Årsredovisning Högskolan i Halmstad 2014

Transkript

1 Årsredovisning Högskolan i Halmstad 2014

2 2

3 Innehåll 2014 i siffror 2014 förändring och nya möjligheter Året i korthet Utbildning på grund- och avancerad nivå Forskning och utbildning på forskarnivå Kvalitet Kvalitetsarbete Hållbar utveckling Lika villkor Studentinflytande Högskolebiblioteket Medarbetare Ekonomisk redovisning Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Tilläggsupplysningar Redovisningsprinciper Noter till resultat- och balansräkning Uppgifter om styrelse Sjukfrånvaro Anslagsredovisning Redovisning av takbelopp Väsentliga uppgifter Styrelsens underskrifter Bilaga: Studentkårens reflektioner Lista över förkortningar, akronymer och specialtermer sid

4 2014 i siffror 2014 I SIFFROR 2013 års siffror Helårsstudenter i utbildningen (hst 1 ) 2 Studieavgiftsskyldiga studenter 93 (hst 1 ) Prestationsgrad 84 procent Antal studenter Antal examina, utbildning Antal professorer 50 Antal doktorander 97 (54) 4 Antal doktorsexamina 12 (1) 4 Antal licentiatexamina 4 (2) 4 Antal anställda 596 månadsanställda Omsättning grundutbildning 393 miljoner kronor Omsättning forskning 116 miljoner kronor Omsättning totalt 509 miljoner kronor (hst 1 ) 2 80 (hst 1 ) 86 procent (30) 4 9 (2) 4 1 (0) månadsanställda 387 miljoner kronor 114 miljoner kronor 501 miljoner kronor 1 Helårsstudenter. 2 Studieavgiftsskyldiga studenter ingår ej, se tabellen Redovisning av takbelopp, sid Avser utfärdade examina på grund- och avancerad nivå. 4 Avser såväl doktorander antagna vid Högskolan i Halmstad som doktorander antagna vid andra lärosäten men som ingår i Högskolan i Halmstads verksamhet. Antalet inom parentes avser doktorander antagna vid Högskolan i Halmstad. 4

