det innovationsdrivande lärosätet Årsredovisning

Transkript

1 det innovationsdrivande lärosätet Årsredovisning Högskolan i Halmstad 2015

2 Elektronikcentrum i Halmstad Elektronikcentrum i Halmstad (ECH) stod klart ECH har skapats tillsammans av Högskolan i Halmstad och industrin i regionen och erbjuder resurser i form av elektroniklaboratorium och EMC-testanläggning. ECH är samtidigt en mötesplats som främjar innovation, utbildning och forskning. Forskningen fokuserar på inbyggda system och hårdvara för Internet of Things (IoT). ECH gör att regionen, och därmed hela Sverige, på allvar kan konkurrera på den globala teknikmarknaden.

3 Innehåll Rektor har ordet Året i korthet 2015 i siffror Utbildning på grund- och avancerad nivå Forskning och utbildning på forskarnivå Kvalitet Högskolebiblioteket Medarbetare Ekonomisk redovisning Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Tilläggsupplysningar Redovisningsprinciper Undantag från vissa bestämmelser i förordningar för universitet och högskolor Noter till resultat- och balansräkning Uppgifter om styrelse Sjukfrånvaro Anslagsredovisning Väsentliga uppgifter Styrelsens underskrifter Bilaga: Studentkårens reflektioner Förkortningar, akronymer och specialtermer

4 Rektor har ordet Högskolan i Halmstads ambition är att bli ett av Sveriges ledande lärosäten vad gäller innovation, samverkan och samproduktion. Visionen som nu genomsyrar all vår verksamhet ska leda oss dit. Det ställer samtidigt krav på nära samspel med näringsliv, kulturliv och politik. Denna strävan syns tydligt i vår årsredovisning Under året fortsatte arbetet med att koncentrera ett tidigare alldeles för brett utbildningsutbud. Färre men större och hållbara program är målet. Att vi är på rätt väg och också är konkurrenskraftiga fick vi bevis för. Trots att antalet utbildningar minskade påtagligt sökte fler än personer våra program och kurser inför hösten Mest populära var utbildningarna till sjuksköterska, förskollärare och civilekonom. Söktrycket ökade dessutom. Högskolan har gott rykte med unika utbildningar och ett geografiskt läge som attraherar det vet vi genom vår årliga rekryteringsenkät. Men attraktivitet och unicitet är inte allt. Självfallet spelar utbildningskvalitet väldigt stor roll för studenternas val. Stort arbete lades under året ned på att komma tillrätta med de brister i kvalitet som Universitetskanslersämbetet påpekade under utvärderingarna Att samtliga avslutade uppföljningar resulterade i omdömet hög kvalitet är mycket glädjande. Satsningen på så kallade common core curriculum ligger helt i linje. Målet är innovativa kurser som syftar till mångvetenskaplig bildning för alla studenter, oavsett utbildning. Vårt samarbete med Halmstad studentkår fördjupades ytterligare under året och samsyn råder kring hur vi ska utveckla lärosätet på bästa tänkbara sätt för alla studenter. Forskningen ska kunna avläsas i samhället och sätta spår. Härtill behövs behovsmotiverad forskning i samarbete med externa parter och forskningsanknutna utbildningar. Forskning som möter samhällets behov liksom hälsoinnovation var ett par av fokuspunkterna under Därför förstärkte vi ytterligare det högskoleövergripande temat hälsoinnovation genom strategiska medel, vilket resulterade i ansenlig EUfinansiering och ett förstärkt samarbete med Region Halland. Andelen externa forskningsmedel ökade efter att ha minskat de tre senaste åren. Likaså ökade antalet publikationer i internationella vetenskapliga tidskrifter. Vi är nu på god väg mot kompletta akademiska miljöer, där forskning och utbildning integreras i samverkan med omgivande samhälle. Strävan kräver emellertid omfattande ökad extern finansiering av forskning och forskarutbildning. En prioriterad fråga under 2015 handlade om att attrahera och rekrytera kompetens. Rekrytering av kvalificerade medarbetare är ofta en stor utmaning för ett mindre och nyare lärosäte. Ett nytt rekryteringssystem togs i bruk under året och ska effektivisera rekryteringsprocessen. Högt prioriterat är också att öka andelen kvinnor bland professorerna. Det går framåt men i alltför små steg. Samverkan är en ledstjärna för Högskolan och vi fortsatte att fokusera på att identifiera strategiska samverkanspartner, såväl utomlands som på hemmaplan. Det regionala samarbetet är centralt, där Högskolan på olika sätt och inom olika områden, bidrar till kunskapsutveckling och hållbar samhällsutveckling. När flyktingströmmen växte sig allt starkare bildade Högskolan ett flyktingråd för att kunna möta kommande behov hos de studenter och lärare som har sökt sig till Sverige. Vi startade en uppdragsutbildning i svenska som andra språk och planerar för svenska för invandrare (sfi). Under året fortsatte lärosätet processen mot kompletta akademiska miljöer. Det ställer krav på den interna organisationen och dess samspel. Högskolans nya organisation med ett samlat verksamhetsstöd ska effektivisera, professionalisera och minska lärosätets kostnader. Denna nya struktur passar bättre för de förutsättningar som råder för högre utbildning i allmänhet och för ett nyare mindre lärosäte i synnerhet. Samtidigt ska strukturen bidra till goda arbetsbetingelser för lärosätets studenter och medarbetare. 4

5 För mig präglas en god arbetsmiljö av ett positivt, konstruktivt och dynamiskt samarbetsklimat. När detta fungerar kommer all vår verksamhet att vara produktiv och kreativ men också lustfylld. Bra arbetsorganisation och gott arbetsklimat är nyckeln till bra resultat och trivsel på jobbet. Visst har det varit mödosamt att bryta upp och förändra en struktur som har funnits i många år. I slutet av året genomfördes en medarbetarundersökning där resultaten presenteras i början av Den nya lokala arbetsmiljöorganisationen gör oss rustade för att på ett systematiskt sätt arbeta med arbetsmiljöfrågorna i organisationens alla delar. Det är min förhoppning att vi, trots ansträngningar under året, tillsammans kan ta ett gemensamt ansvar att bygga för framtiden och skapa en positiv och kreativ arbetsplats som vi alla är stolta över. Avslutningsvis vill jag tacka alla studenter, medarbetare och samverkanspartner för engagemang och goda insatser under Mikael Alexandersson rektor, Högskolan i Halmstad 5

