RESOLUTION PARLAMENTARISKA FÖRSAMLINGEN EU LATINAMERIKA. Utsikter för handelsförbindelserna mellan Europeiska unionen och Latinamerika

Transkript

1 PARLAMENTARISKA FÖRSAMLINGEN EU LATINAMERIKA RESOLUTION Utsikter för handelsförbindelserna mellan Europeiska unionen och Latinamerika på grundval av betänkandet från utskottet för ekonomiska, finansiella och handelsrelaterade frågor Medföredragande Europaparlamentet: Medföredragande Latinamerika/Västindien: María Muñiz De Urquiza (S&D) Oscar Arboleda Palacio (Parlandino) Torsdagen den 19 maj 2011 Montevideo (Uruguay) AT\ doc AP v05-00

2 Resolution av den 19 maj 2011 Montevideo (Uruguay) [på grundval av betänkandet från utskottet för ekonomiska, finansiella och handelsrelaterade frågor] Utsikter för handelsförbindelserna mellan Europeiska unionen och Latinamerika Parlamentariska församlingen EU Latinamerika utfärdar denna resolution med beaktande av sin förklaring av den 9 november 2006, med beaktande av sina resolutioner från den parlamentariska församlingen EU Latinamerika, i synnerhet av den 20 december 2007 om utmaningar och möjligheter till följd av globaliseringen för de ekonomiska och handelsrelaterade förbindelserna mellan EU-länderna och länderna i Latinamerika, av den 1 maj 2008 om utmaningar och möjligheter i Doharundan, av den 8 april 2009 om handel och klimatförändringar samt av den 15 maj 2010 om reformeringen av Världshandelsorganisationen, med beaktande av förklaringarna från de sex toppmöten mellan Latinamerikas, Västindiens samt EU:s stats och regeringschefer som hittills har hållits i Rio de Janeiro (28 29 juni 1999), Madrid (17 18 maj 2002), Guadalajara (28 29 maj 2004), Wien (11 13 maj 2006), Lima (15 17 maj 2008) och Madrid (18 maj 2010), med beaktande av de gemensamma uttalandena från det femte toppmötet EU Mexiko (16 maj 2010), det fjärde toppmötet EU Mercosur (17 maj 2010), det fjärde toppmötet EU Chile (17 maj 2010), det fjärde toppmötet EU Cariforum (17 maj 2010), det fjärde toppmötet EU Centralamerika (19 maj 2010) och toppmötet EU Andinska gemenskapen (19 maj 2010), med beaktande av Genèveavtalet om handel med bananer mellan Europeiska unionen och Brasilien, Colombia, Costa Rica, Ecuador, Guatemala, Honduras, Mexiko, Nicaragua, Panama, Peru och Venezuela samt av avtalet om handel med bananer mellan Europeiska unionen och Förenta staterna, som undertecknades den 15 december 2009 och ratificerades av Europaparlamentet den 3 februari 2011, med beaktande av avtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Republiken Chile å andra sidan, och partnerskapet för utveckling och innovation mellan Chile och EU, med beaktande av avtalet om ekonomiskt partnerskap, politisk samordning och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Mexikos förenta stater å andra sidan och av det strategiska partnerskapet mellan Mexiko och EU, med beaktande av de avslutade förhandlingarna om ett associeringsavtal mellan EU och Centralamerika, med beaktande av de avslutade förhandlingarna om ett flerparthandelsavtal mellan EU och Colombia och Peru, med beaktande av återupptagandet av förhandlingarna mellan EU och Mercosur om ett ambitiöst och balanserat associeringsavtal mellan dessa två regioner, AP v /10 AT\ doc