5 5

6 2014 förändring och nya möjligheter Av årsredovisningen för 2014 framgår att Högskolan i Halmstads ambition är tydlig: Att genom profilering, omstrukturering samt kvalitetsutveckling av verksamhet och organisation kunna bli ett av Sveriges ledande lärosäten inom innovation, samverkan och samproduktion och detta i bred bemärkelse. I dag beskrivs vårt lärosäte ofta som det innovationsdrivande lärosätet. Vår vision att rusta människor för framtiden, skapa värden, driva innovation och utgöra en kraft i samhällsutvecklingen börjar också sätta sig såväl internt som externt. Detta är bra eftersom det också förpliktigar. Det medför exempelvis krav på att vi på ett innovativt sätt ska utveckla och förmedla kunskaper som är användbara för våra studenter och för våra samarbetspartner. Och att vår forskning ska hålla hög kvalitet, efterfrågas och bidra till samhällets utveckling. Detta åstadkommer vi genom att i samverkan skapa goda och kreativa miljöer. Ett av de kanske viktigaste resultaten som inte syns i årsredovisningens alla siffror är just den ökade samhörigheten inom lärosätet. Trots sin litenhet präglas Högskolan i Halmstad av stor mångfald och bredd, med internationellt stark forskning inom flera områden och med ett attraktivt utbildningsutbud på både grund- och avancerad nivå. Vår akademiska mångfald utgör en unik möjlighet att kombinera olika forskningsfrågor, discipliner, utbildningar och program över våra inre organisationsgränser. Vi har således en enorm potential för innovationer som kan flytta kunskapsgränser och därmed göra stor nytta för samhället. Flera övergripande processer pågick under 2014 just i syfte att bidra till ett tydligare och mer sammanhållet lärosäte. Dessutom ökade vår samverkan och samproduktion med arbetslivet. Till detta bidrog vår KK-miljö som under 2014 blev mycket framgångsrik vad det gäller forskningsanslag och samproduktion med näringslivet. Även våra utbildningar var i vissa avseenden mycket framgångsrika inom samverkan. Exempelvis var förskollärarutbildningen bäst i landet i sin kategori, och tre av tio-i-topp-utbildningarna alla kategorier fanns på Högskolan enligt Svenskt näringslivs kartläggning Och trots det minskade utbildningsutbudet så ökade det totala antalet ansökningar till lärosätets utbildningar under 2014 jämfört med föregående år med 13 procent (9 procent i riket). Vi tillhörde dessutom under 2014 den grupp av lärosäten som mest ökade sin attraktivitet i landet; samtidigt som vi klättrade näst mest. Detta enligt 2014 års svenska universitetsrankning (Urank). Men allt var inte bra. Resultatet av Universitetskanslersämbetets utvärdering av en betydande andel av våra program utgjorde en stor besvikelse. Det har varit en krävande process för oss alla att både acceptera ämbetets kritiska bedömningar och ta ställning till att behålla eller att avveckla de program som erhöll omdömet bristande kvalitet. Och visst känns det bittert att flera utbildningar som värderas högt av studenter och av arbetsgivare inte håller för en krävande akademisk prövning av studenternas examensarbeten. Vi fick även ett minskat statligt utbildningsuppdrag för 2014 vilket fortsätter fram till Vi har dessutom närapå halverat lärosätets utbildningsprogram (från 103 program 2013 till 62 program 2015). Dessa förändringar ställer höga krav på ökad effektivitet i såväl lärosätets kärnverksamhet som stödverksamhet. Ett omfattande översynsarbete av den gemensamma stödverksamheten initierades därför redan under 2013, pågick intensivt under 2014, och realiseras delvis under Parallellt med minskningen inom utbildningsområdet skedde å andra sidan en ökning av Högskolans 6

7 Ett avtal mellan kinesiska Shanghai Dianji University och Högskolan i Halmstad undertecknas i december Högskolan i Halmstad har utsetts till en strategiskt viktig samarbetspartner av regeringen i Shanghai. Det är första gången ett internationellt universitet i Kina har etablerat denna sorts plattform. Sittande till höger syns Högskolans rektor Mikael Alexandersson. forskning och forskarutbildning. Vi har under 2014 tillsammans fortsatt arbetet med att utveckla Högskolan så att den verkligen blir ett lärosäte med bättre balans mellan å ena sidan ett mer profilerat utbildningsutbud och å andra sidan en forskning som har möjlighet att attrahera externa medel. Ett viktigt beslut kring dessa processer togs av högskolestyrelsen i juni: att skapa en helt ny sektion. Denna trädde i kraft den 1 januari Högskolan höjde dessutom under 2014 ambitionsnivån för strategiskt arbete inom internationalisering. Vi har identifierat strategiska länder och partneruniversitet men också gjort olika insatser för att vara en attraktiv plats för internationella forskare och lärare. Årsredovisningen för 2014 visar tydligt att vi, trots vissa tillkortakommanden, står väl rustade inför de kommande årens utmaningar. Till detta har framför allt all ansvarsfull och kompetent personal medverkat. Vi har nu goda förutsättningar att utveckla ett skarpt, tydligt och attraktivt lärosäte. Ett viktigt led i detta arbete är vår strävan att skapa så kalllade kompletta akademiska miljöer. Det innebär att all utbildning oavsett nivå ska vara forskningsanknuten, och att miljöerna aktivt ska bidra till en kultur där Högskolans lärare systematiskt arbetar med att integrera ny forskning, utveckling och kunskap i undervisningen. Jag ser nu att detta är möjligt. Utvecklingen under 2014 bekräftar detta. Mikael Alexandersson rektor 7