6 Året i korthet För Högskolan i Halmstad präglades 2015 bland annat av stora organisationsförändringar. Under året fortsatte lärosätet även processen mot kompletta akademiska miljöer där forskning, utbildning och samverkan integreras. Elektronikcentrum ett innovationsnav i regionen Den 11 september invigdes Elektronikcentrum i Halmstad (ECH) av ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson. ECH är ett innovationsnav och labbmiljö för utbildning och forskning som Högskolan i Halmstad har byggt i samverkan med västsvenskt näringsliv. Idén är att genom ECH skapa ökad tillväxt och snabbare produktutveckling för regionens företag. Högskolepedagogik i fokus I november genomfördes den första högskolepedagogiska konferensen vid Högskolan i Halmstad. Lärande möten var temat som rymde både inspiration och en rad spännande exempel på vad ett lärande möte kan vara. Under 2015 togs åtgärdsplaner fram och processer genomfördes för att komma till rätta med de brister i kvaliteten som Universitetskanslersämbetet (UKÄ) identifierade och påpekade vid sina utbildningsutvärderingar året före. Samtliga utbildningar där UKÄ:s uppföljning är avslutad fick omdömet hög kvalitet. Högskolans nya entré en samlingspunkt Ett annat nybygge på campus under året är Högskolans nya huvudentré som invigdes i augusti. Entrén gör lärosätet synligare och mer tillgängligt och utgör tillsammans med kaféet strax innanför en inspirerande mötesplats. Flera av Sveriges ministrar besökte Högskolan I maj kom finansminister Magdalena Andersson för att lära sig mer om Högskolan. Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, invigde i september Elektronikcentrum och deltog samtidigt i en internationaliseringskonferens. Samma månad besökte civilminister Ardalan Shekarabi lärosätet för att diskutera former för styrning och ledning samt samverkan. framtidstestet.hh.se Högskolan tog under året ett kliv framåt i sin digitala kommunikation och marknadsföring och lanserade framtidstestet. Där kan presumtiva studenter få lite hjälp på traven i valet av utbildning. Genom att besvara några frågor får de förslag på utbildningar som skulle kunna passa just dem. Fortsatt högt söktryck Drygt personer sökte till höstens kurser och program. Antalet var nästan oförändrat trots att antalet utbildningar minskade. Mest populära var utbildningarna till sjuksköterska, förskollärare och civilekonom. Organisationsförändringar Högskolans organisation fortsatte att utvecklas, bland annat för att möta nya ekonomiska förutsättningar. Från och med 2015 organiseras Högskolans verksamhet i fyra akademier (i stället för fem sektioner): Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Akademin för hälsa och välfärd samt Akademin för informationsteknologi. De tidigare åtta forskningsmiljöerna har förändrats och blivit sex till antalet. Dessa förändringar ska bland annat främja skapandet av kompletta akademiska miljöer. Under året slutfördes även en omfattande översyn av verksamhetsstödet och från juli månad har Högskolans verksamhetsstöd samlats i en gemensam organisation. Lärosätet tvingades i samband med detta att säga upp åtta personer. Högskolans rektor i forskningsberedningen Regeringen utsåg Högskolan i Halmstads rektor Mikael Alexandersson till ledamot i den forskningsberedning som ska vara ett forum för utbildningsministern i arbetet med regeringens kommande forskningsproposition hösten

7 Internationella samarbeten Året präglades av stora framgångar när det gäller internationella samarbeten. Exempelvis fördjupades Högskolans samverkan med flera kinesiska aktörer inom både akademi och industri. Lärosätet tecknade samarbetsavtal med den brasilianska forskningsfinansiären The São Paulo Research Foundation (Fapesp). Under året tecknades dessutom samverkansavtal med Massachusetts Institute of Technology (MIT) och ett nytt forskningssamarbete inleddes med Amrita University i Indien. Högskolans vicerektor tar plats i Skolforskningsnämnden Pernilla Nilsson, Högskolans vicerektor för utbildning och professor i naturvetenskapens didaktik, utsågs under året till ledamot i nya Skolforskningsnämnden. Inbjuden av Aida Hadzialic, Sveriges gymnasie- och kunskapslyftsminister, deltog Pernilla Nilsson som Sveriges expert på The International Summit on the Teaching Profession (i år i Kanada) ett av världens viktigaste forum för dialog om skola och utbildning. 25 miljoner för att möta framtidens utmaningar Högskolan i Halmstad beviljades över 25 mkr i EU-medel för två utvecklingsprojekt i samarbete med Region Halland, de halländska kommunerna och näringslivet. Dessutom är Högskolan samarbetspartner i ytterligare ett utvecklingsprojekt vid Region Halland, som beviljades 6,3 mkr i EU-medel. Syftet med projekten är att arbeta fram innovativa och hållbara lösningar på olika samhällsutmaningar inom hälsa och miljö. Högskolan startar unik utbildning för elitidrottare Programmet Professionell idrottskarriär och arbetsliv var en av de stora nyheterna i höstens utbildningsutbud. Det nya programmet, som är en utveckling av det program som tidigare riktade sig enbart till elitsatsande unga idrottare inom golf, vänder sig nu till elitsatsande unga idrottare inom samtliga idrotter, och ger möjlighet att parallellt med studierna satsa på en professionell idrottskarriär. Positivt resultat i regeringens budget Högskolan i Halmstads anslag inför 2016 ökade för både forskning och grundutbildning när regeringen i september presenterade budgetpropositionen. Samtidigt uttalade regeringen en vilja att stärka högskolorna och de nya universiteten. Högskolan i halmstad I siffror Helårsstudenter i utbildningen (hst 1 ) (hst 1 ) (hst 1 ) Studieavgiftsskyldiga studenter 114 (hst 1 ) 93 (hst 1 ) 80 (hst 1 ) Prestationsgrad 85 procent 84 procent 86 procent Antal studenter Antal examina, utbildning Antal professorer Antal doktorander 102 (61) 3 97 (54) 3 90 (30) 3 Antal doktorsexamina 10 (3) 3 12 (1) 3 9 (2) 3 Antal licentiatexamina 5 (3) 3 4 (2) 3 1 (0) 3 Antal månadsanställda Omsättning grundutbildning (mkr) Omsättning forskning (mkr) Omsättning totalt (mkr) Helårsstudenter. 2 Avser utfärdade examina på grund- och avancerad nivå. 3 Avser såväl doktorander antagna vid Högskolan i Halmstad som doktorander antagna vid andra lärosäten men som ingår i Högskolan i Halmstads verksamhet. Antalet inom parentes avser doktorander antagna vid Högskolan i Halmstad. 7

