomiskt effektiv verksamhet kan säkerställas. För att få bedriva rikssjukvård krävs tillstånd. Socialstyrelsen beslutar, efter ansökan från landsting, om tillstånd och villkor (9 a och b HSL). Rikssjukvårdnämnden beslutade den sjunde maj 2008 att definiera hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel som rikssjukvård. Efter en tillståndsutredning beslutade Rikssjukvårdsnämnden att ge Region Skåne, genom Skånes universitetssjukhus, och Västra Götalandsregionen, genom Sahlgrenska universitetssjukhuset, tillstånd att bedriva hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel som rikssjukvård från den första januari 2009 till och med den 30 juni Vid Rikssjukvårdsnämndens möte den 12 december 2012 beslutades att tillståndet skulle förlängdes till den 30 juni I tillståndsbeslutet anges som ett av villkoren att verksamheterna med tillstånd att bedriva rikssjukvård varje år ska lämna in årlig uppföljning för verksamhetsåret till Socialstyrelsen. I denna rapport har en sammanställning av det material som inkommit till myndigheten gjorts. Syftet med rapporten är att sammanställa uppföljningen från den första tillståndsperioden för rikssjukvårdsområdet hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel. Denna rapport har skrivits av Katarina Fredriksson, Socialstyrelsen. Taina Bäckström, ställföreträdande generaldirektör

4

5 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning och bedömning av redovisad uppföljning... 7 Inledning... 8 Bakgrund... 9 Villkor förenade med tillståndet... 9 Syfte och avgränsning...10 Material och arbetsprocess Uppföljningsblanketten...11 Sahlgrenska universitetssjukhusets årliga uppföljning Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård...12 Säker hälso- och sjukvård...12 Patientfokuserad hälso- och sjukvård...12 Jämlik hälso- och sjukvård...13 Hälso- och sjukvård i rimlig tid...13 Resultatindikatorer...14 Forskning och utveckling...15 Kunskapsspridning till landsting och regioner...16 Förändringar i förutsättningarna att bedriva verksamhet...16 Skånes universitetssjukhus årliga uppföljning Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård...17 Säker hälso- och sjukvård...17 Patientfokuserad hälso- och sjukvård...17 Jämlik hälso- och sjukvård...18 Hälso- och sjukvård i rimlig tid...18 Resultatindikatorer...18 Forskning och utveckling...20 Kunskapsspridning till landsting och regioner...21 Förändringar i förutsättningarna att bedriva verksamhet...21 Samarbetet mellan de två klinikerna Sammanfattande bedömning och slutsats Resultat...23 Bedömning...23 Slutsats...24 Referenser Bilagor... 27

6

7 Sammanfattning och bedömning av redovisad uppföljning Sammanfattning och bedömning av redovisad uppföljning Under åren 2009 till och med 2012 genomfördes 299 operationer inom rikssjukvårdsområdet hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel vid klinikerna på Sahlgrenska universitetsjukhuset och Skånes universitetssjukhus som har tillstånd att bedriva rikssjukvård för den första tillståndsperioden. Andelen uppskjutna operationer på grund av brist på intensivvårdsplats var 1,3 procent och andelen oplanerade återinläggningar på intensivvårdsavdelning (IVA) inom 72 timmar efter utskrivning var två procent. Andelen oplanerade reoperationer under samma vårdtillfälle låg på drygt tre procent. Under den första månaden efter operation avled en patient vilket motsvarar 0,3 procent av samtliga operationer. Socialstyrelsen bedömer utifrån de underlag som inkommit till myndigheten att verksamheten inom rikssjukvårdsområdet hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel har varit tillfredställande under den första tillståndsperioden med följande påpekanden: Socialstyrelsen rekommenderar en fortsatt utveckling och registrering i SWEDCON registret. Patientperspektivet fångas i den nationella enkäten, men utvecklandet av en specifik enkät för patientgruppen skulle höja patientinflytandet ytterligare. Samarbetet mellan enheterna skulle underlättas av en gemensam handlingsplan. UPPFÖLJNING AV RIKSSJUKVÅRDSOMRÅDET HJÄRTKIRURGI PÅ VUXNA MED MEDFÖDDA HJÄRTFEL 7

8 Inledning Inledning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, beslutar Socialstyrelsen om vilken hälso- och sjukvård som ska vara rikssjukvård. Rikssjukvården ska samordnas till enheter där en hög vårdkvalité och en ekonomiskt effektiv verksamhet kan säkerställas. För att få bedriva rikssjukvård krävs tillstånd. Socialstyrelsen beslutar, efter ansökan från landsting, om tillstånd och villkor för rikssjukvårdsverksamheten (9 a och b HSL). Rikssjukvårdsnämnden beslutade den sjunde maj 2008 att definiera hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel som rikssjukvård. Efter en tillståndsutredning beslutade Rikssjukvårdsnämnden att ge Västra Götalandsregionen, genom Sahlgrenska universitetssjukhuset, och Region Skåne, genom Skånes universitetssjukhus, tillstånd att bedriva verksamheten som rikssjukvård från den första januari 2009 till och med den 30 juni Tillstånden förlängdes till den 30 juni 2014 i samband med en översyn av rikssjukvårdsprocessen i december I tillståndsbeslutet står som ett av villkoren att verksamhetschefen ska lämna in en rapport för det föregående verksamhetsåret enligt en uppföljningsplan som tagits fram av Socialstyrelsen. Dessa årliga uppföljningar ligger till grund för den här rapporten. 8 UPPFÖLJNING AV RIKSSJUKVÅRDSOMRÅDET HJÄRTKIRURGI PÅ VUXNA MED MEDFÖDDA HJÄRTFEL

9 Bakgrund Bakgrund Hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel, så kallade GUCH-patienter (Grown-up congential heart disease), var det andra området att utredas och definieras som rikssjukvård. Det första området var hjärtkirurgi på barn och ungdomar som till största delen motsvarar samma patienter fast i vuxen ålder. Utredningen av hjärtkirurgi på barn och ungdomar inkluderade inte epikardiella och transvenösa pacemakerinsättningar samt diagnostiska och interventionella kateteriseringar på barn och ungdomar. Dessa inkluderades därför i definitionsutredningen för de vuxna patienterna och ledde till att området epikardiella och transvenösa pacemakerinsättningar på barn och ungdomar samt thoraxkirurgiska ingrepp på GUCH-patienter definierades som rikssjukvård den 7 maj Efter en översyn av definitionen av rikssjukvårdsområdet fattade Rikssjukvårdsnämnden den 14 december 2011 beslutet att flytta de epikardiella och transvenösa pacemakerisättningarna på barn och ungdomar till definitionen för hjärtkirurgi på barn och ungdomar som rikssjukvård samt att döpa om thoraxkirurgiska ingrepp på GUCH-patienter till hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel. Transvenösa och epikardiella pacemakerisättningar på barn och ungdomar ingår inte i denna uppföljningsrapport. Den 19 november 2008 fattade Rikssjukvårdsnämnden beslutet att ge Region Skåne, genom Skånes universitetssjukhus, och Västra Götalandsregionen, genom Sahlgrenska universitetssjukhuset, tillstånd att bedriva rikssjukvård inom området under den första tillståndsperioden till och med I och med en översyn av rikssjukvårdsverksamhetens rutiner och processer hösten 2012 beslutade Rikssjukvårdsnämnden den 12 december 2012 att förlänga den första tillståndsperioden till och med den 30 juni 2014 [1]. Den här rapporten är en sammanställning av de inrapporterade årliga uppföljningarna från de båda tillståndsinnehavarna för området hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel för den första tillståndsperioden. Villkor förenade med tillståndet Tillståndet att bedriva hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel som rikssjukvård för perioden 1 januari 2009 till 30 juni 2014 (inklusive förlängning) har varit förenat med följande allmänna krav och specifika villkor[2]: Det ska vara säkerställt att God vård kan erbjudas samtliga patienter i rimlig tid, även i det fall en oförutsedd händelse inträffar som orsakar ett bortfall av personal, lokaler eller utrustning. Landstinget som erhållit tillstånd ansvarar för detta. Ledningen av verksamheten ska vara organiserad på ett sådant sätt att den främjar en strukturerad och effektiv samverkan på lokal, regional, nationell och internationell nivå. UPPFÖLJNING AV RIKSSJUKVÅRDSOMRÅDET HJÄRTKIRURGI PÅ VUXNA MED MEDFÖDDA HJÄRTFEL 9

