Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling

Transkript

1 Planen upprättad: Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling Enhetens namn: Norgårdens Förskola Gäller läsåret: 2015

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Förskolan värdegrund Förskolans främjande arbete Förskolans förebyggande arbete... 3 Utvärdering av föregående läsårs mål och insatser... 4 Beskrivning av kartläggningen... 4 Mål och insatser för innevarande läsår Upptäcka, anmäla, utreda, åtgärda och dokumentera... 6 Att upptäcka... 6 Att anmäla... 6 Att utreda och åtgärda Framtagande och spridning av planen... 8 Tidsplan... 8 Delaktighet och inflytande vid upprättande av planen... 8 Åtgärder för att planen ska bli känd i verksamheten... 8 Kontaktuppgifter... 8 Bilaga Definitioner och begrepp... 9 Bilaga Lagar och styrdokument Bilaga Anmälan till förskolechef om att barn/elev anser sig vara kränkt/trakasserat/diskriminerat Förskolechefs anmälan till huvudman om barn/elev anser sig vara kränkt/trakasserat/diskriminerat.. 10 Bilaga Utredning vid kränkande behandling/trakasserier/diskriminering

3 1. Inledning Förskolan har ett uppdrag att skapa bästa möjliga förutsättningar för alla barns utveckling och lärande. Förskolan ska aktivt främja alla barn lika rättigheter och möjligheter. Förskolan ska enligt skollagen ha en plan mot kränkande behandling och enligt diskrimineringslagen en likabehandlingsplan. Vi har valt att sammanföra de båda planerna till en, på Norgårdens förskola. Förskolas plan mot diskriminering och annan kränkande behandling, Planen beskriver vilka åtgärder som skall genomföras för att vi ska uppnå målen att: främja alla barns lika rättigheter samt motverka diskriminering utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Förebygga och förhindra att trakasserier och annan kränkande behandling sker. Planen beskriver också vilka rutiner vi har för att utreda trakasserier och kränkande behandling samt vilka åtgärder vi vidtar vid förekommande fall. Beskrivning av de olika diskrimineringsgrunderna och definition av begreppen trakasserier, likabehandling samt kränkande behandling se bilaga 1. Hänvisning till relevanta lagar och styrdokument se bilaga 2. 2

4 2. Förskolan värdegrund Tre ord som beskriver vår värdegrund: Öppenhet På Norgårdens förskola ska alla känna sig välkomna, trygga och lika mycket värda. Respekt - Vi respekterar varandras olikheter och ser det som en tillgång. Professionalitet - Vi ger alla ett trevligt bemötande och delar med oss av våra kunskaper. 3. Förskolans främjande arbete Förskolans främjande arbete ska skapa en trygg miljö och förstärka respekten för allas lika värde. Det utgår från förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. (Lpfö 98/10, s.4) På Norgårdens förskola. Vi arbetar med hjärtestunder där barnen har möjlighet att delta i aktiviteter/lekar som lyfter och stärker barnen. Här finns det möjligheter att skapa mindre grupper, forma en mysig miljö där alla barn blir sedda och får positiv uppmärksamhet. På så vis skapas en främjande miljö. I ett demokratiskt samhälle finns synen på att barn är fria, kompetenta individer som ska bära vidare och fortsätta utveckla de demokratiska värderingarna och förskolan har till uppdrag att främja detta arbete. Detta har vi tänkt uppnå genom att ge barnen inflytande över hur de olika lärandemiljöerna ska utformas, se till att material finns på en sådan höjd att barnen själva kan arbeta med det utan att behöva fråga. Verksamheten ska vara utformad på ett sådant sätt att alla barnen blir inkluderade, kan vara en del av verksamheten och påverka den. Hjärtestunderna kan användas till att ge barnen positiva erfarenheter, lyfta dem och skapa en vi-känsla i huset där alla känner sig välkomna och är en del av den gemenskapen. 4. Förskolans förebyggande arbete Förskolans förebyggande arbete handlar om att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Det förebyggande arbetet inriktas på risk- eller problemområden som identifierats genom en kartläggning av verksamheten. Vi introducerar hjärtestunder för att barnen skall få en kunskap om varje enskild människas värde och hur man skall vara mot varandra. 3

