3.3 GÅNG- OCH CYKELTRAFIK
|
|
- Leif Abrahamsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 3. Funktionsanalys av transportsystemet Restiderna med kollektivtrafiken (undantaget pendeltågen) är jämfört med biltrafikens restider avsevärda. Snabbaste tidtabellsenliga resa mellan Mölndals station och Frölunda Torg tar 17 minuter medan det med bil tar knappt halva tiden. Restiden i radiella förbindelser från Göteborgs centrum (Centralen/Brunnsparken) till Frölunda Torg är med spårvagn minuter, respektive till Mölndals centrum 21 minuter med spårvagn och 8-10 minuter med pendeltåg. Kollektivtrafiken utnyttjar idag Söder- Västerleden i liten omfattning då kopplingen till resenärernas start- och målpunkter är dålig. Det är endast Orange Express som idag trafikerar hela leden. Flera andra linjer nyttjar dock leden på kortare sträckor. Ingen av de större bytespunkterna Kungssten, Frölunda Torg eller Radiomotet ligger i direkt anslutning till leden. Bytespunkterna är dock relativt väl utformade med avseende på resenärernas säkerhet och tillgänglighet samt med hänsyn till byten mellan olika kollektivtrafikslag. 3.3 GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Söder- Västerleden är i princip tillgänglig för gående, cyklister och mopedburen trafik men trafiksituation upplevs som så otrygg att den inte är en lämplig förbindelse. Gång- och cykeltrafikanter hänvisas istället till gång- och cykelvägnätet som ligger längre in i områdena på respektive sida om leden eller till lokalgatunätet. Behovet för oskyddade trafikanter att röra sig längs med leden bedöms dock vara begränsat och de målpunkter som finns utefter leden nås relativt enkelt via det befintliga gång- och cykelvägnätet. Behovet av att röra sig tvärs leden är större och även om det finns många möjligheter att passera den planskilt finns det behov av ytterligare kopplingar. Flera av de befintliga gång- och cykelpassagerna både över och under leden bedöms vara otrygga. Möjligheten att välja annan väg för att passera leden är begränsad för gång och cykeltrafikanterna då passagerna ligger relativt långt ifrån varandra, vilket också bidrar till ökad otrygghet. Fig 3.4 Exempel på bra gång- och cykelport vid Åbromotet. Fig 3.5 Exempel på bra gång- och cykelport under Söderleden. 67
2 4. SAMMANFATTANDE PROBLEMBESKRIVNING Huvudproblemet med Söder- Västerleden är att kapaciteten och framkomligheten inte svarar upp mot ledens funktion som ingående i planerad ringled inom Göteborg och Mölndal för den lokala, regionala och nationella vägtrafiken. Det nationella och regionala problemet ligger i att lederna inte uppfyller önskemålen om god framkomlighet under hela dygnet speciellt som lederna är viktiga trafikstråk för godstransporter till de storindustriella verksamheterna av riksintresse (bl.a. Göteborgs Hamn och raffinaderierna) samt är påbjudna transportleder för farligt gods. Regionalt och lokalt ligger framkomlighetsproblemet numera även i att lederna är utpekade som viktiga länkar för regionens satsning på kollektivtrafiken (K2020), detta i form av KomFort - linjer mellan Mölndal och Hisingen. Huvuduppgiften i förstudien för Söder-Västerleden är att förena transportbehoven med stadens utveckling. Det finns ett nationellt intresse av att upprätthålla en god transportfunktion till och från bland annat hamnen. Tillkomsten av boende, verksamheter och annat längs vägen är ett led i att främja stadsutvecklingen. Utrymmesbehov, störningar och säkerhet är frågor som behöver belysas. För att man skall kunna tillgodose mål avseende regionförstoring och samtidigt minska trafikproblemen i centrala Göteborg krävs en ny transportstrategi. Den innebär att trafik, som inte har en central start- eller målpunkt, leds på kringlederna utanför centrum och då i synnerhet tung godstrafik. Söder- Västerleden ingår i en sådan strategi tillsammans med Hisingsleden och Lundbyleden. Att den genomgående trafiken på E6 är stor beror bland annat på att dessa kringleder inte attraherar trafik i önskvärd grad. Utmaningen är att kunna behålla och utveckla Söder-Västerleden som en viktig förbindelseled med hög framkomlighet i ett nationellt och regionalt perspektiv. Trafiken uppgår för närvarande till fordon per dygn, varav tung trafik är ca 9 %. Med tanke på en framtida transportstrategi kan Söder-Västerleden få en ökning av tung trafik med upp till 15-20%. Till följd av hög trafikbelastning uppkommer redan idag, under morgon och eftermiddag, problem rörande framkomligheten. Med prognostiserad trafikökning, som till viss del kommer att bero av generell trafikökning och på planerad stadsutveckling i Fässbergsdalen samt övriga områden utmed lederna, bedöms framkomlighetsproblemen att öka. Möjligheterna att anpassa Söder-Västerleden till olika anspråk påverkas av det begränsande utrymmet för framför allt Västerleden. Kollektivtrafikens anspråk på egna utrymmen på leden kan i många fall inte tillgodoses utan att såväl gods- som pendlings- och lokal biltrafik drabbas. I avsikt att öka det kollektiva resandet, relativt resande med personbilar, har Göteborgsregionens kommunalförbund som målsättning att öka marknadsandelen för det kollektiva resandet från 20 % till 40 %, år Detta kan medföra ett framkomlighetsoch tillgänglighetsproblem i det fall separata kollektivkörfält i kombination med goda hållplatslägen inte kan erbjudas. Behoven i vissa avseenden är angelägna att lösa på kort sikt medan en optimal slutlösning kan ta lång tid att genomföra och vara svår att finansiera. Åtgärder som går att inordna i ett etappvis genomförande är ofta gynnsamma. I detta skede behöver såväl kortsiktiga som långsiktiga åtgärder belysas. Samordning med Göteborgs och Mölndals planering är nödvändig. Man kan konstatera att de motstridiga kraven på en stadsutveckling utmed lederna och starkt trafikstråk med god framkomlighet, är både tematiska, geografiska, ekonomiska såväl som tidsmässiga. Den lokala 68
