Handlingar. till sammanträde med. Styrelsen för folkhögskolorna

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med Styrelsen för folkhögskolorna 11 mars 2016

2 Sammanträde med styrelsen för folkhögskolorna den 11 mars 2016 Plats: Billströmska folkhögskola Tid: Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare (förslag: Leif Håkansson) Beslutsärenden 1. Genomförandeplan 2016 Dnr FHSK TU FHSK Genomförandeplan Redovisning av förvaltningens uppdrag 2015 till kulturnämnden Dnr FHSK TU FHSK Redovisning av förvaltningens uppdrag 2015 till kulturnämnden 3. Fokusområden för deltagarutvärdering Dnr FHSK TU FHSK Fokusområden för deltagarutvärdering 4. Remiss förslag till nytt statsbidrag för folkhögskolor Dnr FHSK TU FHSK Remiss förslag till nytt statsbidrag för folkhögskolor Informationsärenden A. Återkoppling från styrelseutbildning 27/ folkbildningens roll i samhället. Jan- Erik Perneman deltar vi Scype. B. Äskande av medel för kompetensförsörjning C. Rapport presidiemöte med KUN 19 februari D. Projektmedel ESF om människor på flykt E. Rapport från möte i Sthlm, Hans-Inge Sältenberg, folkbildningslyftet, folkbildningens uppdrag och val av uppgifter. F. Styrelseförening, nationellt. Folkhögskoleförvaltningen folkhogskoleforvaltningen@vgregion.se Östergatan Vänersborg

3 G. Förvaltningschefen informerar Ordförande Hans-Inge Sältenberg, Tänk på miljön - Res gärna kollektivt ( Folkhögskoleförvaltningen folkhogskoleforvaltningen@vgregion.se Östergatan Vänersborg

4 ÄRENDE 1

5 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHSK Västra Götalandsregionen Folkhögskoleförvaltningen Handläggare: Anders Ahlström Telefon: E-post: Till styrelsen för folkhögskolorna Genomförandeplan 2016 Förslag till beslut 1. Styrelsen för folkhögskolorna beslutar att fastställa förvaltningens Genomförandeplan 2016 enligt förslag. Sammanfattning av ärendet Styrelsen för folkhögskolorna får uppdrag av Västra Götalands kulturnämnd- Som ett led i arbetet med att förvekliga de uppdrag styrelsen får görs årligen en genomförandeplan. Genomförandeplanen beskriver vad förvaltningen ar betar med kopplat till det uppdrag som getts. Beredning 2015 års genomförandeplan ligger till grund för denna genomförandeplan. En dialog i ledningsgruppen om en mer sammanhållen och övergripande plan har förts. Synpunkter från varje skola har arbetats in i det förslag som ligger för beslut. Den centrala samverkansgruppen hade inga synpunkter vid informationstillfället. Folkhögskoleförvaltningen Anders Ahlström Förvaltningschef Bilaga Genomförandeplan 2016 Besluten skickas till Folkhögskoleförvaltningen, för genomförande Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhogskoleforvaltningen@vgregion.se

6 1 (10) Genomförandeplan för verksamheter med uppdragsbaserat verksamhetsstöd eller långsiktigt uppdrag Folkhögskoleförvaltningen År: 2016 Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Folkhögskoleförvaltningen Regionens Hus Vänersborg Vänersborg:Östergatan folkhogskoleforvaltningen@vgregion.se

7 2 (10) Genomförandeplan Mål 1. Folkhögskolorna är en väl utvecklad resurs för att sprida folkbildning i hela Västra Götaland och spegla mångfalden i samhället. Planerade aktiviteter Folkhögskolorna ger möjlighet för komplettering av gymnasiekompetens såväl som grundskolekompetens på alla enheter. Fem av förvaltningens folkhögskolor har internat. Möjligheten internaten ger för deltagare som måste eller väljer att bo på dessa gör möten mellan generationer, etniciteter, religioner och olika kulturer möjligt. Internaten är en del av de aktiviteter förvaltningen även 2016 planerar bedriva. Billströmska folkhögskolan utvecklar inom sitt särskilda uppdrag metoder och förhållningssätt för att göra internatet till en tydlig pedagogisk resurs. Alla folkhögskolor har i uppdrag att utveckla lärandemetoder. En av dessa inriktningar är flexibelt lärande. Förvaltningens folkhögskolor planerar för att fortsätta utveckla det flexibla lärandet för deltagare på flera kurser. En ny kurs på Dalslands folkhögskola Människor på flykt kommer att ha delar av kursen förlagd utanför skola i de områden där flyktingar befinner sig. Lärandemiljön får anpassas till vad situationen gör möjligt. Miljöfrågor och bildning av individer att göra kloka val kopplat till framtidens klimatutmaningar ligger inom folkhögskolornas verksamhetsområde. En kurs med inriktning mot park och trädgård på Fristads folkhögskola som präglas av ansvar för miljö och klimat är planerad under Hantverkstraditionen och möjligheten att utöva estetiska aktiviteter är en viktig del av folkhögskolornas sätt att möta lärandet hos deltagare på kurser. Förvaltningen arbetar för att utveckla och förnya dessa estetiska lärandeformer och på samma gång bevara den tradition hantverket har. Under 2016 planeras en ny kurs i stenhantverk starta på Grebbestads folkhögskola. Därigenom breddar förvaltningen hantverksutbildningarna i regionen ytterligare. Den mångkulturella möjligheten till lärande och fördjupade synsätt är fortsatt en del av arbetet Med öppnandet av en filial till Vara folkhögskola i Mariestad samt bevarandet och utvecklandet av kurser i några av Göteborgs stadsdelar utvecklas den interkulturella pedagogiken ytterligare. Den stora mängden flyktingar till Sverige under 2015 leder till att flertalet folkhögskolor öppnat sina internat och andra lokaler för flyktingar. Mötet mellan deltagare och flyktingar blir 2016 ytterligare möjligheter till utveckling och lärande. Utvecklingen av deltagarhälsoteam ökar kompetens och förmåga att ta tag i utmaningen med deltagare i behov av stöd.