10 Bakgrund Där verksamheten bedrivs ska det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att God vård ska kunna ges. Ledningen av hälso- och sjukvård ska vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. De landsting som beviljats tillstånd att bedriva rikssjukvård ska samarbeta för att uppnå bästa möjliga resursutnyttjande inom det aktuella verksamhetsområdet. Förutsättningarna för att bedriva forskning och utveckling inom området ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Vid planering, utförande, uppföljning och utveckling av forsknings- och utvecklingsverksamheten inom hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel skall det systematiska kvalitetsarbetet skapa sådana förutsättningar att resurser, så som databaser, register och biobanker, görs tillgängliga för forskarsamhället i stort. Förändringar i personalsammansättningen eller annan stödverksamhet av väsentlig art som påverkar verksamheten ska anmälas till Socialstyrelsen. Verksamhetens resultat ska dokumenteras. Verksamhetschefen ska till Socialstyrelsen senast den 30 april varje år lämna in rapport för det föregående verksamhetsåret enligt ett av Socialstyrelsen fastställt frågeformulär. Syfte och avgränsning Syftet med denna rapport är att sammanställa de årliga uppföljningarna för rikssjukvårdsområdet hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel under första tillståndsperioden. Rapporten bygger på verksamheternas egen redovisning i de årliga uppföljningar som lämnats in till Socialstyrelsen från Sahlgrenska universitetssjukhuset och Skånes universitetssjukhus. 10 UPPFÖLJNING AV RIKSSJUKVÅRDSOMRÅDET HJÄRTKIRURGI PÅ VUXNA MED MEDFÖDDA HJÄRTFEL

11 Material och arbetsprocess Material och arbetsprocess I denna rapport har Socialstyrelsen gjort en sammanställning av den årliga uppföljningen som inkommit från Sahlgrenska universitetssjukhuset och Skånes universitetssjukhus under åren 2009 till och med Ingen extern oberoende granskning har gjorts. Socialstyrelsen har i uppföljningsarbetet gjort platsbesök [3] vid de båda enheterna under oktober månad 2013 för att stämma av och kvalitetssäkra det material som kommit in till myndigheten. Sammanställningen har diskuterats på möten den 4 september och den 30 oktober 2013 med tjänstemannarepresentanterna från sjukvårdsregionerna och kontaktpersoner från Sverige universitetssjukhus. Minnesanteckningar från mötena återfinns på Socialstyrelsens hemsida [4]. Uppföljningsblanketten För de årliga uppföljningarna har Socialstyrelsen tillsammans med en expertgrupp tagit fram frågor och resultatindikatorer. Frågematerialet är indelat i följande kategorier: God vård [5] resultatindikatorer samarbete mellan enheterna forskning och kunskapsspridning God vård aspekten syftar till att säkerställa att verksamheterna uppfyller hälso- och sjukvårdslagens krav på att bedriva god vård enligt Socialstyrelsens vägledning God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. Att bedriva god vård innebär att den hälso- och sjukvård som bedrivs är kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, jämlik, att den ges i rimlig tid och att den är effektiv. Effektiv hälso- och sjukvård ingår inte i uppföljningen då data som beskriver kostnader är bristfälliga. Resultatindikatorerna har Socialstyrelsen arbetat fram tillsammans med en expertgrupp inom professionen. Indikatorerna är framtagna för att kunna följa verksamhetsområdets resultat över tid. I den sista delen av uppföljningsblanketten ställs frågor kring villkoren om att enheterna ska samarbeta, bedriva forskning och utveckling samt sprida kunskap inom området hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel. Frågorna i blanketten har varierat något från år till år. Den senaste blanketten som skickades ut 2012 finns bilagd (Bilaga 1). UPPFÖLJNING AV RIKSSJUKVÅRDSOMRÅDET HJÄRTKIRURGI PÅ VUXNA MED MEDFÖDDA HJÄRTFEL 11

12 Sahlgrenska universitetsjukhusets årliga uppföljning Sahlgrenska universitetssjukhusets årliga uppföljning Årlig uppföljning av rikssjukvårdsområdet hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel har återrapporterats till Socialstyrelsen från Sahlgrenska Universitetssjukhuset för åren 2009 till och med Nedan följer en sammanställning av inkomna uppföljningsrapporter[6]. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Kliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset listade ett antal handläggningsprogram samt två program gällande hjärtklaffssjukdom och kranskärlssjukdom för vuxna med medfödda hjärtfel i uppföljningen 2009/2010. Samtliga reviderades 2009 eller senare. I återrapporteringen 2011 uppgavs att en processkartläggning avseende hela den thoraxkirurgiska vårdkedjan initierats och resulterat i ett stort antal förbättringsåtgärder med succesivt genomförande under 2011 och Under 2012 rapporterades att ett särskilt vårdprogram för GUCH-patienter initierats och väntas slutföras under Vårdprogrammet förväntas bidra till en tydligare vårdkedja, ett ytterligare förstärkt samarbete mellan GUCHcentrum och Thoraxkirurgiska sektionen samt säkring av utskrivningsrutinerna. Säker hälso- och sjukvård Kliniken ombads beskriva processen för avvikelsehantering och detta har också skett i uppföljningen 2009/2010. I återrapporteringen 2012 uppgavs den ovan beskrivna processkartläggning av den thoraxkirurgiska vårdkedjan ha resulterat i ett stort antal förbättringsåtgärder som rapporterades ha bidragit till en säkrare vård Kliniken rapporterade att det inte förekommit några avvikelser för GUCHkirurgiska patienter under de fyra år som uppföljningen har rapporterats in till Socialstyrelsen. Patientfokuserad hälso- och sjukvård Förbättringsarbete baserat på svar från patientenkät Kliniken rapporterade 2009/2010 att den nationella patientenkäten användes och har bifogat den i uppföljningen. Det rapporterades att resultaten diskuterats och utvärderats på avdelningsmöten och legat till grund för förbättringsarbete. I enkäten 2012 uppgavs att det framkommit behov av att förbättra 12 UPPFÖLJNING AV RIKSSJUKVÅRDSOMRÅDET HJÄRTKIRURGI PÅ VUXNA MED MEDFÖDDA HJÄRTFEL

13 Sahlgrenska universitetsjukhusets årliga uppföljning läkemedelsinformation samt smärtbehandling, och att arbete därför påbörjats med införande av läkemedelsberättelse och etablerandet av en smärtgrupp vid enheten. Under året påbörjades även arbetet med att ta fram enkäter för utvärdering av bemötande, information och vård vid thoraxintensiven (TIVA). Enkäterna förväntades vara klara för utskick under Information till patienter och närstående Kliniken redogjorde 2009/2010 för rutinerna för att ge information till patienterna, såväl muntlig som skriftlig, inför, under och efter vårdtillfället. Särskild vikt lades på information kring förväntad vinst mot förväntad risk för patienten att genomgå behandlingen. Rutinerna säkrar att även patienter som inte har tillgång till internet får information. Kliniken rapporterade 2009/2010 att TIVA gett unga patienter möjlighet att, tillsammans med närstående, besöka och ställa frågor i samband med inskrivningen samt att uppföljningssamtal skett efter vistelse. Sedan 2011 uppges även andra avdelningar ingå i besökskonceptet. För patienter som vistas mer än tre dygn på TIVA uppges att en dagbok skrivs för att patienten lättare ska förstå sina upplevelser under vistelsen. Under 2011 rapporterades att en folder om att genomgå ett hjärtkirurgiskt ingrepp uppdaterats. Jämlik hälso- och sjukvård Sahlgrenska universitetssjukhuset rapporterade 2009/2010 att alla patienter som innefattas av rikssjukvårdsdefinitionen diskuterades och presenterades med utredningsmaterial på en multidisciplinär konferens inför beslut om operation. Konferensen uppgavs vara beslutande och konsensus ledde till uppsättning på väntelista för kirurgi alternativt remissvar med annan föreslagen åtgärd. Om konsensus inte kan nås vid konferensen uppges att klinikens kontaktnät för second opinion används. Alla GUCH-patienter rapporterades bli erbjudna individuellt anpassad funktionsdiagnostik och träningsprogram i syfte att stimulera en aktiv och hälsofrämjande livsstil. Hälso- och sjukvård i rimlig tid I uppföljningen 2009/2010 rapporterades att den medicinska prioriteringen i första hand styr vilken väntetid patienten får. Vidare uppgavs att om patienten ur medicinskt hänseende kan vänta styr vårdgarantin. Från beslut till kirurgi uppgavs tiden vara maximalt tre månader. Under 2011 och 2012 rapporterades att de GUCH-patienter som genomgått öppen kirurgi fått vård inom vårdgarantins tidsgränser. Vid strykningar eller ombokningar uppgavs att en ny operationstid kunnat beredas inom några dagar. UPPFÖLJNING AV RIKSSJUKVÅRDSOMRÅDET HJÄRTKIRURGI PÅ VUXNA MED MEDFÖDDA HJÄRTFEL 13

