Bilaga 1: Kartläggning sociala företag

Transkript

1 1 av 55 Bilaga 1: Kartläggning sociala företag Louise Holm Medborgarförvaltningen Värnamo kommun 2014

2 2 av 55 Abstrakt De sociala företagens huvudsyfte är att underlätta inträde på arbetsmarknaden för grupper med stora svårigheter att etablera sig i arbete. Syftet med föreliggande kartläggning var att undersöka behov, intresse och möjligheter för att starta sociala företag i Värnamo kommun. Utifrån syftet utformades frågeställningarna: finns det behov, intresse och möjligheter för att starta sociala företag i Värnamo? Finns det en lönsamhet i ett socialt företag, ekonomiskt och ur aspekten livskvalitet för den enskilde individen? Finns det några skillnader i behovet mellan män och kvinnor när det gäller förutsättningarna för att starta sociala företag? Kartläggningen presenterar i resultaten att det finns ett behov, intresse och möjligheter för att starta sociala företag i Värnamo kommun. Den visar även att det finns en lönsamhet, både ur aspekten livskvalitet för den enskilde individen och ur aspekten samhällsekonomiskt. Kartläggningen visar dessutom att det finns behov av en genusmedvetenhet i samband med start och utveckling av sociala företag.

3 3 av 55 Abstract The social enterprise's main purpose is to facilitate labor market entry for groups with great difficulty establishing themselves in work. The purpose of this survey was to examine the needs, interests and opportunities to start social enterprises in Värnamo. Designed questions for this survey were: is there a need and interest to start social enterprises in Värnamo? Are there opportunities to start social enterprises in Värnamo? Are social enterprises profitable, economically and from the aspect of quality of life for the individual? Are there any differences in needs between men and women in terms of the conditions for starting a social enterprise? The survey presents findings that shows a need and an interest to start social enterprises in Värnamo. There are also opportunities. The survey shows that there are profits in social enterprises, both from the aspect of quality of life for the individual and the socio-economic aspect. The survey also shows that there is a need for gender awareness in conjunction with the start and growth of social enterprises.

4 4 av 55 Bakgrund Värnamo är en växande småländsk kommun med cirka invånare. I juli månad ökade befolkningen med 27 personer. Kommunen är lokaliserad där E4:an och riksväg 27 korsar varandra. Från Värnamo är det 55 kilometer till Jönköping, 110 kilometer till Halmstad och 60 kilometer till Växjö. Här går järnvägslinjen Kust-till-Kust (Kalmar-Göteborg) samt linjen Halmstad-Nässjö/Jönköping. Värnamo är den näst största kommunen i Jönköpings län. Värnamo ligger i Gnosjöregionen, vilken är känd för sin entreprenörsanda. Det finns i regionen en unik kultur vad gäller att driva företag. Det finns också här en förmåga och vilja att samarbeta, och tillsammans hitta lösningar. Tillverkningsindustrin står för drygt 35 % av arbetstillfällena i Värnamo. Det finns cirka 400 tillverkande företag inom kommunen. Industrin är starkt exportinriktad, allt fler företag ser stadens läge vid E4:an och riksväg 27 som en fördel i ett logistiskt perspektiv. Näringslivet har till stor del präglats av möbelindustrin. Andra dominerande branscher är gummi-, plast-, metall-, pappers- och maskinindustri samt grafisk industri. Företagen finns förutom i Värnamo, i de närliggande tätorterna Bredaryd, Forsheda, Bor och Rydaholm, som alla ligger utmed riksväg 27. Andra mindre industriorter som är närliggande är Horda, Lanna och Hånger. I Värnamo finns två gymnasieskolor: Finnvedens gymnasium och Stora Segerstad, Värnamo naturbruksgymnasium. Det finns tre grundskolor för årskurs 6-9 och fyra skolor för årskurs 1-5. Det finns dessutom en högskola, Campus Värnamo där man utbildar i bland annat 3D-teknik, samt en folkhögskola som har varit verksam sedan Kända sevärdheter i Värnamo är exempelvis Apladalen, en naturpark med frodiga stigar och bevarad natur, Bruno Mathsson Center, där besök kan göras på Bruno Mathssons gamla kontor som ligger intill en utställningslokal. Vandalourum är ett välkänt konst- och designcenter som öppnade i Värnamo i april Utmed landsväg 151 mot Gnosjö ligger nationalparken Store Mosse. Nationalparken har också ett Naturum där det finns möjlighet att lära sig mer om mossens historia och framväxt. Vision Värnamo, den mänskliga tillväxtkommunen. Här förverkligar du dina drömmar, skapar, upplever, är delaktig och tar ansvar. Mål Nedan presenteras några av Värnamo kommuns mål.

5 5 av 55 Medborgar-/kundmål: Invånarna i Värnamo kommun ska känna sig trygga. Medborgarna ska uppleva att Värnamo är en attraktiv kommun att leva och bo i. Miljömål: Kommunens medborgare och kommunens egna anställda ska vara nöjda med kommunens miljöarbete i sin helhet. Personalmål: Medarbetarna i Värnamo kommun ska vara nöjda med sin upplevda arbetssituation i frågor som delaktighet, respektfullt bemötande, ledarskap och personlig utveckling. Arbetsmarknaden i Värnamo Arbetslösheten och även ohälsotalet har legat lågt i Värnamo fram till krisen , då lågkonjunkturen slog till med kraft. Idag uppgår den öppna ungdomsarbetslösheten till cirka 13,7 procent, totalt för alla åldrar cirka 6 procent. Antalet ungdomar med aktivitetsersättning uppgår till cirka 78 personer, fördelat på 39 kvinnor och 39 män. Inom daglig verksamhet för personer i vuxen ålder med utvecklingsstörning, autism eller intellektuell funktionsnedsättning finns cirka 125 personer. Av dessa har cirka 13 personer en individuellt utflyttad plats, vilket innebär att man har en sysselsättning efter eget intresse och behov på kommunala verksamheter eller företag. Inom daglig verksamhet för personer med psykiska funktionsnedsättningar finns cirka 40 personer, av dessa har cirka 20 personer en individuellt utflyttad plats. Antalet familjer med ekonomiskt bistånd uppgår till cirka 350 personer, 48 % av dessa gör det på grund av arbetslöshet. Ett annat försörjningsstödshinder är missbruk och/eller sociala skäl. Detta försörjningsstödshinder uppgår till cirka 24 %. Värnamo kommun består av cirka 17 % utrikesfödda med 60 olika nationaliteter. Varje år tecknas ett avtal med Länsstyrelsen om mottagande av flyktingar. För 2013 hade avtalats om att ta emot 60 flyktingar, för 2014 har avtalats om att ta emot 70 flyktingar. Arbetsförmedlingen i Värnamo ser en positiv utveckling på arbetsmarknaden; fler lediga tjänster och färre arbetslösa. Dock främst bland korttidsarbetslösa och ungdomar. Ur ett pressmeddelande på Arbetsförmedlingens hemsida publicerat den 11 juni 2014, kan utläsas följande:

6 6 av 55 Arbetslösheten i Jönköpings län förväntas till fjärde kvartalet, slutet av 2014, ha minskat med omkring 1000 personer. Till utgången av 2015 förväntas antalet inskrivna arbetslösa minska med ytterligare 1000 personer. Trots den goda prognosen förväntas grupper med svagare anknytning till arbetsmarknaden ha en fortsatt besvärlig situation. Ungdomar som inte avslutat gymnasiet (eller saknar fullständiga grundskolebetyg) löper stor risk att aldrig komma in på arbetsmarknaden och därmed cementeras i ett permanent utanförskap. Den utmaning Värnamo står inför är hur man bäst rustar personer, som står långt ifrån arbetsmarknaden, till arbete. Arbetsmarknaden nationellt Nationellt ser man en arbetslöshet på 7,1 % för juli 2014, säsongsrensat och utjämnat på 7,9 %. I ett pressmeddelande, publicerat på arbetsförmedlingens hemsida den 8 augusti 2014, kan utläsas följande: Det är en fortsatt positiv utveckling av arbetsmarknaden. Allt fler lediga jobb anmäls till Arbetsförmedlingen samtidigt som antalet arbetslösa minskar, framför allt bland personer med korta inskrivningstider. Dessutom minskar antalet nyinskrivna arbetslösa. Sammantaget visar detta en positiv utveckling på arbetsmarknaden, helt i linje med Arbetsförmedlingens prognoser, säger Susanna Okeke, Arbetsförmedlingens tf analyschef). Ny anställningsform ska hjälpa långtidsarbetslösa, utdrag från artikel publicerad i Dagens Nyheter den 30 juni 2014: Sveriges arbetsmarknad ser annorlunda ut i dag än vad den gjorde för några decennier sedan. De som står nära arbetsmarknaden får jobb relativt snabbt, medan de som står längre ifrån möter en tuffare konkurrens om jobben och högre trösklar in. Det är en arbetsmarknad där många enkla jobb har försvunnit och där listan över krav på den som söker jobb blir allt längre. Den som möter arbetsgivare hör ofta hur de efterfrågar både långa utbildningar och bred erfarenhet. Men alla kan inte möta de kraven. En allt större del av de arbetssökande har behov av ett mer omfattande stöd än tidigare. En av våra största samhällsutmaningar för att fortsätta bygga ett Sverige där alla behövs är att jobben ska komma alla till del. I en artikel från arbetsförmedlingens hemsida, publicerad den 11 juni 201 kan utläsas: En allt större andel av de inskrivna arbetslösa tillhör grupper som har svag ställning på arbetsmarknaden beräknas 70 procent av samtliga inskrivna arbetslösa höra till dessa grupper.

7 7 av 55 Det ställer stora krav på Arbetsförmedlingen och samhället i stort när det gäller att rusta och utbilda arbetssökande som står långt från arbetsmarknaden. Det är en utmaning att personer av de inskrivna arbetslösa, har högst grundskola, säger Mikael Sjöberg, generaldirektör. Utdrag från artikel på Dagens Arenas hemsida, publicerad den 11 mars 2014: Det är framför allt för de som är korttidsarbetslösa och för ungdomar som arbetslösheten minskar nu, säger Arbetsförmedlingens analyschef Mats Wadman till Ekot personer, närmare bestämt 36 procent av de arbetssökande, har gått utan jobb i ett år eller mer. Jobb- och utvecklingsgarantin för långtidsarbetslösa fortsätter att växa och fas 3 har tre månader i rad haft över deltagare. En siffra som aldrig överstigits tidigare. Även nationellt brottas man alltså med utmaningen att skapa arbetsmöjligheter för individer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Syfte Syftet med föreliggande kartläggning är att undersöka om sociala företag kan vara en metod för att rusta individer, som innehar offentlig försörjning i Värnamo kommun, till egen försörjning. Projektägare till kartläggningen är Medborgarförvaltningen tillsammans med Omsorgsförvaltningen i Värnamo kommun. Möjligheterna till sociala företag ska utredas tillsammans med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget (psykiatrin) och Värnamo Näringsliv. Sociala företag Sociala företag kan vara en möjlighet för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Nedan beskrivs begreppet närmare. Vad är ett socialt företag? Sociala företag är en företeelse som har vuxit fram i Sverige och omvärlden under de senaste decennierna. Haug och Kitson som forskar vid Cambridge University beskriver socialt företagande som ett nytt och innovativt fenomen med förmåga att motverka arbetslöshet och utanförskap. De sociala företagens huvudsyfte är att underlätta inträde på arbetsmarknaden för grupper med stora svårigheter att etablera sig i arbete. Sociala företag ser olika ut. En del av företagen har enbart uppgift att skapa arbetstillfällen till dem som har svårt att etablera sig på den vanliga arbetsmarknaden. Andra sociala företag har dubbla funktioner, dels skapar de arbetstillfällen, dels arbetsrehabiliterar de människor som står långt ifrån arbetsmarknaden på grund av exempelvis alkohol- eller drogberoende. I det senare fallet ska företaget både ge förutsättningar för människor att lämna sitt beroende och dessutom ge möjligheter till att återinträda på arbetsmarknaden.

