FÄSSBERGSDALEN Underlagsrapport TRAFIK

Transkript

1 FÄSSBERGSDALEN Underlagsrapport TRAFIK SWECO November 2009

2 INNEHÅLL 1 INLEDNING 2 FÄSSBERGSDALEN IDAG 3 MÅL/STRATEGIER 4 SÖDERLEDEN 4.1 Ur Vägverkets Förstudie 5 UTVECKLING PÅ LÅNG SIKT 5.1 Allmänt 5.2 Markanvändning 5.3 Väg och gatunät 5.4 Kollektivtrafik 5.5 Cykeltrafik 5.6 Gångtrafik 6 UTVECKLING PÅ KORT SIKT 6.1 Markanvändning 6.2 Trafikanalys 6.3 Åtgärder på kort sikt 7 UTVECKLING PÅ MEDELLÅNG SIKT 7.1 Markanvändning 7.2 Trafikanalys 7.3 Åtgärder på medellång sikt 8 UTFORMNING AV HUVUDGATOR 8.1 Otto Elanders gata / Sisjövägen 8.2 Pepparedsleden / Aminogatan 8.3 Stora Åvägen / Nya Lunnagårdsvägen 8.4 St Åvägen/Nya Lunnagårdsv Eklandamotet Jolengatan 9 UTFORMNING AV TRAFIKPLATSER 9.1 Sisjömotet 9.2 Eklandamotet 9.3 Travbanemotet 9.4 Ny trafikplats på E6 Beställare: Mölndals kommun Stadsbyggnadskontoret genom Birgitta Jeppsson Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret genom Inger Bergström Uppdragsansvarig SWECO: Lars Hansson Telefon lars.hansson@sweco.se

3 1 INLEDNING Mölndals Stad och Göteborgs Stad arbetar med att ta fram en gemensam strategi för utveckling av Fässbergsdalen. Arbetet syftar till att hitta gemensamma utgångspunkter för framtida markanvändning och utvecklingsstrategier. Inte minst gäller det att nå en samsyn vad gäller trafiksystemets utformning. Arbetet genomförs i samarbete med bl.a. Vägverket som är huvudman för SöderVästerleden, Säröleden och väg E6. Vägverket har nyligen också genomfört en förstudie för just SöderVästerleden som de båda kommunerna haft tillfälle att lämna synpunkter på. En kort sammanfattning av förstudien presenteras i denna rapport. I övrigt redovisar rapporten resultatet av arbetet med trafiksystemet. Inledningsvis kommenteras dagens trafiksystem med dess styrkor och svagheter. Därefter formuleras mål och strategier för utveckling av systemet. Och sist men inte minst presenteras förslag till utformning av trafiksystemet och möjlig etappvis utbyggnad. En sammanfattning av de analyser som genomförts för att pröva alternativa utformningar av systemet redovisas också. Självklart är fokus på alla trafikslag och möjligheten att genom samordnad planering skapa förutsättningar för ett ur alla aspekter hållbart trafiksystem.

4 FÄSSBERGSDALEN TRAFIK 2 FÄSSBERGSDALEN IDAG Allmänt Fässbergsdalen är med avseende på transporter ett strategiskt viktigt område i regionen. Här i mötet mellan regionala och nationella transportstråk finns ett av Västsveriges större arbetsområden med betydande inslag av handel. I västra Fässbergsdalen finns Högsbo/Sisjöområdet som från att ha varit ett renodlat industriområde efter hand utvecklats till att bli ett av regionens största handelsområden. I öster finns Åbro industriområde som sedan lång tid är under omvandling från småskaliga industri och lagerverkssamheter till mer personalintensiva verksamheter. En annan karaktäristisk förändring av Fässbergsdalens bebyggelse med betydelse för trafikutvecklingen i området är det allt större inslaget av bostäder också i de inre delarna av dalen. Eklanda området har alltsedan den första etappen påbörjades i mitten av 90talet fortsatt att växa och gör så alltjämt. Också för Södra Sisjön finns planer att komplettera bostadsbebyggelsen norrut närmare verksamhets och handelsområdet. Väg och gatusystemet Centralt genom Fässbergsdalen löper Söderleden från E6 i öster till Järnbrottsmotet i väster där den övergår i Västerleden. I Järnbrottsmotet ansluter Säröleden (väg 158) från söder och Dag Hammarskjöldsleden från norr. Utmed Söderleden, mellan E6 och Järnbrottsmotet finns tre trafikplatser Åbromotet, Fässbergsmotet och Sisjömotet samt en avfart österifrån in på Åbyvägen. Det överordnade lokala gatusystemet utgörs av en sammanhängande och till Söderleden parallell förbindelse från Radiomotet på Dag Hammarskjöldsleden i väster via Fässbergsmotet till Aminogatan och Åbromotet i öster. Kobbegårdsvägen i väster utgör parallellgata till Säröleden med fortsättning norrut i Victor Hasselblads gata parallellt med Dag Hammarskjöldsleden. Kungsbackaleden och Pepparedsleden utgör parallellgata till väg E6 med anslutning till det överordnade vägnätet i Åbromotet. Bifrostgatan är förbindelse mellan Fässbergsmotet och Göteborgsvägen med anslutning mot Tolltorpsgatan. Biltrafik Söderleden med mellan och drygt fordon per vardagsdygn är det klart dominerande inslaget vad gäller biltrafik. Bara under det senaste decenniet har trafiken på leden ökat med närmare 50%, vilket motsvar en årlig tillväxt på drygt 4%. Detta är också en tillväxttakt som pågått allt sedan trafikleden byggdes ut i slutet av 1970talet. Som jämförelse kan nämnas att den totala trafiktillväxten i Göteborg under samma period varit i genomsnitt mellan 1,5% och drygt 2% per år. I diagram redovisas Göteborg Stads trafikräkningar från 1979 och framåt och visar trafikutvecklingen på Söderleden över kommungränsen i jämförelse med utvecklingen över hela gränssnittet mot Göteborgs kommun. Dessutom visar diagrammet utvecklingen i