8 Året i korthet 2014 präglades av förändringar och framtidsplaner. Men under året fanns även stora utmaningar. Nedan finns ett axplock från året som gick. Antalet sökande till Högskolan fortsatte att öka Antalet sökande till Högskolan i Halmstad fortsatte att öka trots att antalet utbildningar minskade. Störst var ökningen på Sjuksköterskeprogrammet, med 69 procent fler ansökningar än förra året. Högskolan tillhörde även den grupp av lärosäten som mest ökade sin attraktivitet. Högskolan i Halmstad var dessutom ett av två lärosäten i landet vars internationella kurser och program fick fler sökande än tidigare år. Kvalitetsutvärderingar visade både positivt och negativt Under året kvalitetsutvärderades en stor del av Högskolans program av Universitetskanslersämbetet. Flera av resultaten var mycket positiva. Exempelvis var Högskolans magisterutbildning i handikappvetenskap den enda av sitt slag i Sverige som fick högsta betyg. Men under året fick även många utbildningar omdömet bristande kvalitet inte sällan rörde det sig om utbildningar med nära koppling till arbetslivet. Högskolan i Sverigetoppen inom samverkan Högskolans utbildningar rankades återigen bland de främsta i landet inom samverkan med arbetslivet av Svenskt näringsliv. Förskollärarutbildningen blev bäst i landet i sin kategori, och tre av tio-i-topp-utbildningarna, alla kategorier, fanns på Högskolan. Stora förändringar i verksamheten Högskolan fortsatte att koncentrera sitt utbildningsutbud. Samtidigt ökades lärosätets forskning och forskarutbildning. Parallellt pågick dessutom en översyn av stödverksamheten, som beräknas vara klar Ny forskarutbildning Lärosätets forskarutbildning inom hälsa och livsstil startade. Utbildningen, som invigdes i augusti 2014, hade under året 14 doktorander från olika discipliner. Start för tema hälsoinnovation Under året startade det lärosätesövergripande temat hälsoinnovation, kopplat till KK-miljön Forskning för innovation. Temat är en stor forsknings-, utbildnings- och innovationssatsning inom ett område där Högskolan redan tidigare har en bred och samlad kompetens. Bennetprofessur till Högskolan i Halmstad Industriledaren Carl Bennet investerade fem miljoner kronor i Högskolans KK-miljö Forskning för innovation för en femårig Bennetprofessur. Första Bennetprofessor blev Misha Pavel, med starka kopplingar till bland annat hälsoinnovation. Över hälften av Högskolans forskning höll internationell nivå Det visade forsknings- och samverkansutvärderingen Assessment of Research and Coproduction 2013 (ARC13) vars slutrapport publicerades i januari. De forskningsmiljöer som fick höga betyg i utvärderingen hade länge samverkat med industri och näringsliv. Unikt elektronikcentrum började byggas på Högskolan Elektronikcentrum i Halmstad en anläggning på Högskolan i Halmstads campus där akademi och industri tillsammans kommer att skapa framtidens elektroniklösningar började byggas i december. Positivt och negativt i årets doktorandbarometer 90 procent av doktoranderna skulle definitivt eller förmodligen rekommendera sin forskarutbildning till andra, visade 2014 års doktorandbarometer. Samtidigt svarade en fjärdedel av de 25 kvinnliga doktorander som besvarat enkäten att de hade upplevt sig diskriminerade under forskarutbildningen. Högskolan vidtog omedelbara åtgärder. Internationaliseringsarbetet fortsatte Högskolan identifierade strategiska länder och partneruniversitet. Under året hade lärosätet bland annat flera samarbeten med Kina. Förutom flera utbytesprogram med studenter 8