8 Utbildning på grund- och avancerad nivå Utvecklingen av kompletta akademiska miljöer, där forskning, utbildning och samverkan stärker varandra, var ett tydligt fokus under Högskolan har de senaste åren kraftigt minskat sitt utbud av program och fristående kurser, främst som ett led i att koncentrera och profilera utbildningsutbudet. Trots detta ökade söktrycket. Profilering, mål och strategi Tre profilområden Högskolan i Halmstad strävar efter att vara värdeskapande, innovationsdrivande och samhällsutvecklande i all sin verksamhet. Högskolan arbetar därför med ett tydligt fokus på att utveckla kompletta akademiska miljöer där forskning, utbildning och samverkan stärker varandra och Högskolans profileringsarbete. Vid lärosätet finns tre profilområden inom vilka det bedrivs utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå: hälsa och livsstil, informationsteknologi och innovationsvetenskap. Lärosätets ambition är att utbildningarna inom dessa områden ska vara attraktiva och av högsta kvalitet. En ambition som nu börjar ge resultat tack vare långsiktighet och strategiska val. Nya utbildningar och höga antagningspoäng Inom hälsa och livsstil bedrivs sjuksköterskeutbildningar, specialistsjuksköterskeutbildningar samt utbildningar som leder till kandidat-, magister- respektive masterexamen inom samhällsvetenskapliga områden. Höstterminen 2015 startade en ny masterutbildning med huvudområde hälsa och livsstil med 55 förstahandssökande och 41 registrerade studenter. Även en ny kandidatutbildning med huvudområde idrottsvetenskap för professionella idrottsutövare med fokus på idrottskarriär och arbetsliv startade hösten 2015 med 37 förstahandssökande och 24 registrerade studenter. Båda dessa utbildningar ersätter tidigare utbildningar inom samma område och attraherade fler studenter än tidigare. Inom informationsteknologi bedrivs civilingenjörsutbildning i datateknik, högskoleingenjörsutbildningar samt utbildningar som leder till kandidat-, magister- respektive masterexamen. Förstahandssökande till civilingenjörsutbildningen nästan dubblerades inför antagningen hösten 2015 (33 förstahandssökande, jämfört med 18 hösten 2014). En ny magisterutbildning inom elektronik startade hösten Högskolan har ambitionen att erbjuda fristående kurser med inslag av internetbaserad pedagogik för kompetensutveckling inom elektronikindustrin. Inom innovationsvetenskap bedrivs civilekonomutbildning, högskoleingenjörsutbildningar samt utbildningar som leder till kandidat- respektive magisterexamen. Under 2015 inrättade Högskolan ett masterprogram i industriell organisation och innovation, för start Civilekonomutbildningen fortsatte att ha bland de högsta antagningspoängen i landet. Högskolan bedriver därtill högskoleingenjörsutbildningar inom ytterligare teknikområden. Vidare har lärosätet lärarutbildning och utbildningar som leder till kandidat- respektive magisterexamen inom områdena humaniora, samhälls- och beteendevetenskap samt teknik och naturvetenskap. Brett utbud koncentreras Under 2015 fortsatte arbetet med att koncentrera ett tidigare alldeles för brett utbud. Det långsiktiga målet är att erbjuda färre men större program som är hållbara och följer lärosätets forsknings- och utbildningsstrategi. Arbetet kommer att fortsätta under 2016 med att bättre knyta utbildningar dels till forskningsteman i syfte att bygga kompletta akademiska miljöer, dels till förändringar inom arbetslivet. För att utforma utbildningsutbudet arbetar Högskolan efter principer som forsknings- och utbildningsnämnden (FUN) har fastställt. Dessa principer uttrycker att Högskolan ska ha utbildningar som lever upp till hur uppdragsgivare och studenter värderar Högskolans verksamhet. Till exempel ska utbildningarna svara mot de kvalitetskrav som ställs för inrättande och i Universitetskanslersämbetets (UKÄ) utvärderingar, vara efterfrågade av studenter, visa på starka inslag av samverkan med omgivande samhälle samt möjligheter att positionera Högskolan nationellt och internationellt. Vid behov av prioritering anges i principerna att Högskolan ska prioritera de utbildningar som utpekas av regeringen och de som leder till utbildning på forskarnivå vid Högskolan. 8

