LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. Svanskogs skola läsåret 2016/2017

Transkript

1 Diarienummer Bu LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING Svanskogs skola läsåret 2016/

2 Svanskogs skola 1 Vision Vid vår skola ska alla elever ha vilja, engagemang och ett genuint intresse i att skapa en skolmiljö som alla känner sig trygga och välkomna i. Innehållsförteckning Inledning s.2 Diskriminering och kränkningar som skolan skall utreda och åtgärda. s.3 Diskrimineringsgrunder (enligt diskrimineringslagen) s.3 Ansvarsfördelning s.4 Främjande arbete under läsåret 2016/17 s.4 Förebyggande åtgärder under läsåret 2016/17 s.5 Åtgärder vid kränkning/diskriminering under läsåret 2016/17 s.6 Arbetet med likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling s.8 Kartläggning s.8 Kort sammanfattning av elevenkät för läsåret 2015/16 s.9 Utvecklingsområden 2016/2017 s.10

3 Svanskogs skola 2 1. Inledning Syfte med denna plan är att vi vid Svanskogs skola ska arbeta med våra elevers lika rättigheter. Vi ska veta att likabehandlingsarbetet regleras av två regelverk, Diskrimineringslagen och Skollagen. Det ska upprättas två planer för likabehandlingsarbetet varje år. En likabehandlingsplan enligt 3 kap 16 diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling enligt 6 kap 8 skollagen. Vi har valt att göra en plan, vilket skolverket godkänner, om den uppfyller båda lagarnas krav. Lagarnas syfte är att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Lagarna ställer krav på att vi bedriver ett målinriktat arbete för att främja elevernas rättigheter och bedriver ett målinriktat arbete för att främja trivsel och förebygga trakasserier och kränkande behandling. En lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektor. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Tillsynsmyndigheter är Diskrimineringsombudsmannen och Barn- och elevombudet

4 Svanskogs skola 3 2. Diskriminering och kränkningar som skolan ska utreda och åtgärda Om diskriminering När skolan, behandlar en individ sämre än andra individer med anledning av, Etnisk tillhörighet (etnicitet) - att bli sämre behandlad på grund av sin hudfärg, sitt etniska eller nationella ursprung eller sitt språk eller sitt namn Religion eller annan trosuppfattning - att bli sämre behandlad på grund av sin religion eller trosuppfattning Funktionshinder - att bli sämre behandlad på grund av varaktiga nedsättningar av sin fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga funktionsförmåga samt ristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning att missgynnas genom att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan sådan funktionsnedsättning. Kön - att bli sämre behandlad på grund av sin könstillhörighet Könsidentitet och könsuttryck - att bli sämre behandlad på grund av hur man uppfattar sitt kön Sexuell läggning - att bli sämre behandlad på grund av sin sexuella läggning Ålder - att bli sämre behandlad på grund av sin ålder, d.v.s. sin uppnådda levnadslängd Direkt diskriminering Ex. När en elev missgynnas och det har en direkt koppling till t.ex. elevens kön. Indirekt diskriminering Ex. när skolan serverar en och samma maträtt till alla utan att ta hänsyn till att vissa elever behöver annan mat pga. religiösa skäl. Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker en elevens värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna eller som är av sexuell natur. Om kränkande behandling Definitionen på kränkande behandling enligt Skollagen 6 kap 3 är: Ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Här handlar det om t.ex. att Retas Mobba (en upprepad negativ handling som pågår under längre tid och som syftar till att tillfoga elev skada eller obehag) Frysa ut, alla går när någon kommer, vänder ryggen till, grimaser, blickar, viskningar Knuffas, slå Hot, svordomar, öknamn