8 8 av 55 Kan ett socialt företag se ut hur som helst? Nej. Vissa delar måste finnas med för att det ska räknas som ett socialt företag, men företagen kan vara mycket olika sinsemellan. Det sociala företaget är skapat för att producera varor och tjänster till försäljning, och kombinerar produktion med sociala mål. Produktionen ses som ett verktyg som används för att nå de sociala målen. Med andra ord är det inte företagets försäljningssiffror och vinster som är beviset på om ett socialt företag är framgångsrikt eller inte. Beviset på framgång ligger i förmågan att uppnå de sociala mål som finns uppsatta. Samtidigt som företagandet vilket genererar vinst, utvecklas. Initiativet till att starta ett socialt företag kan komma från grupper som själva vill dra igång en verksamhet. Det kan också vara en tjänsteman eller personal inom kommunal verksamhet som vill arbeta på ett nytt och annorlunda sätt, så kallade eldsjälar. Ett socialt företag kan inte tvingas fram, men det kan uppmuntras från exempelvis politiker och tjänstemän i ledande positioner. För att en idé om ett socialt företag ska kunna genomföras krävs en samverkan mellan enskilda människor, intresseorganisationer, offentlig sektor och det privata näringslivet. I ett socialt företag ges medarbetarna möjlighet att öka sin självkänsla genom så kallade egenmaktsprocesser, vilka ska vara en integrerad del av det vardagliga produktionsarbetet. Det innebär att medarbetarnas inflytande och makt över drift och ledningsfrågor måste vara tydliggjort. Utan makten över det egna företaget dör grundtanken med det sociala företaget. Sociala företag skapas av en grupp människor som kan vara beroende av offentliga bidrag men de styrs inte, varken direkt eller indirekt, av offentliga myndigheter eller andra organisationer. Sociala företag definieras genom följande nio punkter: Målet med ett socialt företag är att tjäna samhället genom att integrera människor som har svårt att komma in i samhälle och arbetsliv. Initiativet kommer från grupper av medborgare, föreningar och sociala entreprenörer. Delaktighet från deltagarna är en förutsättning. Beslutsmakten i företaget baseras inte på kapitalägandet. Ingen, eller begränsad vinstutdelning förekommer. Vinsten återinvesteras. Företaget är självständigt i förhållande till det offentliga. Det sker en permanent produktion av varor och tjänster. Medarbetarna har lön eller annan ersättning för sitt arbete. Företagandet innebär ett ekonomiskt risktagande, både i projektstadiet och i den permanenta verksamheten.

9 9 av 55 Socialt företag är ett brett begrepp, därför används begreppet arbetsintegrerande sociala företag allt oftare istället. Tillsammans med företrädare för företagen, rådgivare och andra myndigheter, har Tillväxtverket tagit fram följande kriterier som definierar ett arbetsintegrerande socialt företag: Arbetsintegrerande sociala företag är företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster): med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle. Som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt. Som i huvudsak återinvesterar sina vinster i verksamheten eller i liknande verksamheter. Som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet. Runt 350 arbetsintegrerande sociala företag är verksamma i Sverige. Flest arbetsintegrerande sociala företag har Göteborg. De dominerande branscherna för företagen är butik, café, catering, restaurang, bygg- och fastighetsskötsel. För enkelhetens skull kommer begreppet sociala företag användas i föreliggande kartläggning. Olika former av sociala företag Det finns många olika former av ägande i de sociala företagen. Nedan beskrivs de vanligaste ägandeformerna. Sociala arbetskooperativ De flesta sociala företag i Sverige är sociala arbetskooperativ. Alla som arbetar i kooperativet erbjuds att bli medlemmar. Företaget styrs från kooperativa principer, som exempelvis öppet och frivilligt medlemskap och demokratisk styrning. Den kooperativa ideologin står för värderingar som till exempel jämlikhet, personligt ansvar, rättvisa och självhjälp. Sociala arbetskooperativ drivs i form av ekonomiska eller ideella föreningar. Produktionen är av skiftande omfattning och storlek. Även betoningen på arbete varierar mellan de sociala arbetskooperativen, på en skala från social gemenskap till en tydligt näringsdrivande arbetsplats där inriktningen är lönearbete och produktion. Målgrupperna varierar, likaså försörjningen till medlemmarna. I vissa kooperativ arbetar medlemmarna och har kvar sin sjukersättning eller annan ersättning från socialförsäkringssystemet, medan andra får lön från det kooperativa företaget. Till viss del beror det på vilken affärsidé man arbetar med och den ekonomi som idén erbjuder. Alla sociala arbetskooperativ har en produktion av varor eller tjänster, som säljs antingen på den privata eller offentliga marknaden. De som är medlemmar i dessa kooperativ har ofta själva erfarenhet av utanförskap i samhället och på arbetsmarknaden. I företagandet använder individerna den starka kraft som igenkännandet kan ge.