9 99 % av våra program har någon form av samverkan med omvärlden. 9

10 Efter några år då utbudet av fristående kurser minskade avsevärt som ett led i att anpassa Högskolans utbud till minskat anslag, påbörjade Högskolan under 2015 ett strategiarbete för att profilera utbudet av fristående kurser. Ett av fokusområdena för fristående kurser är fortbildning i form av kompetensutveckling inom utvalda branscher i näringslivet och välfärdssektorn. För detta arbetade Högskolan under 2015, med stöd från Vinnova, med att utveckla ett ramverk för kompetensutveckling i samverkan under namnet Halmstad School of Innovation (HSI). Inom ramverket finns i dag kurser inom Advanced management programme in industrial innovation och inom Green agricultural innovation. Planer finns på kurser inom Nordic welfare systems, Electronics for the internet of things samt för att stärka läraryrket och ledarskapet i skolorna. För att diskutera strategiska frågor som rör kompetensbehov och utbildningsutbud har FUN ett externt råd med representanter för Svenskt näringsliv, Arbetsförmedlingen, Region Halland, flera halländska kommuner samt Teknik- och kompetenscentrum. Syftet är att nämnden ska få bättre förståelse för arbetsmarknadens behov av utbildning och kompetens, sett ur ett långsiktigt och strategiskt perspektiv. Möter samhällsutmaningar Under 2015 påbörjade Högskolan ett arbete för att stärka sin roll som en aktör för bildning. Ett projekt för att införa så kallat common core curriculum startade med sikte på att erbjuda kurser som knyter an till Högskolans profil och de olika samhällsutmaningar som följer av fördjupad globalisering, digitalisering och framtida miljöhot. Målet är att erbjuda mångvetenskaplig bildning och innovativa kurser där förmågor utvecklas för att möta framtidens utmaningar utifrån ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbarhetsperspektiv. Studentfokus Högskolan införde under 2013 ett nytt och automatiserat kursvärderingssystem för alla kurser vid lärosätet. Syftet var att säkerställa att alla studenter ges möjlighet att delta i utvärdering av utbildningen, att de får återkoppling på sina synpunkter, samt att lärarna avlastas från en del av det administrativa arbete som kursvärderingar innebär. FUN genomförde under 2014 en utvärdering i syfte att utveckla och förbättra processen för hantering av kursvärderingar. Nya riktlinjer för processen beslutades och trädde i kraft under Organisation, samverkan och internationalisering Organisatoriska förändringar Högskolan är sedan januari 2015 organiserad i fyra akademier. FUN ansvarar för kvalitetssäkring och strategisk planering av både utbildning och forskning.under året genomfördes en omorganisation av verksamhetsstödet och många stödfunktioner centraliserades. Syftet var att minska kostnader, öka effektiviteten och ytterligare professionalisera stödet, i synnerhet inom den del som är kopplad till utbildning. I jämförelse med 2014 sjönk så kallade overheadkostnader (OH) för utbildning påtagligt. Samverkan präglar Högskolan Samverkan med omgivande samhälle utgör en grundbult i Högskolans verksamhet. Bland annat blev Högskolan under 2015 medlem i Lärosäten syd där Malmö högskola, SLU Alnarp, Lunds universitet, Högskolan Kristianstad och Blekinge tekniska högskola ingår. Samarbetet rör framför allt utbildningsfrågor. Högskolan arbetar även i samverkan med skolor, bibliotek och kommuner för att öka kunskapen om Högskolans verksamhet bland elever på grund- och gymnasieskolor. Syftet är att bredda rekryteringen till utbildningar och att bidra till skolornas verksamhet. Regionalt utvecklingscentrum (RUC) och lärarutbildningens samverkan med omgivande samhälle bidrar till kunskapsutvecklingen i regionen. Under 2015 fortsatte avtalet kring skolsamverkan med Region Halland och nio kommuner att löpa. Dessutom ingicks avtal med tre fristående förskolegrupper om sammanlagt 45 förskolor. RUC har avtal med andra intressenter, främst Skolverket, kring specifika uppdragsutbildningar. För att stärka det långsiktiga samarbetet har RUC även avtal med Region Halland och flera kommuner kring utvecklingsstrategier inom ledarskap, kvalitet och lärande. Våren 2014 beslutade regeringen om medel till Högskolan för att starta en femårig försöksverksamhet med övningsskolor. I nuläget finns övningsskolor och -förskolor för grundlärare F 3, 4 6 och för förskollärare. Utvärdering av projektets första år av grundskolan visar på många positiva erfarenheter, men även lärdomar att dra nytta av i det fortsatta arbetet. Högskolan avser bedriva följeforskning ur tre olika perspektiv med fokus på utveckling av studenters praktiska yrkeskunnande. I UKÄ:s utvärdering av den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) lyfts Högskolans koncept med övningsskolor som ett positivt exempel engageras även ämneslärare i projektet. Strategi i fokus för internationaliseringsarbetet Högskolan fortsatte att fokusera på att identifiera strategiska länder och partneruniversitet, exempelvis i Kina och i Brasilien, för internationellt samarbete. Fokus under 2015 låg på att samordna och effektivisera detta strategiska arbete. Högskolan samarbetade också med andra svenska och utländska lärosäten i syfte att förstärka forsknings- och utbildningsförmågan genom att dela och använda gemensamma kapaciteter i form av lärare och forskare. Samarbetet mellan svenska lärosäten inom rekrytering av internationella studenter utvecklades till att också omfatta verksamhet i Indonesien. För att kartlägga internationaliseringsarbetets effekter och resul- 10

11 tat under 2015 genomfördes flera satsningar, bland annat en utredning kring studentmobilitetens effekter och kostnader. Högskolan avser optimera och förenkla arbetet med kursutbud för utbytesstudenter. Kinesiska samarbetspartner har visat intresse för beställd utbildning där studenter och lärare kommer till Högskolan för studier som ingår i deras egna utbildningsprogram. Förra året (2014) uppgick dessa till 52 personer och under 2015 ökade verksamheten till att omfatta 68 personer. Högskolan fortsatte under 2015 att systematiskt och strategiskt anpassa antalet utbytesavtal samt antalet inkommande och utresande studenter till lärosätets strategiska mål och minskade uppdrag. Totalt minskade antalet inkommande utbytesstudenter med 6 procent (se tabell 1: Utbytesstudenter ). Antalet utbytesstudenter från Asien minskade med 20 procent. Nya avtal ingicks med asiatiska lärosäten i syfte att öka rekryteringen av betalande masterstudenter därifrån. När det gäller utresande studenter ökade denna grupp med 28 procent. Högskolans akademier har fått i uppdrag att ytterligare öka antalet utresande studenter. Studieavgifter för tredjelandsstudenter Intäkterna från utbildning för studieavgiftsskyldiga studenter uppgick till 14,4 mkr (12,0 mkr år 2014), en ökning med 20 procent. Antalet helårsstudenter i denna kategori ökade med 23 procent. Högskolan fortsatte åtgärderna för att förstärka rekryteringen av betalande studenter från länder utanför EU och EES. Under året låg fokus på att rekrytera studenter inom vissa prioriterade ämnesområden och från fler partneruniversitet världen över. Flertalet av Högskolans program på avancerad nivå är beroende av en hög andel tredjelandsstudenter för att kunna genomföras. Antalet betalande studenter ökade med 21 procent till höstens antagning och den totala ökningen var 30 procent. Ökningen fördelades så att två tredjedelar låg på utbildningsprogram inom teknik, och en tredjedel inom ekonomi. Det ökade antalet studenter kom från lärosätets samarbetspartner i Kina, Indien och Brasilien, samt i form av så kallade freemoverstudenter (se tabell 2: Antal studieavgiftsskyldiga studenter ). Antalet tredjelandsstudenter som deltog i utbildning inom ett utbytesavtal under 2015 var 95. År 2014 var denna siffra 105 och året dessförinnan, 2013, var antalet 89. Samarbetet med Migrationsverket fungerade tillfredsställande under året. I samband med rekryteringen av studieavgiftsfinansierade studenter gjordes under 2015 erfarenheten att viseringsbesluten ofta tar lång tid och ibland kommer för sent. Öppettider, bemanning och servicegrad vid utlandsmyndigheterna kan inför vårterminen ha en begränsande effekt på antalet studenter som hinner få sina ärenden prövade i tid. Möjligheten till separat antagning användes på samtliga program på avancerad nivå i den internationella antagningsom- Tabell 1. Utbytesstudenter Inkommande utbytesstudenter Utresande utbytesstudenter Antal utbytesavtal Område EU Övriga Europa Afrika Asien Oceanien Nordamerika Sydamerika Totalt Tabell 2. Antal STUDIEAVGIFTSSKYLDIGA studenter (ht) 2015 (vt) 2014 (ht) 2014 (vt) 2013 (ht) 2013 (vt) Fullbetalande studenter Beviljade stipendier från Högskolan Beviljade stipendier från Science without Borders Beviljade stipendier från Svenska Institutets stipendieprogram Totalt antal betalande studenter I uppgiften om fullbetalande studenter har felaktigt medräknats 30 studenter som har läst beställd utbildning. Den korrekta siffran ska vara 75 fullbetalande studenter, vilket ger en summa av antalet betalande studenter på 116 för ht I uppgiften om fullbetalande studenter har felaktigt medräknats 29 studenter som har läst beställd utbildning. Den korrekta siffran ska vara 75, vilket ger en summa av antalet betalande studenter på 97 för ht

