Detaljbudget Västra Götalandsregionen

Transkript

1 Detaljbudget 2014 Västra Götalandsregionen

2 1 (25) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING REGIONFULLMÄKTIGES MÅL SAMMANFATTNING RESULTATBUDGET OBALANSER INFÖR BUDGET VÅRDVERKSAMHET (PRESTATIONER) FRAMSTÄLLNINGAR OM EGET KAPITAL UPPLÖSNING OBESKATTADE RESERVER INTÄKTER OCH KOSTNADER LIKVIDITET OCH PENSIONSÅTAGANDE INVESTERINGAR REGIONBIDRAG RESULTATRÄKNING, KASSAFLÖDESANALYS OCH BALANSRÄKNING Bilaga 1 Investeringsplan 2014 Bilaga 2 Hälso- och sjukvårdens prestationer Bilaga 3 Regionbidrag Bilaga 4 Driftredovisning 2014 Bilaga 5 Analys Södra Älvsborgs Sjukhus Bilaga 6 Analys NU-sjukvården Bilaga 7 Analys Kungälvs sjukhus

3 2 (25) Regionkansliet Dnr RS Ekonomiavdelningen DETALJBUDGET 1 INLEDNING Regionfullmäktige fastställde i juni 2013 budget för 2014 och plan för Därefter har regionstyrelsen beslutat om planeringsdirektiv. Detaljbudgeten bygger på dessa beslut och av styrelser och nämnder fastställda detaljbudgetar 1. Syftet med detaljbudgeten är att ge regionstyrelsen information om den slutliga fördelningen av medel 2014 till nämnder och styrelser och hur de disponerar sin budget. Detaljbudgeten redovisas utifrån ett övergripande koncernperspektiv. Regionfullmäktiges mål för 2014 Budgeten utgör Västra Götalandsregionens viktigaste styrdokument och uttrycker regionfullmäktiges mål och uppdrag till nämnder och styrelser. I budgeten anges övergripande mål ur ett medborgar-/invånar-/kundperspektiv. Dessa mål anger den utveckling och inriktning som gäller på några års sikt. Alla nämnder och styrelser har i sina budgetar beskrivit hur de kommer att arbeta med regionfullmäktiges mål under Uppföljning av det arbetet kommer att ske under året. Resultatnivå inför fastställande av detaljbudget för 2014 Det budgeterade resultatet för 2014 enligt regionfullmäktiges beslut uppgår till -229 mnkr. Med tillägg för främst beslut om tillgänglighetssatsningar, beslut om att använda eget kapital samt upplösning av obeskattade reserver uppgår det budgeterade resultatet innan regionstyrelsen fastställer detaljbudgeten till -466 mnkr för Ekonomiska obalanser Alla styrelser och nämnder har beslutat en budget inom den ekonomiska ram som står till förfogande. Några sjukhus har dock aviserat en betydande obalans som förutsätter ytterligare kostnadssänkande åtgärder och/eller att eget kapital används. Sjukhusens obalanser efter beslutade och planerade åtgärdsplaner är så stora att särskilda åtgärder bör vidtas. På kort sikt skulle ytterligare kostnadssänkande åtgärder få negativ effekt på framförallt tillgängligheten. Regionkansliet förslår därför att regionfullmäktige beviljar budgetavvikelser för sjukhusen om totalt 135 mnkr samt att medel från tillgänglighetsatsning och moderförvaltningen används för att under 2014 stötta sjukhusen. Det är regionkansliets bedömning att SÄS, NU-sjukvården och Kungälvs sjukhus inte kommer att ha sin verksamhet i balans vid utgången av 2014 som tidigare aviserats, utan behöver ytterligare minst ett år för att genomföra åtgärder. 1 Verksamheternas budgetar/planer som utgör underlag för den konsoliderade koncernövergripande detaljbudgeten finns publicerade på VGR:s hemsida (

4 3 (25) Utöver sjukhusens obalanser finns ytterligare ett antal ekonomiska avvikelser för budgetåret 2014 som ska hanteras i samband med detaljbudgeten. Regionkansliet föreslår att totalt 116 mnkr av dessa avvikelser finansieras. Yrkande eget kapital Nio styrelser och nämnder har ansökt om att få använda eget kapital om totalt 271 mnkr. Regionkansliet föreslår att 24,6 mnkr av dessa beviljas. Upplösning av obeskattade reserver Västtrafik AB, Göteborgs Symfoniker AB och Göteborgsoperan AB löser upp obeskattade reserver med 57,6 mnkr, vilket efter uppskjuten skatt får en resultateffekt om -45 mnkr. Prestationer Vårdöverenskommelserna mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och sjukhusen tecknades inför 2013 för att gälla i två år. De tilläggsöverenskommelser som har tecknats inför 2014 förändrar de ursprungliga överenskommelserna marginellt. De prestationer som redovisas är preliminära, då vissa volymer bestämdes sent med anledning av pågående diskussioner i vårdöverenskommelsearbetet. 2 REGIONFULLMÄKTIGES MÅL Regionfullmäktige har formulerat övergripande mål inom varje verksamhetsområde och till dessa kopplat indikatorer med politiskt fastställd målnivå. Regionfullmäktiges uppsatta mål för varje styrelse/nämnd utgör utgångspunkten för allt planerings- och genomförandearbete inom Västra Götalandsregionen. Utförarorganisationen har som uppdrag att realisera fullmäktiges mål och indikatorer samt beställarens övriga mål och uppdrag. Samtliga nämnder och styrelser har i detaljbudgeten beskrivit hur man kommer arbeta med de övergripande målen under Arbetet med mål och åtgärder har av verksamheterna redovisats på ett bra sätt och under 2014 kommer arbetet med att följa upp och redovisa måluppfyllelse att utvecklas ytterligare. I samband med delårsrapporten i augusti ska en prognos ges till regionstyrelsen på måluppfyllelse. Rapportering av måluppfyllelse på aggregerad nivå sker med hjälp av utfallspresentation och värdering (värdemätare) av uppnått målvärde för perioden. Ett IT-stöd för denna rapportering håller på att tas fram av ledningskansliet och ska finnas i drift till delårsrapportering i augusti Vid införandet av detta IT-stöd kommer också detaljerade anvisningar att finnas för verksamheterna angående rapporteringen. Syftet med IT-stödet är att på ett överskådligt sätt presentera måluppfyllelsegrad, möjliggöra jämförelser och trendbeskrivningar men även att ge utrymme för begränsade avvikelse-, åtgärds- och prognoskommentarer i direkt anslutning till redovisat värde. Regionfullmäktiges övergripande mål för varje verksamhetsområde kan brytas ned i mer konkreta verksamhetsmål utifrån verksamhetens förutsättningar och villkor. Till verksamhetsmålen kan kopplas egna mätbara mått/nyckeltal. Regionfullmäktiges fastställda indikatorer ska alltid beaktas. Det som sägs om Västra Götalandsregionens

5 4 (25) verksamheter ska även gälla för verksamheter som bedrivs på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Läs mer i sammanställning av regionfullmäktiges mål från styrelsers och nämnders detaljbudgetar: avdelningen/budget/rf%20m%c3%a5l%20texter%20fr%c3%a5n%20detaljbudgetar% pdf 3 SAMMANFATTNING RESULTATBUDGET 2014 Budgeterat resultat Det budgeterade resultatet för 2014 enligt regionfullmäktiges beslut uppgår till -229 mnkr. Till detta tillkommer beslutade tillgänglighetssatsningar om 200 mnkr, budgeterade överskott för primärvårdstyrelsen och Västfastigheter, beslutat användande av eget kapital från 2013 för SkaS och Folktandvården samt effekt av upplösning av obeskattade reserver för bolagen. Det budgeterade resultatet för 2014 uppgår därför till mnkr innan ytterligare ekonomiska obalanser och framställningar om utnyttjande av eget kapital behandlats. Budget 2014 mnkr Beslutat budget Beslutad tillgänglighetssatsning -200 SkaS EK beslut Folktandvården EK beslut Budgeterat över/underskott 26 Ianspråktagande av eget kapital - Effekt av upplösning av obeskattade reserver -45 Budgeterat nytt resultat 2014 före ev ytterligare beslut OBALANSER INFÖR BUDGET 2014 Sjukhusens ställning inför budget 2014 Sjukvårdssektorn som helhet redovisar både i resultat och prognoser för 2013 samt i detaljbudgetarna för 2014 en ekonomi i balans. De obalanser som redovisas för ekonomi, tillgänglighet, överbeläggningar med mera finns på akutsjukhusen i varierande omfattning. Dessutom redovisas ökande svårigheter med kompetensförsörjning. Inför 2014 bär flera sjukhus med sig en ekonomisk obalans. Två av sjukhusen, Södra Älvsborgs sjukhus och NU-sjukvården fick enligt beslut i regionfullmäktige godkända budgetavvikelser för 2013.

