RAPPORT Vilka kemiska ämnen har påträffats i hav och kust inom det nationella screeningprogrammet?
|
|
- Klara Sundberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RAPPORT Vilka kemiska ämnen har påträffats i hav och kust inom det nationella screeningprogrammet? 9-- Upprättad av: John Sternbeck, Ann Helén Österås Granskad: Sofia Frankki
2 RAPPORT Vilka kemiska ämnen har påträffats i hav och kust inom det nationella screeningprogrammet? 9-- Kund Naturvårdsverket Stockholm Avtal: 8 Konsult WSP Environmental Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Uppdragsansvarig: John Sternbeck, ; john.sternbeck@wspgroup.se Handläggare: Ann Helén Österås, Granskad: Sofia Frankki Ombud: Marie Arnér, ()
3 Innehåll 1 Sammanfattning 4 Inledning Underlagsdata och metodik 6 4 Översikt 8 Vilka ämnen påträffas i bakgrundsmiljöer? 1.1 Fisk 11. Sediment 17. Annan biota och ytvatten 18.4 Sammanfattning av bakgrundsområden 19 6 Vilka ämnen påträffas i potentiellt påverkade områden? 6.1 Fisk 1 6. Sediment 6. Annan biota och ytvatten Sammanfattning av potentiellt påverkade områden 7 Kan man säga något om risker Effektnivåer 6 7. Representativ halt 6 7. Riskkarakterisering 7 8 Implikationer för kommande mätprogram 8 9 Slutsatser 9 1 Referenser Underlagmaterial från Screeningprogrammet 1 1. Övriga referenser ()
4 1 Sammanfattning Denna rapport redovisar en sammanställning och utvärdering av de mätningar av miljögifter som genomförts på prov från marin miljö, inom Naturvårdsverkets screeningprogram. Data från rapporter som publicerats under perioden -7 har använts. Detta omfattar ca ämnesgrupper och ca enskilda ämnen som har undersökts i fisk eller annan biota, sediment eller ytvatten. Av dessa har 19 ämnesgrupper och ca 4 organiska ämnen plus 4 metaller kunnat detekteras i biota, sediment eller ytvatten. Data har indelats i två kategorier: bakgrund och potentiellt påverkade områden. Metallerna diskuteras inte i denna rapport. Utvärderingen är inriktad på att belysa 1) Vilken typ av ämnen som återfinns i marin miljö; ) hur höga halterna är i relation till kända ämnen och andra studier; ) i vilka matriser olika ämnen påträffas; 4) om resultatet kan användas för att bedöma risker. Flertalet ämnen med känd storskalig spridning och PBT-egenskaper har detekterats i bakgrundsområden. Många av de ämnen som inte kunde detekteras saknade känd storskalig spridning och/eller PBT-egenskaper. Till denna generella bild finns dock viktiga undantag, t.ex. att triclosan, bromfenoler och dietylhexyladipat påträffades i fisk från bakgrundsområden. Inget talar för att dessa ämnen sprids storskaligt och de är sannolikt inte starkt bioackumulerbara. Endast ett mindre antal ämnen kunde visas vara markant förhöjda i de potentiellt påverkade områdena, jämfört med bakgrundsområden. Till dessa ämnen hör bl.a. tributyltenn, trifenyltenn och PCDT. I fisk är haltnivåerna av påträffade ämnen ofta i nivå med ΣDDT och för fyra ämnen i nivå med spcb. För vissa ämnen föreligger jämförelsematerial från andra regioner. I många fall är halterna från screeningundersökningarna jämförbara med andra studiers resultat. Butyltennföreningar har detekterats i alla undersökta matriser, på många olika områden, och bl.a. i fisk uppträder TBT i relativt höga halter. Under beaktande av att detta är mycket toxiska ämnen får denna fyndbild betraktas som allvarlig. Det finns också viktiga diskrepanser där redovisade halter förefaller höga eller låga jämfört med andra undersökningar. Exempelvis uppträder dietylhexyladipat och triclosan bitvis i relativt höga halter i fisk. Kortkedjiga klorparaffiner och cykliska siloxaner är exempel på ämnen som inte detekterats i screening, men som påträffats i andra sammanhang och vars egenskaper skulle kunna gynna förekomst i marin miljö. Med ledning av den relativt goda överensstämmelsen mellan egenskaper, storskalig spridning och fyndfrekvens, ger vi några förslag till riktlinjer för marina mätningar i kommande screeningundersökningar. Screeningprogrammet har visat att bakgrundsmiljöer i Östersjön och Västerhavet är förorenade med ett stort antal organiska ämnen, och att dessa ämnen ofta återfinns i fisk. Sju ämnen har kunnat utvärderas avseende miljörisker. Ur detta perspektiv framstår TBT som mest problematisk, men även för TBBPA, triclosan och PFOS kan risker inte uteslutas. HBCD, pentaklorfenol och hexaklorbensen bedöms inte utgöra några risker ()
5 Inledning Den nationella miljögiftsövervakningen genomförs dels genom långsiktiga program, dels genom riktade insatser och dels inom screeningprogrammet. Screeningprogrammet syftar till att belysa om nya ämnen börjat uppträda i miljön eller bidra till human exponering. En vanlig frågeställning vad gäller nya ämnen är om de förekommer i bakgrundsområden. Förekomst av ett ämne i Östersjön eller Västerhavet indikerar att storskalig spridning via atmosfären eller havsströmmar förekommer. Det är allvarligt eftersom det innebär att väldigt stora ekosystem potentiellt kan påverkas om ämnena har toxiska egenskaper. Faktorer som gynnar förekomst i dessa miljöer är bl.a. storskalig spridning från samhället och ämnenas persistens. Många screeningsprojekt innefattar ett fåtal prov i marin miljö. Ibland har ämnen detetkerats och ibland inte. Fyndfrekvensen kan t.ex. påverkas av den analytiska detektionsgränsen samt om proven är insamlade nära hamnar och andra utsläppspunkter eller i mer avlägsna bakgrundsområden. Efter att ett stort antal screeningprojekt genomförts under de senaste ca 8 åren finns nu ett behov av att ge en samlad överblick av de mätningar som genomförts i marin miljö. Detta uppdrag syftar till att ge en samlad syntes av samtliga mätningar från screeningprogrammet som genomförts i marin miljö. Genom en samlad utvärdering av alla ämnen bör man kunna identifiera generella mönster och dra övergripande slutsatser som inte framkommer vid utvärdering av enskilda ämnen. Syntesen ska bl.a. kunna besvara följande frågor: 1. Vilken typ av ämnen återfinns i marin miljö?. Hur höga är halterna i ett internationellt perspektiv?. Hur höga är halterna jämfört med välkända ämnen? 4. I vilka matriser har man återfunnit dessa ämnen?. Finns det rumsliga mönster? 6. Kan man bedöma risken för ekotoxikologiska effekter? ()
6 Underlagsdata och metodik Uppdraget omfattar samtliga screeninguppdrag inom den nationella miljögiftsövervakningen fram till år 7. Endast data med marint ursprung har utvärderats. Screeningprogrammet omfattar ämnen med vitt skilda egenskaper och med varierande ursprung och spridningsvägar. Mätprogrammet för varje enskilt ämne är vanligen skräddarsytt för att mätningarna (trots att det är få prov per lokal) ska vara så representativa som möjligt. Därför är resultaten från olika undersökningar sällan helt jämförbara. Det undersökta materialet omfattar mätningar i fisk, annan biota, sediment och ytvatten. Prover har tagits i miljöer med varierande inslag av lokal/regional påverkan och vi har indelat prov i följande kategorier: Bakgrund, Hamnar, Industriella regioner, Kust, Recipienter till kommunala reningsverk och Urban påverkan. Dessutom ingår vissa livsmedelprov av marint ursprung, t.ex. lax och sill. Vi har antagit att livsmedlen närmast representerar bakgrundsområden. Därför har data indelats i två huvudgrupper: 1. Bakgrund (inkl. livsmedel) där ursprunget rimligen är storskalig spridning via atmosfären eller havsströmmar.. Potentiellt påverkade områden, vilket motsvarar alla övriga områden. Presentationen är indelad i dessa två grupper. Först beskrivs tillståndet i miljöer som sannolikt inte är påverkade av lokala källor (kapitel ). Med detta som referens diskuteras sedan vilka ämnen och halter som påträffas i potentiellt mer påverkade områden (kapitel 6). Indata har hämtats från rapporter eller från screeningsdatabasen. De enskilda ämnesgrupperna omfattar allt från 1 till 4 olika ämnen, varför ämnesgrupp och ämne i vissa fall är synonyma. Totalt har ämnesgrupper omfattande ca enskilda ämnen analyserats. 4 av dessa ämnen är metaller från en enskild studie av sediment. Metaller förekommer naturligt och för att kunna diskutera metallers förekomst och eventuell mänsklig påverkan krävs en noggrann bedömning av vad som är den naturliga halten. Detta faller utanför detta uppdrag och metaller diskuteras därför endast kortfattat i denna rapport. De rapporter som utgjort underlag för denna sammanställning redovisas tillsammans med ämnesgupper och antal ämnen i Tabell ()
7 Tabell 1. Underlagsrapporter. Projekt Ämnesgrupper Antal ämnen Referens Hexabromocyklododekan Hexabromcyklododekan 1 Sternbeck m.fl (1) Metaller Metaller (4 olika) 4 Lithner och Holm () Organiska tennföreningar I Pentaklorfenol Butyltenn- & fenyltennföreningar Pentaklorfenol och pentakloranisol Tesfalidet S. (4) Palm m.fl. () Perfluorerade ämnen PFOS & PFOA Järnberg U. mfl, () Perfluorerade ämnen sulfonamider, sulfonater 16 Berger U. mfl ( 7) och karboxylater Bromfenoler mm TBBPA, bromfenoler och Remberger m.fl. () triklosan Antimon Antimon 1 Sternbeck m.fl. () Hexaklorbutadien, klorerade bensener Hexaklorbutadien, klorerade bensener Uppföljning - klorbenser och styrener Hexaklorbutadien, klorbensener Hexaklorbutadien, klorbensener Klorbensener och oktaklorstyren 11 Kaj och Dusan (4) 11 Kaj och Palm (4) 11 Kaj m.fl. (7a) Antibiotika 19 olika föreningar 19 Johansson m.fl. () Klorerade paraffiner II C1-C1 klorparaffiner 1 Järnberg U m.fl () Alkylfenoler metylfenoler, butylfenoler och långkedjiga alkylfenoler Remberger m.fl. (4) Vattendirektivets prioriterade ämnen PAH, bromerade flamskyddsmedel, ftalater, klorbensener 1 PAH; 6 BFR; 4 ftal., 11 ClB Sternbeck m.fl. (4) Mirex endosulfan Mirex och endosulfan 4 Palm m.fl. () Limonen Limonen 1 Potter m.fl. () Adipater Adipater 7 Remberger m.fl. () Klorerade och bromerade styrener Klorerade och bromerade styrener Kaj m.fl. (6) Siloxaner Siloxaner 7 Kaj m. fl. (a) Organiska tennföreningar II Dibensotiofener (PCDT) Isoftalater Butyl- oktyl, cyklohexyl och fenyltennföreningar Klorerade dibensotiofener (PCDT) Diisododekylftalat & diisononylftalat 1 Sternbeck m.fl. (6) 1 (många kongener) Umeå Universitet (6) Palm m.fl (7) 1,,9-cyklododekatrien 1,,9-cyklododekatrien 1 Kaj m.fl. (7b) ()