12 gången. Endast två av tio program på avancerad nivå påverkades eftersom samtliga studenter på övriga program antogs. Konsekvensen blev att det på dessa två program fanns större andel avgiftsskyldiga studenter än tidigare. Resurser och resultat Efterfrågan på utbildningar Högskolan genomför årligen en rekryteringsenkät bland nybörjare på Högskolans utbildningsprogram. Av resultaten att döma har Högskolan under lång tid lyckats attrahera studenter både regionalt och nationellt. Majoriteten av studenterna kommer från Halland men också från kringliggande regioner: Skåne, Västra Götaland och västra Småland. Några profilerade utbildningar, såsom Professionell idrottskarriär och arbetsliv, Biomekanikingenjör, Internationella marknadsföringsprogrammet samt IT-forensik och informationssäkerhet, rekryterar i stor utsträckning från hela landet. Att Högskolan har gott rykte, att utbildningar identifieras som unika samt Högskolans geografiska läge är enligt studenterna tunga argument för att söka sig till Högskolan i Halmstad. Det är främst master- och magisterutbildningar inom områdena informationsteknologi och innovationsvetenskap som attraherar internationella studenter. Högskolan har de senaste åren kraftigt minskat sitt utbud, både program och kurser, men framför allt fristående kurser, främst som ett led i att koncentrera och profilera utbildningsutbudet. Trots detta kan konstateras att antalet ansökningar inte märkbart har minskat. Totalt antal sökande till program ökade 2015 jämfört med föregående år. I tabell 3: Antal sökande på grundnivå och avancerad nivå redovisas antalet ansökningar (inkomna före sista ansökningsdatum) från ordinarie antagningsomgång. Ett annat sätt att redovisa efterfrågan på utbildningar är sökandetryck, som här avser antalet förstahandssökande per antagen på program (efter andra antagningsomgången). Detta redovisas i tabell 4: Sökandetryck. Sökandetrycket till Högskolan ökade 2015 jämfört med föregående år. Ett stort antal ansökningar tillsammans med högt sökandetryck indikerar att Högskolan mycket väl skulle kunna ta emot fler studenter vid en eventuell expansion och att förutsättningarna är goda för att upprätthålla studentvolymen även vid minskade årskullar framöver. Sammanfattningsvis bedöms söktrycket till Högskolans utbildningar vara fortsatt högt, vilket visar att Högskolan erbjuder utbildningar som väl svarar mot studenternas efterfrågan. Återrapportering av uppdraget Budgetåret 2015 blev utfallet av antalet helårsstudenter 5 011, Tabell 3. Antal sökande (Oavsett behörighet, i tid) på grundnivå och avancerad nivå (Källa UHR/NyA). VT15 VT14 VT13 HT15 HT14 HT13 Sökande totalt Sökande totalt i första hand Sökande till program Sökande till program i första hand Sökande till fristående kurser Sökande till fristående kurser i första hand Tabell 4. Sökandetryck (Källa UHR/NyA). VT15 VT14 VT13 HT15 HT14 HT13 Sökandetryck program 1,97 1,80 1,97 1,55 1,51 1,49 tabell 5. helårsstudenter och helårsprestationer Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Helårsstudenter (hst) Helårsprestationer (hpr) Prestationsgrad 85 % 87 % 80 % 84 % 87 % 80 % 86 % 85 % 81 % Andel kvinnor och män av hst - 61 % 39 % - 61 % 39 % - 60 % 40 % 12

13 vilket är en minskning med 86 helårsstudenter jämfört med föregående år (se tabell 5: Helårsstudenter och helårsprestationer ). Trots utökat takbelopp 2015 jämfört med 2014, minskade produktionen. Detta är resultat av en flerårig planering för att minska utbildningsvolymen till det takbelopp som aviserades i regeringens budgetproposition 2013 för år I arbetet med att minska utbildningsvolymen har prioriteringar gjorts utifrån regeringens intentioner men också utifrån Högskolans profil. Tilldelningen av riktade anslag i regleringsbrevet för 2015 har inte varit möjlig att omsätta fullt ut i form av platser inom de utbildningar som avsågs. Högskolan ökade antalet platser på de utbildningar som det riktade anslaget avsåg i de fall bedömningen gjordes att det kunde ske med bibehållen utbildningskvalitet. Därtill valde Högskolan att fördela en del av det riktade anslaget till lärarutbildningen för att arbeta med kvalitetshöjande insatser. Prestationsgraden för 2015 blev 85 procent, vilket inte är någon större förändring jämfört med föregående år. Antalet helårsstudenter per utbildningsområde redovisas i tabell 6: Helårsstudenter per utbildningsområde Andelen helårsstudenter ökade framför allt inom de utbildningsområden som rör lärarutbildningen. Minskningen av antalet helårsstudenter inom vård berodde på att Högskolan under året avvecklade fyra av åtta specialistsjuksköterskeutbildningar som ett led i att koncentrera och profilera utbildningsutbudet. Det kommer att ta några år innan volymen studenter på kvarvarande utbildningar kompenserar för detta. De specialistsjuksköterskeutbildningar som Högskolan satsar på finns inom områden där Högskolan bedriver egen forskning. Fördelningen av antalet helårsstudenter mellan program och fristående kurser var oförändrad jämfört med 2014 (se tabell 7: Produktion per utbildningsform ). Andelen helårsstudenter inom program var 81 procent och inom fristående kurser 19 procent. Prestationsgraden ökade marginellt på program och minskade något på fristående kurser jämfört med TABELL 6. HELÅRSSTUDENTER PER UTBILDNINGSOMRÅDE Andel Andel Andel Utbildningsområde Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Humaniora % 30 % % 30 % % 31 % Idrott % 58 % % 69 % % 45 % Juridik % 32 % % 39 % % 34 % Undervisning % 20 % % 21 % % 22 % Medicin % 8 % % 8 % % 10 % Naturvetenskap % 47 % % 48 % % 45 % Samhällsvetenskap % 32 % % 32 % % 34 % Teknik % 69 % % 70 % % 67 % Verksamhetsförlagd utbildning % 21 % % 19 % % 17 % Vård % 11 % % 12 % % 11 % Övrigt % 6 % % 3 % % 10 % Tabell 7. Produktion per utbildningsform Utbildningsprogram Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Andel av total hst 81 % % % - - Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 90 % 94 % 84 % 88 % 93 % 82 % 90 % 92 % 86 % Fristående kurser Andel av total hst 19 % % % - - Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 62 % 62 % 62 % 67 % 66 % 67 % 69 % 69 % 70 % 13

