Dominanser. En utveckling av den realistiska livsformsteorin
|
|
- Ellinor Lundgren
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RECENSION Margareta Oudhuis Jonas Axelsson: Dominanser. En utveckling av den realistiska livsformsteorin Karlstad University Studies 2009:6 Vanligtvis utgörs de avhandlingar som skrivs idag inom de samhällsvetenskapliga disciplinerna av empiriska undersökningar av skilda slag. Helt igenom teoretiska avhandlingar lyser däremot oftast med sin frånvaro. Ett undantag från denna regel är emellertid den avhandling som Jonas Axelsson, Karlstads universitet, skrivit. Den utgör ett teoretiskt bidrag till den realistiska livs formsteorin (utvecklad vid Karlstads universitet) och är en specifik utveckling av den danska etnologen Thomas Højrups teori från 1980-talet. Vetenskapsteoretiskt baseras avhandlingen på kritisk realism. Axelsson inleder avhandlingen med en beskrivning av livsformsbegreppet, som i grova drag definieras som sammanflödet av en arbetsform och en kärleksform. Framför allt är det själva samman flödet Axelsson vill teoretisera och utveckla. För det andra vill han utveckla kärleksbegreppet så att det jämställs med begreppet arbete i befintlig livsformsteori, där man utgår från en så kallad ontologisk definition. En tredje utveckling handlar om människan i sig, där han vill framhäva dubbelheten av det aktiva och det passiva Margareta Oudhuis är docent i arbetsvetenskap vid Högskolan i Borås. hos henne. En fjärde aspekt är att den utveckling som skett inom kritisk realism i relation till Margareta.Oudhuis@hb.se den realistiska livsforms teorin behöver utvecklas. Slutligen vill han förtydliga den emancipatoriska inriktning som också den kritiska realismen innehåller. Syftet med avhandlingen är sålunda att utveckla kompletterande begrepp i anknytning till be greppen arbete, kärlek och livsform med hjälp av begrepp som arbetskraft, arbetsreceptor och arbetsform respektive kärlekskraft, kärleksreceptor och kärleksform. Axelsson driver också tesen att den realistiska livsformsteorin till stor del handlar om dominanser; personliga dominanser (som teoretiseras 95
2 Margareta Oudhuis med begreppet ägande), som i sin tur om gärdas av strukturella dominanser, på såväl subpersonlig nivå (som rör mel lan mänsk liga förmågor) som på samhällsstrukturell nivå. Dominans definieras i sin tur som något som händer, det är en process, en kausal påverkan mellan över ordnade och underordnade entiteter (personer, krafter). Metodologiskt utgörs studien av en mellanvariant av ett helt igenom samhällsteoretiskt teoribygge och ett empiriskt grundat teoretiserande. Även om det är en teoretisk studie använder sig Axelsson delvis av det empiriska material som åter finns i tidigare studier inom realistisk livsformsteori, såsom Jakobsen och Karlsson (1993), Jakobsens avhand ling från 1999 samt även något från Bergqvists avhandling (2004) om livsformer och egenföretagan dets vardagsliv. Främst används Jakobsens avhandling. Enligt den realistiska livsformsteorin finns i vårt samhälle (åtminstone) åtta livsformer, uppdelade i manliga och kvinnliga livsformer. De manliga är: 1) Arbeta rens livsform, 2) Karriärens livsform, 3) Kapitalistens och investorns livs former, samt 4) Självständighetens livsform. Dessa livsformer är strukturellt manliga till sin karaktär och innehåller även en manlig kärleksform, de bemyndigades kä rleks form, som bygger på tillgodogör ande av kvinnors kärlekskraft. De kvinnliga livsformerna å sin sida utgörs av 5) Husmoderns livsform, 6) Representations hustruns livsform, 7) Medhjälperskans livsform, och slutligen 8) Investorinnans livsform. De kvinnliga livsformerna hör i sin tur ihop med de manliga och innehåller även de en specifik kärleksform, nämligen be kräf tarnas kärleksform, med sin bas i givande av omsorg. Utifrån existerande empiriskt material bedömer Axelsson att det finns ett antal strukturella dominanser som innebär att arbetsreceptorn dominerar över arbetskraften i manligt arbete, att kärlekskraften