3 med beaktande av Marrakechavtalet om upprättande av WTO, med beaktande av deklarationerna från WTO:s ministerkonferens, vilka antogs i Doha den 14 november 2001 och i Hongkong den 18 december 2005, och av ordförandens sammanfattning som antogs i Genève den 2 december 2009, med beaktande av FN:s millenniedeklaration av den 8 september 2000, i vilken millennieutvecklingsmålen formuleras som kriterier som kollektivt fastställts av det internationella samfundet för att utrota fattigdomen, med beaktande av FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), Kyotoprotokollet och resultatet av den 15:e partskonferensen för UNFCCC i Köpenhamn 1, med beaktande av den 16:e partskonferensen för UNFCCC som hölls i Mexiko och där man lyckades komma fram till viktiga avtal om klimatförändringarna, när nu Kyotoprotokollet snart löper ut, med beaktande av deklarationen från det första toppmötet för Latinamerikas och EU:s civila luftfart i Rio de Janeiro i maj 2010, de horisontella avtalen för civil luftfart mellan EU och olika länder i Latinamerika, ingåendet av samförståndsavtalet om samarbete avseende flygledningstjänster mellan Mexiko och EU och de påbörjade förhandlingarna mellan Brasilien och EU i syfte att uppnå ett långtgående avtal om den civila luftfarten, med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomiska, finansiella och handelsrelaterade frågor, och av följande skäl: A. Latinamerika och Europeiska unionen förenas inte enbart av gemensamma värderingar och en gemensam historia och kultur, utan de har dessutom ingått ett strategiskt partnerskap som underbyggs av en rad bilaterala och regionala avtal i syfte att utvidga de befintliga avtalen och ingå nya. B. De västindiska länderna ingår i den grupp länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-länderna) med vilka EU har utvecklat särskilda förbindelser som går lika långt tillbaka som Romfördraget. C. EU har stärkt sina ekonomiska och handelsmässiga förbindelser med Latinamerika och blivit regionens näst viktigaste handelspartner och den främsta handelspartnern för Mercosur och Chile. EU-länderna utgör den främsta källan till utländska direktinvesteringar i Latinamerika och EU drar också till sig utländska direktinvesteringar från Latinamerika, främst från Brasilien, Chile och Venezuela. D. De senaste åren har de ekonomiska förbindelserna mellan Latinamerika och andra globala aktörer ökat avsevärt och dessa länder framstår som privilegierade partner för 1 UNFCCC:s utkast till beslut -/CP.15, Köpenhamnsöverenskommelsen, FCCC/CP/2009/L.7. AT\ doc 3/10 AP v05-00

4 latinamerikanska och västindiska länder, varför handelsavtal bör ses som livskraftiga verktyg för att på nytt balansera utvecklingen och öka utbytet mellan EU och Latinamerika. E. Olika utvecklingsnivåer och former för integration i den globala ekonomin är förklaringen till varför handeln mellan vissa EU-länder och länder i Latinamerika och Västindien är asymmetrisk när det gäller vilken sorts varor som exporteras och produktivitetsnivåerna. Handelsavtalen bör återspegla dessa asymmetrier och låta Latinamerika övergå från handel med råvaror till handel med varor med mervärde. F. Handelsutbytena mellan de båda regionerna, vilka har mer än fördubblats sedan 1990, är mycket koncentrerade och utvecklas i långsammare takt än utbytena mellan dessa regioner och andra delar av världen. G. Toppmötet EU Latinamerika och Västindien i Lima 2008 resulterade i att man formulerade huvudlinjerna i det biregionala strategiska samarbetet, med målsättningen att skapa ett nätverk av associeringsavtal mellan EU och de olika grupperna för subregional integration. Toppmötet EU Latinamerika och Västindien som hölls i Madrid i maj 2010 innebar ett stort steg framåt i dessa planer och gjorde det möjligt att återuppta alla de handelsförhandlingar med Latinamerika och Västindien som legat nere under de senaste åren. Det ledde till också till ett beslut om att återuppta förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och Mercosur, politiskt godkännande av ingåendet av ett heltäckande handelsavtal mellan EU, Peru och Colombia samt stöd för att avsluta förhandlingarna mellan EU och Centralamerika. H. I en föränderlig och globaliserad värld kommer öppnandet av marknaderna i världens främsta ekonomier alltid att vara en viktig motor för ekonomisk tillväxt. I. Inget land har åstadkommit en framgångsrik utveckling genom att vända ryggen åt internationell handel och långsiktiga kapitalrörelser, men ingen ekonomi har heller utvecklats enbart genom att öppna sig för utländsk handel och investeringar. De länder som lyckats har kombinerat de möjligheter som erbjuds på världsmarknaderna med inhemska investeringar och en strategi för institutionsuppbyggnad som främjar entreprenörsandan i landet. J. Ett framgångsrikt slutförande av Doharundan genom stöd för ett öppet, rättvist och regelbaserat multilateralt handelssystem kommer att inverka mycket positivt på den globala handeln och bör i synnerhet gynna utvecklingsländer. K. De bilaterala och interregionala handelsavtalen kompletterar WTO:s regler och inkluderar sociala och miljömässiga normer och, i vissa fall, företagens sociala ansvar, på ett område där de globala handelsförhandlingarna ännu inte lett till några större framsteg. L. Inrättandet av ett nätverk av heltäckande avtal som redan är i kraft, slutförhandlade eller under förhandling med olika grupper av latinamerikanska länder ska bidra till att förstärka samarbetet mellan de två kontinenterna och samtidigt lämna utrymme för regionala integrationsprocesser med olika hastigheter. AP v /10 AT\ doc