14 Produktionen avseende distansutbildning redovisas i tabell 8: Produktion distansutbildning procent av antalet helårsstudenter bedrev utbildning på distans. Det var en liten ökning jämfört med Prestationsgraden för fristående kurser på distans var fortsatt lägre jämfört med campusbaserade fristående kurser: 50 procent respektive 62 procent. Prestationsgraden för program på distans var högre än för fristående kurser, 78 procent, men likväl lägre än för program som går på campus, där prestationsgraden var 90 procent. TABELL 8. PRODUKTION DISTANSUTBILDNING Fristående kurser distans Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Andel av total hst 8,6 % - - 8,1 % - - 8,3 % - - Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 50 % 51 % 47 % 53 % 54 % 53 % 57 % 57 % 57 % Utbildningsprogram distans Andel av total hst 1,5 % - - 1,3 % - - 0,8 % - - Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 78 % 76 % 82 % 73 % 79 % 62 % 90 % 96 % 83 % TABELL 9. PRODUKTION per utbildningsnivå Avancerad nivå Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Andel av total hst 8 % % % - - Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 91 % 93 % 87 % 90 % 94 % 83 % 82 % 85 % 78 % Grundnivå Andel av total hst 91 % % % - - Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 85 % 87 % 80 % 84 % 87 % 81 % 86 % 87 % 84 % Förberedande nivå Andel av total hst 1 % % % - - Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 41 % 37 % 42 % 52 % 68 % 48 % 70 % 80 % 69 % TABELL 10. PROGRAMNYBÖRJARE, UTBYGGNAD AV VISSA UTBILDNINGAR SOM LEDER TILL YRKESEXAMEN Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Förskollärarutbildning Nybörjare Kompletterande pedagogisk utbildning Nybörjare Grundlärarutbildning F 3 Nybörjare Sjuksköterskeutbildning Nybörjare Specialistsjuksköterskeutbildning Nybörjare

15 Fördelningen av helårsstudenter per utbildningsnivå var i stort sett oförändrad jämfört med föregående år (tabell 9: Produktion per utbildningsnivå ). Andelen på förberedande nivå minskade och prestationsgraden sjönk från 52 procent 2014 till 41 procent Detta berodde på att antalet tekniska basterminer med matematik 3 som behörighetskrav minskade. Dessa har en högre prestationsgrad (59 procent) än de basterminer som har matematik 2 som behörighetskrav (27 procent). Antalet helårsstudenter finansierade genom studieavgifter uppgick till 114, vilket är en ökning med 23 procent jämfört med 2014; andelen kvinnor var 24 procent, andelen män 76 procent. Den övervägande delen 74 procent fanns i program på avancerad nivå inom utbildningsområdet teknik. I takbeloppet 2015 ingick medel för att öka antalet nybörjarplatser på vissa av regeringen utpekade utbildningar. För Högskolans del handlar detta om förskollärarutbildning, kompletterande pedagogisk utbildning, grundlärarutbildning F 3, sjuksköterskeutbildning och specialistsjuksköterskeutbildning, vilket redovisas i tabell 10: Programnybörjare, utbyggnad av vissa utbildningar som leder till yrkesexamen. Redan under 2014 ökade Högskolan antalet nybörjarplatser inom förskollärarutbildningen, eftersom signaler kom från regeringen att det skulle komma satsningar på detta. Därför kan ökningen mellan 2014 och 2015 synas liten. Dock var det 77 nybörjare på programmet år 2013 vilket betyder att ökningen istället kan ses som betydande. I övrigt utökades antalet platser i den omfattning som var möjlig utan att ge avkall på kvaliteten. Minskningen av antalet nybörjare inom specialistsjuksköterskeutbildningen förklaras av att Högskolan under 2015 avvecklade fyra av åtta specialistsjuksköterskeutbildningar. I tabell 11: Nybörjare, helårsstudenter, examinerade per specifik utbildning presenteras uppgifter om nybörjare, helårsstudenter och individer som tog examen i utbildningar som leder till civilingenjörs-, högskoleingenjörs-, sjuksköterske- respektive specialistsjuksköterskeexamen. Civilingenjörsutbildningen startades på Högskolan under 2014 och har sedan dess ökat i volym, vilket både syns i antal helårsstudenter och antal nybörjare. Likaså har antalet förstahandssökande till utbildningen ökat. Högskolans volym för högskoleingenjörsutbildningarna minskade år En förklaring till detta är att Högskolan inför 2015 minskade sitt utbud av tekniska basterminer (som ger behörighet till ingenjörsprogrammen) givet ett aviserat minskat uppdrag. Dessa utbildningar är viktiga verktyg i Högskolans arbete med breddad rekrytering och därför finns dessa basterminer åter med i Högskolans utbud för Avseende sjuksköterskeutbildningen var volymen uttryckt i helårsstudenter och antal nybörjare på samma nivå som föregående år. Antalet examinerade var något högre än Att antalet nybörjare, helårsstudenter och examinerade i specialistsjuksköterskeutbildningarna minskade beror på att Högskolan inte antar studenter till samtliga specialistsjuksköterskeutbildningar varje år, varför siffrorna fluktuerar över tid. Därtill kommer att Högskolan, som har nämnts, erbjuder färre specialistsjuksköterskeutbildningar. TABELL 11. NYBÖRJARE, HELÅRSSTUDENTER, EXAMINERADE PER SPECIFIK UTBILDNING Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Utbildning som leder till: Civilingenjörsexamen Nybörjare Helårsstudenter (hst) Examinerade Högskoleingenjörsexamen Nybörjare Helårsstudenter (hst) Examinerade Sjuksköterskeexamen Nybörjare Helårsstudenter (hst) Examinerade Specialistsjuksköterskeexamen Nybörjare Helårsstudenter (hst) Examinerade

16 Examina på grund- och avancerad nivå Antalet utfärdade examina de tre senaste åren framgår av tabell 12: Antal utfärdade examina Antalet utfärdade examina på grund- och avancerad nivå minskade totalt med 11 procent jämfört med 2014 och hamnar något över antalet examina år Några kategorier av examina ökade under 2015 jämfört med föregående år: lärarexamen, både på grund- och avancerad nivå, sjuksköterskeexamen samt civilekonomexamen. Civilekonomexamen ökade mest procentuellt med 63 procent, och lärarexamen på avancerad nivå mest i antal med 28 utfärdade examina. Att antalet examina ökade inom sjuksköterske- och lärarutbildningarna är ett resultat av att Högskolan de senaste åren har byggt ut dessa utbildningar. Att det totala antalet examina minskade är en effekt av att Högskolan under några år har antagit färre studenter på grund av minskat utbildningsuppdrag. Antalet specialistsjuksköterskeexamina har varierat mellan åren beroende på hur antagningen sker, vilket gör att antalet examina i denna kategori minskade jämfört med föregående år. Av utfärdade examina var 38 procent yrkesexamina och 62 procent generella examina, vilket är en ökning av andelen yrkesexamina jämfört med föregående år. Fördelningen mellan grund- och avancerad nivå var 72 procent på grundnivå och 28 procent på avancerad nivå, där andelen examina på avancerad nivå ökade något jämfört med föregående år. Tabell 12. antal utfärdade examina Generella examina Grundnivå Högskoleexamen Kandidatexamen Avancerad nivå Magisterexamen Masterexamen Yrkesexamina Grundnivå Högskoleingenjörsexamen Lärarexamen Sjuksköterskeexamen Avancerad nivå Civilekonomexamen Lärarexamen Specialistsjuksköterskeexamen Totalt antal examina Lärarutbildningens dimensionering Vid dimensioneringen av lärarutbildningen togs hänsyn till de examensrättigheter som Högskolan har samt inspel från kommunerna i den omgivande regionen. Även studenternas efterfrågan var viktig i besluten om utbud och omfattning. En fördelning av nybörjarplatserna gjordes så att ämneslärar- och grundlärarutbildningarna knappt motsvarar två tredjedelar av platserna på lärarprogrammen. Förskollärarutbildningen ska enligt planerna utgöra mer än en tredjedel av platserna på lärarprogrammen. Under 2015 antogs 317 studenter till lärarprogrammen (inklusive kompletterande pedagogisk utbildning, KPU). Dessa fördelade sig enligt följande: förskollärarutbildningen: (grundnivå) 106 studenter (vt: 58, ht: 48 ) grundlärarutbildningen F 3: (avancerad nivå) 50 studenter grundlärarutbildningen 4 6: (avancerad nivå) 35 studenter ämneslärarutbildningen 7 9: (avancerad nivå) 40 studenter ämneslärarutbildningen gymnasiet: (avancerad nivå) 60 studenter kompletterande pedagogisk utbildning: 11 studenter 7 9, 15 studenter gymnasienivå Förskollärarutbildningen hade ett högt sökandetryck med 3,4 förstahandssökande per antagen student. På grundlärarutbildningen (inriktning F 3) var motsvarande siffra 1,4. I Högskolans rekryteringsenkät 2014 angav flest studenter utbildningens goda rykte och möjligheten att bo kvar på hemorten som anledning till att de hade valt grundlärarutbildningen på Högskolan i Halmstad. Svårigheter i att rekrytera till ämneslärarutbildningen märktes framför allt inom de naturvetenskapliga områdena och matematik. Under året bedrevs utbildning i både naturvetenskap och matematik, men grupperna var små och kommer om ingen förändring sker vad gäller söktryck att bli ekonomiskt problematiska att driva i längden. I ett sent skede beslutade Högskolan att erbjuda ämneslärarutbildningens inriktning 7 9, vilket innebar att programmet inte fanns med i Högskolans tryckta utbildningskatalog. Trots detta sökte relativt många till programmet även om det inte gick att jämföra med uppsvinget i antalet ansökningar under En trolig förklaring är att ämneslärarutbildningens inriktning 7 9 inte ges vid många lärosäten i landet. Det kan vara värt att nämna att lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad (i jämförelse med andra lärosäten) har ytterst få avhopp, vilket ger god stabilitet på utbildningen. Ämnesdidaktisk KPU Satsningen på kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) fortsatte. Högskolan i Halmstad startade 2013, i samarbete 16