dominerar över kärleksreceptorn i kvinnlig kärlek, att arbetet dominerar över kärleken i det manliga vardagslivet samt kärleken över arbetet i det kvinnliga vardagslivet. Vidare dominerar arbetsformen över kärleksformen i manliga livsformer, medan kärleksformen dominerar över arbetsformen i kvinnliga livsformer. Slutligen dominerar de manliga livsformerna över de kvinnliga livsformerna på samhällsnivå. För att terminologiskt koppla ihop diskussionen om personlig dominans med andra liknande diskussioner använder sig Axelsson av termen ägande, som definieras som effektiv kontroll. Det allra mest basala ägandet är ägandet av en själv, självägandet, men ägan det gäller naturligtvis i hög grad även saker utanför oss själva. Axelsson diskuterar människans arbets- och kärleksförmågor, som tillhör det som Margret Archer kallar Personal Emergent Properties (PEP), som i sin tur handlar om egen skaper som är typiskt mänskliga och som inte sociala strukturer kan ha som förmågorna att tänka, känna, vilja och handla. Det rör sig om 96
3 Recension strukturer i männis kor. Som ett tillägg till tidigare livsformsteoretiserande hävdar Axelsson att det finns en dubbelhet av aktivt och passivt inom dessa arbets- och kärleksför mågor. Att kärlek innehåller en passiv dimension är inte så svårt att förstå; den syn liggörs exempelvis när vi tar emot andras kärlek. Men enligt Axelsson är passi vitet även centralt i arbetet. Människan har alltså inte enbart en aktiv arbetskraft och kärlekskraft, utan också en passiv arbetsreceptor och en passiv kärleksreceptor. Arbets- och kärlekskraft är alltså aktivitets kapaciteter, medan arbetsreceptorn och kärleksreceptorn är passi vi tetskapaciteter. Därefter diskuterar Axelsson begreppen arbete, kärlek och var dagsliv på mellan planet, det vill säga planet mellan struk turer i människor och strukturer i samhället. Vi befinner oss alltså på den medierande nivån, en nivå som inte tidigare behandlats inom livsforms teorin. Archer (2003), som är en ledande teoretiker när det rör denna mediering, menar att begreppet intern kon ver sation är centralt i sammanhan get; ett begrepp som helt enkelt betyder att män niskor för inre samtal med sig själva och därigenom förhåller sig aktivt eller passivt till sociala ägandestruktu rer. Att se människan som intern konversatör är dock alltför intellektualise rande häv dar Axelsson, man behöver ta mer hänsyn till människans kroppslighet bland annat. Han vill därför snarare fokusera människan som ägare. På detta sätt kan också en koppling göras till det exploate rings tema som funnits tidigare i den realistiska livsformsteorin. Med detta fokus kan också hela människan studeras. De manliga livsformerna står därpå i fokus; investorns och kapitalistens livsformer, arbe ta rlivsformen, karriärens livsform samt självständighetens livsform. Gemen samt för dessa manliga livsformer är att arbetsformen dominerar över kärleksformen. När Axelsson teoretiserar denna dominans skiljer han mellan domi nans form och dominansinnehåll. Han räknar med främst tre dominansformer gällande strukturell dominans. När det gäller dominansinnehållet utgår Axelsson från ett ägandeperspektiv. Ägandeinriktnin gen i arbetsformen, som i sin tur påverkar ägandeinriktningen i kärleksformen, kan potentiellt vara sexfaldig; det vill säga det handlar om ägande av bruksvärden, ägande av ackumulationsvärden, av excellens eller mästerlighet, av konkreta arbetsprodukter samt ägande av gemenskap och sociala strukturer respektive av den naturliga nödvändigheten i sig själv. Alla de aktuella arbetsformerna har en inriktning på införskaffande av bruksvärden, vilket leder till att denna ägandeinriktning också påverkar kärleks formen till att bli konsumerande av andras kärlekskraft här är kärnan i exploateringen av kvinnors kärlekskraft. För övrigt skiljer sig dominansinnehållet åt mellan livsformerna. Avhandlingen går vidare med en diskussion om de kvinnliga livsformerna: husmoderns livs form, representationshust runs livsform samt medhjälperskans 97