6 5 (25) Bedömningen då var att sjukhusen under 2013 och 2014 skulle vidta åtgärder för att vid utgången av 2014 ha en kostnadsnivå som skulle innebära balans i ekonomin Ett antal faktorer, utöver effektiviseringskravet, har tillkommit vilket förändrar de ekonomiska förutsättningarna inför 2014 jämfört med tidigare bedömning. Situationen för de olika sjukhusen varierar, men ett antal kostnadsdrivande faktorer är relativt generella för hela sjukhussektorn. Dessa är främst: Ökade sociala avgifter Höjda kvalitetskrav på städning Ökade kostnader för läkemedel som inte kompenseras av tillämpat index Höga kostnader och dyra lösningar till följd av bemanningsproblem och överbeläggningar Ökade kostnader för ambulansverksamheten Det innebär att sjukhusen går in i 2014 med såväl ingående obalanser som med nya tillkommande krav utöver fastställda effektiviseringskrav. I avtalet med vårdförbundet har införts att all personal i sitt grundschema måste ha nio fridagar per månad, vilket sedan tidigare finns i Kommunals avtal. Det finns en risk att detta kan leda till ökade kostnader. Samtliga sjukhus har beslutat om åtgärdsplaner både under 2013 och för 2014 som kommer att sänka kostnaderna, men för flera av sjukhusen är detta inte tillräckligt för att verksamheten ska vara i balans. Regionkansliet föreslår olika åtgärder och insatser för att underlätta den ekonomiska situationen för sjukhusen. Förslagen innebär ytterligare krav på åtgärdsplaner, tillskott för att uppnå målet om 90 procents beläggning samt viss kompensation för ökade hyreskostnader. Dessutom föreslås att regionfullmäktige beviljar Södra Älvsborgs Sjukhus, NU-sjukvården och Kungälvs sjukhus att även under 2014 redovisa underskott. En särskild uppföljning kommer att göras i samband med delårsrapporterna av hur sjukhusen uppnår målet med 90 procent beläggning. Med föreslagna åtgärder och insatser 2014 bedömer regionkansliet att sjukhusen har realistiska förutsättningar för att klara budgeterat resultat inklusive föreslagna godkända obalanser Samtidigt kommer riktade kökortningsinsatser i viss mån att bidra till förbättrad ekonomi samtidigt som tillgängligheten upprätthålls och förbättras. För att sjukhusens ska kunna genomföra åtgärder för att uppnå en ekonomi och verksamhet i balans vid utgången av 2015, är det viktigt att förutsättningarna under kommande år blir så stabila som möjligt. Det förutsätter ett realistiskt index, inklusive fullmäktiges effektiviseringskrav, men att det inte tillkommer andra faktorer som driver upp kostnadsnivån, till exempel höjda sociala avgifter, nya ofinansierade uppdrag eller att intäkterna kraftigt minskar. Regionkansliets bedömning utifrån analyserna är att stora obalanser fortfarande kvarstår på sjukhuset och att det krävs kraftiga åtgärder under 2014 för att vara i balans under Sjukhusen har även under 2013 haft stora problem med överbeläggningar och utlokaliseringar, vilket lett till dyra personallösningar. Sjukhusen har påbörjat fördjupade analyser av personalkostnaderna och bemanning uppdelat per kategori för att kunna få en mer optimal bemanningslösning. Regionkansliet bedömer att detta är en viktig åtgärd som sjukhusen måste genomföra för att komma tillrätta med sina obalanser.

7 6 (25) Regionkansliets förslag avseende sjukhusens ekonomi Överbeläggningar och vårdplatser Situationen vid regionens sjukhus angående överbeläggningar följs och rapporteras löpande. Regionstyrelsen har fastställt att målet är en genomsnittlig beläggning på 90 procent för att över året kunna minimera antalet överbeläggningar. Åtgärder för att nå 90-procentmålet är en kombination av kortare medelvårdtider, bättre rutiner för utskrivning och inskrivning av patienter samt förändrat antal vårdplatser. Arbetet för att klara målet måste bedrivas långsiktigt. För att uppnå målet på kort sikt bedömer regionkansliet att det behövs fler vårdplatser. För Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Kungälvs sjukhus har hälso- och sjukvårdsnämnderna tillskjutit medel för att öka vårdplatser, cirka 50 respektive 20 mnkr. Regionkansliet föreslår att NU-sjukvården, Södra Älvsborgs Sjukhus och Alingsås lasarett under 2014 ska tillföras 30, 18, respektive 9 mnkr för att sjukhusen ska klara det uppställda målet och kunna öppna fler vårdplatser. Därmed hanteras även delar av sjukhusens ingående obalans eftersom delar av obalansen beror på att sjukhusen har haft kostnader för överbeläggningar under Regionkansliet kommer att noga följa hur sjukhusen klarar 90-procentmålet. Rutin för utbetalning av de extra medlen och uppföljning kommer att tas fram snarast. För 2015 behöver tillskottet riktat till beläggningsmålet inarbetas i regionbidraget till hälso- och sjukvårdsnämnderna och ingå i vårdöverenskommelserna. Tabellen nedan sammanfattar regionkansliets förslag på satsningar och godkänt överskridande för de större sjukhusen. (Mnkr) SÄS NU Kung SU SKAS Aling Total Finansiering av redan fattade beslut för att uppnå målet om 90 % beläggning - från moderförv. Finansiering för att uppnå målet om 90 % beläggning - från HSN i VÖK Finansiering av tillgänglighetssatsningar Finansiering för förhöjd hyra av ,3 1,3 28,7 ny hyresmodell Finansiering av ännu ej stängda vårdplatser på Skene -från moderförv. Förslag till godkänt överskridande i budget Regionkansliets förslag och analys av sjukhusens obalanser I samband med delårsrapporten per augusti 2013 fick regiondirektören i uppdrag att ta fram en fördjupad analys av NU-sjukvården och Södra Älvsborgs Sjukhus för att bedöma status och resultatnivåer för Analyser är gjorda under oktober och

8 7 (25) november 2013 tillsammans med sjukhusledning och beställare. Även Kungälvs sjukhus har analyserats. Tabellen ovan visar regionkansliets förslag till tillåtna överskridanden och särskilda insatser för budgetåret Nedan ges en mer detaljerad beskrivning och analys av varje sjukhus situation, främsta utmaningar och orsak till obalanser samt prioriterade åtgärder för att minska obalanserna. Genomförda analyser per sjukhus finns som bilagor. Regionkansliet ska under 2014 utreda hur prissättning och övriga villkor på köpta tjänster mellan sjukhusen ska utformas. Det gäller såväl köpta tjänster, ST- utbildningar och andra utbildningsinsatser och när personal tjänstgör vid andra sjukhus än där man har sin grundanställning. Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) Styrelsen för SÄS har inför 2014 fastställt ett besparingspaket på 116 mnkr. Den största posten är minskning av personal- och bemanningskostnader (cirka 65 mnkr), optimering av flöden, vårdplatser och öppenvård (33 mnkr), daglig hushållning (11 mnkr) och minskning staber och lokaler (6 mnkr). Baserat på genomförda besparingspaketet för 2013 förväntas en årseffekt på cirka 85 mnkr under 2014, vilket motsvarar en verkningsgrad av cirka 75 procent. Det innebär ett kvarstående uppskattat underskott för 2014 om -121 mnkr. Regionkansliets analys av SÄS ekonomi baseras på en jämförelse med Skaraborgs Sjukhus (SkaS) och hur SÄS intäkter och kostnader har utvecklats sedan 2005, då sjukhuset var i balans. Slutsatsen är att SÄS i jämförelse med SkaS har högre kostnader för personal (främst inom yrkeskategorierna administration, rehabilitering & förebyggande och sekreterare), bemanningsbolag, lokaler samt övriga externa kostnader. För att SÄS på sikt ska komma i ekonomisk balans krävs att besparingspaketet för 2014 genomförs effektivt och att ett nytt besparingspaket tas fram för För att nå ett nollresultat för 2014 skulle sjukhuset behöva vidta ytterligare åtgärder om totalt 85 mnkr, vilket inte bedöms som realistiskt. SÄS har under längre tid haft högst tillgänglighet av regionens sjukhus. Sjukhuset har ökat/upprätthållit en hög produktion, och det är bland annat tack vare detta som Västra Götalandsregionen som helhet har kunnat uppvisa relativt god tillgänglighet. Regionkansliet gör bedömningen att det finns stor risk att tillgängligheten avsevärt försämras till följd av snabba åtgärder för ekonomi i balans. Förslaget är därför att 50 mnkr medel avsatta för tillgänglighetssatsningar tillförs SÄS för 2014 för att undvika besparingar som påverkar tillgängligheten negativt. Det skulle också bidra till en något stabilare ekonomisk situation. Dessutom föreslås att sjukhuset tillförs 18 mnkr i syfte att uppnå 90-procentmålet. SÄS redovisade hösten 2013 förslag till reducering av vårdplatser vid SÄS Skene för att minska kostnaderna. Vid överläggningar med Ägarutskottet klargjordes att SÄS skulle avvakta med vårdplatsreduceringen tills dess att förslaget om regional produktionsstyrning och eventuella regionala uppdrag till SÄS Skene presenterats. SÄS tillfördes 3 mnkr för 2013 som kompensation för att täcka merkostnader till följd av att inte minska vårdplatser vid SÄS Skene. I förslaget till regiongemensam produktionsstyrning föreslås att SÄS Skene ska utvecklas till ett av fem regionala dagkirurgiska centra. Något behov av vårdplatser för detta regionala uppdrag föreligger inte.