8 4 Översikt Totalt omfattar utvärderingen 974 mätdata varav drygt 19 representerar bakgrundsmiljöer (inkl. livsmedel). Antal mätdata per matris i olika typområden redovisas i Figur 1. Fisk är den vanligaste matrisen. Ett stort antal analyser är också genomförda i sediment, men av dessa står metaller för 8%. Antal mätdata 1 1 Ytvatten Sediment Fisk Annan biota Bakgrund Hamn Industri Kust RV-recipient Urban påverkan Figur 1. Antal mätdata per matris i olika typområden. Bakgrund innefattar livsmedel. I vilken grad ett ämne detekteras beror inte bara på i vilken omfattning ämnet är spritt i den marina miljön. Det beror även på de analytiska rapporteringsgränserna, matrisval, hur representativ provtagningen är, och i viss grad även på antal prov. Detaljerade diskussioner kring rapporteringsgränser och provtagning ryms inte i detta arbete. För den intresserade hänvisas till originalrapporterna. Med dessa förbehåll är det ändå relevant att jämföra i vilken grad de olika ämnesgrupperna detekterats. I kapitel och 6 ges en översikt för bakgrundsområden och potentiellt påverkade områden, respektive. Följande ämnesgrupper har inte detekterats i något prov med marint ursprung: 1,,9-cyklododekatrien Alkylfenoler Cyklohexyltennföreningar Hexaklorbutadien Klorerade paraffiner Limonen Mirex Oktyltennföreningar Siloxaner ()
9 Inom gruppen antibiotika föreligger endast tre positiva resultat av totalt 16 mätningar av 18 olika föreningar. Ämnen inom följande ämnesgrupper är vanligt förekommande (ungefärligen sorterade med ökande fyndfrekvens nedåt): Tetrabrombisfenol A Pentaklorfenol Butyltennföreningar Antimon Hexabromcyklododekan Dibensotiofener (PCDT) Metaller PAH (naftalen, fenantren och antracen) PBDE Metaller analyserades på sediment från Östersjön som insamlades åren (Lithner och Holm, ). Utifrån den redovisningen är det svårt att göra en indelning i bakgrundsområden och potentiellt påverkade områden (vilket vi gör för organiska ämnen i kaptiel och 6). Metallerna beskrivs därför endast kortfattat här som en sammanfattning av den diskussion som Lithner och Holm () förde. Då proven är 17- år gamla är det inte självklart att dessa data återspeglar dagens situation. 4 metaller undersöktes och halterna av följande metaller ansågs förhöjda av antropogena skäl: Ag, As, Bi, Cd, Hg, Sb, Sn, Te, W och Zn. Geokemiska processer ansågs åtminstone delvis förklara en anrikning av Cu, Mo, Nb, Ni och U ()
10 Vilka ämnen påträffas i bakgrundsmiljöer? Detta kapitel beskriver data för prov som bedöms härröra från bakgrundsområden, inkl. livsmedel. I första hand vill vi visa vilka ämnen som påträffats i bakgrundsmiljöer och vilka som inte gjort det. I Tabell redovisas vilka ämnesgrupper som undersökts i olika matriser från bakgrundsområden, samt i vilken mån ett eller flera ämnen inom ämnesgruppen har detekterats. Samtliga ämnesgrupper förutom metaller och limonen har undersökts i fisk. Ytvatten och annan biota (t.ex. musslor) är betydligt mer ovanliga matriser och har endast undersökts avseende ett fåtal ämnen. Tabell. De ämnesgrupper som undersökts i prov från bakgrundsmiljöer uppdelat på respektive matris. X betecknar positiva fynd, E betecknar enstaka positiva fynd bland flera negativa fynd, och O betecknar genomgående negativa fynd (dvs inga prov över rapporteringsgränsen). Ämnesgrupp Annan Fisk Sediment Ytvatten biota 1,,9-cyklododekatrien O Adipater E X Alkylfenoler O Antibiotika O Antimon X Bromfenoler X X O Butyltennföreningar X X Cyklohexyltennföreningar O Dibensotiofener (PCDT) X X X Endosulfan E E Fenyltennföreningar X X Ftalater E Hexabromcyklododekan X Hexaklorbensen (HCB) X Hexaklorbutadien O Klorbensener (utom HCB) E Klorerade & bromerade styrener X O Klorerade paraffiner O Limonen O O Metaller X Mirex O O Oktyltennföreningar O PAH X PBDE X Pentaklorfenol X Perfluorerade ämnen X Siloxaner O O Tetrabrombisfenol A (TBBPA) X O O Triclosan X X O ()
11 .1 Fisk I bakgrundsområden är fisk den vanligast undersökta matrisen. Man kan konstatera att ett stort antal ämnen faktiskt förekommer i detekterbara halter i fisk från bakgrundsområden (Tabell ). Bland dessa ämnen återfinns både ämnen som påträffats mer sporadiskt (i enstaka prov) och sådana som påträffats allmänt. Exempel på sällan påträffade ämnen är ftalater, endosulfansulfat och vissa klorbensener. Det finns några primära faktorer som styr huruvida ett visst ämne kan förekomma i fisk från bakgrundsmiljöer: Storskalig spridning Persistens Potential för långväga atmosfärstransport Bioackumulerbarhet De tre sistnämnda faktorerna sammanfattas relativt väl av begreppet PBT. Vi har för de aktuella ämnena sammanställt om de klassats som PBT samt om det är välkänt att de sprids storskaligt via pågående emissioner eller tidigare utsläpp. I Tabell har ämnena grupperats baserat på om respektive ämne påträffats eller ej i fisk från bakgrundsområden. För varje grupp redovisas faktorerna storskalig spridning och PBT. Relationen mellan dessa egenskaper och fyndbilden diskuteras i det följande. Av 1 ämnesgrupper med både dokumenterad storskalig spridning och PBTegenskaper var nio allmänt påträffade i fisk, ett ämne påträffades sporadiskt och ämnen kunde inte detekteras i fisk (Tabell ). Av de allmänt påträffade ämnena uppvisade tributyltenn och trifenyltenn relativt höga halter. Dessa ämnen är välkända föroreningar i mollusker men screeningstudierna har visat att även fisk i bakgrundområden exponeras för dessa ämnen. Att sådan fisk innehåller bromerade flamskyddmedel såsom PBDE och HBCD samt HCB är allmänt känt, medan oktaklorstyren och PFOS mer sällan studerats i fisk. De ämnen med dokumenterad storskalig spridning och PBT-egenskaper som inte kunde detekteras i fisk från bakgrundsområden var kortkedjiga klorparaffiner, hexaklorbutadien och tri- och tetraklorbensener. Kortkedjiga klorparaffiner har detekterats i fisk från andra områden, inklusive bakgrundsområden (t.ex. Houde et al., 8). Hexaklorbutadien och flertalet klorbensener har påvisats i luft från nordiska bakgrundsområden (Kaj och Palm, 4). Hexaklorbutadien har tidigare även uppmätts i låga halter i fisk i USA (se Kaj och Palm, 4), men det råder osäkerheter om hur stark dess bioackumulation i fisk verkligen är. Vissa siloxaner har också PBT-egenskaper inkl höga BCF-värden men ämnena kunde inte detekteras i fisk. Siloxaner har påträffats i bakgrundsluft men tolkningen av dessa data avseende eventuell storskalig spridning är oklar (Kaj m.fl., a, b). Vissa cykliska siloxaner har även uppmätts i leverprov från marin fisk i Norge och Danmark (Kaj m.fl., b). Föreliggande data är baserat på muskelprov, och möjligen kan detta förklara skillnaden ()
12 Tabell. Kännedom om ämnen sprids storskaligt, om de klassats som PBT, samt förekomst i fisk från bakgrundsområden enligt screeningstudier. Ämne Storskalig spridning PBT EJ PÅTRÄFFADE ÄMNEN 1,,9-cyklododekatrien Antibiotika Cyklohexyltennföreningar Oktyltennföreningar Mirex + Monoklor- & bromstyren? Siloxaner? + Alkylfenoler + Hexaklorbutadien + + Klorparaffiner (C1-C1) + + Tri- & tetraklorbensen + + SPORADISKT PÅTRÄFFADE ÄMNEN Adipater 1,- & 1,-diklor- samt pentaklorbensen +? Ftalater + Endosulfan + + ALLMÄNT PÅTRÄFFADE ÄMNEN Antimon + ej. relevant PAH + + # Butyltennföreningar + + Dibensotiofener (PCDT) + + Fenyltennföreningar + + Hexabromcyklododekan + + Hexaklorbensen + + Oktaklorstyren + + Perfluorerade ämnen + + PBDE + + 1,4-Diklorbensen +? Pentaklorfenol? + Bromfenoler Tetrabrombisfenol A Triclosan #. Många PAH metaboliseras relativt effektivt i fisk ()