4 Margareta Oudhuis livsform. Gemensamt för dessa är att de innehåller en enda kvinnlig kärleksform som kallas bekräf tarnas kärleksform; vidare har alla kvinnliga livsformer arbetsformer som innebär att de inte har direkta positioner inom den ekono miska produktionen. Istället är de inriktade mot det som av Anna Jónasdóttir (2002, 2003) kallas socio sexuell produktion. För den som lever en kvinnlig livsform betyder det exempelvis att den man som kvinnan lever med utgör en buffert gentemot nödvändighetens eller arbetets/produktionens sfär. En annan utgångspunkt är att de kvinn liga livsfor merna är strukturellt underordnade de manliga. I de kvinnliga livsformerna finner vi därmed ett fokus på intimsfären, på hem och familj, istället för på förvärvsliv. Kvinnliga livsformer kan därmed sägas vara inriktade på produktion av det mänskliga livet i sig självt, medan de manliga är koncentrerade kring produktionen av medel för livets uppehållande. När det gäller dominansformer och dominansinnehåll är dominans innehållet i kvinnliga livsformer andra människors ägande. Eftersom de kvinnliga livsformerna är stödjande gent emot de manliga, så är ut form ningen av manliga livsformer avgörande för dominansinnehållet i de kvinn liga. En ny aspekt uppträder dock och det är inrikt ningen på andras basala självägande. Enligt Axelsson kan detta basala ägande inte uppnås med egna ansträngningar; istället måste vi få hjälp utifrån av andras kärlekskraft. Inriktningen på andras basala självägande är gemen sam för alla kvinnliga livsformer, medan det finns skillnader mellan de olika livsformerna när det gäller övrig inriktning på andras ägande, precis som var fallet när det gäller de manliga. Dominansen mellan manliga och kvinnliga livsfor mer diskuteras därefter, liksom emancipatoriska livsformer. Vad gäller dominansen mellan nuvaran de livsformer menar Axelsson att man kan tala om två livsformsblock ett manligt och ett kvinnligt som i sig är strukturer, där det manliga dominerar över det kvinnliga livsformsblocket. Men varför finns då denna dominans mellan manliga och kvinnliga livsformer? Svaret blir att det är de manliga livsformernas inriktning på ägande av sociala strukturer, och mer speci fikt på sociala ägandestrukturer, som är avgörande för att de manliga strukturer na dominerar över de kvinnliga livsformerna i samhället i stort. I arbete finns alltså en inriktning på sociala strukturer som inte finns i kärlek. Denna inriktning i arbetet leder till att den samhällsstrukturella nivån är arbetets hemmaplan, vilket i sin tur leder till att arbetsformsdominerade livsformer har ett övertag bland samhällets strukturer. Arbetets mer självklara koppling till samhällsstrukturerna medför således att de samhällsstrukturer som är starkt arbetspräglade (såsom manliga livs former) har ett övertag över andra strukturer (såsom kvinnliga livsformer) i sam hället. Till sist görs en sammanfattning av avhandlingen som avslutas med att det nu är dags att gå vidare med empiriska studier. 98
5 Recension Omdöme Läsningen av och arbetandet med Axelssons avhandling har inneburit att föras in i och färdas längs ett vindlande och fascinerande landskap av begrepp, begrepps definitioner och teoretiska ut vecklingar. Ibland har landskapet varit lättillgäng ligt, ibland snårigt och emel lan åt på gränsen till ogenomträngligt. Det har inneburit att en mängd frågor väckts och jag är övertygad om att denna avhandling kom mer att ge upphov till en mängd diskussioner och emellanåt en del ilskna kommentarer runt kaffebord och i seminarierum vid akademiska institutioner. Att skriva något så ovanligt som en helt igenom teoretisk avhand ling och därvid ge sig i kast med utmaningen att teoretiskt utveckla den realistiska livsformsteorin kräver en hel del mod. Att ha lyckats utveckla delar av denna teori är givetvis den stora bedriften. För detta förtjänar Axelsson sitt rättmätiga beröm. Som alltid kan samtidigt en hel del frågor och funderingar ställas till texten. En