10 10 av 55 Styrelsen i ett kooperativ är vald av medlemmarna och kan även bestå av personer som inte är medlemmar. Ideella organisationer En del sociala företag drivs som ideella organisationer. Många föreningar som tidigare i större utsträckning arbetade med intressepolitiska frågor, har börjat utveckla verksamheter för sina medlemmar. Samtidigt har den offentliga sektorn lagt över allt fler uppgifter på det som kallas frivilligrörelsen. På det sättet får denna rörelse bidrag för sina insatser. Utöver bidrag kan föreningen även få ersättning för platser för arbetsträning, utbildning eller rehabilitering. Ideella verksamheter kan se ut på många olika sätt. I många organisationer arbetar både professionellt utbildad personal och ideella krafter. Ett exempel är Stadsmissionen. Ett annat exempel är föreningar som skapat arbete för hemlösa, som exempelvis tidningen Faktum i Göteborg. Personalkooperativ Personalkooperativen drivs av före detta offentligt anställd personal. Arbetsrehabilitering och arbetsprövning bedrivs i egen regi. Som socialt företag återinvesterar de vinsten och deltagarna är aktivt delaktiga i beslut som rör arbetet. Kooperativen producerar varor eller tjänster i syfte att erbjuda lämpliga arbetsuppgifter, samtidigt som man säljer platser till den offentliga sektorn. Det finns dessutom blandformer mellan sociala arbetskooperativ och personalkooperativ. De som är medlemmar i föreningen är personalen, de som arbetar för sin rehabilitering, och det kan också finnas medlemmar som arbetar ideellt. Gemenskapsföretag Gemenskapsföretag startas av engagerade människor i lokalsamhället för att utveckla samhällets service. De bildar i detta läge en ideell förening som driver en affärsverksamhet i ett aktiebolag som ägs helt och hållet av den ideella föreningen. Gemenskapsföretag kan också vara en ekonomisk förening som driver affärsverksamhet för att skapa arbete för dem i samhället som behöver arbetsprövning, arbetsträning eller anpassade arbetsplatser. Aktiebolag Det finns ett fåtal arbetsintegrerande sociala företag som är organiserade som aktiebolag. Nyligen har det kommit en ny juridisk företagsform som heter Aktiebolag med begränsad vinstutdelning. Den formen gör det enklare att skilja ett arbetsintegrerande socialt företag från ett traditionellt aktiebolag, men den har fått limiterad genomslagskraft.

11 11 av 55 Konkurrensfrågan De arbetsintegrerande sociala företagens försäljning av produkter och tjänster regleras av samma lagstiftning som andra företag. Sverige har ingen positiv särlagstiftning för arbetsintegrerande sociala företag som en del andra länder i Europa har, exempelvis Finland. Arbetsintegrerande sociala företag är i huvudsak små och med marginella förutsättningar att agera på marknaden så att den fria konkurrensen sätts ur spel. Trots detta är det viktigt att tänka på att offentligt stöd till företagen utformas så att stödet inte snedvrider konkurrensen. Enligt Konkurrenslagen är det inte tillåtet att på ett olämpligt sätt utnyttja en dominerande ställning på marknaden. Ett socialt företag får exempelvis inte underprissätta. För att en sådan situation ska bli aktuell krävs att det sociala företaget har en dominerande ställning på marknaden. Så är sällan fallet. Det finns inte någon exakt gräns för detta, men överstiger marknadsandelen 25 % brukar man tala om en dominerande ställning. Det mesta av det stöd som ett socialt företag kan ta emot är konkurrensneutralt, exempelvis de program som Arbetsförmedlingen har. Det är positivt om ett socialt företag erhåller lönebidrag för många anställda, det innebär att en grupp människor med funktionshinder har fått arbete. En upphandling med villkoren att minst 50 % långtidsarbetslösa ska anlitas för utförandet av ett uppdrag, kan anses favorisera sociala företag. Men det är inget som hindrar andra företag att också anställa människor som har varit långtidsarbetslösa. Omvärlden En bra relation till grupper och individer i lokalsamhället utvecklar det sociala kapitalet, det vill säga de nätverk som ligger till grund för samarbete och gemensam nytta. Det underlättar möjligheterna för människorna på arbetsmarknaden. Arbetsintegrerande sociala företag är en del av det lokala näringslivet. De är beroende av gott samarbete med det privata näringslivet samt den offentliga sektorn som de har affärsmässiga relationer till. Kooperativet Service och Samverkan i Norrtälje som startade 2004 är ett exempel på ett gott samarbete mellan tre parter; kooperativet, den offentliga sektorn och det lokala näringslivet. Starten 2004 underlättades av att kooperativet snabbt fick ett större uppdrag från ett kommunalt fastighetsbolag. Samarbetet med det lokala näringslivet började med ett företagarnätverk som kallades Inresa, Innovativ Resurs i Samverkan, som bestod av ett flertal lokala företag i Norrtälje. I kontakterna med nätverket leder det ena lätt till något annat. När kooperativet gör ett gott jobb tipsar kunderna gärna sina kunder om kooperativets olika tjänster. Kunderna uppskattar kooperativets engagemang för människor samtidigt som man arbetar för att uppfylla kundens behov. I ett arbetsintegrerande socialt företag förekommer många gånger att alla, eller de flesta, är anställda med lönebidrag och liknande bidragsformer. Det är en naturlig följd eftersom de sociala företagen just är till för

12 12 av 55 att skapa arbete för människor som har någon form av arbetshinder. Arbetsförmedlingen kan bistå med anställningsstöd. Även om det sociala företaget har en relation till offentlig sektor är det som tidigare betonat, alltid fristående i form av en egen juridisk person. Dubbla affärsidéer De sociala företagen sticker ut i den bemärkelsen att de, förutom intäkter från försäljning på den privata marknaden, också får resurser från den offentliga sektorn. Detta sker som tidigare nämnt antingen via bidrag eller genom försäljning av platser, eftersom de sociala företagen skapar arbete och meningsfulla aktiviteter för grupper som myndigheterna ansvarar för. Sociala företag kan också förses med resurser i form av ideellt arbete. Ett eventuellt överskott i företaget används till exempelvis gemensamma sociala aktiviteter, studieresor och övrig kompetensutveckling. Samtidigt som detta sker är företagen precis som andra vanliga företag, i det avseendet att man tar en ekonomisk risk. Företagen är ute på marknaden och måste få kunder att köpa de varor eller tjänster som erbjuds, samtidigt som man måste klara av att leverera det som utlovats. Begrepp Nedan beskrivs och förklaras ett antal begrepp som ofta förekommer i sammanhang kopplade till socialt företagande Empowerment I de sociala företagen är de som arbetar i företaget delaktiga i arbetet. Delaktigheten är en grundtanke med de sociala företagen. Att ha kontroll över sin arbetssituation och bli efterfrågad för sina synpunkter i beslutsfattande leder till empowerment. I många av företagen, särskilt sociala arbetskooperativ, innebär delaktigheten också att medarbetarna involveras i arbetet med att driva företaget. Begreppet empowerment började mer allmänt användas i USA och Storbritannien i slutet av 1980-talet. Det var främst socialarbetare och liknande yrkesgrupper inom det sociala området som använde begreppet för att beskriva arbetssätt och processer, som ledde till ökad makt för klienter. I EU har begreppet under senare år fått ett allt större genomslag, och i Sverige har ordet empowerment översatts med egenmakt. Egenmakt är nära kopplat till brukarmakt. Under de senaste tio åren har brukarinflytandet, brukarråd, brukarorganisationer och brukarmakt kommit att betonas allt mer i sociala policydokument. Den brasilianska pedagogen Paolo Freire beskriver hur mänsklig befrielse kan uppnås genom praktiskt och teoretiskt inhämtande av kunskaper. Freire hade erfarenhet av att arbeta som pedagog bland fattiga som inte var läskunniga. Han blev övertygad om att utsatta människors befrielse måste vara deras eget verk. Han avvisade det han kallade för hjälpism som en väg till frigörelse. Han menade att: ansvar kan inte uppnås på enbart intellektuell väg, utan endast genom erfarenhet. Hjälpismen erbjuder inget ansvar, inga tillfällen att