9 utsågs Högskolan i Halmstad till practise based platform (en strategiskt viktig samarbetspartner) av regeringen i Shanghai, Kina. Fem sektioner blev fyra akademier Efter beslut av Högskolestyrelsen ombildades lärosätets fem sektioner till fyra akademier. Beslutet trädde i kraft den 1 januari Högskolan i utvärdering av Sveriges landsbygdsprogram De kommande åren kommer Högskolan i Halmstad att spela en viktig roll i slututvärderingen av landsbygdsprogrammet I utvärderingen ska Högskolan ansvara för för sammanställandet av den slutrapport som skickas till EU-kommissionen Nya stora forskningsanslag till Högskolan i Halmstad Högskolan i Halmstad fick sammanlagt 22 miljoner kronor i forskningsmedel beviljade för projekt som startar 2015 i KK-miljön Forskning för innovation. Högskolan var även med och delade på 60 miljoner i två av fyra så kallade SIDUS-program, där internationellt erkända forskningsmiljöer på lärosäten och forskningsinstitut ges möjlighet att forska tillsammans. Antalet sökande till Högskolan fortsatte att öka Elektronikcentrum i Halmstad en anläggning för framtidens elektronik lösningar beräknas stå klart

10 Utbildning på grund- och avancerad nivå Profilering, mål och strategi Under 2014 intensifierade Högskolan i Halmstad profileringsarbetet mot det innovationsdrivande lärosätet. Vid Högskolan finns tre profilområden där det även bedrivs utbildning på forskarnivå: hälsa och livsstil, informationsteknologi och innovationsvetenskap. Lärosätets ambition är att ha attraktiva utbildningar av hög kvalitet på alla nivåer inom dessa områden. Inom hälsa och livsstil bedrivs sjuksköterskeutbildningar, specialistsjuksköterskeutbildningar samt utbildningar som leder till kandidat-, magister- och masterexamen. Inom informationsteknologi bedrivs civilingenjörsutbildning i datateknik, högskoleingenjörsutbildningar samt utbildningar som leder 10 till kandidat-, magister- och masterexamen. Inom innovationsvetenskap bedrivs civilekonomutbildning, högskoleingenjörsutbildningar samt utbildningar som leder till kandidat- och magisterexamen. Under de senaste åren har Högskolan utvecklat hälsoinnovation som ett lärosätesövergripande tema inom forskning, utbildning och samverkan. Under 2014 etablerades hälsoinnovation som en satsning med en programchef utsedd av rektor. Inom ramen för programmet satsar Högskolan strategiska medel för att utveckla en utbildning på avancerad nivå. En utbildning på grundnivå inom tema hälsoinnovation startade 2013: studenter från nio program läser och gör projekt tillsammans i nära samverkan med forskningsprojekt, företag och organisationer i det omgivande samhället. De studenter som under 2013 antogs till sina program och till temat läste under 2014 sin första gemensamma kurs. Högskolan i Halmstad bedriver högskoleingenjörsutbildning inom ytterligare teknikområden, lärarutbildning samt utbildningar som leder till kandidat- och magisterexamen inom humaniora, samhälls- och beteendevetenskap samt teknik och naturvetenskap. Under 2014 fortsatte Högskolan arbetet med att koncentrera ett alldeles för brett utbud och hade, inför 2015, ett utbud med 62 utbildningsprogram (att jämföra med utbudet inför 2014 med 94 program och inför 2013 med 103 program).