av dessa rör en av utgångspunkterna i avhandlingen, nämligen att vare sig metodologisk individualism eller metodologisk kollektivism fungerar. Istället är påverkan dubbelriktad, det vill säga samtidigt som strukturen ger hinder och möjligheter för agenten så upprätthåller och förändrar agenten den sociala strukturen. Om så är fallet, innebär det att livsformsteoretikerna helt missat kvinnors stora inträde på arbetsmarknaden? Nej, det har man inte enligt Axelsson, däremot är det skillnad på kvinnor som människor och kvinnliga livsformer som sociala strukturer. Att även om människor förflyttat sig, så behöver inte det betyda att de sociala strukturerna har förändrats. Min fråga blir då: Vad krävs för att agenters handlingar ska ge avtryck på den strukturella nivån, i detta fall på livsformsteorins strukturella nivå? Eller annorlunda uttryckt: När får nya livsformspraktiker avtryck på livsformsteoretisk nivå? Jag ställer frågan utifrån just de stora samhälleliga förändringar som ägt rum de senaste årtiondena (jag tänker till exempel på teorins fortsatta hävdande av representationshustruns livsform). Detta är en viktig invändning mot den teori som Axelsson utgår ifrån och utvecklar i sin avhandling. En annan invändning är att enligt livsformsteorin består en livsform per definition av en kärleksform och en arbetsform; var finns då alla singlar och ensamstående mammor och pappor med barn? Vilken livsform lever de? Även om de livsformer som avhandlingen utgår ifrån kan hävdas finnas kvar på strukturell nivå kan samma fråga som ovan ställas här: När ger livsformspraktiker avtryck på livsformsteoretisk nivå? Jag skulle gärna sett att Axelsson tagit upp och diskuterat dessa mycket viktiga frågor i sin avhandling. Det finns naturligtvis en mängd andra frågor att ställa; om själva begreppsutvecklingen, som emellanåt inte är helt lätt att förstå, som till exempel den egenskapsrymd som Axelsson skapat i relation till begreppen arbetsförmåga och 99
6 Margareta Oudhuis kärleksförmåga med deras aktivitets- och passivitetskomponenter. Även hans diskussion kring återverkningar (eller brist därpå) av de skilda ägandeinriktningarna i manliga och kvinnliga arbetsformer på kärleksformerna skulle behöva konkretiseras betydligt för att läsaren lättare skulle kunna bedöma det välfunna i avhandlingens fokus på ägandebegreppet. Jag skulle också gärna ha sett en fördjupad metodologisk diskussion. Detta sagt ser jag nu med spänning fram emot att Axelsson och andra går vidare och empiriskt prövar avhandlingens begreppsutveckling och ser hur långt och i vilken riktning den bär. Vad dessa framtida studier innebär för utvecklingen av själva livsformerna inom den realistiska livsformsteorin kommer jag likaledes noggrant och med stort intresse att följa. Referenser Archer MS (2003): Structure, agency and the internal conversation. Cambridge: Cambridge University Press. Bergqvist T (2004): Självständighetens livsform(er) och egenföretagande. En utveckling och tillämpning av realistisk livsformsanalys. Karlstad: Karlstad University Press. Højrup T (1989): Det glemte folk. Köpenhamn: Statens Byggeforskningsinsti tutt. Jakobsen L (1999): Livsform, kön och risk. En utveckling och tillämpning av realistisk livsformsanalys. Lund: Arkiv. Jakobsen L, Karlsson J (1993): Arbete och kärlek. En utveckling av livsformsanalys. Lund: Arkiv. Jónasdóttír AG (2002): Kärlekskraft. Feministiska frågor och Marx metod. Häften för kritiska studier, nr 2/3/4, s Jónasdóttír AG (2003): Kärlekskraft, makt och politiska intressen. Göteborg: Daidalos. 100
Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Arbetsvetenskap. Jonas Axelsson. Dominanser. En utveckling av den realistiska livsformsteorin
Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Arbetsvetenskap Jonas Axelsson Dominanser En utveckling av den realistiska livsformsteorin DOKTORSAVHANDLING Karlstad University Studies 2009:6 Jonas Axelsson
This is the published version of a chapter published in Arbete: passion och exploatering.