13 13 av 55 fatta beslut, den erbjuder bara gester och attityder som uppmuntrar passivitet. Freires tankar kan tydligt kopplas till egenmakt. Egenmakt kräver personliga val och ställningstaganden om hur man vill leva sitt liv. Det leder till att människor måste tilltros förmåga att göra egna val och ta beslut. Motsatsen till egenmakt är något som inom psykologin kallas för inlärd hjälplöshet. Termen betecknar ett apatiskt tillstånd, som orsakas av att individen utsatts för oförutsägbara och okontrollerbara konsekvenser. Inlärd hjälplöshet kan både uppkomma när individen anser sig sakna förmåga att lösa akuta problem, och när problemen i sig är olösbara. Att inte kunna förutse varken positiva eller negativa händelser leder till en känsla av maktlöshet, vilket i sin tur leder till apati. Social ekonomi Social ekonomi är ett begrepp för verksamheter som har samhälleliga ändamål och bygger på demokratiska värderingar men som inte tillhör den offentliga sektorn. Inom den sociala ekonomin finns föreningar, kooperativ, eller stiftelser som har medlemsnytta och allmännytta som främsta drivkraft, inte vinstintresset. Begreppet social ekonomi kom till Sverige i samband med EU-medlemskapet Begreppet har sitt ursprung i det franska begreppet economie sociale och anknyter till det engelska begreppet non profit. För att definiera den sociala ekonomins egenart har regeringskansliet utarbetat en officiell svensk beskrivning: Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändmål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft (Regeringens arbetsgrupp för den sociala ekonomin, september 1999). Social Franchising Social Franchising är en metod för att föra över kunskap från ett etablerat socialt företag till ett annat som vill uppnå samma sociala och ekonomiska mål. Franchising innebär att företag köper in sig i ett koncept. Ägaren till konceptet tillhandahåller material för marknadsföring, utbildning, osv. Den enskilde företagaren betalar för detta, oftast i form av procent på omsättningen. Med en kooperativ organisation kan denna modell också användas av sociala företag. De sociala företag som äger franchisekonceptet bestämmer över konceptet. En eventuell vinst hamnar inte hos externa aktörer utan är kvar i det gemensamma företaget för att utveckla franchisekonceptet. Le Mat Sverige är ett exempel på en franchisekedja för sociala företag som driver hotell, bed and breakfast samt hostel. Le Mat startade i Göteborg, men finns nu även i Stockholm och Luleå och fortsätter att spridas.

14 14 av 55 Exempel på arbetsintegrerande sociala företag Yalla Trappan Föreningen Yalla Trappan är grundad i stadsdelen Rosengård i Malmö, som är känd för att vara ett starkt segregerat område. Yalla Trappan drivs som ett kooperativ, vilket innebär att de som arbetar på Yalla Trappan också är medlemmar i föreningen. Det bildades som ett projekt, finansierat av Europeiska socialfonden, Malmö stad och initierat av ABF. Projekten var inriktade på entreprenörskap, integration, delaktighet, utbildning och jämlikhet. Målet med projekten var att förbättra möjligheterna för kvinnor i Rosengård att komma in på arbetsmarknaden. Yalla Trappan ville bygga vidare på de initiativ som togs i projekten och med engagemang genomförde man övergången från projekt till socialt företag. Yalla Trappan driver idag ett café och lunchrestaurang, som erbjuder luncher och catering till lågt pris. De driver också en ateljé för design och hantverk, städning samt konferenstjänster. Yalla Trappan är en medlemsförening, både män och kvinnor som står bakom föreningens stadgar kan bli medlemmar och inneha en röst på föreningsstämman. Även de som inte arbetar i Yalla Trappan men som stödjer föreningens syften är alltså välkomna. Dock kan endast kvinnor bli anställda/deltagare i Yalla Trappan. All planering sker i mindre grupper utifrån den verksamhet man arbetar inom. Demokratiska beslut tas i alla typer av beslut. Delaktighet och medbestämmande genomsyrar verksamheten. Målgruppen för Yalla Trappan är arbetssökande kvinnor med invandrarbakgrund, med låg eller ingen utbildning, och som har stora svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Många av kvinnorna har dåliga kunskaper i svenska och flera av dem har långa sjukskrivningsperioder bakom sig. De erbjuds anställning eller praktik, utbildning och svenskundervisning. De erbjuds dessutom en social arena och en miljö där alla får delta i en kreativ atmosfär, får möjlighet att fatta beslut kring arbetstider, lunch-menyer och andra frågor rörande verksamheten. De flesta anställda på Yalla Trappan arbetar deltid, vilket går enligt linje med den ursprungliga tanken med Trappan-projekten. Namnet Trappan användes för att beskriva ett framåtskridande, där deltagarna steg för steg uppmuntras att ta mer ansvar i verksamheten beroende på sin egen förmåga. Karriärkraft Karriär-Kraft startades 1996 i Göteborg och verksamheten bedrivs idag i olika kooperativ som alla är medlemmar i en gemensam paraplyorganisation, Kompassen. Karriär-Kraft är en platt organisation, alla kooperatörer har ett lika stort värde, oavsett uppgift eller befattning. Alla kooperatörer inom samma kooperativ har därför samma lön och alla har en röst i beslutsprocessen. Alla verksamheter inom Karriär-Kraft jobbar