11 Det långsiktiga målet är att erbjuda färre men större program som är hållbara och följer Högskolans forsknings- och utbildningsstrategi. Arbetet kommer att fortsätta under 2015 med att bättre knyta utbildningar till forskningsteman i syfte att bygga mer kompletta akademiska miljöer. Högskolan kommer att påbörja ett strategiarbete för att profilera utbudet av fristående kurser och för att stärka lärosätets roll som en aktör för bildning. Högskolan införde under 2013 ett nytt och automatiserat kursvärderingssystem som omfattar alla kurser vid lärosätet. Syftet var att säkerställa att alla studenter ges möjlighet att delta i utvärdering av utbildningen, att de får feedback på sina synpunkter, samt att lärarna avlastas från en del av det administrativa arbetet med kursvärderingar. Forsknings- och utbildningsnämnden (FUN) genomförde under 2014 en utvärdering i syfte att utveckla och förbättra processen för hantering av kursvärderingar. Nya riktlinjer för processen kommer att beslutas under våren Organisation, samverkan och internationalisering Vid Högskolan i Halmstad bedrevs fram till 2014 utbildningar på grundoch avancerad nivå vid fem sektioner (som från januari 2015 blir fyra akademier). FUN ansvarar för kvalitetssäkring och strategisk planering av både utbildning och forskning. Nämnden beslutar även om fördelningen av anslag till sektionerna för utbildning på grund- och avancerad nivå. FUN har ett externt råd med representanter från Svenskt näringsliv, arbetsförmedlingen, Region Halland, flera halländska kommuner, samt Teknik- och kompetenscentrum (TEK). Rådet träffar FUN två gånger per år, för att bland annat diskutera strategiska frågor som rör kompetensbehov och utbildningsutbud. Syftet är att nämnden ska kunna få en bättre förståelse för arbetsmarknadens behov av utbildning och kompetens sett ur ett långsiktigt och strategiskt perspektiv. Högskolan i Halmstads utbildningar fortsatte under 2014 att utmärka sig för sin välutvecklade samverkan med arbetslivet. Förskollärarutbildningen blev bäst i landet i sin kategori, och tre av tio-i-topp-utbildningarna alla kategorier fanns på Högskolan enligt Svenskt näringslivs kartläggning. Högskolan arbetar med stöd från KK-stiftelsen för att, i samverkan med näringslivet, utveckla utbildningar på avancerad nivå inom elektronik och kompetensutvecklingsprogram på avancerad nivå inom innovationsvetenskap. Under 2014 reviderades avtalet mellan lärosätet och Region Halland beträffande verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för sjuksköterskeutbildningarna. Förutom volymmässig utökning av antalet studentveckor tydliggjordes kvalitetsutveckling och uppföljning i det nya avtalet. Regionalt utvecklingscentrum (RUC) och lärarutbildningen samverkade och fortsatte avtalet kring skolsamverkan med Region Halland och med nio kommuner. Dessutom ingicks avtal med tre fristående förskolegrupper om sammanlagt 45 förskolor. RUC har avtal med andra intressenter, företrädesvis Skolverket, kring specifika uppdragsutbildningar. För att stärka det långsiktiga samarbetet har RUC även avtal med Region Halland och flera kommuner kring utvecklingsstrategier fram till år De huvudområden som berörs är ledarskap, kvalitet och lärande. RUC deltar i olika samverkansorgan och styrgrupper, exempelvis på regionnivå. Genom att på detta sätt samverka kring utbildningsinsatser i relation till behov bidrar både RUC och lärarutbildningen dessutom till en likvärdig och relevant kunskapsutveckling i regionen. Våren 2014 beviljades Högskolans lärarutbildning medel för att starta en femårig försöksverksamhet med övningsskolor. Projektet startade hösten samma år med övningsskolor för grundlärare F 3 och 4 6. Under kommande år kommer även förskollärare och ämneslärare successivt att engageras i projektet. 11