http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Arbete: passion och exploatering. Citation for the original published chapter: Bergqvist, T., Axelsson, J. (2011) Livsformer
Jobbcoachningsprocessen ur ett livsformsperspektiv
Joel Persson-Kangas & Therese Nilsson Jobbcoachningsprocessen ur ett livsformsperspektiv En livsformsanalys av jobbcoacher och klienter The Job Coaching Process from a Life Mode perspective A Life Mode
När livsformer möts i mikroföretag
Maya Widmark, Charlotte Kyhlberg När livsformer möts i mikroföretag When lifemodes come together in small companies Arbetsvetenskap C C-Uppsats Termin: VT 2013 Handledare: Tuula Bergqvist 1 Förord Vi vill
Kvinnliga småföretagares möjligheter att uppnå balans mellan arbetsliv och övrigt liv
Jenny Wallin Kvinnliga småföretagares möjligheter att uppnå balans mellan arbetsliv och övrigt liv En kvalitativ studie om kvinnliga småföretagares verklighet Female entrepreneurs and their possibilities
SC1210, Sociologi: Klass, kön, etnicitet, 15,0 högskolepoäng Class, Gender, Ethnicity: Sociological Perspectives, 15.0 higher education credits
SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SC1210, Sociologi: Klass, kön, etnicitet, 15,0 högskolepoäng Class, Gender, Ethnicity: Sociological Perspectives, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle
Livsformsanalys och lokalt utvecklingsarbete
inflytande maktlöshet - invandrare - kvinnor - passivitet - avstängd - inte kan ändra på något - makten bestämmer rollerna deltagande - flykten - dom har makten, - medborgarskap - få vara delaktig jag
Balans mellan arbetsliv och övrigt liv
Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Jenni Forselius Eriksson och Ida-Karin Ulvan Balans mellan arbetsliv och övrigt liv - en studie om manliga småföretagare som lever självständighetens livsform
Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren
Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via Den ofrivilligt frivillige företagaren (avhandling) 2011-04-01 Doktor i Sociologi, Linköpings universitet Den ofrivilligt frivillige företagaren
Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod
Föreläsning kvalitativ metod, Jonas Axelsson Jag skall ha detta upplägg: - Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod - Exempel på olika kvalitativa metoder - Något
PRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,
Ämne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik
Ämne Pedagogik, PED Om ämnet Om ämnet Pedagogik Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi, med en egen identitet som en samhällsvetenskaplig och
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Friår - av vilken anledning?
Fakulteten för ekonomin, kommunikation och IT Karin Adolfsson och Stina Albinsson Friår - av vilken anledning? Kopplingar mellan anledningar till friår och livsformerna The Mid-life Sabbatical Leave for
F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta
Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 F i i db k d fi i i Feminism-ordboksdefinition 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta förhållande bör ändras Synlig ojämlikhet Politisk/ekonomiska sfären
ARBETSORDNING FÖR DELKURSEN: Människan i arbete och arbetets former (AVGA30:2), 7,5 hp
Karlstads universitet Arbetsvetenskap, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Jonas Axelsson, jonas.axelsson@kau.se 2012-09-27 ARBETSORDNING FÖR DELKURSEN: Människan i arbete och arbetets former
Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6
Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla
Social struktur och mänskligt handlande: en introduktion till kritisk realistisk samhällsanalys.