15 15 av 55 mot det gemensamma målet, att stärka människor som står långt från arbetsmarknaden. Fokus ligger på ökad självkänsla, ökat självförtroende, ökad delaktighet och ökad egenmakt. Exempel på kooperativ inom Karriär-Kraft är: Karriärstöd, som arbetar med långtidsarbetslösa genom att erbjuda sysselsättning och arbetsträningsplatser på något av Karriär-Krafts kooperativ. Kooperativet arbetar aktivt med coachning i bland annat CV-skrivning och förberedelser inför arbetsintervjuer. Ett annat kooperativ är Film och Media som bland annat arbetar med webb-tv, websidor, filmanalys och debatter. Bryggan Bryggan startades 1992 i Piteå, som ett projekt inom landstinget övergick verksamheten till Piteå kommuns handikappomsorg, 2001 bildades personalkooperativet Bryggan Piteå ekonomisk förening. Målet med verksamheten är att erbjuda meningsfulla arbetsuppgifter till personer med olika funktionshinder. Föreningen erbjuder också arbetsträning, praktik och anställningar vid behov. 60 personer är verksamma inom föreningen, 30 personer är anställda. Bryggan erbjuder bland annat service/hushållsnära tjänster, vedhantering, caféverksamhet, flyttservice, tvätt/städ, hunddagis, textil och bilvård. Frågeställningar Utifrån syftet med föreliggande kartläggning utformades följande frågeställningar: Finns det behov, intresse och möjligheter till att starta sociala företag i Värnamo kommun? Finns det en lönsamhet i ett socialt företag, ekonomiskt och ur aspekten livskvalitet för den enskilde individen? Finns det några skillnader i behovet mellan män och kvinnor när det gäller förutsättningarna för att starta sociala företag? Metod Deltagare I föreliggande kartläggning har diskussioner och intervjuer förts med följande aktörer i Värnamo: Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Landsting (psykiatrin), Värnamo Näringsliv, sektioner inom Värnamo kommun så som Omsorgsenheten, Missbruksenheten, Arbetsmarknadsenheten, Integrations- och Fritidsenheten, samt Upphandlingsenheten. Intervju och diskussion har även förts med Svenska Kyrkan, Värnamo vuxenskola, brukarorganisationer så som DHR ( förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder) och FUB ( Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna).

16 16 av 55 Deltagare i kartläggningen har även varit representanter från målgrupperna i kartläggningen, det vill säga långtidsarbetslösa, funktionshindrade, ungdomar samt individer med invandrarbakgrund. Övriga deltagare har varit representanter från redan etablerade sociala företag i Sverige, så som Macken i Växjö, Oden företagspark i Vaggeryd, Karriärkraft i Göteborg, Mamas Retro i Göteborg, SIP-projektet i Växjö, samt Vägen Ut! kooperativen i Göteborg. Samtal och diskussion har förts med politiker i Värnamo, så som kommunstyrelsens ordförande och ordförande i Medborgarnämnden. Löpande diskussion har förts med EU-samordnare och landsbygdsutvecklare i Värnamo kommun. Löpande diskussion har även förts med FoU-ledare för Arbete och delaktighet i Jönköping (FoUrum har som uppdrag att stödja Jönköpings läns kommuner i att utveckla kvaliteten inom socialtjänsten). Material I föreliggande kartläggning har intervjuer, diskussioner och samtal med deltagare använts som metod. Då kartläggningen har riktats mot flera olika grupper i samhället, så som aktörer i Värnamo kommun, representanter från målgrupper i kartläggningen, brukarorganisationer samt redan etablerade sociala företag, har intervju och samtal ansetts som de bäst lämpade metoderna för insamling av reliabel information. Intervjusvar och anteckningar från möten med deltagare har samlats i dokument på datorn, samt skrivits ut och förvarats med sekretess. Övrigt material som har använts i kartläggningen har varit broschyrer och informationsblad om etablerade sociala företag, som vid vissa tillfällen har delats ut i samtal med deltagare. På Värnamo kommuns hemsida har nyhetsbrev om projektets framfart löpande publicerats. Åtgärder för att informationen ska vara lättåtkomlig har vidtagits, så som att skapa tydliga länkar till internetsidan. Genusmedvetenhet I föreliggande kartläggning har åtgärder vidtagits för att skapa genusmedvetenhet, och för att presentera resultat med en validitet och reliabilitet, där kön som faktor inte har påverkat resultaten. Åtgärder som har vidtagits är bland annat att den statistik som presenteras i kartläggningen är könsuppdelad. Vid inbokning av intervjuer med deltagare har en genusmedvetenhet funnits med. 10 djupintervjuer med brukare genomfördes, av dessa 10 var 5 kvinnor och 5 män. Även när det gäller presentation av resultatet av kartläggningen har kön presenterats, antingen i form av kvinna respektive man eller i form av namn. I bearbetning och utvärdering av intervjuer och samtal med deltagare i kartläggningen har en genusmedvetenhet funnits med, för att undersöka om det finns någon skillnad mellan kvinnor och män, i intresset för att starta sociala företag. I denna rapport finns ett avsnitt om könsroller i samband med sociala företag med, för att väcka tankar om genusmedvetenhet.