13 Ämnen som inte både omfattas av storskalig spridning och uppfyller kriterierna för PBT förväntas inte i fisk från bakgrundsmiljöer. Undersökningarna omfattar 1 sådana ämnesgrupper, varav 7 aldrig påtäffades och påträffades sporadiskt. Följande ämnesgrupper uppträdde i en stor andel av de undersökta proven: Pentaklorfenol har relativt låg bioackumulation vid aktuella ph-värden, och sprids sannolikt inte storskaligt i norra Europa. Diklorbensen Oklar status avseende PBT men sprids storskaligt i atmosfären (Kaj och Palm, 4). Bromfenoler är måttligt bioackumulerbara men har även påträffats tidigare i marin miljö (OECD, ). Bromfenoler anses inte spridas storskaligt men möjligen är ursprunget biogent. TBBPA är inte ett starkt bioackumulerande ämne. TBBPA har tidigare uppmätts i marin fisk men ofta närmare källområden och i lägre halter (Morris m.fl., 4; OSPAR, ). Triclosan är inte starkt bioackumulerande och förefaller inte spridas storskaligt via atmosfären (t.ex. Dye m.fl., 7). En adipat (DEHA) detekterades i relativt höga halter i tre utav sex undersökta prov. Detta får betraktas som oväntat eftersom DEHA inte sprids storskaligt via atmosfären och har låg potential för bioackumulation (t.ex. OECD, ; Remberger m.fl, ). DEHA och triclosan diskuteras ytterligare i samband med diskussion av halter längre ned i detta avsnitt. Sammanfattningvis var det relativt god överensstämmelse: Ämnen utan känd storskalig spridning eller PBT-egenskaper återfanns oftast inte i fisk, och flertalet av de ämnen som detekterades var också kända för den storskaliga spridningen och sina PBTegenskaper. Halterna av alla påträffade ämnen återges i Tabell 4. Allmänt förekommande 1 ämnen presenteras även i Figur, där alla halter omräknats till enheten ng/g lipidvikt för att öka jämförbarheten. Som jämförelse finns i figuren också medelhalter av spcb och ΣDDT i sill från 7 lokaler i Östersjön och Västerhavet (Bignert m.fl., 6). PCB och DDT analyseras årligen i ett stort antal fiskprov från dessa lokaler. Metodiken är väl utvecklad och har använts under många år. Dessa aspekter medför att halterna av PCB och DDT är betydligt säkrare än för flertalet screeningämnen. Halterna av screeningämnen måste därför betraktas som storleksnivåer och inte som generellt representativa för respektive ämnes föroreningsnivå i marin fisk. I flera fall är det bara några få prov som utgör underlaget för screeningdata. 1 Minst % av analyserade prov är över rapporteringsgränsen. För mer sällan förekommande ämnen bedömmer vi att värdena är så osäkra och med så låg representativitet att en grafisk presentation lätt övertolkas. spcb är ett skattat mått på total-pcb (se Bignert m.fl., 6). Σ7-PCB är lägre ()
14 Haltnivåerna varierar inom ungefär en faktor 1 mellan olika screeningämnen, förutom halterna av antracen och PCDT som är betydligt lägre. För antracen är metabolism en anledning till de låga halterna. Flertalet ämnen är i nivå med ΣDDT. Fyra ämnen uppträder i halter som är jämförbara med spcb: trifenyltenn dietylhexyladipat tributyltenn triclosan För dietylhexyladipat (DEHA) och triclosan måste det betraktas som oväntat höga halter. DEHA uppfyller inte kriterierna för PBT-ämnen och förväntas inte spridas storskaligt i atmosfären. Triclosan är måttligt bioackumulerande men sprids såvitt känt inte storskaligt via atmosfären (t.ex. Dye m.fl., 7). I norska insjöar liksom i danska reningsverksrecipienter har triclosan uppmätts i intervallet,-,16 ng/g vv (NIVA SFT 4; Dye m.fl., 7), vilket är mer än en faktor 1 lägre än screeningstudiens data från marin bakgrundsmiljö (Tabell 4). Trifenyltenn biomagnifieras i akvatiska näringskedjor (Hu, m.fl., 6) vilket kan förklara att halterna är högre än för tributyltenn, som sannolikt är en mer spridd förorening. EUs livsmedelsorgan EFSA har gjort en stor sammanställning av tennorganiska ämnen i fisk från europeiska länder (EFSA, 4). Det finns även data från Danmark (Strand och Jakobsen, ). Samtliga dessa data ligger i samma nivå som i screeningstudien, vilket stärker slutsatsen att tennorganiska ämnen kan förekomma i mycket höga halter i fisk från den marina miljön. TBT är sannolikt den av alla här studerade ämnen som sprids mest omfattande direkt i havet, vilket också torde bidra till de höga halterna. Mätvärdena representerar prov från början av -talet. Därefter har ett globalt förbud mot TBT i marin miljö trätt i kraft. Det är därför möjligt att halterna kommer sjunka på längre sikt ()
15 Tabell 4. Resultat för de ämnesgrupper där vissa ämnen detekterats i fisk från bakgrundsområden. OBS att enheterna varierar, ibland baserade på lipidvikt (lv) och ibland på våtvikt (vv). I de fall ämnen detekterats i ca % eller fler prov har ett medelvärde skattats. Negativa resultat har då ersatts med halva rapporteringsgränsen. Vid starkt högerskeva data har geometriskt medelvärde använts. Ämnesgrupp Adipater - DEHA - 6 andra adipater Totalt antal prov 6 6 Antal > rapp.gr. Intervall Medel Enhet <1 <1 - <1 14 ng/g vv Antimon 8 7 <,1-,7, ng/g vv (lever) Bromfenoler -,4-DBF -,4,6-TBF - PeBF Butyltennföreningar - MBT - DBT - TBT - TeBT <7- <1- <-9 <,-1 1-,8,7-7,8 <, 98 16,6 1,7, ng/g lv ng/g vv Dibensotiofener (PCDT),1-1,9 pg/g lv Endosulfan - α-endosulfan, - β-endosulfan - endosulfansulfat Fenyltennföreningar - MFT - DFT - TFT Ftalater - DEHP - DBP - BBzP - DOP <-<6 <-<6 <1-7,7 <, <,-,,4-1 7, <,-,41 <,1-,9 <,-1,9 <,1-<,7 ng/g lv ng/g vv µg/g lv Hexabromcyklododekan 4 46 <, ng/g lv Klorbensener - 1,-DCB - 1,-DCB - 1,4-DCB - samtliga TCB - TeCB - PeCB - HCB Klorerade och bromerade styrener -oktaklorstyren - monoklorstyren - bromstyren PAH - naftalen - antracen - fenantren - benso(a)pyren <-4 <- -1 <-<1 <-<8 <-16 <4-1 <,-17 <16-<6 <16-<6,8-14,4-17 1,6- <, ng/g lv, ng/g lv, 7 ng/g lv PBDE (Σpenta-BDE) 48 48,6-4 11, ng/g lv ()
16 Tabell 4. Fortsättning Ämnesgrupp Pentaklorfenol - PCP - PCA Perfluorerade ämnen - PFOA - PFOS Totalt antal prov Antal > rapp.gr Intervall Medel Enhet < < , ng/g lv ng/g vv (i lever) Tetrabrombisfenol A 9 8 <,7-4, 1,9 ng/g vv Triclosan 9 7 <1,4-8,4 ng/g vv Halt (ng/g lipidvikt) trifenyltenn DEHA tributyltenn Triclosan dibutyltenn difenyltenn,4-dibromfenol pentakloranisol pentaklorfenol,4,6-tribromfenol 1,4-diklorbensen TBBPA monobutyltenn hexaklorbensen naftalen PFOS pentabromfenol HBCD penta-bde fenantren oktaklorstyren antracen PCDT Figur. Halter av de vanligt förekommande ämnena i fiskmuskel från bakgrundsområden (ng/g lipidvikt). Värdena är angivna som ett skattat medel samt min och max. Som jämförelse visas högsta och lägsta medelhalt av spcb ( ) och ΣDDT ( ) i sill/strömming från olika bakgrundslokaler (Bignert m.fl., 6) ()
17 . Sediment Jämfört med fisk har betydligt färre ämnen analyserats i sediment från bakgrundsområden. Positiva och negativa fynd sammanställs ämnesvis i Tabell. Tre ämnesgrupper har både dokumenterad storskalig spridning och PBT-egenskaper. Av dessa så kunde dibensotiofener och endosulfansulfat detekteras. Att oktaklorstyren inte dekterades, trots att det återfanns i fisk, beror möjligen på att det är så starkt bioackumulerande att man utifrån uppmätta halter i fisk kan förvänta sig sedimenthalter under rapporteringsgränsen (Kaj m.fl., 6). Av de åtta ämnesgrupper som inte uppfyllde kriterierna kunde ändå tre ämnesgrupper dekteras i sediment från bakgrundsområden, nämligen triclosan, bromfenoler och adipater. Sammantaget var överensstämmelsen mellan spridning/egenskaper och påträffande fynd inte fullt så god i sediment som för fisk. Halter för de påträffade ämnena sammanfattas i Tabell 6. Det finns relativt lite jämförelsedata från marina sediment. Halterna kommer här att jämföras med data för mer välkända ämnen i sediment från Svealandskusten (Sternbeck m.fl., ), som innefattar både bakgrundsområden och kustnära regionalt påverkade områden. Dietylhexyladipat (DEHA) och pentabromfenol förekommer i nivåer ungefär som ΣDDT eller Σ7- PCB längs Svealandskusten. Triclosan förekommer endast i ett prov som också det är i samma storleksordning. Triclosan har tidigare påträffats i mer påverkade områden i haltintervallet,6-18 ng/g vv (Dye m.fl., 7). Halterna av dessa tre ämnen är mer än en faktor 1 högre än penta-bde i sediment från Svealandskusten. Endosulfansulfat förekommer i nivåer ungefär som lindan (γ- HCH). Lägst halter uppvisar PCDT, precis som i fisk (kapitel.1). Tabell. Kännedom om ämnen sprids storskaligt, om de klassats som PBT, samt förekomst i ytsediment från bakgrundsområden enligt screeningstudier. Ämnesgrupp Storskalig spridning PBT EJ PÅTRÄFFADE ÄMNEN Limonen Monoklor- & bromstyrener Tetrabrombisfenol A Mirex + Siloxaner? + Oktaklorstyren + + ALLMÄNT PÅTRÄFFADE ÄMNEN Dibensotiofener (PCDT) + + Endosulfansulfat + + Adipater Bromfenoler Triclosan ()
18 Tabell 6. Resultat för de ämnesgrupper som detekterats i sediment från bakgrundsområden. I de fall ämnen detekterats i ca % eller fler prov har ett medelvärde skattats. Negativa resultat har ersatts med halva rapporteringsgränsen. Vid starkt högerskeva data har geometriskt medelvärde använts. Ämnesgrupp Adipater - DEHA - 6 andra adipater Bromfenoler -,4-DBF -,4,6-TBF - PeBF Totalt antal prov Antal > rapp.gr. 4 1 Intervall Medel Enhet <, 6 < < < < 8 µg/kg TS µg/kg TS Dibensotiofener (PCDT) 4 4,1 -,16,1 µg/kg TS Endosulfan - α-endosulfan, <,-<7 µg/kg TS - β-endosulfan <,-<7 - endosulfansulfat 4,9-,1,11 Triclosan µg/kg TS. Annan biota och ytvatten Jämfört med fisk och sediment har få ämnen studerats i ytvatten eller i annan biota än fisk (Tabell ). Positiva fynd i annan biota än fisk presenteras i Tabell 7. Att tennorganiska föreningar påträffas i mollusker är välkänt och bekräftas av många andra undersökningar. Det bedöms därför inte relevant att diskutera dessa få data vidare. Polyklorerade dibensotiofener är betydligt mer sällan undersökta i biota. Undersökningen visade att halterna vanligen var lägre än de närbesläktade PCDD/F i samma prov. I ytvatten har bromfenoler, triclosan, TBBPA och limonen analyserats, men inte i något prov har något av dessa ämnen kunnat detekteras. Halter av andra organiska miljögifter i marina ytvatten från bakgrundsmiljöer är vanligen mycket låga. Undersökningar i marina ytvatten kräver oftast mycket stora provvolymer och det kan inom ett screeningprojekt vara svårt att uppfylla dessa provtagningskrav för bara ett fåtal prov. Tabell 7. Resultat för de ämnesgrupper som detekterats i annan biota än fisk från bakgrundsområden. Ämne Matris Antal prov Intervall Enhet Butyltennföreningar - MBT - DBT - TBT Fenyltennföreningar - MFT - DFT - TFT Snäcka Snäcka ,-,4 1,7-7, nd -18 ND ND 6, ng Sn/g (dw) ng Sn/g (dw) PCDT Krabba 1 pg/g lv ()
