Årsredovisning. Högskolan i Halmstad HÖGSKOLAN I HALMSTAD

Transkript

1 Årsredovisning 2012 Högskolan i Halmstad HÖGSKOLAN I HALMSTAD

2 2012 I SIFFROR Studenter i utbildningen (hst 1 ) Prestationsgrad 84 procent Antal studenter Antal examina, utbildning Antal professorer 41 Antal doktorander 74 (20) 3 Antal doktorsexamina 3 (1) 3 Antal licentiatexamina 1 (0) 3 Antal anställda 582 månadsanställda Omsättning grundutbildning 375,3 miljoner kronor Omsättning forskning 112,4 miljoner kronor Omsättning totalt 487,7 miljoner kronor 1 helårsstudenter. 2 avser utfärdade examina på grund- och avancerad nivå. 3 avser såväl doktorander antagna vid Högskolan i Halmstad som doktorander antagna vid andra lärosäten men som ingår i Högskolan i Halmstads verksamhet. Antalet inom parentes avser doktorander antagna vid Högskolan i Halmstad. Omslaget Humanoiden Nao bor sedan hösten 2012 på Högskolan i Halmstad. Nao används i undervisningen inom robotteknik och är ett led i Högskolans ambition att utveckla en framstående forskningsmiljö inom området. FOTO: ROLAND THÖRNER 2

3 Innehåll 2012 FULLT AV STRATEGISKA VÄGVAL 4 KVALITETSARBETE 6 STUDENTINFLYTANDE 9 UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ 10 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ 19 OMVÄRLDSSAMVERKAN 24 PERSONAL 26 LIKA VILLKOR 29 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET 30 EKONOMISK RESULTATREDOVISNING 31 Förvaltningsberättelse 31 Resultaträkning 35 Balansräkning 36 Tilläggsupplysningar 37 Anslagsredovisning 45 Redovisning av antal helårsstudenter, helårsprestationer 46 Redovisning av anslagssparande och överproduktion 47 Sammanställning av väsentliga uppgifter 48 STYRELSEN FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD 50 BILAGA: Studentkårens reflektioner 53 3

4 2012 fullt av strategiska vägval Det var mycket som hände 2012! Kanske ett av de mest förändringsintensiva åren i Högskolans historia? Men förändringar bör inte vara till för sin egen del och vi får heller aldrig glömma våra huvuduppgifter. Det är därför viktigt att påminna sig om att alla vi som arbetade inom Högskolan i Halmstad under 2012 på olika sätt bidrog till ny vetenskap och vetenskapligt skolade människor inom många samhällsområden. Det gäller hälsa och omvårdnad, skola och utbildning, miljö och energi, kultur och medier, teknik och ekonomi och så vidare. Vi bidrog till hållbara infrastrukturer och till ökad livskvalitet för både oss själva och andra. Det ska vi fortsätta att göra 2013 och framåt. Men våra förutsättningar och villkor som anställda vid Högskolan förändras alltmer. Vi förväntas i dag på ett helt annat sätt än tidigare vara konkurrenskraftiga, kunna samverka med andra delar av samhället, utveckla ny kunskap och nya insikter men också aktivt stödja våra studenter att bli mer kunniga än tidigare studenter. Vi förväntas också i ökad utsträckning överföra och integrera vår forskning i nya innovationer. Vår starka position inom några få starka forsknings- och utvecklingsområden och vår förmåga till god samverkan gör att vi syns, hörs och är respekterade. Detta har vi förstärkt under Att vi till exempel erhöll närmare 70 miljoner kronor för framtida forskning via ett beslut av KK-stiftelsen är en bekräftelse på att vår satsning på att utveckla forskningsmiljön Forskning för innovation på bredden vid lärosätet under 2012 var ett strategiskt riktigt vägval. Vi har goda förutsättningar att både möta men också utforma vår framtid genom aktiva val. Årsredovisningen för 2012 visar hän på detta. Men för att kunna staka ut vår framtid påbörjades under året ett omfattande samtal om vilket slags lärosäte vi vill vara. Det är det som profileringsarbetet, som påbörjades under 2012, ytterst handlar om. I alla tider har verksamheter profilerat sig. Det är både självklart och nödvändigt att visa upp och tydliggöra i vårt fall sin forskning och utbildning för omvärlden. Profilering handlar också om konkurrens, något som just nu är högst påtagligt för landets lärosäten. Men det finns också inre drivkrafter som ligger till grund för den profileringsprocess som Högskolan just nu befinner sig i. Ett annat övergripande vägval, vilket framgår av denna årsredovisning, 4

5 hänger dels samman med ett förändrat uppdrag från staten men också med vår egen ambition att utveckla ett skarpt, tydligt och attraktivt lärosäte. Det handlar då till exempel om att förändra och profilera vårt utbildningsutbud med följd av att en hel del utbildningar har lagts ner. I denna årsredovisning framgår en minskning av volym. Men samtidigt står vi starka i konkurrensen gentemot andra lärosäten, vi ökar vår produktivitet och effektivitet vad det gäller utbildningen i stort. Vi har trots minskat utbildningsutbud under året som gick ett ökat antal sökande 2012 jämfört med Ökningen rör främst sökande till program, det gäller både sökande i första hand och totalt. Parallellt ökar vår forskningsproduktion och kvaliteten i denna. Här sker således en planerad tyngdpunktsförskjutning från undervisning till ökad forskning under En medveten förskjutning och som vi har kontroll över. Också ett slags vägval som vi ställdes inför under Högskolans ambition är att vara ledande på innovationsdrivande forskning som sker i samproduktion och samverkan med omgivande samhälle. Att vara KK-miljö ger oss särskilda möjligheter att strategiskt och långsiktigt bygga upp stark forskning tillsammans med näringslivet. Ett av Högskolans viktigaste medel för profilering och utveckling av forskning som är relevant för samhället, i samverkan med externa parter, sker genom uppdraget att vara KK-miljö. Detta uppdrag påverkade i mångt och mycket nästan allt som kom att ske ifråga om förändring under året som gick. Under 2012 påbörjades en riktning mot att utveckla samstämmighet gällande lärosätets utvecklingsambitioner. Vision, värderingar och planer för Högskolans samlade verksamheter för de kommande åren måste bli tydliga för envar. Klarar vi inte det kommer vi knappast att kunna utveckla en någorlunda gemensam identitet och stabilitet för att klara de kommande ekonomiska prövningar och ständigt ökade krav som hela högskolesektorn står inför. Under 2012 påbörjades flera olika slags processer som tvärade över de fem sektionerna, mellan gemensam förvaltning och sektioner men också mellan olika ämnesdiscipliner. En viktig del i denna process har också varit utvecklingen av internkommunikationen vid lärosätet. Löpande webbinformation, nyhetsbrev, notiser, dagordningar osv. har som aldrig förr tagits fram för att utveckla Högskolan rent kommunikativt. Ett syfte har här varit att bidra till ökad samhörighet inom lärosätet har handlat mycket om att skapa en medvetenhet kring dessa förväntningar. Exempelvis förväntas flertalet av de förändringsprocesser som påbörjades under 2012 bidra till ett skarpare, tydligare och mera sammanhållet lärosäte. Inalles pågick 33 utvecklings- och förändringsprocesser på Högskolan i Halmstad. En del är relativt begränsade i tid och omfattning, medan andra är mer komplexa och pågår under flera år. Processerna hänger nära samman och påverkar varandra i stor utsträckning. Syftet som helhet är att samordna, integrera och höja kvaliteten i alla våra processer. Processerna är indelade i tre kategorier: övergripande processer och organisation, processer rörande kärnverksamheten (utbildning, forskning och samverkan) samt processer rörande stödverksamheten (administrativa processer och studentadministration). En central och mycket intensiv process som påbörjades 2012 handlade om att skapa en diskussion och samhörighet kring innebörden i benämningen det innovationsdrivande lärosätet. Ett sådant lärosäte utvecklar egen kunskap, är öppet för förändringar och förmår profilera sig. Att vara innovativ innebär just att släppa fram nya idéer, beteenden och tillvägagångssätt för att låta dessa bli del i ett sammanhang och sedan spridas där. När vi nu går in i ett nytt år känns det tryggt och stabilt. Vi har förutsättningar för att klara de utmaningar och uppgifter som vi står inför 2013 och framåt. Och det är inte enbart tack vare att vår ekonomi är i balans, vilket framgår av årsredovisningen. Det är också avhängigt vår mycket kompetenta personal och ett resultat av att vi börjar få en allt tydligare riktning och strategi för vår utbildning, forskning och samverkan. Mikael Alexandersson rektor 5

6 Kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet är integrerat i all verksamhet vid lärosätet. Det utgörs av varje lärares, forskares, teknisk och administrativ personals samt studenters dagliga arbete för att skapa förutsättningar för god utbildning, forskning och samverkan. Det utvecklade kvalitetssystemet systematiserar och tydliggör detta arbete. Kvalitetssystemet och dess olika delar ses årligen över och under 2012 har kvalitetsprogram, kvalitetsrapporter och handlingsplaner varit i fokus. Sektioner, nämnder, råd, bibliotek och förvaltning samt Enheten för kontakter och samverkan arbetar systematiskt med kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Arbetet planeras och dokumenteras samt rapporteras årligen i dialogform till kvalitetsrådet. I dialogerna görs även överenskommelser om vad som ska göras under påföljande år. Mycket av arbetet är kontinuerligt och långsiktigt. PRIORITERADE INSATSER I KVALITETSARBETET Nedan redovisas enbart de insatser som lärosätet har prioriterat i särskilda satsningar under Övergripande Under 2012 fokuserades mycket av kvalitetsarbetet på mer samstämmighet mellan avrapportering från förvaltning, sektioner och enheter. Kvalitetsprogrammet ska beskriva hur uppföljning och förbättringsarbete sker över tid och hur olika intressenter involveras, hur kvalitetsprogrammet knyter an till Högskolans övergripande kvalitetssystem, innehålla en tydlig ansvarsfördelning samt rutiner för revidering av de relevanta dokumenten. Kvalitetsprogrammen ska dessutom innehålla uppföljningsbara mål. I kvalitetsrapporten redovisas verksamhetens och kvalitetsarbetets utveckling under det gångna året, medan handlingsplanen fokuserar kvalitetsarbetet under det kommande året. Resultatet från riskanalysen som genomfördes 2011 presenterades för högskolestyrelsen, en handlingsplan upprättades och presenterades vid vårens personalmöte. Under året har även ett program för verksamhetsuppföljning tagits fram bestående av verksamhetsuppdrag, verksamhetsplaner och verksamhetsdialoger två gånger om året. Underlaget har presenterats för de nya sektionscheferna och kommer att tas i bruk under Grundläggande högskoleutbildning Alla programutbildningar vid lärosätet på grund- och avancerad nivå utvärderas återkommande. Dessa interna utvärderingar genomförs i enlighet med det av utbildningsnämnden fastställda systemet för interna programutvärderingar. Systemet revideras återkommande och en revidering har skett Utvärderingarna är inriktade på att: säkerställa att de nationella examensmålen uppfylls kontrollera att utbildnings- och kursplaner följer fastställda riktlinjer säkerställa att uppställda lärandemål är formulerade på ett sådant sätt att de är relevanta och möjliga att examinera säkerställa att utbildningen har adekvat forskningsanknytning progressionen i utbildningen säkras långsiktig tillgång till adekvat lärarkompetens säkras undervisning bedrivs av lärare med adekvat vetenskaplig och högskolepedagogisk kompetens ett systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete som involverar alla lärare genomförs programutbildningarna samverkar med studenter och det omgivande samhället samt beaktar arbetsmarknadens behov En bärande tanke är att det interna utvärderingssystemet för utbildning på grund- och avancerad nivå ska involvera all inblandad personal. Särskild vikt läggs vid att säkerställa att det finns god överensstämmelse mellan de nationella målen för respektive examen och lärandemålen i kurser och utbildningsprogram, varvid huvudområdet för respektive utbildningsprogram ägnas särskild uppmärksamhet. De huvudområden för utbildning som finns inrättade vid lärosätet granskas årligen med sikte på att de ska uppfylla de kriterier som finns 6

7 uppställda för respektive examensnivå. Utbildningsnämnden har under senare år skärpt kraven på inrättade huvudområden. Dessa ökade krav har också lett till att ett antal befintliga huvudområden har avvecklats. Grund för avveckling har varit för få avlagda examina inom huvudområdet, att lärarkompetensen inte motsvarar kraven eller att forskningsanknytningen har varit bristfällig. I anslutning till Högskoleverkets (HSV) nya utvärderingssystem anordnades seminarier med företrädare för de aktuella huvudområdena för att åstadkomma samordning, lärande och erfarenhetsutbyte mellan dem som är engagerade i att skriva självvärderingar och i att avge övrig rapportering till HSV. Ett viktigt syfte med detta är att ta tillvara och sprida de kvalitetsdrivande effekterna som processen ger till hela lärosätet. Högskolepedagogisk utbildning Högskolan erbjuder kontinuerligt ett utbud av högskolepedagogiska kurser. Målet är att alla lärare på sikt ska ha genomgått olika pedagogiska utbildningar. De högskolepedagogiska kurserna bedrivs med syftet att uppfylla den kvalitativa målsättning som Sveriges universitets- och högskoleförbund har rekommenderat som behörighetsgivande för lärare inom den högre utbildningen. Under 2012 har 45 lärare påbörjat högskolepedagogiska kurser omfattande 7,5 eller 15 hp. Under året har det i anslutning till detta etablerats ett meriteringssystem för lärare vid lärosätet. Lärosätets enhet för lärande och utbildning (CLU) har även utbildat lärare i olika IKT-verktyg (informations- och kommunikationsteknik). Under året har bland annat ett omfattande fort- och vidareutbildningsprojekt genomförts i samband med att en ny lärplattform har implementerats. En stor majoritet av lärosätets lärare har under året skaffat sig grundkompetens för att kunna driva kurser i den nya utbildningsplattformen och över 85 procent av studenterna vid lärosätet har under hösten 2012 haft en eller flera kurser som bedrivits med stöd av verktyget. Forskning och forskarutbildning Fakultetsnämnden bedriver kvalitetsarbetet i forskning och forskarutbildning med följande målsättningar: att den forskning som bedrivs vid Högskolan är av hög kvalitet och i linje med Högskolans forskningsoch utbildningsstrategi att den forskarutbildning som bedrivs vid Högskolan är av hög kvalitet och står sig väl vid en jämförelse med forskarutbildning vid andra lärosäten att den vetenskapliga kompetensen hos Högskolans lärarkår är hög att forskningens anknytning till grundutbildningen är god att fakultetsnämnden håller hög kvalitet i sitt arbete Utvärderingar och uppföljningar sker enligt fakultetsnämndens kvalitetsprogram som årligen utvärderas och revideras. Till exempel görs årligen uppföljningar av forskningsmiljöernas resultat i relation till resurser. Under flera år har fakultetsnämnden (forskningsnämnderna) betonat vikten av att synliggöra forskningsresultat. Detta arbete har visat sig framgångsrikt. Under perioden har Högskolans forskare ökat sin publicering såväl kvantitativt (antal publikationer) som kvalitativt (antal citeringar) vilket har lett till en fördubbling av bibliometriindex jämfört med perioden Under 2012 har särskild vikt lagts på utveckling av kvalitetsgranskning och styrning i Högskolans KK-miljö samt på starten av ARC13 (Assessment of Research and Coproduction). ARC13 är en extern granskning och utvärdering av all forskning vid Högskolan. Utvärderingen påbörjades under 2012 och kommer att avslutas under Den görs i samarbete med Högskolan i Skövde och Mittuniversitetet. KK-stiftelsen är medfinansiär av utvärderingen. Resultaten av utvärderingen kommer att analyseras och ligga till grund för en revision av fakultetsnämndens framtida kvalitetsarbete. Inom KK-miljön har fakultetsnämnden infört en beredningsgrupp för att granska föreslagna insatser inom Högskolans KK-miljö. Beredningsgruppen har externa ledamöter med 7

8 lång erfarenhet av granskning av forskningsansökningar och arbetet samordnas av fakultetsnämndens vice ordförande. Kvalitetsgranskningen och utvecklingen av KK-miljön under 2012 har gett utrymme för en kvalitativ och kvantitativ ökning av Högskolans KK-miljö under ORGANISATION, ADMINISTRATION OCH STÖDSYSTEM FÖR KVALITETSARBETET Förvaltningens uppgift är att ge såväl strategiskt som operativt stöd till utbildning och forskning, till Högskolans ledning, till sektioner och enheter, att handlägga vissa uppgifter som är gemensamma för Högskolan samt att svara för att Högskolan uppfyller de krav som ställs på en statlig myndighet. Dialog kring förvaltningens kvalitetsarbete genomförs årligen. Kvalitetsarbetet inom förvaltningen består av att ta fram och uppdatera kvalitetsprogram, handlingsplan och kvalitetsrapport. Programmet är formulerat med övergripande mål för gemensamma förvaltningen och fungerar som ett led i gemensamma förvaltningens utvecklings- och kvalitetsansvar för Högskolans verksamhet. Arbetet med implementering och uppföljning av den administrativa översyn som genomfördes under pågår. Bland annat resulterade utredningen i ett 31-punktsprogram med förslag på kvalitetsförbättringar. Utredningens omfattande förbättringsförslag innebär att arbetet fortsatte under hela 2012 och kommer också att pågå under Under 2012 har en ny genomlysning av specifika delar inom administrationen initierats och det resultatet kommer att presenteras under Förvaltningens kvalitetsarbete har utvecklats så att det inriktas på kvalitetsutveckling, som i sin tur är inriktat på lärande, utveckling och ständiga förbättringar av system och metoder vilka bidrar till att höja den nuvarande kvalitetsnivån; på kvalitetssäkring som sker med stöd av olika system och metoder som garanterar att verksamheten är av god kvalitet, samt på kvalitetsutvärdering som genomförs för att bedöma i vilken utsträckning som uppställda mål uppfylls. Arbetet med att skapa en kultur inom förvaltningen där kvalitetsperspektivet är starkt har hög prioritet. 8

9 Studentinflytande Högskolan och studentkåren har en samsyn när det gäller vikten av studentinflytande på lärosätet. Lärosätet anser att det är oerhört viktigt att fortsatt stödja detta arbete. Högskolan har som ett led i kvalitetsarbetet tagit fram riktlinjer för studentinflytandet. Högskolan har regelbundna uppföljningssamtal med Studentkårens ledning om studentrepresentationen och en kontinuerlig dialog för att följa upp och utveckla studentarbetet. Studenterna är via studentkåren representerade i lärosätets beslutande och rådgivande nämnder, råd och styrelse. Studentkåren är också representerad i rektors ledningsråd och på rektors beslutsmöten samt i ett större antal beredande grupper. Vidare finns studenterna representerade i stor utsträckning i olika grupperingar på sektionsnivå. Alla officiellt utsedda studentrepresentanter i Högskolans olika organ erhåller en ersättning. Det finns 44 ordinarie studentrepresentantsposter på central nivå. Av dessa var vid kalenderårets utgång 40 poster besatta av 28 studentrepresentanter, varav 46 procent är kvinnor och 54 procent är män. Studentrepresentationen är fortsatt god trots kårobligatoriets avskaffande. Det kan nämnas att många mandat tillsätts via fyllnadsval och dessa har, sedan studentkåren blev frivilligorganisation, kommit att hamna senare under verksamhetsåret. Detta med anledning av att studentkåren vid läsårsstart i mångt och mycket fokuserar på medlemsrekrytering. Studentrepresentanterna väljs av ett valmöte där alla studenter har rösträtt. Alla studenter har även möjlighet att kandidera, nominera och bli valda till poster som studentrepresentanter. Samverkan mellan lärosätet och studentkåren när det gäller utbildningssatsningar för studentrepresentanterna är god, framför allt genom samarbete mellan studenthälsan och studentkåren. Kursvärderingar genomförs genomgående efter avslutade kurser och delkurser. Lärosätet lägger stor vikt vid att det finns god studentrepresentation och studentinflytande och har bland annat skjutit till medel för att möjliggöra tillsättandet av två deltidsarvoderade studentombud. En insats som bedöms kommer att stärka studenternas rättsäkerhet vid lärosätet. 9

10 Utbildning på grund- och avancerad nivå Högskolan i Halmstad bedriver utbildningar på grund- och avancerad nivå, såväl professionsutbildningar såsom civilekonomutbildning, högskoleingenjörsutbildning, lärarutbildning och sjuksköterskeutbildning, som utbildningar som leder till generella examina inom humaniora, företagsekonomi, samhällsoch beteendevetenskap samt teknik och naturvetenskap. Högskolan har masterutbildningar som ligger inom lärosätets styrkeområden och som svarar mot vunna och inlämnade ansökningar om forskarutbildningsrättigheter. Under 2012 har Högskolan i Halmstad fortsatt arbetet med att, i enlighet med strategin för utbildning på grund- och avancerad nivå, åstadkomma en koncentration och profilering av utbildningsutbudet. Ett omfattande analys- och utvecklingsarbete har lett fram till att flera utbildningsprogram har strukturerats om eller slagits samman. Arbetet har sammantaget lett fram till att 14 utbildningsprogram är under avveckling eller har lagts ner, medan åtta nya program har tillkommit samt att huvudområden har avvecklats. Under 2012 har Högskolan i Halmstad, som ett led i strävan att profilera utbildningsutbudet, lämnat in ansökan till Högskoleverket (HSV) om att få bedriva civilingenjörsutbildning. En framtida civilingenjörsutbildning skulle utgöra ett viktigt komplement till de masterutbildningar och forskarutbildningar som lärosätet bedriver. 10 Högskolan har en omvittnad och uppskattad kompetens inom det hälsotekniska området. Studenter från olika utbildningsprogram arbetar redan nu i utvecklingsprojekt i samarbete med företag och organisationer i det omgivande samhället. Högskolan vill nu ta ytterligare steg i kunskapsutvecklingen inom området och bidra till att utveckla hälsoinnovationer. En arbetsgrupp har därför under året arbetat fram en utbildning benämnd Tema hälsoinnovation. Inom temat ska antagna programstudenter inom ekonomi, humaniora, samhälls- och beteendevetenskap, teknik samt vård medverka i en gemensam temautbildning. Inom ramen för utbildningen ska studenterna också, i samarbete med företag och organisationer i det omgivande samhället, genomföra projekt gemensamt över programgränserna. De kommer därutöver att skriva examensarbeten med inriktning på hälsoinnovationer inom sina respektive utbildningsprogram. Under året har ett flertal utvecklingsprojekt genomförts för att stärka kvaliteten i utbildningen på grund- och avancerad nivå. Således har ett pedagogiskt meriteringssystem och riktlinjer för en pedagogisk meritportfölj införts vid lärosätet. Meriteringsstegen för pedagogisk skicklighet har införts för att stödja och uppmuntra akademikernas högskolepedagogiska kompetens och utveckling. För att stödja utvecklingen har medel utlysts för att ge lärare möjlighet att på särskild tid

11 utveckla och dokumentera sin pedagogiska skicklighet i förhållande till det införda meriteringssystemet. Under året har Tema examination genomförts på Högskolan. Ämnesföreträdare från Högskolan i Halmstad och andra lärosäten har i seminarieform presenterat och diskuterat olika former för examination. Seminarierna har samlat många lärare och varit omvittnat inspirerande i det ständigt pågående utvecklingsarbetet med examination och examinationsformer. Temaarbetet fortsätter in i nästa år och har också bland annat fokus på resultaten av HSV:s utvärderingar. En ny lärplattform har under året införts på lärosätet. Detta för att underlätta och stödja lärare i deras arbete med blended learning, underlätta administrationen av kurser samt för att göra kurser tillgängliga för distansutbildning. Under implementeringsfasen har samtliga lärare erbjudits en introduktionskurs och en stor majoritet av lärosätets kurser är nu inne i det nya systemet. Högskolan i Halmstad inför, efter ett omfattande implementeringsarbete under 2012, ett nytt och automatiserat kursvärderingssystem som ska omfatta alla kurser vid lärosätet. Syftet är att säkerställa att alla studenter erbjuds att delta i utvärdering av utbildningen och att de får feedback på sina synpunkter, samt att avlasta lärarna från en del av det administrativa arbetet med kursvärderingar. Efterfrågan på utbildningar Högskolan i Halmstad har trots minskat utbildningsutbud 2012 ett ökat antal sökande höstterminen 2012 jämfört med höstterminen Ökningen rör främst sökande till program, det gäller både sökande i första hand och totalt, nio procent ökning för dessa kategorier. Högskolan visar att man fortsatt står stark i konkurrensen gentemot andra lärosäten. Att Högskolan har färre sökande till fristående kurser höstterminen 2012 är inget anmärkningsvärt då lärosätet erbjuder färre kurser än tidigare. Detta kan också utgöra en förklaring till varför lärosätet har färre sökande VT12 VT11 VT10 HT12 HT11 HT10 Sökande totalt Sökande totalt i första hand Sökande till program Sökande till program i första hand Sökande till fristående kurser Sökande till fristående kurser i första hand TABELL 1. ANTAL SÖKANDE PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ. KÄLLA VHS/NYA. VT12 VT11 VT10 HT12 HT11 HT10 Sökandetryck program 1,93 2,39 2,17 1,36 1,38 1,33 TABELL 2. SÖKANDETRYCK. KÄLLA VHS/NYA. vårterminen 2012 jämfört med vårterminen 2011, dock ökar antalet sökande i första hand till program vårterminen För mer information, se tabell 1 Antal sökande på grundnivå och avancerad nivå. I tabellen redovisas sökandesiffror (i tid) från ordinarie antagningsomgång. Sökandesiffrorna visar att Högskolan i Halmstad har utbildningsprogram som är attraktiva. Det finns flera faktorer som förklarar positiva söksiffror. Högskolan har många utbildningar som av studenter identifieras som unika och som har gott rykte. Halmstad är även en populär stad att studera i. Detta framgår av studenters svar på rekryteringsenkäten som genomförs årligen på lärosätet. Högskolan jobbar kontinuerligt med att kvalitetssäkra utbildningar, utveckla nya unika utbildningar, och anpassa utbildningsutbudet till arbetsmarknadens behov och studenternas efterfrågan. I tabell 2 Sökandetryck redovisas ytterligare ett mått som ger en bild av efterfrågan på utbildningar. Med sökandetryck avses här antalet förstahandssökande per antagen (efter andra antagningsomgången) på program. I detta mått faller Högskolan sämre ut för 2012 jämfört med Skillnaderna är dock inte så stora mellan terminerna utan sökandetrycket ligger på en relativt jämn nivå. Sammantaget ger måttet en indikation på att Högskolan skulle kunna ta emot fler studenter än vad det finns ekonomiska förutsättningar för. Högskolan 11

12 torde ha bra förutsättningar att upprätthålla studentvolymen även vid minskade årskullar framöver. ÅTERRAPPORTERING AV UTBILDNINGSUPPDRAGET Budgetåret 2012, se tabell 3 Helårsstudenter och helårsprestationer, minskade antalet helårsstudenter med 370, från helårsstudenter 2011 till helårsstudenter, dvs. med 7 procent. Den minskade produktionen är en konsekvens av ett lägre takbelopp 2012 som har inneburit ett minskat utbildningsutbud, framför allt inom fristående kurser. Detta är också ett resultat av ett strategiskt arbete med inriktning på att koncentrera och profilera lärosätets utbildningsutbud. Vad gäller könsfördelningen bland helårsstudenter, har denna de senaste åren legat ganska konstant kring 58 procent kvinnor och 42 procent män sker emellertid en ökning av andelen kvinnor till 60 procent och sålunda en minskning av antalet män till 40 procent. En av förklaringarna till detta är att andelen helårsstudenter ökar inom utbildningsområdet undervisning med traditionell övervikt av kvinnor och minskar inom utbildningsområdet teknik där det traditionellt är en övervikt av män. Helårsprestationerna minskar med 245, från helårsprestationer 2011 till helårsprestationer, dvs. med 5 procent. Prestationsgraden ökar till 84 procent från 83 procent Det finns flera förklaringar till detta, till exempel att andelen helårsstudenter inom program fortsätter att öka och nu är 78 procent och där är prestationsgraden generellt sett högre än på fristående kurser. Dessutom minskar andelen distanskurser där prestationsgraden generellt är lägre. Ytterligare en förklaring är att andelen kvinnor ökar och de genererar en högre prestationsgrad än män kvinnor män totalt kvinnor män totalt kvinnor män totalt Helårsstudenter, hst Helårsprestationer, hpr Prestationsgrad 85 % 81 % 84 % 84 % 80 % 83 % 84 % 76 % 81 % Andel kvinnor och män av hst 60 % 40 % 58 % 42 % 57 % 43 % TABELL 3. HELÅRSSTUDENTER OCH HELÅRSPRESTATIONER Utbildningsområde Humaniora 11 % 11 % 12 % Idrott 1 % 1 % 1 % Juridik 2 % 2 % 2 % Undervisning 9 % 7 % 8 % Medicin 2 % 2 % 2 % Naturvetenskap 16 % 16 % 16 % Samhällsvetenskap 26 % 25 % 24 % Teknik 26 % 28 % 28 % Vård 7 % 6 % 6 % Övrigt 0 % 1 % 1 % TABELL 4. PRODUKTION PER UTBILDNINGSOMRÅDE Utbildningsprogram Andel av total hst 78 % 76 % 72 % Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 88 % 88 % 87 % Fristående kurser Andel av total hst 22 % 24 % 28 % Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 68 % 64 % 66 % TABELL 5. PRODUKTION PER UTBILDNINGSFORM

13 Fristående kurser distans UNDERVISNINGSFORMER OCH UTBILDNINGS- OMRÅDEN Andelen helårsstudenter per utbildningsområde redovisas i tabell 4 Produktion per utbildningsområde Samhällsvetenskap och teknik är de största utbildningsområdena med vardera 26 procent av den totala produktionen. Det är inga stora förändringar i fördelningen mellan utbildningsområdena jämfört med föregående år, utbildningsområdet teknik minskar med 2 procentenheter och utbildningsområdet undervisning ökar med 2 procentenheter. Fördelningen av produktionen mellan program och fristående kurser återges i tabell 5 Produktion per utbildningsform. Andelen helårsstudenter inom program fortsätter att öka eftersom lärosätet på grund av ett lägre takbelopp samt koncentration och profilering av utbudet, har valt att minska utbudet av fristående kurser. Prestationsgraden är 88 procent för program och Andel av total hst 9,2 % 9,7 % 10,9 % Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 57 % 49 % 52 % Utbildningsprogram - distans Andel av total hst 1,2 % 2,0 % 1,5 % Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 94 % 79 % 86 % TABELL 6. PRODUKTION DISTANSUTBILDNING Avancerad nivå Andel av total hst 7,4 % 9,1 % 9,0 % Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 88 % 83 % 87 % Grundnivå Andel av total hst 91,3 % 89,2 % 88,6 % Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 84 % 83 % 81 % Förberedande nivå Andel av total hst 1,3 % 1,8 % 2,4 % Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 69 % 82 % 67 % TABELL 7. PRODUKTION PER UTBILDNINGSNIVÅ Generella examina Grundnivå Högskoleexamen Kandidatexamen Avancerad nivå Magisterexamen Masterexamen Yrkesexamina Grundnivå Högskoleingenjörsexamen Sjuksköterskeexamen Avancerad nivå Specialistsjuksköterskeexamen Lärarexamen på grund- och avancerad nivå Totalt antal examina TABELL 8. ANTAL UTFÄRDADE EXAMINA. 13

14 procent för fristående kurser, vilket för fristående kurser är en ökning med 4 procentenheter jämfört med Produktionen avseende distansutbildning redovisas i tabell 6 Produktion distansutbildning Totalt utgörs drygt 10 procent av Högskolans produktion i helårsstudenter av distansutbildning. Detta är en minskning jämfört med tidigare år. Prestationsgraden för distansutbildning skiljer sig markant åt mellan program där den är 94 procent och fristående kurser där den är 57 procent. Prestationsgraden på program varierar stort mellan åren, men det har att göra med den låga utbildningsvolymen som gör att små förändringar i helårsstudenter respektive helårsprestationer slår igenom direkt. Prestationsgraden för fristående kurser ökar med 8 procentenheter jämfört med Andelen helårsstudenter fördelat på utbildningsnivå framgår av tabell 7 Produktion per utbildningsnivå Andelen på avancerad nivå minskar jämfört med 2011 och en förklaring är införandet av studieavgifter 2011 för studenter utanför EU och EES. Andelen helårsstudenter minskar också på förberedande nivå beroende på att tekniskt basår inte längre ges, utan är ersatt av basterminer som är knutna till respektive ingenjörsprogram. EXAMINA PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ Antalet utfärdade examina de tre senaste åren framgår av tabell 8 Antal utfärdade examina. År 2012 utfärdades totalt examina på grund- och avancerad nivå, vilket är en ökning med 17 procent jämfört med år Både antalet generella examina och yrkesexamina ökar. Det är främst ökningen av utfärdade kandidatexamina som bidrar till den stora ökningen totalt sett. En bidragande orsak till detta är att betydligt fler antogs på kandidatprogrammen höstterminen 2009 jämfört med året dessförinnan. Inom de olika kategorierna visar masterexamina på en fördubbling och högskoleingenjörsexamina på en positiv ökning. Att antalet yrkesexamina ökar beror på att betydligt fler specialistsjuksköterskeexamina utfärdades 2012 jämfört med föregående år. Anledningen till att antalet utfärdade specialistsjuksköterskeexamina varierar mycket mellan åren beror på att programmen inte startar varje år. Att antalet utfärdade magisterexamina minskar jämfört med föregående år är en konsekvens av att Högskolan antog betydligt fler studenter hösten 2010 på magisterprogrammen jämfört med hösten En bidragande orsak till det är införandet av studieavgifter för studenter från länder utanför EU och EES hösten Även sjuksköterskeexamina och de olika lärarexamina minskar jämfört med föregående år. Fördelning mellan generella examina och yrkesexamina 2012 är 69 procent generella examina och 31 procent yrkesexamina. LÄRARUTBILDNINGENS DIMENSIONERING Vid dimensioneringen av lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad har hänsyn tagits dels till de examensrättigheter som Högskolan har, dels till de signaler som har kommit från kommunerna i den omgivande regionen. Även studenternas efterfrågan har varit viktig i besluten om innehåll och omfattning. En fördelning av utbudet har gjorts så att ämneslärar- och grundlärarutbildningarna ska motsvara knappt två tredjedelar av utbudet på lärarprogrammen. Förskollärarutbildningen ska enligt planerna utgöra mer än en tredjedel av det totala utbudet vid sektionen. Detta med hänsyn tagen till extra resurser som staten har satsat och den stora efterfrågan på platser och på förskollärare som finns. Under 2012 antogs 237 studenter till det nya lärarprogrammet. Dessa fördelade sig enligt följande: förskollärarutbildningen: (grundnivå) 74 studenter grundlärarutbildningen F 3 (avancerad nivå) 34 studenter grundlärarutbildningen 4 6: (avancerad nivå) 30 studenter ämneslärarutbildningen 7 9: (avancerad nivå) 39 studenter ämneslärarutbildningen gy: (avancerad nivå) 60 studenter Totalt hade lärarprogrammet ett uppdrag för 2012 om 687 helårsstudenter. Grundlärarprogrammet och förskollärarprogrammet har högt söktryck, 14

15 det vill säga antalet förstahandssökande per antagen. Högst söktryck har förskollärarprogrammet med 3,4 förstahandssökande per antagen. På grundlärarprogrammet är motsvarande siffra 1,5. Problem med rekrytering märks framför allt inom de naturvetenskapliga ämnena och matematik på ämneslärarutbildningen. Innevarande år bedrivs utbildning både i naturvetenskap och i matematik men grupperna är mycket små och kommer om ingen förändring sker vad gäller söktryck att bli ekonomiskt problematiska att driva i längden. En mer allmän trend tycks också vara ett visst motstånd mot valet av ämneslärarutbildningens 7 9-inriktning. En förklaring till det är att ämneslärarutbildningen för gymnasieskolan även ger behörighet att undervisa i årskurserna 7 9. Både under 2011 och 2012 har söktalen för ämneslärarutbildningen fördelat sig på cirka en tredjedel till inriktningen 7 9 och två tredjedelar till inriktningen gymnasiet. REGIONALT UTVECKLINGS- CENTRUM (RUC) Under 2012 har samverkansområdet för Regionalt utvecklingscentrum (RUC) utvidgats och omfattar nu nio kommuner i sydvästra Sverige. Avtal har slutits med dessa kommuner och 30 friskolor. RUC har även kommit att omfatta en större verksamhet än tidigare. I dag har RUC ansvaret för många av de insatser som kommunerna har önskat stöd för i samband med implementeringen av de nya styrdokumenten för förskola och grundskola. Vidare har RUC genomfört utbildningsinsatser för lärarutbildningens studenter kring de nya styrdokumenten och kring nya regler för behörighet och lärarlegitimation. RUC erhöll medel för att kunna stödja de matematikprojekt som finns inom samverkanskommunerna och under 2012 har RUC även anordnat seminarier och ett antal nätverksträffar. INTERNATIONALISERING Studieavgifter för tredjelandsstudenter och deras påverkan på lärosätets övriga verksamhet Högskolan har under 2012 genomfört väl avvägda rekryteringsåtgärder och aktiviteter i syfte att öka rekry (ht) 2012 (vt) 2011 (ht) Fullbetalande studenter Beviljade stipendier från Högskolan Beviljade stipendier från Svenska Institutets stipendieprogram Totalt antal betalande studenter TABELL 9. ANTAL BETALANDE STUDENTER. Inkommande utbytesstudenter Utresande utbytesstudenter Antal utbytesavtal Område EU Övriga Europa Afrika Asien Oceanien Nordamerika Sydamerika Totalt TABELL I0. UTBYTESSTUDENTER

16 teringen av betalande studenter från länder utanför EU och EES. Lärosätet har fortsatt att fokusera på att förstärka den strategiska profilen med avseende på val av internationella partneruniversitet, i syfte att identifiera strategiska allianser. Under året har sådana partneruniversitet besökts med avsikten att förstärka samarbetet, särskilt kring hur man gemensamt kan utveckla samverkan inom rekryteringsarbetet och olika former av uppdragsutbildning. Högskolan har, där sådan samverkan har ansetts fruktbar, samarbetat med andra svenska och utländska lärosäten, samt med svenska utlandsmyndigheter och Svenska institutet. Högskolan medverkar aktivt också i samarbetet Study Destination Sweden, samt vid internationella mässor och konferenser. Resultaten av alla dessa ansträngningar återfinns i tabell 9 Antal betalande studenter Denna redovisar att antalet betalande studenter har ökat från 24 studenter höstterminen 2011 till 70 studenter höstterminen 2012, vilket är en ökning med 192 procent. Totalt antal betalande studenter 2012 är 91. Övervägande del av dessa kommer från Asien. Rekryteringen av betalande studenter har försvårats bland annat av att gällande förordningar, såsom till exempel Studieavgiftsförordningen, skapar hinder för Högskolan i arbetet med såväl rekrytering som antagning. Även förekommande anmälningsavgift skapar problem och administrativt merarbete. Stipendieadministrationen är ytterligare ett område som kräver extra insatser. Studentmobilitet Uppgifter om utbytesstudenter redovisas i tabell 10 Utbytesstudenter Antalet inkommande utbytesstudenter från EU har minskat med 17 procent. Detta är ett resultat av att antalet studieplatser minskat vid lärosätet. Totalt har antalet inkommande utbytesstudenter minskat med 23 procent. Utbytesstudenter från Asien har minskat med över 40 procent på grund av kravet på att nå balans i utbytesverksamheten utanför EU. Denna process kommer att fortsätta under 2013 och i takt med att ingångna avtal löper ut. De två områden där en ökning av antalet inkommande studenter kan redovisas är Nord- och Sydamerika. Ökningen från Sydamerika förklaras av att särskilda stipendier från projekt som Linnaeus Palme gjort det möjligt för studenter att studera vid Högskolan. När det gäller utresande studenter har denna grupp minskat med 14 procent. Ett minskat intresse för studier inom Europa och Asien utgör den huvudsakliga orsaken. I samband med att program, som har haft utlandsstudier som ett obligatoriskt moment läggs ned, följer också en tydlig minskning i gruppen utresande studenter. Trots förstärkta insatser för att attrahera fler studenter till utlandsstudier under 2012, visar resultaten på en kraftig minskning. Antalet avtal har reducerats från 254 till 222. Denna process kommer att fortsätta under Målet har varit att reducera antalet inaktiva och obalanserade avtal i syfte att skapa en bättre mobilitetsbalans, samt en mer rationell administration. Förändringen i utbytesavtalsbeståndet ska också följa förändringen i lärosätets profilering. Samarbetet med Migrationsverket I samband med rekryteringen av studieavgiftsfinansierade studenter har följande erfarenheter gjorts under 2012: reglerna för uppehållstillstånd försvåras fortfarande på grund av att ambassader saknas i flera samarbetsländer. UT-korten (visumhandläggningen) fördröjer och försvårar ankomsten inför terminsstart, samt att studenterna drabbas av långa handläggningstider vid ansökan om förlängning. Frågan om beviljande av uppehållstillstånd för behörighetsgivande och studieförberedande utbildningar medverkar till en sämre kvalitet på studenterna och hämmar möjligheten att konkurrera internationellt. REDOVISNING AV PRESTA- TIONER OCH EKONOMI Resultatet av produktionen inom grundläggande utbildning blev 356 miljoner kronor under verksamhetsåret Lärosätet avräknar därmed hela takbeloppet på 349,3 miljoner kronor och gör en överproduktion med 6,7 miljoner kronor. Överskjutande produktion tillförs redan tidi- 16

17 Intäkter Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler Övrig drift Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Resultat Transfereringar Erhållna Lämnade Saldo transfereringar Resultat TABELL 11. SAMMANSTÄLLNING GRUNDUTBILDNING (TKR.). GRUNDUTBILDNING, FINANSIERING Prestationer Helårsstudenter, hst Kostnad per hst, kronor Helårsprestationer, hpr Kostnad per hpr, kronor Examina Totala kostnader (mnkr.) ,1 TABELL 12. ANSLAGSFINANSIERAD GRUNDUTBILDNING gare sparade prestationer och uppgår, tillsammans med 0,7 miljoner kronor från decemberdifferensen (ej avräknade prestationer vid årsskiftet), till totalt 34,9 miljoner kronor. Dessa överprestationer redovisas utanför balansräkningen och resultaträkningen och kan avräknas inom framtida anslagsavräkning om inte takbeloppet uppnås. Lärosätet har därmed fullt utnyttjat möjligheten att spara maximalt tio procent av anslaget. Enligt 3 kap. 1 i Förordningen (SFS 2000: 605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) ska myndigheterna redovisa hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Redovisningen ska lämnas enligt den indelning som myndigheten bestämmer om inte regeringen har beslutat annat. En arbetsgrupp bestående av representanter för Högskolan i Halmstad och för landets samtliga universitet, bedriver sedan 2010 ett utvecklingsarbete för att utveckla en modell som svarar mot förordningen. Utvecklingsarbetet presenterades på en konferens med Högskolornas redovisningsråd (en del av Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF). Dessförinnan hade en avstämning gjorts med företrädare för utbildningsdepartementet och Ekonomistyrningsverket. Arbetet resulterade i ett förslag att måttet kostnad per prestation bör användas för att redovisa hur verksamhetens prestationer utvecklas inom de två huvuduppgifterna grundutbildning respektive forskning. I årsredovisningen för 2012 redovisar Högskolan i Halmstad prestationer och volymer enligt rekommendationen från arbetsgruppen. Totalkostnaden beräknas för grundutbildning exklusive uppdragsutbildning och bidragsfinansierad verksamhet, i relation till antalet helårsprestationer (hpr) och antalet helårsstudenter (hst). En analys av redovisningen, se tabell Sammanställning av väsentliga uppgifter på sidan 48 49, påvisar en kostnadshöjning med 3 procent per hst 17