5 M. Flera Latinamerikanska länder har rankats bland de mest sårbara länderna för klimatförändringar i världen. Vidare bör man beakta den betydande inverkan av ökenspridnings- och avskogningsprocesserna samt ökningen av fenomen som cykloner och utrotning av arter som drabbar Latinamerika i stor utsträckning. Man bör också beakta konkreta, alarmerande och högst markanta exempel på det globala hot som klimatförändringen utgör, såsom tillståndet för Amazonas regnskogar och de risker som Andernas glaciärer utgör. N. Den civila luftfarten spelar en avgörande roll i förbindelserna mellan Latinamerika och EU och är av stor betydelse för återhämtningen av ekonomin i de båda regionerna i den rådande ekonomiska situationen. O. Handeln med bananer är koncentrerad till de multinationella företagen, som främst verkar i Latinamerika och som kontrollerar över 80 procent av världsmarknaden. 1. Parlamentariska församlingen betonar att handelspolitiken, i kombination med politisk dialog och samarbete, är ett av instrumenten för att uppnå målet med ett biregionalt strategiskt partnerskap mellan EU och Latinamerika. 2. Parlamentariska församlingen påpekar att regional integration är en mycket viktig process i Latinamerika för att anpassa sig till nya globala utmaningar. Församlingen framhåller i detta sammanhang den viktiga roll som Sydamerikanska nationernas union (Unasur) för närvarande spelar och välkomnar beslutet att bilda Gemenskapen för Latinamerikas och Västindiens stater (Celac). 3. Parlamentariska församlingen förespråkar att mer jämlika och rättvisa ekonomiska förbindelser upprättas i befolkningarnas och nationernas tjänst. Dessa ska stödja utvecklingen och samarbetet och bygga på jämlikhet mellan länderna, bildande av allianser och överenskommelser med länder från alla kontinenter om att bekämpa de djupa sociala orättvisorna och ojämlikheterna samt svält, sjukdomar och fattigdom. 4. Parlamentariska församlingen välkomnar utvecklingen i de latinamerikanska länder där en ny handelspolitik och en ny socioekonomisk politik, tillsammans med lämpliga interna och strukturella reformer, särskilt på det sociala området och på skatteområdet, har bidragit till att minska fattigdomen och ojämlikheterna, även om problemen fortfarande är stora trots dessa länders förbättrade Ginikoefficienter. Församlingen anser att dessa framsteg utgör ett exempel på de förutsättningar som bör föreligga för att handelspolitiken ska få en ökad fördelningseffekt. 5. Parlamentariska församlingen anser att landsbygdsområdena i Latinamerika i dag till stor del är underutnyttjade, vilket framför allt beror på det begränsade antalet ägare, i synnerhet stora ägare, av åkermark. Församlingen anser att kampen mot fattigdom och orättvisor och även mot den alltför höga befolkningskoncentrationen i tätorterna skulle kunna stödjas med konkreta åtgärder för att underlätta möjligheterna till ägande i landsbygdsområden. 6. Parlamentariska församlingen ser det som avgörande att Latinamerika i större utsträckning diversifierar sin handel som huvudsakligen baseras på råvaror och fortsätter att sträva efter en hållbar handel med varor och tjänster med ett högre mervärde för att kunna konkurrera AT\ doc 5/10 AP v05-00

