FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Transkript

1 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för ekonomisk utveckling, finanser och handel FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om IKT-baserat företagande och dess inverkan på utvecklingen i AVS-länderna Utskottet för ekonomisk utveckling, finanser och handel Medföredragande: Rabindre T. Parmessar (Surinam) och Younous Omarjee DEL A: UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION DR\ doc AP/ /A

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida PROTOKOLLSIDA... 3 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION... 4 MOTIVERING (offentliggörs separat) AP/ /A 2/8 DR\ doc

3 PROTOKOLLSIDA Vid sitt sammanträde den 19 november 2011 gav den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingens presidium utskottet för ekonomisk utveckling, finanser och handel i uppdrag att, i enlighet med artikel 2.8 i arbetsordningen, utarbeta en rapport om IKT-baserat företagande och dess inverkan på utvecklingen i AVS-länderna. Vid sitt sammanträde den 22 mars 2012 utsåg utskottet för ekonomisk utveckling, finanser och handel Rabindre T. Parmessar (Surinam) till medföredragande för AVS-länderna och Younous Omarjee till medföredragande för EU. Vid sitt sammanträde den 20 september 2012 tog utskottet för ekonomisk utveckling, finanser och handel del av förslaget till betänkande. Vid det sistnämnda sammanträdet antog utskottet nedanstående utkast till resolutionsförslag. Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen:... Resolutionen ingavs den... DR\ doc 3/8 AP/ /A

4 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION om IKT-baserat företagande och dess inverkan på utvecklingen i AVS-länderna Den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen utfärdar denna resolution med beaktande av sammanträdet i Paramaribo (Surinam) den november 2012, med beaktande av artikel 18.1 i arbetsordningen, med beaktande av AVS EU-partnerskapsavtalet ( Cotonouavtalet ) och i synnerhet artikel 21.1 b om utveckling av entreprenörsförmåga och företagskultur, artikel 23 g om ekonomisk och teknisk infrastruktur samt tjänster inom dessa områden, inbegripet transport, telekommunikationssystem, kommunikationstjänster och utveckling av informationssamhället och artikel 43 om informations- och kommunikationsteknik samt informationssamhället, med beaktande av det beslut om socioekonomisk omvandling och infrastrukturutveckling i Afrika avseende sektorerna energi, järnvägar, vägar och IKT, som antogs av den femtonde ordinarie sessionen av Afrikanska unionens konferens den 27 juli 2010 i Kampala, Uganda (Doc. Assembly/AU/17(XV) Add.4), med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet Informations- och kommunikationsteknik och utvecklingen Informations- och kommunikationsteknikens roll inom EG:s utvecklingspolitik (COM(2001) 770 final av den 14 december 2001), med beaktande av Unctads elfte flerpartspartnerskap, IKT för utveckling, som inrättades vid elfte sessionen av FN:s konferens om handel och utveckling (Unctad) i São Paulo den juni 2004, med beaktande av rapporten om utvecklingen av bredband 2012 från ITU/Unescos bredbandskommitté för digital utveckling till FN:s generalförsamling från september 2012, med beaktande av den gemensamma strategin EU Afrika och dess handlingsplan , och av dess partnerskap avseende vetenskap, informationssamhället och rymden, som antogs vid det tredje toppmötet för statschefer från EU Afrika i Tripoli i november 2010, med beaktande av Världsbankens strategi för informations- och kommunikationsteknikssektorn 2011, AP/ /A 4/8 DR\ doc