3 4. Sammanfattande problembeskrivning utvecklingen innebär också ökande trafik som belastar Söder-Västerleden och som delvis har andra behov än den genomgående trafiken. Den lokalt knutna trafiken behöver lätt komma till och från leden och vidare på det lokala gatunätet som i dag är bristfälligt ur flera aspekter. Söderleden begränsar kontaktmöjligheterna i nord-sydlig riktning, vilket också i hög grad påverkar cyklister och gående. Under de senaste 5-10 åren har utvecklingen av trafik, handelsetableringar och bebyggelse varit påtaglig i framför allt Sisjö-Eklandaområdet. Detta har starkt påverkat trafiksituationen längs Söder-Västerleden. Till detta skall läggas utvecklingen av Frölunda Torg och Mölndals centrum. Kraftig bostadsexploatering planeras i centrala Mölndal och längs hela Fässbergsdalen. Hamnens verksamheter är dessutom i mycket stark tillväxt, vilket också påverkar Söder-Västerleden. av sträckan. Ett delproblem är hur framkomligheten för kollektivtrafiken kan säkras för att öka attraktiviteten för det kollektiva resandet på kort och lång sikt. Ett annat problem att lösa, är hur de hårt tidstyrda godstransporternas framkomlighet skall kunna säkras. Noteras kan i detta sammanhang att önskemålen och kraven för en god samhällsutveckling till viss del är geografiska, ekonomiska samt tids- och gestaltningsmässiga, vilket talar för att den fortsatta planeringen skall ske samordnat, i etapper och med en långsiktig inriktning. Trafikmiljön längs Söder-Västerleden blir därför allt mer belastad med påföljande trängsel och miljöproblem. Samverkande åtgärder krävs därför på både kort och lång sikt. Ett problem vid utbyggnad av trafiklederna med fler körfält är att den visuella barriäreffekten förstärks och att miljön rörande bl.a. dagvattenhantering, buller och kopplingen mellan större grönområden kommer att påverkas. Med utgångspunkt från rådande förutsättningar bedöms huvudproblemet på kort sikt ligga i att kapacitetsproblem föreligger i flera av trafikplatserna utmed lederna och på delar 69
4 5. PROJEKTMÅL 5.1 UTREDNINGENS MÅL, AVGRÄNSNINGAR OCH SYFTEN Utgångspunkt Förstudien initierades för att säkerställa den tunga trafikens framkomlighet till Hamnen, som är riksintresse, och övriga industrier på västra Hisingen. Förstudiens utgångspunkt beträffande trafiksystemet kring Söder- Västerleden är, att tillgodose dels målen för den övergripande trafikplaneringen för Inre Göteborgsregionen, dels kommunernas bebyggelseplaner. Skall en tillfredsställande framkomlighet såväl för bil- och kollektivtrafik kunna bibehållas i framtiden, samtidigt som trafiksäkerheten förbättras och miljöstörningar minimeras? Detta kan kräva betydande förstärkningar av trafiksystemets kapacitet, bl. a för de åtgärder för kollektivtrafiken som redovisas av K2020-utredningen. Förstudien avgränsas geografiskt till det ca 15 km långa avsnittet av Söder- Västerleden mellan Åbromotet i Mölndal och Vädermotet på Hisingen. Parallella, kommunala huvudgator ingår också, liksom den kollektivtrafik som kan utgöra ett alternativ till leden. Utredningen skall belysa olika tidsperspektiv: kort sikt (ca 10 år framåt) respektive lång sikt (år 2025). 5.2 PROJEKTMÅL Baserat på nationella, regionala och lokala mål har följande mål formulerats för projektet. Målen har strukturerats enligt de nationella delmålen för transportpolitiken samt med ett tillägg för stadsutvecklingen i området. Det övergripande målet om samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning är grundläggande. Vägverket avser att, i samarbete med Göteborgs Stad och Mölndals Stad, verka för utveckling av ett hållbart transportsystem som stöttar regionala och lokala utvecklingsmål på kort och lång sikt. Avgränsningar 70
5 5. Projektmål Tillgängligt transportsystem Söder- Västerleden skall vara en attraktiv och lättorienterad led för gods-, kollektiv- och övrig biltrafik. Körtiden från Åbro- till Vädermotet skall vara kortare via Söder- Västerleden än via E6 och Lundbyleden. Kollektivtrafik på Söder- Västerleden, eller som korsar denna, skall ha god framkomlighet. Barriäreffekten bör minskas. En bättre situation för hela trafiksystemet som påverkar Söder- Västerleden skall uppnås. God miljö Luftkvaliten i omgivningen skall vara god och gränsvärden för miljökvalitetsnormer (MKN) skall klaras. Risken för föroreningsspridning vid olyckor skall minskas. Det bör finnas möjligheter för människor och djur att passera leden. Riktvärden för buller skall klaras. Trafiksystemets samlade utsläpp av växthusgaser skall minska. Positiv lokal utveckling De lokala kommunikationsbehoven skall beaktas. Söder- Västerleden skall bidra till att Fässbergsdalen kan vidareutvecklas som en del av Mölndal och Göteborg. Söder- Västerleden skall främja utveckling av nya attraktiva bostads- och verksamhetsområden, som bl a är väl försörjda med kollektivtrafik. Hög transportkvalitet Det skall vara låg risk för fördröjningar för gods-, kollektiv- och övrig biltrafik Säker trafik Risken för allvarliga personskador skall minimeras. Det skall vara låg risk vid transporter av farligt gods. Positiv regional utveckling Näringslivet skall gynnas genom goda transportvillkor och tillgång till en utökad pendlingsregion. De transportkrav som ställs genom utveckling av verksamheter av riksintresse (hamn och raffinaderier) skall uppfyllas. Söder- Västerleden skall avlasta centrala vägavsnitt i Göteborg för att göra det möjligt att utveckla och förtäta regionens kärna. Jämställt transportsystem Miljöer där personer vistas skall utformas så att de upplevs som trygga. Ett mer miljöanpassat transportbehov vid olika ärendetyper och olika trafikantslag skall främjas. 71
