Miljökonsekvensbeskrivning av Länstransportplanen för Örebro län

Transkript

1 RAPPORT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Regionförbundet Örebro Miljökonsekvensbeskrivning av Länstransportplanen för Örebro län Uppdragsnummer Örebro Pontus Halldin 1 (46) repo02.docx RAPPORT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÖREBRO MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV LÄNSTRANSPORTPLANEN FÖR ÖREBRO LÄN

2 Error! Reference source not found. Sammanfattning 4 Läsanvisning 5 1 Bakgrund 6 2 Process och samråd kring miljökonsekvensbeskrivningen Syfte Regler och riktlinjer för miljöbedömningen Omfattning Samråd 7 3 Bedömningsgrunder 8 4 Avgränsning Tid Geografisk avgränsning Miljöaspekter 9 5 Inriktning av planen, dess sammanhang och alternativa alternativ Planförslag Alternativ till planen Nollalternativ Fördelning av resurser Länsplanens sammanhang 13 6 Miljökonsekvenser och trender av dagens transportsystem Klimatpåverkan Påverkan på hälsan Påverkan på landskap 16 7 Planens miljökonsekvenser Planens mål/strategier Bedömning av prioriteringar Bedömning av större åtgärder Utpekade åtgärder 22

3 7.3.2 Utpekade åtgärder och åtgärdsvalsstudier Bedömning av mindre åtgärder Kollektivtrafik Gång och cykelvägar Trafiksäkerhet och miljö Utvecklingsåtgärder och trafikverkets planering Enskilda Vägar 32 8 Samlad bedömning 33 9 Måluppfyllelse Återstående betydande miljöpåverkan av planen Klimat Hälsa Landskap Förslag på åtgärder Klimat Hälsa Landskap Uppföljning av planens miljöpåverkan 40 Bilagor 42 Bilaga 1 Källor 42 Bilaga 2 Transportpolitiska mål 44 Transportpolitikens mål och principer 44 Övergripande mål 44 Funktionsmålet för tillgänglighet 44 Hänsynsmålet säkerhet, miljö och hälsa. 45 Transportpolitiska principer 45 Bilaga 3 Fyrstegsprincipen 46 3 (46) repo02.docx RAPPORT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV LÄNSTRANSPORTPLANEN FÖR ÖREBRO LÄN

4 Error! Reference source not found. Sammanfattning Länstransportplanen är ett komplement till den nationella transportplanen för transportinfrastruktur. Den kan samtidigt ses som ett av regionens styrdokument för hållbar utveckling, under den övergripande Regionala utvecklingsstrategin för Örebroregionen och regional översiktlig planering (RÖP). Länsplanen bedöms alltid innebära betydande miljöpåverkan och kräver därför en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Miljöbedömningen görs utifrån vissa av de nationella miljömålen som ansetts relevanta samt det transportpolitiska målet. Miljöbedömningen fokuserar på aspekterna klimat, hälsa och landskap där det bedöms om planens åtgärder strävar mot en förbättrad utveckling av dessa aspekter. I den samlade bedömningen görs även en jämförelse mot ett nollalternativ. Nollalternativet äratt nuvarande plan fullföljs och fortsätter med liknande insatser under hela planperioden. Planen har fått en ändrad inriktning jämfört med tidigare plan, då den i högre utsträckning medger satsningar på andra trafikslag än trafik på väg och större avsättningar till kollektivtrafik, gång och cykelvägar samt utvecklingsåtgärder. Denna inriktning medger en mer hållbar utveckling med lägre klimatpåverkan än tidigare inriktning. Det i sig gör planen mer hållbar än tidigare. Dock krävs kompletterande åtgärder, som ligger utanför denna plans rådighet, för att få en överflyttning från bil till andra transportmedel. Sådana åtgärder begränsar möjligheten för bil, och i och med att denna plan medverkar till att förutsättningarna för alternativt resande förbättras skulle en kraftigare utveckling än tidigare mot hållbart resande vara möjligt. Mer än hälften av identifierade brister och utpekade åtgärder avser att förbättra trafiksituationen för biltrafiken, antingen genom ny vägsträckning eller att höja standarden, framkomligheten och trafiksäkerheten på befintliga prioriterade vägsträckningar. Dessa åtgärder hjälper inte till att uppfylla de nationella miljömålen, men går väl i linje med delar av det transportpolitiska målet. Ett alternativ till dessa åtgärder är att istället satsa på kollektivtrafikbefrämjande åtgärder. En sådan förändring av skulle medföra att planen skulle ge en större positiv miljöpåverkan än vad som nu är fallet. Den samlade bedömningen av planen är att planen i större utsträckning än tidigare främjar en miljömässigt hållbar utveckling, men att den fortsatt premierar ett bilburet resande och att det krävs kompletterande åtgärder för att även begränsa biltrafiken för att transportsystemet i Örebro få en totalt sett hållbar utveckling. Nedan jämförs planen med nollalternativet vilken är nuvarande plan