94 GILLBERG, GUNNAR, PERSSON, SOFIA, SELDÉN, DANIEL & WENNERSTRÖM, ULLA-BRITT (2017). Social struktur och mänskligt handlande: en introduktion till kritisk realistisk samhällsanalys. Malmö: Gleerups Gunnar
Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten
Samhällsvetenskapliga fakulteten SAHEK, Masterprogram i humanekologi - kultur, makt och hållbarhet, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Human Ecology - Culture, Power and Sustainability, 120
Sociologi II för socionomer 30 högskolepoäng, Grundnivå 1
Sida 1(7) Kursplan Sociologi II för socionomer 30 högskolepoäng, Grundnivå 1 Sociology II for Social Work 30 Credits*, First Cycle Level 1 Lärandemål Det övergripande målet med kursen är att den studerande
Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift
METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat
SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Gender Studies, 180 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Program utan akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på grundnivå
Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.
Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3
Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.
SASOL, Masterprogram i rättssociologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Sociology of Law, 120 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SASOL, Masterprogram i rättssociologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Sociology Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad
Moralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
Individualiseringens villkor: Unga vuxnas föreställningar om arbete och självförverkligande
RECENSION Ann Bergman Ann Bergman, docent i arbetsvetenskap, Avdelningen för arbetsvetenskap, Karlstads universitet. ann.bergman@kau.se Gunnar Gillberg: Individualiseringens villkor: Unga vuxnas föreställningar
Frida Dahlqvist
1. Liberalfeministisk teori Att vara delaktig i det politiska styret, att kunna försörja sig själv och få kunskap om omvärlden är centralt för att kunna agera som en egen person istället för att betraktas
Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?
Matilda Falk Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Inledning Kapitalism är inte följden av
Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod
Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Vi har vid det här laget konstaterat att det krävs stort utrymme, vanligen en rapport, för att försöka påvisa något
Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven
Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen
KOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
SOCN19, Sociologi: Praktik, 30 högskolepoäng Sociology: Internship, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCN19, Sociologi: Praktik, 30 högskolepoäng Sociology: Internship, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens
Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap
Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.
Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål
MESS55, Miljö- och hållbarhetsvetenskap: Politisk ekologi och hållbarhet, 7,5 högskolepoäng Environmental Studies and Sustainability Science: Political Ecology and Sustainability, 7.5 credits Avancerad
Studieplan och gemensam struktur för Master E.G.A.L.E.S. Études Genre et Actions Liées à l Egalité dans la Société (magisterstudier)
Studieplan och gemensam struktur för Master E.G.A.L.E.S. Études Genre et Actions Liées à l Egalité dans la Société (magisterstudier) 2013-2014 Uppdaterad per den.6.2013 Termin 1: Grunder i kön och jämställdhet:
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Hemtenta Vad är egentligen demokrati?
Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick
Samhällskunskap. Ämnets syfte
Samhällskunskap SAM Samhällskunskap Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga
Genusteorier och internationella perspektiv
Genusteorier och internationella perspektiv Föränderliga tankefigurer om män och kvinnor vilka ger upphov till föreställningar och sociala praktiker. Varför blir kvinnor i vår kultur lägre socialt värderade
Kvalitativa metoder II
Kvalitativa metoder II Forskningsansatser Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt arbete Abstrakt Inledning
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Gender Studies, 180 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Program utan akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på grundnivå
Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.
Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade
Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur
Lokal planering i NO fsk - 2 Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Natur Människa Känna igen och benämna några vanligt förekommande växter och djur i närmiljön Få en inblick i det ekologiska systemet,
Forum jämlik stad 6 september
Jämlikt Göteborg Forum jämlik stad 6 september Tema tillit, föreläsare Åsa Wettergren Om Forum jämlik stad och Jämlikt Göteborg, Margareta Forsberg Detta första forum inleddes med att Margareta Forsberg
KOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan
MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser
Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.
Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor
FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet
Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet
Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,
John Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin
John Leslie Mackie 1917 1981 Professor i filosofi vid Oxford 1967-81. Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory 1.Ger moraliska omdömen ugryck för trosföreställningar? Ja: KogniMvism Nej: Non-
Feminism I Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap
Feminism I Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Ordboksdefinitionen En feminist är en person som anser 1. att kvinnor är underordnade män och 2. att detta
Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter
i Lektionshandledning #33 Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: 40 60 minuter Diskriminering 1/6 Material och förberedelser: Denna lektion är lämplig efter att
Värderingar som rör bemötande en vård och omsorgsetisk modell
Värderingar som rör bemötande en vård och omsorgsetisk modell Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen Bakgrund en modell för vårdetik Mål för
Kulturantropologi A1 Föreläsning 3. Den sociala människan 1.
Kulturantropologi A1 Föreläsning 3 Den sociala människan 1. BIOLOGI OCH ANTROPOLOGI Vi är biologiska varelser Men framför allt kulturella Meningsskapande och socialisering. är processer som finns i oändliga
Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat
Om svenska värderingar En användarguide i fickformat Detta kanske vi inte är överens om, men Finns det något som skulle kunna kallas för svenska värderingar? Normer som beskriver en slags grunduppfattning,
Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program
SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.
Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen
1 (5) Vårt datum 2016-01-26 Ert datum 2015-11-03 Vårt Dnr: 99.15 Ert Dnr: 99.15 SACO Box 2206 103 15 Stockholm Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Sammanfattning
2 = 2. Tal skrivna på det sättet kallas potenser. I vårt fall har vi tredje tvåpotensen. Tredje tvåpotensen har 2 som bas och 3 som
616 Talföljder på laborativt vis Vikt papper Vik ett A-4 ark mitt itu så att du får två stycken A-5 ark. Vik det en gång till på samma sätt. Hur stora och hur många är dina ark? Vad händer om du fortsätter?
Policy och handlingsplan för jämställdhet- och jämlikhet vid Röda Korsets Högskola
Policy och handlingsplan för jämställdhet- och jämlikhet vid Röda Korsets Högskola 2019 2021 Dnr: 49/2018 Fastställd av: Rektor 2018-10-23 1 Innehåll Inledning... 3 Vision och värdegrund... 3 Ansvar, organisation
A. Utbildningsplan för Kandidatprogram i genusvetenskap
Dnr U2017/92 Samhällsvetenskapliga fakulteten A. Utbildningsplan för Kandidatprogram i genusvetenskap (Bachelor of Science Programme in Gender Studies) Omfattning: 180 högskolepoäng Nivå: Grundnivå Programkod:
Förskolans kommunikationsmiljö
LÄRARUTBILDNINGENS SKRIFTSERIE 8 Daniel Pettersson och Linda Magnusson (Red.) Förskolans kommunikationsmiljö Betraktelser och reflektioner kring Gävle förskolors kommunikativa möjligheter Forskning av
Deltidsbrandmäns vardag
Annalena Kästel & Camilla Andreasson Deltidsbrandmäns vardag - Ett livsformsperspektiv på deltidsbrandmäns livspussel Everyday life of part-time firefighters - The Work-Life Balance of part-time firefighters
Nätkulturer. identitet och gemenskaper. Monica Langerth Zetterman, september 2009 Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet
Nätkulturer identitet och gemenskaper Monica Langerth Zetterman, september 2009 Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet unga och nätet Varför är det mest vuxna som talar om
Och plötsligt finns bara minnet kvar
lars inge widlund Och plötsligt finns bara minnet kvar En essä om döden och vänskapen Vi Är omgivna av död. Ändå är det så tyst om den. Vänner dör, föräldrar, en livspartner och ibland även ett barn. Vi
Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?
Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna
Tema: Didaktiska undersökningar
Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den
Sociologiska institutionen, Umeå universitet.
Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR
Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?!
Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Kan det vara etiskt rätt att bryta mot lagen?! Är det kvinnans rätt att bestämma om hon skall göra abort?! Måste rika dela med sig till fattiga?! Född
TEKNISKA SYSTEM. Undervisning av tekniska system utmaningar och möjligheter
TEKNISKA SYSTEM Undervisning av tekniska system utmaningar och möjligheter Maria Svensson Göteborgs universitet it t Institutionen för didaktik och pedagogisk profession maria.svensson@ped.gu.se se VAD
Studieplan för utbildning på forskarnivå i. socialt arbete
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Studieplan för utbildning på forskarnivå i socialt arbete (Doctoral studies in Social Work) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten för
GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
Handledarguide Hållbar utveckling
Ämnesövergripande Grundskola åk 7-9 Modul: Hållbar utveckling Handledarguide Hållbar utveckling Claes Malmberg och Anders Urbas, Högskolan i Halmstad. Helen Hasslöf, Malmö högskola. Cecilia Caiman och
Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi
Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at
Internationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för
Chris von Borgstede
2010-11-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Vänligen stäng av mobilen 1 Läsanvisning: Eagly & Kulesa: Attitudes, attitude structure, and resistance to change Biel, Larsson
Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia
Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Huvudsakligt ämne: Historia, Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Denna pedagogiska planering är skriven till historia och samhällskunskap
SGSCO, Kandidatprogram i sociologi, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Sociology, 180 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SGSCO, Kandidatprogram i sociologi, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Program utan akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på grundnivå / First
Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.
Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han
Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A.
Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A. Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Inledning: Det politisk-filosofiska problem som jag har valt att diskutera i denna promemoria
Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick
Linköpings universitet Heshmat Khosrawi Statsvetenskap2 Politiskteori2 733G36 Grupp: A Jörgen Odalen & Jonathan Josefsson HT 13 Det är rättvist Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert
Jämställdhet nu! dalarnas län 1
Jämställdhet nu! dalarnas län 1 jämställdhet 3 Jämställdhet på riktigt Sverige är inte jämställt. Kvinnor arbetar lika mycket som män, men får inte lika mycket betalt. Ofta är arbetsvillkoren sämre i de
Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet
RECENSION Sven-Eric Liedman Amela Dzin: Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet Doktorsavhandling. Karlstad
Införande av perspektiv i kursen PV7200, "Examensprojekt"
Införande av perspektiv i kursen PV7200, "Examensprojekt" tisdag den 9 november 2004 Föreberedd för Malmö högskola Teknik och samhälle ITAL Datavetenskap Förberedd av Steve Dahlskog steve.dahlskog@ts.mah..se
PEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Studie- och yrkesvägledning i undervisningen
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Studie- och yrkesvägledning i undervisningen Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. I en vid definition innefattar studie- och yrkesvägledning
RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING
RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING AVSNITT 2 IDENTITET OCH FÖRVÄXLINGSRISK KAPITEL 5 DOMINERANDE
Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige
Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrunden antogs av Roks årsmöte 2007 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Stockholm
SC1203, Organisationsteori och ledarskap, 15,0 högskolepoäng Organization and Management Theory, 15.0 higher education credits
SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SC1203, Organisationsteori och ledarskap, 15,0 högskolepoäng Organization and Management Theory, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande
Tal i bråkform. Kapitlet behandlar. Att förstå tal
Tal i bråkform Kapitlet behandlar Test Användning av hälften och fjärdedel 2 Representation i bråkform av del av antal och av del av helhet 3, Bråkform i vardagssituationer Stambråk, bråkuttryck med 1
Kurs- och läsplan PEAB 06 HT 2014
Kurs- och läsplan PEAB 06 HT 2014 Den 3 november Kursintroduktion, genomgång av litteratur och examinationsformer etc. OBS!!! Vid samtliga träffar konferensrum 3 Den 10 november 10-13 Fokus: Vetenskapsteori
Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson
Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson Intersektionalitet = skärningspunkt Vad innebär det att ha ett intersektionellt perspektiv? Ett konkret exempel Grundläggande
SACCR, Masterprogram i kulturkriminologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Cultural Criminology, 120 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SACCR, Masterprogram i kulturkriminologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad nivå
11. Feminism och omsorgsetik
11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier