Energiplan Antagen av kommunfullmäktige

Transkript

1 Energiplan Antagen av kommunfullmäktige

2

3 Förord Helsingborg ska vara den mest attraktiva staden för människor och företag. Detta är den övergripande visionen för vår stad. I detta ligger bland annat att ligga i framkant inom hållbar utveckling och i miljö- och klimatfrågor. Ett kvitto på att vi redan har kommit långt är 2009 års utmärkelse Sveriges bästa miljökommun av tidningen Miljöaktuellt. Topplaceringen glädjer och inspirerar naturligtvis, men kräver också att vi lever upp till epitetet. Ett av skälen till utmärkelsen är stadens tydliga styrdokument som anger mål och riktning för vårt miljö- och klimatarbete. Översiktsplanen, miljöprogrammet och stadens energistrategi är exempel på dokument med långsiktiga mål och visioner för stadens hållbara utveckling och framtid. Målen och styrdokumenten måste leda till konkreta resultat. Helsingborgs stad har därför tagit fram en åtgärdsplan som är kopplad till stadens energistrategi. Denna plan, som vi har valt att kalla Energiplanen, innehåller konkreta åtgärder, tid för genomförande och tydlig ansvarfördelning för genomförandet. För att stärka energiplanens aktualitet och status har en ekonomisk konsekvensanalys gjorts för varje åtgärd. Med hjälp av den ekonomiska analysen kommer åtgärderna med i stadens årliga budgetprocess och årliga uppföljning av verksamheten. Energiplanen löper över tre år och revideras årligen. För att stärka samordning, uppföljning och revidering av stadens energiarbete inrättas en samordningsfunktion, här kallad SAME (Samordning Av Miljö och Energifrågor). Den tydliga energiplanen, den ekonomiska analysen av åtgärder och SAME ska sammantaget se till att energi- och klimatarbetet hålls levande och förankrat i stadens verksamheter. Härigenom bidrar vi till att Helsingborg stads högt ställda miljömål nås och visar att vi tar epitetet Sveriges bästa miljökommun på allvar. Det är självklart i Sveriges mest attraktiva stad. PETER DANIELSSON Kommunstyrelsens ordförande MARIA NILSSON Ordförande i den politiska styrgruppen för energiplanen

4 Innehåll Inledning... 3 Miljöbedömning och SAME Samordning av miljö- och energifrågor... 4 Fjärrvärme och fjärrkyla... 5 Vindkraft och vågkraft... 7 Solenergi... 9 Biogas och biometan Energianvändning Gods- och varutransporter Persontrafiken Planering och byggande Mål för stadens egna verksamheter Ekonomisk analys Åtgärder efter år Bilaga: Deltagare i framtagandet av energiplanen Energiplan för Helsingborgs stad är framtagen med stöd av ISBN nr

5 Inledning Kommunfullmäktige i Helsingborgs stad antog den 28 januari 2009 en energistrategi för kommunen. I denna listas mål för kommunens energiarbete fram till år 2035, med delmål till år 2020 samt ett antal mål med kortare tidshorisont. Målen och delmålen gäller kommunen som geografiskt område. För att nå de mål som listas i energistrategin har åtgärder tagits fram, listade i denna energiplan. Energiplanen är en konkret handlingsplan där tid då åtgärden senast ska vara utförd och ansvarig nämnd/organisation är angiven. Visionen för Helsingborgs energiarbete fastslogs i energistrategin till följande: Den energi som används i Helsingborg kommer från uthålliga förnybara energikällor. Staden är energineutral i den meningen att tillförseln av förnybar energi från anläggningar inom staden motsvarar den mängd energi som staden använder. Energianvändningen är effektiv och resurssnål. Samverkan i energifrågorna inom kommunen är god. Då målen i energistrategin togs fram tittade arbetsgruppen bland annat på andra då aktuella mål inom energi- och klimatområdet internationellt, nationellt, regionalt och lokalt. Dessa sammanställdes i en tabell enligt nedan. IPCC står för Intergovernmental Panel on Climate Change och är FN:s klimatpanel. I energistrategin och energiplanen finns inte övergripande mål kring utsläpp av växthusgaser. Dessa finns i stadens miljöprogram. 1

6 Sedan energistrategin antogs av kommunfullmäktige i januari 2009 har de nationella målsättningarna inom klimat- och energiområdet setts över. I juni 2009 beslutade riksdagen om följande mål till år 2020: 40 % minskning av växthusgasutsläppen jämfört med år 1990 (avser de sektorer som inte ingår i EU:s system för utsläppshandel) minst 50 % förnybar energi 20 % mer effektiv energianvändning minst 10 % förnybar energi i transportsektorn Regeringen har även presenterat tre handlingsplaner för omställningen: en fossiloberoende transportsektor ökad energieffektivisering främjande av förnybar energi Den nationella visionen är att Sverige år 2050 har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Länsstyrelsen beslutade i november 2009 om följande nya regionala delmål under miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan: Utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 30 % till år 2020 jämfört med år Energianvändningen ska vara 10 % lägre 2020 jämfört med genomsnittet år Produktionen av förnybar el ska år 2020 vara 6 TWh mer än år Biogasproduktionen ska vara 3 TWh år Utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne ska år 2015 vara 10 % lägre än år I alla skånska kommuner ska senast år 2015 risker för översvämningar, ras, skred och erosion vara identifierade och analyserade. Kommunerna ska beakta riskerna i sin fysiska planering och ha tagit fram förslag på åtgärder för anpassning av befintlig miljö. Även om Helsingborg tog fram sina energimål före de nya nationella och regionala miljömålen antogs så följer de ändå samma linje och har samma huvudprioriteringar, vilket visar på att det finns en samstämmighet kring de här frågorna. Arbetet med energiplanen har genomförts av samma arbetsgrupp som tog fram energistrategin. Ledningsgrupp och politisk styrgrupp leds sedan maj 2009 från kommunstyrelsens förvaltning respektive kommunstyrelsen. Deltagarna listas i bilaga. Energiplanen kommer att vara ett levande dokument som följs upp och revideras varje år och där åtgärder för tre år framåt finns listade. Det innebär att denna energiplan, den första, sträcker sig till år Vid revideringen läggs ett år till planen, som alltså kommer att fungera i rullande treårsperioder. Kopplingen till den kommunala budgetprocessen kommer att vara stark. SAME-funktionen, som beskrivs i ett separat kapitel, kommer att vara en viktig funktion för denna process. Åtgärderna i energiplanen är uppdelade i likadana avsnitt som målen i energistrategin, med två undantag: åtgärder kring försörjningstrygghet el och försörjningstrygghet värme. Inom dessa områden behövs inga specifika åtgärder; målen kommer att uppfyllas ändå genom åtgärder inom andra områden. Det finns också ett antal åtgärder som är mer allmänt hållna. Dessa åtgärder finns inom områden som konkretiseras i andra planer och program inom staden, exempelvis inom trafikområdet. 2

7 I dokumentet används ofta förkortningar för nämnder och bolag. Dessa förkortningar betyder följande: KS kommunstyrelsen SäkBer avdelningen för säkerhet och beredskap (kommunstyrelsens förvaltning) Upphandl upphandlingsenheten (kommunstyrelsens förvaltning) MEX Mark- och exploateringsenheten (kommunstyrelsens förvaltning) Miljöverkst miljöverkstaden (stadsbyggnadsförvaltningen) MN miljönämnden SBN stadsbyggnadsnämnden ÖKAB Öresundskraft AB NSR / NSR AB Nordvästra Skånes Renhållnings AB KFA Kärnfastigheter HbgHem AB Helsingborgshem HHAB Helsingborgs Hamn AB En ekonomisk analys har gjorts av de åtgärder som listas i energiplanen. Modellen för analysen är framtagen av en grupp med representanter från de förvaltningar och bolag som deltar i energiplanearbetet. Gruppen har använt modellen för beräkningar av åtgärdernas kostnad och vinst. I åtgärdstabellerna finns två kolumner där kostnad eller vinst för respektive åtgärd finns med, sammanlagd kostnad eller vinst på tre års sikt respektive till år I den ekonomiska analysen finns även en diskussion kring de samhällsekonomiska aspekterna av energiplanen. Kommunfullmäktige beslutar om hela energiplanen och dess åtgärder. I dokumentet har emellertid de åtgärder lyfts fram som är av större politisk och principiell betydelse. Övriga åtgärder och åtgärder som redan är beslutade eller vars omfattning beslutas i annan ordning finns i en separat tabell i respektive avsnitt. Åtgärder som tillhör en facknämnds ansvarsområde delges därigenom kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges beslut om denna energiplan ska ses som ett budgetdirektiv till nämnderna och styrelserna. Eventuella extra anslag för åtgärder ska sökas i vanlig ordning i den ordinarie budgetprocessen. Energiplanen kommer som tidigare nämnts att fungera i rullande treårsperioder och revideras varje år. Beslutande organ för dessa reviderade planer kommer att vara kommunstyrelsen alternativt den politiska styrgruppen för SAME-funktionen. 3

8 Miljöbedömning Miljöbedömningar ska enligt Miljöbalken ingå när energiplaner tas fram. Arbetet med Helsingborgs energiplan har till sin process och sitt innehåll till stor del motsvarat de krav som ställs och därmed har ingen separat miljöbedömning av energiplanen gjorts. Miljöbedömningar enligt Miljöbalken kommer att göras på de investeringsprojekt som tas upp i energiplanen. Som en bakgrund till energistrategin och energiplanen visas här hur energianvändningen har utvecklats de senaste åren. Sedan 2005 har energianvändningen per invånare ökat en del, medan både Helsingborgshem och Kärnfastigheter har minskat sin energianvändning per kvadratmeter. Graferna har 2005 som startår för att det är energistrategins basår; hade båda diagrammen visat längre serier hade diagrammen visat en mer tydligt nedåtgående trend. MWh per person och år 36 35, , ,5 33 Energianvändning per invånare kwh per m2 och år Energianvändning i kommunala bostäder och lokaler HbgHem KFA År År SAME Samordning av miljö- och energifrågor En viktig del av energiplanearbetet är att få uppföljning, revidering, koppling till kommunens budget och övrig samordning att fungera. En fördjupad samordning inom annat strategiskt energiarbete inom kommunen är också önskvärd. För att tillgodose detta föreslår den politiska styrgruppen för energiplanearbetet att en samordningsfunktion ska inrättas. Funktionen kallas i energiplanen för SAME (Samordning Av Miljö- och Energifrågor) och har som huvudsyfte att se till att energiplanen blir ett levande dokument som ska fungera som en rullande process i strävan att nå de uppsatta målen i energistrategin. I framtiden kan även uppföljning av Helsingborgs miljöprogram samt miljö- och energiledningssamordning läggas på SAME. SAME föreslås även samordna och stödja informations- och utbildningsinsatser med energifokus i kommunen. Här krävs ett nära samarbete med den nyligen beslutade organisationen för samordnad miljökommunikation, Miljöbyrån. För att processen ska fungera och SAME ska få det mandat funktionen behöver måste en styrgrupp vara kopplad till funktionen, som också bör ha minst en heltidstjänst som samordnare. Funktionen kan vara en person eller delas upp på flera. Huvudaktörerna i energiplanearbetet bör finnas representerat i arbetet. Organisation och specificerade ansvarsområden för SAME-funktionen ska utredas som åtgärd E1 i energiplanen. Tankarna bakom SAME-funktionen och de synpunkter som har kommit in i remissvaren kommer att ligga till grund för denna utredning. 4

9 Fjärrvärme och fjärrkyla Inom detta avsnitt presenteras förslag på åtgärder inom området fjärrvärme och fjärrkyla. Redan beslutade mål enligt energistrategin visas först för att kopplingen mellan antagna mål och åtgärder ska vara tydlig. Mål antagna av kommunfullmäktige Mål till år Inga fossila bränslen används för el-, fjärrvärme- och fjärrkyletillförsel. 2. I första hand ska solavskärmning och motsvarande metoder användas för att minska uppvärmningen av lokaler. Vid ytterligare behov av komfortkyla ska miljö- och klimatprestanda ligga till grund för val av teknisk lösning. 3. Spillvärme utnyttjas för fjärrvärme- och fjärrkyletillförsel så långt det är tekniskt och ekonomiskt möjligt samt miljö- och hälsomässigt motiverat. Målet gäller kontinuerligt. Delmål före år Tillförseln av fjärrkyla nyttjar endast icke-fossila bränslen och el från förnybara energikällor år Spillvärme utnyttjas för fjärrvärmetillförsel så långt det är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Målet gäller kontinuerligt. Åtgärder till år 2013 De åtgärder som föreslås inom detta område är alla antingen redan beslutade eller sådana vars omfattning beslutas och prioriteras av respektive facknämnd. De anges nedan. Vissa åtgärder har ingen angiven vinst eller kostnad. Detta är åtgärder som antingen handlar om en prioritering av arbetstiden inom verksamheten (p) eller att det är mycket svårt att räkna på (s); oftast är det en kombination av dessa. Nr Åtgärd Ansvarig Tid Vinst Vinst F1 Konsekvensanalys gällande ÖKAB 2012 p p verksamheters kylbehov görs F2 Fossila oljor ersätts med biologiska så ÖKAB löpande -2,4 mnkr -12 mnkr långt det är tekniskt och ekonomiskt möjligt F3 Kartläggning av möjligheter för ÖKAB 2012 p p etablering av närfjärrvärme F4 Möjligheten att bygga ett ÖKAB 2012 p p energikombinat ska utredas F5 Byggnation av kraftvärmeverk för ÖKAB mnkr 537 mnkr avfallsbränslen F6 Översyn av nya och befintliga potentiella spillvärmeproducenter ÖKAB löpande p p 5

10 Kommentarer till en del av åtgärderna: F1 F2 F3 F5 En konsekvensanalys behövs för att se var det finns behov av kyla och var fjärrkylenätet kan behöva byggas ut. Ersättning av fossila oljor hänger ihop med avvecklingen av värmeverket (Israel) och möjligheten att byta ut den fossila tändoljan. Anläggningar för närfjärrvärme kan t ex vara solfångaranläggningar och biobränslepannor. Kartläggningen gäller områden utanför fjärrvärmenätet. Avfallsbränslen räknas endast som förnybara om sorteringen är mycket långt gående. Där innehållet i det avfall som förbränns inte kan specificeras finns en schablon för hur stor den fossila delen beräknas vara. Ekonomiskt kommer anläggningen betala sig på sikt eftersom driftskostnaden är lägre jämfört med om den inte byggs, bland annat beroende på att bränslekostnaden blir lägre. Avfallshierarkin säger att det bästa ur miljösynpunkt är att undvika att avfall bildas, det näst bästa är att återanvända, sedan att återvinna, sedan förbränna och sist att deponera avfallet. Förbränning innebär energiåtervinning men ska alltså göras först i fjärde hand. 6

11 Vindkraft och vågkraft Inom detta avsnitt presenteras förslag på åtgärder inom området vindkraft och vågkraft. Redan beslutade mål enligt energistrategin visas först för att kopplingen mellan antagna mål och åtgärder ska vara tydlig. Mål antagna av kommunfullmäktige Mål till år Energin från vindkraft och vågkraft uppgår sammantaget till minst 240 GWh per år. Samarbete kan ske med angränsande kommuner, men den vindkraft och vågkraft som räknas in i målet ska ligga inom Helsingborgs stads geografiska område. Delmål till år Energin från vindkraft och vågkraft uppgår sammantaget till minst 60 GWh år Syftet med ett delmål till år 2020 är att man till dess ska ha kommit igång att bygga ut vindkraften och eventuellt vågkraften inom kommunen. För att nå målet kan samarbete ske med angränsande kommuner, men den vindkraft och vågkraft som räknas in i målet ska ligga inom Helsingborgs stads geografiska område. Delmål före år Senast år 2012 vet vi vilken potential för förnybar energi som finns inom kommunen. En utredning som väger olika intressen (ekonomi, miljö och samhällsekonomi) mot varandra och utreder möjligheter till tillförsel med förnybara energikällor (sol, vind, vatten, våg) inom kommunen behövs för att närmare kunna ange potential och möjliga områden för byggande av energianläggningar. Åtgärder till år 2013 De åtgärder som föreslås inom detta område är alla antingen redan beslutade eller sådana vars omfattning beslutas och prioriteras av respektive facknämnd. De anges nedan. De åtgärder där intäkterna eller besparingarna överstiger kostnaderna anges med ett plustecken framför kostnaden, åtgärder som innebär en kostnad anges med ett minustecken framför kostnaden. Vissa åtgärder har ingen angiven vinst eller kostnad. Detta är åtgärder som antingen handlar om en prioritering av arbetstiden inom verksamheten (p) eller att det är mycket svårt att räkna på (s); oftast är det en kombination av dessa. 7

12 Nr Åtgärd Ansvarig Tid Vinst Vinst V1 Utredning kring möjligheten att bygga en ÖKAB ,06 mnkr -0,06 mnkr testanläggning för vågkraft V2 Etablera 2,3 MW (ca 5-7 GWh) ny ÖKAB ,2 mnkr +29,1 mnkr vindkraftproduktion V3 Tillägg till ÖP gällande vindkraft följs vid SBN löpande p p prövningar av tillståndsansökningar V4 Etablera 25 kw ny småskalig HbgHem ,1 mnkr -0,6 mnkr vindkraftproduktion V5 En utredning gällande potential för tillförsel ÖKAB ,1 mnkr -0,1 mnkr av förnybar energi inom Helsingborg tas fram V6 Utredning kring att bygga ett mindre KFA ,03 mnkr -0,03 mnkr vindkraftverk V7 Byggande av vindkraftverk 3 MW HbgHem ,6 mnkr +79,1 mnkr Kommentarer till en del av åtgärderna: V2 V3 V4 V5 V7 Öresundskraft ska installera 2,3 MW ny vindkraft, motsvarande ca 5-7 GWh/år. Detta kan exempelvis göras genom en uppgradering av Örbyverket, ett nytt vindkraftverk på Kemiras område (ECO-City-projekt) samt mindre pilotanläggningar. Ett tillägg till ÖP gällande vindkraft antogs av kommunfullmäktige i juni I utredningen visas lämpliga och mindre lämpliga områden för vindkraftsutbyggnad i Helsingborg, Höganäs och Ängelholms kommuner. 25 kw installerad effekt vindkraft motsvarar ca 62 MWh/år. Åtgärden innebär installation av ett antal mindre vindkraftverk. Utredningen gällande potential för tillförsel av förnybar energi inkluderar tillstånd, ekonomi/finansiering, ägande, beslut samt ansvar för genomförande. Helsingborgshems byggande av ett 3 MW vindkraftverk är en del av ECO-Cityprojektet. ECO-City innefattar alltså två stora vindkraftverk. 8

13 Solenergi Inom detta avsnitt presenteras förslag på åtgärder inom området solenergi. Redan beslutade mål enligt energistrategin visas först för att kopplingen mellan antagna mål och åtgärder ska vara tydlig. Mål antagna av kommunfullmäktige Mål till år Energin från solfångare för värme och varmvatten uppgår till minst 15 GWh per år. Installation av solfångare bör i första hand göras så att underlaget för kraftvärmeproduktionen inte påverkas negativt. 2. Energin från solceller för eltillförseln ökar och den installerade produktionseffekten uppgår till minst 2,5 MW. Delmål till år År 2020 uppgår energin från solfångare till minst 3 GWh per år. Syftet med ett delmål till år 2020 är att man till dess ska ha kommit igång att bygga solfångare i större omfattning. Installation av solfångare bör göras så att underlaget för kraftvärmeproduktionen inte påverkas negativt. 4. År 2020 uppgår energin från solceller till minst 0,5 GWh per år. Syftet med delmålet är att byggandet av solceller i kommunen ska komma igång. Delmål före år Senast år 2012 vet vi vilken potential för förnybar energi som finns inom kommunen. Se avsnittet om vindkraft och vågkraft. Åtgärder till år 2013 Vissa åtgärder i tabellerna nedan har ingen angiven vinst eller kostnad. Detta är åtgärder som antingen handlar om en prioritering av arbetstiden inom verksamheten (p) eller att det är mycket svårt att räkna på (s); oftast är det en kombination av dessa. Åtgärder av principiell betydelse Nr Åtgärd Ansvarig Tid Vinst Vinst S2 Solceller på multiarenan ÖKAB ,6 mnkr -3,7 mnkr S3 Solfångare på multiarenan KFA ,1 mnkr -0,4 mnkr S7 Solenergitillförsel ska, där så är möjligt, beaktas positivt vid prövning av ny bebyggelse SBN löpande p p 9

14 Övriga åtgärder Nedanstående åtgärder är antingen redan beslutade eller sådana vars omfattning beslutas och prioriteras av respektive facknämnd. Ett plustecken framför kostnaden innebär att åtgärden går med vinst. Nr Åtgärd Ansvarig Tid Vinst Vinst S1 Installation av solfångare 300 MWh HbgHem ,2 mnkr -1,3 mnkr S4 Energineutralt kvarter Orienten, ÖKAB ,8 mnkr -11,1 mnkr Öresundskrafts kontorskomplex (alternativt ett motsvarande kvarter) S5 Solfångaranläggning på Borgvalla KFA ,02 mnkr +1 mnkr vårdboende, Vallåkra S6 Installation av solceller 20 kw HbgHem ,1 mnkr -0,3 mnkr Kommentarer till en del av åtgärderna: S4 S6 Med energineutralt menas att tillförseln av förnybar energi från anläggningar i kvarteret motsvarar den mängd energi som används där, över tid. Installation av 20 kw solceller motsvarar ca 12 MWh elproduktion per år. 10

15 Biogas och biometan Inom detta avsnitt presenteras förslag på åtgärder inom området biogas och biometan. Redan beslutade mål enligt energistrategin visas först för att kopplingen mellan antagna mål och åtgärder ska vara tydlig. Målet kring torrötning är inaktuellt, ökningen av biogasproduktionen kommer att ske med annan teknik. Mål antagna av kommunfullmäktige Mål till år Produktionen av biogas och biometan uppgår sammantaget till minst 314 GWh per år. Delmål till år Ökad produktionskapacitet till minst 84 GWh biogas till år 2020, fördelat enligt följande: Fram till 2020 sker en utbyggnad av småskaliga anläggningar för rötning av gödsel till totalt 5 GWh medan rötning av grödor är under uppbyggnad utan nämnvärd produktion. Biogas från avfall ökad produktion till totalt 50 GWh Biogas från avloppsslam ökad produktion till totalt 15 GWh Biogas från torrötning ca 14 GWh Förgasning av biomassa ligger år 2020 på planeringsstadiet i Helsingborg. Åtgärder till år 2013 De åtgärder som föreslås inom detta område är alla antingen redan beslutade eller sådana vars omfattning beslutas och prioriteras av respektive facknämnd. De anges nedan. Med dessa åtgärder kommer energistrategins mål till år 2020 att överskridas redan till år 2012, vilket beror på att NSR har hittat sätt att öka biogasproduktionen mer än de trodde när målen i energistrategin sattes upp. De åtgärder där intäkterna eller besparingarna överstiger kostnaderna anges med ett plustecken framför kostnaden. Vissa åtgärder har ingen angiven vinst eller kostnad. Detta är åtgärder som antingen handlar om en prioritering av arbetstiden inom verksamheten (p) eller att det är mycket svårt att räkna på (s); oftast är det en kombination av dessa. Nr Åtgärd Ansvarig Tid Vinst Vinst B1 Forskning och Utveckling (FoU) NSR, NSVA löpande p p B2 Öka gårdsproduktion av biogas NSR i mnkr +117,5 mnkr till totalt 40 GWh samarbete med lantbruk B3 Produktion av flytande biogas NSR ,5 mnkr +581,3 mnkr till totalt 60 GWh B4 Öka biogasproduktionen till totalt 40 GWh NSR ,9 mnkr +164,3 mnkr B5 Information om möjlighet till utbyggnad av gårdsanläggningar SBN (Energirådgiv aren) löpande -0,1 mnkr -0,1 mnkr

16 Kommentarer till åtgärderna: B1 B2 B3 B4 B5 NSR bedriver kontinuerligt FoU-verksamhet som syftar till att förbättra biogasproduktionen, exempelvis processoptimering genom förbättrad hydrolys. För att jobba mer effektivt med processoptimering planerar NSR att etablera en pilotanläggning för forskning inom biogas. NSVA arbetar för att, genom att utveckla och optimera processen vid Öresundsverket, öka biogasproduktionen. NSVA samarbetar också med exempelvis Lunds universitet för att gemensamt utveckla möjligheten till ökad utvinning av biogas från bioslam, samt försök att uppnå stabilare hydrolys vid reningsverket Gårdsproduktion av biogas som uppgraderas till fordonsgas. NSR kommer att framställa flytande biogas, LBG, av deponigasen och övrig biogas, med start LBG används för transporter. Deponigasen står för den största delen, vilket gör att åtgärden betalar sig redan på kort sikt. Åtgärden gäller utbyggnad av våtrötningsanläggningen. Helsingborgs stad ansvarar för att informera om möjligheten att bygga gårdsanläggningar. NSR utreder för närvarande samverkan med gårdar i närheten av Filbornaanläggningen. Samarbetet går ut på att gårdsanläggningar levererar rågas till NSR för uppgradering till flytande fordonsgas. NSR har inte för avsikt att använda grödor som substrat i sin egen produktion av rågas. 12

17 Energianvändning Inom detta avsnitt presenteras förslag på åtgärder inom området energianvändning. Redan beslutade mål enligt energistrategin visas först för att kopplingen mellan antagna mål och åtgärder ska vara tydlig. Mål antagna av kommunfullmäktige Mål till år Ingen fossil oljeeldning för uppvärmning förekommer inom kommunens gränser. 2. Sektorerna industri, service och transporter har tillsammans minskat sin energianvändning med minst 30 % från 2005 års nivå. 3. Användningen av köpt energi per invånare är högst 25 MWh per år. Målet innebär en minskning med ca 30 % från 2005 års nivå och gäller total energianvändning. Delmål till år Användningen av eldningsolja av fossilt ursprung avvecklas helt hos verksamhetsutövare inom miljönämndens tillsynsområde senast till utgången av år Användning av övrig fossil olja inom industrin ska ha minskat med minst 50 % till år 2020 från 2005 års nivå. 6. Sektorerna industri, service och transporter har tillsammans minskat sin energianvändning med minst 15 % från 2005 års nivå. 7. Användningen av energi per invånare ska år 2020 vara högst 30 MWh per år, vilket motsvarar en minskning med ca 15 % från 2005 års nivå. Delmål före år Energifrågorna är en särskilt prioriterad del i den tillsyn som miljönämnden bedriver av miljöfarliga verksamheter. Samtliga enligt miljöbalken anmälnings- och tillståndspliktiga verksamheter som ligger inom nämndens tillsynsområde har senast till utgången av år 2011 besökts i detta syfte. 13

18 Åtgärder till år 2013 Vissa åtgärder i tabellerna nedan har ingen angiven vinst eller kostnad. Detta är åtgärder som antingen handlar om en prioritering av arbetstiden inom verksamheten (p) eller att det är mycket svårt att räkna på (s); oftast är det en kombination av dessa. Åtgärd av principiell betydelse Nr Åtgärd Ansvarig Tid Vinst E1 Utredning om inrättande av en kommunal funktion för Samordning Av Miljö- och Energifrågor, SAME Vinst MN ,1 mnkr -17,5 mnkr Övriga åtgärder Nedanstående åtgärder är antingen redan beslutade eller sådana vars omfattning beslutas och prioriteras av respektive facknämnd. Nr Åtgärd Ansvarig Tid Vinst Vinst E2 Målet om halverad användning av MN löpande p p övrig fossil olja prioriteras i miljönämndens tillsyn E3 Minskad energianvändning inom MN löpande p p industrin prioriteras i miljönämndens tillsyn E4 Avveckling av fossil eldningsolja MN löpande p p prioriteras i miljönämndens tillsyn E5 Tillsyn med fokus på energifrågorna MN 2012 p p genomförs på samtliga enligt miljöbalken anmälnings- och tillståndspliktiga verksamheter som ligger inom miljönämndens tillsynsområde E6 Utbildnings- och informationsinsatser MN, SBN 2010 s s samordnas (miljöverkst) E7 En energirådgivare på heltid för SBN ,2 mnkr -3 mnkr Helsingborgs kommun E8 Aktivt samarbete med näringslivet för MN löpande -0,9 mnkr -7,5 mnkr att minska energianvändningen samordnar E9 Samarbete genom nätverk lokalt/ regionalt/ nationellt/ internationellt Alla berörda löpande p p 14

19 Kommentarer till åtgärderna: E1 E2- E4 E5 E6 E7 E8 E9 SAME-funktionen kommer att vara central för det strategiska energiarbetet i kommunen och beskrivs närmare i ett eget avsnitt. Miljönämnden ansvarar för att utreda och strukturera SAME-funktionen i samråd med övriga nämnder och styrelser. Dessa åtgärder konkretiseras i miljönämndens tillsynsplan, som görs årligen. Tillsyn med fokus på energifrågorna avser tillståndspliktiga B-verksamheter och anmälningspliktiga C-verksamheter enligt miljöbalken. Åtgärden är slutförd ett år senare än målet, eftersom det är svårt att hinna med alla verksamheter till år Samordning av externa utbildnings- och informationsinsatser bör ske i samarbete med energirådgivaren och den nya organisationen för samordnad miljökommunikation, Miljöbyrån. SAME föreslås ta över samordningsansvaret när den funktionen är inrättad. Energirådgivaren bör ha möjlighet att även arbeta med strategiska energifrågor i kommunen för bättre utnyttjande av kompetens och erfarenhet av det utåtriktade arbetet. Idag finns en energirådgivare på deltid för Helsingborgs kommun och åtgärden innebär en utökning av den tjänsten. Energimyndigheten ger bidrag till kommunal energirådgivning till och med 2011, därefter är det osäkert. Beräkningarna avser energirådgivning som sträcker sig till utgången av 2014 och där inga bidrag finns Tillhörighet för att bäst arbeta strategiskt för Helsingborg och för att inte komma i konflikt med myndighetsansvar bör utredas. Aktivt samarbete med näringslivet kan t ex innebära branschträffar, frukostmöten, information/kommunikation, tävlingar, energirådgivning mm. SAME föreslås ansvara för åtgärden när den funktionen är inrättad, i samarbete med Näringslivskontoret. Helsingborg deltar bland annat i Sveriges Ekokommuner, Klimatkommunerna, Uthållig kommun, ICLEI och Biogas Syd. 15

20 Gods- och varutransporter Inom detta avsnitt presenteras förslag på åtgärder inom området gods- och varutransporter. Redan beslutade mål enligt energistrategin visas först för att kopplingen mellan antagna mål och åtgärder ska vara tydlig. Mål antagna av kommunfullmäktige Mål till år Antalet godstransporter som transporteras på väg är färre än år Utsläpp av växthusgaser från vägtrafik har minskat med minst 55 % från 2005 års nivå. Målet gäller både gods- och persontransporter. 3. Logistiken av gods inom hela Helsingborg är samordnad och effektiv. Delmål till år Utsläpp av växthusgaser från vägtrafik har minskat med minst 35 % från 2005 års nivå. Delmål före år Förbindelsespåret mellan stambanenätet och hamnen är elektrifierat senast år Detta innebär att tågsätten kommer att både köras ner till combiterminalen och hämtas därifrån med ellok och kopplas ihop med andra vagnar på huvudbangården och direkt ut på stambanenätet. En alternativ lösning är att loken går på biogas. Se även avsnittet om mål för stadens egna verksamheter. 16

21 Åtgärder till år 2013 De åtgärder som föreslås inom detta område är alla antingen redan beslutade eller sådana vars omfattning beslutas och prioriteras av respektive facknämnd. De anges nedan. Åtgärderna i detta avsnitt har ingen angiven vinst eller kostnad. Detta beror på att de antingen handlar om en prioritering av arbetstiden inom verksamheten (p) eller att de är mycket svåra att räkna på (s); oftast är det en kombination av dessa. Nr Åtgärd Ansvarig Tid Vinst Vinst G1 Differentierade hamnavgifter med kontinuerligt höjd ambitionsnivå HHAB löpande p p G2 G3 Verksamheter lokaliseras efter logistiska förutsättningar, dvs: - Transportintensiva verksamheter lokaliseras vid industrispår. - Personalintensiva verksamheter lokaliseras vid stationer. Arbeta för snabb upprustning av Skånebanan och en fast HH-förbindelse SBN, KS (MEX) löpande p p KS löpande s s G4 Möjligheten till en torrhamn utreds HHAB 2013 s s Kommentarer till åtgärderna: G1 G2 G3 G4 Redan idag finns differentierade hamnavgifter och ambitionsnivån höjs efterhand. Fartyg som kör på LNG (flytande naturgas) eller LBG (flytande biogas) får högst rabatt. Lokalisering av verksamheter efter logistiska förutsättningar är i linje med utbyggnadsprinciperna i ÖP 2010 och pågående planering. I ÖP 2010 finns reservat för både en fast HH-förbindelse och dubbelspår på Skånebanan. I satsningarna ingår även utveckling av tågstationerna. En torrhamn kan reducera antalet godstransporter på väg totalt sett och minska belastningen på luften i stadskärnan. 17

22 Persontrafiken Inom detta avsnitt presenteras förslag på åtgärder inom området persontrafiken. Redan beslutade mål enligt energistrategin visas först för att kopplingen mellan antagna mål och åtgärder ska vara tydlig. Mål antagna av kommunfullmäktige Mål till år Bilresornas andel av persontransporterna är maximalt 38 % av det totala antalet resor inom kommunen. 2. Kollektivtrafikens andel av persontransporterna är minst 25 % av det totala antalet resor inom kommunen. 3. Cykeltrafikens andel av persontransporterna är minst 18 % av det totala antalet resor inom kommunen. 4. Gångtrafikens andel av persontransporterna är minst 19 % av det totala antalet resor inom kommunen. Delmål till år Bilresornas andel av persontransporterna är maximalt 48 % av det totala antalet resor inom kommunen. 6. Kollektivtrafikens andel av persontransporterna är minst 21 % av det totala antalet resor inom kommunen. 7. Cykeltrafikens andel av persontransporterna är minst 15 % av det totala antalet resor inom kommunen. 8. Gångtrafikens andel av persontransporterna är minst 16 % av det totala antalet resor inom kommunen. Åtgärder till år 2013 Vissa åtgärder i tabellerna nedan har ingen angiven vinst eller kostnad. Detta är åtgärder som antingen handlar om en prioritering av arbetstiden inom verksamheten (p) eller att det är mycket svårt att räkna på (s); oftast är det en kombination av dessa. Fler åtgärder inom detta område återfinns i stadens övriga handlingsprogram inom trafikområdet, exempelvis trafikstrategin, trafikplanen, handlingsplan för cykel och åtgärdsprogrammet för minskade utsläpp av kvävedioxid. 18

23 Åtgärder av principiell betydelse Nr Åtgärd Ansvarig Tid Vinst P1 Upprätta ett PM om stråk och mötesplatser P8 Främja utvecklingen mot en mer hållbar bilflotta. Elbilar och biogasbilar ska främjas särskilt. Övriga åtgärder Vinst SBN ,5 mnkr -0,5 mnkr SBN löpande -11,3 mnkr -11,3 mnkr Nedanstående åtgärder är antingen redan beslutade eller sådana vars omfattning beslutas och prioriteras av respektive facknämnd. Nr Åtgärd Ansvarig Tid Vinst Vinst P2 Stadens planering främjar SBN löpande p p gång- och cykeltrafik P3 Fortsatt arbete med mobility SBN ,4 mnkr -3,4 mnkr management P4 Arbeta aktivt med parkering så SBN löpande -0,5 mnkr -0,5 mnkr att hållbara transporter och attraktivt stadsliv främjas P5 Handlingsplan för cykel SBN ,3 mnkr -31,7 mnkr genomförs P6 Verka för en utbyggnad av KS löpande s s nationella spårsatsningar som påverkar Helsingborg, dvs - Dubbelspår på Västkustbanan - Europabanan - höghastighetståg P7 Ombyggnad av SBN ,4 mnkr -29,7 mnkr Stenbocksgatan (Furutorpsgatan Södra Vallgatan) P9 Översyn av hastighetsgränser SBN ,6 mnkr -1,2 mnkr på vägnätet P10 Genomföra Bussvision 2014 SBN ,7 mnkr -66,4 mnkr Kommentarer till en del av åtgärderna: P1 P3 Ett fördjupnings-pm om stråk och mötesplatser upprättas. I detta PM är främjande av gångtrafik en viktig del. Åtgärden är i linje med utbyggnadsprinciperna i ÖP 2010 och pågående planering. Som komplement till de fysiska åtgärderna arbetar Helsingborgs stad med beteendepåverkan, mobility management, inom projektet Den hållbara resan. Insatserna riktas mot privatpersoner så väl som verksamheter. Det finns en handlingsplan för perioden Årlig kostnad ca 1,7 mnkr. Det pågår för närvarande diskussioner om en förlängning eller permanentning av projektet. 19

24 P4 P5 P6 P7 P8 P10 Kostnaden avser en utredning under Den kommer visa vilka eventuella investeringsbehov som behövs framöver. I åtgärden ingår även att främja laddställen och infrastruktur för elbilar. Handlingsplan för cykel innebär omfattande åtgärder för att skapa mer attraktiva förutsättningar för cyklister. Planen antogs 2007 som en del av stadens trafikplan. Kommunen verkar för en utbyggnad av nationella spårsatsningar. I ÖP 2010 finns reservat för dubbelspår på Västkustbanan samt Europabanan. I satsningarna ingår även att utveckla tågstationerna. Ombyggnad av Stenbocksgatan syftar till att förbättra förutsättningarna för fotgängare, cyklister och kollektivtrafikanter samt att skapa ett mer attraktivt gaturum. Biltrafiken på denna del av Stenbocksgatan måste också minska för att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid ska klaras. Miljöfordon kan exempelvis främjas genom ekonomiska incitament, fysisk planering och bilpooler. Åtgärder bör riktas mot privatpersoner så väl som juridiska personer. Öresundskraft arbetar med att upprätta ett informationscentrum för elbilar i H+ området. Skåne Nordväst har nyligen antagit en vision om elbilar i regionen till år Bilförare uppmuntras att använda biogas genom exempelvis information. Genomförandet av Bussvision 2014 pågår. Syftet är att skapa mer attraktiv kollektivtrafik och fördubbla antalet resande till år 2014 från 2003 års nivå. Arbete pågår med att ta fram en förlängning av bussvisionen till efter år

25 Planering och byggande Inom detta avsnitt presenteras förslag på åtgärder inom området planering och byggande. Redan beslutade mål enligt energistrategin visas först för att kopplingen mellan antagna mål och åtgärder ska vara tydlig. Mål antagna av kommunfullmäktige Mål till år Energi- och klimataspekter prioriteras i all kommunal planering. Lokalisering av bostäder och verksamheter ska minimera transportbehovet. Vid lokaliseringar av verksamheter eller bostäder ska den lokalisering som innebär lägst klimatpåverkan och lägst energianvändning ges företräde. Vid befintlig och ny bebyggelse ska klimat- och energiaspekten beaktas särskilt. Möjligheten till förtätning ska uppmärksammas. Målet gäller kontinuerligt. 2. Kollektivtrafik samt oskyddade trafikanter prioriteras i planeringen. Nya verksamheter och bostäder läggs där det finns god tillgång till kollektivtrafik och cykelvägar. Kollektivtrafik och cykelvägar byggs ut i befintliga områden som är dåligt försörjda med detta. Målet gäller kontinuerligt. 3. Energi- och klimataspekter tas upp särskilt vid upprättande av exploateringsavtal och markanvisningsavtal och möjligheten att föreskriva användning av energiformer med minsta möjliga utsläpp av växthusgaser utnyttjas. Målet gäller kontinuerligt. 4. All nyproduktion av byggnader byggs enligt principen lågenergihus senast år 2020, med lägsta möjliga energianvändning. 5. Ombyggnation till lågenergihus eftersträvas vid renovering av befintliga fastigheter. Målet gäller kontinuerligt. Delmål före år Den kommunala energirådgivaren, miljöförvaltningen och andra intressenter ska senast år 2009 vara involverad vid försäljning av kommunal mark. 7. H+ ska bli en hållbar stadsdel. Energistrategin är ett underlag och ett stöd till projektet H+, och ger förutsättningar inom energiområdet som projektet förväntas ta hänsyn till. Ett forskningsprojekt kring hållbart byggande med H+ som demonstrationsområde genomförs. 21

26 Åtgärder till år 2013 Vissa åtgärder i tabellerna nedan har ingen angiven vinst eller kostnad. Detta är åtgärder som antingen handlar om en prioritering av arbetstiden inom verksamheten (p) eller att det är mycket svårt att räkna på (s); oftast är det en kombination av dessa. Åtgärder av principiell betydelse Nr Åtgärd Ansvarig Tid Vinst Vinst PB2 Ansluta Helsingborg till Miljöbyggprogram KS (MEX) ,5 mnkr -2,9 mnkr Syd PB3 Ställa krav på att samtliga byggnationer på KS (MEX) ,2 mnkr -1,3 mnkr kommunal mark ska redovisas i portalen för Miljöbyggprogram Syd, med avsikt att främja byggnation av lågenergihus. Kravet gäller inte privatpersoner som bygger ett enskilt hus. PB4 Erbjuda tomtköpare konsultation och stöd KS (MEX) 2013 s s för att uppmuntra till byggnation av lågenergihus PB8 H+ ska bli en energineutral stadsdel. Precisering och riktlinjer för detta tas fram. KS ,4 mnkr -1,3 mnkr Övriga åtgärder Nedanstående åtgärder är antingen redan beslutade eller sådana vars omfattning beslutas och prioriteras av respektive facknämnd. Nr Åtgärd Ansvarig Tid Vinst Vinst PB1 Energi- och klimataspekter beaktas i all SBN löpande p p kommunal planering PB5 Den kommunala energirådgivaren, KS (MEX) ,7 mnkr -5,5 mnkr miljöförvaltningen och andra intressenter involveras vid försäljning av kommunal mark PB6 Informationskampanjer kring miljöanpassat MN löpande -0,6 mnkr -5 mnkr byggande genomförs PB7 Byggnadsinspektörer informerar om SBN löpande -0,1 mnkr -0,1 mnkr energieffektivisering i samband med bygglov och/eller bygganmälan PB9 Medverka i forskningsprojekt kring hållbart byggande, gärna med H+ som demonstrationsområde. KS 2013 p p 22

27 Kommentarer till en del av åtgärderna: PB2 PB5 PB6 PB7 PB8 PB9 Lund och Malmö har arbetat fram ett miljöbyggprogram kallat Miljöbyggprogram Syd. Programmet innefattar ett flertal områden, varav energi är ett. Helsingborg har blivit erbjuden att ansluta sig till detta program samt att delta i vidareutvecklingen av det. Detta ligger väl i linje med tidigare beslut att ta fram ett miljöbyggprogram för Helsingborg. Anslutning till Miljöbyggprogram Syd innebär att flera västskånska kommuner arbetar på samma sätt och kan få glädje av varandras arbete, vilket torde vara en fördel. En konkretisering av detta görs på förvaltningsnivå i samarbete mellan berörda parter. Det finns även en stark koppling till åtgärd PB2 och åtgärd PB4. SAME föreslås ta över samordningsansvaret för informationskampanjer när den funktionen är inrättad. Med nuvarande lagstiftning är det i bygganmälanskedet som energifrågor behandlas. I nytt förslag till plan- och bygglag föreslås begreppet bygganmälan att utgå och tekniska frågor granskas i samband med bygglovskedet. Av visionen för H+ framgår att det ska bli en hållbar stadsdel med fokus på energi- och transportfrågorna. Plan för Hållbar Utveckling redovisar uppföljning kring forskningsprojekt. 23

28 Mål för stadens egna verksamheter Inom detta avsnitt presenteras förslag på åtgärder inom området mål för stadens egna verksamheter. Redan beslutade mål enligt energistrategin visas först för att kopplingen mellan antagna mål och åtgärder ska vara tydlig. I delmål 3 ingår inte sjötransporter. Mål antagna av kommunfullmäktige Mål till år Användning av köpt energi (inklusive verksamhetsenergi) per m 2 i kommunalägda lokaler, bostäder och andra kommunala verksamheter har minskat med minst 30 % jämfört med 2005 års nivå. Målet innebär att den genomsnittliga energianvändningen i Helsingborgshems fastigheter ska uppgå till högst 125 kwh/m 2. I Kärnfastigheters bestånd ska energianvändningen uppgå till högst 136 kwh/m 2 som medelvärde. 2. All energi som används i kommunalägda lokaler, bostäder och andra kommunala verksamheter är förnybar. Delmål till år Stadens fordonspark och de transporter som kommunen anlitar drivs år 2020 av fossilfritt bränsle, i första hand lokalt producerat. 4. Användning av köpt energi (inklusive verksamhetsenergi) per m 2 i kommunalägda lokaler, bostäder och andra kommunala verksamheter har minskat med minst 20 % jämfört med 2005 års nivå. Målet innebär att den genomsnittliga energianvändningen i Helsingborgshems fastigheter ska uppgå till högst 143 kwh/m 2. I Kärnfastigheters bestånd ska energianvändningen uppgå till högst 155 kwh/m 2 som medelvärde. Delmål före år Andelen energi från fossila bränslen i kommunalägda lokaler, bostäder och andra kommunala verksamheter ska vara högst 3 % år All el i kommunalägda lokaler, bostäder och andra kommunala verksamheter ska komma från förnybara energikällor år Användning av köpt energi (inklusive verksamhetsenergi) per m 2 i kommunalägda lokaler, bostäder och andra kommunala verksamheter ska till år 2010 minska med minst 10 % jämfört med 2005 års nivå. Delmålet innebär att den genomsnittliga energianvändningen i Helsingborgshems fastigheter ska uppgå till högst 161 kwh/m 2. I Kärnfastigheters bestånd ska energianvändningen uppgå till högst 175 kwh/m 2 som medelvärde. 8. Kommunalägda bostäder ska vara försedda med individuell mätning av energianvändningen år 2011, om behovet finns och det inte är uppenbart orimligt. 9. Utbildnings- och informationsinsatser inom energiområdet i skolor, bibliotek etc ska vara samordnad senast år

29 10. År 2011 är systematiskt energiarbete infört i alla kommunala förvaltningar. 11. År 2010 är alla stadens personbilar utbytta till bilar som drivs med fossilfria bränslen, främst biogas, men även etanol (E85) accepteras undantagsvis. 12. År 2015 ska antalet mil med förnybara bränslen utgöra minst 75 % av den totala körsträckan inom kommunala verksamheter. 13. Staden och stadens bolag är delaktig i att samordna varu- och godstransporter inom Helsingborgs stad. 14. Stadens målsättning är att bli energineutral, vilket innebär ett mycket lågt energibehov samt att tillförseln av förnybar energi från anläggningar inom staden motsvarar den mängd energi som staden använder. En konsekvensanalys av vad detta skulle innebära för stadens energisystem och verksamheter ska ha gjorts senast år Åtgärder till år 2013 Vissa åtgärder i tabellerna nedan har ingen angiven vinst eller kostnad. Detta är åtgärder som antingen handlar om en prioritering av arbetstiden inom verksamheten (p) eller att det är mycket svårt att räkna på (s); oftast är det en kombination av dessa. Åtgärder av principiell betydelse Nr Åtgärd Ansvarig Tid Vinst Vinst M1 En konsekvensanalys av ett energineutralt MN ,1 mnkr -0,1 mnkr Helsingborg ska göras M2 Energiledningssystem införs i kommunen och MN 2010 p p kopplas samman med miljöledningssystemet till ett miljö- och energiledningssystem M6 All nyproduktion av kommunala byggnader HbgHem, 2009 KFA -8,4 mnkr KFA mnkr sker enligt principen lågenergihus KFA HbgHem -1,1 HbgHem -8 mnkr mnkr M7 All renovering av kommunala byggnader sker HbgHem, 2009 KFA -3,1 mnkr KFA -10,8 mnkr enligt principen lågenergihus KFA HbgHem - HbgHem - M9 Kommunens egna transporter, exempelvis KS 2013 s s skolskjuts och färdtjänst, drivs av fossilfritt bränsle eller el från förnybara energikällor (Upphandl) M11 Översyn av kommunens resepolicy inklusive MN 2012 p p möjlighet till klimatkompensering av tjänsteresor M13 Ta fram en krisberedskapsplan för kommunen KS (SäkBer) 2013 s s M14 Utbildning av kommunala politiker i klimatfrågan MN ,2 mnkr -1,4 mnkr 25

30 Övriga åtgärder Nedanstående åtgärder är antingen redan beslutade eller sådana vars omfattning beslutas och prioriteras av respektive facknämnd. Ett plustecken framför kostnaden innebär att åtgärden går med vinst. Nr Åtgärd Ansvarig Tid Vinst M3 M4 M5 M8 M10 M12 M15 M16 M17 Kommunens egen verksamhet ska följa riktlinjer förmedlade som enkelt åtgärdad energieffektivisering Eldningsolja byts ut mot fossilfri uppvärmning i kommunala verksamheter Individuell mätning av energianvändning i kommunala bostäder installeras Kommunens varutransporter är bättre samordnade. En utredning om en modell för samordningen ska genomföras. Förbättra uppföljningen av vilka drivmedel som tankas i kommunens fordon och säkerställa att förnybart bränsle och el används i så hög utsträckning som möjligt Upphandling av bästa energieffektiva alternativ till befintliga ljuskällor Införande av central avstängning av kommunens alla datorer Strategi kring hantering av värmepumpar tas fram Ta fram riktlinjer för redovisning av alternativa energiförsörjningssystem för byggnader med golvarea >1000 m 2 Samtliga nämnder och styrelser 2010 s s KFA 2010 s s Vinst HbgHem ,1 mnkr +10,3 mnkr KS (upphandl) 2011 s s MN 2010 p p KS (upphandl) 2010 s s KS (ITservice) ,6 +21,6 MN 2012 p p SBN 2010 p p Kommentarer till en del av åtgärderna: M1 M2 M3 M4 M5 M7 Konsekvensanalysen ska omfatta vad det skulle innebära för stadens energisystem och verksamheter om staden blev energineutral. En del i detta är studiebesök till andra kommuner som har denna vision. SAME kommer förmodligen föreslås ansvara för åtgärden när den funktionen är inrättad. Energiansvariga utses på förvaltningarna. Arbetet bedrivs som Systematiskt EnergiArbete, SEA. Ingår i SEA. Ett stort antal små åtgärder som är svåra att räkna på. Helsingborgshem använder ingen eldningsolja till sina fastigheter. Många kommunala bostäder har individuell mätning redan och det har sparat mycket energi. Individuell mätning krävs inte där det är uppenbart orimligt, exempelvis i passivhus. Renovering till lågenergihus genomförs inte där det är uppenbart orimligt. Helsingborgshem planerar ingen renovering de närmaste åren, möjligen

31 M9 M12 M13 M14 M15 M16 De transporter staden upphandlar består till cirka 75 % av transporter med tunga fordon, vilka drivs av fossila bränslen. Enligt upphandlingsenheten finns det i dagsläget (2010) inga motsvarande fordon drivna av fossilfria bränslen eller el och därför är miljöeffekten och merkostnaden svåra att beräkna. Upphandling av ljuskällor pågår. Krisberedskapsplanen ska bl a omfatta hur kommunen ska hantera kriser som beror på bortfall av värme och el. Utbildning av kommunala politiker föreslås samordnas av SAME, när den funktionen är inrättad. Utbildningen innefattar bland annat miljövinsten av biogasoch elfordon. IT-service håller på att införskaffa ett nytt verksamhetssystem för IT, där denna modul ingår. Årlig besparing beräknas till kr i minskade elkostnader. Värmepumpar bör inte ersätta fossileldade energianläggningar med tanke på primärenergianvändningen. Värmepumpar ökar också belastningen på elnätet och kan innebära att stora nyinvesteringar i det behöver göras. I vissa fall kan dock värmepumpar vara ett bra alternativ. Staden ska ta fram en strategi kring i vilka sammanhang värmepumpar kan vara en bra energiform och i vilka sammanhang de bör undvikas. M17 För byggnader med golvarea större än 1000 m 2 måste byggherren, enligt lag, upprätta en utredning om alternativa energiförsörjningssystem och redovisa denna innan byggstart. Riktlinjer för hur den redovisas skulle underlätta hanteringen. Plan- och bygglag (1987:10), 9 kap. 12 Byggnadsarbetena får inte påbörjas om det krävs en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem enligt 23 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, förrän redovisningen har visats upp för byggnadsnämnden. Lag om energideklaration för byggnader (2006:985) Alternativa energiförsörjningssystem 23 Den som för egen räkning uppför eller låter uppföra en byggnad med en total användbar golvarea som är större än kvadratmeter skall innan byggnadsarbetena påbörjas låta utreda alternativa energiförsörjningssystem för byggnaden och redovisa om sådana system är tekniskt, miljömässigt och ekonomiskt genomförbara för byggnaden. Redovisningen skall lämnas till tillsynsmyndigheten. 27