19 PCDT Sillgrissla 1 pg/g lv.4 Sammanfattning av bakgrundsområden I bakgrundsmiljöer har ca enskilda ämnen påträffats, varav 6 stycken i fisk. Merparten av de ämnen som detekterats i fisk från bakgrundsområden har känd storskalig spridning och PBT-egenskaper. Bland de påvisade ämnena i fisk finns även ämnen som inte uppvisar båda dessa egenskaper: dietylhexyladipat (DEHA), pentaklorfenol, 1,4-diklorbensen, bromfenoler, TBBPA och triclosan. Fyra ämnen uppträdde i liknande haltnivåer som spcb och många fler ämnen i haltnivåer ungefär som ΣDDT. Det kan konstateras att fisk i Östersjön är förorenad av många främmande ämnen. Tennorganiska föreningar tillhör de ämnen som uppträder i högst halter. Förekomsten av DEHA och triclosan i bakgrundsmiljöer är inte jämförbar med andra mätningar av dessa ämnen som redovisats i litteraturen. Merparten av de ämnen som inte kunde detekteras i fisk saknade dokumenterad storskalig spridning och PBT-egenskaper. Dock kunde inte heller hexaklorbutadien, kortkedjiga klorparaffiner eller siloxaner detekteras i fisk; ämnen som utifrån spridning och egenskaper skulle förväntas i fisk. Jämfört med fisk har färre mätningar genomförts i sediment, ytvatten och annan biota. Dessa resultat påverkar därför inte de övergripande slutsatserna. Inget ämne har kunnat detekteras i ytvatten från bakgrundsområden ()
20 6 Vilka ämnen påträffas i potentiellt påverkade områden? Med potentiellt påverkade områden avses här hamnar, industriella regioner, kustnära, recipienter till kommunala reningsverk samt urbant påverkade områden. Det är inte självklart att regional påverkan verkligen förekommer i varje enskilt fall. Färre ämnen ingår i denna grupp jämfört med bakgrundsområden. I Tabell 8 redovisas vilka ämnesgrupper som undersökts i prov från potentiellt påverkade områden, samt i vilka matriser som respektive ämne undersökts. Sediment är den vanligast förekommande matrisen, följt av fisk, ytvatten och annan biota. Samtliga matriser innehåller både positiva och negativa fynd. Tabell 8. De ämnesgrupper som undersökts i prov från potentiellt påverkade områden, uppdelat på respektive matris. X: positiva fynd; E: enstaka positiva fynd bland flera negativa fynd; O: genomgående negativa fynd (dvs inga prov över rapporteringsgränsen). Ämnesgrupp Annan Fisk Sediment Ytvatten biota 1,,9-cyklododekatrien O O Adipater E E Antibiotika E Bromfenoler X X Butyltennföreningar X X X X Cyklohexyltennföreningar O O O O Dibensotiofener (PCDT) X X Isoftalater DINP & DIDP O X Fenyltennföreningar E X X X Klorbensener O E Klorerade & bromerade styrener E O O Metaller X Oktyltennföreningar O O O O Pentaklorfenol X X Perfluorerade ämnen X Siloxaner O O Tetrabrombisfenol A X X Triclosan X X Några få ämnen har påträffats i potentiellt påverkade områden men ej i bakgrundsområden. Läkemedlet ciproflaxin återfanns i fiskprov tagna utanför tre reningsverk av totalt fem reningsverk. Övriga 17 antibiotika som undersöktes påträffades ej. Vid ett industriellt område påträffades även isoftalater (DINP & DIDP) i sediment men ej i fisk. Isoftalater har inte undersökts i marina bakgrundsområden. Även TBBPA återfanns i låga halter i sediment, men ej i bakgrundsområden. Oktyltennföreningar, siloxaner och cyklohexyltennföreningar återfanns ej i potentiellt påverkade områden, och inte heller i bakgrundsområden. I övrigt har alla ämnen som undersökts i potentiellt påverkade områden också påträffats i dessa ()
21 Man kan förvänta sig att samma faktorer som reglerar förekomst i bakgrundsmiljöer, dvs storsaklig spridning och PBT, även har betydelse för förekomsten i potentiellt påverkade områden. Persistens är dock inte lika väsentligt som i bakgrundsområden, eftersom lokala eller regionala källor också kan bidra. Sådana källor kan t.ex. vara hamnverksamhet, utsläpp från industrier eller reningsverk eller tillförsel från floder. Vad gäller vilka ämnen som påträffats, är det alltså i stort sett ingen skillnad mellan grupperna bakgrundsområden och potentiellt påverkade områden. I följande avsnitt kommer haltnivåerna att redovisas och diskuteras. 6.1 Fisk Haltnivåer för de ämnen som detekterats i fisk från potentiellt påverkade områden redovisas i Tabell 9. Flertalet ämnen har påträffats i mer än hälften av de undersökta proven. I detta sammanhang kan de betraktas som allmänt förekommande, även om man måste erinra sig att det oftast gäller ett fåtal prov. Tabell 9. Resultat för de ämnesgrupper som detekterats i fisk från potentiellt påverkade områden. OBS att olika enheter förekommer. I de fall ämnen detekterats i ca % eller fler prov har ett medelvärde skattats. Negativa resultat har då ersatts med halva rapporteringsgränsen. Ämnesgrupp Adipater - DEHA - 6 andra adipater Antibiotika - ciprofloxacin - 17 andra antibiotikaföreningar Butyltennföreningar - MBT - DBT - TBT - TeBT Totalt antal prov Antal > rapp.gr. 7 7 Intervall Medel Enhet <1- <1 < 8, < - <41,-,8, ca 6 ng/g vv ng/g vv ng/g vv Dibensotiofener (PCDT) 1,6-7,,9 pg/g lv Fenyltennföreningar - MFT - DFT - TFT Klor- & bromstyrener - monoklorstyrener - monobromstyren - oktaklorstyren Perfluorerade ämnen - PFOS - PFNA - PFDcA - PFUnA - PFtriA - 1 andra PFAS <,-1,1,-, <,-1 <4-<6 <4-<6 1,6-,,47-, <,8-,47 <,8-,4 <,8-,61 <,1-,8 1,,16,1,1 ng/g vv ng/g lv ng/g vv ()
22 En jämförelse med nivåer i bakgrundsområden (Tabell 4) blir deskriptiv. En statistisk analys av eventuella skillnader i haltnivåer är knappast meningsfull eftersom lokaler, arter, provantal och till och med analysmetodik kan skilja sig mellan olika dataset. Av de ämnen som redovisas i Tabell 9 har alla utom vissa perfluorerade ämnen även undersökts i bakgrundsområden. Det föreligger generellt ingen markant skillnad i haltnivåer mellan prov från bakgrundsområden och de potentiellt påverkade områdena. De enda undantagen är ciprofloxacin, TBT och TFT. Ciprofloxacin förekommer i fisk från tre recipienter till kommunala reningsverk. Några få prov från Stockholmstrakten visar starkt förhöjda halter av TBT och TFT. Data för tennorganiska ämnen härrör dock från två olika undersökningar och det föreligger stora skillnader i haltnivåer. Det går inte att bedöma om denna skillnad kan förklaras med olika provlokaler eller om andra faktorer också kan bidra. Som diskuteras i avsnitt.1 finns studier från andra områden som visar halter i samma nivåer som de högre halterna här. 6. Sediment Haltnivåer i sediment från potentiellt påverkade områden redovisas i Tabell 1. Flertalet ämnen har undersökts i fem eller färre prov. En jämförelse med data från bakgrundsområden blir liksom fisk i huvudsak deskriptiv, pga det låga provantalet. Av de ämnen som redovisas i Tabell 1 har butyltenn, fenyltenn, isoftalater, klorbensener och pentaklorfenol ej undersökts i bakgrundsområden inom screeningprogrammet. För de ämnen som även undersökts i prov från bakgrundsområden är följande ämnen tydligt förhöjda i gruppen potentiellt påverkade områden : DEHA Pentabromfenol PCDT Adipaten DEHA uppmättes i höga halter (>1 µg/kg ts) i ytsediment utanför Stenungsunds industriområde. Detta är de högsta halterna av ett organiskt ämne i hela datamaterialet för sediment. DEHA har tidigare undersökts i urbant påverkade sediment i USA utan att detekteras i ett enda av prov (<1-< 8 ng/g ts) (OECD, ). Pentabromfenol uppträder i två prov i relativt höga halter, men det är svårt att värdera de resultaten. Vi har inte funnit andra data över pentabromfenol i sediment. PCDT är starkt persistenta ämnen vars ursprung bl.a. anses vara förbränning. Det är därför inte förvånande att PCDT kan uppträda i lokalt förhöjda halter. Dessutom påträffades låga halter TBBPA i två prov, medan bakgrundsområden inte innehöll detekterbara halter av detta flamskyddsmedel. För övriga påträffande ämnen har vi sökt i litteraturen för att finna jämförelsedata. Tennorganiska föreningar har undersökts vid 14 lokaler längs Bohuskusten i början av -talet (SGU, 6). Halterna i den undersökningen ligger i precis samma intervall som i screeningstudierna (Tabell 1). Den enda skillnaden är att man i den undersök ()
23 ningen aldrig påträffade monofenyltenn (MFT). Detta stärker slutsatsen att tennorganiska ämnen är vitt spridda i den marina miljön. Att dessa ämnen dessutom förekommer i fisk visar på att föroreningarna är biotillgängliga och sprids i näringskedjan. Tabell 1. Resultat för de ämnesgrupper som detekterats i sediment från potentiellt påverkade områden. I de fall ämnen detekterats i ca % eller fler prov har ett medelvärde skattats. Negativa resultat har då ersatts med halva rapporteringsgränsen. Ämnesgrupp Adipater - DEHA - 6 andra adipater Bromfenoler -,4-DBF -,4,6-TBF - PeBF Butyltennföreningar - MBT - DBT - TBT - TeBT Totalt antal prov 1 4 Antal > rapp.gr. 1 4 Intervall Medel Enhet 11 < - < < <1 6 <1, µg/kg TS µg/kg TS µg/kg TS Dibensotiofener (PCDT) 8 8,6,9, µg/kg TS Fenyltennföreningar - MFT - DFT - TFT Isoftalater - DINP - DIDP Klorbensener - 1,-DCB - 1,-DCB - 1,4-DCB - samtliga TriCB - TeCB - PeCB - HCB Pentaklorfenol - PCP - PCA <1 8, <1 8,4 <1 6,1 <1-4 <1-6 <, <,, 1, <,6 1, <,,7 <, 1, <, 1,6 1, 8 <1 7 <1 1, µg Sn/kg TS µg/kg TS µg/kg TS µg/kg TS Tetrabrombisfenol A 1, µg/kg TS Triclosan 1 17 µg/kg TS De två isoftalaterna DINP och DIDP har under de senaste åren alltmer ersatt den omdiskuterade ftalaten DEHP. Screeningstudien (Palm m.fl., 7) visar att isoftalater är allmänt förekommande i t.ex. slam från reningsverk. Även i dessa sedimentprov från Stenungssundsområdet uppträder de i relativt höga halter (1-tals ng/g ts). Detta är i nivå med de högsta uppmätta halterna av DEHP längs såväl Bohuskusten år (SGU, 6) som Svealandskusten år (Sternbeck m.fl., ). Liknande nivåer av isoftalater har även uppmätts i urbant påverkade ytsediment från USA (Lin m.fl. ) ()