6 internationellt. Handelsavtalen mellan EU och Latinamerika bör således garantera detta mål genom ett nära tekniskt samarbete och genom att upprätthålla och utveckla produktions- och förädlingsindustrin för livsmedel och andra förnödenheter. 7. Parlamentariska församlingen anser att EU och de latinamerikanska länderna måste göra vad de kan för att begränsa handelshinder för att underlätta handelsutbytet. Den omfattande reform av jordbruksexportsubventionerna som man åtog sig att göra under WTO:s Doharunda bör genomföras snarast möjligt. 8. Parlamentariska församlingen anser att avtalen om utbildning, yrkesutbildning och utbyte av teknik bör bidra till att minska heterogeniteten mellan Latinamerikas länder och till ett bättre utnyttjande av projekten för handelsutbyte med EU. 9. Parlamentariska församlingen efterlyser ett närmare samarbete mellan EU och Latinamerika i syfte att samordna insatserna för att få till stånd ett långtgående, rättvist och uttömmande WTO-avtal inom ramen för Doharundan. Detta bör ske i enlighet med principen om särskild och differentierad behandling av utvecklingsländerna, så att man på ett effektivt sätt kan bidra till att minska fattigdomen. Ett öppet, rättvist och regelbaserat multilateralt handelssystem kommer att bidra till en återhämtning av världsekonomin från den ekonomiska krisen samt främja tillväxt och en hållbar utveckling. 10. Parlamentariska församlingen föreslår som ett långsiktigt mål att samma sociala, miljömässiga, sanitära och tekniska standarder samt ekonomiska kvalitetsnormer ska gälla inom näringslivet i såväl EU som Latinamerika, så att man kan förhindra konkurrens som bygger på allt lägre standarder ( race to the bottom ). Församlingen anser att handelsrelaterat stöd bör vara ett tilläggsstöd till det officiella utvecklingsstödet och att man bör mobilisera resurser för att finansiera program som ger lokala och regionala produktionsmöjligheter för att trygga livsmedelsförsörjningen, främja den lokala livsmedelsproduktionen och garantera en hållbar tillgång till marknaderna för regionerna samt för små producenter och små och medelstora företag. Stödet borde också hjälpa små producenter att minska omkostnaderna för att följa reglerings- och kvalitetsnormerna och program borde dessutom utvecklas för att hjälpa små och medelstora företag med inspektion, tester och officiell certifiering. 11. Parlamentariska församlingen framhåller vikten av att tillämpa miljöbestämmelser och bestämmelser om spårbarhet och livsmedelssäkerhet på importerade jordbruksprodukter inom ramen för samarbetsavtalen mellan EU och de latinamerikanska länderna. 12.Parlamentariska församlingen uppmanar sina latinamerikanska partner att minska transaktionskostnaderna, framför allt genom att bekämpa korruptionen. 13. Parlamentariska församlingen framhåller att uppfyllandet av FN:s millennieutvecklingsmål är en mycket viktig målsättning, som även bör integreras i de pågående multilaterala och bilaterala handelsförhandlingarna. Församlingen understryker att om de förnyade åtagandena som gjordes i Madridförklaringen om millennieutvecklingsmålen ska kunna uppnås och den globala fattigdomen ska kunna utrotas krävs det en rättvis handelsmiljö, i vilken utvecklingsländerna i Latinamerika har en reell tillgång till de utvecklade ländernas AP v /10 AT\ doc