12 Högskolan fortsatte att fokusera på att identifiera strategiska länder och partneruniversitet, att samordna och effektivisera kontaktarbetet, samt att minska kostnaderna för resor. Högskolan samarbetade med andra svenska och utländska lärosäten, samt med både svenska utlandsmyndigheter och Svenska institutet. En stor satsning gjordes under hösten 2014 mot Brasilien, tillsammans med ett större svenskt konsortium av lärosäten. Under 2014 utfördes två internationella uppdragsutbildningar, båda riktade mot kinesiska studenter. Lärare fortsatte att delta i Linnaeus-Palme och i Erasmus-program för lärarmobilitet. Högskolan ökade under 2014 sina rekryteringsåtgärder och aktiviteter i syfte att förstärka rekryteringen av betalande studenter från länder utanför EU och EES. En ökad rekrytering av internationella studenter har en kvalitetshöjande effekt på utbildningar på avancerad nivå. Internationella studenter utgjorde mer än två tredjedelar av andelen studenter på engelskspråkiga program och fler än två tredjedelar av dessa var betalande studenter. Antalet betalande studenter ökade med 16 procent till höstens antagning och den totala ökningen var 9 procent. Den samlade omslutningen var 12 mkr, att jämföra med 10,3 mkr året innan. (se tabell 1: Antal betalande studenter ). Ökningen fördelades två tredjedelar på utbildningsprogram inom teknik och en tredjedel inom ekonomi. Det ökade antalet studenter kom från lärosätets samarbetspartner i Kina, Indien och Brasilien, samt i form av så kallade freemovers. Högskolan i Halmstad fortsatte under 2014 att systematiskt anpassa antalet utbytesavtal samt antalet inkommande och utresande studenter till lärosätets strategiska mål och minskande uppdrag. Totalt minskade antalet inkommande utbytesstudenter med 17 procent (se tabell 2: Utbytesstudenter ). Antalet utbytesstudenter från Asien ökade med över 30 procent. Nya avtal ingicks med asiatiska lärosäten i syfte att öka rekryteringen av betalande masterstudenter därifrån. Antalet utbytesstudenter från Sydamerika minskade till följd av att Sidafinansierade Linnaeus-Palme-projekt 2014 (ht) 2014 (vt) 2013 (ht) 2013 (vt) 2012 (ht) 2012 (vt) Fullbetalande studenter Beviljade stipendier från Högskolan Beviljade stipendier från Science without Borders Beviljade stipendier från Svenska Institutets stipendieprogram Totalt antal betalande studenter Tabell 1. Antal betalande studenter Inkommande utbytesstudenter Utresande utbytesstudenter Antal utbytesavtal Område EU Övriga Europa Afrika Asien Oceanien Nordamerika Sydamerika Totalt Tabell 2. Utbytesstudenter

13 avslutades under Det minskade antalet utbytesstudenter från EU hade sin grund i att den utbildning som svarade för majoriteten av dessa studenter har lagts ner. När det gäller utresande studenter minskade denna grupp med 14 procent. Samarbetet med Migrationsverket I samband med rekryteringen av studieavgiftsfinansierade studenter gjordes följande erfarenheter under 2014: viseringsbesluten tar ofta lång tid och kommer ibland för sent. Öppettider, bemanning och servicegrad vid utlandsmyndigheterna kan inför vårterminen ha en begränsande effekt på antalet studenter som hinner få sina ärenden prövade i tid. VT14 VT13 VT12 HT14 HT13 HT12 Sökande totalt Sökande totalt i första hand Sökande till program Sökande till program i första hand Sökande till fristående kurser Sökande till fristående kurser i första hand Tabell 3. Antal sökande* på grundnivå och avancerad nivå. (Källa UHR/NyA) * Oavsett behörighet, i tid. VT14 VT13 VT12 HT14 HT13 HT12 Sökandetryck program 1,80 1,97 1,93 1,51 1,49 1,36 Tabell 4. Sökandetryck. (Källa UHR/NyA) Resurser och resultat Efterfrågan på utbildningar Med anledning av ett minskat utbildningsuppdrag och som ett led i profileringsarbetet har Högskolan i Halmstad de senaste åren minskat sitt utbud av program och kurser. Trots det minskade utbildningsutbudet så ökade det totala antalet ansökningar till lärosätets utbildningar under 2014 jämfört med föregående år. Det totala antalet ansökningar ökade med 13 procent (9 procent i riket). Antalet sökande som valt Högskolan i första hand ökade med 3 procent (3 procent i riket). För mer information, se tabell 3: Antal sökande på grundnivå och avancerad nivå. I tabellen redovisas sökandesiffror (i tid) från ordinarie antagningsomgång. Högskolan står fortsatt stark med utbildningar som är attraktiva för studenter i en situation präglad av minskade årskullar och färre utbildningsplatser. Lärosätet har många utbildningar som av studenter ofta identifieras som unika och som inte sällan har gott rykte. Staden Halmstad är även en populär ort att studera i. Allt detta framgick av studenters svar på den rekryteringsenkät som årligen genomförs på lärosätet. Högskolan eftersträvar kontinuerligt att anpassa utbildningsutbudet till både studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Positiva söksiffror och ofta uppmärksammad samverkan med näringsliv och offentlig sektor stärker bilden av att lärosätet vunnit framgångar i detta arbete. I tabell 4: Sökandetryck redovisas ytterligare en variabel som ger en bild av efterfrågan på Högskolans utbildningar. Termen sökandetryck avser här antalet förstahandssökande per antagen på program (efter andra antagningsomgången). Högskolan har Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Helårsstudenter (hst) Helårsprestationer (hpr) Prestationsgrad 87% 80% 84% 87% 83% 86% 85% 81% 84% Andel kvinnor och män av hst 61% 39% - 60% 40% - 60% 40% - tabell 5. helårsstudenter och helårsprestationer