24 Flertalet klorbensener har påträffats sporadiskt och i nivåer omkring 1 ng/g ts. Detta är haltnivåer som ungefärligen motsvarar de längs Bohuskusten (SGU, 6). Längs Svealandskusten var nästan alla klorbensener lägre än detektionsgränserna (,1-1 ng/g ts; Sternbeck m.fl., ). Tetrabrombisfenol A har enbart detekterats i två prov. Liknande halter har påträffats i ytsediment längs den Holländska kusten, och något högre längs den Engelska kusten (Morris m.fl., 4). I en nordisk screening av potentiellt påverkade områden (Dye m.fl., 7) påträffades triclosan i liknande halter som här. 6. Annan biota och ytvatten Inom gruppen potentiellt påverkade områden har relativt många ämnesgrupper undersökts i ytvatten eller i annan biota än fisk (Tabell 8). Båda matriserna är undersökta med avseende på tennorganiska ämnen; annan biota även på klorbensener, och ytvatten även på bromfenoler, klorerade och bromerade styrener, pentaklorfenol, TBBPA och triclosan. Annan biota är i dessa fall blåmussla eller snäcka, och endast butyl- och fenyltennföreningar har detekterats, precis som i bakgrundsområden. Butyltennföroreningarna var ställvis kraftigt förhöjda jämfört med motsvarande data från bakgrundsområden. I mindre utsträckning gäller detta även fenyltennföreningarna. Tabell 11. Resultat för de ämnesgrupper som detekterats i annan biota än fisk från potentiellt påverkade områden. Ämne Matris Antal prov Antal prov > rapp.gr. Intervall Enhet Butyltennföreningar - MBT - DBT - TBT Fenyltennföreningar - MFT - DFT - TFT Snäcka, mussla Snäcka ,-41,1-19,9-6 ND -,6 ND 68 ND 1, ng Sn/g (dw) ng Sn/g (dw) I ytvatten kunde butyl- och fenyltennföreningar, bromfenoler, pentaklorfenol, TBBPA och triclosan detekteras. En intressant observation är att tennföreningarna är katjoner och resterande ämnen är fenoler, delvis dissocierade vid aktuella ph-värden. Alltså är samtliga relativt vattenlösliga ämnen. Proven för bromfenoler, TBBPA och triclosan är tagna från det industriellt påverkade Stenungsundsområdet, och i lokala bakgrundsprover återfanns dessa ämnen inte. Ytvattenproven som undersökts avseende tennorganiska föreningar härrör från Östersjön och omfattar både kust, hamn och urbant påverkade områden. För butyltennföreningarna går det inte att se några samband mellan typ av lokal och halter. Fenyltennföreningarna återfanns inte i de urbant påverkade områdena. Vi har inte kunnat finna ()
25 relevanta litteraturuppgifter på ytvattenhalter av tennorganiska ämnen från bakgrundsområden i Östersjön, varför det är svårt att bedöma graden av lokal påverkan i de undersökta områdena. Tabell 1. Resultat för de ämnesgrupper som detekterats i ytvatten från potentiellt påverkade områden. Ämne Antal prov Antal prov > rapp.gr. Intervall Enhet Butyltennföreningar - MBT - DBT - TBT ,-6,1-6,7,1-4,7 ng Sn/l Fenyltennföreningar - MFT - DFT - TFT ND,4 ND 4,7 ND 4,1 ng Sn/l Bromfenoler -,4-dibromfenol -,4,6-tribromfenol < - 8 ng/l Pentaklorfenol ng/l TBBPA 4 < 9 ng/l Triclosan 4 1 < - 16 ng/l 6.4 Sammanfattning av potentiellt påverkade områden Ciprofloxacin är det enda ämne som påträffats i denna kategori men inte i bakgrundsområden. Ciprofloxacin är en antibiotika som påträffats i fisk nedströms några reningsverk. Dessutom har isoftalater påträffats i sediment från ett industriellt påverkat område. Isoftalater har dock inte undersökts i bakgrundsområden. En jämförelse av haltnivåer mellan potentiellt påverkade områden och bakgrundsområden blir främst indikativ, eftersom kunskap om halters variabilitet blir mycket begränsad i screeningundersökningar. I fisk föreligger generellt ingen markant skillnad i haltnivåer mellan bakgrundsområden och potentiellt påverkade områden. Undantagen är ciprofloxacin, TBT och TFT, vars halter är avsevärt högre i potentiellt påverkade områden. I sediment är DEHA, pentabromfenol, PCDT och TBBPA förhöjda i potentiellt påverkade områden jämfört med bakgrundsområden: I mussla och snäcka uppmättes förhöjda till kraftigt förhöjda halter av butyltenn- och fenyltennföreningar. I ytvatten från potentiellt påverkade områden kunde även butyltenn- och fenyltennföreningar, bromfenoler, pentaklorfenol, TBBPA och triclosan detekteras, vilket inte var fallet i bakgrundsområden ()
26 7 Kan man säga något om risker Vid bedömning av om halterna är så höga att de kan utgöra en risk för negativa effekter krävs följande information: 1. Effektnivåer, icke-effektnivåer eller riktvärden. En representativ bild av halterna 7.1 Effektnivåer Effektnivåer måste vara uttryckta i relevant matris. Effektnivåer anges oftast som halt i vatten, vilket är en relativt ovanlig matris inom miljöövervakningen. Halter i fisk kan endast riskbedömas för ämnen som inte omsätts snabbt via t.ex. metabolism. Därför faller bl.a. adipater, PAH och ftalater bort. I första hand har effektnivåer eftersökts i underlagsrapporterna för varje screening. Mycket få av dessa rapporter innehåller sådan information. Därefter har vi använt kommande miljökvalitetsnormer för andra ytvatten (EU, 6), vilket bl.a. innefattar kustvatten, samt värden från OSPAR. Det har inte varit möjligt inom ramen för detta uppdrag att föreslå nya riktvärden utifrån grundläggande toxdata. Sammantaget har vi fått fram riktvärden för följande ämnen: Tributyltenn: musslor, sediment och ytvatten (EU, 6; OSPAR 4) HBCD: fisk (Naturvårdsverket 8) Hexaklorbensen: fisk (EU, 6) Pentaklorfenol: ytvatten (EU, 6) PFOS: fisk (Naturvårdsverket, 8) TBBPA: sediment, ytvatten (OSPAR, ) Triclosan: ytvatten (Naturvårdsverket 8) 7. Representativ halt För att kunna bedöma en representativ halt som ska jämföras med riktvärdena bör man veta något om osäkerheten och variabiliteten i mätdata. Det är känt från tidsserieövervakningen att halterna varierar såväl mellan olika år som mellan olika lokaler. Medelvärdets osäkerhet vid en viss lokal är ofta inom en faktor - ett visst år, medan skillnaden i medelvärde mellan olika lokaler kan vara uppemot en faktor 1 (se t.ex. data i Bignert m.fl., 6). För screeningdata vet man vanligen inte om de (vanligen) få prov som undersökts ligger i det högre eller lägre intervallet. Vi anser därför att man generellt bör ha en marginal på åtminstone en faktor 1 mellan uppmätta halter och riktvärden för att kunna utesluta risk för effekter ()
27 7. Riskkarakterisering Tributyltenn I ytvatten från potentiellt påverkade områden överskrids de kommande miljökvalitetsnormerna för årsmedelhalt i samtliga prov, och ofta överskrids även värdet för akuta effekter. I mussla och snäcka från bakgrundsområden är TBT oftast under även OSPARs lägre riktvärde för kronisk exponering. I mer påverkade områden är dock halterna av TBT i i det intervall att man inte kan utesluta långstidseffekter, medan akuta effekter är mindre troligt. I sediment är halterna i potentiellt påverkade områden långt över OSPARs gränser även för akuta effekter. Hexabromcyklododekan Ämnet återfinns i fisk från bakgrundsområden, men halterna är åtminstone 1-1 gånger lägre än det av Naturvårdsverket föreslagna riktvärdet. Pentaklorfenol Ytvattendata härrör från endast ett område, men halterna är genomgående minst en faktor lägre än kommande miljökvalitetsnorm. Hexaklorbensen Det föreligger ett stort dataunderlag från fisk i bakgrundsområden och halterna är i genomsnitt ca 1 gånger lägre än kommande miljökvalitetsnorm. TBBPA Ytvattenprov finns från ett industripåverkat område. Halterna är lägre än OSPAR föreslagna EAC-värde. Marginalen är som lägst ca, vilket kan vara litet med beaktande av osäkerheten i mätdata. Triclosan Från ett område finns ytvattendata som oftast är lägre än rapporteringsgränsen. Denna gräns är något lägre än av NV föreslagen miljökvalitetsnorm. Ett prov överskrider dock föreslagen MKN ca gånger! PFOS PFOS är den vanligast detekterade PFAS-föreningen. Uppmätta halter i leverprov varierar mellan -8 ng/g vv. Den av Naturvårdsverket föreslagna miljökvalitetsnormen är 6 ng/g vv, men detta värde avser risk för sekundär förgiftning och baseras alltså på medelhalten i de ätbara delarna av fisk. Levern utgör en liten andel av den ätbara fraktionen, men eftersom kunskap om halter i andra ätbara delar saknas kan man inte utesluta att PFOS utgör en risk för predatorer ()