9 8 (25) Regionkansliet föreslår ändå att 12 mnkr tillförs SÄS som kompensation för ej stängda vårdplatser på Skene lasarett enligt tidigare förslag till beslut. Regionkansliet föreslår också att SÄS beviljas att överskrida budgeten 2014 med 25 mnkr. NU-sjukvårde NU-sjukvårdens största utmaning är att under 2014 vidta åtgärder för att nå ekonomisk balans inför 2015 som är beslutat av regionfullmäktige. En utvecklingsplan med ett tidsperspektiv på 8-10 år har tagits fram och en verksamhetsplan för NU-sjukvården har 2013 en godkänd budgetavvikelse på -141 mnkr. Och planerar att genomföra ett åtgärdsprogram som kommer att ge helårseffekter på cirka 80 mnkr. Om återbetalning av det negativa resultatet för 2012 inte sker så bedömer styrelsen att resultatet 2014 blir cirka 150 mnkr inkluderande planerade åtgärder. Styrelsen för NU-sjukvården begär hos regionfullmäktige att få anstånd för återbetalning av negativt eget kapital till dess att ekonomisk balans uppnås samt att få längre tid, till och med år 2016, för att uppnå ekonomisk balans. En väsentlig del av åtgärdsprogrammet är att minska medelvårdtiderna med 10 procent, minska återinläggningar och i samverkan med kommuner och primärvård öka hemtagningen av utskrivningsklara patienter. Regionkansliet har bedömt den ingående obalansen samt de faktorer som påverkar under Bedömningen är att resultatet med nu planerade åtgärder kommer att bli sämre än -150 mnkr om inte ytterligare åtgärder genomförs. För att sjukhuset ska närma sig en ekonomi i balans måste därför ytterligare åtgärder genomföras. Regionkansliet har vidare analyserat vad som krävs för att sjukhusen ska kunna upprätthålla en beslutad medelbeläggning om 90 procent. Analysen visade ett behov av ytterligare 30 vårdplatser. Sjukhuset föreslås få ett tillskott om 30 mnkr för att uppnå 90-procentmålet. Regionkansliet föreslår att sjukhuset får överskrida sin budget 2014 med upp till -90 mnkr. Sjukhuset föreslås få i uppdrag att i samband med delårsrapporten per mars redovisa ytterligare kostnadssänkande åtgärder för att nå detta resultat. Kungälvs sjukhus (KS) Kungälvs sjukhus fick för 2013 ett tillskott på 20 mnkr, som finansierades via moderförvaltningen. Trots detta har sjukhuset inte lyckats att komma i balans utan har en prognos på -30 mnkr Tillskottet ligger kvar 2014 med 10 mnkr från moderförvaltningen och 10 mnkr från hälso- och sjukvårdsnämnd 4. Sjukhusets handlingsplan avseende effektivisering kommer att utökas med ytterligare åtgärder. Den viktigaste åtgärden 2014 är att klara utökningen av vårdplatser inom nuvarande kostnadsnivå samt hantera ökningen av akutströmmarna inom befintlig organisation. I tilläggsöverenskommelsen har sjukhuset fått ytterligare resursförstärkning med 20 mnkr för att utöka antalet vårdplatser, vilket avser att minska överbeläggningar och utlokaliseringar för att kunna uppnå målet om en genomsnittlig beläggning på 90-procent. Regionkansliet föreslår därmed inget ytterligare tillskott för att uppnå detta mål. Sjukhuset upplever trots tillskotten en ansträngd ekonomisk situation 2014 och obalansen för året bedöms till cirka -46 mnkr innan åtgärder. Åtgärdsplanen för 2014 bedöms av sjukhuset ge effekt om cirka 20 mnkr.

10 9 (25) Regionkansliets bedömning utifrån analysen av sjukhuset är att åtgärdsplanen kommer få bättre genomslag 2014 men att sjukhuset behöver arbeta aktivare med åtgärder för att komma tillrätta med sina höga personalkostnader. Sjukhuset måste även se över hanteringen av laboratorieanalyser så att detta sker kostnadseffektivt utifrån de nu gällande prislistorna inom Västra Götalandsregionen. Kapacitet finns på sjukhuset att kunna ta emot fler riktade uppdrag inom ramen för tillgänglighetssatsningar. Möjligheten till detta ska beaktas i kommande planering och fördelning av tillgänglighetsinsatser. Sjukhuset planerade åtgärder bedöms inte få fullt genomslag i sjukhusets ekonomi 2014 och regionkansliet föreslår att sjukhuset får överskrida sin budget med upp till 20 mnkr 2014 för att klara att lämna ett nollresultat Regionstyrelsen har uppdragit åt regiondirektören att återkomma med förslag angående Kungälvs sjukhus framtida roll inom sjukvården i Göteborgsområdet. Ett förslag till regionstyrelsen planeras till november Inriktningen för arbetet är att Kungälvs sjukhus ska ta större ansvar och del i den akuta sjukvården. I detta sammanhang behöver såväl den långsiktiga inriktningen som finansieringen beskrivas. Sahlgrenska Universitetssjukhus (SU) Sahlgrenska Universitetssjukhuset prognostiserar för 2013 en ekonomi i balans, men har stora problem med tillgängligheten. Inför 2014 innebär planeringsdirektiven och vårdöverenskommelsen ett effektiviseringskrav på 62 mnkr. Utöver det måste sjukhuset genomföra åtgärder motsvarande cirka 107 mnkr för att behålla en ekonomi i balans Det totala omställningsbehovet uppgår därför till 169 mnkr. Arbetet med att genomföra effektiviserings- och anpassningskravet har påbörjats under Insatserna syftar till att bland annat öka sjukhusets produktivitet och effektivitet för att öka värdet för patienterna av den vård sjukhuset ger. Sjukhusets främsta strategi för att klara vårdgarantin är att ha tydliga indikationer för vilka patienter som ska undersökas och behandlas inom sjukhuset och att planera vården på ett strukturerat och effektivt sätt genom sjukhusets modell för produktionsplanering. SU har för 2014 ett särskilt fokus på tillgänglighet och på att ytterligare effektivisera produktionsplaneringen för att öka vårdproduktion i egen regi. I tilläggsöverenskommelser har det frigjorts resurser för fortsatta tillgänglighetssatsningar för För att minska överbeläggningar har sjukhuset i tilläggsöverenskommelser fått en särskild utökad finansiering från hälso- och sjukvårdsnämnderna på 50 mnkr för att skapa fler vårdplatser och därmed kunna uppnå 90-procentmålet. Därför föreslår regionkansliet inget ytterligare tillskott för att uppnå detta mål. Skaraborgs Sjukhus (SkaS) Skaraborgs Sjukhus har en ekonomi i balans för verksamhetsåret 2013, men brister finns inom tillgängligheten. För 2014 har sjukhuset identifierat en bedömd obalans på -70 mnkr jämfört med erhållen ersättning enligt vårdöverenskommelsen. För att minska obalanserna redovisar sjukhuset att de kommer att fortsätta arbeta med kostnadseffektiviseringar med hjälp av nya arbetssätt och metoder som främjar en god ekonomi, positiv arbetsmiljö och förbättrade resultat i vårdens processer. Utöver omställningskostnader som är kopplade till pågående förändringsarbete inklusive lokaleffektivisering, så bedömer sjukhuset att de pågående åtgärderna ger den effekt som krävs för att SkaS ska ha en ekonomi i balans 2014.

11 10 (25) För att möta kraven på vårdgaranti och förbättra tillgängligheten har verksamheterna genomfört kökortningssatsningar och förbättringsarbete inom patientprocessen. Ökade krav på tillgänglighet och effektivisering i vårdprocesser har lett till ändrat arbetssätt med flera telefonkontakter istället för återbesök och att fler besök utförs av andra vårdgivare än läkare. Verksamheter på sjukhuset som haft problem med tillgängligheten har tagit fram åtgärder finansierade med medel från kömiljarden och eget kapital, vilket utgör sjukhusets plan för att klara tillgängligheten för 60 dagar och 90 dagar. SkaS kommer att vidareutveckla struktur och organisation för fördjupat arbete med produktionsstyrning för att öka tillgängligheten i den planerade vården. Under 2014 får SkaS använda 14 mnkr av eget kapital som beviljats men inte använts under SkaS föreslås också för 2014 få hyreskompensation med 27,3 mnkr för att reducera effekterna av den nya hyresmodellen. Alingsås lasarett Alingsås lasarett redovisar för 2013 en ekonomisk obalans, men tillgängligheten är god på sjukhuset. Trots engångsintäkter för god tillgänglighet finns det en underliggande ekonomisk obalans. För 2014 bedömer sjukhuset att den ekonomiska situationen kommer att vara fortsatt mycket ansträngd. Budgeten innehåller ett starkt krav på kostnadskontroll och sjukhuset har tagit fram åtgärdsprogram för att minska kostnaderna. Sjukhuset kommer även öka sin vårdproduktion för att förbättra tillgängligheten. Alingsås lasarett anger i sin budget att de saknar förutsättningar för att ta på sig nya åtaganden som medför ökade kostnader för att komma i balans De nya åtagandena som beslutats om i regionfullmäktiges budget kommer därmed enligt sjukhuset bli svåra att uppfylla under Regionkansliets har analyserat vad som krävs för att Alingsås lasarett ska kunna upprätthålla en beslutad medelbeläggning om 90 procent på vårdplatser. Sjukhuset föreslås därför få ett tillskott om 9 mnkr vilket motsvarar ett behov av ytterligare 9 vårdplatser för att nå målet. Andra tillkommande ofinansierade poster Utöver de generella obalanser som sjukhusens redovisar, finns ett antal identifierade avvikelser och uppskattade kostnader för 2014 som inte finns inrapporterat i detaljbudgeten Dessa poster består till del av sådana som styrelser och nämnder i olika sammanhang rapporterat och nominerat samt av poster som fångats upp vid ägarutskottets uppföljningsmöten, i controlling och i andra sammanhang. Den uppskattade kostnaden är baserat på verksamheternas data och rapportering och analys genomförd av regionkansliet. Föreslagen finansiering utgör regionkansliets förslag på vad som ska hanteras/finansieras inom detaljbudgeten 2014.