5 Vi kommer att ha kompissamtal i barngruppen. Vi tänker dela in den stora barngruppen i mindre grupper, då det blir lättare för barnen att samtala med varandra. Vi vill ge barnen inflytande över hur lärandemiljöerna ska utformas, se till att material finns på en sådan höjd att barnen själva kan arbeta med det. Genom att arbeta med språkutvecklande aktiviteter, för att ge alla barn ett tydligt språk som främjar den sociala utvecklingen, och på så vis får en förståelse för hur man är mot varandra och allas lika värde. Vi vill stärka vårt samarbete med föräldrarna och ge dem insyn i verksamheten genom trygga aktiva inskolningar, föräldramöten, regelbundna infobrev, föräldraråd, utvecklingssamtal mm. Utvärdering av föregående läsårs mål och insatser Mål Insatser Utvärdering Att barnen utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv Att barnen utvecklar sin förståelse gör rum, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring Vi har arbetat med bland annat hjärtestunder och träffat Hjärtrud (gosedjur). Vänta på sin tur, lyssna på kamrater. Gjorde ett tittskåp. Där arbetade vi med sagan knacka på. Har insatserna genomförts? Har målet uppnåtts? Vi har sett att vårt arbete har gett resultat. Barnen har respekt för varandra, vänta på sin tur, delger sina tankar. Vi har arbetat med sagan knacka på. Olika målningstekniker, färg, form, tecken som stöd. Vid ej uppnått mål. Kvarstår behovet? Kommande åtgärder Vi väljer att fortsätta med arbetet kring det här målet eftersom det är nya barngrupper och vi har valt ett annat arbetssätt i huset. Vid ej genomförd åtgärd. Finns behov att genomföra den kommande läsår? Vi kommer att hålla fast detta mål och fortsätta under ht Beskrivning av kartläggningen Genomförandet Vi har arbetat med sagan Knacka på. Det har vi gjort genom att skapa ett tittskåp tillsammans med barnen. Hjärtestunder och Hjärtrud (gosedjur) fanns med för att på ett lärorikt sätt få in hur man är mot sina vänner, att man ska lyssna, samspela, vänta på sin tur. Har med hjälp av tecken som stöd fått in de olika begreppen på varierande sätt. 4

6 Metoder Vi har tagit hjälp av sagan Knacka på och skapat ett arbetssätt där vi har nått vårt mål. Vi har läst sagan i olika former till exempel bok och app i läroplattan. Vi valde att utgå från barnens intresse för att uppnå vårt mål. Barnen var väldigt intresserade av färger, matematik, räkna, sortera. Så det var något vi tog fasta på. Hjärtestunder arbetade vi genom att lyssna på sagan och träffa Hjärtrud. Med hjälp av Hjärtrud arbetade vi med känseluttryck (glad, ledsen, neutral). Barnen skulle bland annat få koppla ihop rätt ansiktsknapp med rätt känsla. För att koppla ihop matematikmålet med sagan knacka på valde vi att låta barnen jobba med ett uppslag i taget. Till exempel färgen blå. Med hjälp av barnens vårdnadshavare kom barnen klädda i blåakläder en dag, på förskolan målade vi med olika tekniker med färgen blå, åt och pratade om blåafrukter. Hjälpte Kalle att spela på trumman, öva att vänta på sin tur, lyssna, våga tala inför vännerna. Vi har delat in barnen i mindre grupper under vissa delar av vårt arbete. Det har vi gjort för att barnen ska kunna få känna att de kan ta plats, bli lyssnad på, gruppstärkande. De gånger vi inte valde att dela in barnen i mindre grupper är under arbetet med sagan knacka på. Slutsatser Vi märkte att några barn hade svårt att koppla ihop rätt känslor med rätt ansiktsknapp. Medan några hade lättare än vad vi hade trott. Vårt arbete med Hjärtestunder kommer att fortsätta, då vi sett att barnen tyckte det var roligt. Uppmuntrar barnen till att vara en god vän, lyssna, vänta på sin tur, hjälpa varandra. Dock har det varit lite svårt att arbeta med Hjärtestunder med de yngsta barnen, även om vi arbetade i mindre grupper. Alla barnen var inte intresserad av att måla och att vissa målningstekniker (en kula som åkte runt på en plåt med färg) var lite skrämmande. Men i slutändan har nyfikenheten tagit över och de flesta barn har tyckte det varit spännande. Insatser Genom att arbeta med dessa mål har vi uppnått en starkare vi-känsla i huset. Fått vårdnadshavarna delaktiga i vår verksamhet. Mål och insatser för innevarande läsår Mål Insatser Ansvarig Hur och när ska insatsen genomföras och följas upp? Att barnen utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv För stärka gemensamhet i hela huset kommer vi att arbeta som en avdelning. Mindre zoner efter barnens mognad/ålder. Alla pedagoger Vi kommer att fortsätta att jobba med hjärtestuder. Stor sångsamling, kompissamtal, samlingar. Vi kommer att erbjuda barnen tre zoner med olika läromiljöer. Hur och när ska insatsen utvärderas? Detta kommer att ske under vt/ht 2016 och följas upp där efter. 5

7 Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra Mindre grupper utifrån mognad/ålder. Alla pedagoger Sångsamlingar (små grupper och större), ramsor, tecken som stöd, sagor, flano, läroplatta. Detta kommer att ske under ht/ vt 2016 och följas upp där efter. 5. Upptäcka, anmäla, utreda, åtgärda och dokumentera Förskolans anställda tar alla signaler om trakasserier och annan kränkande behandling på allvar. Vid minsta misstanke om att ett barn utsätts för kränkning av något slag startar en utredning av händelsen genom en anmälan till huvudman. Att upptäcka Vi kommer att arbeta som en hel avdelning, det vill säga att vi kommer att utgå ifrån tre olika zoner. De flesta barnen kommer att kunna förflytta sig över de olika zonerna. Förutom de allra yngsta som får stanna på första zonen, det är för att skapa en trygg miljö. Vi har valt att låta de äldsta barnen på förskolan ha en helt egen zon, där barnen själva får bestämma utforminingen av miljön. På det övriga zonerna är det barnen intresse/mognad som avgör var de vill/får vara. Även de yngre barnens intresse har styrt utformingen av övriga zoner. Det här är regler och rutiner som barnen redan visat intresse för vid observationer/intervjuer. Vi pedagoger har genom nytänkande och studiebesök kommit fram till att detta skulle vara ett arbetsätt som skulle passa vår förskola bra. För att få barnen delaktiga har vi bland annat använt oss av barnintervjuer, tankekartor, observationer. Planerade aktiviteter sker löpande och under tider och dagar då alla barn har möjlighet att delta. Pedagogernas kompentens kan utnyttjas bättre genom daglig rotation. Det skapar ett brett spektrum av kunskap som alla barn och vuxna kan ta del av. Genom att använda det här arbetssättet får man som pedagog lära känna alla barnen och föräldrarna på förskolan. Vi roterar då plats i förskolan och kan på så sätt se saker som tex en annan kollega missar, samt har en god relation med vårdnadshavarna. Det här arbetssättet gör det möjligt för barn att möta alla vuxna och bygga upp ett förtroende för all personal i förskolan. Att anmäla Minsta misstanke om att ett barn utsätts för kränkning av något slag ska anmälas till förskolechef. Förskolechef anmäler omgående misstanken om kränkning till huvudman och utredning startar. Om du som vårdnadshavare är orolig över att en kränkning kan ha skett ta 6

8 omgående kontakt med pedagogerna eller förskolechef. Vid anmälan använd Blankett 1, Anmälan till förskolechef/huvudman om att barn kan anses vara kränkt/trakasserat/diskriminerat (Bilaga 3). Att utreda och åtgärda Utredning påbörjas så snart det kommer till verksamhetens kännedom. Utredningen ska allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Ansvarsfördelning för utredningen och åtgärder se Blankett 2, Utredning vid kränkande behandling/trakasserier/diskriminering (Bilaga 4). När någon form av trakasseri har upptäckts samlas de inblandade parterna för att ta reda vad som har hänt. Vi fyller i blanketten Utredning vid kränkande behandling/trakasserier/diskriminering där det framgår vilken eller om det rör en viss diskrimineringsgrund. Om händelsen upprepas och uppfattas vara alvarlig, kontkatas övrig personal, vårdnadshavare och förskolechef. Vi arbetar löpande med observationer, samtal, hjärtestunder för att liknande situationer inte uppkommer. Detta tas även upp i förskolekonferanser och planeringskvällar för att analysera och uppdatera rutiner och regler för att skapa en god, trivsam och inkluderande miljö för alla på förskolan. Att dokumentera och följa upp För att säkerställa att kränkningar upphör och inte upprepas så följs de upp och utvärderas. Vidtagna åtgärder och uppföljning ska systematiskt dokumenteras. Se bilaga 4. 7

9 6. Framtagande och spridning av planen Tidsplan Detta kommer att ske kontinuerligt under vt/ht 2016 och följas upp där efter. Delaktighet och inflytande vid upprättande av planen Enligt barnkonvektionen artikel 12, har barn rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som berör dem. Detta har vi tagit vara på och gett barnen möjligheter till att utforma verksamheten och gett dem inflytande över upprättningen av likabehandlingsplanen. Vi har fått möjligheten att göra ett studiebesök på en förskola i Stockholm. Detta har inspirerat oss till ett arbetsätt som främjar barns intressen på ett bredare plan. Barnen har varit med och utformat miljöerna bl.a. genom tankakartor, intervjuer, observationer och samtal. Vårdnadshavarna har påverkat likabehandlingsarbetet genom sina synpunkter i föräldraråd, utvecklingssamtal, föräldramöten och det dagliga mötet i tamburen. Åtgärder för att planen ska bli känd i verksamheten Planen kommer att finnas tillgänglig på förskolan, läggas upp på hemsidan samt delges vid föräldrarsamtal. Kontaktuppgifter Förskolechef: Monica Thorén Telefon: E-post: monica.thorén@uddevalla.se Verksamhetschef förskola: Lena-Maria Winberg Telefon: E-post: Lena-Maria.Vinberg@uddevalla.se 8

10 Bilaga 1 Definitioner och begrepp Både diskrimineringslagen och 6 kapitlet i skollagen har till syfte att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Kränkningar av barns och elevers värdighet kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier eller genom kränkande behandling (Skolverket, 20112). Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som kan kopplas till någon av diskrimineringsgrunderna (Skolverket, 2012). Kränkande behandling Enligt skolverket (2012) är en kränkande behandling ett uppträdande som innebär att barns värdighet kränks, utan att ha samband med någon utav diskrimineringsgrunderna. Kränkningar kan handla om att exkludera eller hota någon och kan inträffa vid enstaka tillfällen, eller vara systematiska och återkommande. Vid kränkande behandling kan det förekomma fysiskt våld, t.ex. slag och knuffar. Det kan även handla om verbala kränkningar såsom nedsättande tilltal, skällsord, ryktesspridning, förolämpningar, etc. Även social utfrysning genom blickar och miner kan vara ett uttryck för kränkande behandling. Den kan vara riktad mot en eller flera personer samt utövas av en eller flera personer. Kränkande behandling kan ske dolt eller på ett synligt sätt. Diskriminering och diskrimineringsgrunderna De i diskrimineringslagen sju angivna diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck, ligger till grund för det skydd en person har mot diskriminering. Diskriminering handlar om att någon, mot bakgrund i en eller flera av diskrimineringsgrunderna, missgynnas direkt eller indirekt (Skolverket, 2012). Diskriminering utförs endast av den som har makt att missgynna med utgångspunkt i diskrimineringsgrunderna. Det innebär att det endast är personalen eller huvudmannen som kan göra sig skyldiga till diskriminering. I juridisk bemärkelse kan inte barn diskriminera varandra. Direkt diskriminering innebär att bli behandlad sämre än någon annan utifrån någon eller några av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering handlar om att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse som kan kopplas till en viss diskrimineringsgrund. Likabehandling Begreppet likabehandling innebär inte att alla barn ska behandlas lika, utan om att alla barn oavsett någon diskrimineringsgrund ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter (Skolverket, 2012). 9

11 Bilaga 2 Lagar och styrdokument 1. DISKRIMINERINGSLAGEN (2008:567) 1 Kap. Inledande bestämmelser Syftet med denna lag är att främja lika rättigheter och möjligheter och motverka diskriminering mot bakgrund i kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck. 2. SKOLLAGEN (2010:800) 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Syftet med bestämmelserna i skollagen om kränkande behandling handlar om att motverka kränkande behandling av barn och elever. 3. LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLAN 98/10 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. 4. BARNKONVENTIONEN OM BARNETS RÄTTIGHETER, Artikel 2: Alla barn har lika värde och lika rättigheter. Inget barn ska diskrimineras. Det innebär bland annat att barn inte får diskrimineras på grund av exempelvis härkomst, funktionsnedsättning eller religion. Vidare får inte barn diskrimineras i förhållande till vuxna eller andra barn. 10

12 Bilaga 3 1. Anmälan till förskolechef/rektor om att barn/elev anser sig vara kränkt/trakasserad/diskriminerad Uppgifter samt beskrivning av händelsen Enhetens namn: Barnets/elevens namn: Anmälare: Ålder/årskurs: Datum för händelsen: Utredning om kränkning enligt skollagen ska genomföras Utredning om trakasserier enigt diskrimineringslagen ska genomföras Kort beskrivning av händelsen: Underskrift Datum då anmälan lämnas till förskolechef/rektor: Underskrift anmälare Anmälan lämnas till förskolechef/rektor skyndsamt (i direkt anslutning till händelsen) 2. Förskolechefs/rektors anmälan till huvudman om att barn/elev anser sig vara kränkt/trakasserad/diskriminerad Utredning Utredning inleds (datum): Ansvarig för utredningens genomförande: Underskrift Datum då anmälan lämnas till huvudman: Underskrift förskolechef/rektor Anmälan lämnas till huvudman skyndsamt (i direkt anslutning till att förskolechef/rektor får kännedom om händelsen) genom att denna blankett skickas till Barn och utbildningsförvaltningen, registrator, Stadshuset, Uddevalla 11

13 Utredning vid kränkande behandling/trakasserier/diskriminering Bilaga 4 Enhetens namn: Barnets/elevens namn: Datum för händelsen: Anmälare: Ålder/årskurs: Ansvarig handläggare/utredare i ärendet: Utredarens beskrivning av händelsen samt bedömning Beskrivning av händelsen: Samtal med berörd elev och andra uppgiftslämnare: (datum och vad som framkommit) Samtal med vårdnadshavare (datum och vad som framkommit) Utredaren gör följande bedömning av händelsen: Utredarens åtgärder Verksamheten har vidtagit följande åtgärder för att lösa situationen och undvika att den upprepas: Händelsen har registrerats som tillbud eller skada Händelsen är utredd och avslutas. Handlingarna överlämnas till förskolechef/rektor. Händelsen är utredd och kräver uppföljning på följande sätt: Datum Ärendet överlämnas till förskolechef/rektor för vidare handläggning Förskolechefs/rektors åtgärder Ärendet överlämnas till elevhälsa för vidare handläggning Ärendet överlämnas till trygghetsgruppen för vidare handläggning Anmälan görs till polismyndighet Anmälan görs till socialförvaltningen Datum Förskolechefs/rektors uppföljning Uppföljning sker på följande sätt: 12