28 8 Implikationer för kommande mätprogram För att underlätta utvärderingen och öka jämförbarheten mellan olika undersökningar vore det önskvärt om man kunde begränsa antalet provpunkter. I det datamaterial som presenteras i denna rapport (baserat på 4 enskilda rapporter) förekommer i marin miljö ca -6 olika provtagningslokaler för bakgrund och ca - lokaler i potentiellt påverkade områden. Särskilt i bakgrundsområden borde man kunna begränsa antalet lokaler påtagligt. Det föreligger en relativt god överensstämmelse mellan vad man vet om egenskaper och storskalig spridning av enskilda ämnen, och deras förekomst i marin miljö. Avvikelser från dessa generella samband föreligger också. Vi bedömer att en ytterligare diskussion av dessa aspekter kan leda till riktlinjer kring vilka ämnen som bör mätas i marina miljöer, och vilka ämnen som inte bör undersökas i marin miljö. Härigenom skulle möjligen resurser kunna omfördelas, så att fler prov från marin miljö kan undersökas då det bedöms extra relevant. Ämnen med låg misstankegrad om förekomst i marin miljö kan istället undersökas i icke-marina miljöer. Vi föreslår följande principer för marina mätningar i kommande mätprogram: Ämnen med låg persistens undersöks främst nära källor och i diffust belastade recipienter, om det finns indikationer på nationella emissionskällor. Ämnen som förefaller sakna användning eller emissionskällor i Sverige bör främst mätas i marin miljö om de är persistenta och har känd eller misstänkt storskalig spridning. I dessa fall bör bakgrundsområden undersökas. I största möjliga grad vore det önskvärt att främst använda prov från befintliga långsiktiga miljöövervakningsprogram, för att kunna relatera halter av nya ämnen till de välkända ämnena. Fisk och sediment är därför rekommenderade matriser. Sediment är säskilt lämpligt för ämnen med låg bioackumulation men hög sorptionsförmåga, t.ex. PAH, alkylfenoler, ftalater och andra ickehalogenerade ämnen. Möjligheten att bedöma den ekotoxikologiska risk som uppmätta halter kan utgöra begränsas av två faktorer: 1) brist på effektdata eller riktvärden för relevanta matriser; ) brist på kunskap om halters variabilitet. Det senare skälet motiverar att screeningundersökningar i marin miljö genomförs när skälig misstanke föreligger, och då med något fler prov än vad som nu är vanligt ()
29 9 Slutsatser Totalt omfattar dataunderlaget ca ämnesgrupper och ca enskilda ämnen som har undersökts i marina miljöer. Av dessa har 19 ämnesgrupper och ca 4 organiska ämnen plus 4 metaller kunnat detekteras i biota, sediment eller ytvatten. Data har indelats i två kategorier: bakgrund och potentiellt påverkade områden. BAKGRUND I bakgrundsmiljöer har drygt enskilda organiska ämnen påträffats, samtliga i fisk och vissa även i andra matriser. Följande ämnesgrupper är vanligt förekommande: Tetrabrombisfenol A Pentaklorfenol Butyltennföreningar Hexabromcyklododekan Dibensotiofener (PCDT) PAH (naftalen, fenantren och antracen) PBDE Dessutom har följande ämnen detekterats mindre allmänt: dietylhexyladipat, bromfenoler, endosulfan, fenyltennföreningar, ftalater, klorbensener, oktaklorstyren, pentaklorfenol, perfluorerade ämnen och triclosan. Merparten av de ämnen som detekterats i fisk från bakgrundsområden är ämnen med känd storskalig spridning och PBTegenskaper. Bland de påvisade ämnena i fisk finns även ämnen som inte uppvisar båda dessa egenskaper: dietylhexyladipat (DEHA), pentaklorfenol, 1,4-diklorbensen, bromfenoler, TBBPA och triclosan. De relativt höga halterna av DEHA och triclosan i bakgrundsmiljöer är inte jämförbara med andra mätningar av dessa ämnen som redovisats i litteraturen. Fyra ämnen uppträdde i liknande haltnivåer som spcb i fisk, och många fler ämnen i haltnivåer ungefär som ΣDDT. Det kan konstateras att fisk i Östersjön är förorenad av många främmande ämnen. Tennorganiska föreningar tillhör de ämnen som uppträder i högst halter och som dessutom är mycket toxiska. Följande ämnesgrupper har inte detekterats i något prov med marint ursprung: 1,,9-cyklododekatrien Alkylfenoler Cyklohexyltennföreningar Hexaklorbutadien Klorerade paraffiner Limonen Mirex Oktyltennföreningar Siloxaner ()
Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från 2009 års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren 2004-2009)
Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren 24-) Beställare: Naturvårdsverket Kontrakt: 219 71 Programområde: Miljögiftssamordning Delprogram:
Läs merMiljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden
MILJÖFÖRVALTNINGEN ENHETEN FÖR MILJÖANA LYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-04 Handläggare: Katrin Holmström Telefon: 08-50828885 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-06-14 p 35 Miljögiftsövervakning
Läs merMaria Florberger, Golder Associates AB. Bohuskustens vattenvårdsförbunds kontrollprogram år 2006 och 2011
Maria Florberger, Golder Associates AB Bohuskustens vattenvårdsförbunds kontrollprogram år 2006 och 2011 Golders uppdrag 1. Inläsning av data (sediment, biota) i en databas för kontrollprogrammen Västra
Läs merFörekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten
Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken
Läs merFiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och Norrviken 2011/2012
Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsenheten 2012-05-28 Sidan 1 (6) Dnr MBN 2011-001073 Ecos Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och
Läs merSweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
RAPPORT Karlstads kommun SEDIMENTPROVTAGNING, GRUNDVIKEN UPPDRAGSNUMMER 1331177100 Miljöteknisk markprovtagning av sediment i Grundviken KARLSTAD 2010-06-16 Sweco Infrastructure AB Sara Häller 1 (11) ra04s
Läs merMiljögifter i fisk från Västeråsfjärden
Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd
Läs merMiljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen
Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljögifter i akvatisk miljö Stockholm, 5 november 2014 Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Frågeställningar Hur påverkar storstadsregionen sina
Läs merUndersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund
Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund Underlag för tillståndsansökan av underhållsmuddring Toxicon Rapport 001-15 LANDSKRONA JANUARI 2015 Sedimentundersökning i Borstahusens hamn Fredrik
Läs merUNDERSÖKNINGAR AV MILJÖGIFTER I SKRUBBSKÄDDA INOM MALMÖ STAD
UNDERSÖKNINGAR AV MILJÖGIFTER I SKRUBBSKÄDDA INOM MALMÖ STAD FLAMSKYDDSMEDEL - PBDE, PERFLUORERADE ÄMNEN FTALATER - DEHP ANTIOXIDANT - BISFENOL A ORGANISKA TENNFÖRENINGAR PCBer KVICKSILVER Rapport 089-07
Läs merHÖGSKOLAN I KAL MAR. Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund. Naturvetenskapliga institutionen.
ISSN: 1402-6198 Rapport 2009:1 HÖGSKOLAN I KAL MAR Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund April 2009 Jonas Nilsson Naturvetenskapliga institutionen Inledning På uppdrag
Läs merUndersökning av sediment utanför Skåre hamn, Gislöv hamn och Smyge hamn samt tång i Smyges hamnbassänger
Undersökning av sediment utanför Skåre hamn, Gislöv hamn och Smyge hamn samt tång i Smyges hamnbassänger Underlag för muddringsarbeten i hamnar Toxicon Rapport 020-16 LANDSKRONA APRIL 2016 Sediment- och
Läs merUNDERSÖKNINGAR AV MILJÖGIFTER I SKRUBBSKÄDDA INOM MALMÖ STAD
UNDERSÖKNINGAR AV MILJÖGIFTER I SKRUBBSKÄDDA INOM MALMÖ STAD FLAMSKYDDSMEDEL - TCPP, PBDE, PERFLUORERADE ÄMNEN FTALATER - DEHP ANTIOXIDANT - BISFENOL A ORGANISKA TENNFÖRENINGAR - BUTYLTENN KVICKSILVER
Läs merMiljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM
Miljögifter i biota Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM Havsmiljöseminariet 24-25 november 2015 20 lokaler 8 lokaler 3 lokaler
Läs merHVMFS 2013:19 Konsoliderad elektronisk utgåva Uppdaterad BILAGA 6: GRÄNSVÄRDEN FÖR KEMISK YTVATTENSTATUS. Bilaga 6 26
BILAGA 6: GRÄNSVÄRDEN FÖR KEMISK YTVATTENSTATUS Bilaga 6 26 HVMFS 2013:19 1. Gränsvärden för kemisk ytvattenstatus Gränsvärdena som anges för vatten i tabell 1 uttrycks som totala koncentrationer i hela
Läs merBilaga 2. Förslag på ämnen för övervakning
Uppdaterad senast 2012-03-01 Bilaga 2. Förslag på ämnen för övervakning Inom ramdirektivet för vatten finns det två kategorier av miljöfarliga ämnen. De prioriterade ämnena har miljökvalitetsnormer i form
Läs merUndersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar
Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar Helene Ek och Karl Svanberg Länsstyrelsen Östergötland 1 Sammanfattning Tidigare studier har visat att Bråvikens sediment (dvs. bottensubstrat) innehåller
Läs merMILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT 2015:7 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2014
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND MILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT : -9- ISSN -9 WWW.oresunds-vvf.se FÖRFATTARE: ANDERS SJÖLIN, TOXICON AB FREDRIK LUNDGREN, TOXICON AB SE--9 ROSENHÄLLSVÄGEN 9 S- 9 HÄRSLÖV TEL. -
Läs merMARINE MONITORING AB Undersökning av miljögifter i BIOTA 2016
MARINE MONITORING AB Undersökning av miljögifter i BIOTA 2016 Marina Magnusson & Johanna Bergkvist Tack till alla som har hjälpt till Uppdraget har inneburit ett omfattande arbete i fält med att samla
Läs merMiljöövervakning av slam Redovisning av resultat från 2008 års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren )
Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren -) Beställare: Naturvårdsverket Kontrakt: 219 71 Programområde: Miljögiftssamordning Delprogram:
Läs merScreeningundersökningar är ett första led i att identifiera de kemiska ämnen som kan medföra hälso- och miljöproblem. Screening är mätningar
information fakta Screening inom miljöövervakningen januari 2008 Screening information fakta Under information fakta presenterar Naturvårdsverket fakta i olika frågor Strategi för screening enligt DPSIR-modellen.