12 11 (25) Sammanfattning förslag till finansiering av obalanser Obalanser 2014 Uppskattad kostnad 2014 (mnkr) Föreslagen finansiering (mnkr) Bild och interventionscenter SU Sahlgrenska Material i Vården (MiV) 13 0 Ekologiska livsmedel och miljöbilar Vårdval Rehab IS/IT Ordnat införande, HSU Naturbruksgymnasierna 30 0 Totalt * *) 19 mnkr för ek. livsmedel och miljöbilar föreslås finansieras som ett minskat avkastningskrav för regionservice, 60 mnkr för IS/IT föreslås finansieras från regionstyrelsens oförutsedda medel och 37 mnkr för BOIC av moderförvaltningen. Regionalt Bild- och Interventions Centrum (BOIC) Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset har i skrivelse den 6 september 2013 hos regionstyrelsen hemställt att tillkommande kostnader för etableringen av BOIC 2014 inarbetas i Västra Götalandsregionens detaljbudget samt att tillkommande kostnader inarbetas i budget- och plan Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslog vidare att finansiering säkras för driftkostnadsökningen för SU från Regionstyrelsen beslöt den 8 oktober 2013 ( 226) att behandla begäran i samband med beslut om detaljbudgeten för Regionkansliet bedömer att etableringen av BOIC är en regional angelägenhet som ger patienter från hela regionen nya möjligheter till avancerad diagnostik och behandling. Etableringen av denna verksamhet medför tillfälliga projekt och puckelkostnader som inte kan anses finansieras via ordinarie vårdintäkter. Dessa kostnader bedöms uppgå till cirka 37 mnkr Regionkansliet föreslår att SU får finansiering med 37 mnkr från moderförvaltningen. Materialförsörjning i vården Projektet Material i Vården har bedrivits av Regionservice i samarbete med sjukhusen. Förslag har utarbetats om att breddinföra projektet, vilket skulle innebära införandekostnader för sjukhusen och regiongemensamt. Alla sjukhus har en positiv syn på grundtanken i konceptet men i den rådande ekonomiska situationen föreslår regionkansliet, efter att frågan varit föremål för samråd med sjukhusen, att någon finansiering inte lämnas och att projektet således kommer avvecklas. Ekologiska livsmedel och miljöbilar Miljömålen om ekologiska livsmedel och miljöbilar innebär ökade kostnader. Regionservice har begärt att de ökade kostnaderna ska belasta kunderna, främst sjukhusen som är de som främst nyttjar tjänsterna. Regionkansliet bedömer att det inte är rimligt att dessa ökade kostnader överförs till sjukhusen inför Regionkansliet föreslår att kostnaderna för att bibehålla 2013 års nivå ska finansieras genom att resultatkravet på Regionservice sänks från 75 mnkr till 56 mnkr. Detta innebär att

13 12 (25) moderförvaltningens intäkter minskar med motsvarande belopp. För 2014 föreslås att några ytterligare ambitionshöjningar inte genomförs. Vårdval Rehab Regionkansliet bedömer att ett införande av Vårdval Rehab i maj respektive september 2014 skulle innebära ofinansierade kostnader mellan 110 mnkr och 55 mnkr. Förslaget från regionkansliet är därför att avvakta med införandet av vårdvalet till dess finansieringen klarlagts. Finansiering av utvecklingskostnader inom IS/IT De branschplaner som tagits fram inom IS/IT-organisationen pekar på stora behov av utveckling utifrån verksamhetsbehov och lagmässiga krav samt för att upprätthålla systemdrift. Samtidigt minskar finansieringen för 2014 med 38 mnkr beroende på att nivån på konsultbesparingarna ökar med 32 mnkr och extra anslaget för IT-drift minskas från 21 mnkr till 15 mnkr. Detta innebär att det ekonomiska utrymmet för 2014 är betydligt lägre än Till detta kommer att de medel som beslutats för att finansiera säkerhetshöjande åtgärder under 2013 på 50 mnkr inte kommer att förbrukas fullt ut på grund av att tidplanen har förlängts. Därmed finns ett behov av att få använda 20 mnkr under Vidare finns det avsatt 80 mnkr extra i budget för att finansiera IT-investeringar under Vid genomgång av de projekt som planeras finner regionkansliet att behovet uppgår till 40 mnkr i form av investeringar och att resterande 40 mnkr istället behövs för att finansiera utvecklingsprojekt vars kostnader belastar driftbudgeten. För att säkra utvecklingen av IT-verksamheten föreslår regionkansliet att 60 mnkr ur regionstyrelsens anslag för oförutsett avsätts för att under 2014 finansiera utveckling av IS/IT-projekt. Ordnat införande, HSU Regionstyrelsen har i sin detaljbudjet nominerat en riskpost för ordnat införande på 35 till 75 mnkr. Regionkansliet föreslår att hälso- och sjukvårdsutskottet genom prioriteringar och omprioriteringar inom sitt regionbidrag får hantera eventuella ofinansierade kostnader för ordnat införande. Ökar underhåll inom naturbruksverksamheten Regionala utvecklingsnämnden har gett gymnasiestyrelsen i uppdrag att utveckla sin verksamhet för att attrahera fler elever och för att höja kvalitén i verksamheterna. Av underlaget för beslutet framgår att det krävs omfattande underhållsarbete i bland annat skolfastigheterna för att kunna genomföra det uppdrag som regionutvecklingsnämnden beslutat. Detta är ett resultat av tidigare eftersatt underhåll. De ökade kostnaderna bedöms till cirka 30 mnkr per år under en 3-årsperiod. Regionkansliet föreslår att detta finansieras av regionala utvecklingsnämnden. Finansiering för förhöjd hyra enligt ny internhyresmodell En ny internhyresmodell har utarbetats och implementerats under Som resultat av den nya modellen, har ett antal förvaltningar fått förhöjda internhyror. Regionstyrelsen har därför tidigare fattat beslut om att avsätta totalt 60 mnkr i finansieringsmedel för 2013 och 2014 (40 mnkr för 2013, 20 mnkr för 2014) med syfte

14 13 (25) att under en övergångsperiod subventionera de drabbade förvaltningarna. Regionfullmäktige har i budgeten för 2014 beslutat om ett ytterligare tillskott om 20 mnkr för Fördelningen av de nya 20 mnkr föreslås fördelas enligt principen att alla dessa förvaltningar får ytterligare finansiering motsvarande 35 procent av deras förhöjda hyreskostnad. Tabellen nedan visar den föreslagna fördelningen, samt det slutliga hyresutfallet för förvaltningar med förhöjda hyreskostnader. Fördelning av nya 20 mnkr hyreskompensation för 2014 Förvaltningar med höjd hyra: Fd hyra Ny hyra Höjd hyra Höjd hyra % Kompensation Nettohyra Nettoökning % Västarvet 7,0 10,7 3,70 52,9% 1,30 8,07 15,3% Habilitering och hälsa 12,0 17,1 5,10 42,5% 1,79 13,65 13,7% SKAS 157,0 197,0 40,00 25,5% 14,00 169,67 8,1% Primärvård 15,0 17,7 2,70 18,0% 0,95 15,42 2,8% Dalsland Fhsk 1,6 3,2 1,60 100,0% 0,56 2,07 29,6% Billströmska Fhsk 4,6 6,0 1,40 30,4% 0,49 5,04 9,6% Vara Fhsk 3,6 4,2 0,60 16,7% 0,21 3,79 5,3% Alingsås 25,0 26,9 1,90 7,6% 0,66 25,57 2,3% Totalt 57,00 19,95 Kompensationsfaktor: 20/57=35,09 35,0% 5 VÅRDVERKSAMHET (PRESTATIONER) Verksamhetsbeskrivning I bilaga redovisas sjukhusens och Närhälsans budgeterade prestationer per sjukhus respektive beställd primärvård och vårdvalsverksamheten. Antalet budgeterade besök inom Habilitering och Hälsa samt antalet färdigbehandlade barn inom tandvårdens vårdvalsverksamhet framgår också. Utgångspunkten för budgeten är beställningen via respektive vårdöverenskommelse med hälso- och sjukvårdsnämnderna. Inom regionkansliet har ett arbete påbörjats som syftar till att utveckla, förenkla och förtydliga prestationsredovisningen. Därmed möjliggöras även styrning och uppföljning av produktivitetsutvecklingen på ett mer stringent sätt. Resultatet av detta arbete kommer att kunna börja redovisas under våren Nedan redovisas en sammanfattning av relevanta prestationsnyckeltal inom VGR

15 14 (25) Alla sjukhus VGR Somatik Övriga besök somatik Läkarbesök somatik Sjukhusvårdtillfälle somatik Tusental Bruten skala Budget 2014 Prognos 2013 Utfall 2012 Tusental Närhälsan vårdvalsverksamhet Närhälsan beställd primärvård Habilitering & Hälsa Läkarbesök Övriga besök Summa besök Tandvård Färdigbehandlade barn 187 De budgeterade besöken för Närhälsans vårdvalsverksamhet ligger i nivå med bedömt utfall 2013 och den beställda primärvårdens besök minskar med 1,7 procent. Habilitering och hälsa ökar sina besök med 1,9 procent och folktandvården minskar med 1 procent jämfört med Tillgänglighetssatsningar för 2014 finns inte med i prestationsbudgeten för 2014 utan kommer att finnas med i utfallsredovisningarna av prestationerna som en avvikelse och en förbättrad tillgänglighet. Alla sjukhus VGR Psykiatri Övriga besök psykiatri Läkarbesök psykiatri Slutenvårdtillfälle psykiatri Tusental Budget 2014 Prognos 2013 Utfall 2012 Det finns ett utökat uppdrag inom psykiatrin vilket främst påverkar öppenvården inom SU med fler budgeterade besök för 2014.