5 Svanskogs skola 4 3. Ansvarsfördelning Vid Svanskogs skola tar skolledningen avstånd från alla tendenser till kränkningar och diskrimineringar och ansvarar för att likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling följs. Om någon vid Svanskogs skola får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling skall detta anmälas till rektor. Rektor informerar förvaltningsledningen och låter utreda vad som inträffat. Ärendet ska hanteras med största respekt mot dem som utsätts och de som utsätter. Organisation Elevhälsoteamet Johan Lundh Morgan Olsson Inger Lindström Malin Norén Vakant Ulrika Emilsson Rektor bitr. rektor bitr.rektor Skolkurator Specialpedagog Skolsköterska 4. Arbete vid Svanskogs skola som främjar likabehandling Vi kommer tillsammans med eleverna att genomföra ett projekt för trygghet under läsåret. I detta projekt kommer även föräldrar att erbjudas möjlighet att delta genom en intervju genomförd av deras barn. På så sätt kan vi även få ta del av vårdnadshavarnas tankar, erfarenheter och idéer om hur man kan skapa trygghet. Eleverna ska få bekanta sig med en förenklad likabehandlingsplan. Vi låter eleverna arbeta med likabehandlingsplanen som underlag. Detta ska ingå som ett moment i vårt projekt för trygghet under läsåret, så att de känner till denna.

6 Svanskogs skola 5 Vi som personal förmedlar med ord och handling en känsla av trygghet under skoldagen. Vi ser det som mycket viktigt att personalgruppen är positiv och förmedlar en känsla av trygghet till eleverna samt hjälper eleverna till trygghet i elevgruppen. Ingen elev ska uppleva sig som ensam i arbetet att skapa trygghet omkring sig. Äldre elever får ibland hålla i schemabrytande aktiviteter med yngre elever och med stöd av personal. Dessa aktiviteter ska ha värdegrunden som en röd tråd. Som en del av trygghetsarbetet, då vi kommit en bit med det, tänker vi oss att de äldre eleverna ska få chansen att leda yngre elever i trygghetsskapande aktiviteter. Hela skolan gör -aktiviteter främjar gemenskap och förhoppningsvis därigenom trygghet. Vi kommer att bjuda in en föreläsare som inspirationskälla gällande ett normkritiskt synsätt. Hon kommer att föreläsa för både lärare och elever. Vi tänker att det kan vara positivt att det kommer personer utifrån, att det händer något nytt. Det skulle kunna hjälpa eleverna att bättre minnas det som sagts. 5. Åtgärder vid Svanskogs skola som förebygger diskriminering och kränkande behandling I personalgruppen kommer vi att läsa delar av Claes Jenningers bok En skola fri från mobbning. Boken En skola fri från mobbning är en bok där författaren med inspiration och tydlighet beskriver vad man som skolpersonal behöver uppmärksamma samt hur man kan arbeta och samarbeta för att få just en skola fri från mobbning. Vi inför femminutrare. I boken En skola fri från mobbning kan man läsa om femminutrare. Det innebär att mentorerna samtalar med alla sina elever i ett rullande schema i cirka fem minuter om hur han/hon mår, hur det är i klassen osv. Vi är övertygade att vi får möjlighet att ta del av det som sker under ytan vid skolan, sådant som annars kan vara svårt att upptäcka.

7 Svanskogs skola 6 Våra rastvakter ska ha överblick över de områden på skolgården som eleverna kan uppleva som otrygga. Genom en elevenkät som genomförs under vårtermin varje år kan vi se vilka områden som av elever kan upplevas som otrygga. De raster då alla elever är ute så är vi tre rastvakter som har olika uppgifter. Vi tar fram ordningsregler tillsammans med eleverna. I klasserna tar vi fram ordningsregler som ska gälla dels varje klass (under klassrådet) och för hela skolan (elevrådet). 6. Åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling vid Svanskogs skola Skolans åtgärder vid diskriminering Vuxens diskriminering av elev 1. Händelsen eller misstanken anmäls till rektor. 2. Rektor samlar information om händelsen och informerar förvaltningsledningen. 3. Rektor och/eller någon av rektor utsedd, genomför enskilda samtal med de inblandade. 4. Berörd vårdnadshavare kontaktas. 5. Rektor informerar förvaltningsledningen. 6. Rektor ansvarar för att dokumentation sker. Uppföljning inom en månad, eventuellt med en facklig representant/skyddsombud. Elevs diskriminering av vuxen 1. Konflikten eller kränkningen löses på plats genom att den som utsätts eller den som ingriper reder ut konflikten själv eller vänder sig till sitt arbetslag. 2. Om konflikten inte går att lösa på plats eller om kränkningarna bedöms vara av allvarligare art, tas kontakt med vårdnadshavare. 3. Om problemet kvarstår, trots upprepade samtal, tas kontakt med rektor som är ytterst ansvarig. 4. Rektor informerar förvaltningsledningen.