5 de 28 fasta räknepunkter som kan sägas representera den genomsnittliga trafikutvecklingen i hela kommunen. Skälet till den kraftigare trafikökningen på Söderleden är dels en medveten aktiv planering för att flytta ut biltrafik från de centrala stadsområdena till de mer trafiktåliga huvudlederna, dels den successivt minskade framkomligheten på exempelvis E6 genom Tingstadstunneln som lett till att trafikanter istället väljer Söder/Västerleden, vilken också byggts ut i takt med trafiktillväxten. Ett annat, icke ovesäntligt, skäl till trafikökningen på Söderleden är utvecklingen i Fässbergsdalen. Analyser visar att nästan 60% av biltrafikanterna som passerar kommungränsen har start eller mål i området längs med Söder/Västerleden och endast 14% av trafikanterna kör hela sträckan mellan E6 i Åbromotet och Gnistängstunneln. Visserligen har expansionen av ytterhamnarna och industrierna på västra Hisingen stor betydelse för trafikutvecklingen, men framför allt är det bebyggelseutvecklingen i de södra och västra delarna av inre regionen och då inte minst Fässbergsdalen som haft avgörande betydelse för biltrafikens utveckling på Söder/Västerleden. Främsta orsaken är omvandlingen av verksamhetsområden till handelsområden i HögsboSisjön och södra Eklanda men också förtätning av Åbroområdet genom omvandling till mer personalintensiva verksamheter. Analyserna av trafiksituationen visar att Söderleden förutom att utgöra en länk i det övergripande regionala vägsystemet också fyller en viktig funktion i det lokala huvudgatusystemet. Anledningen till detta är avsaknaden av eller den begränsade framkomligheten på vissa parallella gatuförbindelser som medför att Söderleden användas också för kortare förflyttningar inom området eller som omväg för att ta sig in och ut ur området. Exempel på detta är avsaknaden av en förbindelse söder om Söderleden mellan Sisjöområdet och Åbroområdet men också västerut mot Näset och Tynnered. Låg framkomlighet på lokalgator såsom Otto Elanders gata och Askims Stationsväg innebär också att trafik väljer Söderleden. I öster, på ledens norra sida inom Mölndal, finns en lokal gatuförbindelse via Idrottsvägen och Nedanvägsgatan. Dock är den olämplig för genomfartstrafik, varför den lokala trafiken istället hävisas till antingen Söderleden eller Bifrostgatan och Frölundagatan. Den barriär som Söderleden utgör medför omvägar som sannolikt innebär att bilen ofta används i onödan också för korta förflyttningar inom Fässbergsdalen. I figur redovisas trafikmängder under ett vardagsdygn på väg och gatunätet i och omkring Fässbergsdalen uppmätta under åren 2001 till 2007.

6 Kollektivtrafik Dagens kollektivtrafiksystem karraktäriseras i huvudsak av radiella linjer in mot regioncentrum. Från Frölunda Torg mot Göteborgs centrum finns spårvagnsförbindelser. Stråket utmed Säröleden och Dag Hammarskjöldsleden trafikeras med flera frekventa busslinjer, bl.a. Blå express. Stråket utmed väg E6 och Västkustbanan trafikeras med expressbussar och pendeltåg. Från Mölndals centrum mot Göteborgs centrum finns också bussförbindelse genom Tolltorpsdalen, bl.a. Stombusslinje. Tangentiella förbindelser (tvärförbindelser) genom Fässbergsdalen är inte lika frekventa men är under kontinuerlig utveckling. Exempelvis har Orange express linjesträckning nyligen förändrats och tidtabellen utvecklats för bättre anpassning till resbehoven i Fässbergsdalen. På Söderleden finns idag ingen möjlighet för bussar att stanna för av och påstigning. Viktigare knutpunkter i kollektivtrafiksystemet är Frölunda Torg i väster, Knutpunkt Mölndalsbro i öster samt Radiomotet på Dag Hammarskjöldsleden. Vid Knutpunkt Mölndalsbro finns anslutning till Kungsbackapendeln, spårvagnslinje och stombusslinje mot regioncentrum. Vid Frölunda Torg finns anslutning till spårvagnslinjer samt ett stort antal busslinjer. Vid Radiomotet kan byte ske mellan busslinjer i Fässbergsdalen och utmed Säröleden och Dag Hammarskjöldsleden. Det finns idag inga särskilda busskörfält inom området utöver ett kortare på Frölundagatan öster om Eklanda där vägen är avstängd för allmän trafik. Följande linjer trafikerar (år 2009) genom Fässbergsdalen: Orange Express, Frölunda Torg Sjövik i Lerums kommun via Mölndals centrum och Nils Ericsonterminalen. Blå Express, Kungsbacka Jonsered via Radiomotet, Marklandsgatan och Nils Ericsonterminalen. Linje 58, Brottkärr Bergsjön via Ga Särövägen, Frölunda Smedja och Göteborg C Linje 80, Snipen NE Terminalen via Säröleden och DHleden Linje 83, Sisjön Frölunda Torg via Frölunda Smedja Linje 84, Frölunda Torg Marklandsgatan via Sisjöområdet Linje 88, Frölunda Torg Sisjöområdet Linje 157, Sisjöns industriområde Redbergs platsen, via Bifrostgatan och Lackarebäck. Linje 189, Eklanda Marklandsgatan (högtrafiklinje) Linje 606, Mölnlycketerminalen Mölndals station Åbro (högtrafiklinje) Linje 751, Frölunda Torg Partille Centrum via Mölndals centrum och Mölnlycke. Linje 755, Kållered Sahlgrenska vi Balltorp. Linje 757, Balltorp Mölndals centrum (högtrafiklinje) Linje 760, Lindome Heden via Balltorp, Mölndals centrum och Linnéplatsen. Linje 771, Frölunda Torg Nils Ericsonterminalen via Eklanda, Mölndals station och Lackarebäcks industriområde. Linje 772, Mölndals station Marklandsgatan via Eklanda, Frölunda smedja och Högsbo industriområde.

7 Gång och cykeltrafik Gång och cykelvägnätet är relativt väl utvecklat och följer i huvudsak det allmänna gatunätet. Separata cykelbanor är utbyggda utmed de flesta huvudgatorna. Även om det är tillåtet att cykla utmed Söderleden, så är det ingen som idag utnyttjar den möjligheten, sannolikt av det enkla skälet att där inte finns någon separat cykelväg och att trafikmiljön är alltför hotfull. Istället är cyklister hänvisade att använda cykelvägarna utmed de lokala huvudgatorna även om ett snabbstråk utmed Söderleden kunde vara attraktivt för mer långväga arbetspendlare på cykel. Söder om Söderleden saknas en tydlig gen förbindelse mellan Sisjöområdet och Åbroområdet. Söderleden korsas i Kobbegårdsvägen, Sisjövägen, och Gamla Kungsbackavägen/Pepparedsleden. Dessutom finns gång och cykelpassager under Söderleden mellan Kobbegårdsvägen och Sisjövägen och i Fässbergsmotet samt en gångbro över Söderleden vid Åbyvägen. Nuvarande övergripande cykelvägnät framgår av utsnitt ur cykelkarta för Göteborg och Mölndal nedan. CYKELSTRÅK IDAG