14 Sahlgrenska universitetsjukhusets årliga uppföljning Resultatindikatorer I tabellerna 1 till 5 nedan följer en sammanställning av de inrapporterade resultatindikatorerna för Sahlgrenska universitetssjukhuset. Kliniken har fått möjlighet att korrigera och kvalitetssäkra sina egna data inför publikationen i denna rapport. Totala antalet operationer I tabell 1 redovisas totala antalet operationer som Sahlgrenska universitetssjukhuset har genomfört per år. Tabell 1. Totala antalet operationer per år Medelvärde Mortalitet Kliniken ombads rapportera antalet avlidna inom 30 dagar respektive 365 dagar efter hjärtkirurgi. I tabell 3 redovisas resultaten dels som antalet avlidna patienter och dels som andelen avlidna i procent med totala antalet operationer i nämnaren. Medelvärdet redovisas i procent. Tabell 2. Mortalitet efter operation Medelvärde Inom 30 dagar 0 1* (3,6 %) 0 0 0,9 % Inom 365 dagar 1 (2,3 %) 1* (3,6 %) 1 (2,6 %) - 2,8 % * Samma individ Oplanerade reoperationer Antalet oplanerade reoperationer definierades som antal patienter som genomgått oplanerade reoperationer till följd av komplikation efter den primära hjärtoperationen. Oplanerade reoperationer redovisas dels tidigt, vid samma vårdtillfälle, och dels på längre sikt, inom 365 dagar efter primäroperationen. I tabell 3 redovisas resultaten dels som antalet patienter som genomgått reoperation och dels som andelen i procent med totala antalet operationer i nämnaren. Medelvärdet redovisas i procent. Kliniken har ändrat sina data inför publikationen i denna rapport och uppger att endast reoperationer av huvudingreppet redovisas. Tabell 3. Oplanerade reoperationer Medelvärde Vid samma vårdtillfälle Inom 365 dagar efter operation 2 (4,7 %) 2 (7,1 %) 0 1 (2,1 %) 3,5 % 1 (2,3 %) 0 2 (5,3 %) - 2,5 % 14 UPPFÖLJNING AV RIKSSJUKVÅRDSOMRÅDET HJÄRTKIRURGI PÅ VUXNA MED MEDFÖDDA HJÄRTFEL

15 Sahlgrenska universitetsjukhusets årliga uppföljning Uppskjutna operationer Resultatindikatorn definierades som andelen operationer som ej kunnat genomföras i tid till följd av: brist på intensivvårdsplats (IVA), oavsett anledning brist på personal (övriga avdelningar eller operation, IVA exkluderat) annan anledning (materialbrist, avsaknad av teknisk utrustning etcetera). I tabell 4 redovisas resultaten dels som antalet operationer som inte genomförts i tid och dels som andelen i procent med totala antalet operationer i nämnaren. Medelvärdet redovisas i procent. Tabell 4. Andelen uppskjutna operation med orsak Medelvärde Brist på IVA-plats 0 1 (3,6 %) 1 (2,6 %) 2 (4,3 %) 2,6 % Brist på personal 3 (7 %) 0 4 (10,5 %)* 3 (6,4 %)* 6 % övrig verksamhet Annan anledning % * Uppskjutna operationerna på grund av brist på personal i övrig verksamhet rapporteras vara relaterade till transplantationer eller andra akutoperationer som upptagit operationskapacitet. Antal återinläggningar Kliniken ombads rapportera antalet oplanerade återinläggningar från vårdavdelningen till intensivvårdsavdelning (IVA) inom 72 timmar efter utskrivning från IVA samt antalet patienter som återinlagts på sjukhus på grund av annan orsak än reoperation inom 365 dagar efter ursprunglig hjärtoperation. I tabell 5 redovisas resultaten dels som antalet återinläggningar och dels som andelen i procent med totala antalet operationer i nämnaren. Medelvärdet redovisas i procent. Tabell 5. Återinläggningar Medelvärde På IVA efter flytt till vårdavdelning På sjukhus inom 365 dagar 1 (2,3 %) 1 (3,6 %) 1 (2,6 %) 1 (2,1 %) 2,7 % 8 (18,6 %) 5 (17,9 %) 5 (13,1 %) - 16,5 % * Kliniken uppgav i en kommentar att andelen återinläggningar är lägre än det aktuella årets generella återinläggningsfrekvens på Thorax- IVA Forskning och utveckling Sahlgrenska universitetssjukhuset rapporterade att forskargruppen samarbetar i regionala, nationella, nordiska och internationella nätverk. Alla personalkategorier uppgavs vara involverade i forskningen. Vidare rapporterades att en professur i kardiologi med inriktning på vuxna med medfödda hjärtfel samfi- UPPFÖLJNING AV RIKSSJUKVÅRDSOMRÅDET HJÄRTKIRURGI PÅ VUXNA MED MEDFÖDDA HJÄRTFEL 15

16 Sahlgrenska universitetsjukhusets årliga uppföljning nansieras av Göteborgs universitet rapporterades att kliniken publicerat 11 artiklar, 2010 publicerades 13 artiklar och tre medarbetare disputerade. Under 2011 rapporterades att sex vetenskapliga artiklar publicerats rapporterades att två nya doktorandprojekt formaliserades samt att kliniken publicerat åtta vetenskapliga artiklar. Kliniken rapporterade vidare att de medverkar i det svenska kvalitetsregistret SWEDCON (The Swedish Registry of Congenital Heart Disease), ett longitudinellt register där samtliga patienter med medfödda hjärtfel registreras, samt i SWEDEHEART, där samtliga hjärtoperationer registreras. Kunskapsspridning till landsting och regioner Kliniken uppgav i uppföljningarna 2011 och 2012 att de arbetar med kunskapsspridning genom föreläsningar framförallt i Göteborg men även på andra ställen i landet samt deltagande vid internationella möten. Förändringar i förutsättningarna att bedriva verksamhet I återrapporteringen 2011 och 2012 beskrevs utbildning och fortbildning av GUCH-sjuksköterskor och GUCH-kirurger. En barnkardiolog och en sidoutbildning för GUCH inom specialisttjänstgöring kardiologi uppgavs ha lett till anställning. Västra Götalandsregionen beslutade under 2012 om ett ytterligare resurstillskott avseende intensivvårdsplatser med start i januari UPPFÖLJNING AV RIKSSJUKVÅRDSOMRÅDET HJÄRTKIRURGI PÅ VUXNA MED MEDFÖDDA HJÄRTFEL