8 Svanskogs skola 7 Diskriminering mellan elever 1. Pågående diskriminering mellan elever utreds initialt av personal på plats. Vårdnadshavare informeras. 2. Upplever eleven sig utsatt för diskriminerande behandling eller uppfattar personal att en specifik händelse är diskriminerande anmäls det till rektor. (Vid tveksamhet ska ärendet behandlas som ett diskrimineringsärende.) 3. Rektor anmäler diskriminering till huvudman samt beslutar att en utredning ska påbörjas. 4. Skolkurator leder utredningsarbetet. Elever, personal och vårdnadshavare görs delaktiga i utredningen. 5. När utredningen avslutas presenteras resultatet för den utsatte eleven och elevens vårdnadshavare för underskrift och genomgång av skolans åtgärder. Dokumentation sker på särskild blankett för diskriminering/kränkande behandling. 6. Rektor rapporterar avslutat ärende till huvudman. Ytterst ansvarig för skolans åtgärder är rektor. 7. Dokumentation skickas i original till förvaltningen och kopia sparas i elevakten. Skolans åtgärder vid kränkande behandling Vuxens kränkning av elev 1. Rektor samlar in information om händelsen. 2. Rektor och någon, av rektor utsedd, genomför enskilda samtal med de inblandade ev. med en facklig representant/skyddsombud. 3. Berörd vårdnadshavare kontaktas. 4. Rektor är ansvarig för att ärendet dokumenteras enligt förvaltningsövergripande rutin vid utredning av kränkande behandling. 5. Uppföljning inom en månad, ev. med en facklig representant/skyddsombud. Elevs kränkning av vuxen 1. Konflikten eller kränkningen löses på plats genom att den som utsätts eller den som ingriper reder ut konflikten själv eller vänder sig till sitt arbetslag. 2. Om konflikten inte går att lösa på plats eller om kränkningarna bedöms vara av allvarligare art, tas kontakt med vårdnadshavare. 3. Om problemet kvarstår, trots upprepade samtal, tas kontakt med rektor som är ytterst ansvarig. 4. Rektor informerar förvaltningsledningen. Kränkning mellan elever 1. Pågående kränkning mellan elever utreds initialt av personal på plats. Vårdnadshavare informeras.

9 Svanskogs skola 8 2. Upplever eleven sig utsatt för kränkande behandling eller uppfattar personal att en specifik händelse är kränkande anmäls det till rektor. (Vid tveksamhet ska ärendet behandlas som ett kränkningsärende.) 3. Rektor anmäler kränkning till huvudman samt beslutar att en utredning ska påbörjas. 4. Skolkurator leder utredningsarbetet. Elever, personal och vårdnadshavare görs delaktiga i utredningen. 5. När utredningen avslutas presenteras resultatet för den utsatte eleven och elevens vårdnadshavare för underskrift och genomgång av skolans åtgärder. Dokumentation sker på särskild blankett för diskriminering/kränkande behandling. 6. Rektor rapporterar avslutat ärende till huvudman. Ytterst ansvarig för skolans åtgärder är rektor. 7. Dokumentation skickas i original till förvaltningen och kopia sparas i elevakten. Arbetet med likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Svanskogs skola Likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling skall omarbetas varje läsår. Planen finns tillgänglig på kommunens hemsida och presenteras och diskuteras vid läsårsstart. En förenklad folder delas ut till eleverna. 7. Kartläggning För att vi som arbetar vid skolan ska kunna hålla oss uppdaterade gällande vad som händer bland elever och var det händer väljer vi att genomföra följande: Vi ger ut ett förväntansdokument där elever och vårdnadshavare får möjlighet att delge vad de är nöjda med och mindre nöjda med gällande vårt arbete vid skolan, samt komma med förslag på åtgärder. Vi analyserar detta förväntansdokument där elever och föräldrar delgivit sina tankar. Beroende av vad som framkommit planerar vi aktiviteter och åtgärder. Elever och föräldrar besvarar en trivselenkät varje vårtermin, vilken ligger till grund för vår utvärdering och vårt framtida likabehandlingsarbete. Vi inför nu femminutrare som innebär en kontinuerlig ström av information från eleverna i ett samtal mellan enbart elev och lärare. Denna information kommer att fungera som en del av kartläggningen.

