Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling

Transkript

1 Planen upprättad: Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling Enhetens namn: Ängabo förskola Gäller: 2018

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Förskolan värdegrund Styrdokument 2.2 Förskolans vision 3. Förskolans främjande arbete Förskolans förebyggande arbete... 5 Utvärdering av föregående läsårs mål och insatser... 8 Beskrivning av kartläggningen... 9 Mål och insatser för innevarande läsår Upptäcka, anmäla, utreda, åtgärda och dokumentera Att upptäcka Att anmäla Att utreda och åtgärda Framtagande och spridning av planen Tidsplan Delaktighet och inflytande vid upprättande av planen Åtgärder för att planen ska bli känd i verksamheten Kontaktuppgifter Bilaga Definitioner och begrepp Bilaga Lagar och styrdokument Bilaga Anmälan till förskolechef om att barn/elev anser sig vara kränkt/trakasserat/diskriminerat Förskolechefs anmälan till huvudman om barn/elev anser sig vara kränkt/trakasserat/diskriminerat Bilaga Utredning vid kränkande behandling/trakasserier/diskriminering

3 1. Inledning Förskolan har ett uppdrag att skapa bästa möjliga förutsättningar för alla barns utveckling och lärande. Förskolan ska aktivt främja alla barn lika rättigheter och möjligheter. Förskolan ska enligt skollagen ha en plan mot kränkande behandling och enligt diskrimineringslagen en likabehandlingsplan. Vi har valt att sammanföra båda planerna till en. Ängabo förskolas plan mot diskriminering och annan kränkande behandling, Planen beskriver vilka åtgärder som skall genomföras för att vi ska uppnå målen att: främja alla barns lika rättigheter samt motverka diskriminering utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. förebygga och förhindra att trakasserier och annan kränkande behandling sker. Planen beskriver också vilka rutiner vi har för att utreda trakasserier och kränkande behandling samt vilka åtgärder vi vidtar vid förekommande fall. Beskrivning av de olika diskrimineringsgrunderna och definition av begreppen trakasserier, likabehandling samt kränkande behandling se bilaga 1. Hänvisning till relevanta lagar och styrdokument se bilaga Förskolan värdegrund Tre ord som beskriver vår värdegrund: Öppenhet - På Ängabo förskola ska alla känna sig välkomna, trygga och lika mycket värda. Respekt - Vi respekterar varandras olikheter och ser det som en tillgång. Professionalitet - Vi ger alla ett trevligt bemötande och delar med oss av våra kunskaper. 2.1 Förskolans vision På våra kommunala förskolor växer kreativa och demokratiska barn med framtidstro som leker och lär tillsammans Barnsyn Vad Vi ser barnen som kompetenta individer med olika erfarenheter och kunskaper som kan och vill lära. I vårt arbete strävar vi efter att utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. 2

4 Hur Vi anpassar våra miljöer till barnen för att ge dem möjligheter till inflytande och självständighet. På förskolan har vi bl.a. låga bord och stolar som underlättar för barnen. Vi erbjuder material som inspirerar till lek, utveckling och lärande. Vi uppmuntrar barnen och skapar utrymmen för att de skall försöka själva med vårt stöd. Du kan, när vi går bredvid dig Vi tror på dig Kunskapssyn Vad Barn lär hela tiden och i samspel med andra. Barn är kreativa och de har fantasi samt förmåga att lösa problem. Hur Vi strävar efter att möta varje barn där de befinner sig i sin utveckling och utmanar dem vidare i lärandet. Som pedagoger är vi nära barnen när de leker och är medforskare. Tillsammans med barnen skapar vi miljöer som inspirerar till olika sorters aktiviteter. I leken prövar barnen sina erfarenheter. Vi strävar efter att vara lyhörda pedagoger som stödjer och utmanar barnen i deras lek och lärande. Tillsammans med barnen synliggör vi deras lärande genom dokumentation och samtal. Demokrati Vad Barnen skall kunna påverka sin vardag genom att få utrymme och kunskap om hur de kan uttrycka sina åsikter och känslor samt lyssna till andra. Hur Vi strävar efter att vara lyhörda och att skapa en atmosfär där barnen blir lyssnade på och vågar uttrycka sig. Vi delar in barnen i mindre grupper för att skapa fler tillfällen till samtal. Barnen erbjuds en rik och varierande miljö där de ges möjlighet att välja lek och andra aktiviteter. Vårdnadshavare ges möjlighet till delaktighet och inflytande genom bl.a. samtal och föräldrasamverkan. Framtidstro Vad Barnen får kunskap och positiva förutsättningar för att bygga sin framtid och tro på sig själva. Hur Vi synliggör barnens lärande och kunskap för dem genom samtal och dokumentation. Genom att vi ger barnen uppmuntran och bekräftelse känner de att de duger och är behövda, vilket leder till en god självkänsla. 3

5 Vi visar på att kulturell och språklig mångfald berikar genom att lyfta och uppmuntra barnens olika erfarenheter och kunskap. Vi och modersmålslärarna samtalar om och lyfter barnens och vårdnadshavares hemkulturer genom bl.a. musik, böcker och språk. Barnen får kunskap om och motivation till en hållbar livsstil t.ex vi återvinner, inhandlar giftfria leksaker mm. Jag kan och jag kan lära mig mer. 3. Förskolans främjande arbete Förskolans främjande arbete ska skapa en trygg miljö och förstärka respekten för allas lika värde. Det utgår från förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. (Lpfö 98/10, s.4) Etnisk tillhörighet/flerspråkighet Mål och uppföljning Alla barn är lika mycket värda. Vårt strävansmål är att alla barn ska känna att de är en tillgång i gruppen och att barnen ska känna sig stolta över sitt/sina modersmål. Vi följer upp kontinuerligt(varje vecka) arbetet på vår arbetslagsplanering. En gång per termin har vi tidigare utvärderat tillsammans med modersmålslärarna men pga chefsbyte har det uteblivit. Vi utvärderar även med föräldrar på utvecklingssamtal. Förskolans lokala mål: Inget barn skall behöva bli utesluten från lek och delaktighet i samtal pga sin etniska tillhörighet Uppföljning med barnen Diskussion/reflektion med barnen om de ord/begrepp som vi valt att fördjupa oss i. Vi kopplar TAKK-tecken till orden/begreppen vi valt. Vi reflekterar över huruvida vi uppmärksammat orden på barnens olika modersmål genom t.ex. sånger, böcker, appar och i lek. På grund av chefsbyte har vi inte haft planering-och utvärderingsmöten med modersmålslärarna, ett par ggr per termin som vi önskar. Vi kommer att arbeta för att dessa möten skall vi bli av. Dessa frågor använder vi oss kontinuerligt av för att det skall hållas levande i vår verksamhet och kunna utvärderas. -Hör vi att barnen pratar mer än tidigare om sitt /sina modersmål? -Kan vi se att barnen visar intresse för och har lärt sig TAKK? -Har vi ped. material på förskolan som visar på mångfald t.ex. dockor,litteratur,appar mm Datum när det skall vara klart Ansvarig: Pedagogerna. Arbetet pågår kontinuerligt men vi utvärderar

6 Ansvariga Modersmålärare och pedagogerna. Insats Modersmålslärarna deltar i den pedagogiska verksamheten på förskolan t.ex. i barnens lek, dans och skapande. Pedagogerna har lärt sig några ord såsom vissa känslouttryck och olika maträtter på barnens olika modersmål. Vår tambur visar på den språkliga mångfalden t.ex. välkommen-skylt på barnens olika modersmål. Använda Tema Modersmål och Utbildningsradions material dels till pedagoger men också till barnen. Utvärdering En del av modersmålslärarna är mer delaktiga i den dagliga pedagogiska verksamheten. Pedagogerna behöver ytterligare lyfta barnens olika hemkulturer. Kompetensutveckling tillsammans med modersmålslärarna behöver genomföras. (Ansvariga pedagog på förskolan samt modersmålslärarna som gått utbildningen Flerspråkighet och interkulturalitet) Vi kan se och höra att barnen är stolta över att kunna flera språk. Barnen är mycket intresserade av TAKK och vill lära mer. De använder ofta TAKK som förstärkning till det verbala språket. Mer material som visar på mångfald skall inköpas. Kön Mål: Läroplan för förskolan Lpfö98/16 Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Förskolans lokala mål: Inget barn skall behöva bli utesluten från lek och delaktighet i samtal pga sitt kön. Insats: Vi pedagoger placerar oss nära barnens lek för att fånga upp olika dilemman som ibland uppstår t ex här får bara flickor resp. pojkar vara med. I mötet med barnen strävar vi efter att väcka en reflektion och att vi följer upp det som sas. Vi pedagoger måste tänka oss för när vi kategoriserar barnen t ex vill du leka med pojkarna och istället säga vill du leka med de barnen som bygger med klossar eller vill du vara med att måla. Vi skapar tillåtande miljöer där saker flyttas mellan olika rum. Vi har hemvrå/bygglek bredvid varandra, inga direkta könskodade leksaker ej heller i färg efter kön. Litteratur där flickor kan vara riddare och killar prinsessor mm. Utvärdering I arbetslagen för vi regelbundna samtal om vårt förhållningssätt med fokus på vilka förväntningar har vi på flickor resp. pojkar utifrån just deras kön. 5