17 Skånes universitetsjukhus årliga uppföljning Skånes universitetssjukhus årliga uppföljning Årlig uppföljning av rikssjukvårdsområdet vuxna med medfödda hjärtfel har återrapporterats till Socialstyrelsen från Skånes universitetssjukhus för åren 2009 till och med Nedan följer en sammanställning av inkomna uppföljningsrapporter [7]. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård I uppföljningen 2009/2010 listade kliniken vid Skånes universitetssjukhus PM från vårdavdelningen, thoraxoperation/hjärtkirurgi samt thoraxintensivvårdsavdelningen (TIVA). Ett PM från vårdavdelningen var specifik för rikssjukvårdspatienterna; uppföljning av opererade GUCH-patienter. Under 2011 och 2012 rapporterades att vårdprogrammen uppdaterats och aktualiserats, men att inga nya skapats. Säker hälso- och sjukvård I uppföljningen 2009/2010 beskrev kliniken den process för avvikelsehantering som användes. Vid organisatoriska förändringar uppgavs att en riskanalys genomförs. Under 2011 och 2012 rapporterades att journaler granskas genom strukturerad journalgranskning. Kliniken rapporterade att två avvikelser registrerats under 2009 och 2010, under 2011 registrerades tre avvikelser för de opererade GUCH-patienterna. Alla avvikelser har återförts. Under 2012 rapporterades inga avvikelser på GUCH-patienter. Patientfokuserad hälso- och sjukvård Förbättringsarbete baserat på svar från patientenkät Kliniken har bifogat en hälsoenkät och uppger att de inte använder någon egen patientenkät. Under 2011 uppgavs försök med en datorbaserad patientenkät ha påbörjats men sen avbrutits på grund av tekniska begränsningar. Under 2012 rapporterades att kliniken deltog i den nationella patientenkäten och att något lägre resultat än rikssnittet uppnåtts vad gäller information och delaktighet. Kliniken rapporterade att ökade insatser för delaktighet och informationsgivning, samt förbättrade rutinerna för skriftlig utskrivningsinformation till patienterna skett som en följd av patientenkätens resultat. UPPFÖLJNING AV RIKSSJUKVÅRDSOMRÅDET HJÄRTKIRURGI PÅ VUXNA MED MEDFÖDDA HJÄRTFEL 17

18 Skånes universitetsjukhus årliga uppföljning Information till patienter och närstående Kliniken redogjorde i uppföljningen 2009/2010 för rutinerna för att ge information till patienterna, såväl muntlig som skriftlig, inför, under och efter vårdtillfället. Patienten rapporterades få ett informationspaket med information om mediciner, en film om hjärtoperation, hygien inför operation samt ett frågeformulär om patientens sjukhistoria. En kurator uppgavs bidra med information och stöd kring den psykosociala situationen för patienter och anhöriga. Vidare rapporterades att information finns på GUCH-gruppens hemsida, där även relevanta länkar uppgavs finnas samlade. I återrapporteringen beskrevs informationsrutiner som säkrar informationen även till patienter som inte har tillgång till internet. Jämlik hälso- och sjukvård Skånes universitetssjukhus rapporterade i uppföljningen 2009/2010 att lean healthcare är grunden för sjukhusets verksamhetsfilosofi samt att respekt för människan utgör en central princip i arbetet. Vidare rapporterades att kliniken följer divisionens handlingsplan mot särbehandling och plan för jämställdhet liksom regionens och sjukhusets mångfalds-, likabehandlings- och jämställdhetsplan. I uppföljningen 2011 och 2012 uppgav kliniken att en separat operationslista för GUCH-patienter finns, att två kontaktpersoner arbetar på kliniken och att kliniken har beredskap att ta hand om patienter med särskilda behov, till exempel patienter med Downs syndrom. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Kliniken rapporterade 2009/2010 att en multidisciplinär GUCH-konferens hålls varje eller varannan vecka. Efter presentation och diskussion rekommenderas en behandlingsstrategi för respektive patient. Prioritering uppgavs ske inom vårdgarantins tre månader, patienterna prioriterades i förhållande till medicinska kriterier samt så långt det var möjligt utifrån egna önskemål om tid för operation. Under 2011 och 2012 rapporterades att alla patienter erbjudits vård inom tre månader, undantaget de patienter som önskat vänta längre tid. Resultatindikatorer I tabellerna 6 till 10 nedan följer en sammanställning av de inrapporterade resultatindikatorerna för Skånes universitetssjukhus. Kliniken har fått möjlighet att korrigera och kvalitetssäkra sina egna data inför publikationen i denna rapport. Totala antalet operationer I tabell 1 redovisas totala antalet operationer som Sahlgrenska universitetssjukhuset har genomfört per år. 18 UPPFÖLJNING AV RIKSSJUKVÅRDSOMRÅDET HJÄRTKIRURGI PÅ VUXNA MED MEDFÖDDA HJÄRTFEL

19 Skånes universitetsjukhus årliga uppföljning Tabell 6. Totala antalet operationer per år Medelvärde Mortalitet Kliniken ombads rapportera antalet avlidna inom 30 dagar respektive 365 dagar efter hjärtkirurgi. I tabell 7 redovisas resultaten dels som antalet avlidna patienter och dels som andelen avlidna i procent med totala antalet operationer i nämnaren. Medelvärdet redovisas i procent. Tabell 7. Mortalitet efter operation Medelvärde Inom 30 dagar Inom 365 dagar 0 1* (2,6 %) 0-0,9 % Oplanerade reoperationer Antalet oplanerade reoperationer definierades som antal patienter som genomgått oplanerade reoperationer till följd av komplikation efter den primära hjärtoperationen. Oplanerade reoperationer redovisas dels tidigt, vid samma vårdtillfälle, och dels på längre sikt, inom 365 dagar efter primäroperationen. I tabell 8 redovisas resultaten dels som antalet patienter som genomgått reoperation och dels som andelen i procent med totala antalet operationer i nämnaren. Medelvärdet redovisas i procent. Tabell 8. Oplanerade reoperationer Medelvärde Vid samma vårdtillfälle Inom 365 dagar efter operation 0 1 (2,6 %) 3 (7,7 %) 1 (2,6 %) 3,2 % Uppskjutna operationer Resultatindikatorn definierades som andelen operationer som ej kunnat genomföras i tid till följd av: brist på intensivvårdsplats (IVA), oavsett anledning brist på personal (övriga avdelningar eller operation, IVA exkluderat) annan anledning (materialbrist, avsaknad av teknisk utrustning etcetera). I tabell 9 redovisas resultaten dels som antalet operationer som inte genomförts i tid och dels som andelen i procent med totala antalet operationer i nämnaren. Medelvärdet redovisas i procent. UPPFÖLJNING AV RIKSSJUKVÅRDSOMRÅDET HJÄRTKIRURGI PÅ VUXNA MED MEDFÖDDA HJÄRTFEL 19

20 Skånes universitetsjukhus årliga uppföljning Tabell 9. Andelen uppskjutna operation med orsak Medelvärde Brist på IVA-plats 0 0 0) 0 0 % Brist på personal % övrig verksamhet Annan anledning 0 1 (2,6 %) 1 (2,6 %) 4 (10,3 %) 3,9 % * De fyra uppskjuten operationerna under 2012 uppgavs vara orsakade av annan akut GUCH-patient i ett fall och förändrad status hos tre patienter (tandstatus hos en patient och feber hos två) Antal återinläggningar Kliniken ombads rapportera antalet oplanerade återinläggningar från vårdavdelningen till intensivvårdsavdelning (IVA) inom 72 timmar efter utskrivning från IVA samt antalet patienter som återinlagts på sjukhus på grund av annan orsak än reoperation inom 365 dagar efter ursprunglig hjärtoperation. I tabell 10 redovisas resultaten dels som antalet återinläggningar och dels som andelen i procent med totala antalet operationer i nämnaren. Medelvärdet redovisas i procent. Tabell 5. Återinläggningar Medelvärde På IVA efter flytt till vårdavdelning På sjukhus inom 365 dagar 0 1 (2,6 %) 1 (2,6 %) 0 1,3 % * * 11 (28,2 %)# - - * Ingen redovisning från kliniken # Kliniken uppgav att återinläggningarna orsakats av: förmaksflimmer, temperaturstegring och pleuravätska Forskning och utveckling Skånes universitetssjukhus rapporterade att de medverkar i SWEDCONregistret och att en av läkarna på kliniken är registerhållare. Registerdata görs tillgängliga för allmänheten genom årsrapporter. Kliniken rapporterade vidare att biobanken, Lund Cardio Pulmonary Registry (LCPR), initierades i september Vävnadsbanken uppgavs vara viktig för vården av GUCHpatienterna, som i hög grad behöver donerade hjärtklaffar. Kliniken rapporterade 2009/2010 att samtliga patienter som opererats inom thoraxverksamheten registrerats i det egna kvalitets- och komplikationsregistret. Registret används för fortlöpande kontroll, diskussion och analys av verksamheten Kliniken rapporterade att en läkare disputerat 2009 på en avhandling om olika aspekter på förmaksseptumdefekter. En registerbaserad uppföljning av samtliga GUCH-operationer sedan 2003 pågick under 2009 och Under 2012 uppgavs att ett nytt doktorandprojekt startades tillsammans med klinisk fysiologi. 20 UPPFÖLJNING AV RIKSSJUKVÅRDSOMRÅDET HJÄRTKIRURGI PÅ VUXNA MED MEDFÖDDA HJÄRTFEL