18 och för hpr1,9 procent jämfört med föregående budgetår. En förklaring till kostnadsökningarna per prestation är att föregående år gjordes överproduktion med 1,9 procent över takbelopp, vilket påverkar kvaliteten då antal undervisningstimmar blir färre per student. Vid stora svängningar av utbildningsuppdraget på kort sikt riskerar mätning av kostnadseffektivitet att bli missvisande om inte hänsyn tas till kvalitetsbegreppet. I en enkel mätning av relationen kostnad jämfört med antal prestationer blir resultatet svårt att tolka. Vid en längre tidsperiod om sju år blir den årliga medelsförändringen 2,7 procent per hst och 2,1 procent per hpr. Med hänsyn till inflationsfaktorn kan effektiviteten uppskattas som i stort sett oförändrad under en längre tidsperiod. Uppdragsutbildning Under budgetåret 2012 uppgick uppdragsutbildningen vid Högskolan i Halmstad till tkr., inklusive YHutbildningar. Jämfört med föregående år är det en minskning med knappt 12 procent (9 950 tkr. år 2011), se tabell Beräknat utfall för avgiftsbelagd verksamhet för 2012 på sidan 30. Antalet genomförda uppdragskurser har också minskat och uppgick till 27 stycken under budgetåret. Minskningen i omsättning och antal kurser beror framför allt på den minskade omfattningen inom lärarfortbildningen, där intresset för dessa kurser har avtagit, vid Högskolan i Halmstad liksom i riket i övrigt. Det minskade antalet helårsprestationer och helårstudenter, se tabell 13 Poänggivande uppdragsutbildningar , är också en följd av att det har genomförts färre kurser inom lärarfortbildningen, där alla kurser ger högskolepoäng. Arbetsförmedlingen är nu den största uppdragsgivaren och den nya upphandlingen under året har medfört att utbildningen Korta vägen, utbildning för arbetslösa invandrande akademiker utökas kraftigt. Kursen Lagstiftning och ledarskap inom handikappområdet, som har getts som uppdragsutbildning för ett privat vårdföretag, är en annan kurs som har skapat mycket engagemang på Högskolan under det gångna året Poänggivande helårsstudenter varav (förskol-/)lärarlyft Helårsprestationer varav (förskol-/)lärarlyft TABELL 13. POÄNGGIVANDE UPPDRAGSUTBILDNINGAR

19 Forskning och utbildning på forskarnivå ALLMÄNNA MÅL OCH STRATEGI Högskolan har formulerat tre huvudmål för forskningen under de närmaste åren. Profileringen innebär att Högskolan ska bedriva kvalitets- och produktivitetsmässigt konkurrenskraftig och framstående forskning inom tre styrkeområden: utveckling och studier av verksamhet (organisation, region och samhälle), livskvalitet (livskvalitet, välfärd och kultur) och utveckling av produkter (produkter, processer och tjänster). Högskolan ska öka andelen externa forskningsmedel. Den externa finansieringsgraden av forskningen och forskarutbildningen ska vara högre än 50 procent, på sikt väsentligt högre. Högskolan ska vara en attraktiv arbetsplats för doktorander, forskare och lärare med intressen inom Högskolans styrkeområden. Goda och lika villkor ska gälla, oberoende av personalens kön och etniska bakgrund. Jämställdhetsaspekten ska beaktas vid rekrytering. FORSKNINGENS ORGANISATION Forskningen vid Högskolan i Halmstad samordnas av en fakultetsnämnd samt en lärarutbildningsnämnd. Den senare samordnar den utbildningsvetenskapliga forskningen. I nämndernas uppgifter ingår att följa upp forskningens kvalitet, fördela forskningsmedel som tilldelats dem av högskolestyrelsen, bereda anställnings- och befordringsärenden samt utnämning av docenter. Forskningen organiseras och bedrivs inom åtta forskningsmiljöer, där antalet medlemmar varierar från ett tiotal upp till ett sjuttiotal (disputerade och doktorander). Forskningsmiljöerna är: Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Centrum för samhällsanalys (CESAM), Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Halmstad inbyggda 19

20 och intelligenta system (EIS), Forskning om utbildning och lärande inom lärarutbildningen (FULL), Kontext och kulturgränser (KK), samt Maskinteknisk produktframtagning (MTEK). Samverkan i forskningen Högskolans ambition är att vara ledande på innovationsdrivande forskning som sker i samproduktion och samverkan med omgivande samhälle. Högskolan har av KK-stiftelsen utsetts till KK-miljö, vilket ger särskilda möjligheter att strategiskt och långsiktigt bygga upp stark forskning tillsammans med externa näringslivsparter. Inom ramen för detta bedrivs forskning med såväl tekniska som samhällsvetenskapliga frågeställningar och som spänner över stora delar av Högskolans forskningsmiljöer. Att vara KK-miljö är ett av Högskolans viktigaste medel för profilering och utveckling av forskning som är relevant för samhället, i samverkan med externa parter. Högskolan har ett antal viktiga samarbetsavtal med externa parter i regionen. Bland annat har Högskolan sedan tidigare avtal med Spenshults forskningsstiftelse. Under 2012 tecknade Högskolan avtal med Region Halland och under våren 2013 tecknas ytterligare avtal med flera kommuner i Halland. Också Högskolans forskare samarbetar med forskare vid andra lärosäten (se till exempel avsnittet om internationell dimension nedan). På nationell nivå har Högskolan en strategisk samverkan med Linköpings Universitet, Lunds universitet och Blekinge tekniska högskola. Med dem ingår Högskolan i en av de nationella strategiska satsningarna inom IKT, ELLIIT, och erhåller särskilda medel för detta. Samarbetsavtal på forskarnivå finns dessutom med bland annat Högskolan i Skövde, Högskolan i Jönköping, Örebro universitet och Linnéuniversitetet. Med dem samarbetar Högskolan i utbildning på forskarnivå. Vid Hälsoteknikcentrum Halland (HCH) inrättat vid Högskolan samlas Högskolan, Region Halland och de halländska kommunerna runt det gemensamma behovet av forskning och utveckling inom hälsoteknik. Internationell dimension i forskningen Det finns ett rikt samarbete mellan forskare vid Högskolan och forskare vid universitet och organisationer utomlands. Forskning och undervisning vid internationella universitet, företag och andra organisationer över hela världen är rikligt förekommande. Under 2012 genomförde Högskolan en undersökning bland sin personal för att mäta omfattningen på denna. Var fjärde av lärosätets forskare har arbetat vid ett universitet utomlands under de senaste två åren, 45 procent av dessa inom Europa, 25 procent i Asien, 25 procent i Amerika och resten i Afrika och i Australien. Besök från utländska universitet är vanliga och två femtedelar av lärosätets forskare anger att de tagit emot besökande gäst eller delegation under året. Medverkande vid internationella konferenser är omfattande. Två tredjedelar av lärosätets forskare har deltagit i en internationell konferens under de senaste två åren. Konferenser inom Europa är mest frekventa (70 procent) följt av Nordamerika (13 procent). Högskolan har som mål att vara en motor i regionen för att öka mängden forsknings- och utvecklingsprojekt finansierade av EU. Högskolan bygger därför upp en forskningsstödsorganisation med särskilt fokus på EU-medel. RESURSER OCH RESULTAT Utbildning på forskarnivå Högskolan har haft som mål att erhålla och etablera utbildning på forskarnivå inom tre områden. År 2010 erhöll Högskolan rätt att utbilda på forskarnivå inom två områden: innovationsvetenskap och informationsteknologi. Under 2012 har Högskolan sökt rätten att utbilda på forskarnivå i området hälsa och livsstil, och prövas för detta i inledningen av Under 2011 antog Högskolan sina första doktorander. Under 2012 antogs 13 doktorander (4 kvinnor, 9 män) vid Högskolan i Halmstad, men alla hann inte bli aktiva under året. Under 2012 var sammanlagt 20 doktorander, varav 6 kvinnor och 14 män, inskrivna och aktiva i Högskolans egen utbildning på forskarnivå, se tabell

21 Högskolans målsättning inom några års sikt är att ha minst 20 doktorander aktiva och inskrivna i utbildning på forskarnivå inom varje område där Högskolan har examensrätt. Det fanns även ett antal forskarstuderande antagna vid andra lärosäten, men som ingår i Högskolans verksamhet, se tabell 15. Detta gäller till exempel forskarstuderande som har antagits till forskarutbildning innan Högskolan fick egen rätt att examinera på forskarnivå. Det gäller även forskarstuderande adjunkter inom områden där Högskolan inte har egen rätt att examinera på forskarnivå men där utbildning bedrivs på grund- och avancerad nivå och där lärosätet önskar öka andelen disputerade lärare. I många fall är professorer vid Högskolan i Halmstad huvudhandledare för doktorander som är inskrivna vid andra lärosäten. Högskolan har sex doktorander (1 kvinna, 5 män) som är företagsdoktorander. I många fall är professorer vid Högskolan i Halmstad huvudhandledare för doktorander som är inskrivna vid andra lärosäten. Under 2012 fanns sammanlagt 74 aktiva doktorander antagna vid Högskolan i Halmstad eller vid andra lärosäten, men där doktoranden ingår i Högskolan i Halmstads verksamhet, se tabellen Sammanställning av väsentliga uppgifter, sidan Av dessa var 36 kvinnor och 38 män. Fördelningen mellan kvinnor och män bland doktoranderna är jämn (49 procent kvinnor och 51 procent män 2012). Under 2012 har tre personer vid Högskolan (1 kvinna, 2 män) avlagt doktorsexamen och en person (man) avlagt licentiatexamen. Antalet doktorsexamina har minskat de senaste åren (7 doktorsexamina 2011; 12 doktorsexamina 2010) liksom antalet licentiatexamina (1 licentiatexamen 2012; 5 licentiatexamina 2011; 5 licentiatexamina 2010). Detta beror bland annat på att några av Högskolans forskningsmiljöer under de senaste åren fokuserat mer på att rekry- Utbildning på forskarnivå Utbildning på forskarnivå Totalt antal nyantagna doktorander varav antal kvinnor varav antal män Totalt antal doktorander med någon aktivitet varav antal kvinnor varav antal män Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarbetskraft) Genomsnittlig studietid för licentiatexamen (år) Genomsnittlig studietid för doktorsexamen (år) 4,0 3,7 - Totalt antal doktorsexamina Totalt antal licentiatexamina TABELL 14. SAMMANSTÄLLNING UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ, ANTAL DOKTORANDER ANTAGNA VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD Jämförelser med tidigare år saknas då Högskolan påbörjade utbildning på forskarnivå Den genomsnittliga studietiden baseras på endast en person och räknas från den tidpunkt personen blev antagen vid ett annat lärosäte. Totalt antal nyantagna doktorander varav antal kvinnor varav antal män Totalt antal doktorander med någon aktivitet varav antal kvinnor varav antal män Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarbetskraft) Totalt antal doktorsexamina Totalt antal licentiatexamina 1 * 5 5 TABELL 15. SAMMANSTÄLLNING UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ, ANTAL DOKTORANDER ANTAGNA VID ANDRA LÄROSÄTEN MEN SOM INGÅR I HÖGKOLAN I HALMSTADS VERKSAMHET * En licentiatexamen utfärdad är räknad retroaktivt eftersom den inte hann registreras i Ladok

22 tera yngre disputerade forskare, gärna med internationell bakgrund, och mindre på att finansiera doktorander. Dessutom blir examina inte alltid registrerade under det år som doktorsavhandlingen eller licentiatuppsatsen de facto presenteras. Forskningens finansiering Intäkterna för forskningen uppgick 2012 till 112,0 miljoner kronor, exklusive finansiella poster, vilket är ungefär lika mycket som föregående år (113,2 miljoner kronor 2011, 97,7 miljoner kronor 2010), se tabell 16. Utvecklingen är densamma som för åtta år sedan. År 2003 ökade Högskolans forskningsmedel kraftigt (ökning med 16 procent) från 2002 för att ha en svag tillbakagång 2004 (minskning med 1 procent). År 2011 ökade Högskolans forskningsmedel med 16 procent jämfört med medan de minskade 2012 med 1 procent jämfört med FORSKNING, FINANSIERING Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Övrig drift Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Resultat Transfereringar Erhållna Lämnade Saldo transfereringar Resultat TABELL 16. SAMMANSTÄLLNING FORSKNING (TKR.). Av den totala forskningsfinansieringen stod statliga forskningsstiftelser, näringsliv och övriga privata organisationer för 27 procent. Största finansiärer var KK-stiftelsen med 16,4 miljoner kronor, Vetenskapsrådet med 6,3 miljoner kronor och Vinnova med 5,2 miljoner kronor. De externa intäkterna för forskning är 53 procent (54 procent 2011, 48 procent 2010). Högskolan har som strategiskt mål att ha en större andel forskning för att vara ett starkt innovationsdrivande lärosäte på såväl utbildnings- som forskningssidan. Högskolan arbetar 22 därför mycket strategiskt för att öka de externa forskningsintäkterna. Vetenskapliga publikationer Den vetenskapliga produktionen i form av artiklar publicerade i internationella vetenskapliga tidskrifter med kollegial utvärdering ( peer review ) uppgick under 2012 till 93 artiklar. Det är något färre än föregående år (115 artiklar 2011, 95 artiklar 2010). Det finns en osäkerhet i siffrorna eftersom publikationer kan registreras en tid efter publikation (i årsredovisningen för 2011 angavs 104 tidskriftsartiklar för 2011, vilket alltså nu blivit 115 artiklar). Antalet artiklar som presenterades vid vetenskapliga konferenser 2012 var 139, vilket är ungefär som de närmast föregående åren (128 artiklar 2011, 138 artiklar 2010). Av dessa var 118 granskade genom kollegial utvärdering och här finns det en ökning över tid (104 artiklar 2011, 104 artiklar 2010). Det är en trend att Högskolans forskare i allt högre grad prioriterar publiceringskanaler med kvalitetsgranskning. Detta kommen-

23 terades redan i årsredovisningen för 2011, vilket årets resultat befäster. Utöver vetenskapliga tidskriftsartiklar och konferensartiklar har minst 60 vetenskapliga rapporter, böcker, industrirapporter, populärvetenskapliga skrifter, etc. publicerats under Det är ungefär lika mycket som tidigare år vid samma tidpunkt. Även här finns en ansenlig osäkerhet i siffrorna. I årsredovisningen för 2011 angavs drygt 60 sådana publikationer medan det i dag finns drygt 100 i Högskolans publikationsdatabas för 2011, på grund av att forskarna har registrerat material i efterhand. Som tidigare har kommenterats är det problematiskt att relatera Högskolans forskningsproduktion till forskningsresurser för varje år på grund av att registreringen av publikationer har en viss eftersläpning, och att resultatet av forskning inte nödvändigtvis publiceras samma år som den utförs. Åtminstone bör man jämföra siffror över lång tid för att få bort tillfälliga fluktuationer. För 2012 var kvoten mellan bruttokostnader för forskning och forskarutbildning och publicerade tidskriftsartiklar med kollegial granskning ungefär tkr. (1 003 tkr. 2011, tkr. 2010). Motsvarande kvot 2012 när man inkluderar alla publikationer med kollegial granskning, såväl tidskrift som konferens, var 543 tkr. (527 tkr. 2011, 500 tkr. 2010). I september besökte H.M. Konung Carl XVI Gustaf och H.M. Drottning Silvia Högskolan i Halmstad vid sitt officiella besök i Halmstad. Rektor Mikael Alexandersson presenterade Högskolan och lärosätets forskning för kungaparet, med utgångspunkt i KK-miljön Forskning för innovation och den pågående profileringsprocessen i riktning mot det innovationsdrivande lärosätet. Ett besök gjordes också på Hälsoteknikcentrum Halland (HCH), där drottningen bland annat fick prova en av de framgångsrika produkter som har tagits fram vid HCH BikeAround. Bild: KLAS SJÖBERG Artiklar i tidskrifter Artiklar presenterade vid konferenser Refereegranskade artiklar presenterade vid konferenser Doktorsavhandlingar Licentiatuppsatser Monografier som har kvalitetsgranskats Total kostnad (mnkr.) 114,5 115,4 99,5 TABELL 17. SAMMANSTÄLLNING AV FORSKNINGENS RESULTAT

24 Omvärldssamverkan En högskola är mer än en plats för utbildning och forskning. Högskolan är också en mötesplats för människor, organisationer och kulturer. Högskolan är en kunskapsbank för näringsliv och samhälle. För Högskolan i Halmstad är det en övertygelse att den nyttigaste och också den nödvändigaste kunskapen för att kunna möta alltmer komplexa samhällsutmaningar, är den som sker över ämnes- och organisationsgränser. Lokalt, regionalt, nationellt och globalt. Högskolan i Halmstad arbetar aktivt och strategiskt för att skapa en dynamisk och adekvat omvärldssamverkan. Med det menas samverkan som anpassas till olika ämnesområdens förutsättningar och möjligheter, och som utgör en aktiv del i samhällsutvecklingen. Förändrade omvärldskrav på bland annat utbildningens kvalitet, forskningsprofilering och lärosätenas förmåga att bygga omvärldsrelationer, har också präglat samverkansarbetet under Både i form av interna organisationsöversyner och i behovet av fördjupad samverkan med organisationer och aktörer. Högskolan har i nära anslutning till utbildnings- och forskningsmiljöerna under 2012 arbetat med att förstärka den centrala funktionen för att stödja lärosätets strategiska satsningar på samverkan, och att kommunicera vad som sker inom forskning och utbildning till omvärlden. Bland annat har en ny funktion för forskningsstöd skapats, en stödresurs för att skapa förutsättningar för fler nationella och internationella forskningssamarbeten. Regional samverkan Högskolan har under 2012 tecknat ett unikt samarbetsavtal med Region Halland på övergripande nivå. Det är ett avtal där båda parter tar steg för att fördjupa samarbetet inom en rad olika områden: vårdutveckling hälsoutveckling och livsstil hälsoteknik och hälsoekonomi kultur och kreativa näringar kommunikationer, logistik, infrastruktur och e-tjänster bioenergi Avtalets formalisering av angelägna utvecklingsområden stärker de organisatoriska och relationsmässiga förutsättningarna för att gemensamt hantera nuvarande och kommande samhällsutmaningar på ett strukturerat och dynamiskt sätt. Dessutom skapas en helhetssyn på Hallands utveckling. Samarbetsavtalet mellan Högskolan i Halmstad och Region Halland stödjer därmed en övergripande process i respektive organisation: Region Hallands fortsatta utveckling som egen region med direktval till regionfullmäktige och utökat formellt ansvar för regional utveckling. Högskolan i Halmstads profilering som forskningslärosäte där KKmiljöutnämningen öppnar stora möjligheter men även ställer krav på lärosätet att skapa långsiktiga relationer med regionala aktörer och företag. Kommunsamverkan Under året har motsvarande diskussioner om strukturerat samarbete förts med de halländska kommunerna för att tillsammans med Region Halland bygga en stabil plattform för ett långsiktigt regionalt samarbete. Målet är att Högskolan i Halmstad som det innovationsdrivande lärosätet på ett tydligt sätt ska bidra till att Halland blir en innovationsdrivande region. Som ett led i detta har ett visionsarbete inletts i styrelsen för Science Park Halmstad AB, som Högskolan äger tillsammans med Halmstads kommun. I detta utvecklingsarbete deltar Region Halland för att bredda och förstärka arbetet med att skapa en bred plattform för ett förstärkt innovationsklimat i regionen. Högskolan i Halmstads innovationsprofilering, där forskningen kan bidra med värdeskapande processer, ligger både i linje med kommunernas utvecklingsambitioner och med deras behov av att till exempel stödja näringslivets strukturomvandling utifrån globaliseringens påverkan. Ett exempel på ett område som har utvecklats under året är elektronikområdet. Halmstad håller på att utvecklas till ett för Sverige betydelsefullt kluster för avancerad elektronikutveckling. För att ytterligare främja tillväxt och utveckling har ett 24

25 15-tal elektronikföretag tillsammans med Högskolan under 2012 startat ett utvecklingsarbete för framtiden. Målet är att skapa ett högteknologiskt elektronikcentrum i Halmstad som stärker både industri och akademi. Det innebär att ett nytt viktigt resurscentrum med avancerad testutrustning byggs. En mötesplats där innovationer och avancerade tester på nya elektronikprodukter kan genomföras. Företag och forskare får möjlighet att träffas och pröva nya teorier i en välutvecklad laborativ miljö. Doktorander och studenter får samtidigt en chans till utbildning som ger den spetskompetens näringslivet kan använda för utveckling av produkter och verksamhet. Framgångsrika studenter På Högskolan i Halmstad har de flesta program på grundutbildningsnivå någon form av samverkan med arbetslivet och omvärlden. I likhet med tidigare år fick Högskolan också under 2012 flera bevis för detta aktiva och medvetna arbete. Många stipendier och priser från företag och organisationer delades ut till studenter vid lärosätet. Flera utmärkelser gick till studentprojekt just för att de har skett i samarbete med företag och andra organisationer. Några exempel är Swedish Embedded Award där flera projekt från Högskolan i Halmstad var nominerade i studentkategorin, som dessutom för andra året i rad vanns av studenter från Högskolan i Halmstad. Högskolans studenter placerade sig bäst av alla högskolor i SM i ekonomi under 2012, och lärosätet är värd för tävlingen Venture Cup, Sparbanksstiftelsen Kronan och Energi- och miljötekniska föreningen är andra exempel där Högskolans studenter har rönt framgångar under året. Karriärcentrum och jobbportal Under året fattade rektor beslut om att permanenta den verksamhet kring karriärstöd för studenter som under 2011 pågick som försöksverksamhet vid lärosätet Karriärcentrum. I strävan att underlätta kontakterna mellan studenter och arbetsliv har Högskolan därtill ingått ett avtal om en lärosätesövergripande jobb- och karriärportal CareerGate. Portalen, som är knuten till Europas största karriärnätverk, Graduateland, lanserades under våren. Flera andra lärosäten i Skandinavien har samma slags portal. Via CareerGate kan både uppdragstagare och uppdragsgivare söka och annonsera till exempel examensarbete, uppsatser, praktik och anställningar. För Högskolans studenter betyder portalen att de nu har tillgång till en internationell kvalitetssäkrad plattform som stöd i sin framtida karriär, redan från första studiedagen. För Högskolan innebär det en effektivare verksamhet, ökad enhetlighet, tydlighet och tillgänglighet liksom ökad servicegrad. Förutom portalen arbetar Karriärcentrum med olika aktiviteter under namnet Karriärtisdagar samt karriärförebilder som är tidigare studenter vid Högskolan i Halmstad. Prestationer av samverkan Enligt 3 kap. 1 i Förordning en (SFS 2000: 605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheterna redovisa hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Vad gäller prestationer för samverkan kan dessa vara av helt olika karaktär och ekonomiska mått är svåra att definiera och ställa i relation till prestationer. Ett sätt att åskådliggöra prestationer för samverkan kan vara att redovisa andelen av externt finansierad verksamhet i ekonomiska termer som omsättning i relation till total omsättning för grundutbildning respektive forskning, se tabell 18. Detta mått kan påvisa förändringen av samverkan med ekonomiska mått som bas. ANDEL EXTERNFINANSIERAD VERKSAMHET Grundutbildning 7,0 % 6,9 % 6,6% 7,2% 7,3 % 8,8 % 7,4 % Forskning 53,3 % 54,1 % 48,0 % 50,0 % 51,0 % 52,0 % 51,0 % TABELL 18. PRESTATIONSMÅTT FÖR SAMVERKAN

26 Personal Ett av målen för kompetensförsörjningen år 2012 var att fortsätta att tillgodose Högskolans behov av kärnkompetens inom strategiska ämnesområden och att arbeta med att förstärka kärnkompetensen och tillgodose behoven inom styrkeområdena organisation, produkter och livskvalitet. Ett annat mål var att genom kvalificerade rekryteringar kvalitetsförstärka det gemensamma stöd som Högskolans strategiska satsningar kräver. Under år 2012 var medeltalet månadsanställda vid Högskolan 582,17 (603,17 år 2011) medan antalet årsarbetskrafter var 495,95 (506,73 år 2011). Antalet månadsanställda har under 2012 minskat med 3,48 procent, liksom antalet årsarbetskrafter med 2,13 procent. Antalet utlysta anställningar har under året kraftigt minskat från 74 år 2011 till 37 år Av dessa tillsattes 22 medan 13 tillsättningar inte hann bli klara under året och avbröts. Av de 22 anställningar som har tillsatts har 11 varit inom kärnkompetensen. Under 2012 har antalet professorer minskat från 44 till 41, de tre som slutade var män varför andelen kvinnliga professorer har ökat från 18 till 19,5 procent. Ingen nyrekrytering av professorer har skett under året. Antalet universitetslektorer har minskat från 176 föregående år till 161. Även antalet universitetsadjunkter minskade från 183 till 175, se vidare tabell 19. Bland universitetslektorerna och universitetsadjunkterna är det dock, liksom föregående år, en mycket jämnare fördelning mellan män och kvinnor än bland professorerna. Nettounderskottet av kärnkompetens blev 26 anställningar. Målet har varit att andelen tillsvidareanställd forskarutbildad lärarpersonal ska fortsätta att öka. Antalet tillsvidareanställda lärare var 262 (254 år 2011) och av dessa var 52,3 procent disputerade, vilket är en påtaglig minskning från förra året då andelen var 58 procent. Antalet med docentkompetens fortsatte dock att öka från 40 till 42 personer. Doktorander med doktorandanställning ökade från 24,74 årsarbetskrafter 2011 till 27,50 år Personalomsättningen under kalenderåret 2012 var lägre i jämförelse med 2011, 14 procent 2012 mot 15,9 procent år Omsättningen 26