14 Andel Andel Andel Utbildningsområde Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Humaniora % 30% % 31% % 27% Idrott 13 31% 69% 36 55% 45% 44 47% 53% Juridik % 39% % 34% % 30% Undervisning % 21% % 22% % 23% Medicin % 8% % 10% % 10% Naturvetenskap % 48% % 45% % 44% Samhällsvetenskap % 32% % 34% % 35% Teknik % 70% % 67% % 66% Verksamhetsförlagd utbildning 69 81% 19% 42 83% 17% Vård % 12% % 11% % 10% Övrigt 23 97% 3% 19 90% 10% 13 92% 8% TABELL 6. HELÅRSSTUDENTER PER UTBILDNINGSOMRÅDE Utbildningsprogram Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Andel av total hst 81% % % - - Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 88% 93% 82% 90% 92% 86% 88% 91% 85% Fristående kurser Andel av total hst 19% % % - - Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 67% 66% 67% 69% 69% 70% 68% 68% 67% Tabell 7. Produktion per utbildningsform Fristående kurser distans Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Andel av total hst 8,1% - - 8,3% - - 9,2% - - Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 53% 54% 53% 57% 57% 57% 57% 58% 52% Utbildningsprogram distans Andel av total hst 1,3% - - 0,8% - - 1,2% - - Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 73% 79% 62% 90% 96% 83% 94% 98% 82% TABELL 8. PRODUKTION DISTANSUTBILDNING