21 Skånes universitetsjukhus årliga uppföljning Kunskapsspridning till landsting och regioner År 2011 och 2012 rapporterades att konferenser och platsbesök hållits gemensamt i Stockholm och Linköping. En årlig GUCH-kurs anordnades i Lund både 2011 och En av överläkarna i kardiologi har bedrivit utbildningsverksamhet på GUCH-området i främst Södra sjukvårdsregionen. Tillgängligheten till verksamheten uppges ha ökat genom att en särskild telefonanknytning inrättats för konsultationer. Förändringar i förutsättningarna att bedriva verksamhet Under 2011 och 2012 rapporterades att inga betydande förändringar har skett, att inga störningar i resurstilldelning förekommit och att det inte förekommit personalbrist som påverkat förutsättningarna för att bedriva verksamheten. UPPFÖLJNING AV RIKSSJUKVÅRDSOMRÅDET HJÄRTKIRURGI PÅ VUXNA MED MEDFÖDDA HJÄRTFEL 21

22 Samarbetet mellan de två klinikerna Samarbetet mellan de två klinikerna De två tillståndsinnehavarna, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Skånes universitetssjukhus, är villkorade att samarbeta kring hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel. Nedan följer en sammanställning av de båda klinikernas rapportering i årlig uppföljning kring samarbetet. I uppföljningen 2009/2010 rapporterades att avsikten var att skapa en gemensam handlingsplan för samarbetet mellan klinikerna. Ingen sådan handlingsplan har färdigställts under den första tillståndsperioden. Vidare uppgavs att det finns en överenskommelse mellan klinikerna att hjälpa varandra vid kapacitetsbrist samt vid svårigheter vid diagnostik, kirurgi eller intensivvård. Etablerade nätverk för second opinion rapporterades också finnas mellan klinikerna. Klinikerna uppgavs samarbeta kring SWEDCON-registret. Registret uppgavs även har ökat samarbetet mellan barnkardiologiska och barnhjärtkirurgiska centra liksom mellan landets sju GUCH-mottagningar samt att det bidragit till utveckling och harmonisering av omhändertagandet av patienter med medfödda hjärtfel. Det rapporterades att möten mellan sjukhusen etablerats för de områden som är definierade som rikssjukvård och där både Sahlgrenska och Skånes universitetssjukhus innehar tillstånd. Mötena hålls två gånger per år och de ansvariga i linjeorganisationen deltar (sjukhusledning, områdesledning, verksamhetschefer och specialister) för diskussioner om samarbetsfrågor inom såväl klinik, resurser samt forskning och utveckling. 22 UPPFÖLJNING AV RIKSSJUKVÅRDSOMRÅDET HJÄRTKIRURGI PÅ VUXNA MED MEDFÖDDA HJÄRTFEL

23 Sammanfattande bedömning och slutsats Sammanfattande bedömning och slutsats Sahlgrenska universitetssjukhuset och Skånes universitetssjukhus som innehar tillstånd att bedriva hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel har skickat in årliga uppföljningar under åren 2009 till och med I denna rapport har en sammanställning av de inkomna uppföljningarna gjorts samt en bedömning av om villkoren för tillstånden har uppfyllts. Resultat Under åren 2009 till 2012 har 299 operationer genomförts på patienter inom rikssjukvårdsområdet hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel vid de två klinikerna med tillstånd. Antalet oplanerade reoperationer under samma vårdtillfälle har legat på drygt tre procent. Antalet uppskjutna operationer på grund av brist på intensivvårdsplats har varit 1,3 procent och antalet oplanerade återinläggningar på intensivvårdsavdelning (IVA) inom 72 timmar efter utskrivning har varit två procent. Under den första månaden efter operation hade en patient avlidit vilket motsvarar 0,3 procent av samtliga operationer. Rikssjukvårdsenheterna rapporterar att de arbetar på flera sätt för att öka patientsäkerheten, bland annat genom avvikelsehanteringssystemet och riskanalyser. Antalet rapporterade avvikelser för GUCH-kirurgiska patienter har varit mycket lågt under den första tillståndsperioden. Rikssjukvårdsenheterna använder den nationella patientenkäten och har utifrån den identifierat och arbetat med flera förbättringsområden. Till följd av patientenkäten har läkemedelsberättelse införts samt arbete med att förbättra smärtlindring, patientbemötande, informationsgivning och kallelserutiner. Operationsplanering sker vid multidisciplinär konferens med prioritering utifrån medicinskt behov. Samtliga patienter som omfattas av rikssjukvårdsdefinitionen har erbjudits vård inom vårdgarantins tre månader. Rikssjukvårdsenheterna rapporterar även om forsknings- och utbildningsaktiviteter samt arbetet med det nationella kvalitetsregistret SWEDCON. Vad gäller förändringar av förutsättningarna för att bedriva verksamheten beskrivs särskilt rekrytering och fortbildning av specialistsjuksköterskor och läkare. Rikssjukvårdsenheterna rapporterar om samarbetet sinsemellan och hur de använder de etablerade samarbetskanaler som finns mellan sjukhusen. Bedömning Socialstyrelsens bedömning utifrån de resultatdata som lämnats in är att verksamheten visar en stabil volym med en jämn fördelning mellan de två tillståndsinnehavarna. Platsbrist på intensivvårdsavdelningen bedöms inte vara ett problem för denna patientgrupp. Antalet avlidna är mycket lågt och UPPFÖLJNING AV RIKSSJUKVÅRDSOMRÅDET HJÄRTKIRURGI PÅ VUXNA MED MEDFÖDDA HJÄRTFEL 23

24 Sammanfattande bedömning och slutsats under den första månaden efter operation hade en patient avlidit vilket motsvarar 0,3 procent av samtliga operationer. Verksamhetens resultat bedöms stå sig bra i jämförts med internationella data. I Storbritannien publiceras kompletta resultat för alla enskilda procedurer, med indelning i barn 0-16 år och vuxna >16 år, för att undvika tolkningsproblem med poolade data [8]. En nylig publikation beskriver ett stort amerikanskt material omfattande 5265 vuxna patienter opererade för olika kongenitala hjärtsjukdomar under åren Mortaliteten varierade från 0 till 11 % beroende på typ av ingrepp men den genomsnittliga dödligheten under sjukhusvistelsen var 2.1% [9]. Socialstyrelsen rekommenderar en fortsatt utveckling och registrering i SWEDCON registret. Detta har också betydelse för åtagandet inom forskning och kunskapsspridning. Vårdgarantins tre månader bedöms hållas för patienterna inom definitionen hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel. Likaså bedöms samtliga patienter ha fått vård inom medicinskt motiverad tid. Rikssjukvårdsenheterna rapporterar att de använder den nationella patientenkäten och förbättrar verksamheten utifrån inkomna svar. Socialstyrelsen rekommenderar dock att verksamheten ser över sina rutiner för hur patientperspektivet ska beaktas samt hur informationen till patienterna kan förbättras ytterligare. Socialstyrelsen bedömer att verksamheternas samarbete skulle underlättas av en gemensam handlingsplan. Slutsats Socialstyrelsen bedömer utifrån de underlag som inkommit till myndigheten att verksamheten inom rikssjukvårdsområdet hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel har varit tillfredställande under den första tillståndsperioden. 24 UPPFÖLJNING AV RIKSSJUKVÅRDSOMRÅDET HJÄRTKIRURGI PÅ VUXNA MED MEDFÖDDA HJÄRTFEL