6 6. TÄNKBARA ÅTGÄRDER Den nya transportpolitik som riksdagen beslutade om 1998, ställer i ökad utsträckning krav på val av lösningar som utnyttjar befintliga vägar på ett effektivare sätt. Innan ny- och ombyggnad av infrastruktur föreslås, skall man kunna visa att alternativa lösningar analyserats och övervägts. Planeringen skall vidare inriktas mot en samordning och avvägning mellan olika typer av åtgärder inom transportsektorn. Därmed betonas en helhetssyn på transportsystemet, där lösningar på identifierade problem måste diskuteras på ett mer förutsättningslöst sätt än tidigare. Med denna bakgrund har Vägverket utvecklat en arbetsmodell, fyrstegsprincipen. De fyra stegen innebär att åtgärder skall analyseras i följande ordning: 1 Åtgärder som kan påverka transportbehovet och valet av transportsätt. 2 Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät och befintliga fordon. 3 Begränsade ombyggnadsåtgärder. 4 Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. 6.1 ÅTGÄRDER SOM KAN PÅVERKA TRANSPORTBEHOVET OCH VALET AV TRANSPORTSÄTT Transportbehovet för personresor är beroende av övergripande förhållanden i samhället såsom inkomstutveckling, förändringar av åldersstrukturen, bebyggelseförändringar, transportsystemets kapacitet samt av kostnaderna för att utnyttja transportsystemet. Frågan om kostnader, skatter och trängselavgifter är svåra att påverka lokalt i enskilda projekt och bör därför behandlas i annat sammanhang. Det från lokal synpunkt avgörande för transportbehovet är lokalisering av personal- och besöksintensiv verksamhet och bostäder och handel, omvandling från verksamheter till handel, utglesning m.m. I utredningen förutsätts kommunernas översiktliga planering att genomföras. Åtgärder Den påbörjade utvecklingen av centrala Göteborg till en förstärkt kärna för regionen innehåller bland annat byggande av fler bostäder. I ett större perspektiv innebär det att behovet av att resa, liksom resornas längd sannolikt minskar. Lokalt i Fässbergsdalen och övriga halvcentrala områden som exploateras medför det dock fler invånare och därmed ett ökat resande. I syfte att minska andelen bilresor planeras inom K2020 en kraftfull satsning på kollektivtrafiken. Bland de åtgärder som berör området kan framhållas den generella ökningen av turtätheten som eftersträvas på befintliga linjer. De mål som har satts upp i K2020-arbetet innebär avsevärda överflyttningar av personresor från bil till kollektiva färdmedel. År 2025 planeras marknadsandelen för kollektivtrafiken vara ca 40%. Baserat på planerad bebyggelseutveckling och prognostiserad persontrafik kräver detta att 25 % av personresorna med bil då har flyttats över till kollektivtrafiken. Enligt prognoserna i K2020 innebär det jämfört med dagens situation en ökning av kollektivtrafikresandet med 120 %, medan bilresandet fortfarande ökar men bara med drygt 10 %. Bedömningar av vilka trafiköverflyttningar som fås inom olika geografiska sektorer eller stråk har gjorts översiktligt, de avses förfinas efterhand. I ett kort perspektivet, ca 5 år framåt, förutsätts att K2020 ännu inte har fått något genomslag på trafikfördelningen. 72
7 6. Tänkbara åtgärder Ekonomiska styrmedel av typ trängselsavgifter syftar till att finansiera förbättringar och omfördela trafikströmmarna. Effekten styrs av hur reglerna och det geografiska området definieras och hur höga avgifterna blir. För godstrafiken är det framförallt transporterna till och från hamnen och industrierna på västra Hisingen som har en relativt stor potential för överflyttning till järnväg. Banverket har påbörjat en förstärkning av bland annat Norge/ Vänerbanan och planerar för ökad kapacitet på Hamnbanan. Det kommer sammantaget att öka järnvägstransporternas attraktivitet. Sammanfattningsvis konstateras att föreslagna åtgärder inte ensamma räcker till för att balansera effekterna av den trafikökning som förväntas av stadens och näringslivets utveckling. 6.2 ÅTGÄRDER SOM GER EFFEKTIVARE UTNYTTJANDE AV BEFINTLIGT VÄGNÄT OCH BEFINTLIGA FORDON Här ingår åtgärder som jämnare trafikflöden hastighetssänkningar och olika former av trafikregleringar. De oftast förekommande syftena är att förbättra trafiksäkerheten och minska miljöstörningarna. De huvudsakliga problemen och bristerna på och kring Söder-Västerleden gäller dock inte trafiksäkerheten eller miljön, utan trafikkapaciteten och därmed framkomligheten. Kapaciteten bedöms bara kunna ökas marginellt genom effektiviseringsåtgärder som t ex variabel hastighetsskyltning. Åtgärder Vidta trimningsåtgärder för att lokalt kunna öka framkomligheten och säkerheten. I Bräckemotet och Kungsstensmotet planeras mindre åtgärder som skall medverka till att Älvsborgsbron utnyttjas effektivare. Trimningsåtgärder i vägsystemet som förbättrar kollektivtrafikens framkomlighet ökar också kollektivtrafikens attraktionskraft. Det kan till exempel gälla nya busskörfält En översyn av vägvisningen skulle kunna öka orienterbarheten och bidra till att fler bilister väljer Söder-Västerleden. Även cykelvägvisningen skulle kunna förbättras. Trafikantinformation om ruttval och restider samt system för variabel hastighet kan minska konsekvenserna vid störningar och mildra köbildningen vid hög belastning. En gemensam hastighet på 80 km för såväl Söderleden som Västerleden i syfte att öka framkomligheten skulle kunna öka ledens attraktivitet och ge en hastighetsanpassning till tung trafik. Föreslagna åtgärder har dock relativt små effekter på framkomligheten och kapaciteten. 6.3 BEGRÄNSADE OMBYGGNADSÅTGÄRDER Ett flertal begränsade ombyggnadsåtgärder har vidtagits under de senaste åren. Sisjömotet har byggts om med bl. a en ny påfartsramp österut. Frölundamotet har fått en ny avfartsramp från öster och additionskörfält har skapats på ledens norra sida mellan Järnbrottsmotet och Frölundamotet. Separat bussavfart har byggts från öster in till Frölunda torg. På lokalgatunätet har cirkulationsplatser byggts ut på Otto Elanders gata genom Högsbo och Askims Industriväg har förlängts och anslutits till Sisjövägen. En lokal förbindelse har tillkommit mellan Victor Hasselblads gata (fd Kobbegårdsvägen) och Dag Hammarskjöldsleden söder om Radiomotet. Sådana begränsade ombyggnadsåtgärder kommer fortsättningsvis att genomföras i takt med nyexploatering och förändrad markanvändning. Åtgärder Utbyggnad av separata busskörfält genom Hagenmotet och Tynneredsmotet. Utbyggnad av additionskörfält mellan Fiskebäcksmotet och Tynneredsmotet. Anlägga separat cykelbana Mellan Fiskebäcksmotet och Tynneredsmotet för att få ett bättre sammanhängande stråk. 73
8 6. Tänkbara åtgärder Förstudie Söder- Västerleden Åtgärda bullerskyddet längs ledens västra sida mellan Fiskebäcksmotet och Tynneredsmotet. Vidta mindre åtgärder i Frölundamotet. Ombyggnad av Sisjömotet. Utbyggnad av additionskörfält mellan Söderledens trafikplatser. Utbyggnad av en eller flera motorvägshållplatser (bytespunkt/-er) på Söderleden. Vidta mindre åtgärder i Fässbergsmotet. Föreslagna åtgärder är i flera fall angelägna att vidta men kan eventuellt ingå i eller ersättas av större åtgärder enligt steg 4. De här nämnda åtgärderna skulle tillsammans, helt eller delvis, kunna utgöra ett paket för genomförande på kort sikt (5-10 år). Behovet av större åtgärder kan också påverkas av åtgärder i andra delar av vägnätet. Som tidigare nämnts finns inom Vägverket en trafikstrategi som går ut på att avlasta Lundbyleden genom kraftfulla åtgärder på kringfartslederna så att dessa blir mer attraktiva för den tunga trafiken. 6.4 NYINVESTERINGAR OCH STÖRRE OMBYGGNADSÅTGÄRDER Förutsättningarna för vilka större ombyggnadsåtgärder som kan vara aktuella beror på vilken funktion som kommer att vara den huvudsakliga för Söder-Västerleden i framtiden. Frågan handlar främst om antalet trafikplatser och deras funktion, antal körfält mellan trafikplatserna samt de krav som hänger samman med bebyggelsens utveckling. Åtgärder Gnistängstunneln på Västerleden är med sina fyra körfält en begränsning. En ny tunnel vid sidan av den befintliga krävs om additionskörfält och separata busskörfält skall etableras. Utbyggnad på Söderleden av sex genomgående körfält kan komma att ställa krav på större åtgärder i befintliga trafikplatser. Den förändrade markanvändningen och nyexploateringen i Fässbergsdalen ställer krav på utbyggnad av ny trafikplats mellan Sisjömotet och Fässbergsmotet samt eventuellt en större ombyggnad av Fässbergsmotet. Utbyggnad av kollektivtrafikstråk mellan Mölndals centrum och Frölunda Torg, som till en början trafikeras med buss för att i ett senare skede trafikeras med spårvagn eller pendeltåg. Utbyggnad av kompletterande länkar och andra åtgärder i det lokala vägnätet. Detta vägnät är i synnerhet utefter Söder-Västerleden i behov av kompletteringar och upprustning för att kunna avlasta motorvägen från mera kortväga trafik. T.ex. bör Askims Stationsväg som är en viktig länk i lokalvägsystemet att byggas om liksom dess signalreglerade korsning på väg 158 (Säröleden). 6.5 SCENARIER För de tänkbara åtgärderna på Söder- Västerleden kan två scenarier bli aktuella. Ett Scenario A som bygger på att K2020 får fullt genomslag och/eller att kompletteringar i trafikledsnätet som kan avlasta Söder- Västerleden kommer till. Målbilden för Söder- Västerleden blir då en led med fyra genomgående körfält och med additionskörfält mellan trafikplatserna. Ett Scenario B som bygger på att K2020 inte får ett fullt genomslag och/eller att inga nya länkar i det övergripande trafiksystemet som kan avlasta Söder- Västerleden kommer till. Målbilden för Söder-Västerleden blir då en led med sex genomgående körfält med sedvanliga av- och påfarter i trafikplatserna. De tänkbara åtgärderna i dessa två scenarios redovisas i efterföljande principskisser. Teckenförklaring till principskisser Befintlig körbana Ny körbana Separat busskörfält Busshållplats 74
9 6. Tänkbara åtgärder 75
10 6. Tänkbara åtgärder Förstudie Söder- Västerleden 76
11 6. Tänkbara åtgärder 77
12 6. Tänkbara åtgärder Förstudie Söder- Västerleden 78
13 6. Tänkbara åtgärder 79
Trafi kområde ca 190 m i dpl. 1968. Söderleden, B = ca 190m. Sisjömotet. Fig 2.12 Sisjömotet från väster
Trafi kområde ca 190 m i dpl. 1968 Fig 2.12 Sisjömotet från väster Sisjömotet Söderleden, B = ca 190m Fig 2.11 Gällande detaljplan 1968 vid Sisjömotet 29 Söderleden Fig 2.13 Översiktlig sammanställning
Läs merFörstudie. Söder- Västerleden. Väg E6.20, delen Åbromotet-Vädermotet, Mölndal-Göteborg Samrådshandling Objektnummer 85 43 74 10 2008-10-31
Förstudie Söder- Västerleden Väg E6.20, delen Åbromotet-Vädermotet, Mölndal-Göteborg Samrådshandling Objektnummer 85 43 74 10 2008-10-31 Titel: Förstudie: Söder- Västerleden, Samrådshandling Objektnummer:
Läs merLeif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall
Leif Nilsson Ordförande stadsbyggnadsnämnden Aktuellt om trafiken i Sundsvall Videokonferens 17 sept. 2008 Trafikstrategi Trafikstrategins övergripande mål är att medverka till att skapa en attraktiv stad
Läs mer6. Tänkbara åtgärder. N Rv 70
6. Tänkbara åtgärder 6.1 Åtgärder enligt fyrstegsprincipen Enligt fyrstegsprincipen, som redovisas mer utförligt i kapitel 1.2, ska åtgärder på identifierade problem prövas förutsättningslöst i fyra steg.
Läs merSammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005
Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,
Läs mermiljöpåverkan De åtgärder som föreslås på kortare sikt (upp till steg 3-åtgärder) bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.
4 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen har meddelat beslut om betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 4 miljöbalken för Lundbyleden väg E6.21, delen Eriks bergsmotet Ringömotet refererande
Läs merETT SAMARBETE MELLAN: Västsvenska paketet
ETT SAMARBETE MELLAN: Västsvenska paketet Västsvenska paketet framtidens transportsystem Trängselskatt i Göteborg minskad trängsel, bättre miljö och finansiering av Västsvenska paketet Innehåll: - Varför
Läs merHandledning. Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät
Handledning Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät Trafikverket Postadress: 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Dokumenttitel:
Läs merKl Kl 16-17
3. Funktionsanalys av transportsystemet 3.1 Tillgänglighet Lundbyleden är en gen och attraktiv förbindelse mellan Torslanda-Öckerö och de stora lederna som sammanstrålar kring Tingstadstunneln. I den östra
Läs merRemisshandling. Förstudie Trafikplats Romberga
Remisshandling Förstudie Trafikplats Romberga Februari 2008 Titel: Förstudie trafikplats Romberga Objektnummer: VMN 86 11 723 Utgivningsdatum: Februari 2008 Utgivare: Vägverket Region Mälardalen Distributör:
Läs merFYRSTEGSANALYS Väg 168, Ekelöv - Kareby Västra Götalands län Uppdragsnummer
FYRSTEGSANALYS Väg 168, Ekelöv - Kareby Västra Götalands län 2012-11-23 Uppdragsnummer 13 01 08 Titel: Utgivare: Trafikverket Projektledare: Gunnar Jellbin, Lydia Lehtonen Tryck: Norconsult AB Distributör:
Läs merJönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö
Jönköpings kommun Malmö 2016-01-08 Datum 2016-01-08 Uppdragsnummer 1320006609-001 Utgåva/Status 1 Johan Svensson Anna Persson Johan Jönsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsvägen
Läs merM: Trafikprognoser i ÖP 2030 VÄXJÖ KOMMUN
M: Trafikprognoser i ÖP 2030 VÄXJÖ KOMMUN Oktober 2011 Denna utredning har utförts under dec 2010 till okt 2011 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Kungsgatan 6 252 21 HELSINGBORG Tel: 010-452
Läs merTrafikutredning Storvreta
Trafikutredning Storvreta 2008.05.22 Resultat från trafikanalyser Projektorganisation Uppsala kommun Projektledare Pernilla Hessling, Stadsbyggnadskontoret Uppdragsansvarig Handläggare Trafiksimulering
Läs mer2.8 TRAFIK. Smörhagen. Kornhagen. Kornhagen. Fjällbackavägen. Centrum. Fjällbackavägen. Kommande infart till norra samhället via Kornhagen-Smörhagen
32 (68) Fördjupad översiktsplan, Hamburgsund & Hamburgö 2.8 TRAFIK Vägar Huvudvägnätet i området består av Vägverkets väg 900 som är en genomfart söder ut, väg 905 från färjan mot Hökebacken samt vägarna
Läs merVäg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie
Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.
Läs merFörslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Läs merBilaga 5 Samlad effektbedömning
Bilaga 5 Samlad effektbedömning Åtgärdsvalsstudie E södra infarten Örnsköldsvik 1 TMALL 000 Rapport generell v 1.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-91 91 Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie
Läs merRapport Fässbergsdalen trafiksimulering Trafiksituationen 2015 och 2020
Rapport Fässbergsdalen trafiksimulering Trafiksituationen 2015 och 2020 Göteborg, 2009-06-22 Förord Uppdraget har utförts av Vectura. Mats Tjernkvist, Vectura, har varit uppdragsledare och utfört större
Läs merTRAFIKUTREDNING AMHULT CENTRUM, ETAPP 2
1(8) STADSBYGGNADSKONTORET GÖTEBORG Göteborg COWI AB Skärgårdsgatan 1, Göteborg Postadress: Box 12076, 402 41 GÖTEBORG Telefon: 010-850 10 00 Telefax: 010-850 11 22 k:\uppdrag10\163291\16-prj\04-bsk\amhult
Läs merPM Trafik. Södra Årby. Tyréns - Arvid Gentele 1(13) Uppdragsnr: Rapportnr: Rev (): l tl t t\ut d i \T é T fik PM k t LGS d
1(13) PM Trafik Södra Årby 20111031 Tyréns - Arvid Gentele 2(13) Inledning En ny stadsdel, Södra Årby, planeras i anslutning till Läggesta station. Området omfattar bostäder, verksamheter och samhällsservice.
Läs merTrafikplan Hässleholms stad, remiss. Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer
Trafikplan Hässleholms stad, remiss Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer Synpunkter Länsstyrelsen ingen formell roll Positivt att arbeta kontinuerligt med översiktlig
Läs merTrafikanalys: Utbyggnad av bostäder i Frösö Park och Söder om Vallsundsbron.
14 PM UPPDRAG Trafikanalys Östersund UPPDRAGSNUMMER 12601307 UPPDRAGSLEDARE Sara Johansson UPPRÄTTAD AV Sara Johansson DATUM 2018-03-25 VERSION 1.7 Trafikanalys: Utbyggnad av bostäder i Frösö Park och
Läs mer28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede
28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.
Läs mer2 Bakgrund. 2.1 Brister, problem och syfte. 2.2 Aktualitet. 2.3 Tidigare utredningar och beslut
2 Bakgrund 2.1 Brister, problem och syfte Den planerade utbyggnaden av handelsområdet Marieberg bedöms försämra dagens redan ansträngda väginfrastruktur. Trafiken bedöms främst öka på väg 571, mellan området
Läs merHplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14
Hplus PM Biltrafikflöden 2010-04-14 Ramböll Trafik och transport Helsingborg Hplus PM Biltrafikflöden DEL 1 UTGÅNGSPUNKTER Bakgrund och syfte I arbetet med den fördjupade översiktsplanen för H+ produceras
Läs merInkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner
Inkomna remissynpunkter och länets kommuner Som helhet har den regionala infrastrukturplanen för Västmanlands län tagits emot väl av länets kommuner och avseende struktur, upplägg och innehåll. Inkomna
Läs merTrafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble
Sammanställning av inkomna synpunkter över förslag till vägplan för Väg 140/627 ny cirkulationsplats samt förlängning av gång- och cykelväg mot Nygårds Visby. TRV 2010/50466 Detta är en webbanpassad version
Läs merTrafikutredning Hallerna, Stenungsund Utredning rörande övergripande trafikförsörjning på Hallerna
Trafikutredning Hallerna, Stenungsund Utredning rörande övergripande trafikförsörjning på Hallerna Beställare: Stenungsunds kommun 444 82 STENUNGSUND Beställarens representant: Kristina Hellström Konsult:
Läs merBilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021
RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna
Läs merBilaga 5 Trafikanalys
Bilaga 5 Trafikanalys Generellt Allmänna uppgifter återfinns i förstudiens huvudrapport. Studerade scenarion För att kunna bedöma föreslagets effekt på restiden, krävs en detaljerad förståelse av trafiksituationen
Läs merRegional infrastrukturplan Förslag till justeringar. Tillväxtutskottet, 17 oktober 2017
Regional infrastrukturplan 2018-2029 Förslag till justeringar Tillväxtutskottet, 17 oktober 2017 Förslag till justeringar Tydliggöra vad vi menar med hållbarhet Komplettera diagram och kartor för ökad
Läs merTRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD
PM TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD SAMRÅDSHANDLING 2017-03-22 Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986
Läs merPM om kollektivtrafik som berörs av Marieholmstunneln
Marieholmstunneln 1 (7) 2009-10-19 BILAGA PM om kollektivtrafik som berörs av Marieholmstunneln Göteborgs Stad har genom Trafikkontoret i PM 2009-09-07 beskrivit planerad trafikering som i framtiden direkt
Läs merE20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg
TEKNISKT PM TRAFIKANALYS E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg Vårgårda och Essunga kommuner, Västra Götalands län Vägplan, val av lokalisering 2017-09-11 Trafikverket Postadress: Box 110, 54
Läs merFörhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät - Remissversion
HANDLEDNING 1 (7) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Anna Fällbom [DokumentID] [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version [Fastställt av (person)] 2014-10-13 0.9 Dokumenttitel
Läs merTrafikverket. och. Västra Götalandsregionen. och. Region Halland. och. Göteborgs Stad. och. Göteborgsregionens kommunalförbund PROJEKTAVTAL
Godkänt av ledningsgruppen för Västsvenska paketet 2017-09-01 Trafikverket och Västra Götalandsregionen och Region Halland och Göteborgs Stad och Göteborgsregionens kommunalförbund PROJEKTAVTAL MARIEHOLMSTUNNELNS
Läs merRamböll Sverige AB. Trafik och gatustruktur--- Skövde kommun. Vägnät i Horsås. Granskningshandling. Göteborg
Ramböll Sverige AB Trafik och gatustruktur--- Skövde kommun Göteborg 2008-02-07 Skövde kommun Datum 2008-02-07 Uppdragsnummer Utgåva/Status Hans Wiktorsson Stephan Schumpp/Staffan Sandberg HW Uppdragsledare
Läs merVar bor de som arbetar i regionens kärna?
Var bor de som arbetar i regionens kärna? (En tredjedel av alla arbetsplatser i Göteborgsregionen) Källa: Chalmers Sida 2 Kan man inte bara öka antalet bussar, tåg och spårvagnar? Sida 3 Trafik och resandeutvecklingen
Läs merFörstudie. E 20 Trafikplats Marieberg Norra Örebro kommun. Samrådshandling Oktober 2008 VMN
Förstudie E 20 Trafikplats Marieberg Norra Örebro kommun Samrådshandling Oktober 2008 VMN 8611765 Titel: Trafikplats Marieberg Norra Objektnummer: VMN 8611765 Utgivningsdatum: September 2008 Utgivare:
Läs merVälsviken. PM Välsviken trafikutredning 2015-12-18
Välsviken PM Välsviken trafikutredning 2015-12-18 Medverkande Titel: PM Välsviken trafikutredning Utgivningsdatum: 2015-12-18 Upprättad av: WSP Samhällsbyggnad Uppdragsansvarig: Catharina Rosenkvist Foton:
Läs merFramkomlighetsstrategin Sammanfattning
Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka
Läs merPlan för rätt fart i Piteå
Plan för rätt fart i Piteå Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Plan för rätt fart i Piteå Plan 2012-10-15, 163 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad
Läs mer1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)
underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att
Läs merRemiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025
Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl
Läs merCykelfält längs Värmdövägen
PM Oskar Malmberg 2013-11-08 Louise Bergström Krister Isaksson Cykelfält längs Värmdövägen Bakgrund Nacka kommun har uppdragit åt Sweco att utreda konsekvenserna för ett anläggande av cykelfält längs Värmdövägen
Läs merTrafikplats Ideon i Lund. förstudie
Trafikplats Ideon i Lund förstudie Inledning Lunds stad med drygt 112 000 invånare (2011) är en viktig och växande ort inom regionen dels som bostads- och utbildningsort men även som arbetsplats för ett
Läs merÅtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland
Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan
Läs merFörslag till nationell plan för transportsystemet
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-11-17 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Linnéa Lindemann Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Sammanfattning
Läs mer7. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER
Förstudie Söder- Västerleden 6. Tänkbara åtgärder 79 7. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER 7.1 BIL- OCH KOLLEKTIVTRAFIK I syfte att kunna jämföra tänkbara åtgärder på ett strukturerat sätt
Läs merREMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad
REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget
Läs merKalkyl - PM. 1. Bakgrund. 2. Mål. Projekt: VVÄ_009 E6.20 Vädermotet-Björlandavägen, etapp 1 Objektsnummer: 43 72 40 och 43 68 90
Vägverket Region Väst 14033 400 20 Göteborg www.vv.se Telefon: 0771-119 119 Henrik Erdalen henrik.erdalen@vv.se Direkt: 031-63 51 97 Mobil: 0733-58 62 00 Christer Claesson christer.claesson@vv.se Direkt:
Läs merSärö Väg- & Villaägareföreningar
Trafikverket trafikverket@trafikverket.se; karin.danielsson@trafikverket.se no2 gällande planerad GC-väg på Guntoftavägen Diarienummer TRV 2012/8805 Med anledning av det möte som hölls den 18/11 med Karin
Läs merTrafikprognos Sisjön Teknisk PM. PM Version 1.0
Trafikprognos Sisjön Teknisk PM PM 2012-09-25 Version 1.0 1 Uppdrag: Konsult: Beställare: Projektledare: Trafikanalys Söderleden, tilläggsuppdrag Mats Tjernkvist, M4Traffic Göteborgs Stad, Trafikkontoret
Läs merVäg 73 Trafikplats Handen
ARBETSPLAN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Väg 73 Trafikplats Handen Haninge kommun, Stockholms län Utställelsehandling 2012-01-27 Revidering 1: 2012-09-10 Objektnummer:884232 Revidering 1: Kap. 2.1 sid 18
Läs merFÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN
FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD
Läs merHERRGÅRDSGÄRDET TRAFIKUTREDNING
RAPPORT HERRGÅRDSGÄRDET TRAFIKUTREDNING 2018-06-01 UPPDRAG 286841, Herrgårdsgärdet Tenhult - trafik- och bullerutredning Titel på rapport: Herrgårdsgärdet Trafikutredning Status: Slutrapport Datum: 2018-06-01
Läs merPM Sammanställning av upplevda problem och brister
PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats
Läs merYttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258
YIMBY Yes In My BackYard. 2011-10-25 2011:13 Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 Nätverket YIMBY ser mycket positivt på Botkyrka kommuns planer att förtäta och koppla samman Alby och Eriksberg.
Läs merGodstransportstrategi för Västra Götaland
Dnr: Godstransportstrategi för Västra Götaland Christian Bergman, VGR, berättar vid sammanträdet om arbetet med att ta fram en regional godstransportstrategi. Den handlar om hur Västra Götaland ska utvecklas
Läs merBostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer
Läs merInformation om åtgärdsvalsstudie Södra Mellanstaden, lägesrapport februari 2017
TN 68/17 TN-Information Trafiknämnden 2017-03-23 Diarienummer 2143/15 Samhälle och planering Per Bratthammar Telefon 031-368 26 21 E-post: per.bratthammar@trafikkontoret.goteborg.se Information om åtgärdsvalsstudie
Läs merKävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007
Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007 2007-12 Jan Rafstedt AB INNEHÅLL 1. BAKGRUND 1 2. UPPDRAGET 1 3. FÖRUTSÄTTNINGAR 1 4. TRAFIK 2 Trafikgenerering 3 5. STUDERADE LÖSNINGAR 4 Tpl Hofterup
Läs merYttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av
Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Översiktsplanen för Trelleborgs Stad 2025. Som tidigare gör kommunen
Läs merDnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-09-17 Tekniska nämnden Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden 1. Tekniska
Läs merSVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL
SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade
Läs merMarcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar
Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Upplägg Utmaningar i Stockholmstrafiken Varför en strategi? Strategins grundbultar
Läs mer2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland
2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är
Läs merSvarsmall för remissinstansernas önskemål och prioriteringar Gemensamma prioriteringar i Arlandaregionen Ökad kapacitet på Ostkustbanan
Gemensamt yttrande från Arlandaregionen över - Ny länsplan för transportinfrastrukturen 2018-2029. Förfrågan om prioriterade åtgärder samt avgränsningssamråd för miljökonsekvensbeskrivning Bakgrund Under
Läs mer3. Funktionsanalys av transportsystemet och dess influensområde
3. Funktionsanalys av transportsystemet och dess influensområde I detta kapitel görs en funktionsanalys, det vill säga en sammanställning av det som fungerar bra och dåligt i och framtida transportsystem.
Läs merDEN GODA GRÖNA STADEN
DEN GODA GRÖNA STADEN INFORMATION OM KARLSTADS TRANSPORTSTRATEGI I ett stort antal kommuner arbetar man för fullt med att utarbeta kommunala transportstrategier. Bland dem som redan är klara finns Karlstad.
Läs merPM NORRA STÄKSÖN TRAFIK
PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK KONCEPT 2014-08-25 1 Bakgrund Planering för ny etablering på norra delen av Stäksön pågår. Som ett led i arbetet studeras förutsättningarna för trafiken i området. För att etableringen
Läs merPM Strategisk Planering Diarienummer 2328/11. Trafiksituationen på Björlandavägen. Bakgrunden till föreliggande studie
PM Strategisk Planering 2012-03-02 Diarienummer 2328/11 Trafiksituationen på Björlandavägen Bakgrunden till föreliggande studie Byggnadsnämnden beslutade 2008 att avbryta ett flertal detaljplanearbeten
Läs merRegion Hallands synpunkter på rapporten Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder
Datum Diarienummer 2012-03-21 RS120115 Regionkontoret Josefin Selander Avdelningschef, infrastruktur 035-17 98 25 Trafikverket Region Hallands synpunkter på rapporten Transportsystemets behov av kapacitetshöjande
Läs merI funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats:
3 Funktionsanalys Det befintliga vägsystemets funktion analyseras utifrån det transportpolitiska funktionsmålet och hänsynsmålet samt tillhörande preciseringar. Funktionsanalysen är uppdelad i en redovisning
Läs merVästsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik
Västsvenska paketet En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Stora krav på transportsystemen Befolkningsökningen, urbaniseringen, globaliseringen och miljön ställer nya och hårdare krav på transporter
Läs merMandolingatan Trafikanalys
Mandolingatan Trafikanalys 2017-09-28 Andreas Almroth och Raja Ilijason Projektinformation Utmed Mandolingatan, vid Frölunda Torg, planerar Framtiden Byggutveckling och Poseidon flera nya kvarter, med
Läs merDEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013
hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,
Läs merPlanering i tidiga skeden
Planering i tidiga skeden -exempel och erfarenheter från trafikkonsekvensbeskrivningar kommunal nivå Transportforum 2012 Björn Wendle, Trivector Planering i tidiga skeden Varför hållbara transporter i
Läs merTrafikutredning - antagandehandling SVARTE
November 2008 Denna utredning utfördes 2005/2006 och har uppdaterats under januari-februari respektive oktober-november 2008 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Isbergs gata 15 205 19 Malmö
Läs merSamlad effektbedömning
Samlad effektbedömning 1(5) Samlad effektbedömning OBJEKT: BROMMAPLAN DATUM FÖR UPPRÄTTANDE: 2008-08-22 UPPRÄTTAD AV: ANDERS BJÖRLINGER SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Brommaplan är en av Stockholms större trafikknutpunkter