8 3 MÅL / STRATEGIER Göteborgs översiktsplan Göteborgs översiktsplan visar en tydlig inriktning mot komplettering inom de delar av den befintliga bebyggelsestrukturen där god försörjning med kollektivtrafik kan erbjudas. Utbyggnaden skall kombineras med ett utökat byggande i strategiskt belägna knutpunkter. Nytillskott och förändringar sker i första hand i stadens centrala områden och mellanområden. Den omfattande utbyggnad av staden som föreslås i planen kräver stora förbättringar och förstärkning av det övergripande trafiksystemet samt utökad och förbättrad kollektivtrafik. En utbyggnadsstruktur som bygger på förtätning och komplettering i det redan byggda kräver att särskild hänsyn tas så att kvaliteterna i stadens grönytor bibehålls. I översiktsplanen uppmärksammas också vikten av stora sammanhängande natur och friluftsområden för rekreation i stadens närhet. Högsbo/Norra Sisjöområdet anges i översiktsplanen som ett verksamhetsområde för bl.a. industri, lager och partihandel. I norra Högsbo och södra Sisjön är utredningsområden utpekade som framtida bebyggelseområden med blandning av bostäder och icke störande verksamheter. Dag Hammarskjöldsleden och Säröleden är utpekade som utredningsområde för framtida kommunikationer. Markreservat är angivet för omläggning av Askims Stationsväg. Söder/Västerleden är riksintresse för transporter och området kring leden är bedömningszon för farligt gods. Strukturplan för Sisjön/Högsbo Som en del i arbetet med att upprätta en strukturplan för handelsutvecklingen i västra Göteborg togs i maj 2004 fram ett underlag för trafik och gestaltning i Sisjön/ Södra Högsbo. Utifrån tänkbara scenarier för områdets utveckling föreslogs förändringar på kort och lång sikt med syfte att säkerställa uthållig stadsutveckling och acceptabla trafikflöden. Förslagen omfattar åtgärder på vägnätet, kollektivtrafiknätet, gång och cykelstråken samt grönstrukturen. Förändringar i vägstrukturen syftar till ökad stadsmässighet med gator som blandar de olika trafikslagen. För att uppfylla volymhandelns villkor och samtidigt ge ökad stadskvalité omfattar systemet både gator för matning av volymhandeln och blandstråk som prioriterar gång, cykel och kollektivtrafik. I rapporten presenteras tänkbara gatusektioner. Förslag till kortsiktiga kompletteringar i det lokala vägnätet inom den närmaste framtiden sammanfattades i strukturplankort sikt. För att hantera det längre tidsperspektivet presenterades också en framtidsbildlång sikt. På kort sikt kan strategin ses som en uppgradering av stadsmiljön. En central utgångspunkt för förändringar i området är de målsättningar om förtätning av stadsdelarna runt trafiklederna och sammanhängande lokalgator och kollektivtrafikstråk som binder samman området med Mölndal. Sambanden med Välenområdet och ett sammanhängande grönstråk från Änggårdsbergen till Sandsjöbacka finns också med i bilden. I strukturplanens framtidsbild ersätts Sisjömotet med två mot, Kobbegårdsmotet i väster och Eklandamotet i öster. I senare arbete har förslaget att ersätta Sisjömotet med ett Kobbegårdsmot omprövats. Såsom redovisas i denna rapport innebär det istället att Sisjömotet byggs om och anpassas till ett nytt Eklandamot. Mölndals översiktsplan Mölndals översiktsplan uttalar strategier för att förstärka huvudvägnätets kapacitet och att trafikplatser byggs ut så att tillgängligheten till regioncentrum förbättras. Genomfartstrafik på lokalvägnätet skall föras ut på huvudvägnätet för att minska störningarna för boende. Aminogatan och Bifrostgatan ingår i en lokal bilring runt centrala Mölndal. Miljöprioriterade åtgärder eftersträvas i det lokala väg och gatunätet. I Mölndals översiktsplan 2006 redovisas att Fässbergsdalen till stor del är detaljplanelagd för verksamheter centralt genom dalgången och bostäder norr respektive söder därom. Större delen av verksamhetsområdena är idag bebyggda huvudsakligen för industri och lager men till viss del också för kontorsverksamheter. I delar av Eklanda är bostadsbebyggelsen under utveckling. I Eklanda och Balltorp finns ett större sammanhängande jordbruksområde på ömse sidor av Söderleden. Översiktsplanen betecknar detta som ett utvecklingsområde där annan markanvändning kan bli aktuell i framtiden. När översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige uttalades att området mellan Eklanda och Fässberg, norr om Frölundagatan, skall planeras för bostäder. Detaljplanearbetet har påbörjats. Översiktsplanen förutsätter att befintligt vägnät utgör huvudstruktur för trafiken förutom att en ny huvudgata föreslås från Fässbergsmotet söderut mot västra Balltorp. För att klara framtida trafikutveckling föreslås kompletteringar och utbyggnad av fler trafikplatser på Söderleden. Översiktsplanen nämner dels ombyggnad av Fässbergsmotet, dels en ny trafikplats vid Åbyvägen, kallad Travbanemotet, samt för ett resonemang om ytterligare en trafikplats i Eklanda. Översiktsplanen redovisar också reservat för framtida kollektivtrafik utmed Söderleden alternativt utmed Idrottsvägen/Bifrostgatan/Frölundagatan.

9 Gemensamma strategier En central utgångspunkt för formulering av utbyggnadsstrategierna för Fässbergsdalen är målsättningen att förtäta och utveckla staden utmed huvudgator och kollektivtrafikstråk. Dessa stråk skall fungera som sammanbindande länkar inom och mellan de båda kommunerna. Åt väster behöver sambanden med Välenområdet väster om Säröleden förbättras och åt öster behöver Sisjöområdet knytas samman med områden i Lunnagård och vidare österut mot Åbro. Ett sammanhängande grönstråk från Änggårdsbergen till Sandsjöbacka finns också med i bilden och skall samverka med övrig infrastruktur. För att hantera förväntad trafikökning måste handelsutvecklingen styras och gatustrukturen kompletteras och anpassas för blandade trafikslag. En omställning mot uthållig stadsutveckling kräver också att kapaciteten för kollektivtrafiken förbättras avsevärt och att gatorna anpassas för olika trafikslag. Med en trafikstruktur som skiljer på trafik med olika mål och genom lokalisering av volymhandel och annan trafikalstrande verksamhet till lägen med nära koppling till Söderleden kan huvudgator längre in i området ges bättre möjlighet att utvecklas som stadsgator. Exempel på detta är Otto Elanders Gata/Jolengatan och Stora Åvägen/Lunnagårdsgatan som kan utvecklas till stråk med omsorg om fotgängare, cyklister och kollektivtrafik. Kantas gatorna med verksamheter som stimulerar gatulivet ger detta förutsättningar för att stadsmiljön utvecklas i dessa stråk. Kollektivtrafiken dras fram i centrala gatustråk som inledningsvis klarar en blandad trafik, men som på sikt med ökade trafikvolymer kan kompletteras med separata busskörfält. Gång och cykelstråken i området utvecklas och utformas med stor omtanke om fotgängare och cyklister. Säkerhet och trygghetsaspekter lyfts fram. Nya eller ombyggda stråk lokaliseras och utformas så att dom blir gena och lätt orienterbara. Hållplatser för kollektivtrafiken placeras i strategiska bytespunkter eller målpunkter.