25 Referenser Referenser 1. Socialstyrelsen. Utredning om Rikssjukvård och högspecialiserad vård, Socialstyrelsen, Socialstyrelsen. Tillstånd för rikssjukvårdsområdet hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel: 1 januari juni edfoddahjartfel 3. Socialstyrelsen. Hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel som rikssjukvård, Socialstyrelsen, Socialstyrelsens hemsida: janstemannagruppen 5. SOFS 2005:12 som ersattes med SOFS 2011:9 och trädde i kraft den 1 januari Årlig uppföljning inskickad från Sahlgrenska universitetssjukhuset för åren 2009/2010, 2011 och 2012, Dnr: / respektive -7 respektive Årlig uppföljning inskickad från Skånes universitetssjukhus för åren 2009/2010, 2011 och 2012, Dnr: / respektive -5 respektive The Congenital Heart Disease Website: 9. Mascio CE, Pasquali SK, Jacobs JP, Jacobs ML, Austin III EH. Outcomes in adult congenital heart surgery: Analysis of the Society of Thoracic Surgeons Database. J Thorac Cardiovasc Surg 2011;142: UPPFÖLJNING AV RIKSSJUKVÅRDSOMRÅDET HJÄRTKIRURGI PÅ VUXNA MED MEDFÖDDA HJÄRTFEL 25

26 26 UPPFÖLJNING AV RIKSSJUKVÅRDSOMRÅDET HJÄRTKIRURGI PÅ VUXNA MED MEDFÖDDA HJÄRTFEL

27 Bilagor Bilagor Bilaga 1: Uppföljningsblankett för år 2012 UPPFÖLJNING AV RIKSSJUKVÅRDSOMRÅDET HJÄRTKIRURGI PÅ VUXNA MED MEDFÖDDA HJÄRTFEL 27

28 Bilaga 1 ÅRLIG UPPFÖLJNING av verksamheten hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel som rikssjukvård Årlig uppföljning för verksamhetsåret 2012 avseende verksamheten hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel som rikssjukvård Enligt beslut i Rikssjukvårdsnämnden den 19 november 2008 innehar landstinget/regionen genom sjukhus tillstånd att bedriva hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel som rikssjukvård under perioden Efter beslut i RSN förlängdes tillståndet till och med I villkoren som reglerar tillståndet anges att verksamhetschefen årligen till Socialstyrelsen ska inlämna rapport för det föregående verksamhetsåret enligt frågeformulär som Socialstyrelsen ansvarar för att ta fram. Sista inlämningsdag är den 4 september Dokumenten ska skickas i pappersform till Socialstyrelsen, och som e-post till socialstyrelsen@socialstyrelsen.se. Vid frågor om uppföljningen kontakta utredare Inskickad svarsblankett utgör allmän handling. Besvara frågorna i de skuggade fälten. Kontaktuppgifter Kontaktperson, namn och befattning Telefon (inkl. riktnr) E-post Adress Sjukhus Utdelningsadress Postnr Postort Underskrift Namn, titel, ort och datum Namnförtydligande S0SB

29 Bilaga 1 Del 1 God vård Frågorna nedan tar sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), patientsäkerhetslagen (2010:659) och i de kvalitetsområden som Socialstyrelsen benämner god vård. Med god vård avser Socialstyrelsen att vården är kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik samt ges i rimlig tid. Samtliga frågor gäller endast vård som omfattas av definitionen. Med definitionen avses här den verksamhet som genom beslut i Rikssjukvårdsnämnden avgränsas med diagnos- och åtgärdskoder. 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa sätt. De som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. Redogör för om det har skett någon utveckling/förändring av vårdprogrammen (som listades i tidigare års uppföljning) eller om nya vårdprogram har skapats under verksamhetsåret. Svar: 2. Säker vård Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador förhindras. Ledningen av hälso- och sjukvård ska vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet. Säker hälso- och sjukvård är en grundsten i allt kvalitetsarbete och innebär att vårdskador ska förhindras genom aktivt riskförebyggande verksamhet. Rapportera i fältet nedan antal avvikelser under verksamhetsåret inom vård som omfattas av definitionen samt hur många av samtliga avvikelser som har återförts. Svar: Redogör i fältet nedan för om några åtgärder har vidtagits under verksamhetsåret för att säkerställa att det ges en säker vård. Svar: 2

30 Bilaga 1 3. Patientfokuserad vård Patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar, och att dessa vägs in i de kliniska besluten. Vården och behandlingen ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Patienten ska visas omtanke och respekt. Redogör i fältet nedan för eventuella förbättringsarbeten under verksamhetsåret som föranletts av svaren i er patientenkät eller via återföring från övriga patientrepresentanter. Svar: Redogör i fältet nedan för eventuella förbättringsarbeten under verksamhetsåret vad gäller rutinerna för att delge information om vård och behandling till patienterna och deras anhöriga. Svar: 4. Jämlik vård Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Beskriv arbetet under verksamhetsåret med att säkerställa att alla patienter som omfattas av definitionen får vård på lika villkor. Svar: Från vilka sjukvårdsregioner har patienter remitterats under verksamhetsåret vad gäller vård som omfattas av definitionen. Svar: 5. Vård i rimlig tid Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta i oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården ska om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning. Redogör i fältet nedan för om kliniken under verksamhetsåret har haft kapacitet att erbjuda samtliga patienter som omfattas av definitionen vård i rimlig tid. Om så ej har varit fallet, beskriv vilka konsekvenser detta inneburit. Svar: 3

31 Bilaga 1 Del 2 Resultatindikatorer I bilaga 1 finns instruktion och teknisk beskrivning av nedanstående indikatorer. Var vänlig och läs igenom bilagan för specifikation av vilka parametrar som efterfrågas. I de fall uppgift saknas lämnas fältet tomt. Om uppgiften inte finns tillgänglig genom register eller vårdadministrativa system bör registrering av uppgiften snarast påbörjas. Indikatorerna kommer att följas upp årsvis under den tid tillståndet löper. Rapportera data för verksamhetsåret 2012 om inte annat anges 1. Dödlighet (case fatality) 30 dagar Nämnare: Antal Täljare: Antal Andel: Procent 2. Dödlighet (case fatality) 365 dagar Nämnare: Antal Täljare: Antal Andel: Procent Redovisning sker för operationsår Kommentera/analysera gärna kortfattat resultaten i fråga 1 och 2. Svar: 3. Andel uppskjutna operationer p.g.a. resursbrist a) Brist på IVA-plats: Nämnare: Antal Täljare: Antal Andel: Procent b) Brist på personal: Nämnare: Antal Täljare: Antal Andel: Procent c) Annan anledning: Nämnare: Antal Täljare: Antal Andel: Procent 4. Oplanerade re-operationer vid samma vårdtillfälle Nämnare: Antal Täljare: Antal Andel: Procent 5. Oplanerade re-operationer inom 365 dagar Nämnare: Antal Täljare: Antal Andel: Procent Redovisning sker för operationsår

32 Bilaga 1 6. Andel återinläggning till IVA efter överflyttning till vårdavdelning Nämnare: Antal Täljare: Antal Andel: Procent 7. Återinläggning på sjukhus inom 365 dagar på grund av komplikationer eller annan orsak Nämnare: Antal Täljare: Antal Andel: Procent Redovisning sker för operationsår Kommentera/analysera gärna kortfattat resultaten i frågorna ovan. Svar: 5

33 Bilaga 1 Del 3 Villkor och frågor om rikssjukvårdsuppdraget Samarbete med andra enheter 1. Hur har samarbetet med den andra enheten med tillstånd att bedriva hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel som rikssjukvård sett ut under verksamhetsåret? Ge exempel på genomförda aktiviteter. Svar: Forskning och spridning av kunskap Svar: 2. Redogör i fältet nedan för om och i så fall hur förutsättningarna för att bedriva forskning och utveckling inom området thoraxkirurgiska ingrepp på GUCHpatienter har utvecklats vid kliniken under verksamhetsåret. Svar: 3. Redogör i fältet nedan för hur ni under verksamhetsåret har gjort resurser, såsom databaser, register och biobanker inom området thoraxkirurgiska ingrepp på GUCH-patienter tillgängliga för forskarsamhället i stort. Svar: 4. Redogör i fältet nedan för hur ni under verksamhetsåret har arbetat för att sprida kunskap inom området thoraxkirurgiska ingrepp på GUCH-patienter till landsting och regioner. Förändringar av förutsättningar för verksamheten Svar: 5. I tillståndsbeslutet anges att: Förändringar i personalsammansättningen eller annan stödverksamhet av väsentlig art som påverkar verksamheten ska anmälas till Socialstyrelsen. Redogör i fältet nedan för om, och i så fall hur, sådana förändringar har skett under verksamhetsåret. 6

34 Bilaga 1 Bilaga 1 Indikatorer Instruktion Läs igenom specifikationerna för respektive indikator. Ange för varje indikator efterfrågade värden i de grå fälten. I de fall data inte finns tillgängliga i register eller vårdadministrativa system bör registrering av nödvändiga uppgifter påbörjas omedelbart. Indikatorn är då att betrakta som skarp från och med nästa års uppföljning. Indikatorbeskrivningar 1. Dödlighet (case fatality) 30 dagar Andel döda inom 30 dagar efter hjärtkirurgi, år Täljare: Antal avlidna inom 30 dagar efter hjärtkirurgi. Nämnare: Totala antalet fall som genomgår hjärtkirurgi under mätperioden. Teknisk beskrivning: Samtliga patienter som genomgått hjärtkirurgi (inom definitionen för tillståndet) under mätperioden 1/ t.o.m. 31/ ingår i mätningen. Uppföljning sker 30 dagar efter ingreppet. Om flera ingrepp gjorts under en 30- dagarsperiod räknas det sista större ingreppet. För att en patient ska inkluderas i mätningen krävs att hjärtkirurgi faktiskt har genomförts, patienter som avlider innan själva ingreppet påbörjats exkluderas. Redovisningsform: Nämnare, täljare samt andel anges i svarsformuläret. Redovisning sker för år Dödlighet (case fatality) 365 dagar Andel döda inom 365 dagar efter hjärtkirurgi, år Täljare: Antal avlidna inom 365 dagar efter hjärtkirurgi Nämnare: Totala antalet fall som genomgår hjärtkirurgi under mätperioden. Teknisk beskrivning: Samtliga patienter som genomgått hjärtkirurgi (inom definitionen för tillståndet) under mätperioden 1/ t.o.m. 31/ ingår i mätningen. Uppföljning sker 365 dagar efter ingreppet. Om flera ingrepp gjorts under mätperioden räknas det sista större ingreppet (ej enklare ingrepp såsom inläggning av drän eller blodstillning). För att en patient ska inkluderas i mätningen krävs att hjärtkirurgi faktiskt har genomförts, patienter som avlider innan själva ingreppet påbörjats exkluderas. Redovisningsform: Nämnare, täljare samt andel anges i svarsformuläret. Redovisning sker för operationsår 2011 (uppföljningsår 2012). 3. Andel uppskjutna operationer p.g.a. resursbrist Andel planerade operationer som uppskjutits i sent skede till följd av resursbrist, år Täljare: Antal operationer som ej kunnat genomföras på utsatt tid till följd av: a) Brist på intensivvårdsplats (oavsett anledning) 7

JiL Socialstyrelsen. God vård Samtliga villkor under denna rubrik ska vara uppfyllda senast den 1 januari 2011.

JiL Socialstyrelsen. God vård Samtliga villkor under denna rubrik ska vara uppfyllda senast den 1 januari 2011. JiL Socialstyrelsen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Enheten för rikssjukvård och effektivitetsanalys 2009-05-25 Dnr 9405/2008 1(6) Landstinget i Uppsala län Box 602, 751 25 Uppsala Socialstyrelsens beslut

Läs mer

JJ4 Socialstyrelsen Dnr26824/2015-'ç. om tillstånd att bedriva rikssjukvård

JJ4 Socialstyrelsen Dnr26824/2015-'ç. om tillstånd att bedriva rikssjukvård E? - JJ4 Socialstyrelsen 2016-05-18 Dnr26824/2015-'ç a. Stockholms läns landsting 104 22 Stockholm Ansökan om tillstånd att bedriva rikssjukvård Beslut Rikssjukvårdsnämnden beslutar att bevilja Stockholms

Läs mer

Hur ska bra vård vara?

Hur ska bra vård vara? Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för systematiskt sarbete Övergripande styrdokument Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:40) om vårdgivares systematiska sarbete

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Donationsansvarig läkare och donationsansvarig sjuksköterska. En vägledning för vårdgivare och verksamhetschefer

Donationsansvarig läkare och donationsansvarig sjuksköterska. En vägledning för vårdgivare och verksamhetschefer Donationsansvarig läkare och donationsansvarig sjuksköterska En vägledning för vårdgivare och verksamhetschefer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen 1 (5) Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Inom hälso- och sjukvården skall kvaliteten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen för hälso- och sjukvård ska organiseras så

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt lex Maria

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt lex Maria SOSFS 2010:4 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2018-12-4 Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens

Läs mer

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN Marie Sundström Telefon: 508 05 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 APRIL 2011 SID 1 (6) DNR 1.2.1 195-2011 SAMMANTRÄDE 19 APRIL 2011 Till Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd

Läs mer

Intrauterina behandlingar som rikssjukvård. tillståndsutredning Underlag till Rikssjukvårdsnämndens möte den 23 maj 2012

Intrauterina behandlingar som rikssjukvård. tillståndsutredning Underlag till Rikssjukvårdsnämndens möte den 23 maj 2012 Intrauterina behandlingar som rikssjukvård tillståndsutredning Underlag till Rikssjukvårdsnämndens möte den 23 maj 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 19 september 2013 ett principärende rörande en man som väntat åtta år på en operation.

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 19 september 2013 ett principärende rörande en man som väntat åtta år på en operation. Handläggare: Agneta Calleberg Mats Haapanen 1 (3) PaN 2015-09-17 P 9 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-08-26 PaN 1210-0436549 K 2268-2012 Principärende Väntat tio år på operation Ärendet Patientnämnden behandlade

Läs mer

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072 1 (5) Utvecklings och kvalitetsavdelningen Ann Louise Brolin 0340-697198 ann.louise.brolin@varberg.se KVALITETSREVISION Socialtjänstlagen (SoL 3kap 3) anger att Insatser inom socialtjänsten skall vara

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall 1 Inledning I hälso- och sjukvårdslagens (HSL)1 första paragraf regleras att omhändertagande av avlidna tillhör hälso- och sjukvården och i 2d HSL regleras att När någon

Läs mer

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria Riktlinjer för hälso- och sjukvård Sida 0 (8) 2018 Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Kvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI

Kvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI Kvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI Kvalitetspolicy, antagen av fullmäktige 2010, uppdaterad 2018 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson På omslaget: Linda Gustafsson,

Läs mer

Kvalitetsrapport hemtja nst

Kvalitetsrapport hemtja nst Kvalitetsrapport hemtja nst 2018-08-13 1 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Kvalitetsrapporten... 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 2.1 Riskanalys... 3 2.2 Egenkontroll... 4 2.3 Utredning av avvikelser,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 SOSFS 2011:9 träder i kraft..och ersätter 20120101 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet

Läs mer

Händelseanalys. Datum: Opererad spinal stenos, meningit missades initialt postoperativt. September Analysledare:

Händelseanalys. Datum: Opererad spinal stenos, meningit missades initialt postoperativt. September Analysledare: Datum: 2016-11-21 Händelseanalys Opererad spinal stenos, meningit missades initialt postoperativt September 2015 Analysledare: Ortopedi Västra Götalandsregionen 1 Sammanfattning För att förbättra patientsäkerheten

Läs mer

Stockholms läns landsting 1(2)

Stockholms läns landsting 1(2) Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-25 LS 1410-1231 Landstingsstyrelsen Meddelande till Socialstyrelsen om Stockholms läns landstings intention att år 2020 ansöka

Läs mer

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt

Läs mer

LANDSTINGSREVISIONEN. Vård av äldre. Rapport nr 12/2016

LANDSTINGSREVISIONEN. Vård av äldre. Rapport nr 12/2016 Vård av äldre Rapport nr 12/2016 Januari 2017 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 12:2 2016 Innehåll 1 SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 2 BAKGRUND... 4 2.1 REVISIONSFRÅGOR... 4 2.2 REVISIONSKRITERIER...