7 Datum när det ska vara klart Ansvarig: Pedagogerna Funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen: Leken utomhus Mål: Läroplan för förskolan 98/16: Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt. Förskolans lokala mål: Inget barn skall behöva bli utesluten från lek och delaktighet i samtal pga sin funktionsnedsättning. Insats: Pedagogerna är närvarande i barnens lek och skapar förutsättningar för att barnen själva skall klara av olika utmaningar. Vid utelek behöver pedagogerna öka delaktigheten i barnens lek. Pedagogerna fördelar sig på gården efter barnens behov och i olika zoner, för att hjälpa barnen att utveckla goda kamratrelationer. Varje arbetslag ansvarar för att kartlägga var pedagoger och barn befinner sig. Utvärdering: Vi gör kontinuerligt analyser av kartläggningen. Vi har blivit bättre på att sprida ut oss för att öka vår närvaro i barnens lek. Vi måste dock ha denna fråga levande så att vi ser alla delar av gården då det finns vissa dolda zoner. Ansvarig: Pedagogerna på respektive avdelning Datum när det ska vara klart: , kontinuerlig uppföljning Sexuell läggning Områden som berörs av insatsen: Barnlitteraturen och samtal Mål: Läroplan för förskolan Lpfö98/16 Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Förskolans lokala mål: Inget barn skall behöva bli utesluten från lek och delaktighet i samtal pga sexuell läggning. Insats: Vi har ett öppet klimat där vi samtalar med både barn och andra vuxna om olika familjekonstellationer. När vi läser böcker tillsammans med barnen ska vi tänka på att vi har 6

8 ett varierat utbud vad gäller normen för vad en familj är t.ex. böcker som visar regnbågsfamiljer, ensamstående vårdnadshavare, stora familjer mm. I rolleken kan vi utmana barnen genom att t.ex. ha två mammor i leken. Föra dialog med barnen om att familjer ser olika ut och få varje barn att känna stolthet över just sin familj. Utvärdering: Ansvarig: Pedagogerna Datum när det ska vara klart Ålder Områden som berörs av insatsen: Lek och samtal Mål: Läroplan för förskolan 98/16: Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Förskolans lokala mål: Inget barn skall behöva bli utesluten från lek och delaktighet i samtal pga sin ålder. Insats: Att vi utformar våra miljöer med och utifrån barnens idéer samt våra egna kunskaper. Vi diskuterar med barnen när det dyker upp frågor om ålder t.ex. här får inte de yngre vara med. Utvärdering: Ansvarig: Pedagogerna Datum när det ska vara klart Könsidentitet Områden som berörs av insatsen: Leken Mål: Läroplan för förskolan 98/16: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. Förskolans lokala mål: Inget barn skall behöva bli utesluten från lek och delaktighet i samtal pga sin könsidentitet Insats: Vi jobbar med vårt förhållningssätt att varje barn skall få känna att man får lov att vara den man är. Utan att bli utsatt, utpekad eller missförstådd ex. klädval, intresse, lekar. Utvärdering: Ansvarig: Pedagogerna Datum när det ska vara klart