17 17 av 55 Begreppet hen används i rapporten. Hen är ett könsneutralt pronomen som kan användas då könstillhörigheten är okänd, oväsentlig eller ska otydliggöras. Procedur Vid starten av föreliggande kartläggning togs en första kontakt med deltagarna. Intervjuer och samtal bokades in. Samtidigt eftersöktes litteratur och tidigare forskning inom socialt företagande. Intervjuer och samtal har parallellt genomförts med inhämtning av tidigare forskning. Detta för att bygga upp en kompetens och kunskaper inom socialt företagande som kunde ligga till grund för planering av intervjufrågor och samtal, med anledning av att säkra kvaliteten och reliabiliteten av dessa. Parallellt har även studiebesök samt kontakt med redan etablerade sociala företag genomförts. Kompetensutveckling i form av två nätverksmöten med sociala företagare i landet har genomförts, samt konferenser som Stora Sociala Företagsdagen i Göteborg och konferensen Arbete istället för bidrag i Växjö. Intervjuer och samtal med deltagare i kartläggningen har genomförts på följande sätt. Då samtliga deltagare har varit i behov av en förklaring av begreppet socialt företagande har en förklaring presenterats. Därefter har syftet och frågeställningarna i projektet klargjorts. Deltagarna har sedan fått komma till tals utifrån frågeställningarna: finns det behov, intresse och möjligheter till att starta sociala företag i Värnamo?. Diskussionerna, tankarna och idéerna från respektive deltagare har dokumenterats väl. Förutom aktiviteterna som beskrivits ovan har löpande kontakt skett med representant från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen. Landstinget och Värnamo Näringsliv, som alla har varit en del av projektet och fungerat som styrgrupp. När det gäller nämnda kontakt har denna genomförts genom kontinuerliga möten, telefonsamtal och mejlkontakt, där projektets framfart har presenterats och diskuterats. Denna metod ansågs vara bäst lämpad för föreliggande kartläggning, då det har upplevts enkelt att regelbundet hålla kontakt med berörda parter. Kontinuerliga avstämningar har även genomförts tillsammans med chef för Medborgarförvaltningen, sektionschef för Arbetsmarknadsenheten och med förvaltningsekonom, som har fungerat som arbetsgrupp under projektets gång. Vid två tillfällen har även projektets framfart redovisats i större sammanhang i kommunen, på möte med Medborgarnämnden samt vid en större presentation i slutskedet av projektet, där alla deltagare i kartläggningen samt politiker i kommunen bjöds in. Deltagarna fick ta del av resultaten av kartläggningen samt möjlighet till att tycka till och ge förslag på fortsatta aktiviteter efter projektets slut. Bearbetning Materialet som har samlats in under kartläggningen i form av intervjusvar och anteckningar från samtal med deltagare har som tidigare beskrivits, dokumenterats och behandlats med sekretess. Materialet som har inhämtats från litteraturen samt tidigare forskning har även denna bearbetats.

18 18 av 55 Då det inte finns varken tid eller plats till att redovisa allt material som har samlats in, har ett urval av materialet gjorts i samband med presentation av projektet i större sammanhang. Detta urvalet har valts ut med en medvetenhet och noggrannhet, för att säkerställa att materialet som presenteras inte blir snedvridet åt något håll. Ett urval av materialet har även gjorts till denna rapport, då det inte finns möjlighet att presentera allt material, all information, alla intryck som har intagits under projekttiden. Även i detta urvalsarbete har en medvetenhet och noggrannhet funnits med, för att presentera det mest väsentliga materialet som på ett tydligt sätt kan kopplas till kartläggningens syfte och frågeställningar. Resultat Nedan presenteras resultatet av föreliggande kartläggning utifrån frågeställningarna: 1) Finns det a) behov, b) intresse till att starta sociala företag i Värnamo kommun? 2) Finns det en lönsamhet i ett socialt företag, ekonomiskt och ur aspekten livskvalitet för den enskilde individen? 3) Finns det möjligheter till att starta sociala företag i Värnamo kommun? 4) Finns det några skillnader i behovet mellan män och kvinnor när det gäller förutsättningarna för att starta sociala företag? 1a) Finns det behov av att starta sociala företag i Värnamo? Nedan redovisas sammanställningar av intervjuer och möten som har genomförts med aktörer i Värnamo kommun. Intervjuerna inleddes med en förklaring av begreppet socialt företag, då de flesta intervjuade inte kände till begreppet så väl sedan tidigare. Efter förklaring bemöttes sociala företag med en nyfikenhet och ett växande intresse. Adam Svensson, affärscoach på Värnamo Näringsliv: Adam Svensson berättar att det i Värnamo kommun, som ju är känt för sin entreprenörsanda, har funnits en tradition av att generation efter generation arbetade i familjeföretagen. I dag ser det annorlunda ut, berättar Adam. Många väljer att flytta ifrån kommunen för att exempelvis börja studera. Adam ser därmed en brist på nya företag i kommunen. Adam lyfter fram hur viktigt det är att öka attraktiviteten i Värnamo kommun, för att behålla invånare och för att locka till nya. Ett sätt kan vara att starta nya företag, som exempelvis sociala företag. Han anser även