15 ökat i sökandetryck avseende höstterminerna. Detta indikerar att Högskolan i Halmstad mycket väl skulle kunna ta emot fler studenter än vad som ryms inom lärosätets nuvarande utbildningsuppdrag. Detta ger dessutom en indikation på att Högskolan har bra förutsättningar för att upprätthålla studentvolymen även vid minskade årskullar framöver. Återrapportering av uppdraget Budgetåret 2014 blev utfallet av antalet helårsstudenter 5 097, vilket var en marginell minskning jämfört med föregående år (se tabell 5: Helårsstudenter och helårsprestationer ). Den minskade produktionen var planerad och en konsekvens av det reducerade takbeloppet. Prestationsgraden minskade till 84 procent från 86 procent 2013 vilket till största delen berodde på att antalet utbildningsplatser stabiliserades något mellan 2013 och 2014 till skillnad från åren dessförinnan när antalet helårsstudenter minskade i större utsträckning. Stora minskningar av antalet helårsstudenter mellan åren genererar per automatik en höjd prestationsgrad. Andelen helårsstudenter per utbildningsområde redovisas i tabell 6: Helårsstudenter per utbildningsområde Produktionen ökade inom områdena medicin och vård samt inom de utbildningsområden som är kopplade till lärarutbildningen, vilket var helt i linje med uppdraget från staten. Produktionen minskade inom naturvetenskap och teknik vilket till största delen berodde på att en del samhällsvetenskapliga ämnen som tidigare delvis klassificerats som naturvetenskap eller teknik nu helt omklassificerades som samhällsvetenskap. Detta enligt de riktlinjer för klassificering som lärosätet fastställt. Fördelningen i produktion mellan program och fristående kurser återges i tabell 7: Produktion per utbildningsform Andelen helårsstudenter på program fortsatte att öka vilket berodde på att lärosätet, på grund av reducerat takbelopp, i första hand valde att minska utbudet av fristående kurser. Prestationsgraden var högre på program än fristående kurser. Prestationsgraden var högre för kvinnor än män på program, medan det på fristående kurser i stort sett inte var någon skillnad mellan könen. Produktionen avseende distansutbildning redovisas i tabell 8: Produktion distansutbildning Totalt läste cirka 9 procent av helårsstudenterna 2014 sin utbildning på distans, en i stort sett oförändrad Avancerad nivå Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Andel av total hst 8% - - 8% - - 7% - - Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 90% 94% 83% 82% 85% 78% 88% 87% 90% Grundnivå Andel av total hst 90% % % - - Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 84% 87% 81% 86% 87% 84% 84% 85% 81% Förberedande nivå Andel av total hst 2% - - 1% - - 1% - - Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 52% 68% 48% 70% 80% 69% 69% 86% 65% TABELL 9. PRODUKTION per utbildningsnivå

16 siffra jämfört med föregående år. Prestationsgraden på program på distans minskade jämfört med tidigare år vilket berodde på att distansutbildning inom teknikområdet ökade och där är prestationsgraden generellt sett lägre. Samtidigt minskade distansutbildningen inom vård och där är prestationsgraden generellt sett högre. Andelen helårsstudenter fördelat på utbildningsnivå framgår av tabell 9: Produktion per utbildningsnivå Andelen helårsstudenter på avancerad nivå var 2014 oförändrad jämfört med föregående år, samtidigt som prestationsgraden ökade. Andelen helårsstudenter på förberedande nivå ökade samtidigt som prestationsgraden minskade till 52 procent (70 procent 2013). Detta berodde på att studentvolymen ökade på de basterminer som har matematik 2 eller motsvarande som behörighetskrav, och där är genomströmningen betydligt lägre än på de basterminer vars behörighetskrav är matematik 3 eller motsvarande. Antalet helårsstudenter finansierade genom studieavgifter uppgick till 93, vilket var en ökning med 16 procent jämfört med Den övervägande delen 76 procent fanns på avancerad nivå. I tabell 10: Nybörjare, helårsstudenter, examinerade per specifik utbildning presenteras uppgifter om nybörjare, helårsstudenter och individer som tog examen i utbildningar som leder till civilingenjörs-, högskoleingenjörs-, sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeexamen. Vad gäller utbildning som leder till civilingenjörsexamen så startade denna först under 2014 vilket gör att enbart nybörjare och helårsstudenter under 2014 kan redovisas där. För högskoleingenjörsutbildningarna kan det konstateras att studentvolymen i dessa utbildningar under den senaste treårsperioden har blivit större vid Högskolan i Halmstad. Antalet nybörjare, helårsstudenter samt antalet examinerade inom dessa utbildningar har ökat. Även sjuksköterskeutbildningen vid Högskolan har vuxit i mått av helårsstu Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Utbildning som leder till: Civilingenjörsexamen Nybörjare Helårsstudenter (hst) Examinerade Högskoleingenjörsexamen Nybörjare Helårsstudenter (hst) Examinerade Sjuksköterskeexamen Nybörjare Helårsstudenter (hst) Examinerade Specialistsjuksköterskeexamen Nybörjare Helårsstudenter (hst) Examinerade TABELL 10. NYBÖRJARE, HELÅRSSTUDENTER, EXAMINERADE PER SPECIFIK UTBILDNING. 16