9 Religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen: Leken Mål: Läroplan för förskolan 98/16: Förskolan skall ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde. Förskolans lokala mål: Inget barn skall behöva bli utesluten från lek och delaktighet i samtal pga sin religion eller annan trosuppfattning Insats: Vi söker kunskap om de religioner/högtider vars barn vi har i nuläget så att vi kan möta barnen utan att sätta barnen i ett dilemma. Utvärdering: Ansvarig: Pedagogerna Datum när det ska vara klart Förskolans förebyggande arbete Förskolans förebyggande arbete handlar om att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Det förebyggande arbetet inriktas på risk- eller problemområden som identifierats genom en kartläggning av verksamheten. Utvärdering av föregående läsårs mål och insatser Mål: Att alla barn ska känna sig som en tillgång i gruppen. Ett positivt bemötande och intresse för varandra. Insatser: Vi har haft samtal med barnen, gjort observationer sociogram. Pratat om empati, läst böcker tillsammans med barnen. Pedagogerna har gått på flera föreläsningar Barn gör rätt om de kan samt läser boken Värdepedagogik etik och demokrati i förskolan till varje APT och vid handledning av aktionsforskning. Utvärdering: Pedagogerna har blivit mer medvetna och är mer observanta. Målet har uppnåtts till viss del men fortfarande kan de förekomma ett negativt förhållningssätt barn barn. Vid ej uppnått mål. Kvarstår behovet? Ja behovet kvarstår. Kommande åtgärder Pedagogerna skall bli mer delaktiga i barnens lek såväl inom-som utomhus. Kontinuerliga observationer ska genomföras. Sociogram-är det ngt barn som känner sig utanför? 8

10 Beskrivning av kartläggningen -Vilka kamrater nämns och vilka nämns inte? -Observera var vuxna resp. barn befinner sig utomhus. -Uppföljning på APT Hur har vi gjort: -Intervjuer(enskilt) med barnen där vi frågade vem eller vilka som är deras kamrater. -Observerat var barnen leker och med vilka. Vi har bl.a. använt Observations-schema samarbete ute-som inomhus. -Vi har frågat våra föräldrar om hur deras barn trivs och om föräldrarna observerat om ngt barn inte har kamrater eller är rädd för någon. Slutsatser: Pedagogerna måste vara mer fördelade och närvarande i barnens lek. Mål och insatser för innevarande läsår Mål: Att alla barn ska känna sig som en tillgång i gruppen, få ett positivt bemötande och visa intresse för varandra. Insatser: Samtal-Litteratur-Lek, Gruppstärkande övningar. -Boken Värdepedagogik etik och demokrati i förskolan. Pedagogerna reflekterar tillsammans.. Ansvariga: Pedagogerna Hur och när ska insatsen genomföras och följas upp: Samtal med barnen om våra likheter och olikheter som berikar. -Lyfta vad var och en är bra på t.ex. vid födelsedagsfirande -Läsa böcker om kamratskap -Närvarande/medvetna/delaktiga/lyhörda pedagoger i barnens lek -Vi delar in oss i mindre grupper vilket ger större förutsättningar att vara nära barnen. Hur och när ska insatsen utvärderas: En gång per månad(sista måndagen i månaden) Återkommande fråga vid utvärderingen: -Har du märkt att klimatet i barngruppen förändrats och i så fall hur? -Har alla barn en plats i leken? -Hur tilltalar barnen varandra I slutet av varje termin genomför vi observationer för samspel och pedagogerna frågar föräldrarna hur deras barn trivs 9