Läs merRegeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter
Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter PFAS och bekämpningsmedel Garnisonen 31 maj 2016 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-22 1 Uppdraget Naturvårdsverket
Läs merBILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT
Uppdragsnr: 183246 1 (7) BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT Föroreningshalten i sediment i Söderhamnsfjärden har undersökts i flera omgångar i syfte att identifiera starkt förorenade områden och med
Läs merMiljöteknisk undersökning av sediment, Varbergs hamn
Miljöteknisk undersökning av sediment, Varbergs hamn Rapport avseende sjömätningar samt provtagning av sediment utförda april 2017 För: Varbergs kommun Upprättad: 2017-06-12 Uppdrag: 1217-057 Varbergs
Läs merMiljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys
Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen Särskilt förorenande ämnen (SFÄ)
Läs merPM 2013:07. Miljögifter i Kolbäcksåns avrinningsområde. Bilaga 1. Miljöenheten Anita Lundmark
PM 213:7 Bilaga 1 Miljögifter i Kolbäcksåns avrinningsområde Miljöenheten Anita Lundmark Länsstyrelsen Dalarna Tfn 23-81 www.lansstyrelsen.se/dalarna Postadress 79184 Falun Fax 23 813 86 dalarna@lansstyrelsen.se
Läs merMiljöteknisk undersökning av sediment i ytterområdet. Avrop 1. Rapport nr O-hamn 2011:8. Oskarshamns kommun
Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Miljöteknisk undersökning av sediment i ytterområdet Avrop 1 Rapport nr O-hamn 211:8 212-11-16 Per Björinger, NIRAS Environment Sid. 1(18) INNEHÅLL 1 INLEDNING... 3
Läs merBilaga 3 BILAGA II UR REMISSEN MED KOMMENTARER FÖR STOCKHOLM. Kända halter i Stockholm. Stockholms regelbundna 1 miljögifts- Inlandsytvatten 3 3
BILAGA II UR REMISSEN MED KOMMENTARER FÖR STOCKHOLM BILAGA II DEL A: MILJÖKVALITETSNORMER () AA: årsmedelvärde MAC: maximal tillåten koncentration Enhet: för kolumnerna 4 7 för kolumn 8 Fet stil markerar
Läs merUndersökning av föroreningar via dagvatten till Östergötlands kustvatten. Igor Keljalic och Helene Ek Henning Miljöskyddsenheten
Undersökning av föroreningar via dagvatten till Östergötlands kustvatten Igor Keljalic och Helene Ek Henning Miljöskyddsenheten Alla vatten ska uppnå god status Vattendirektivets mål - god ekologisk och
Läs merElisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet. Bra verktyg trots brister
miljögifter och deras effekter Miljögifter i biota Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet miljö Fokus på dioxiner och flamskyddsmedel Årets rapportering av tillståndet
Läs merMeddelande nr 2014:26. Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län 2010 2013
Meddelande nr 214:26 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län 21 213 2 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län 21-213 Meddelande nr 214:26 3 Meddelande nummer 214:26 Referens Carin Lundqvist, vattenenheten,
Läs merRapportering från undersökning av DDT-PCB-HCB-HCH och PBDE i ägg från havsörn 2012
Sakrapport Rapportering från undersökning av DDT-PCB-HCB-HCH och PBDE i ägg från havsörn 2012 Överenskommelse Nr 219 1241 Björn Helander Naturhistoriska riksmuseet Rapport nr 7:2013 Naturhistoriska Riksmuseet
Läs merUnderlagsdokument till åtgärdsprogrammet
Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet Kapitel 1. Beskrivning av avrinningsområdet E. befolkning, andel jordbruk, utsläppskällor, värdefulla vatten Varför ser det ut så här? Kap. 2 Miljöproblem i ytvatten
Läs merSammanfattning av rapporten
Sammanfattning av rapporten Evaluation of the contaminant status in sediment and fish in the Bothnian Bay. Titel Omslagsbild: Författare: Kontaktperson: Sammanfattning av rapporten. Evaluation of the contaminant
Läs merSedimentprovtagning Stora hamnkanalen och Rosenlundskanalen
Projektnamn Västlänken Dokumenttyp Ärendenummer PM TRV2014/88940 Skapad av Filnamn S.Sjölander E04-04-025-0500-0004 Godkänt av Godkänt datum Version M.Risell 2016-06-02 _ Prefix, Produktsammanställning/entreprenad
Läs merHur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB
Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk Anders Sjölin Toxicon AB Definition Miljögift är ett samlingsnamn för sådana gifter som har en negativ inverkan på miljö
Läs merBilaga 7. Beräkning av totalkoncentration av ett organiskt ämne i vatten från den upplösta fasen provtagen med passiv provtagare
Uppdaterad senast 2012-03-01 Bilaga 7. Beräkning av totalkoncentration av ett organiskt ämne i vatten från den upplösta fasen provtagen med passiv provtagare Detta är, för många av ämnena, en grov överslagsberäkning.
Läs merRAPPORT. Sammanställning och utvärdering av den terrestra miljögiftsövervakningen
RAPPORT den terrestra miljögiftsövervakningen 2011-06-15 Upprättad av: John Sternbeck och Ann Helén Österås Granskning: Ann Helén Österås Status: För granskning RAPPORT den terrestra miljögiftsövervakningen
Läs merTBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se
TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se Västerås - Insjöhamn Mälarhamnen AB - Flera småbåtshamnar 4000 båtplatser inom kommungränsen i Mälaren 3100 båtplatser kommunala 4 båttvättar
Läs merKläder vad kommer ut från tvättmaskiner?
Kläder vad kommer ut från tvättmaskiner? En tvättmaskin och 126 föreningar senare Lisa Lundin Kemiska Institutionen, Umeå Universitet SYFTE MED STUDIEN Att undersöka om vattentvätt av fem olika typer av
Läs merRegeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter
Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter PFAS och bekämpningsmedel Karl Lilja Enheten för farliga ämnen och avfall Avdelningen för analys och forskning Naturvårdsverket PFAS - Problem och
Läs merSANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG
Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn Bilaga A.5 SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Förslag till riktvärden för returvatten från avvattning m m av muddermassor Rapport nr Oskarshamns hamn 2011:5 Oskarshamns
Läs merHöga halter av miljöfarliga ämnen i miljön? Resultat från Miljöövervakningens Screeningprogram 1996-2003
Höga halter av miljöfarliga ämnen i miljön? Resultat från Miljöövervakningens Screeningprogram 1996-2003 RAPPORT 5449 FEBRUARI 2005 Höga halter av miljöfarliga ämnen i miljön? Resultat från Miljöövervakningens
Läs merMILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT 2011:7 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2010 SE tel ;
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND MILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT : --9 ISSN -9 www.oresunds-vvf.se Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB SE--9 Rosenhällsvägen 9 S- 9 HÄRSLÖV tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.
Läs merMiljöteknisk markundersökning vid Ramdalshamnen i Oxelösunds kommun
Sida 1 (10) Miljöteknisk markundersökning vid Ramdalshamnen i Oxelösunds kommun Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell, Structor Nyköping AB Sida 2
Läs merYTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN
YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN Översiktlig miljöteknisk sedimentundersökning längs planerad farledsyta WSP Sverige AB Gävle 2010-11-05 Uppdragsnummer: 10124632-05 Handläggare: Lisa Bergquist Granskning: Annika
Läs merSammanställning av slamanlyser inom ReVAQ år 2004-2007
Sammanställning av slamanlyser inom ReVAQ år 2004-2007 SLUTRAPPORT R nr 8-2008 Cajsa Wahlberg Avloppsreningsavdelningen, Utveckling och Investering Innehållsförteckning Inledning... 1 Bromerade flamskyddsmedel...
Läs merReviderad version
Av Britta Eklund Reviderad version 2008-03-12 Sammanfattning Sediment från olika typer av hamnar i Stockholmsområdet har analyserats för sitt innehåll av organiska tennföreningar, irgarol och polyaromatiska
Läs merUpprätta övervakningsoch kontrollprogram för miljögifter
Upprätta övervakningsoch kontrollprogram för miljögifter Att upprätta ett övervaknings-program Vilka ämnen behöver övervakas? Identifierande av belastningskällor Miljöfarlig verksamhet (A- och B-anläggningar),
Läs merUndersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn
Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn 2013-03-07 Dnr 2012-1750 1(6) Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Provtagning och analys... 2 Provtagning... 2 Analys...
Läs merProvtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm
Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm av Pasi Peltola Innehållsförteckning PROVTAGNING OCH ANALYS 3 RESULTAT
Läs merMILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT 2018:7 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2017
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND MILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT : -- ISSN -9 WWW.oresunds-vvf.se FÖRFATTARE: ANDERS SJÖLIN, TOXICON AB FREDRIK LUNDGREN, TOXICON AB SE--9 ROSENHÄLLSVÄGEN 9 S- 9 HÄRSLÖV TEL. -
Läs merKemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten
Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten resultat och trender under tre decennier Jenny Kreuger Forskningsledare, föreståndare CKB, SLU ÖSF regional växtskyddskonferens Vreta Kluster, Linköping 2014-11-27
Läs merRAPPORT Förslag till kriterier för val av ämnen till tidserier inom den nationella miljögiftsövervakningen
RAPPORT Förslag till kriterier för val av ämnen till tidserier inom den nationella miljögiftsövervakningen 2007-12-19 Upprättad av: John Sternbeck, Ann Helén Österås Granskad av: Arnulf Hedenvind RAPPORT
Läs merHavs-och vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 2014-XX om ändring i förskrift HVMFS 2013:19 om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten
Miljöförvaltningen Enheten för Miljöanalys Tjänsteutlåtande Sida 1 (14) 2014-09-11 Handläggare Ulf Mohlander Telefon: 08-508 28 830 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2014-09-23 p.15 Havs-och vattenmyndighetens
Läs merGifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö.
Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Risk/nytta analys 1992 o 1998
Läs merMILJÖGIFTER I VÅRA KLÄDER PÅVERKAN I PRODUKTIONSLAND OCH I ANVÄNDARLEDET. Lisa Lundin Kemiska Institutionen
MILJÖGIFTER I VÅRA KLÄDER PÅVERKAN I PRODUKTIONSLAND OCH I ANVÄNDARLEDET Lisa Lundin Kemiska Institutionen SYFTE SCREENINGSTUDIE Undersöka om vattentvätt av fem olika typer av klädesplagg bidrar till förekomsten
Läs merSweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
Bayer CropScience UPPDRAGSNUMMER 1275544 Avgränsning av förorenat område E SLUTGILTIG MALMÖ 1 (30) Sweco Hans Michelsensgatan 2 Box 286, 201 22 Malmö Telefon 040-16 70 00 Telefax 040-15 43 47 www.sweco.se
Läs merMiljögifter i odlingslandskapet
Miljögifter i odlingslandskapet Miljöövervakning av växtskyddsmedel Jenny Kreuger, Bodil Lindström, Therese Nanos, Martin K. Larsson & Ove Jonsson SLU Miljöövervakningsdagarna 2013 Tällberg 2013-10-02
Läs merPM - Resultatsammanställning från kompletterande analyser av jord
Uppdragsnr: 10209867 1 (5) 10209867 Tyresö centrum etapp 1 PM - Resultatsammanställning från kompletterande analyser av jord Forellen 15, Tyresö kommun 2015-05-18 Nina Andersson WSP Sverige AB Box 502
Läs merMiljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning
Miljögifter i fisk Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning Övervakning av miljögifter Marina programmet Sötvattensprogrammet Terrestra programmet? På uppdrag
Läs merBlankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4)
Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4) Objekt Gamla Slottsbrons sågverk ID nr F1764-0023 Kommun Grums Upprättad Björn Nilsson 2006-01-23 Senast reviderad Björn Nilsson 2006-03-08 Mark Antal prov 16*
Läs merSkottarevet, Kattegatt Provtagningsredskap: Ponar och Boxcorer Beställare: Triventus Consulting AB Littera: 210417 Koncentrationer av metaller, PAHer, PCBer, alifatiska och aromatiska kolväten Datum: 2005-12-15
Läs merPlatsspecifika riktvärden för bostadsområdet Barkarbystaden 3, Järfälla kommun Uppdrag:
PM Platsspecifika riktvärden för bostadsområdet Barkarbystaden 3, Järfälla kommun 2016-07-04 Uppdrag: 10233249 Upprättad av: Ann Helén Österås Granskad av: Maria Lindberg 1 (9) PM Platsspecifika riktvärden
Läs merVattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde
Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde Inklusive Luleå kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-16 Bra att veta info - Begreppet
Läs merKemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten
Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten resultat och trender under tre decennier Jenny Kreuger, Mikaela Gönczi, Gustaf Boström & Martin K Larsson CKB, SLU Möte med Växtskyddsrådet Naturvårdsverket,
Läs merMiljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun
Sida 1 (11) Miljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell, Structor Nyköping AB Sida 2
Läs merMiljökontroll av omgivningspåverkan
Miljökontroll av omgivningspåverkan Finansierad inom Hållbar Sanering NV rapport 583 Medverkande: John Sternbeck Magnus Land Charlotte Jonelind Magnus Rahmberg (IVL) Marie Arnér Varför miljökontroll??