7 marknader, och att denna tillgång utökas successivt, med särskild tonvikt på främjandet av det lokala näringslivet som består av framför allt små och medelstora företag. Handelsmetoderna bör respektera arbetsrättigheter, mänskliga rättigheter, social utveckling, miljöskyddsbestämmelser och övergången till ekonomiska modeller som underlättar en bättre fördelning av tillgångarna, minskad användning av icke-förnybara naturresurser som kan skada miljön, livsmedelssäkerhet och främjande av lokal livsmedelsproduktion. 14. Parlamentariska församlingen välkomnar det faktum att Madridförklaringen uttryckligen erkänner principen om länders suveränitet när det gäller förvaltningen och regleringen av naturresurser, och påpekar att hänsyn bör tas till hållbarhetskriterier. 15. Parlamentariska församlingen konstaterar att WTO-avtalet om handel med bananer slutgiltigt satte punkt för en långvarig tvist mellan EU och Latinamerika, att det kan främja förhandlingarna inom ramen för Doharundan och att det har bidragit till att förhandlingarna om avtalen med Centralamerika, Colombia och Peru har slutförts. Parlamentariska församlingen anser att det med tanke på avregleringstendenserna på den internationella bananmarknaden bör vidtas åtgärder för att förbättra konkurrenskraften för missgynnade producenter i avlägset belägna områden och på öar samt för att främja traditionella och hållbara kvalitetsverksamheter som respekterar sociala och miljömässiga standarder. 16. Parlamentariska församlingen välkomnar införandet av en människorättsklausul i de bilaterala avtalen som gör det möjligt att omedelbart och unilateralt säga upp ett avtal vid brott mot de mänskliga rättigheterna, vilket innebär en klar förbättring jämfört med det allmänna preferenssystemet (SPG +). Församlingen välkomnar också införandet av dels sociala klausuler som föreskriver ratificering och genomförande av Internationella arbetsorganisationens (ILO:s) grundläggande standarder, dels miljöklausuler om deltagande i ett multilateralt system för bekämpning av klimatförändringar. Församlingen erinrar dock om att uppfyllandet av dessa klausuler borde vara bindande, och att det i avtalen borde införlivas mekanismer för medverkan i form av övervakning. 17. Parlamentariska församlingen efterlyser en strategi för effektiv reglering av kapitalmarknaderna som straffar de multinationella företagens omlokaliseringar, beskattar de finansiella transaktionerna och sätter stopp för skatteparadisen. 18. Parlamentariska församlingen framhåller den konstruktiva roll som EU:s företag med verksamhet i Latinamerika borde spela genom att tillämpa de mest krävande bestämmelserna för miljöskydd, socialt skydd och kvalitetskontroll, och genom att erbjuda anständiga löner och säkra anställningar. Församlingen erinrar om att EU i sin helhet och företag med säte i EU som bedriver verksamhet i Latinamerika borde tjäna som modell för agerandet i arbetslivet och i sin miljöhantering, genom öppenhet och respekt för de mänskliga rättigheterna som skyddar alla aktörer. Församlingen betonar att de europeiska multinationella företagen har stor betydelse för hur man ser på EU i regionen, och att de bör främja unionens värden genom att respektera principen om företagens sociala ansvar. 19. Parlamentariska församlingen anser att ett kapitel om en framåtsträvande hållbar utveckling är en väsentlig del av alla avtal. Församlingen anser vidare att ett forum för handel och hållbar utveckling, sammansatt av företrädare för arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer och specialiserade icke-statliga organisationer skulle kunna spela AT\ doc 7/10 AP v05-00

8 en värdefull roll för att se till att en större öppning av marknaden åtföljs av tydliga miljömässiga och sociala standarder. För att detta ska kunna ske är det nödvändigt att de organ som har i uppgift att förvalta avtalen (råd och kommittéer) ser forumet som ett rådgivande organ. 20. Parlamentariska församlingen vidhåller alla latinamerikanska ursprungsbefolkningars rätt att själva bestämma i vilken grad de vill integreras i den globala marknadsekonomin. Församlingen upprepar att det är nödvändigt att skydda ursprungsbefolkningarnas traditionella kunskaper och de sällsynta arter som finns i deras territorier, genom intensifierade ansträngningar inom ramen för konventionen om biologisk mångfald, i enlighet med åtagandet i Madridförklaringen. 21. Församlingen välkomnar undertecknandet av associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika som ett första exempel på ett avtal mellan de två regionerna. Detta avtal bör, med lämpliga kompletterande åtgärder, kunna bidra till en hållbar utveckling och en fortsatt regional integration. 22. Parlamentariska församlingen välkomnar att förhandlingarna om ett flerparthandelsavtal mellan EU och Colombia och Peru har slutförts, som nu ska ratificeras av de berörda parlamenten. Församlingen påpekar dock att EU fortfarande är öppet för förhandlingar med Bolivia och Ecuador efter det att man övergett de avbrutna blockförhandlingarna och uppmanar därför berörda parter att vidta nödvändiga och lämpliga åtgärder för att övervinna de hinder som finns och arbeta för ett framtida associeringsavtal med alla länder i Andinska gemenskapen. 23. Parlamentariska församlingen stöder återupptagandet, efter toppmötet i Madrid 2010, av förhandlingarna om ett associeringsavtal mellan EU och Mercosur. När detta associeringsavtal ingås kommer det att vara ett av världens mest långtgående biregionala avtal. Församlingen är medveten om att ett balanserat slutresultat för båda parter måste åstadkommas genom att man ser till att full hänsyn tas till den globala ekonomins senaste utveckling och till globala miljöutmaningar och de krav och farhågor som olika parlament och det civila samhället har uttryckt. 24. Parlamentariska församlingen betonar dock att handelsavtalet mellan EU och Mercosur måste vara ambitiöst och balanserat på jordbruksområdet, när det gäller ömsesidighet i handeln, respekt för hälso- och miljönormer och skydd för små livsmedelsproducenter. 25. Parlamentariska församlingen välkomnar undertecknandet av avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Cariforum den 15 oktober Församlingen anser att det är ett viktigt redskap för att främja de berörda västindiska ländernas utveckling genom ett ökat handelsutbyte med EU. De behöriga organ som inrättas genom avtalet uppmanas därför att säkra ett korrekt och effektivt genomförande av avtalet med målet att främja en hållbar utveckling i den västindiska regionen. AP v /10 AT\ doc