11 5. Upptäcka, anmäla, utreda, åtgärda och dokumentera Förskolans anställda tar alla signaler om trakasserier och annan kränkande behandling på allvar. Vid minsta misstanke om att ett barn utsätts för kränkning av något slag startar en utredning av händelsen genom en anmälan till huvudman. Barnen ges möjligheter att reflektera över sitt handlande genom att bl.a. ställa frågorna: Hur kände du? Hur tänkte du? Kunde du gjort på något annat sätt? Hur tror du den andre kände sig? Handlingsplan när vi upptäcker någon form av kränkande behandling barn-barn: Arbetslaget diskuterar den uppkomna situationen. Uppmärksamma, prata med barnen om det som hänt. Använda hur-frågorna. Handlingsplan när vi upptäcker någon form av kränkande behandling vuxna-barn. Om en vuxen kränker ett barn skall vi vara så raka att vi kan säga till varandra. Vidtala förskolechef. Ansvar: All personal på förskolan har ansvar att se till att åtgärder vidtas snarast. Förskolan skall alltid informera föräldrar och huvudman när kränkande behandling skett. Förskolan har skyldighet att utvärdera och revidera planen mot diskriminering och kränkande behandling varje år. Förskolechefen har det yttersta ansvaret för barnens och personalens psykosociala miljö. Dokumentera insatserna. Uppföljning. Att upptäcka Genom att vara delaktiga och lyhörda i barnens verksamhet/lek. Fortlöpande samtal i arbetslaget/observationer på bl.a. leken/samtal med barnen. Samtal med föräldrar. Alla barn är allas ansvar Att anmäla Minsta misstanke om att ett barn utsätts för kränkning av något slag ska anmälas till förskolechef. Förskolechef anmäler omgående misstanken om kränkning till huvudman och utredning startar. Om du som vårdnadshavare är orolig över att en kränkning kan ha skett ta omgående kontakt med pedagogerna eller förskolechef. Vid anmälan använd Blankett 1, 10

12 Anmälan till förskolechef/huvudman om att barn kan anses vara kränkt/trakasserat/diskriminerat (Bilaga 3). Att utreda och åtgärda Utredning påbörjas så snart det kommer till verksamhetens kännedom. Utredningen ska allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Ansvarsfördelning för utredningen och åtgärder se Blankett 2, Utredning vid kränkande behandling/trakasserier/diskriminering (Bilaga 4). Att dokumentera och följa upp För att säkerställa att kränkningar upphör och inte upprepas så följs de upp och utvärderas. Vidtagna åtgärder och uppföljning ska systematiskt dokumenteras. Se bilaga Framtagande och spridning av planen Tidsplan Under året 2018 Delaktighet och inflytande vid upprättande av planen Barn, föräldrar samt pedagoger och förskolechef vid förskolan har varit delaktiga i arbetet med planen. Åtgärder för att planen ska bli känd i verksamheten Planen finns tillgänglig på vår hemsida och i vår Föräldrapärm. Vi samtalar om planen på utvecklingssamtalen. Planen är en stående punkt på våra arbetsplatsträffar. En punkt vid introduktionssamtal av vikarier och VFU-studenter (finns i vår Vikariepärm). I samtal med barnen tar vi upp deras rättigheter och skyldigheter mot varandra samt att det finns en plan (visar den också för barnen). Kontaktuppgifter Förskolechef: Rose-Marie Kinnander-Johannisson Telefon: E-post: rose-marie.kinnanderjohannisson@uddevalla.se Verksamhetschef förskola: Lena-Maria Winberg Telefon: E-post: lena-maria.vinberg@uddevalla.se 11

13 Bilaga 1 Definitioner och begrepp Både diskrimineringslagen och 6 kapitlet i skollagen har till syfte att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Kränkningar av barns och elevers värdighet kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier eller genom kränkande behandling (Skolverket, 20112). Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som kan kopplas till någon av diskrimineringsgrunderna (Skolverket, 2012). Om ett barn eller elev utsätter en annan elev för trakasserier räknas det inte som diskriminering. Däremot måste en huvudman som fått kännedom om att någon känner sig trakasserad utreda om det är så och i så fall sätta stopp för det. Det är huvudmannens ansvar att se till att trakasserier inte förekommer. (Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda, Skolverket 2014). Kränkande behandling Enligt skolverket (2012) är en kränkande behandling ett uppträdande som innebär att barns värdighet kränks, utan att ha samband med någon utav diskrimineringsgrunderna. Kränkningar kan handla om att exkludera eller hota någon och kan inträffa vid enstaka tillfällen, eller vara systematiska och återkommande. Vid kränkande behandling kan det förekomma fysiskt våld, t.ex. slag och knuffar. Det kan även handla om verbala kränkningar såsom nedsättande tilltal, skällsord, ryktesspridning, förolämpningar, etc. Även social utfrysning genom blickar och miner kan vara ett uttryck för kränkande behandling. Den kan vara riktad mot en eller flera personer samt utövas av en eller flera personer. Kränkande behandling kan ske dolt eller på ett synligt sätt. Diskriminering och diskrimineringsgrunderna De i diskrimineringslagen sju angivna diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck, ligger till grund för det skydd en person har mot diskriminering. Diskriminering handlar om att någon, mot bakgrund i en eller flera av diskrimineringsgrunderna, missgynnas direkt eller indirekt (Skolverket, 2012). Diskriminering utförs endast av den som har makt att missgynna med utgångspunkt i diskrimineringsgrunderna. I juridisk bemärkelse kan inte barn diskriminera varandra. Det innebär att det endast är personalen eller huvudmannen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Direkt diskriminering innebär att bli behandlad sämre än någon annan utifrån någon eller några av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering handlar om att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse som kan kopplas till en viss diskrimineringsgrund. Likabehandling Begreppet likabehandling innebär inte att alla barn ska behandlas lika, utan om att alla barn oavsett någon diskrimineringsgrund ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter (Skolverket, 2012). 12