Läs merVattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde
Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde Inklusive Haparanda kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-21 Bra att veta info - Begreppet
Läs merPROVTAGNING AV VATTEN OCH SEDIMENT FÖR ORGANISKA
PROVTAGNING AV VATTEN OCH SEDIMENT FÖR ORGANISKA OCH ICKE-ORGANISKA MILJÖGIFTER VID SOLLENTUNA KOMMUNS OFFICIELLA STRANDBAD Stockholm 2017-12-07 Slutlig Version SEKA MILJÖTEKNIK AB tfn: 08-23 53 00 Okvistavägen
Läs merPå gång inom vattenförvaltningen
På gång inom vattenförvaltningen Med fokus på bekämpningsmedel Teresia Wällstedt Upplägg Preliminär tidsaxel till 2021 Ny vägledning från HaV Statusklassificering, några exempel Nästa 6-årscykel Reviderade
Läs merSvårt att klassa miljöstatus
Svårt att klassa miljöstatus Elin Boalt & Anders Bignert, Naturhistoriska Riksmuseet Rekommendationer som anger vilka fiskar vi kan äta och hur ofta vi kan äta dem baseras på gränsvärden för halter av
Läs merOrganiska miljögifter i fisk från svenska bakgrundslokaler
Organiska miljögifter i fisk från svenska bakgrundslokaler John Sternbeck, Lennart Kaj, Mikael Remberger, Anna Palm, Erika Junedahl, Anders Bignert, Peter Haglund, Katrin Lindkvist, Margareta Adolfsson-Erici,
Läs merÖvervakning av miljögifter i marin och limnisk biota
Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota Sara Danielsson, Suzanne Faxneld (Enheten för Miljöforskning & -övervakning, NRM) Kemiska analyser: SU, UmU, IVL Sara.Danielsson@nrm.se Suzanne.Faxneld@nrm.se
Läs merMILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING AV SEDIMENT I SVINDERSVIKEN producerad av WSP Environment (uppdrag )
2010-02-25 MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING AV SEDIMENT I SVINDERSVIKEN producerad av WSP Environment (uppdrag 10130313) Uppdragsnr: 10130313 1 (11) PM Miljöteknisk undersökning av sediment i Svindersviken, Nacka
Läs merMetaller och miljögifter i Stockholms sediment
MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖANALYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (9) 2011-11-07 Handläggare: Katrin Holmström Telefon: 08-508 28885 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-11-22 p.24 Metaller och miljögifter i Stockholms
Läs merPCB i Oxundaåns vattensystem 2017
Nr U 5948 April 2018 PCB i Oxundaåns vattensystem 2017 På uppdrag av Upplands Väsby kommun Magnus Karlsson & Joakim Hållén Författare: Magnus Karlsson & Joakim Hållén På uppdrag av: Upplands Väsby kommun
Läs merAnalys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser
Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM Stockholm Universitet Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser Ca 700 000 båtar totalt i Sverige Varav
Läs merSATSNINGAR PÅ ÖKAD ÖVERVAKNING AV FARLIGA ÄMNEN
SATSNINGAR PÅ ÖKAD ÖVERVAKNING AV FARLIGA ÄMNEN Miljöövervakningsdagarna 2017 Karl Lilja Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-01 1 Budget Ökning av NVs del
Läs merMiljömedicinsk riskbedömning inom projektet Fiberbankar i Norrland - Västernorrland
Miljömedicinsk riskbedömning inom projektet Fiberbankar i Norrland - Västernorrland Karl Forsell, Överläkare Klinisk Miljömedicin Norr Vår rekommendation för intag av samtliga fiskarter från undersökta
Läs merPFAS SYF ÅRSMÖTE, JÖNKÖPING 9-10 MARS 2017
PFAS SYF ÅRSMÖTE, JÖNKÖPING 9-10 MARS 2017 Anna Paulsson Miljökonsult, uppdragsledare Jönköping Vatten och Miljö Telefon direkt 036-151809 anna.paulsson@sweco.se 1 PFAS = Poly- och perfluorerade alkylsubstanser
Läs merOmgivningspåverkan / recipentstatus. Michael Gilek, Ekotoxikologi. Konferens i Stockholm, 15-17 augusti 2007. Michael Gilek. www.sh.
Omgivningspåverkan / recipentstatus Michael Gilek michael.gilek@sh.se Hantering av förorenade sediment och muddermassor Nyköping, 18 april, 2007 Michael Gilek, Ekotoxikologi Reglering av kemikalier i Europa
Läs merBilaga 2, Sedimentprovtagning
Uppdragsnr: 10151375 1 (9) Bilaga 2, Sedimentprovtagning Val av plats för provpunkter Provpunkternas läge valdes utifrån kommunens uppgifter om placering och utformning av kommande pir och bryggor. Även
Läs merStrandstaden i Fagersanna
Strandstaden i Fagersanna Redovisning av föroreningssituation Ylva Persson Ann Helén Österås 2014-06-12 Innehåll Bakgrund dioxin Genomförda undersökningar Resultat fisk och grödor Resultat sediment och
Läs merProjekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten
Uppdragsnr: 10133309 1 (6) PM Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten John Sternbeck, WSP Inledning Slussen i Stockholm är uttjänt och behöver byggas om. Den nuvarande avtappningskapaciteten
Läs merMeddelande nr 2011:27. Screening av miljögifter i Emån
Meddelande nr 2011:27 Screening av miljögifter i Emån 2007-2009 2 Screening av miljögifter i Emån 2007-2009 MEDDELANDE NR 2011:27 3 Meddelande nr 2011:27 Referens Carin Lundqvist, Naturavdelningen, 2011
Läs merMKB Landsortsfarleden Inrättande av nya farledsavsnitt
MKB Landsortsfarleden Inrättande av nya farledsavsnitt Vattenförekomster 2017-01-31 1. Inledning... 3 2. Igelstaviken... 4 3. Hallsfjärden... 5 4. Näslandsfjärden... 6 5. Stavbofjärden... 7 6. Himmerfjärden...
Läs merScreening av miljögifter och läkemedel vid Trelleborgs avloppsreningsverk
1 (5) Screening av miljögifter och läkemedel vid Trelleborgs avloppsreningsverk Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 3/2007 2 (5) Sammanfattning Miljönämnden i Trelleborgs kommun har deltagit
Läs merRAPPORT. Miljöövervakning av ytvatten i Stockholm Stad sammanställning för år 2009 Miljöförvaltningen, Stockholm Stad
RAPPORT Miljöövervakning av ytvatten i Stockholm Stad sammanställning för år 2009 Miljöförvaltningen, Stockholm Stad 2010-02-11 Upprättad av: Ann Helén Österås, John Sternbeck RAPPORT Miljöövervakning
Läs merSGU. Miljökvalitet och trender i sediment och biota i Stenungsund och Brofjorden
AB Lilla Bommen 6 411 4 GÖTEBORG Tel: [+46] 31 7 82 3 Fax: [+46] 31 7 82 31 http://www.golder.se SGU Miljökvalitet och trender i sediment och biota i Stenungsund och Brofjorden Rapport Slutversion Datum:
Läs merRAPPORT. Miljögiftsövervakning av ytvatten och fisk i Stockholm Stad sammanställning för år 2010 Miljöförvaltningen, Stockholm Stad
Miljögiftsövervakning i Stockholm Stad år 2010 RAPPORT Miljögiftsövervakning av ytvatten och fisk i Stockholm Stad sammanställning för år 2010 Miljöförvaltningen, Stockholm Stad 2011-05-24 Upprättad av:
Läs merMiljögifter klassgränser att diskutera
Miljögifter klassgränser att diskutera Anders Bignert & Elisabeth Nyberg, Naturhistoriska riksmuseet / Lillemor Asplund, Urs Berger, Ulla Eriksson & Katrin Holmström, Stockholms universitet / Anders Wilander,
Läs merKoncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år Projekt X-194.
0-0- Dnr 0-/0 Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år 0. Projekt X-. Suzanne Faxneld Rapport nr 0: Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för
Läs merMETALLER OCH ORGANISKA FÖRORENINGAR I SEDIMENT FRÅN MÄLAREN
2018-11-30 METALLER OCH ORGANISKA FÖRORENINGAR I SEDIMENT FRÅN MÄLAREN METALLER OCH ORGANISKA FÖRORENINGAR I SEDIMENT FRÅN MÄLAREN KUND Länsstyrelsen i Västmanlands län KONSULT WSP Environmental Sverige
Läs merGifter från båtverksamhet
Gifter från båtverksamhet Dagens kunskap, möjligheter till åtgärder? Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Britta.eklund@itm.su.se Problemet Vem/vilka är
Läs merFöroreningshalter i abborre från Väsjön
Föroreningshalter i abborre från Väsjön Magnus Karlsson Uppsala, 215-1-8 Inledning Som ett led i Sollentuna kommuns kartläggning av föroreningshalter i fisk i kommunens vattenområden har provfiske genomförts
Läs merMiljögifter i livsmedel intag och halter
2013-09-18 Ren Åker Ren Mat Miljögifter i livsmedel intag och halter Procentuell andel av intaget av miljögifterna dioxin och dioxinlikande PCB från mjölk, ägg och kött respektive fet Östersjöfisk A. Från
Läs merREGLER FÖR AVFALL SOM INNEHÅLLER LÅNGLIVADE ORGANISKA FÖRORENINGAR (POPS)
REGLER FÖR AVFALL SOM INNEHÅLLER LÅNGLIVADE ORGANISKA FÖRORENINGAR (POPS) Temadagar 5 & 7 december 2016 Axel Hullberg Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-12-19 1 Innehåll Långlivade
Läs merHavs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18
1/11 Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18 Ändringarna presenteras nedan i den ordning de uppkommer i HVMFS 2012:18. Fotnot 2 sidan 10: 1 För information om bakgrund till föreskriften
Läs merSedimentundersökningar i Göta älv 1995
Sammanfattning Sedimenten i Göta älv har på uppdrag av Göta älvs vattenvårdsförbund undersökts med avseende på vissa fysiska och kemiska parametrar. Drygt ett 60-tal ämnen, tungmetaller, organiska miljögifter
Läs mer