16 15 (25) Det finns ännu en viss oklarhet i prestationerna rörande obesitas och ortopedin. Denna oklarhet kommer att korrigeras under första kvartalet 2014 och redovisas i delårsrapporten mars. 6 FRAMSTÄLLNINGAR OM EGET KAPITAL Följande framställningar att disponera eget kapital har kommit in; Förvaltningar som yrkar på användande av eget kapital Regionkansliets förslag Motivering till förslag HSN 8 Sjuhärad begär 5 mnkr för att förstärka ersättningsutrymmet mot SÄS. Avslås Ej av engångskaraktär. Förstärkt ersättning till SÄS hanteras med regionkansliets föreslagna godkända negativa avvikelse om 25 mnkr. Regionutvecklingsnämnden begär totalt 152 mnkr i eget kapital: -10 mnkr till Sahlgrenskas forskningsstiftelse. -40 mnkr för utveckling av alternativ efter flytten av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) från Skara. Satsningar på FOU för ämnat för jordbruk, livsmedel. 2014:10 mnkr, 2015:15 mnkr, 2016: 15 mnkr. Det finns ännu inget avtal med SLU mnkr för för förskottering och medfinansiering av bland annat landsbygdsvägar. Bedöms som troligt aktuellt först Avslås -Stiftelsen i bruk 2013 och 10 mnkr kommer att tas inom ram, vilket betyder att inget behov av eget kapital finns för Kan ansöka när avtal med SLU finns och utbetalningar blir aktuella. -Kan ansöka när utbetalningar blir aktuella. Dalslands folkhögskola begär 0,85 mnkr för renovering av internat. Avslås Kostnaden bör hanteras inom befintlig ram. Folkhälsokommittén begär 2,4 mnkr för att genomföra en pilotstudie som gäller projektet Västra Götalands barn. Fristads folkhögskola begär 0,5 mnkr för att nå nollresultat Avslås Avslås Ej tillfälligt projekt som förväntas kräva ytterligare finansiering. Finansiering av driftsunderskott. Habilitering & Hälsa begär 3,7 mnkr för införande av nytt vårdinformationssystem (Asynjavisph). 3,7 mnkr beviljas Kostnaden är tillfällig. Grebbestads folkhögskola begär 0,3 mnkr för att nå nollresultat. Avslås Finansiering av driftsunderskott. Styrelsen för beställd primärvård begär 6,9 mnkr för införandet av nytt vårdinformationssystem 6,9 mnkr beviljas 6,9 mnkr beviljas men

17 16 (25) (Asynjavisph) och 1,6 mnkr för att kunna bibehålla nuvarande nivå inom forsknings- och utvecklingsverksamhet. Övrig ansökan avslås 1,6 mnkr avslås då syftet inte är tillfälligt utan drift. Sahlgrenska Universitetssjukhuset begär totalt 82 mnkr: -60 mnkr för tillgänglighetssatsning inom akut och elektiv vård. -14 mnkr för omställningsbidrag till obstretik. -6 mnkr för utökning av specialistsjuksköterskor inom bristområden och 2 mnkr för utveckling av alternativa arbetssätt. 14 mnkr beviljas Avslag för övriga ansökningar Omställningsbidrag av engångskaraktär. Ej av tillfällig natur. Skaraborgs Sjukhus begär 16 mnkr till fortsatt omställning av långsiktig hållbar verksamhet. Avslås Eftersom 14 mnkr i eget kapital enligt detaljbudgeten 2013 förs över och används till omställning Vidare får SkaS ta del av de ytterligare 20 mnkr hyreskompensation för nya hyresmodellen. Motivering Verksamheternas yrkande om användande av eget kapital kommer, om de beviljas, att påverka det budgeterade resultatet negativt med totalt 271,3 mnkr. På grund av det ansträngda ekonomiska läget 2014, föreslår regionkansliet stor restriktivitet med att bevilja användning av eget kapital. 7 UPPLÖSNING OBESKATTADE RESERVER Västtrafik AB har merkostnader i samband med avtalsskiftet för större delen av tågtrafiken i Västra Götaland. Detta balanseras genom upplösning av obeskattade reserver om 48 mnkr, vilket för koncernen får en resultateffekt om -37 mnkr. Göteborgs symfoniker AB löser upp 2,6 mnkr i obeskattade reserver för att nå ett nollresultat 2014, vilket för koncernen får en resultateffekt om -2,0 mnkr Göteborgsoperan AB upplöser 7 mnkr i obeskattade reserver för att nå ett nollresultat 2014, vilket för koncernen får en resultateffekt om - 5,5 mnkr.

18 17 (25) 8 INTÄKTER OCH KOSTNADER Budgeterade intäkter De totala budgeterade externa intäkterna för 2014 uppgår till mnkr, vilket är 4,1 procent högre än 2013 års budget. Skatteintäkterna utgör mnkr (63 procent) av intäkterna. Motsvarande siffra 2013 var mnkr. De finansiella intäkterna uppgår till 243 mnkr. Västra Götalandsregionens externa intäkter och dess fördelning framgår av nedanstående diagram. Biljettintäkter bolag 6% Såld vård 2% Patientavg 3% Specialdest statsbidrag 3% Övriga intäkter 8% Utjämning och gen.statsbidrag 15% Skatteintäkter 63% Skatt och utjämning Budget 2014 Mnkr Preliminära skatteintäkter Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsavgift -350 Regleringsavgift -487 Skatteintäkter med mera Skatteintäkterna bygger på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) skatteunderlagsprognos från april Skatteintäkterna förväntas växa med 3,4 procent 2013 och 3,2 procent Regeringen har i budgetpropositionen 2014 fastställt uppräkningsfaktorerna för preliminärskatten 2014 till 3,9 procent för 2013 och 2,7 procent för I uppföljningen 2014 kan det komma att påverka avräkningen på skatten. Regeringen prognostiserar större löneökningar och starkare utveckling av arbetade timmar än SKL. I övrigt ligger regeringens och SKLs prognoser nära varandra. Statsbidrag för läkemedel Avtal om läkemedelsstatsbidraget saknas mellan staten och SKL för I höstens budgetproposition föreslog regeringen att 21,2 mdkr ska avsättas på riksnivå för bidraget för läkemedelsförmånen. Den budgeterade nivån för Västra Götalandsregionen är mnkr. Det budgeterade beloppet är högre än utbetalningarna under 2013.

19 18 (25) Statsbidrag för insatser för kvalitetssäker och effektiv sjukskrivning Statsbidraget för insatser för kvalitetssäker och effektiv sjukskrivning uppgår till totalt mnkr per år. I budgeten beräknas statsbidraget till 80 mnkr. Statsbidrag för vårdgarantin Riksdagen har under ett antal år avsatt mnkr per år för att stimulera landstingen att erbjuda patienter vård enligt vårdgarantin. Nuvarande beslut gäller till och med I budget för 2014 planerar Västra Götalandsregionen likt tidigare år fören intäkt på 150 mnkr. Kostnader De totala externa kostnaderna i budgeten uppgår till mnkr, vilket är 1,1 procent högre än i budget Personalkostnaderna inklusive kostnader för bemanningsföretag utgör mnkr ( mnkr 2013). Under 2014 planerar verksamheterna externa köp av vård för mnkr, varav sjukhusvård mnkr, vårdvalsverksamhet mnkr, övrig primärvård 446 mnkr och övrigt 225 mnkr. Övriga driftkostnader (materialkostnader, läkemedel, tjänster och avgifter) är budgeterade till mnkr, varav kostnaderna för läkemedel som inkluderar både läkemedelsförmånen och rekvisitionsläkemedel är budgeterade till mnkr. Räntekostnaderna uppgår till 331 mnkr, varav 302 mnkr i värdesäkring av pensioner. Västra Götalandsregionens externa kostnader och fördelning framgår i diagrammet. Övriga kostnader 32% Kostnader för personal och bemanningsföretag 49% Avskrivningar 3% Externa hyror 2% Köpt vård 7% Läkemedelskostnader 7%

20 19 (25) 9 LIKVIDITET OCH PENSIONSÅTAGANDE Soliditet och nettolikviditet Nyckeltalen som redovisas nedan är följden av verksamheternas budgetering och de budgeterade centrala finansiella posterna. Nyckeltal Budget 2014 Soliditet exklusive ansvarsförbindelsen, % 13 Soliditet inklusive ansvarsförbindelsen, % -69 Nettolikviditet, mnkr Soliditet Soliditeten speglar det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet och visar andelen av koncernens tillgångar som finansieras med egna medel. Ju högre soliditet desto starkare långsiktig handlingsberedskap. Den budgeterade soliditeten för 2014 är 13 procent, vilket är fem procentenheter lägre än Ansvarsförbindelsen ingår inte som skuld i balansräkningen, då Västra Götalandsregionen följer den rekommenderade blandmodellen för redovisning av pensioner. Om hänsyn tas till ansvarsförbindelsen är soliditeten negativa -69 procent. Vilket är en procentenhet högre än Nettolikviditet Västra Götalandsregionen bedöms ha en nettolikviditet vid årsskiftet 2013/2014 på mnkr, bestående av en pensionsfondering på 2,3 mdkr och resterande är kassaoch likviditetsförvaltning. Regionkansliet bedömer att ingen extern upplåning behövs under året. Det nya pensionsavtalet gäller anställda födda 1986 och senare. Det innebär att likviditetspåfrestningen på grund av detta avtal är försumbar under Pensionsåtagande Västra Götalandsregionens långsiktiga pensionsåtagande består av pensionsavsättning, främst förmånsbestämd ålderspension, och ansvarsförbindelse som avser pensioner intjänade före Pensionsavsättningen ökar genom nyintjänande av förmånsbestämd ålderspension och värdesäkring medan den minskar när utbetalning av pensionen sker. För ansvarsförbindelsen gäller att den ökar genom värdesäkring, men minskar till följd av pensionsutbetalningar. SKL/Pacta och Svenska Kommunalarbetareförbunden har slutit ett nytt pensionsavtal som träder i kraft 1 januari 2014 och gäller arbetstagare som är födda 1986 och senare. Det nya avtalet, AKAP-KL, är helt avgiftsbestämt och följer livsinkomstprincipen. Det finns alltså ingen lägre åldersgräns för intjänande av ålderspension. Eftersom den tidigare förmånsbestämda ålderspensionen nu blir avgiftsbestämd och årligen betalas ut till arbetstagaren, medför detta en likviditetspåverkan. Denna kommer att successivt trappas upp allt eftersom det blir fler och fler arbetstagare som är födda 1986 och senare och som tjänar in ålderspension (inkomster över 7,5 IBB). Pensionsavsättningen beräknas till 13,6 mdkr och ansvarsförbindelsen till 25,6 mdkr vid utgången Det vill säga totalt 39,2 mdkr för det långsiktiga pensionsåtagandet.