5 med beaktande av resolutionen från Interparlamentariska unionen om den nya informations- och kommunikationsteknikens bidrag till goda styrelseformer, ökad parlamentarisk demokrati och bättre förvaltning av globaliseringen, som antogs vid Interparlamentariska unionens 109:e sammankomst i Genève den 3 oktober 2003, med beaktande av Caricoms agenda för konnektivitet som antogs 2003, med beaktande av Stillahavsöarnas plan för IKT-politik och IKT-strategi, som antogs av ledarna för Stillahavsöarnas forum 2000, och av följande skäl: A. IKT kan vara ett viktigt verktyg för utveckling och ekonomisk tillväxt. För att utnyttja de gränsöverskridande egenskaperna hos IKT och dess potential när det gäller att bidra till uppnåendet av det internationella samfundets utvecklingsmål såsom dessa anges i millenniedeklarationen, måste IKT-verksamhet även integreras i programmen för utvecklingsbistånd. B. Det är också viktigt att komma ihåg att de nordliga och ekonomiskt utvecklade ländernas ekonomiska världsherravälde skapades långt före utvecklingen av IKT, och att dessa länders avancerade tekniska produktion samt konsumtion av IKT snarare är ett resultat av deras ekonomiska framsteg än den primära orsaken till dessa. C. Tillgång och anslutningsmöjligheter till IKT är inte viktigt för själva tekniken, utan snarare för att integrera utvecklingsländer som genomgår en ekonomisk omvandling i det globala kunskapssamhället genom att bidra till uppnåendet av de sociala, ekonomiska och kulturella målen i dessa länder och till en ökad effektivitet och tillväxt inom viktiga sektorer av deras ekonomi. IKT kan tillämpas på många olika sätt över sektorsgränser inom jordbruk, befolkningsfrågor, hälsa och utbildning, miljö, förebyggande och hantering av katastrofer, kultur och konst, egenmakt för medborgarna och styrelseformer, utbyte av information och kunskap, skapande av sysselsättning, transport, industri, handel och finans. D. IKT är en strategisk faktor och måste systematiskt integreras i såväl utvecklingsplaner som programprioriteringar. E. IKT har en djupgående och indirekt inverkan på AVS-medborgarnas politiska, ekonomiska, sociala, kulturella och vardagliga liv, bland annat vad gäller skapandet av sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Därför måste de mest akuta utvecklingsbehoven fastställas och politiska lösningar utarbetas för att hantera dessa behov, och det krävs nationella och internationella åtaganden i form av exempelvis en utvecklingsinriktad politik. F. Inverkan av IKT och dess användning är i hög grad utbildningsrelaterad, och beror främst på läs- och skrivkunnigheten. Internet är således mer DR\ doc 5/8 AP/ /A

6 svårtillgängligt för en person med låg utbildning än exempelvis röstkommunikation. Läs- och skrivkunnighet måste vara ett nationellt mål om IKT ska kunna slå igenom och få effekt i många länder och samhällen. G. En stor del av befolkningen i ekonomiskt utvecklade länder har fortfarande dålig kunskap om och stor respekt för datorer och internet, och för icke-läs- och skrivkunniga samt ursprungsbefolkningar kommer det att ta flera generationer att övervinna detta hinder. H. Det sammanlagda antalet personer med tillgång till IKT ökar snabbt, men den digitala klyftan är ett faktum och visar på en allvarlig obalans i tillgången till eller användningen av IKT, särskilt i utvecklingsländerna. Bristen på resurser är ett stort hinder, men spridningen av IKT och dess utbredda användning kräver också grundläggande infrastruktur och utveckling av stödjande mänskliga resurser. I. Det måste medges att IKT också väcker allvarliga farhågor beträffande säkerhet och personlig integritet, missbruk för brottsliga ändamål, kulturell identitet, förlorade intäkter till förmån för e-handeln samt beträffande språk- och könshinder. Den tekniska klyftan skulle dock i viss mån kunna överbryggas utan genomgång av de traditionella utvecklingsskedena, men sådana lösningar förutsätter en viss befintlig välfärd eller utveckling av mänskliga resurser som saknas i många AVS-länder och befolkningsgrupper. J. Skyddet av personuppgifter måste garanteras för alla. 1. Den gemensamma parlamentariska församlingen gratulerar och stöder de AVS-länder som har gjort avsevärda framsteg när det gäller att främja IKT och garantera sina medborgares och företags tillgång och anslutningsmöjligheter till global kunskap. 2. Den gemensamma parlamentariska församlingen kräver att alla aktörer ska vidta gemensamma åtgärder för att hantera den befintliga klyftan mellan utvecklade länder och utvecklingsländer när det gäller tillgång till och användning av IKT, eftersom denna klyfta kan marginalisera utvecklingsländerna ytterligare. Församlingen efterlyser ett åtagande i fråga om såväl finansiella resurser som politisk vilja i AVS-länderna i syfte att skapa möjligheter för IKT-baserad konkurrenskraft för alla berörda nationella aktörer, däribland regeringar, näringslivet och det civila samhället i stort. 3. Den gemensamma parlamentariska församlingen påminner om att för att målet avseende en hållbar mänsklig utveckling ska kunna uppfyllas genom IKT, är nationellt och regionalt egenansvar för IKT-industrin i AVS-länderna avgörande, liksom behovet av infrastruktur, kapacitetsuppbyggnad och entreprenörskap på detta område. AP/ /A 6/8 DR\ doc