8 3 (10) Förvaltningen satsar under 2016 på att utveckla hälsoarbetet både för egen personal och för deltagare. Personalen utmanas i arbetet med sin egen syn på hälsa genom att ges möjlighet att delta i förvaltningsgemensamma övningar. Deltagargruppen som är heterogen i synen och hanteringen av sin egen hälsa ges möjligheter i form av gemensamma aktiviteter, enskilda råd och samtal och möjlighet att nyttja skolornas gymnastiksalar och annan utrustning. Arbetssätt/metoder Folkhögskolor har sedan skolorna startade arbetat med folkbildning. I bildningsbegreppet ligger bemyndigande av individens egen lärprocess som en grund. Folkhögskolorna ser samtalet och gruppen som centrala delar av lärandet. Därför är det viktigt att verksamheten bedrivs utifrån vad de deltagande i verksamheten gemensamt ser som viktigt och nödvändigt. Bildningen ser alltid deltagaren som medskapare i lärprocessen och bidrar därför alltid till kursens upplägg och innehåll. Denna grundsyn leder givetvis till att variationen av hur kurser ser ut, till innehåll och struktur, varierar kraftigt från år till år och från skola till skola. Dessutom blir detta synsätt följsamt mot deltagarnas behov och möjligheter. En nyckel till att lyckas med skolornas uppdrag ligger i det bemötande skolorna har av varje enskild deltagare och grupp. De prioriteringar som gjorts leder till att en mängd olika former och arbetssätt kommer att användas. I vilken utsträckning den ena eller andra metoden används beror på de som deltags behov och möjligheter samt vad syftet med insatsen är. Förväntat resultat Flertalet av de prioriterade målområdena berör flera skolor. Arbetet med att utveckla och fördjupa kunnandet och arbetssätt inom den ena folkhögskolan kommer därför att komma alla de andra skolorna till del. Folkhögskolorna arbetar ständigt med lärandeprocesser inom en rad områden. Folkbildningens syn på lärande bidrar till den kultur som råder där varje individs förutsättningar och möjligheter bidrar till det gemensamma lärandet i varje möte. Det förväntade lärandet blir därför svårt att förutse. Det viktiga för folkhögskolorna är att ta vara på och utveckla det nylärande som hela tiden skapas på våra skolor. ökad studietid, det vill säga fler timmar ägnas åt studier under veckan ökad närvaro på lektioner mer tillgång till pedagogiskt stöd och med högre kvalitet ökat psykiskt välbefinnande minskad alkoholkonsumtion minskat tobaksbruk

9 4 (10) fler deltagare som motionerar fler deltagare som upplever att de har ordning på sin sömn folkhögskolorna genomför undervisningen på en sätt som passar individ, miljö och sammanhang att det flexibla lärandet är och fortsätter vara en del i folkhögskolans lärprocess och utvecklas vidare Kompetensnivån i miljöarbetet ökar i hela personalgruppen. Lärandet fördjupas genom samtal och möten Dialog bidrar till respekt för varandra Utveckling i svenska språket och förståelse för olika kulturer. Deltagarnas förståelse av innebörden utav termer som till exempel jämställdhet, demokrati, diskriminering, makt och normer utvecklas.

10 5 (10) Mål 2 Folkhögskolorna är väl utvecklade resurser för Västra Götalandsregionen och kommuner i arbetet med kompetensförsörjningen. Planerade aktiviteter Förvaltningen fortsätter sitt arbete med en mängd nätverk på kommunal, delregional, regional, nationell och internationell nivå. Nätverken sträcker sig över kommunala vuxenutbildningsförvaltningar, SYV-nätverk, bildningsförbund, studieförbund, civilsamhällets små och stora aktörer. Viktiga aktörer för att nå ut med resurserna i kommuner är (förutom kommunen) arbetsförmedling och försäkringskassa. Arbete med att utveckla dessa samarbeten pågår, främst inom det projekt som förvaltningen driver tillsammans med regional utvecklingsnämnd och personalstrategiska i Västra Götalandsregionen. Folkhögskolorna har under flera år arbetat med möjligheten att utöka verksamheten i Västra Götalands kommuner. Under 2016 permanentas Vara Folkhögskolas filial i Mariestad samtidigt bevaras och utvecklas verksamheterna i Trollhättan, Göteborgs stad Västra och norra Hisingen. I ett flertal kommuner bedriver folkhögskolorna uppdragsutbildning inom en rad områden. Inom ramen för SFI (svenska för invandrare) har tre av folkhögskolorna verksamhet på statens och kommunens uppdrag. Kommuner runt om i landet väljer att placera deltagare vid våra folkhögskolor som ett led i deltagarens kommunala utbildningsplan och får då stöd för studierna av hemkommunen. Arbetssätt/metoder I de sammanhang skolan sitter med i grupperingar som leds av andra aktörer avser skolan följa de kallelser och förhållanden som mötet bjuder. Då skolan har möjlighet att leda gruppering eller del av arbete kommer folkbildningens grundtankar att prägla ledarskapet och utvecklingen. Förväntat resultat Ökad kvalité i arbetet på varje folkhögskola. Utvecklat stöd för alla ungdomar. Ökade möjligheter för fler i närregionen att komma i arbete eller studier. Deltagare klarar av test för genomförd SFI Möjligheter till framtida samsyn och utbyten mellan de aktörer som deltar i nätverket. Möjliggör framtida utbyte mellan de aktörer som deltar i nätverket. Ger fler medborgare möjlighet till bildning

11 6 (10) Möjliggör kontakter för nyanlända och kulturutbyten på skolan Samordningsvinster och utvecklingsmöjligheter för de medborgarna som står långt ifrån utbildning och arbete.

12 7 (10) Mål 3 Folkhögskolorna är en väl utvecklad resurs för samverkan med föreningslivet och civilsamhället i hela Västra Götaland. Planerade aktiviteter Folkhögskolorna kommer under 2016 fortsätta att samverka med civilsamhällets aktörer genom att: Driva samverkanskurser Medverka i arbetsgrupper Anordna konserter i samverkan Anordna utställningar i samverkan Anordna teaterverksamhet i samverkan Öppna skolans lokaler för civilsamhällets aktörer Arbetssätt/metoder Samverkan med civilsamhället bygger till stora delar på uppbyggda förtroenden och nätverk. Nya nätverk skapas genom befintliga och skolorna är ständigt öppna för att nya aktörer tar kontakt och är själva aktiva i kontaktskapandet. De samverkanskurser som drivs skapas i samarbete med den organisation som samverkan sker. Folkhögskola är noga med att klargöra den värdegrund som folkhögskolan vilar på i dessa samtal och sprider på så sätt det arbetssätt skolorna värnar. Förväntat resultat Ge samverkanspartens medlemmar möjlighet till bildning Utveckla skolans arbete såväl som medlemmar i arbetsgruppens arbete Ge deltagare och närsamhället ett rikt kulturutbud Möjliggöra föreningar och organisationers önskan om att driva sin verksamhet

13 8 (10) Mål 4 Folkhögskolorna ska bibehålla och öka antalet deltagare som läser vidare på högskola och universitet. Planerade aktiviteter Folkhögskolorna planerar att fortsätta med det kursutbud som skolorna haft under de senaste åren med några få förändringar. Fristads folkhögskola startar en kurs inom park och trädgård för att bredda utbudet, vidareprofilera skolan miljöprofil och ge nya grupper möjlighet till folkbildning. Vara folkhögskola permanentar sin filial i Mariestad för att individer i den delen av regionen ska få möjlighet till folkhögskolestudier. Grebbestads folkhögskola startar en stenhantverksutbildning för att bredda hantverksutbildningsutbudet samt ge fler en chans till folkhögskolestudier. Dalslands folkhögskola startar, i samarbete med rädda barnen nationellt, en kurs som heter människor på flykt för att svara upp mot det behov som finns i samhället av denna typ av arbetskraft. Samtidigt ökar och utvecklas kompetensen i förvaltningen (och regionen) kring dessa frågor. Fortsätta att bevaka antagningar så att deltagarna på kurser som skolorna har speglar samhället i övrigt och samtidigt ger de i störst behov av bildning möjlighet till detta. Fortsätta arbeta med begreppet interkulturell pedagogik så att det blir känt och förankrat bland alla folkhögskolor. Arbetssätt/metoder Folkhögskolor har sedan skolorna startade arbetat med folkbildning. I bildningsbegreppet ligger bemyndigande av individens egen lärprocess som en grund. Folkhögskolorna ser samtalet och gruppen som centrala delar av lärandet. Därför är det viktigt att verksamheten bedrivs utifrån vad de deltagande i verksamheten gemensamt ser som viktigt och nödvändigt. Bildningen ser alltid deltagaren som medskapare i lärprocessen och bidrar därför alltid till kursens upplägg och innehåll. Denna grundsyn leder givetvis till att variationen av hur kurser ser ut, till innehåll och struktur, varierar kraftigt från år till år och från skola till skola. Dessutom blir detta synsätt följsamt mot deltagarnas behov och möjligheter. En nyckel till att lyckas med skolornas uppdrag ligger i det bemötande skolorna har av varje enskild deltagare och grupp. De prioriteringar som gjorts leder till att en mängd olika former och arbetssätt kommer att användas. I vilken utsträckning den ena eller andra metoden används beror på de som deltags behov och möjligheter samt vad syftet med insatsen är.

14 9 (10) Förväntat resultat Fristads folkhögskolas kurs inom park och trädgård breddar utbudet, vidareprofilerar skolans miljöprofil och ger nya grupper möjlighet till folkbildning. Vara folkhögskolas filial i Mariestad ger individer i den delen av regionen möjlighet till folkhögskolestudier. Grebbestads folkhögskolas stenhantverksutbildning breddar hantverksutbildningsutbudet och ger fler chans till folkhögskolestudier. Dalslands folkhögskolas kurs människor på flykt svarar upp mot det behov som finns i samhället och ökar samtidigt kompetensen i förvaltningen (och regionen) kring dessa frågor. Deltagarna på kurser som skolorna har speglar samhället i övrigt och ger samtidigt de i störst behov av bildning möjlighet till detta Begreppet interkulturell pedagogik blir känt och förankrat bland alla folkhögskolor.

15 10 (10) Mål 5 Folkhögskolorna bedriver eftertraktade eftergymnasiala utbildningar med hög kvalitet inom det estetiska området i allmänhet och inom film, hantverk och musik i synnerhet. Planerade aktiviteter Folkhögskolorna i förvaltningen kommer fortsatt att driva kurser inom kulturområdet på olika nivå. Allt från intressenivå som inriktningar av allmän kurs men också som specialutbildningar inom specifika områden. Billströmska folkhögskolan driver allmän kurs med textil-, musik- och bild/akvarellinriktningar. Billströmska folkhögskolan driver Musiklinje som särskild kurs Fristads folkhögskola driver vävkurs som särskild kurs Grebbestads folkhögskola driver allmän kurs med inriktning silver/smycke och grafisk kommunikation Grebbestads folkhögskola driver trä möbelhantverkskurs, Grundkurs trä, Keramisk kurs, Textil/vävkurs och stenhantverkskurs som särskild kurs Göteborgs folkhögskola driver allmän kurs med musikinriktning Flera av folkhögskolorna driver kortare kurser inom kulturområdet Arbetssätt/metoder Folkhögskolor har sedan skolorna startade arbetat med folkbildning. I bildningsbegreppet ligger bemyndigande av individens egen lärprocess som en grund. Folkhögskolorna ser samtalet och gruppen som centrala delar av lärandet. Därför är det viktigt att verksamheten bedrivs utifrån vad de deltagande i verksamheten gemensamt ser som viktigt och nödvändigt. Bildningen ser alltid deltagaren som medskapare i lärprocessen och bidrar därför alltid till kursens upplägg och innehåll. Denna grundsyn leder givetvis till att variationen av hur kurser ser ut, till innehåll och struktur, varierar kraftigt från år till år och från skola till skola. Dessutom blir detta synsätt följsamt mot deltagarnas behov och möjligheter. En nyckel till att lyckas med skolornas uppdrag ligger i det bemötande skolorna har av varje enskild deltagare och grupp. De prioriteringar som gjorts leder till att en mängd olika former och arbetssätt kommer att användas. I vilken utsträckning den ena eller andra metoden används beror på de som deltags behov och möjligheter samt vad syftet med insatsen är. Förväntat resultat Ge deltagare på kurserna möjlighet att utöva och uppleva en konstform uttryck om möjligheter Utveckling av varje deltagare så långt den har möjlighet och vilja att nå inom sin profession

16 ÄRENDE 2

17 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHSK Västra Götalandsregionen Folkhögskoleförvaltningen Handläggare: Anders Ahlström Telefon: E-post: Till styrelsen för folkhögskolorna Redovisning av förvaltningens uppdrag 2015 till kulturnämnden Förslag till beslut 1. Styrelsen för folkhögskolorna beslutar att fastställa redovisning av förvaltningens uppdrag 2015 till kulturnämnden enligt förslag. Sammanfattning av ärendet Styrelsen för folkhögskolorna får uppdrag av Västra Götalands kulturnämnd. Som ett led i arbetet med att förvekliga de uppdrag styrelsen får görs årligen en redovisning av de indikatorer förvaltningen fått att följa. Underlaget som bilagan beskriver omfattar Beredning En process av underlag till redovisningens startade i november Efter bearbetning av underlag sammanställs denna rapport av Folkhögskolekansliet. Den centrala samverkansgruppen hade inga synpunkter vid informationstillfället. Folkhögskoleförvaltningen Anders Ahlström Förvaltningschef Bilaga Redovisning av förvaltningens uppdrag 2015 till kulturnämnden Besluten skickas till Folkhögskoleförvaltningen, för genomförande Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhogskoleforvaltningen@vgregion.se

18 1 (13) Uppföljning av uppdrag för verksamheter med uppdragsbaserat verksamhetsstöd eller långsiktigt uppdrag Verksamhetens namn: Folkhögskoleförvaltningen År: 2015 Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Kultursekretariatet Regionens Hus Vänersborg Göteborg: Rosenlundsplatsen post@vgregion.se

19 2 (13) Anvisningar Av uppdraget från Västra Götalandsregionens kulturnämnd framgår att ni ska lämna en rapport för 2015, genomförandeplan för 2016 och prognos för måluppfyllelse Uppdragen hittar ni här: Gotalandsregionen/startsida/Kultur/Utvecklingsmedel-till-kultur/Langsiktigauppdrag/ Följande frågor ska besvaras av samtliga verksamheter. Se vidare mall för rapport 2015 och prognos för måluppfyllelse 2017 på nästa sida. 1. Kortfattad sammanfattning av verksamheten Redovisa avvikelser från genomförandeplanen Redovisa resultat från 2015 av de kvantitativa indikatorerna i uppdraget. 4. Redovisa prognos för måluppfyllelse Prognosen är en kortfattad uppskattning av hur nära verksamheten är att uppfylla målen. Prognosen görs separat för varje mål och tar hänsyn till/följer indikatorerna. Om prognosen är negativ, ange anledningar till detta. Prognosen kan med fördel redovisas i samband med resultat av indikatorerna. 5. Uppdatera genomförandeplanen med aktiviteter för 2016 Detta kan med fördel göras genom att revidera genomförandeplanen för 2015 utifrån rapporterade avvikelser och nya förutsättningar för verksamheten.

20 3 (13) Mall för rapport och prognos 1. Kortfattad sammanfattning av verksamheten 2015 (utförligare beskrivning kan bifogas i separat bilaga) Mål 1: Folkhögskolorna är en väl utvecklad resurs för att sprida folkbildning i hela Västra Götaland och spegla mångfalden i samhället. Alla folkhögskolor har längre terminskurser De flesta folkhögskolor har kortare kurser Alla skolor anordnar olika typer av kulturevenemang Alla skolor anordnar föreläsningar De flesta har uppdragsutbildningar inom sin verksamhet Alla skolor bedriver konferensverksamhet Alla skolor deltar i utvecklande samarbeten i sitt närområde Mål 2: Folkhögskolorna är väl utvecklade resurser för Västra Götalandsregionen och kommuner i arbetet med kompetensförsörjningen. Samtliga folkhögskolor är aktiva i närområdet och attraherar studerande i etableringskommunen och närliggande kranskommuner. Nätverkande och utvecklingsarbete sker kontinuerligt i samverkan med kommunföreträdare och andra utbildningsanordnare. Beroende på politiska beslut både statligt och kommunalt och med hänsyn taget till omvärldsförändringar, anpassar sig folkhögskolorna ständigt mot nya målgrupper och med utvecklade undervisningskoncept, för att nå fler grupper med låg utbildning och/eller långt ifrån arbetsmarknaden. Flera av de aktiviteter som skolorna samverkar med kommuner har i syfte att nå medborgare långt från arbetsmarknad och eller bildning. Folkhögskolornas miljö bidrar till att möjligheter för dessa grupper öppnas. Vi ser att behovet av de insatser skolorna gör efterfrågas allt mer. Vi utvecklas gärna i detta avseende med resursbrist hindrar oss från denna utveckling. För några av kontaktytorna är mångfaldsperspektivet speciellt viktigt då möjligheten för olika individer stärks. I arbetet med validering av kompetenser ser vi behovet av att utveckla metoder som stärker nysvenskars väg in i arbetslivet. Kontakter och nätverk som bidrar till att se lösningar på gemensamma utmaningar ger ökade möjligheter för alla i samhället. Mål 3: Folkhögskolorna är en väl utvecklad resurs för samverkan med föreningslivet och civilsamhället i hela Västra Götaland. Folkhögskolorna har en lång tradition av att samverka med civilsamhället inom en rad områden. Denna samverkan har skett genom gemensam kursverksamhet, kallat samverkanskurser medverkan i arbetsgrupper tillsammans med civilsamhällets aktörer tillsammans med civilsamhällets aktörer drivit och utvecklat konsert-, utställnings- och teaterverksamhet på folkhögskolorna.

21 4 (13) Öppna skolornas internat och lokaler för föreningar och organisationer som önskar nyttja lokalerna då skolans ordinarie kursverksamhet inte nyttjar lokalerna. Folkhögskolorna har under 2015 Drivit samverkanskurser Medverkat i arbetsgrupper Anordnat konserter i samverkan Anordnat utställningar i samverkan Anordnat teaterverksamhet i samverkan Öppnat skolans lokaler för civilsamhällets aktörer Mål 4: Folkhögskolorna ska bibehålla och öka antalet deltagare som läser vidare på högskola och universitet. Folkhögskolorna har fortsatt med det kursutbud som skolorna haft under de senaste åren med några få förändringar. Fristads folkhögskola har sett över kursutbudet. Detta beror främst av att Hässleholmen, skolans filial i Borås, fått möjlighet att bli egen folkhögskola. Under 2016 startar en ny kurs inom gröna näringar på Fristads folkhögskola. Göteborgs folkhögskola har startat en filmutbildning på uppdrag av kulturnämnden. En kurs i stenhantverk kommer att starta i Grebbestad under 2016 En kurs om människor på flykt startar på Dalslands folkhögskola under 2016 Vi har bevakat antagningar så att deltagarna på kurser som skolorna har speglar samhället i övrigt och samtidigt ger de i störst behov av bildning möjlighet till detta. Vi har arbetat med begreppet interkulturell pedagogik så att det blir känt och förankrat bland alla folkhögskolor. Mål 5: Folkhögskolorna bedriver eftertraktade eftergymnasiala utbildningar med hög kvalitet inom det estetiska området i allmänhet och inom film, hantverk och musik i synnerhet. De särskilda kurserna har sin utgångspunkt inom ett specifikt område där våra folkhögskolor har profilerat sig inom några områden. Variationen mellan våra folkhögskolors särskilda kurser varierar stort från radiolinje över hantverksutbildningar vidare till fritidsledarutbildningar till musiklinje. De flesta av de särskilda kurserna är ett- eller tvååriga. Den allmänna kursen antar främst de deltagare som saknar behörigheter och har lång väg till att bli behöriga till högskola och universitet. Detta leder till att många deltagare behöver mellan ett och tre år för att klara sina studier. Förvaltningen har drivit kurser inom kulturområdet på olika nivå. Allt från intressenivå, som inriktningar av allmän kurs, men också som specialutbildningar inom specifika områden. Billströmska folkhögskolan driver allmän kurs med textil-, musik- och bild/akvarellinriktningar. Billströmska folkhögskolan driver Musiklinje som särskild kurs Fristads folkhögskola driver vävkurs som särskild kurs Grebbestads folkhögskola driver allmän kurs med inriktning silver/smycke och grafisk kommunikation

22 5 (13) Grebbestads folkhögskola driver trä-möbelhantverkskurs, Grundkurs trä, Keramisk kurs och Textil/vävkurs som särskild kurs Göteborgs folkhögskola driver allmän kurs med musikinriktning Flera av folkhögskolorna driver kortare kurser inom kulturområdet

23 6 (13) 2. Redovisa avvikelser från genomförandeplanen 2015 Några av de uppdrag folkhögskoleförvaltningen har i uppdrag att genomföra 2015 har inte gått att uppnå. Mål 4 - Antalet deltagare som studerar vidare på högskola och universitet. Förvaltningen har inte funnit ett fungerande sätt att följa upp var de studerande tar vägen efter studierna. Samtidigt har förvaltningen i uppdrag att jämföra med andra folkhögskoleaktörer, vilket också är svårt eftersom ingen annan aktör gör dessa mätningar. Vi arbetar under 2016 vidare med att finna vägar för att kunna följa upp de studerandes väg vidare i livet. Mål 5 - Förvaltningen har också haft svårt att kartlägga alla utbildningar inom det estetiska området, som ligger som ett uppdrag. Begränsningar och avgränsningar är svåra eftersom de studerande tenderar studera både på nationella utbildningar och internationella. Med en nationell avgränsning blir kartläggningen för liten för de studerande och utan den avgränsningen blir kartläggningen omöjlig att genomföra.

24 7 (13) Mål 1: Folkhögskolorna är en väl utvecklad resurs för att sprida folkbildning i hela Västra Götaland och spegla mångfalden i samhället. 1. Resultat 2015 av de kvantitativa indikatorerna i uppdraget Beskriv utvecklingsarbetet med prioriteringar för att utveckla profileringarna på respektive folkhögskola Indikator Resultat 2015 Billströmska - Vidareutveckla arbetet med internatet som en pedagogisk resurs på Billströmska folkhögskolan. Skolan har utvecklat sitt stöd till deltagare. Samtidigt har skolan tydliggjort arbetssätt och roller i arbetet med internatet som pedagogisk resurs. Dalsland - Utveckla arbetet med flexibelt lärande på Dalslands folkhögskola och sprida kunskaper och erfarenheter. Skolan har utarbetat en ny kurs människor på flykt som utvecklar skolans flexibla lärande. Resultatet av arbetet ser vi först under 2016 och 2017 när de studerande varit i verksamhet under en tid. Fristad - Vidareutveckla miljöarbetet på Fristad folkhögskola och sprida kunskaper och erfarenheter. Skolan har värderat sitt miljöledningssystem för att utveckla ett gemensamt för hela förvaltningen. Under 2016 kommer ett nytt miljöledningssystem att fattas beslut om. Skolan startar dessutom under 2016 en ny kurs inom park och trädgård med tydlig miljöprofil. Grebbestad - Vidareutveckla hantverksprofilen på Grebbestads folkhögskola i samverkan med externa aktörer Skolan fortsätter sitt arbete med att utveckla befintliga hantverkskurser. Under 2016 startar skolan en stenhantverksutbildning. Göteborg - Vidareutveckla arbetet med interkulturell pedagogik på Göteborgs folkhögskola och sprida kunskaper och erfarenheter. Arbetet ska ske i samverkan med föreningsliv och civilsamhälle. Skolan utvecklar och förfinar sitt arbete med interkulturell pedagogik. Skolan fortsätter att utveckla sina filialer i stadsdelar i Göteborg. Vara - Vidareutveckla hälsoarbetet på Vara folkhögskola och sprida kunskaper och erfarenheter. Skolan har arbetat med utveckling genom bemötande och stöd till deltagare inom hälsoområdet. Möjligheten för deltagare att stärka både fysiks och psykisk hälsa har utvecklats under året.

25 8 (13) 2. Prognos för måluppfyllelse 2017 Folkhögskoleförvaltningen ser fram emot en dialog kring uppdrag, resurser och möjlighet att nå uppsatta mål för En prognos för arbetet med målen 2017 är givetvis avhängigt av de resurser som ställs till förvaltningens förfogande. Det är därför svårt att göra denna prognos innan dialogen är genomförd. Mål 2 Folkhögskolorna är väl utvecklade resurser för Västra Götalandsregionen och kommuner i arbetet med kompetensförsörjningen. 1. Resultat 2015 av de kvantitativa indikatorerna i uppdraget Indikator Resultat 2015 Beskriv kursverksamheten och finansieringen och anger antalet deltagarveckor som sker i samverkan med kommuner. Totalt Framförallt deltagare som studerar vid folkhögskolor och får stöd för studierna av hemkommunen. Uppdragsutbildning i jämlik hälsa Filialverksamhet i Hässleholmen under våren 2015 Personlig assistentutbildning i samarbete med Göteborgs stad, SDN Norra Hisingen och SDN Västra Hisingen Måltidsbiträdesutbildning i samarbete med Göteborgs stad, SDN Norra Hisingen och SDN Västra Hisingen SFI-utbildning i samarbete med Göteborgs stad/vuxenutbildningen och SDN Västra Hisingen Svenska med meritportföljutbildning i samarbete med Göteborgs stad och SDN Västra Hisingen Mera hälsa bättre svenska i samarbete med Göteborgs stad och SDN Västra Hisingen Språkkafé i samarbete med Göteborgs stad och SDN Västra Hisingen Uppdragsutbildning för ensamkommande flyktingbarn i samarbete med Mariestads kommun Kursverksamhet i samarbete med Mariestads kommun

26 9 (13) Antal kommuner i Västra Götaland med etablerad samverkan. Beskriv samarbetsformer och finansiering. 29 kommuner Beskrivning av utbytet, se ovan. Beskriv utvecklingsarbetet med flexibelt lärande. Möjligheten för deltagare att anpassa sina studier efter individuella möjligheter utvecklas hela tiden på folkhögskolan. Under 2015 har arbetet med att utveckla stödet för deltagare på våra skolor. Detta arbete fortsätter under 2016 genom att se över kompetenser som skolorna har. Dessutom arbetar 2015 förvaltningen med förvaltningsövergripande arbetsgrupper för erfarenhetslärande mellan skolor, detta arbete fortsätter Beskriv utvecklingsarbetet för att möta framtidens kompetensbehov. Förvaltningen driver tillsammans med regional utvecklingsnämnd och personalstrategiska ett projekt för att anställa unga arbetslösa inom Västra Götalandsregionens förvaltningar. Arbetet gör det möjligt att utveckla lärandeformer och arbetssätt som öppnar vägen för fler på ett nytt sätt in i arbete. Under 2016 startar tre nya kurser på folkhögskolorna: Människor på flykt Stenhantverkskurs Park och trädgårdskurs Alla dessa kurser är ett uttryck för verksamheter där arbetskraft behövs på kort och på lång sikt. 2. Prognos för måluppfyllelse 2017 Folkhögskoleförvaltningen ser fram emot en dialog kring uppdrag, resurser och möjlighet att nå uppsatta mål för En prognos för arbetet med målen 2017 är givetvis avhängigt av de resurser som ställs till förvaltningens förfogande. Det är därför svårt att göra denna prognos innan dialogen är genomförd.

27 10 (13) Mål 3: Folkhögskolorna är en väl utvecklad resurs för samverkan med föreningslivet och civilsamhället i hela Västra Götaland 1. Resultat 2015 av de kvantitativa indikatorerna i uppdraget Indikator Resultat 2015 Antal kurser och deltagarveckor som genomförts i samverkan med studieförbund. 13 kurser 131 deltagarveckor Antal kurser som genomförts i samverkan med civilsamhälle och föreningsliv. 60 kurser Antal kulturprogram i samverkan med externa aktörer. 47 kulturprogram Beskriv utvecklingen av samverkansformerna. Samarbetet med civilsamhällets aktörer utvecklas genom det nätverk folkhögskolorna byggt upp under flera år. Under 2015 har kontakter gjort det möjligt att utveckla en kurs tillsammans med rädda barnen nationellt. Vidare har dessa kontaktytor möjliggjort utökad verksamhet för flera skolor. Exempel på det är godman utbildning på Göteborgs folkhögskola. 2. Prognos för måluppfyllelse 2017 Folkhögskoleförvaltningen ser fram emot en dialog kring uppdrag, resurser och möjlighet att nå uppsatta mål för En prognos för arbetet med målen 2017 är givetvis avhängigt av de resurser som ställs till förvaltningens förfogande. Det är därför svårt att göra denna prognos innan dialogen är genomförd.