21 20 (25) 10 INVESTERINGAR De investeringsramar för 2014 som fastställdes i juni 2013 uppgår till totalt mnkr, varav ramen för förvaltningar är mnkr och för bolag 275 mnkr, vilket utgörs enbart av Västtrafik. Den nya investeringsmodellen som implementeras under 2013 delar i huvudsak in investeringar i grundramar för fastigheter och grundramar för utrustning, som verksamheterna själva disponerar över för mindre fastighets och utrustningsändamål. Utöver grundramarna ingår större fastighetsinvesteringar och mindre verksamhetsdrivna fastighetsinvesteringar som nomineras och prioriteras centralt utifrån ett regionperspektiv. För utrustning finns det även en specifik ram för strategiska utrustningsinvesteringar som bedöms och prioriteras regiongemensamt. Investeringsplan 2014 (Tkr) Grundramar fastigheter Mindre (verksamhetsdrivna) fastighetsinvesteringar Större fastighetsinvesteringar Grundramar utrustning Strategisk utrustning Strategiska IT-investeringar Västtrafik Totalt Medel för konstnärlig utsmyckning har ingen fastställd ram utan prövas i samband med respektive års budget- och investeringsberedning. Budgeterat för 2014 är 8 mnkr. Grundramarna har hittills årligen räknats upp med fastighetsindex, medan de större fastighetsinvesteringarna genomgår en årlig inventering. Ambitionen är att vidareutveckla processen till att bättre reflektera det verkliga investeringsbehovet och att frångå den tidigare tillåtna medflyttningen av sparad, ej utnyttjad investeringsram. 11 REGIONBIDRAG RF-beslut Regionfullmäktige Regionfullmäktige fattade beslut om regionbidrag till företrädarnämnder och övriga ansvarsområden, vilka uppgick till mnkr. Fördelning av regionbidrag framgår av bilaga 3.

22 21 (25) Förslag till tekniska justeringar Regionfullmäktige har bemyndigat regionstyrelsen att fatta beslut om tekniska justeringar under förutsättning att dessa inte är av principiell art. De tekniska justeringarna påverkar inte det samlade budgeterade resultatet. Följande tekniska justering har träffats mellan ansvarsområdena och undertecknats av respektive förvaltningschef/motsvarande. Denna är inarbetad i detaljbudgeten. 3,2 mnkr övergår från servicenämnden avseende personal till säkerhetsavdelningen till regionstyrelsen. Hälso- och sjukvårdsnämndernas fördelning av regionbidrag Hälso- och sjukvårdsnämndernas regionbidrag inklusive övriga Mnkr bidrag uppgår till Procent Region- och rikssjukvård ,0 Länssjukvård ,6 Vårdvalsverksamhet ,4 Beställd primärvård ,9 Tandvård 770 2,4 Handikappverksamhet 779 2,5 Folkhälsomedel 85 0,3 Läkemedel 270 0,9 Sjukresor 302 1,0 Samordningsförbund 33 0,1 Nämndkostnader 31 0,1 Kansliorganisation 100 0,3 Övrigt 171 0,5 Summa regionbidrag med mera Hälso- och sjukvårdsnämndernas fördelning av regionbidrag Handikappverksamhet Tandvård 3% 2% Beställd primärvård 6% Övrigt 3% Vårdvalsverksamhet 16% Sjukhusvård 70%

23 22 (25) Tillväxt och utveckling Regionbidraget för tillväxt och utveckling fördelas enligt nedan: Tillväxt och utveckling Mnkr Regionutvecklingsnämnden 658,4 Miljönämnden 70,2 Kulturnämnden 1 019,5 Kollektivtrafiknämnden 3 673,0 Summa regionbidrag 5 421,1 Nedan redovisas den fördelning på verksamhetsområden som gjorts av nämnderna: Regionutvecklingsnämnden Mnkr Miljönämnden Mnkr Kulturnämnden Mnkr Almi företagspartner Väst AB 17,4 Göteborgs botaniska trädgård 25,4 Scenkonst 685,6 Västsvenska Turistrådet AB 24,2 Västkuststiftelsen 6,9 Natur/kulturarv 177,2 Dalslands kanal AB 3,5 Skärgårdsrenhållningen 1,9 Bild och form 17,5 Film i Väst AB Utvecklingsarbete och 27,8 information 2,1 Film och media 58,0 Naturbruksstyrelsen 129,6 Smart Energi 3,2 Folkbildning/utbildning 159,0 Stiftelsen Stenebyskolan 11,4 Projektmedel 23,8 Föreningsstöd 41,5 Science center 15,4 Administration m.m. 9,7 Stöd/stipendier/festivaler 66,8 Inkubatorskompetens 16,2 Medlemskap i organisationer 0,2 Övrigt 80,7 Medlemsavgift till internationella org. 1,2 Nämnd, beredning 1,3 Adm, beredning, nämnd 16,0 Övriga verksamhetsbidrag 67,6 Övriga intäkter -4,3 Nämnd, beredning, Reg ägarråd 1,7 Sekretariat 62,3 Projektmedel 400,9 Statliga anslag o övr fin 120,9 Summa 658,3 Summa 70,2 Summa 1 318,1* *I kulturnämndens fördelning ingår regionbidrag med 1 019,5 mnkr och statsbidrag på 298,5 mnkr. Under förutsättning att staten skjuter till 113,9 mnkr till regionutvecklingsnämnden för verksamhetsåret och att de finansiella intäkterna blir 7,0 mnkr uppgår projektmedlen till 400,9 mnkr. De sammanlagda medlen föreslås disponeras på följande sätt: Tillväxtprogrammet 368,6 mnkr Västsvenska Turistrådet AB 17,5 mnkr Analys, utredning 3,7 mnkr Särskilda aktiviteter Vision Västra Götaland/Marknadsföring 11,1 mnkr Kollektivtrafiknämndens regionbidrag går i huvudsak till Västtrafik AB.

24 23 (25) 12 RESULTATRÄKNING, KASSAFLÖDESANALYS OCH BALANSRÄKNING RESULTATRÄKNING (Mnkr) Utfall Prognos Budget Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar inkl. nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning och statsbidrag Finansiella intäkter Värdesäkring av pensionsskuld Finansiella kostnader PERIODENS/ÅRETS RESULTAT

25 24 (25) KASSAFLÖDESANALYS (Mnkr) 2014 Budget Löpande verksamhet Periodens/årets resultat -466 Investeringsbidrag -1 Av- och nedskrivningar Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 Avsättningar Justering av rörelsepåverkande poster 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring rörelsekapital Ökning(-)/minskning(+) förråd 0 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar 395 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder 396 Övriga rörelsekapitalpåverkande poster 0 Kassaflöde från löpande verksamhet Investeringsverksamhet Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar 0 Momsjustering vid överlåtelse 0 Aktier och andelar 0 Kassaflöde från investeringsverksamhet Finanseringsverksamhet Ökning(-) långfristiga fordringar 0 Minskning(+) långfristiga fordringar 0 Ökning(+) långfristiga skulder 0 Minskning(-) långfristiga skulder 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 1 Kassaflöde från finansieringsverksamhet 1 KASSAFLÖDE -106

26 25 (25) BALANSRÄKNING (Mnkr) 2014 UB Budget 2013* Immateriella tillgångar Materiella tillgångar - Byggnader och mark Maskiner och inventarier Finansiell leasing Pågående investeringar Finansiella anläggningstillgångar Anläggningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Omsättningstillgångar TILLGÅNGAR Eget kapital Avsättningar pensioner Övriga avsättningar Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER * Ingående balans (IB) bygger på prognos från delårsrapport augusti Ansvarsförbindelse pensionsförpliktelser, mnkr Borgensförbindelser, mnkr Koncernens nettolikviditet Nyckeltal Soliditet exklusive ansvarsförbindelse för pensioner, % Soliditet inklusive ansvarsförbindelse för pensioner, %

27 Investeringsplan 2014 Bilaga 1 Investeringsplan 2014 (Tkr) Förvaltningar: Fastigheter Utrustning Totalt Sahlgrenska Universitetssjukhuset NU-sjukvården Södra Älvsborgs sjukhus Skaraborgs sjukhus Kungälvs sjukhus Alingsås lasarett Frölunda specialistsjukhus Angereds Närsjukhus Primärvårdsstyrelsen (607) Styrelsen för beställd primärvård (608) Folktandvården Västra Götaland Handikappförvaltningen Sevicenämnden Regionservice Hälsan och arbetslivet Grebbestads folkhögskola Billströmska folkhögskolan Göteborgs folkhögskola Vara folkhögskola Fristads folkhögskola Dalslands folkhögskola Folkhögskolor gemensamt Gymnasienämnden, naturbruk Göteborgs Botaniska trädgård Västarvet Fastighetsnämnden Konstnärlig utsmyckning Regionstyrelsen Större fastighetsinvesteringar Mindre verks. gr. fastighetsinv VGR IT Strategiska IT-investeringar Oförutsett Västtrafik Totalt