10 4 SÖDERLEDEN 4.1 Ur Vägverkets Förstudie Vägverket har i samråd med Göteborg och Mölndal genomfört en förstudie av Söder Västerleden. En samrådshandling är daterad och tillhörande beslutshandling, Här följer ett utdrag ur dessa handlingar. Söderleden är tillsammans med Västerleden av riksintresse för godstransporter till Göteborgs Hamn och industrierna på västra Hisingen. Inte minst gäller detta transporter av farligt gods som inte tillåts på väg E6 genom Tingstadstunneln. I takt med trafikens och stadens utveckling blir effekterna av trafikleden som barriär och störningskälla i staden allt mer påtagliga. Det är därför viktigt att Söderleden inte enbart anpassas för att tillgodose ökande transportvolymer utan att anpassningen görs för att också tillgodose stadens behov av ett tillgängligt transportsystem och god miljö. Söderleden har i detta avseende en fördel jämfört med exempelvis Västerleden genom att vägområdet är väl tilltaget. Bebyggelsen ligger på relativt stort avstånd från leden och med litet inslag av bostäder. Trafik Idag har Söderleden otillräcklig kapacitet i Sisjömotet och Fässbergsmotet, vilket tidvis förorsakar begränsad framkomlighet för biltrafik in och ut ur området. Med prognostiserad trafikökning kommer framkomligheten att försämras ytterligare. Inte minst kommer utvecklingen i området att generera mer lokal trafik som skall av och på Söderleden. För trafikutvecklingen på lång sikt, fram till 2025, ligger en prognos till grund, som förutsätter att satsningen på kollektivtrafik i Göteborgsområdet (K2020) genomförs och får avsedd effekt, nämligen att 25% av resande med bil flyttas över till kollektiva färdmedel. För Söderleden innebär det att trafiken ökar med 13% jämfört i dag. På lokalgatorna kan ökningarna bli betydligt högre, uppemot +25%. Om satsningen på kollektivtrafik inte får fullt genomslag kommer biltrafiken på Söderleden och anslutande lokalgator att öka så kraftigt att allvarliga kapacitetsproblem uppstår. En orsak till detta är bristen i lokalgatusystemet som bland annat saknar en förbindelse söder om Söderleden. Trafikökningen på Jolengatan kan bli mer än +50%. Procentuella trafikökningar i samma storleksordning kan komma på Otto Elanders gata Frölunda Smedjegata samt på Bifrostgatan och Idrottsvägen. Projektmål Förstudiens utgångspunkt är primärt att säkerställa Söderledens funktion som transportväg för godstrafiken till ytterhamnarna och industrierna på västra Hisingen. Dock skall de åtgärder som föreslås bidra till utveckling av ett hållbart transportsystem som stöttar inte bara nationella mål utan också regionala och lokala utvecklingsmål på kort och lång sikt. Projektmålen är: Ett tillgängligt transportsystem En hög transportkvalitet En säker trafik En god miljö Ett jämställt transportsystem En positiv regional utveckling En positiv lokal utveckling 4stegs principen Tänkbara åtgärder prövas enligt den så kallade 4stegs principen: Steg 1 innebär åtgärder som kan påverka transportbehovet och valet av transportsätt genom att anpassa den fysiska planeringen, att satsa kraftfullt på kollektivtrafik, att flytta över godsvolymer till järnväg samt att införa trafikavgifter eller trängselskatt. Steg 2 innebär åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät och befintliga fordon med hjälp av

11 trafikantinformation, trafikstyrning i tid och rum samt gemensam hastighet. Gemensamt för steg 1 och 2 är att åtgärderna är av allmän och övergripande karaktär och mindre konkreta avseende fysiska på SöderVästerleden. Allmänt kan dock sägas att denna typ av allmänna åtgärder kan bidra till att vägsystemet används mer effektivt, och därmed bidrar till ett mer tillgängligt transportsystem med högre transportkvalitet, bättre miljö och en positiv regional utveckling. Åtgärderna kan bidra till att dämpa trafikproblemen på och omkring leden, även om effekten på framkomlighet och kapacitet är liten. Steg 3 innebär begränsade ombyggnadsåtgärder, såsom additionskörfält mellan trafikplatserna, separata busskörfält med hållplatser, ombyggnad av Sisjömotet och mindre åtgärder i Fässbergsmotet. Åtgärderna som kan genomföras på kort sikt (510 år) medför förbättrad framkomligheten för trafiken i sin helhet men framför allt på lokalvägnätet. Separata busskörfält genom trafikplatserna förbättrar framkomligheten för kollektivtrafiken och hållplatser (knutpunkter) förbättrar tillgängligheten till kollektivtrafiksystemet. Steg 4 innebär nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder såsom utbyggnad till sex genomgående körfält på Söderleden, ny trafikplats mellan Sisjömotet och Fässbergsmotet (det s.k. Eklandamotet), nytt kollektivtrafikstråk utmed leden samt kompletteringar i det lokala vägnätet. Utbyggnad till sex körfält förbättrar framkomligheten för alla transportslag på Söderleden, men kräver åtgärder också på Västerleden, såsom breddning av Gnistängstunneln, om kapacitetstillskottet skall kunna utnyttjas fullt ut. Ny trafikplats (Eklandamot) är nödvändig om planerad fortsatt exploatering av Fässbergsdalen skall kunna fullföljas. Kollektivtrafikstråket kan till en början trafikeras med buss för att i ett senare skede uppgraderas för spårbunden trafik. Åtgärder på det lokala vägnätet bidrar till minskat tryck på Söderleden. Exempel på detta är Askims Stationsväg med trafikplats på Säröleden och ny lokal vägförbindelse söder om Söderleden mellan Sisjö och Åbroområdena. Behovet av åtgärder i det lokala systemet för ökad och säker tillgänglighet också för övriga trafikanter (gående och cyklister) kommer att öka när områdena utvecklas och exploateras hårdare. Utbyggnadsscenarier Två scenarier redovisas för tänkbara åtgärder. Scenario A bygger på att satsningarna på kollektivtrafik (K2020) får fullt genomslag och/eller att andra åtgärder i trafiksystemet leder till avlastning av Söderleden. Söderleden kan då fungera som idag med fyra genomgående körfält dock kompletterad med additionskörfält mellan trafikplatserna. (Steg 3 enligt 4 stegsprincipen) Scenario B bygger på att satsningarna på Kollektivtrafik (K2020) inte får fullt genomslag och/eller att inga andra åtgärder genomförs som medför att Söderleden avlastas. Söderleden behöver då byggas ut till sex genomgående körfält. (Steg 4 enligt 4stegsprincipen) I Sisjömotet är framkomlighetsproblemen så stora att en ombyggnad föreslås redan på kort sikt, (inom tre år). Oavsett vilket scenario som kommer att gälla kan utbyggnad av additionskörfält mellan trafikplatser ses som en första etapp i arbetet med uppgradering av leden. Fortsatt utbyggnad till sex körfält kan genomföras i en andra etapp. Andra kortsiktiga åtgärder kan också utgöra etapper av en mer långsiktig utbyggnad. Exempel på detta är utbyggnad av Sisjömotet och separata busskörfält. Förändrad markanvändning och nyexploatering i Fässbergsdalen ställer krav på utbyggnad av ny trafikplats mellan Sisjömotet och Fässbergsmotet. Vägverkets beslut Efter genomförd remiss beslutar Vägverkat Region Väst med beaktande av inkomna yttranden fortsätta planeringen bl.a. enligt följande: Åtgärder på kort sikt Upprätta arbetsplan för ombyggnad av Sisjömotet Utbyggnad av additionskörfält på Västerleden mellan Fiskebäcksmotet och Tynneredsmotet Utbyggnad av additionskörfält på Söderleden mellan Åbromotet och Järnbrottsmotet Åtgärder på lång sikt Fortsatt utredning av Söderleden för att klarlägga behovet på lång sikt Komplettering av Gnistängstunneln med ett nytt rör ligger minst tio år fram i tiden varför vidare utredning avvaktar om och när projektet kommer med i Vägverkets planer.

12 5 UTVECKLING PÅ LÅNG SIKT 5.1 Allmänt I en studie, som nyligen genomförts, har WSP kommit fram till att Göteborg och Mölndal tillsammans under perioden fram till 2025 kommer att få netto cirka nya arbetstillfällen, samtliga inom tjänstesektorn. Under förutsättning att utvecklingen stöttas med förbättrad infrastruktur och kollektivtrafik kan av dessa nya arbetstillfällen komma att hamna i Fässbergsdalen. Om kollektivtrafiken inte utvecklas så som förutses i K2020 arbetet kommer dock antalet nya arbetstillfällen att bli högst Såväl förbättrad vägstruktur som kraftigt utvecklad kollektivtrafik krävs följaktligen för att stötta utvecklingen i Fässbergsdalen. 5.2 Markanvändning Kartillustration på motstående sida redovisar framtida markanvändning i Fässbergsdalen enligt nuvarande planer och idéer. Detta innebär att så gott som all byggbar mark kommer att tas i anspråk, men också att verksamheter i befintlig bebyggelse ändrar karraktär och innehåll. För Högsbo/Sisjöområdet, som i huvudsak är fullt utbyggt redan idag, innebär det att befintliga verksamheter i allt större utsträckning ersätts av handel och andra publika verksamheter. Visst tillskott av bostäder kan också förekomma. Inom Mölndal blir bostadsområdena Eklanda, Lilla Fässberg och Åby Stallbacke i norr liksom Västra Balltorp i söder fullt utbyggda. Jolenområdet, Lunnagården och Kongagården blir fullt exploaterade med verksamheter. Omvandlingen av befintlig bebyggelse i Åbroområdet för mer personalintensiva verksamheter fortgår kontinuerligt. 5.3 Väg och gatunät Planen som redovisar hur väg och gatusystemet kan utvecklas på lång sikt är en reservatsplan. Detta innebär att åtgärder i väg och gatunätet redovisas för vilka mark behöver reserveras även om projekten ännu inte är finansierade. Vissa av åtgärderna kan komma att behövas redan på kort eller medellång sikt, medan andra åtgärder skall vara möjliga att genomföra på längre sikt när behov uppstår. Söderleden Söderleden är som regionalt stråk en utomordentligt viktig resurs för framtida person och godstransporter oavsett transportmedel. Vägkorridoren skall därför vara så tilltagen att den möjliggör anpassning för framtida behov oavsett om det gäller vägtransporter, såsom beskrivs i Vägverkets förstudie, eller om det i en framtid också skulle bli aktuellt med spårburna transporter. Korridorens bredd skall vara så tilltagen att också nödvändiga skyddsavstånd till kringliggande bebyggelse kan vidmakthållas. Söderledens vägområde är idag så väl tilltaget att det bedöms tillräckligt för att möta dessa framtida behov. Det är därför viktigt att hävda detta vägområde i kommande planering. Om och nybyggnad av trafikplatser På Söderleden: Ombyggnad av Sisjömotet och nytt Eklandamot som en samverkande trafikplats Nytt Travbanemot På Säröleden: Askims Stationsväg Nytt mot söder Järnbrottsmotet På Dag Hammarskjöldsleden Komplettering av Radiomotet med av och påfartsramper söderut På E6: Ny trafikplats söder Åbromotet Huvudgator Nya parallellgator utmed Söderleden mellan Kobbegårdsvägen och Eklandamotet Ny vägförbindelse mellan Kobbegårdsvägen och Näsetvägen med ny anslutning till Säröleden Askims Stationsväg i ny sträckning Ny huvudgata mellan Stora Åvägen och Otto Elanders gata/jolenvägen i kombination med ny trafikplats Eklandamotet Ny väg söder om Söderleden som förbinder Stora Åvägen med Fässbergsmotet och Aminogatan Koppling över Söderleden mellan Aminogatan och Åbyvägen i kombination med ny trafikplats Travbanemotet Nya vägar för anslutning till Västra Balltorp Övrigt För gator utpekade som huvudstråk för kollektivtrafik måste mark reserveras för åtgärder som säkerställer framkomligheten för bussar och i förekommande fall också möjliggör eventuell framtida utbyggnad av spårväg. 10