28 Mål 4: Folkhögskolorna ska bibehålla och öka antalet deltagare som läser vidare på högskola och universitet 1. Resultat 2015 av de kvantitativa indikatorerna i uppdraget 11 (13) Indikator Resultat 2015 Antalet deltagare som uppnått allmän behörighet. 201 deltagare har uppnått allmän behörighet mot högskola alternativt yrkeshögskola. Det är viktigt att påpeka att flertalet deltagare arbetar med att nå målet med allmän behörighet. Det tar dock för olika individer olika lång tid att nå detta mål främst beroende av den utbildningsbakgrund individen har sedan tidigare. Antalet deltagare som går vidare till högre studie. Beskriv utvecklingsarbetet och jämför med andra folkhögskolor. Uppgift saknas eftersom metoder för uppföljning ännu inte är framtagna. Jämförelsen med andra aktörer svår eftersom material saknas. 2. Prognos för måluppfyllelse 2017 Folkhögskoleförvaltningen ser fram emot en dialog kring uppdrag, resurser och möjlighet att nå uppsatta mål för En prognos för arbetet med målen 2017 är givetvis avhängigt av de resurser som ställs till förvaltningens förfogande. Det är därför svårt att göra denna prognos innan dialogen är genomförd.

29 12 (13) Mål 5: Folkhögskolorna bedriver eftertraktade eftergymnasiala utbildningar med hög kvalitet inom det estetiska området i allmänhet och inom film, hantverk och musik i synnerhet. 1. Resultat 2015 av de kvantitativa indikatorerna i uppdraget Indikator Resultat 2015 Antalet sökande per plats inom respektive utbildning inom det estetiska området. Billströmska musik sk 102 Billströmska musik ak 29 Billströmska bild/textil ak 50 Fristad vävkurs 49 Grebbestad grafisk ak 15 Grebbestad silver och smycke ak - 11 Grebbestad keramik sk - 13 Grebbestad väv och textil sk - 18 Grebbestad trä grund sk - 30 Grebbestad möbelhantverk sk - 20 Göteborg musik ak - 48 Göteborg film sk - 70 Antalet deltagare som slutfört hantverksutbildningar, film- och musiklinjer på eftergymnasial nivå. Billströmska musik sk 21 Fristad vävkurs 32 Grebbestad keramik sk 9 Grebbestad väv och textil sk 9 Grebbestad trä grund sk 14 Grebbestad möbelhantverk sk -10 Göteborg film sk 0 (första avslut 2016) Antalet samverkansprojekt med kulturinstitutioner i Västra Götaland. Beskriv samverkan. 7 projekt. Kompletterar med beskrivningar. 2. Prognos för måluppfyllelse 2017 Folkhögskoleförvaltningen ser fram emot en dialog kring uppdrag, resurser och möjlighet att nå uppsatta mål för En prognos för arbetet med målen 2017 är givetvis avhängigt av de resurser som ställs till förvaltningens förfogande. Det är därför svårt att göra denna prognos innan dialogen är genomförd.

30 13 (13) Uppdatera genomförandeplanen med aktiviteter för 2016 Detta kan med fördel göras genom att revidera genomförandeplanen för 2015 utifrån rapporterade avvikelser och nya förutsättningar för verksamheten.

31 ÄRENDE 3

32 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHSK Västra Götalandsregionen Folkhögskoleförvaltningen Handläggare: Anders Ahlström Telefon: E-post: Till styrelsen för folkhögskolorna Prioriterade målområden för deltagarenkätsutvärdering 2016 Förslag till beslut 1. Styrelsen för folkhögskolorna beslutar att de prioriterade målområdena för analysen av deltagarenkäten 2016 är; - undervisningen tar tillvara mina egna kunskaper och erfarenheter, - vi deltagare kan påverka våra studier samt - frågor om hur jag kan använda informations- och kommunikationstekniker (datorer, IT och internet) Sammanfattning av ärendet Arbetet med att utvärdera skolornas undervisning sker varje år. Folkhögskoleförvaltningen har fått i uppdrag att skapa och genomföra en gemensam utvärdering för alla skolor i förvaltningen. Folkbildningens aktörer har tagit fram en enkät kallad FB kvalité som flera folkhögskolor i landet nyttjar. Förvaltningen har beslutat sig för att nyttja denna enkät. I samband med nyttjandet av enkäten öppnas möjligheter med jämförelser mellan våra folkhögskolor och andra folkhögskolor i landet. Den stora nyttan är emellertid att bevaka förändringar och förbättringar över tid för den egna verksamheten. Några av folkhögskolorna i förvaltningen har tidigare nyttjat samma enkät. Enkätens frågor är indelade i områden som är: deltagarnas mål och framtida nytta av folkhögskoleutbildningen folkhögskolans mål prioriterade samhällsfrågor I arbetet med att analysera resultatet av enkäten vill förvaltningen ha vägledning genom prioriterade målområden att fokusera analysen kring. Dessa målområden är utvalda mot bakgrund av folkhögskolornas tidigare utvärderingar. De frågeställningar som prioriteras 2016: Undervisningen tar tillvara mina egna kunskaper och erfarenheter Vi deltagare kan påverka våra studier. Frågor om hur jag kan använda informations- och kommunikationstekniker (datorer, IT och internet) Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhogskoleforvaltningen@vgregion.se

33 Datum Diarienummer FHSK (2) Beredning En arbetsgrupp bestående av representanter från varje skola har under ett års tid arbetat med att skapa former för gemensamt kvalitetsarbete. De har arbetet fram förslag på mall till verksamhetsplan och nu lägger förslag på gemensam enkät och prioriterade målområden för analysen av enkäten. Ledningsgruppen för folkhögskolorna ställer sig bakom de prioriterade målområdena. Den centrala samverkansgruppen hade inga synpunkter vid informationstillfället. Folkhögskoleförvaltningen Anders Ahlström Förvaltningschef Besluten skickas till Folkhögskoleförvaltningen, för genomförande