17 med lärarutbildningen vid Karlstads universitet och Teach for Sweden, en kompletterande utbildning inom ämneslärarutbildningens inriktning 7 9, särskilt riktad till dem som har ämneskunskaper inom det naturvetenskapliga området. Lärarutbildningen har relativt få valmöjligheter vilket innebär att några studenter på eget initiativ väljer att läsa något ämne på annat lärosäte. Lärarutbildningen gjorde särskilda satsningar för att öka rekryteringen till de områden där lärarbristen är som störst. För att öka rekryteringen av lärare i matematik, naturvetenskap och teknik erhöll Högskolan 500 tkr från regeringen för detta ändamål. Resurserna var avsedda att utveckla och marknadsföra en ny ämnesdidaktisk KPU. Hösten 2015 startades utbildningen med 20 studenter, och de tilldelade platserna fylldes. Det är dock för tidigt att dra några slutsatser av satsningen. Utöver detta fördes dialoger om kurser i svenska för invandrare (sfi) med Arbetsförmedlingen och det regionala näringslivet. Under hösten 2015 startades en utbildning i svenska som andra språk 1 30 hp som ges för lärare i regionen. Redovisning av prestationer och ekonomi Resultatet av grundutbildningens utfall av helårsstudenter och helårsprestationer blev 356,0 mkr. Lärosätet avräknade hela takbeloppet, 368,8 mkr, för Mellanskillnaden, 12,8 mkr, avräknades genom decemberdifferens med 0,5 mkr och aktivering av ingående sparade prestationer med 12,3 mkr. Ingående sparade prestationer 2015 var 33,7 mkr. Efter utnyttjande av 12,3 mkr uppgick den sparade produktionen till 21,4 mkr, tabell 13. sammanställning grundutbildning (tkr) Verksamhetens intäkter Anslag* Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Övrig drift Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Verksamhetsutfall procent av 2015 års takbelopp. Överprestationer som har upparbetats under tidigare år redovisas utanför balansräkning och resultaträkning, och kan avräknas inom framtida anslagsavräkning om inte takbeloppet uppnås, se tabell: Beräkning av anslagssparande och överproduktion, sidan 53. Grundutbildningen gjorde ett överskott på 12,1 mkr (5,0 mkr år 2014), se tabell 13: Sammanställning grundutbildning Överskottet på grundutbildningen uppstod genom att Högskolan har avräknat tidigare överprestationer. Totalt blev omsättningen 407,7 mkr (393,0 mkr år 2014), en ökning med 3,7 procent, där merparten kom från grundutbildningsanslaget och bidragsfinansierad grundutbildning. Ramanslaget för grundutbildningen var 368,8 mkr (361,9 mkr år 2014), en ökning med 1,9 procent. Utöver ramanslaget tilldelades Högskolan också särskilda medel för kvalitetshöjande insatser, totalt 3,0 mkr. Intäkterna från utbildning för studieavgiftsskyldiga studenter uppgick till 14,4 mkr (12,0 mkr år 2014), en ökning med 20 procent. Antalet helårsstudenter i denna kategori ökade med 23 procent. Uppdragsutbildningen omsatte 3,5 mkr (6,5 mkr år 2014), en minskning med 46 procent. Minskningen berodde på att uppdraget Korta vägen upphörde under 2015, se tabell 23: Beräknat utfall för avgiftsbelagd verksamhet för Bidragen för grundutbildningen ökade med 5,8 mkr. Denna ökning består av medel till försöksskolor och bidrag till utveckling av näringslivsrelevanta utbildningsprogram. Kostnaderna för lokaler minskade med 1,4 mkr, en följd av den omorganisation som Högskolan gjorde av akademierna under Kostnaderna för övrig drift inom grundutbildning ökade med 9,4 mkr. Ökningen berodde framför allt på att kostnaderna för praktikhandledning inom vårdutbildningarna ökade. Datatjänster och övriga konsultkostnader stod för övriga kostnadsökningar. Kostnaden per helårsstudent var 72 tkr (69 tkr år 2014), en ökning med 4 procent. Kostnaden per helårsprestation var 85 tkr (82 tkr år 2014), även det en ökning med 4 procent, se tabell 14: Anslagsfinansierad grundutbildning. Ökningen av kostnad per student berodde på minskat antal helårsstudenter: för år 2015 (5 097 år 2014) och helårsprestationer: för år 2015 (4 298 år 2014), samt på ökningen av anslag: 371,8 mkr år 2015 (362,3 mkr år 2014). Transfereringar Erhållna Lämnade Saldo Resultat * Inklusive kvalitetsbaserat anslag tkr. tabell 14. Anslagsfinansierad grundutbildning (tkr) Prestationer Kostnad per hst Kostnad per hpr

18 Forskning och utbildning på forskarnivå Forskning som möter samhällets behov och hälsoinnovation var några av fokuspunkterna i Högskolans forskning under Andelen externa forskningsmedel ökade under året efter att ha minskat de tre senaste åren. Likaså ökade antalet publikationer i internationella vetenskapliga tidskrifter. Profilering, mål och strategi Behovsmotiverad forskning Högskolan fortsatte under 2015 att profilera sig med visionen att vara värdeskapande, innovationsdrivande och samhällsutvecklande. Ambitionen är att konkreta resultat av forskningen ska kunna avläsas i samhället. Behovsmotiverad forskning i samarbete med externa parter är därför mycket viktig. Detta bidrar till att öka andelen forskningsmedel och därmed göra lärosätets verksamhet mer balanserad. Ökad forskningsaktivitet stödjer även en utveckling mot bättre forskningsanknytning av Högskolans utbildningar. Högskolan är på god väg mot kompletta akademiska miljöer, där forskning och utbildning integreras i samverkan med det omgivande samhället. Men detta kräver omfattande extern finansiering av forskning och forskarutbildning. Hälsoinnovation i fokus Under senare delen av 2014 utsågs en programchef för det högskoleövergripande temat hälsoinnovation, och 2015 stärktes under en övergångsperiod Hälsoteknikcentrum Halland (HCH) med strategiska medel. Högskolan satsade även strategiska medel för att identifiera och utveckla forskningsprojekt inom temat. Dessa satsningar resulterade i två EU-finansierade projekt för samverkan med Region Halland. Temat har ytterligare förstärkts med Högskolans första så kallade Bennetprofessor. Koppling till utbildning finns i form av kurser på alla nivåer, samt en sommarskola som är planerad till augusti Högskolan i Halmstad påbörjade under 2015 ett arbete med att samordna och samlokalisera tidigare åtskilda laborativa verksamheter och miljöer som stödjer utvecklingen av Tema hälsoinnovation. På så vis skapades förutsättningar för integration med gemensam tillgång till laborativ utrustning för sjuksköterskeutbildningarnas kliniska träning, för HCH, för Högskolans övriga utbildningar och forskning inom välfärd, hälsa och idrott, samt informationsteknologi. En ny integrerad labbmiljö planeras stå färdig vid årsskiftet KK-miljö viktigt medel för profilering År 2011 utsåg Stiftelsen för kunskap- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) Högskolan till en så kallad KK-miljö. Detta är ett av lärosätets viktigaste medel för profilering och utveckling då det ger särskild möjlighet att, med stöd från KK-stiftelsen, strategiskt bygga upp forskning och utbildning på avancerad nivå i nära samarbete med näringslivet. I KK-miljön, som bär namnet Forskning för innovation, utvecklas starka tematiska forskningsområden framför allt inom de områden där Högskolan har rätt att examinera på forskarnivå. Strategiarbetet inom Forskning för innovation har börjat prägla det strategiska arbete som görs på lärosätet med tematisering av forskning. Starkare forskarutbildning Ambitionen för forskarutbildningen är att den ska stärkas, såväl i omfattning som i kvalitet. Under 2015 beslutades att den andel av statens anslag som Högskolan avsätter för stärkande av forskarutbildningen ska öka Organisation, samverkan och internationalisering Integration utbildning forskning Forsknings- och utbildningsnämnden (FUN) ansvarar för kvalitetssäkring och strategisk planering av både utbildning och forskning. Nämnden beslutar även om fördelningen av anslag för forskning. Under 2015 ändrade nämnden fördelningsmodellen för att tydligare stimulera publicering av artiklar i refereegranskade tidskrifter. FUN har ett utskott för forskarutbildning. Under 2015 arbetade utskottet med information och insatser inför den kommande nationella utvärderingen av utbildning på forskarnivå. Under 2015, i samband med att Högskolans fem sektioner blev fyra akademier, minskade antalet forskningsmiljöer från åtta till sex, samtidigt som integrationen mellan utbildning och forskning förstärktes. Som ett resultat av detta har tre av akademierna i dag en enda forskningsmiljö med tydlig profil. 18