14 Bilaga 2 Lagar och styrdokument 1. DISKRIMINERINGSLAGEN (2008:567) 1 Kap. Inledande bestämmelser Syftet med denna lag är att främja lika rättigheter och möjligheter och motverka diskriminering mot bakgrund i kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck SKOLLAGEN (2010:800) 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Syftet med bestämmelserna i skollagen om kränkande behandling handlar om att motverka kränkande behandling av barn och elever. Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag _sfs /#K6 3. LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLAN 98/10 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. bok%2fwpubext%2ftrycksak%2frecord%3fk%3d BARNKONVENTIONEN OM BARNETS RÄTTIGHETER, Artikel 2: Alla barn har lika värde och lika rättigheter. Inget barn ska diskrimineras. Det innebär bland annat att barn inte får diskrimineras på grund av exempelvis härkomst, funktionsnedsättning eller religion. Vidare får inte barn diskrimineras i förhållande till vuxna eller andra barn. 13

15 Bilaga 3 1. Anmälan till förskolechef/rektor om att barn/elev anser sig vara kränkt/trakasserad/diskriminerad Uppgifter samt beskrivning av händelsen Enhetens namn: Barnets/elevens namn: Anmälare: Ålder/årskurs: Datum för händelsen: Utredning om kränkning enligt skollagen ska genomföras Utredning om trakasserier enigt diskrimineringslagen ska genomföras Kort beskrivning av händelsen: Underskrift Datum då anmälan lämnas till förskolechef/rektor: Underskrift anmälare Anmälan lämnas till förskolechef/rektor skyndsamt (i direkt anslutning till händelsen) 2. Förskolechefs/rektors anmälan till huvudman om att barn/elev anser sig vara kränkt/trakasserad/diskriminerad Utredning Utredning inleds (datum): Ansvarig för utredningens genomförande: Underskrift Datum då anmälan lämnas till huvudman: Underskrift förskolechef/rektor Anmälan lämnas till huvudman skyndsamt (i direkt anslutning till att förskolechef/rektor får kännedom om händelsen) genom att denna blankett skickas till Barn och utbildningsförvaltningen, registrator, Stadshuset, Uddevalla 14

16 Bilaga 4 Utredning vid kränkande behandling/trakasserier/diskriminering Enhetens namn: Barnets/elevens namn: Datum för händelsen: Anmälare: Ålder/årskurs: Ansvarig handläggare/utredare i ärendet: Utredarens beskrivning av händelsen samt bedömning Beskrivning av händelsen: Samtal med berörd elev och andra uppgiftslämnare: (datum och vad som framkommit) Samtal med vårdnadshavare (datum och vad som framkommit) Utredaren gör följande bedömning av händelsen: Utredarens åtgärder Verksamheten har vidtagit följande åtgärder för att lösa situationen och undvika att den upprepas: Händelsen har registrerats som tillbud eller skada Händelsen är utredd och avslutas. Handlingarna överlämnas till förskolechef/rektor. Händelsen är utredd och kräver uppföljning på följande sätt: Datum Ärendet överlämnas till förskolechef/rektor för vidare handläggning Förskolechefs/rektors åtgärder Ärendet överlämnas till elevhälsa för vidare handläggning Ärendet överlämnas till trygghetsgruppen för vidare handläggning Anmälan görs till polismyndighet Anmälan görs till socialförvaltningen Datum Förskolechefs/rektors uppföljning Uppföljning sker på följande sätt: 15