34 ÄRENDE 4

35 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHSK Västra Götalandsregionen Folkhögskoleförvaltningen Handläggare: Anders Ahlström Telefon: E-post: Till styrelsen för folkhögskolorna Remissvar nytt statsbidragssystem för folkhögskolor Förslag till beslut Styrelsen för folkhögskolorna beslutar att: 1. Styrelsen för folkhögskolorna beslutar att anta det förslag till remissvar om nytt statsbidragssystem för folkhögskolor som föreslagits. Sammanfattning av ärendet Ett förslag om förändrat system för statligt stöd till folkhögskolor är under beredning. I arbetet med att ta fram förslaget har ett antal hearings ägt rum m under 2015 där både politiska företrädare och tjänstemän har haft möjligheten att påverka innehåll och struktur. Förslaget till nytt statsbidragssystem för folkhögskolor är nu på remiss och yttrandet ska vara klart senast 3 april. Kommentarer till förslaget: Sidan 10 Folkhögskolan skall säkerställa att deltagare fyllt 18 år senast under det kalenderår kursen startar. - Utbudet av korta kurser kan förändras främst för ledarskapsutbildning och funktionsnedsatta där åldern för deltagarna hittills varit lägre än 18 år. Sidan 11 Varje allmän kurs och profilkurs har minst en huvudansvarig lärare som är anställd vid anordnande folkhögskola. - Vi ser ett bekymmer med att det dels definieras som att det ska vara en lärare som är huvudansvarig samt att den ska vara anställd vid anordnade folkhögskola. För vissa profilkurser krävs att folkhögskolan har en samverkan med organisation som har kompetens och kunnande inom området. I vissa fall kan det vara lämpligt att huvudansvaret ligger på den med mest kompetens. Vidare ser vi att en annan roll på skolan kan ha huvudansvaret för någon av kurserna, därför kan det vara lämpligt att inte begränsa ansvaret till lärare. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhogskoleforvaltningen@vgregion.se

36 Datum Diarienummer FHSK (3) Sidan 11 Högst 15 procent av kurstiden i allmän och profilkurser är praktik eller arbetsförlagda studier - Utmaningen för många av våra deltagare är att komma in på arbetsmarknaden efter sin studietid. Samtidigt vet vi att många av våra deltagare tillgodogör sig studier genom att arbeta praktiskt med lärandet genom praktik eller arbetsförlagt lärande. För att möte dessa deltagares behov och möjligheter har varje folkhögskola ett behov av att anpassa studieformen till det som passar deltagarens förutsättningar och möjligheter bäst. Denna begränsning till 15 procent motverkar på alla sätt denna möjlighet. Begränsningen motverkar samtidigt utvecklingen av folkhögskolan och vår målgrupp som har behov stort behov av att bilda sig genom lärande på arbetsplats. Exempelvis det arbetet som regeringen aviserar genom satsningen på yrkesutbildning inom bristyrken för folkhögskolor. Sidan 11 Deltagarna i allmän kurs och profilkurser ges tillgång till studie- och yrkesvägledning Deltagarna i allmän kurs och profilkurser ges tillgång till kurativt stöd - Vi ser behovet av att tydliggöra vad som avses med ges tillgång till. Avses att det ska finnas SYV, kurator och psykolog på plats eller att folkhögskolan kontaktat någon som kan komma till skolan om deltagare efterfrågar? Sidan 11 Allmän kurs ska årligen utgöra minst 15 procent av folkhögskolans rapporterade deltagarveckor - Denna procentsats bör öka avsevärt. Sidan 14 Statsbidrag ska inte användas till verksamhet som tillkommit på uppdrag - Inom ramen för rollfördelning inom Västra Götalandsregionen ger kulturnämnden uppdrag till folkhögskoleförvaltningen. I detta uppdrag preciseras hur folkbildningsuppdraget ska utföras och ska ses som huvudmannens ansvar för folkhögskolans inriktning. Folkhögskolorna i Västra Götalandsregionen har andra uppdrag där meningen ovan är självklar och tydlig. Det finns därför behov av ett förtydligande kring vad som avses med uppdrag i den begränsning som ges av villkoret. Sidan 15 Bidraget till korta kurser är 90 procent av ersättningsnivån per deltagarvecka för långa kurser - Vi ser positivt på att folkbildningsresurser nyttjas till främsta delen för allmän kurs och profilkurser. Sidan 16 5 procent av tillgängligt verksamhetsbidrag ska prövas för eventuell omfördelning årligen.

37 Datum Diarienummer FHSK (3) - Vi ser positivt på arbetet med omfördelning av verksamhetsbidragen. Samtidigt ser vi fram emot framtida dialog kring hur arbetet med omfördelningen ska göras. Sidan 16 Ett förhöjt bidrag ges för insatser gällande korttidsutbildade - Ännu ett område för specialstöd ger upphov till mer statistik och administrativt arbete. Vi ser positivt på att arbeta ännu mer med deltagare som har liten eller kort utbildningsbakgrund. Den stora möjligheten för denna grupp skulle öppna sig genom förändrade studiestödsregler snarare är ett statsbidragsvillkor för folkbildningen. Sidan 16, 17 En generell kommentar kring Stöd till korttidsutbildade, Tillgänglighatsbidrag och Språkligt stöd - Vi ser att de specialstöd för de gruppen som ovan nämns finns. Det leder till administration och hantering av deltagare för att rekvirera stöd. Vi ser möjligheten i att arbeta för mer generella system för fördelning av statligt stöd. Sidan 19 Ideella ledare kan högst utgöra 10 procent på allmän och profilkurser. - Vi ser att förändringen och begränsningen ger större möjlighet till jämförelser mellan huvudmän kopplat till lärartäthet. Beredning En grupp bestående av Berit Roman, Annika Jansson och Anders Ahlström har arbetat fram förslaget till remissvar. Samverkansgruppen tryckte på förtydligande av vad begreppet uppdrag innebär. De instämde samtidigt med förvaltningens synpunkter i alla delar. Folkhögskoleförvaltningen Anders Ahlström Förvaltningschef Bilaga Förslag Statsbidragsvillkor fhsk 2017 Besluten skickas till Folkhögskoleförvaltningen, för genomförande

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60