13 FÄSSBERGSDALEN UTVECKLING PÅ LÅNG SIKT 11

14 5.4 Kollektivtrafik Skall Fässbergsdalen kunna utvecklas på ett ur alla aspekter hållbart sätt med ytterligare handel, kontor och annan besöksintensiv verksamhet måste också kollektivtrafiken utvecklas i linje med regionens ambitioner. I kollektivtrafikprojektet K2020 har denna ambition formulerats så att andelen resande med kollektiva färdmedel skall fördubblas fram till år Omvänt innebär det att i genomsnitt 25% av resorna med personbil skall flyttats över till kollektiva färdmedel. Prognoserna för framtida trafik som ligger till grund för dimensioneringen av väg och gatunätet bygger på att K2020 förverkligas. Tillräckligt utrymme måste då också reserveras för buss och spårvagnstrafik. På karta redovisas huvudstråk för framtida kollektivtrafik inom och genom Fässbergsdalen. Tillsammans bildar stråken ett nät i vilket det är möjligt att skapa system av linjer med bra framkomlighet i trafiken och god tillgänglighet för resenärerna. Blå linjer illustrerar huvudstråk för buss. Vissa av dessa stråk kan bli aktuella för Kom Ofta linjer enligt K2020 terminologin och som trafikeras med stomlinjer eller spårvagn. Gemensamt för gator som ingår i redovisade stråk är att det är extra viktigt att tillgodose god framkomlighet. För vissa av de mest trafikerade gatorna, såsom Sisjövägen, Otto Elanders gata, Stora Åvägen och Aminogatan, är det nödvändigt att reservera utrymme för separata bussfält. Att i framtiden bygga ut spårvägslinje i stråket genom Åby, Eklanda och Högsbo har också diskuterats. Om detta är praktiskt genomförbart är dock inte klarlagt. Röda streckade linjer illustrerar kollektivtrafikstråk utmed huvudlederna Söder/Västerleden, Säröleden och Dag Hammarskjölds leden. Detta är stråk lämpliga för Kom Fort linjer enligt K2020 terminologin och som trafikeras med expressbussar. Inledningsvis trafikeras dessa linjer i blandtrafik eller i separata busskörfält på sträckor där så är nödvändigt för framkomligheten Senare när trafikvolymerna så kräver eller motiverar kan helt separerade banor för busstrafik alternativt spårtrafik byggas ut. Röda heldragna linjer illustrerar pendeltågtrafik på Västkustbanan samt spårvagnstrafik från Frölunda Torg mot Göteborgs centrum. Röda fyllda cirklar illustrerar viktigare knutpunkter i kollektivtrafiksystemet Frölunda Torg och Mölndals Centrum som fungerar som bytespunkter men också utgör betydelsefulla målpunkter. Röda ofyllda cirklar illustrerar platser lämpliga att utveckla som bytespunkter i systemet. Här erbjuds effektiva byten mellan linjer, men kan också utvecklas till attraktiva destinationer utmed Kom Fort linjerna förutsatt att närområdet förtätas med innehåll av personaloch besöksintensiva verksamheter. Röda rektanglar markerar lämpliga lägen för övriga hållplatser 12

15 5.5 Cykeltrafik På karta redovisas framtida huvudstråk för cykeltrafik. Detta nät av huvudstråk är cyklisternas motorvägsystem och skall utformas med hänsyn därtill. Viktiga kriterier vid utformning är då att de skall vara gena, lätt orienterbara och separerade från övriga trafikslag. Det skall också kännas tryggt att cykla utmed stråken, vilket bland annat innebär att cykelbanorna helst skall följa trafikerade gator eller leder för att uppleva kontakt med andra trafikanter. Cykelbanorna skall också vara väl upplysta och fria från skymmande föremål och vegetation. Korsningar med större trafikleder skall vara planskilda. Plankorsningar med gator skall utformas för minsta möjliga konflikt med övriga trafikslag, vilket bland annat innebär att väjningsreglerna skall framgå tydligt och cykeltrafiken prioriteras. Utöver dessa huvudstråk finns ett mer finmaskigt nät av sekundära cykelbanor in i stadsdelarna. Dessa kan utformas som separata cykelbanor där så är praktiskt möjligt eller nödvändigt av trafiksäkerhetsskäl, men kan likväl blandas med övriga trafikslag på lokalgator. 5.6 Gångtrafik Gångtrafiken följer samma huvudstråk som cykeltrafiken. Dock med den skillnaden att gångtrafikanter inte rör sig på samma avstånd som cyklister. Därmed är genhet ett än viktigare kriterium för att underlätta möjligheten att i vardagen förflytta sig gående. För gående är därför ett mer finmaskigt nät viktigt för att överbrygga barriärer och undvika omvägar. Här utgör framför allt Söderleden en kraftig barriär som måste överbryggas genom tillskapande av fler gångförbindelse om norra och södra halvorna av dalen skall kunna fungera som ett funktionellt område. Liksom för cyklister är det en trygghetsfaktor att stråken i så stor utsträckning som möjligt följer trafikerade gator och trafikleder samt att dom är upplysta och fria från skymmande föremål. Icke signalreglerade korsningar med biltrafik skall utformas så att väjningsregler framgår tydligt och att gångtrafikanter prioriteras. Inne i stadsdelarna kan lokalgator där så är möjligt med fördel utformas som gångfartsgator för blandad trafik. 13

16 FÄSSBERGSDALEN TRAFIK 6 UTVECKLING PÅ KORT SIKT 6.1 Markanvändning På kort sikt (57 år) bedöms utvecklingen i Fässbergsdalen leda till ett tillskott av ca m² verksamheter, ca m² handel samt ca 500 bostäder. Verksamheter: Sisjön m² Eklanda m² Jolen och Växthuset m² Lunnagården m² Taljegården m² Handel: Högsbo m² Sisjön m² Bostäder: 6.2 Lilla Fässberg/Åby Stallbacke 500 lgh Trafikanalys Med hänsyn till den tidvis besvärliga trafiksituation som redan idag råder i delar av vägnätet är det angeläget att analysera påverkan av tillkommande aktiviteter i området. Av den anledningen har en särskild trafikanalys genomförts för del av trafiksystemet från Järnbrottsmotet i väster till Fässbergsmotet i öster inklusive omgivande huvudgator. Dessa trafikanalyser redovisas i sin helhet i särskild rapport, Vectura 22 juni Här redovisas en sammanfattning av resultaten med förslag till åtgärder. Trafikutveckling Analysen visar att tillskottet av verksamheter, handel och bostäder som planeras för det korta tidsperspektivet sannolikt förorsakar ett tillskott av biltrafik i området på ca fordonsrörelser per vardagsdygn. Därtill skall läggas den allmänna trafiktillväxten på ca 0,8% per år, vilket för denna tidsperiod kan innebär ett tillskott på totalt 5 á 6 %. Sammantaget innebär det att den totala biltrafiken inom och genom analysområdet på kort sikt kan komma att öka med drygt 20%. Om inga åtgärder vidtas innebär det att framkomligheten i framförallt Fässbergsmotet och Sisjömotet samt på Sisjövägen och Otto Elanders gata kommer att bli allt sämre. Åtgärder Trafiksimuleringar har genomförts för att testa effekten av en rad olika åtgärder i väg och gatunätet. I vissa fall alternativa lösningar, i andra fall enskilda åtgärder eller åtgärder som kompletterar varandra. Simuleringarna har gjorts för en trafiksituation under högtrafik en eftermiddag. Exempel på åtgärder som analyserats är: 14 Breddning av Sisjövägen och Otto Elanders gata inklusive ombyggnad av cirkulationsplatser. Olika åtgärder i Sisjömotet och Fässbergsmotet på Söderleden samt Radiomotet på Dag Hammarskjöldsleden. Nya lokalgator utmed Söderleden Additionskörfält Söderleden på olika delsträckor av Ny sträckning av Askims Stationsväg Ny huvudgata söder om Söderleden mellan Sisjön och Åbroområdet. Dessutom har en rad andra mindre åtgärder i korsningar o.d. testats. Resultat Trafiksimuleringarna visar att relativt enkla åtgärder i Sisjömotet samt viss breddning av Sisjövägen får tillräcklig effekt för att kunna avveckla de ökande trafikvolymerna in och ut ur Högsbo/Sisjöområdet.

17 Också nytt verksamhetsområde i Lunnagården kan trafikmatas åt väster via Stora Åvägen. Däremot kvarstår kapacitetsproblem på Otto Elanders gata trots åtgärder i korsningarna och trots viss avlastning av trafik genom utbyggnad av ny parallellgata till Söderleden. Breddning av Otto Elanders gata till fyra körfält är därför en nödvändig åtgärd för att på kort sikt komma tillrätta med kapacitetsproblemen. Kompletterande mer detaljerade trafikanalyser visar också att korsningen med Lona Knapes gata måste ägnas speciell uppmärksamhet för att klara trafiken till och från handelsområdena. Även om Otto Elanders gata breddas för att kunna ta mer trafik är utbyggnaden av en ny lokalgata utmed Söderleden mellan Sisjömotet och Victor Hasselblads gata angeläget för att förbättra tillgängligheten till området. I Fässbergsmotet uppstår fortfarande köbildningar i tillfarterna till såväl den norra som den södra cirkulationsplatsen. Den allvarligaste konsekvensen av detta är den trafiksituation som uppstår på avfartsrampen väster ifrån med risk för köbildningar ut på Söderleden. Trafikanalyser visar att utbyggnad av en ny huvudgata mellan Stora Åvägen och Fässbergsmotet leder till trafikavlastningar i Fässbergsmotet som innebär att allvarligare köbildningar undviks. Sisjömotet klarar också att avveckla den ökade trafik som åtgärden innebär. 6.3 Åtgärder på kort sikt Väg och gatusystemet Med stöd av trafikanalyserna föreslås följande åtgärder att genomföras inom en 5 7 års period: 1 På och avfartsramper mot söder i Radiomotet 2 Breddning av Otto Elanders gata inklusive cirkulationsplatser. 3 Ny sträckning av Askims Stationsväg 4 Åtgärder i Sisjömotet för ökad framkomlighet för biltrafiken. Utformningen anpassas med avseende på nytt Eklandamot. 5 Koppling Datavägen Kobbegårdsvägen 6 Breddning av Sisjövägen 7 Additionskörfält på Söderleden mellan Järnbrottsmotet och Sisjömotet. 8 Utbyggnad av etapp 1 av ny vägförbindelse mellan Stora Åvägen i Sisjön och Aminogatan i Åbro. 9 Fässbergsmotet ev åtgärder trimning alt ombyggnad Ytterligare åtgärder kommer att behövas såsom mindre ombyggnad av gatukorsningar, förbjuda vissa vänstersvängar in och ut från kvarter etc. Kollektivtrafiksystemet Busstrafiksystemet utvecklas successivt och dess behov av framkomlighet tillgodoses med signalprioriteringar och utbyggnad av separata körfält. Exempel på detta är Otto Elanders gata och Sisjövägen där utbyggnad av busskörfält bör övervägas i samband att förestående ombyggnader. Sisjövägen utnyttjas idag inte för busstrafik bland annat med anledning av att framkomligheten tidvis är alltför begränsad. I samband med att busshållplats byggs ut på Söderleden i Sisjömotet bör framkomligh etsförbättrande åtgärder vidtas på Sisjövägen och Otto Elanders gata för att möjliggöra byte mellan linjer. Cykelsystemet Vissa kompletteringar av huvudsystemet erfordras. Exempelvis behöver en ny gång och cykelbro byggas över Söderleden vi Åbyvägen för att ersätta befintlig bro som inte har full standard. Eventuellt kan bron utformas också biltrafik mellan Argongatan och Åbyvägen. 15

18 FÄSSBERGSDALEN TRAFIK 7 UTVECKLING PÅ MEDELLÅNG SIKT 7.1 Markanvändning På medellång sikt (1012 år) bedöms utvecklingen i Fässbergsdalen leda till ett tillskott av ytterligare ca m² verksamheter och ca m² blandat handel och kontor. Dessutom planeras för ett tillskott av ca 450 bostäder. Verksamheter: Lunnagården/Kongagården m² Åby m² Sisjön m² Handel: Högsbo m² Sisjön m² Handel och kontor: Sisjön m² Bostäder: 7.2 Lilla Fässberg/Åby Stallbacke 450 lgh Trafikanalys Trafikanalyser har också genomförts för åtgärder på medellång sikt. För resultaten i sin helhet hänvisas till Vecturas rapport. Här redovisas ett sammandrag. Trafikutveckling Det tillskott av verksamheter, handel och bostäder som förväntas på medellång sikt kommer att innebära ytterligare tillskott av biltrafik i området på ca fordonsrörelser per dygn. Det totala tillskottet jämfört med idag skulle därvid bli ca fordon per dygn. Därtill skall läggas den allmänna trafiktillväxten på ca 0,8% per år, vilket för hela tidsperioden kan innebär ett tillskott på totalt 10 %. För analysområdet kan detta innebära att den totala biltrafiken inom och genom området på medellång sikt kommer att öka med cirka 27%. viss begränsad framkomlighet i anslutningen till handelsområdet. Åtgärder 7.3 Åtgärder på medellång sikt Trafiksimuleringar har genomförts för att testa effekten av olika åtgärder i väg och gatunätet. Utöver de åtgärder som redovisats för genomförande på kort sikt har kompletterats med ytterligare åtgärder för genomförande på medellång sikt. Exempel på detta är: utbyggnad av nytt Eklandamot med anslutningar mot Jolengatan/Otto Elanders gata och Stora Åvägen. utbyggnad av parallellgator mellan Eklandamotet och Sisjömotet. Resultat Trafiksimuleringarna visar att Sisjömotet, Fässbergsmotet och ett nytt Eklandamot klarar trafikbelastningarna väl. På Otto Elanders gata förekommer fortfarande 16 Väg och gatusystemet Med stöd av trafikanalyserna föreslås följande åtgärder att genomföras inom en års period: 1 Utbyggnad av planskild korsning mellan Askims Stationsväg och Säröleden 2 Utbyggnad av Sisjömotet med anslutande gator mot Jolengatan i norr och Stora Åvägen/ Nya Lunnagatan i söder Fässbergsmotet ev trimningsåtgärder Utbyggnad av parallellgator till Söderleden Ny gata från Stora Åvägen till Fässbergsmotet Ny vägförbindelse mellan Aminogatan och Åbyvägen

19 Kollektivtrafiksystemet Busstrafiksystemet utvecklas successivt och dess behov av framkomlighet tillgodoses med signalprioriteringar och utbyggnad av separata körfält. Cykelsystemet Cykelsystemet kompletteras i takt med att nya kvarter exploateras och nya gator tillkommer. 17