9 26. Parlamentariska församlingen stöder färdplanen och arbetsprogrammet för partnerskapet för utveckling och innovation mellan EU och Chile och en ömsesidigt tillfredsställande utvidgning av handeln med varor och tjänster inom ramen för associeringsavtalet, som sedan 2003 har gjort det möjligt att mer än fördubbla handeln mellan Chile och EU. Församlingen anser att ett lämpligt, flexibelt och balanserat utnyttjande av översynsklausulen ger konkreta möjligheter att fördjupa associeringsavtalets handelspelare och att hantera de nya möjligheterna och utmaningarna i de bilaterala handelsförbindelserna på ett effektivt sätt. 27. Parlamentariska församlingen stöder godkännandet av den gemensamma genomförandeplanen för det strategiska partnerskapet mellan EU och Mexiko och förhandlingarna om en långtgående modernisering av handelsförbindelserna, i syfte att kunna utnyttja den största potentialen i associeringsavtalet mellan EU och Mexiko, som sedan det trädde i kraft har gjort det möjligt att öka handelsutbytet med 122 procent. Församlingen förlitar sig på att detta avtal kommer att fortsätta att stimulera handelsförbindelserna både kvantitativt och kvalitativt mellan de båda parterna. 28. Parlamentariska församlingen anser att det allmänna preferenssystemet bör stärkas ytterligare genom nästa omarbetning för att göra det mer effektivt och stabilt och se till att alla berörda parter kan dra nytta av fördelarna med detta preferenssystem. 29. Parlamentariska församlingen välkomnar skapandet av Stiftelsen EU Latinamerika/Västindien som kommer att bli till nytta även för handeln för att stärka den biregionala associeringen, främja dess synlighet och sprida hela dess potential. 30. Parlamentariska församlingen upprepar behovet av att aktivt och konkret stödja de utvecklingsländer som använder sig av de så kallade flexibilitetsbestämmelserna i Trips-avtalet för att kunna erbjuda läkemedel till överkomliga priser inom ramen för sina nationella folkhälsoprogram. Församlingen anser att det är angeläget att reformera avtalen om immateriella rättigheter för att ge de minst utvecklade länderna tillgång till läkemedel mot epidemier, t.ex. hiv, tuberkulos och malaria. 31. Parlamentariska församlingen stöder Europeiska investeringsbankens (EIB) utlåning i Asien och Latinamerika (ALA) och betonar att EIB under det gällande mandatet (ALA IV), som gäller perioden , får låna ut upp till 2,8 miljarder euro till latinamerikanska länder för finansiering av åtgärder för att stödja EU:s samarbetsstrategier i dessa regioner och komplettera EU:s övriga utvecklings- och samarbetsprogram och instrument där. 32. Parlamentariska församlingen beklagar utbredningen av biologisk stöld, särskilt i Amazonasregionen. Församlingen kräver att traditionella kunskaper ska erkännas i avtalen och att samarbetsmekanismer införs för att främja tekniköverföring, tekniskt stöd och kapacitetsuppbyggnad. 33. Parlamentariska församlingen stöder upphävandet av embargot mot Kuba i enlighet med resolutionerna från FN:s säkerhetsråd. AT\ doc 9/10 AP v05-00

10 34. Parlamentariska församlingen anser att flygtrafiken kan bidra till att öka handels- och turistutbytet mellan Latinamerika och EU och rekommenderar ett förstärkt samarbete mellan Latinamerika och EU avseende miljöskydd, säkerhet och effektivitet i flygtransporterna genom särskilda program. * * * 35. Parlamentariska församlingen uppdrar åt sina medordförande att översända denna resolution till Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen, parlamenten i EU:s medlemsstater och i länderna i Latinamerika och Västindien, Latinamerikanska parlamentet, Centralamerikanska parlamentet, Andinska parlamentet, Mercosurs parlament, Andinska gemenskapens sekretariat, Mercosurs ständiga representantkommitté och det latinamerikanska ekonomiska systemets ständiga sekretariat samt till generalsekreterarna för OAS, Unasur respektive FN. AP v /10 AT\ doc