Läs mer

Hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel som rikssjukvård. Underlag till Rikssjukvårdsnämndens möte den 11 december 2013

Hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel som rikssjukvård. Underlag till Rikssjukvårdsnämndens möte den 11 december 2013 Hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel som rikssjukvård Underlag till Rikssjukvårdsnämndens möte den 11 december 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Cecilia Söderberg Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Anvisningar till Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-16 Inger Berglund, verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01- 25 Beata Torgersson verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora

Läs mer

Rätten till hälsa. Moderaternas vision för hur det är att vara patient i Sörmland

Rätten till hälsa. Moderaternas vision för hur det är att vara patient i Sörmland Rätten till hälsa Moderaternas vision för hur det är att vara patient i Sörmland augusti 2010 Övergripande mål Varje människa har rätt till bästa möjliga hälsa enligt FN:s internationella konvention om

Läs mer

Stockholms läns landsting 1 (2)

Stockholms läns landsting 1 (2) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2012-01-11 LS 1109-1156 [ LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsenj j ^ 2 4 * 00 9 Ansökan till Rikssjukvårdsnämnden om att bedriva rikssjukvård

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE

RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE Utfärdad av: Antagen av: Giltig från: Reviderad: Kvalitetsutvecklare och MAS Socialnämnden 2018-SN-83 181001 Socialförvaltningen RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE När något

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2013-11-12 Dnr 5.3-16761/2013 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Anna-Karin Alvén anna-karin.alven@socialstyrelsen.se Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Behandling av barnglaukom och barnkatarakt som rikssjukvård

Behandling av barnglaukom och barnkatarakt som rikssjukvård Behandling av barnglaukom och barnkatarakt som rikssjukvård tillståndsutredning Underlag till Rikssjukvårdsnämndens möte den 23 maj 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2017 2018-01-07 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:28 (M) och allmänna råd Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Ett normerande dokument som Omsorgsnämnden fattade beslut om 30 augusti 2018, och som Äldrenämnden fattade beslut om 27 september 2018 Dokumentnamn Fastställd

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Arbetsordning för Rikssjukvårdsnämnden

Arbetsordning för Rikssjukvårdsnämnden Bilaga 1 2017-06-07 Dnr 360/2017 1(2) Bilaga till protokoll 2/2017 vid Rikssjukvårdsnämndens sammanträde 7 juni 2017 Arbetsordning för Rikssjukvårdsnämnden 1 Enligt 19 förordningen (2015:284) med instruktion

Läs mer

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015 1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig

Läs mer

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2016-02-28 Av Mona Andersson Verksamhetschef Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall 1 Inledning I hälso- och sjukvårdslagens (HSL)1 första paragraf regleras att omhändertagande av avlidna tillhör hälso- och sjukvården och i 2d HSL regleras att När någon

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2018

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2018 Patientsäkerhetsberättelse för 2018 Stockholm, 2019-02-25 Ingemar Gustafsson Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6) Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016 Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016 Stockholm den 2 januari 2016 Lisa Barnekow Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ingrid Fagerström ingrid.fagerstrom@harnosand.se Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Riktlinje Ledningssystem för

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR

Läs mer

PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET

PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Uppdaterad: 2016-07-01 POLICY Uttrycker

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet) Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Giltig f o m: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018 06 01 Lagstiftning, föreskrift:

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Rutin fast vårdkontakt

Rutin fast vårdkontakt Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård. Tillståndsutredning

Viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård. Tillståndsutredning Viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård Tillståndsutredning Underlag till Rikssjukvårdsnämndens möte den 15 juni 2011 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Hjärtkirurgi på barn och ungdomar som rikssjukvård. Underlag till Rikssjukvårdsnämndens möte den 11 december 2013

Hjärtkirurgi på barn och ungdomar som rikssjukvård. Underlag till Rikssjukvårdsnämndens möte den 11 december 2013 Hjärtkirurgi på barn och ungdomar som rikssjukvård Underlag till Rikssjukvårdsnämndens möte den 11 december 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:

Läs mer

Patientlagen 2014:821

Patientlagen 2014:821 Patientlagen 2014:821 141117 Patientmaktsutredningen hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas ( ) förbättra förutsättningarna för en god och jämlik vård ( ) också

Läs mer

Datum Dnr Framställan om utökat uppdrag om brännskadevård

Datum Dnr Framställan om utökat uppdrag om brännskadevård Sjukvårdsnämnd SUS Anders Dybjer Divisionschef 046-17 79 65 Anders.Dybjer@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-04-20 Dnr 1601034 1 (5) Sjukvårdsnämnd SUS Framställan om utökat uppdrag om brännskadevård Ordförandens

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Patientsäkerhet. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Sjuhärads kommunalförbund 15 mars 2012

Patientsäkerhet. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Sjuhärads kommunalförbund 15 mars 2012 Patientsäkerhet Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Sjuhärads kommunalförbund 15 mars 2012 Thomas Brezicka, Regionläkare Patientsäkerhetsenheten/Västra Götalandsregionen 1 Hälso- och sjukvård Medicinska

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL. Enkätbilaga Bilaga 4

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL. Enkätbilaga Bilaga 4 Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL Enkätbilaga Bilaga 4 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Fagersta 2014-02-28 Lennart Nyman Verksamhetschef Mitt Hjärta i Bergslagen AB Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2 Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare

Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus 2012 Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare 2 (13) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

Nationella indikatorer

Nationella indikatorer Nationella indikatorer Marie Lawrence Hälso- och sjukvårdsavdelningen tel: : 075 247 35 06 e-post: marie.lawrence lawrence@socialstyrelsen.se Mål för hälso- och sjukvården enl. HSL Målet för hälso- och

Läs mer

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2017 Datum 2018-01-30, Anne Lazukic, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3-4 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria; Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket Den x månad 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats i Skellefteå kommuns grundskolor

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats i Skellefteå kommuns grundskolor Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats i Skellefteå kommuns grundskolor År 2017 2018-02-09 Lisa Högdahl Verksamhetschef Elevhälsans medicinska insats Tora Wikström Medicinskt ledningsansvarig

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Yttrande avseende förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete, dnr 4.1.

Yttrande avseende förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete, dnr 4.1. Punkt 25 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2016-11-21 Diarienummer SU 2016-04087 Förvaltning/enhet Handläggare: Ali Khatami Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Yttrande avseende förslag till

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Patientsäkerhet. AT-Läkare 2017 Marga Brisman Chefläkare

Patientsäkerhet. AT-Läkare 2017 Marga Brisman Chefläkare Patientsäkerhet AT-Läkare 2017 Marga Brisman Chefläkare Agenda Vad är patientsäkerhet? Vad styr hur vi arbetar med patientsäkerhet? Lex Maria och IVO Patientsäkerhet Skydd mot vårdskada (Patientsäkerhetslagen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2016 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för

Läs mer

Handlingsprogram avvikelsehantering

Handlingsprogram avvikelsehantering Diarienr Författare Version Godkänd av Giltigt fr o m Handlingsprogram avvikelsehantering Handlingsprogrammets syfte: tydliggöra ansvar, rutiner och arbetssätt för arbetet med avvikelser på enheten. Handlingsprogrammet

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerheten 3 Struktur för uppföljning och utvärdering 3 Mål för patientsäkerheten 3 Genomförda

Läs mer

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering 1(7) 2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering Innehåll 2.1 Ledningssystem... 1 2.2 Vårdgivarens ansvar... 2 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 3 Legitimerad läkares/tandläkare ansvar

Läs mer