20 FÄSSBERGSDALEN TRAFIK 8 UTFORMNING AV HUVUDGATOR 8.1 Otto Elanders gata / Sisjövägen Nuvarande situation Otto Elanders gata är för närvarande utformad med ett körfält i vardera riktning för blandad bil och busstrafik. En separat gång och cykelbana är utbyggd på gatans södra sida. Korsningarna med Victor Hasselbladhs gata och Sisjövägen är utformade som cirkulationsplatser. Framtida utbyggnad Trafikanalyserna visar på nödvändigheten av att bygga ut Otto Elanders gata till två körfält per riktning för att klara framtida ökande trafikvolymer som till väsentlig del förorsakas av den utbyggda handeln i området. Dock blir svängande strömmar in och ut från handelsområdet så stora att tillräcklig kapacitet blir svår att tillgodose med en normal korsningsutformning. Istället redovisas här en isärdragen korsning med J A Pripps gata och L Knapes gata så att trafik från väster respektive öster inte konkurerar om kapaciteten i korsningen. Eftersom ett körfält per riktning är tillräckligt för passerande biltrafik skapas på så sätt också utrymme för en busshållplats mellan tillfarterna utmed busskörfälten i mitten av gatan. Cirkulationsplatsen i korsningen med Sisjövägen vidgas för att rymma genomgående busskörfält. 18

21 8.2 Pepparedsleden / Aminogatan Nuvarande situation Pepparedsleden och Aminogatan är huvudgator för matning av Åbroområdet men också för genomfart mellan Åbromotet i norr och Balltorp i söder samt mot Fässbergsmotet i väster. Båda gatorna är idag utformade med ett genomgående körfält per riktning för blandad bil och busstrafik. Framtida utbyggnad Med hänsyn till den trafikutveckling som förutses som ett resultat av inte minst utvecklingen inom Åbroområdet i sig är det viktigt att tillräckligt utrymme reserveras i plan för framtida utbyggnad av gatorna. Också kollektivtrafiken måste kunna garanteras full framkomlighet genom utbyggnad av reserverade körfält. Här redovisas en idé hur Pepparedsleden inom befintligt trafikreservat kan byggas ut för fyra körfält med central bussgata och ny huvudhållplats för området. Aminogatan illustreras med ett körfält per riktning liksom idag men med mittkörfält reserverade för buss. På sträckan mellan Pepparedsleden och korsningen med Neongatan finns erforderligt utrymme i plan. På sträckan vidare västerut kan fastighetsreglering bli nödvändigt för att skapa tillräckligt utrymme för breddning av gatan. 19

22 8.3 Stora Åvägen / Nya Lunnagårdsvägen Nuvarande situation Stora Åvägen är huvudgatan i Norra Sisjöområdet som ansluter mot Kobbegårdsvägen i väster och som i öster slutar som en återvändsgata vid kommungränsen. Mellan Sisjövägen och kommungränsen är gatuområdet relativt brett, ca 55 meter, då det rymmer inte enbart gatan utan också ett grönområde med Stora Ån. att förlänga Stora Åvägen österut förbi Lunnagården med anslutning till Aminogatan i Åbro. Illustrationen visar anslutningspunkten mellan Stora Åvägen och den nya Lunnagårdsvägen. Vid kommungränsen redovisas också hur nya vägar mot Eklandamotet och Västra Balltorp ansluts mot Lunnagårdsvägen. Framtida utbyggnad En av strategierna för utveckling av Fässbergsdalens trafiksystem är att skapa en ny förbindelse på södra sidan om Söderleden mellan Sisjöområdet och Åbroområdet. Förslaget i denna plan är att åstadkomma detta genom 20

23 8.4 Stora Åvägen / Nya Lunnagårdsvägen Eklandamotet Jolengatan I samband med Eklandamotets utbyggnad behöver också anslutande gator byggas ut dels mot Stora Åvägen och Nya Lunnagårdsvägen i söder, dels mot Jolengatan i norr. Dessutom behöver parallellgator till Söderleden byggas för kontakt och samverkan med Sisjömotet. Illustartion nedan visar ett förslag till utformning av Eklandamotet med av och påfartsramper på östra sidan med anslutning till nya lokalgator via cirkulationsplatser. 21

24 9 UTFORMNING AV TRAFIKPLAT SER 9.1 Sisjömotet Illustrationen visar möjlig utbyggnad av Sisjömotet och Sisjövägen för ökad kapacitet och framkomlighet. Sisjövägen breddas från två till fyra genomgående körfält. Trafikplatsen kompletteras med nya av och påfartsramper. Bland annat visar illustrationen en möjlig direkt påfart till Söderleden från norr mot väster utan att passera cirkulationsplatsen. llustrationen redovisar också möjlig utbyggnad av busshållplatser på Söderleden. Tillsammans med nya hållplatser på Sisjövägen skapar dessa en bytespunkt mellan snabblinjer på Söderleden och övriga stomlinjer och lokallinjer på Sisjövägen. Vad illustrationen inte redovisar är reserverade busskörfält utmed Sisjövägen, vilket också kan komma att behövas för att garantera full framkomlighet för kollektivtrafiken. 22

25 9.2 Eklandamotet / Sisjömotet Illustrationerna redovisar två alternativ till utformning av trafikplatsen för samverkan mellan Sisjömotet och det nya Eklandamotet. Skillnaden är den direkta påfarten västerut på Söderleden som redovisas i skiss 2 med påverkan på utformningen av övriga av och påfartsramper på Söderledens norra sida. I övrigt redovisar illustrationerna behovet av parallellgator till Söderleden för samverkan mellan de båda moten som därmed fungerar som en trafikplats. 23

26 9.3 Travbanemotet I PM, daterat februari 2006, redovisar WSP en studie av alternativa utformningar av ny trafikplats på Söderleden vid Åbyvägen, det s k Travbanemotet. Ett av dessa utformningsförslag framgår av nedanstående figur. På norra sidan ansluter trafikplatsen till Åbyvägen och Nedanvägsgatan och på södra sidan till Aminogatan i en punkt där anslutning av norra Balltorpsområdet kan bli aktuell. Därmed tjänar trafikplatsen inte enbart som ny av och påfart till Söderleden utan också som en komletterande länk i Mölndals huvudgatusystem. I sitt läge mellan Fässbergmotet och Åbromotet bidrar den nya förbindelsen till att överbrygga Söderleden som barriär och underlätta kopplingarna mellan Åbroområdet och Åbyområdet för alla trafikslag. Dessutom har analyser visat att Travbanemotet på ett påtagligt sätt skulle avlasta Fässbergsmotet och Åbymotet från trafik. 9.4 Ny trafikplats på E6 Nedanstående illustration redovisar en tänkbar utformning av ny trafikplats på E6 söder om Åbromotet. Illustrationen skall betraktas som en idé till lösning av två önskemål. Det ena önskemålet är att förbättra kontakten över E6 och Västkustbanan mellan Åbroområdet och gamla riksvägen. Det andra önskemålet är att i framtiden kunna förbättra Åbroområdets kontakt mot E6 söderut utan att behöva passera Åbromotet och Söderleden. Att bygga en ny trafikplats på E6 som här redovisas är något som inte har analyserats närmare i samband med denna utredning. Dock bör möjligheten att reservera mark övervägas i samband med kommande planläggning. 24

27 Principutformning Otto Elanders gata med busskörfält och hållplats 25

28