19 19 av 55 att Värnamo är en kommun som vill hjälpa till och stötta varandra, därför skulle Värnamo kunna vara en bra ort för just sociala företag. Axel Åhlin, sektionschef Missbruksenheten, Värnamo kommun: Axel Åhlin ser att det finns en växande trend för blandmissbruk i kommunen. När missbrukare genomgår behandling är sysselsättning en viktig del i denna. Axel menar att det finns behov av en verksamhet i kommunen som kan ta emot individer som genomgår behandling. Dessa individer behöver rutiner, få känna sammanhang, ha en funktion att fylla. Axel gör en koppling till den kända teorin KASAM. Teorin är skapad av Aaron Antonovsky, professor i medicinsk sociologi. Antonovsky menar att en individs hälsa beror på densammas känsla av sammanhang. Ingen individ är enligt Antonovsky någonsin 100 % sjuk eller frisk, utan alla individer befinner sig alltid någonstans mellan sjuk och frisk. Graden av friskhet bestäms av KASAM, som är uppbyggt i tre delar; begriplighet: känslan av att det som händer i världen både inom och utanför individen, är begripligt, strukturerat och går att förutse. Hanterbarhet: vilket handlar om att de resurser som händelser i omgivningen kräver finns tillgängliga. Meningsfullhet i livet: vilket man upplever om utmaningar man möter känns värda att engagera sig i. Anna Badh, verksamhetsutvecklare på Arbetsförmedlingen i Värnamo, säger att arbetsmarknaden i Värnamo för närvarande är god. Färre är inskrivna på Arbetsförmedlingen och det finns fler jobb på marknaden. Anna berättar att det nu istället finns en oro i att kunna tillsätta tjänsterna som finns ute på marknaden. Fler arbetsgivare efterfrågar specialkompetens och Arbetsförmedlingen har svårt att matcha dessa till de arbetssökande. Anna ser också att arbetsgivare i högre grad efterfrågar den sociala kompetensen hos de arbetssökande, vilket är ytterligare en orsak till att Arbetsförmedlingen har svårt att matcha arbetssökande till lediga tjänster. För att kunna göra det krävs större vetskap om de arbetssökande. Det är klart positivt med fler jobb och färre inskrivna på Arbetsförmedlingen, men det finns fortfarande en målgrupp som står långt ifrån arbetsmarknaden, menar Anna. Denna målgrupp verkar stå stadigt. När det gäller nämnda målgrupp jobbar Arbetsförmedlingen mycket med att bygga bra arbetsgivarrelationer. Anna menar att det är viktigt att ha ett gott samarbete med arbetsgivare, för att kunna erbjuda de arbetssökande så bra och välanpassade lösningar som möjligt. Det är så klart också viktigt att matchningen känns bra för arbetsgivaren. Förutom arbetsgivarrelationer satsar Arbetsförmedlingen på utbildningar för de arbetssökande. Arbetsförmedlingen kan se en minskning på ungdomsarbetslösheten, men fortfarande ser man en långtidsarbetslöshet hos ungdomar som inte har en fullgjord gymnasieutbildning, för ungdomar med utländsk bakgrund och för ungdomar som saknar viktiga behörigheter så som körkort, exempelvis. Anna kan främst se ett behov av sociala företag för individer i sysselsättningsfasen (Fas 3). Hon menar att dessa individer tillhör dem som står längst ifrån arbetsmarknaden och därför är i extra behov av de resurser och det stöd som ett socialt företag kan erbjuda. Genom sociala företag kan individerna känna att de har en meningsfull sysselsättning.

20 20 av 55 Det finns alltid behov av verksamheter så som sociala företag, säger Anna. Arbetsförmedlingens roll är att individen ska bli självförsörjande, ett socialt företag skulle kunna motivera till detta. Gunilla Westerlund, samverkansansvarig på Försäkringskassan i Värnamo, anser att det i ett långsiktigt perspektiv är viktigt att skapa individanpassade arbetsplatser då det är samhällsekonomiskt lönsamt, och är värdefullt för individen på ett sätt som inte är mätbart. Hos Försäkringskassan är ungdomar med psykisk ohälsa en prioriterad grupp. Försäkringskassan ser en stor grupp ungdomar utan gymnasieutbildning och med psykiska funktionshinder, detta många gånger i kombination med droger och kriminalitet. Gunilla säger att det är ungdomar som är framtiden i kommunen, det måste skapas olika typer av möjligheter till arbete för dessa ungdomar. Gunilla nämner även personer med varaktig sjukersättning (tidigare förtidspension) som en möjlig målgrupp för socialt företagande. Försäkringskassan kan se förändringar hos dessa personer, många har blivit bättre och skulle kunna arbeta deltid, om möjligheten till arbete fanns. Carmen Damian och Amela Kasumovic, personliga handläggare på Försäkringskassan i Värnamo, anser att det är svårt att hitta alternativa möjligheter för ungdomar med aktivitetsersättning som känner att de har möjlighet och vill prova på att arbeta. De menar att det skulle behövas fler platser i Värnamo där arbetsträning kan erbjudas. Båda är positiva till sociala företag och anser att det utan tvekan behövs fler arbetsplatser med möjlighet till anpassade arbetsförhållanden. Det är många ungdomar som inte är aktiva idag, som sitter hemma och inte gör någonting. Detta kan så klart leda till ökad ohälsa, psykisk och fysisk. David Rydin, verksamhetschef för psykiatrin i Värnamo, ser på sociala företag som något positivt. Enligt honom behövs det anpassade arbetsplatser för individer som mött svårigheter i livet. Ju fler desto bättre, menar han. David berättar att många av patienterna inom psykiatrin har svårt att få ett arbete. De enklare jobben finns inte kvar i samhället. Att ha en sysselsättning är en väldigt stor del av livet, en avgörande faktor för individers hälsa och välbefinnande. Behandling kan aldrig ersätta sysselsättning, menar David. Han spekulerar även kring orsakerna till psykisk ohälsa bland människor. En orsak skulle kunna vara ökade prestationskrav från samhället. Det är många individer som faller mellan stolarna bland alla dessa krav i samhället och hamnar utanför arbetsmarknaden, vilket i sin tur kan leda till depression och ångest. Anna Thuresson, sektionschef för Integrations- och fritidsenheten i Värnamo kommun, är även hon positivt inställd till sociala företag. Sektionen för integration och fritid är ansvariga för mottagandet av flyktingar och ensamkommande flyktingbarn. Arbetsförmedlingens etableringshandläggare är i nästa steg ansvariga för att etablera nyanlända på arbetsmarknaden. Anna menar att sociala företag inte enbart skulle vara positivt för de som får delta i företaget, utan även för deras barn. Hon menar att det är oerhört viktigt för barnen att ha bra förebilder bland vuxna. Ingemar Petersson, ordförande i FUB ( Föreningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörnig) i Värnamo ser även han ett behov av sociala företag i Värnamo. FUB har två ben, det ena är en fritidsverksamhet (aktiviteter för medlemmar som exempelvis grillning, bowling, med mera). Det andra benet är att