Läs merI remissen önskar Trafikverket i första hand få svar på följande:
2015-09-15 Yttrande över Trafikverkets remiss av förslag till Framkomlighetsprogram för Storstockholm Förslag till beslut Bakgrund Trafikverket, Region Stockholm har sänt ut rubricerade remiss till regionala
Läs merBilaga till överenskommelse Fässbergsdalen
Bilaga till överenskommelse Fässbergsdalen En övergripande trafikanalys för vägnätet i Fässbergsdalen har genomförts i samband med framtagandet av denna överenskommelse. Analysarbetet har sammanfattats
Läs merE 4 Förbifart Stockholm
Komplettering Tillåtlighet Fråga 14 PM En redovisning av Ekerö kommuns inställning 2009-01-16 3 (8) Innehåll Kompletteringsuppgift 14... 4 1 Bakgrund... 4 1.1 Nuvarande förhållanden... 4 1.2 Kommunen
Läs merÅtgärdsplanering Trafikverkens avrapportering. Redovisning Näringsdepartementet
Åtgärdsplanering 2010-2020 Trafikverkens avrapportering Redovisning Näringsdepartementet 2008-10-10 Trafikverkens uppdrag Metod för Regional systemanalys Metod för Strategisk miljöbedömning Modeller och
Läs merYTTRANDE Ärendenr: NV Region Skåne
1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Dickinson, Joanna Tel: 010-698 10 94 joanna.dickinson@naturvardsverket.se YTTRANDE 2017-10-15 Ärendenr: NV-06931-17 Region Skåne region@skane.se Remissyttrande
Läs mer4 Mälarstäder
4 Mälarstäders yttrande gällande Nationell transportplan 2018-2029 Som fjärde största storstadsregion har 4 Mälarstäder idag en befolkning på fler än 320 000 invånare och växer mer än riket i genomsnitt.
Läs merInkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr
Inledning Stadsbyggnadskontoret har påbörjat detaljplanearbete för ungefär 130 bostäder på två platser längs gatorna Västerled, Nyängsvägen och Koltrastvägen i stadsdelarna Abrahamsberg, Stora Mossen och
Läs merEffekter av trängselskattens införande Redovisning 4 januari
Västsvenska paketet Effekter av trängselskattens införande Redovisning 4 januari I Göteborg och dess omgivning mäts trafikflöden och restider kontinuerligt både för biltrafiken och för kollektivtrafiken.
Läs merVästsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet
Västsvenska infrastrukturpaketet För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Innehållsförteckning FÖR JOBB OCH UTVECKLING I GÖTEBORGSOMRÅDET 3 Göteborgsregionen - Västra Götalands motor 3 BAKGRUND OM VÄSTSVENSKA
Läs merTILLÄGG TRAFIKUTREDNING, HEJANS LYCKA - KARLSKRONA KOMMUN RAPPORT
TILLÄGG TRAFIKUTREDNING, HEJANS LYCKA - KARLSKRONA KOMMUN RAPPORT 2017-03-21 TILLÄGG TRAFIKUTREDNING TILLÄGG TRAFIKUTREDNING HEJANS LYCKA, KARLSKRONA KOMMUN 2017-03-21 KUND Karlskrona kommun KONSULT WSP
Läs merTÄBY SIMHALL. Kapacitetsanalys Stora Marknadsvägen. Rapport Upprättad av: Frida Aspnäs, Tobias Thorsson
TÄBY SIMHALL Kapacitetsanalys Stora Marknadsvägen Rapport 2016-02-04 Upprättad av: Frida Aspnäs, Tobias Thorsson TÄBY SIMHALL Kapacitetsanalys Stora Marknadsvägen KUND Täby Kommun KONSULT WSP Analys &
Läs merGÄVLE KOMMUN TRAFIKANALYS HILLE GÄVLE
GÄVLE KOMMUN TRAFIKANALYS HILLE GÄVLE 2018-05-18 TRAFIKANALYS HILLE Gävle Gävle kommun KONSULT WSP Analys & Strategi 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr:
Läs merFrån trafikstrategi till cykelplan. 2 november 2016
Från trafikstrategi till cykelplan Varberg växer 2015-61 000 invånare 2030-80 000 invånare Staden utvidgas i alla väderstreck Stadsutvecklingsprojektet Varberg växer Väst - Stadsutvecklingsprojektet (Varbergstunneln,
Läs merKallebäck översiktlig trafikanalys
Kallebäck översiktlig trafikanalys Förutsättningar Kallebäcksområdet förutsätts i analysen vara utbyggt med: 3 860 bostäder 7 st förskolor med 38 avdelningar och 684 barn 2 st F-3 skolor med 600 barn 1
Läs merÅtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo Jan Lindgren 2017-05-23 Var är vi? Åtgärdsvalsstudie - vad är det? Syftet med en åtgärdsvalsstudie är att med 4-stegsprincipen
Läs merPM Trafikutredning Snurrom verksamheter
PM Trafikutredning Snurrom verksamheter Bakgrund och syfte Planering pågår för nya verksamheter i anslutning till Norra vägen och E22 i norra delen av staden. Trafikutredningen ska undersöka hur området
Läs mer4 Kollektivtrafik, trafiksäkerhet och omledningsvägnät
4 Kollektivtrafik, trafiksäkerhet och omledningsvägnät 4.1 Kollektivtrafik på Förbifart Stockholm Förbifart Stockholm är en motorväg som planeras för bilar, bussar och lastbilar. Den ger möjligheter för
Läs merVäg 73 Trafikplats Handen
Väg 73 Trafikplats Handen Tpl Handen Tpl Jordbro Arbetsplan Teknisk PM Trafik, Vägutformning och Vägteknik UTSTÄLLELSEHANDLING 2012-09-17 4T140001.docx Dokumentinformation Beskrivning 1 Beskrivning 2 Beskrivning
Läs mer4 Kollektivtrafik, trafiksäkerhet och omledningsvägnät
MKB till detaljplan Förbifart Stockholm 2011-06-13 4 Kollektivtrafik, trafiksäkerhet och omledningsvägnät 4.1 Kollektivtrafik på Förbifart Stockholm Förbifart Stockholm är en motorväg som planeras för
Läs mer