10 Svanskogs skola 9 Förankring i verksamheten När kartläggningen är sammanställd och den nya planen är formulerad skall denna implementeras i verksamheten. Detta sker på bred front i dialogform och samtliga instanser skall få möjlighet att yttra sig om innehållet i planen innan den fastställs. Tillfälle Målgrupp Ansvarig Personalkonferens Samtlig personal Rektor/Skolkurator Arbetslag Respektive arbetslag Arbetslagen själva Klassråd Samtliga elever Klassföreståndare Föräldramöten Föräldrar Klassföreståndare Elevråd Elevrepresentanter Personal med ansvarsområde elevråd Samverkansråd Föräldrarepresentanter, elevrepresentanter, politiker Rektor Individuella utvecklingssamtal Föräldrar, elever Klassföreståndare Även övrig personal vid skolan såsom lokalvårdare, fastighetsskötare och bespisningspersonal skall ha möjlighet att yttra sig över planen. Elevenkät från läsåret 2015/2016 En kort sammanfattning I analysen av elevenkäterna framkommer att vi har elever som ibland känner sig ensamma och att vi har elever som ibland upplever att andra barn är dumma mot dem. Vi ser också många, men inte alla känner sig trygga i skolan. Enkätsvaren ligger nu som underlag för vår nya likabehandlingsplan. Ibland blir enkätsvaren motsägelsefulla och vi behöver ge eleverna tydligare handledning nästa läsår för hur man besvarar en enkät och vad som är syftet med den.

11 Svanskogs skola 10 Utvecklingsområden vid Svanskogs skola Under läsåret 16/17 kommer utvecklingsområden vid Svanskogs skola att vara: att medvetandegöra eleverna om hur självkänsla, attityder och grupptryck påverkar relationer mellan människor. En medvetenhet hos eleverna gällande gruppsykologi på elevnivå, skulle kunna leda till att de också blir mer lyhörda och klarsynta i situationer omkring sig. Vi är övertygade om att de skulle känna igen sig mycket och ofta om det får lära sig mer om detta. Under vårt projekt för trygghet under detta läsår kommer vi att därför att undervisa i gruppsykologi på årskursnivå. att eleverna ska bli uppmärksammade på vad ett normkritiskt synsätt innebär. Att diskutera normer med elever tänker vi kan vara ett sätt att öppna upp för acceptans gällande olikheter. Frågor som: Vem är en normal person?, Hur ska den här normala personen vara för att vara normal i allas ögon? och Varför? skulle kunna vara utvecklande frågor för eleverna. De skulle då rimligtvis komma fram till att ingen är normal och förhoppningsvis till att olikheter är något positivt, spännande och trevligt. att medvetandegöra eleverna om vad ett bra språkbruk innebär. En skolmiljö med mycket svordomar, könsord och ett allmänt hårt språk kommer det att bli svårt att bygga upp en trygg skolmiljö. Vi behöver därför komma tillrätta med elevernas språkbruk vid skolan. Elever behöver påminnas ofta och vi behöver samtala om varför språkbruk är en viktig del av trygghetsupplevelsen vid skolan. Förhoppningsvis kommer de tankar som vi tillsammans kommer fram till att bli en del av var och ens medvetande. att eleverna ska se/uppleva det goda i att befinna sig i en trygg miljö. Därigenom hoppas vi att eleverna blir engagerade och bidrar till en trygg skola. Vi tänker att om man en gång har fått uppleva en riktigt trygg miljö så vill man inte uppleva otrygghet igen. Förhoppningsvis blir eleverna då med egen drivkraft villiga att bidra till en fortsatt trygg skolmiljö. Hur det går för oss gällande dessa utvecklingsområden kommer kontinuerligt att utvärderas på konferenstid i vårt systematiska kvalitetsarbete.