28 Hälso- och sjukvårdens prestationer Hälso- och sjukvårdens rapporterade prestationer är preliminära. Bilaga 2 Budget Sjukhus SU NU SÄS SkaS KS FSS AL AN Totalt Sluten vård Sluten vård, rikssjukvård Sjukhusvårdtillfällen, rikssjukvård DRG-poäng, rikssjukvård Sluten vård DRG-ersatt Sjukhusvårdtillfällen, regionsjukvård DRG-poäng, regionsjukvård Sjukhusvtf, läns- o reg. vård (länssjvård) DRG-poäng, läns- o reg. vård Övrig sluten vård, vtf Vuxenpsykiatri inkl. rättspsykiatri, vtf Övrig sluten vård, vdg Vuxenpsykiatri inkl. rättspykiatri, vdg Rehabmed o thorax eftervård, vdg Barn- o ungdomsrehab, vdg BUP, vdg Öppen vård, riks- o regionsjukv Läkarbesök, ej DRG-ersatta Läkarbesök, DRG-ersatta dagkir/dagmed DRG-poäng enligt ovan PSJ410R Läkarbesök, DRG-ers ej dagkir/dagmed DRG-poäng enligt ovan PSJ412R Övriga besök, ej DRG-ersatta Övriga besök, DRG-ers dagkir/dagmed DRG-poäng enligt ovan PSJ 406R Övr besök, DRG-ers ej dagkir/dagmed DRG-poäng enligt ovan PSJ408R Öppen vård, länssjukvård Läkarbesök, ej DRG-ersatta Läkarbesök, DRG-ersatta dagkir/dagmed DRG-poäng enligt ovan PSJ Läkarbesök, DRG-ers ej dagkir/dagmed DRG-poäng enligt ovan PSJ Övriga besök, ej DRG-ersatta Övriga besök, DRG-ers dagkir/dagmed DRG-poäng enligt ovan PSJ Övr besök, DRG-ers ej dagkir/dagmed DRG-poäng enligt ovan PSJ Öppen vård psykiatri

29 Budget Sjukhus SU NU SÄS SkaS KS FSS AL AN Totalt Läkarbesök, vuxenpsykiatri Övriga besök, vuxenpsykiatri Läkarbesök, BUP Övriga besök, BUP UTOMREGIONAL VÅRD Sluten vård Sluten vård, rikssjukvård Sjukhusvårdtillfällen, rikssjukvård DRG-poäng, rikssjukvård Sluten vård, DRG-ersatt Sjukhusvårdtillfällen, regionsjukvård DRG-poäng, regionsjukvård Sjukhusvtf, läns- o reg. vård DRG-poäng, läns- o reg. vård Övrig vård, exkl med färdigbehandlade Vuxenpsykiatri inkl. rättspsykiatri, vtf Vuxenpsykiatri inkl. rättspsykiatri, vdg Rehabmed o thorax eftervård, vdg Barn- o ungdomsrehab, vdg BUP, vdg Med färdigbehandlade, vdg Öppen vård, riks- o reg vård Läkarbesök, ej DRG-ersatta Läkarbesök, DRG-ersatta dagkir/dagmed DRG-poäng enligt ovan PSJ456R Läkarbesök, DRG-ers ej dagkir/dagmed DRG-poäng enligt ovan PSJ458R Övriga besök, ej DRG-ersatta Övriga besök, DRG-ers dagkir/dagmed DRG-poäng enligt ovan PSJ460R Övr besök, DRG-ers ej dagkir/dagmed DRG-poäng enligt ovan PSJ462R Öppen vård, länssjukvård Läkarbesök, ej DRG-ersatta Läkarbesök, DRG-ersatta dagkir/dagmed DRG-poäng enligt ovan PSJ Läkarbesök, DRG-ers ej dagkir/dagmed DRG-poäng enligt ovan PSJ Övriga besök, ej DRG-ersatta Övriga besök, DRG-ers dagkir/dagmed DRG-poäng enligt ovan PSJ460R Övr besök, DRG-ers ej dagkir/dagmed DRG-poäng enligt ovan PSJ462R

30 Budget Sjukhus SU NU SÄS SkaS KS FSS AL AN Totalt Öppen vård psykiatri Läkarbesök, vuxenpsykiatri Övriga besök, vuxenpsykiatri Läkarbesök, BUP Övriga besök, BUP Budget 2014 INOMREGIONAL VÅRD KONSUMTION SJUKHUS 1 N:a Boh 2 Dalsl 3 Trest ad 4 N:a Boh 5 Gbg c-v 7 S:a Boh 11 Gbg His 12 Gbg NÖ 6 M Älvs b 8 Sjuh 9 V:a Skb 10 Ö:a Skb Totalt Sluten vård, rikssjukvård Sjukhusvårdtillfälle, rikssjukvård DRG-poäng, rikssjukvård Sluten vård, DRGersatt Sjukhusvårdtillfälle, regionsjukvård DRG-poäng, regionsjukvård Sjukhusvtf, läns- o reg vård DRG-poäng, läns- o reg. vård Övrig slulten vård, vtf Vuxenpsykiatri inkl. rättspsykiatri, vtf Övrig sluten vård, vdg Vuxenpsykiatri inkl. rättspsykiatri, vdg Rehabmed o thorax eftervård, vdg Barn- och ungdomsrehab, vdg BUP, vdg Öppen vård, riks- o reg vård Läkarbesök, ej DRGersatta Läkarbesök DRGersatta dagkir/dagmed DRG-poäng enl ovan KSJ 410R Läkarbesök, DRGersatta ej dagkir/dagmed DRG-poäng enligt ovan KSJ412R Övriga besök, ej DRGersatta Övriga besök, DRGersatta dagkir/dagmed DRG-poäng enligt ovan KSJ406R

31 1 N:a Boh 2 Dalsl 3 Trest ad 4 N:a Boh 5 Gbg c-v 7 S:a Boh 11 Gbg His 12 Gbg NÖ 6 M Älvs b 8 Sjuh 9 V:a Skb 10 Ö:a Skb Budget 2014 Totalt Övr besök, DRGersatta ej dagkir/ dagmed DRG-poäng enligt ovan KSJ408R Öppen vård, länssjukvård Läkarbesök, ej DRGersatta Läkarbesök, DRGersatta dagkir/dagmed DRG-poäng enligt ovan KSJ Läkarbesök, DRGersatta ej dagkir/dagmed DRG-poäng enligt ovan KSJ Övriga besök, ej DRGersatta Övriga besök, DRGersatta dagkir/dagmed DRG-poäng enligt ovan KSJ Övr besök, DRGersatta ej dagkir/dagmed DRG-poäng enligt ovan KSJ Läkarbesök, vuxenpsykiatri Övriga besök, vuxenpsykiatri Läkarbesök, BUP Övriga besök, BUP KONSUMTION OFF Pv/SPEC VÅRD VG Primärvård Allmänläkarvård Läkarbesök BVC Läkarbesök inom övriga specialiteter Sjuksköterskevård Sjuksköterska m fl BVC Sjukgymnastik Övriga besök i primärvård Övriga besök i spec. vård Primärvård, övrigt Allmänläkarvård Läkarbesök MVC Läkarbesök inom övriga specialiteter Sjuksköterskevård Sjuksköterska m fl MVC Sjukgymnastik

32 3 Trest ad 11 Gbg His 12 Gbg NÖ 6 M Älvs b Budget N:a Boh 2 Dalsl 4 N:a Boh 5 Gbg c-v 7 S:a Boh Övriga besök i primärvård Övriga besök i spec. vård Sjuh V:a 10 Ö:a Skb Skb Totalt KONSUMTION OFF TANDVÅRD Färdigbehandlade barn PRIVAT VÅRD INOM REGIONEN KONSUMTION PRIVAT PV/SPEC VÅRD Sluten vård Vårdtillfällen Sjukhusvårdtillfälle länssjukvård DRG-poäng länssjukvård Vårddagar Öppenvård, länssjukvård Läkarbesök (ej DRGersatta) länssjukvård Besök DRG-ersatta, 17 länssjukvård DRG-poäng enl ovan KPP Övr besök (ej DRGersatta) länssjukvård VG Primärvård Allmänläkarvård Läkarbesök BVC Läkarbesök i spec. vård Sjuksköterskevård Sjuksköterska m fl BVC Sjukgymnastbesök Övriga besök i primärvård Primärvård, övrigt Allmänläkarvård Läkarbesök MVC Läkarbesök i spec vård Sjuksköterskevård Sjuksköterska m fl MVC Sjukgymnastbesök Övriga besök i primärvård Övriga besök spec. vård KONSUMTION PRIVAT TANDVÅRD Färdigbehandlade barn

33 Budget N:a Boh 2 Dalsl 3 Trest ad 4 N:a Boh 5 Gbg c-v 7 S:a Boh 11 Gbg His 12 Gbg NÖ 6 M Älvs b 8 Sjuh 9 V:a Skb 10 Ö:a Skb Totalt UTOMREGIONAL VÅRD KONS OFF O PRIVAT SJUKHUSVÅRD Sluten vård Vårdtillfällen Vårddagar Öppen vård Läkarbesök (ej dagkirurgi) Dagkirurgi Övriga besök KONS OFF O PRIVAT PV/SPEC VÅRD Öppen vård (primärvård) Allmänläkarvård Övriga besök

34 Regionbidrag Bilaga 3 Regionbidrag 2014 (tkr) Ansvarsområden RF juni Tekn. Justering Regionbidrag inkl tekn just 2013 Regionfullmäktige Regionstyrelsen Folkhälsokommittén Kommittén för rättighetsfrågor Sahlgrenska Universitetssjukhuset Revisorskollegiet Patientnämnd Arkivnämnd Fastighetsnämnd Servicenämnd/Regionservice Nämnd Hälsan och Stressmedicin HSN 1 norra Bohuslän HSN 2 Dalsland HSN 3 Trestad HSN 4 mellersta Bohuslän HSN 5 Göteborg centrum/väster HSN 6 Mittenälvsborg HSN 7 södra Bohuslän HSN 8 Sjuhärad HSN 9 västra Skaraborg HSN 10 östra Skaraborg HSN 11 Göteborg Hisingen HSN 12 Göteborg nord-östra Regionutvecklingsnämnd Kulturnämnd Miljönämnd Kollektivtrafiknämnd Koncernbanken Regionbidrag förvaltning Moderförvaltningen Summa regionbidrag