7 4. Den gemensamma parlamentariska församlingen bekräftar AVS-ländernas rätt att fastställa egna nationella och regionala strategier samt partnerskapsstrategier för IKT-utveckling. Församlingen uppmuntrar regeringarna att utarbeta rättsliga och institutionella ramar för att investera i och för att främja investeringar i IKT. Församlingen uppmanar AVS-länderna att öka IKT-infrastrukturens tillgänglighet, särskilt i avlägsna områden och på landsbygden, och att införliva IT-utbildning i läroplanerna inom offentliga utbildningsinstitutioner. Församlingen uppmanar AVS-länderna att investera i bredband och i dess integration i nationella och regionala utvecklingsstrategier. 5. Den gemensamma parlamentariska församlingen uppmanar AVS-ländernas regeringar att anta och genomföra lagar och lagstiftning för att tillämpa principen om skydd av personuppgifter. 6. Den gemensamma parlamentariska församlingen uppmuntrar till ett gränslöst, internationellt samarbete och ett globalt engagemang för att på ett mer effektivt sätt hantera centrala problem och utmaningar och göra det möjligt för företag, särskilt små och medelstora företag i AVS-länder, att mer effektivt integreras och delta i de snabbt utvecklande världsmarknaderna. Församlingen stöder ett effektivare utnyttjande och en utökad användning av IKT i AVS-länderna, vilket avsevärt skulle öka produktiviteten hos och därmed konkurrenskraften för AVS-ländernas näringsliv. Församlingen anser att insatser bör göras för att underlätta och främja informationsflödet och utbytet av erfarenheter och bästa praxis mellan utvecklingsländer, särskilt inom ramen för syd syd-samarbetet. 7. Den gemensamma parlamentariska församlingen betonar att främjande av kapacitetsuppbyggnad och innovativ användning av IKT också utgör ett särskilt tillfälle att övervinna utvecklingshindren på små och medelstora öar och i isolerade och avlägset belägna samhällen. Församlingen betonar också att det vore mycket gynnsamt för små och medelstora öar att utveckla strategier för uppbyggnad av IKT-kapacitet på regional nivå för att minska och dela kostnaderna för infrastrukturen. Församlingen anser att AVS-öar måste samarbeta med EU:s yttersta randområden och utomeuropeiska länder och territorier på IKT-området. 8. Den gemensamma parlamentariska församlingen uppmanar alla aktörer, däribland AVS-ländernas regeringar, att undersöka innovativa finansieringsmekanismer för att nå ut och skapa förutsättningar för att främja en mer effektiv användning av IKT för utveckling. Församlingen betonar att tillgången till information numera är avgörande för egenmakt och kunskap. 9. Den gemensamma parlamentariska församlingen efterlyser partnerskap, samarbete och initiativ till stöd för forskning, utbildning och viktig kompetensutveckling samt främjande av lokal IKT-innovation och utveckling av IKT-företagande i AVS-länderna, för att ändra balansförhållandena i fråga om inflytande och makt mellan nord nord och nord syd på IKT-området. DR\ doc 7/8 AP/ /A

8 10. Den gemensamma parlamentariska församlingen uppmanar EU och andra givare att öka anslagen till stöd för institutionell kapacitet i AVS-länder och AVS-regioner att inrätta ett informations- och kunskapssamhälle genom program som syftar till att utveckla AVS-medborgarnas, de offentliga institutionernas och företagens förmåga att tillhandahålla och få tillgång till samt hantera information och att tillämpa såväl globala som lokala kunskaper för att skapa utveckling. Församlingen anser att lokal kunskap och ett lokalt perspektiv gynnar utveckling och entreprenörskap och samtidigt garanterar att cyberrymden omfattar innehåll som speglar den kulturella och språkliga mångfalden i världen samt kvinnor, ungdomar, marginaliserade grupper och inhemska befolkningsgrupper. 11. Den gemensamma parlamentariska församlingen uppmuntrar AVS-länderna att inrätta öppnare, mer förutsägbara och möjliggörande ramar för givare och företag. Församlingen uppmanar AVS-länderna att vidta åtgärder för att införliva offentlig privata partnerskap inom IKT-sektorn i syfte att göra den tillgängligare och mindre kostsam. Församlingen stöder innovativa strategier med krav på ett större engagemang i den privata sektorn och finansieringsmekanismer för att aktivt nå ut och skapa förutsättningar för ett mer effektivt deltagande från alla aktörer i syfte att stimulera (exportera) tillväxten av tjänster som kan tillhandahållas digitalt (exempelvis datorrelaterade tjänster, affärs-, finans- och försäkringstjänster). 12. Den gemensamma parlamentariska församlingen uppmanar kommissionen att genomföra en bedömning av betydelsen av IKT för EU:s utvecklingspolitik och av de mer allmänna utvecklingsrelaterade, sociala, kulturella och ekonomiska effekterna av IKT i AVS-länderna i syfte att främja AVS-ländernas egenansvar för IKT-industrin samt utveckling och användning av lämpligt innehåll och av etiska och rättsliga ramar för att garantera en allmän tillgång till IKT och samtidigt skydda de grundläggande mänskliga rättigheterna. 13. Den gemensamma parlamentariska församlingen uppdrar åt sina medordförande att översända denna resolution till AVS EU:s ministerråd, Europaparlamentet, Europeiska kommissionen, ordförandeskapet för Europeiska unionens råd, Afrikanska unionen och Panafrikanska parlamentet. AP/ /A 8/8 DR\ doc