35 Bilaga 4 Driftredovisning 2014 Verksam- Verksam- Lämnade/erhetens hetens hållna interna Region- Årets Verksamhetsområde (mnkr) intäkter kostnader driftbidrag bidrag resultat Hälso- och sjukvård Företrädare HSN 1 norra Bohuslän 89, ,2-31, ,2 0,0 HSN 2 Dalsland 48, ,2-25,0 998,9 0,0 HSN 3 Trestad 113, ,6-84, ,6 0,0 HSN 4 mellersta Bohuslän 177, ,3-48, ,5 0,0 HSN 5 Göteborg, centrum-väster 222, ,3-91, ,4 0,0 HSN 6 Mittenälvsborg 80, ,7-46, ,2 0,0 HSN 7 södra Bohuslän 112, ,5-50, ,1 0,0 HSN 8 Sjuhärad 176, ,7-94, ,7 0,0 HSN 9 västra Skaraborg 37, ,5-76, ,3 0,0 HSN 10 östra Skaraborg 42, ,3-76, ,4 0,0 HSN 11 Göteborg, Hisingen 137, ,4-56, ,7 0,0 HSN 12 nord-östra Göteborg 100, ,7-62, ,5 0,0 Summa företrädare 1 337, ,3-741, ,7 0,0 Utförare Sahlgrenska Universitetssjukhuset , ,5 0,0 825,6 0,0 NU-sjukvården 4 149, ,5 0,0 0,0 0,0 Södra Älvsborgs Sjukhus 3 258, ,4 0,0 0,0 0,0 Skaraborgs Sjukhus 3 679, ,5 0,0 0,0-14,0 Kungälvs sjukhus 1 090, ,3 0,0 0,0 0,0 Alingsås lasarett 538,4-538,4 0,0 0,0 0,0 Frölunda Specialistsjukhus 227,3-227,3 0,0 0,0 0,0 Angereds Närsjukhus 207,5-207,5 0,0 0,0 0,0 Närhälsan vårdvalsverksamhet 3 867, ,2 0,0 0,0 13,0 Närhälsan beställd primärvård 1 769, ,6 0,0 0,0 0,0 Folktandvården i VGR 2 135, ,4 0,0 0,0-4,9 Habilitering & Hälsa 55,2-796,8 741,6 0,0 0,0 Sahlgrenska International Care AB 41,0-40,7 0,0 0,0 0,3 Summa utförare , ,1 741,6 825,6-5,6 Summa hälso- och sjukvård , ,4 0, ,4-5,6 Tillväxt och utveckling Företrädare Regionutvecklingsnämnden 25,7-489,4-194,7 658,4 0,0 Miljönämnden 4,4-49,1-25,4 70,2 0,0 Kulturnämnden 304,3-566,8-757, ,5 0,0 Kollektivtrafiknämnden 0,1-30, , ,0 0,0 Summa företrädare 334, , , ,1 0,0 Utförare Naturbruksstyrelsen 174,5-304,1 129,6 0,0 0,0 Västsvenska Turistrådet AB 24,6-48,8 24,2 0,0 0,0 ALMI Företagspartner Väst AB 0,0-6,4 6,4 0,0 0,0 Göteborgs folkhögskola 29,3-38,1 8,8 0,0 0,0

36 Verksam- Verksam- Lämnade/erhetens hetens hållna interna Region- Årets Verksamhetsområde (mnkr) intäkter kostnader driftbidrag bidrag resultat Grebbestads folkhögskola 12,4-20,6 8,2 0,0 0,0 Billströmska folkhögskolan 17,9-26,7 8,8 0,0 0,0 Vara folkhögskola 16,1-22,9 6,9 0,0 0,0 Fristads folkhögskola 23,6-33,3 9,6 0,0 0,0 Dalslands folkhögskola 17,0-25,7 8,6 0,0 0,0 Agnesbergs folkhögskola 7,4-11,3 3,9 0,0 0,0 Kultur i Väst 2,6-81,2 78,6 0,0 0,0 Västarvet 81,6-194,4 112,7 0,0 0,0 Göteborgs botaniska trädgård 15,9-40,9 25,4 0,0 0,3 GöteborgsOperan AB 171,1-450,0 278,9 0,0 0,0 Göteborgs Symfoniker AB 71,3-206,7 135,4 0,0 0,0 Film i Väst AB 23,7-105,2 81,5 0,0 0,0 Regionteater Väst AB 9,6-40,8 31,2 0,0 0,0 Västtrafik AB 4 061, , ,0 0,0 0,0 Summa utförare 4 760, , ,6 0,0 0,3 Folkhälsokommittén 0,9-43,4 0,0 42,5 0,0 Kommittén för rättighetsfrågor 0,9-38,3 0,0 37,4 0,0 Summa tillväxt och utveckling 5 096, ,9-18, ,1 0,3 Serviceverksamheter Västfastigheter 1 951, ,0 4,4 28,7 12,6 Regionservice 3 526, ,0 0,0 113,0 75,1 Hälsan och Stressmedicin 77,6-95,3 0,0 17,7 0,0 Summa serviceverksamheter 5 555, ,3 4,4 159,4 87,7 Regiongemensamt Regionfullmäktige 0,0-75,2 0,0 75,2 0,0 Regionstyrelsen 1 648, ,2 0, ,8 0,0 Arkivnämnd 0,0-27,9 0,0 27,9 0,0 Revisorskollegiet 0,1-24,0 0,0 23,9 0,0 Patientnämnder 1,4-16,9 0,0 15,5 0,0 Kommunalförbundet Stretered 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa regiongemensamt 1 649, ,1 0, ,3 0,0 Centrala finansiella poster Koncernbank 538,2-227,2 0,0-311,0 0,0 Moderförvaltning , ,4 0, ,4-504,0 Eliminering bolagen 0,0-44,9 0,0 0,0-44,9 Eliminering interna poster , ,9 14,1 165,4 0,0 TOTALT KONCERNEN , ,3 0,0 0,0-466,5

37 Bilaga 5 Analys av SÄS ekonomiska obalans

38 Sammanfattning Detta bildspel syftar till att ge ett faktaunderlag och en analys av den ekonomiska obalansen vid Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS), som enligt senaste prognos för 2013 uppskattas till -175 mnkr. Skaraborgs Sjukhus (SKAS) har, av ett flertal anledningar, valts som jämförelsesjukhus i analysen. Valet baseras bland annat på att SKAS har en ekonomi i balans och att befolkningen i de respektive hälso- och sjukvårdsnämnderna påminner om varandra avseende relativ sjuklighet. Analysen visar att SÄS har en hög effektivitet när sjukhusets totala kostnader sätts i relation till sammanvägda prestationer och antal vårdkontakter vid sjukhuset under SÄS har dock en lägre effektivitet än SKAS när sjukhusens totala kostnader sätts i relation till antalet individer som mottagits under Kombinationen av låg kostnad per sammanvägd prestation (och vårdkontakt) och hög kostnad per mottagen individ (jämfört med SKAS) förklaras bland annat av att SÄS under 2012 genomförde ett större antal öppenvårdsbesök per mottagen individ än SKAS. Skillnaden förklaras ej av läkarbesök, utan av besök till övriga yrkeskategorier. SÄS har under flera år haft en lägre procentuell intäktsutveckling än SKAS, trots en högre befolkningstillväxt i Sjuhärad och Mittenälvsborg än i Västra och Östra Skaraborg. Denna utveckling har inneburit att sjukhuset under de senaste åren har haft ett stort fokus på att begränsa kostnadsutvecklingen. För att SÄS skall gå mot en ekonomi i balans krävs, givet nuvarande obalans, att den procentuella kostnadsutvecklingen är lägre än den procentuella intäktsutvecklingen under kommande år. Om den svaga intäktsutvecklingen fortsätter innebär detta en extra stor utmaning för SÄS. SÄS har genom ett framgångsrikt utvecklingsarbete lyckats att nå den bästa tillgängligheten och de kortaste medelvårdtiderna av de fyra sjukhusgrupperna i regionen. Det fortsatta arbetet med åtgärder för att nå en ekonomi i balans behöver ske på ett sätt som inte hindrar ett fortsatt framgångsrikt utvecklingsarbete. 2

39 Innehåll 1 Syfte, avgränsning och fortsatt arbete 2 Ekonomisk analys 3 Analys av tillgänglighet, produktion & produktivitet 3

40 Syfte och avgränsning Detta bildspel syftar till att ge ett faktaunderlag och en analys av den ekonomiska obalansen vid SÄS, som enligt senaste prognos för 2013 uppskattas till -175 mnkr Analysen baseras till stor del på nyckeltal och s k benchmarking för att visa på större skillnader mellan de jämförda verksamheterna. Eftersom det alltid finns skillnader i verksamheternas förutsättningar och innehåll, krävs viss försiktighet när slutsatser dras baserat på nyckeltalen Vid benchmarking behöver man bedöma vilka verksamheter som är relevanta att jämföra. SKAS har valts som primärt jämförelsesjukhus till SÄS i denna analys. Detta har gjorts av ett antal anledningar, bland annat eftersom SKAS lyckas uppnå ett nollresultat enligt prognos 2013 Arbetet är genomfört under november (ca 4 veckor) och behöver fortsätta under kommande månader. 4

41 Befolkningsperspektivet: ACG (adjusted clinical groups) per nämndsområde i sept SKAS och SÄS nämnder mest lika - ACG används inom VG primärvård för att mäta den relativa vårdtyngden - Kostnad per individ enligt SCBs resursfördelningsmodell följer ett liknande mönster som ACG nedan 1) Viktat baserat på invånarantal: 1,086 1,15 1,13 1,09 1,05 1,01 Viktat baserat på invånarantal: 1,050 1,04 0,99 Viktat baserat på invånarantal: 0,939 0,93 0,94 0,91 0,92 1,06 Viktat baserat på invånarantal: 1,037 Not: 1) Rapporten Analys avseende resursfördelning, vårdkonsumtion och riskdelning (2007) visar att kostnaden per individ enligt SCBs resursfördelningsmodell är högre för NU-sjukvården än SKAS och att SÄS har en lägre kostnad per individ än SKAS. Källa: Analysenheten, Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Regionkansliet 5