5 Miljökonsekvenser av länstransportplan Fokusområde Bedömning Kommentar Klimat + Planens förändrade inriktning mot alla trafikslag och ökade satsning på kollektivtrafik samt prioritering av kollektivtrafik bedöms sammantaget medverka till en positiv påverkan på utsläppen av klimatpåverkande gaser jämfört med nollalternativet. Hälsa (+) Planalternativet förbättrar trafiksäkerheten, ger förbättrade kommunikationsvägar samt ökad möjlighet till alternativa transportsätt. Skillnaden mot nollalternativet, föregående plan, är dock liten. Landskap (-) Påverkan beror i stor utsträckning på framtida utformning. Nya vägar och järnvägar ger större påverkan.mindre åtgärder ger begränsad påverkan. Läsanvisning Miljökonsekvensbeskrivningens sammanfattning ger en överblick över innehållet. De första kapitlen ger en allmän bakgrund till planen, miljöbedömningen och nuläget. Sedan följer konsekvensbeskrivningen av respektive objekt/åtgärdsområde. Detta följs av föreslagna åtgärder för att minska miljöpåverkan och en samlad slutlig bedömning av planens miljöpåverkan görs. Hur planen ska följas upp behandlas i sista kapitlet. Miljökonsekvensbeskrivningen tillhör länstransportplanen och därför har beskrivning en av respektive objekt/åtgärdsområde hållits kort. För utförligare beskrivning hänvisas läsaren till planen 5 (46) repo02.docx RAPPORT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV LÄNSTRANSPORTPLANEN FÖR ÖREBRO LÄN

6 Error! Reference source not found. 1 Bakgrund Direktiv för åtgärdsplaneringen anges i regeringens skrivelse (2012/13:119) Uppdrag att ta fram förslag till nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet och trafikslagsövergripande länstransportplaner för regional transportinfrastruktur. Åtgärderna kan användas för satsningar på järnväg, väg, flyg och sjöfart samt kollektivtrafik. Länstransportplanen för den regionala infrastrukturen i Örebroregionen visar regionens förutsättningar, framtida utmaningar och strategiska överväganden för transportsystemet. Enligt länstransportplanen fastställs ramarna för åtgärdsplaneringen för perioden Planen anger regionala och kommunala överväganden, samt prioriteringar för infrastrukturella objekt. Syftet med länstransportplanen är att visa hur fördelningen av medlen för perioden ser ut, vilka prioriteringar som gjort och varför. Planen omfattar investeringsbehoven för det regionala vägnätet, trafiksäkerhetsåtgärder, järnväg, byggande av stationer, terminaler, hållplatser och andra viktiga anläggningar, cykel- och gångåtgärder, åtgärder för ökad tillgänglighet i kollektivtrafiken för resenärer med funktionsnedsättning samt investeringar i flygplatser. Enligt planen kan regionen även använda sina medel till att medfinansiera nationell infrastruktur. Länstransportplanen inrättas på uppdrag av regeringen. Nationella mål och riktlinjer som ligger till grund för arbetet. För planeringsperioden har Örebro län preliminärt tilldelats 995 miljoner kronor att fördela på investerings- och underhållsåtgärder i transportsystemet. Den ekonomiska ramen ska fördelas inom åtgärder som, enligt regeringen ska: bidra till att uppfylla de transportpolitiska målen genom att de bl.a. ska vara samhällsekonomiskt effektiva, bidra till begränsad klimatpåverkan och bidra till optimal användning av transportsystemet. Enligt Miljöbalken (MB) ska länstransportplanen miljöbedömas.. Miljöbedömningen resulterar i en Miljökonsekvensbeskrivning. 2 Process och samråd kring miljökonsekvensbeskrivningen 2.1 Syfte Miljöbedömning är en process som görs som en del av arbetet med att utarbeta en länstransportplan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Samråd under arbetet med miljöbedömningen genomförs för att ge berörda myndigheter och allmänheten möjlighet till insyn och påverkan i arbetet med länstransportplanen. Resultatet av miljöbedömningen redovisas i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). MKB:n ska bland annat redovisa planens betydande miljöpåverkan och tydliggöra ställningstaganden under arbetet och motiv till vägval i processen.

7 I miljöbalkens 6 kap finns krav på att en miljöbedömning ska upprättas för planer som kan antas medföra betydande miljöpåverkan. I förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar finns angivet vilka planer som omfattas av kraven på miljöbedömning. En länsplan för regional infrastruktur antas enligt förordningen alltid medföra betydande miljöpåverkan och ska därför alltid miljöbedömas. Miljökonsekvensbeskrivningen syftar till att: Beskriva planens betydande miljöpåverkan och hur denna ska hanteras i planarbetet Möjliggöra en samlad bedömning av planens miljöpåverkan Beskriva hur miljömålen har beaktats vid utarbetandet av planförslaget Där så är möjligt redovisa förslag på åtgärder så att eventuella negativa effekter av planens betydande miljöpåverkan minskar eller helt kan undvikas Utgöraettbeslutsunderlagilänstransportplanen 2.2 Regler och riktlinjer för miljöbedömningen Miljöbalken 6 kap. 12anger de lagmässiga kraven för en miljöbedömning. Trafikverket har gett ut flera relevanta publikationer som använts i arbetet, t.ex.handbok för miljöbedömning av planer och program, Metodför miljöbedömning av planer och program inom transportsystemet och Effektsamband för vägtransportsystemet. 2.3 Omfattning Denna miljökonsekvensbeskrivning avser att beskriva de länsövergripande miljökonsekvenser som de strategiska prioriteringarna i länsplanen kan ge upphov till. Huvudsyftet är att ge en sammanvägd bild av planen som helhet. Mycket förenklade bedömningar av möjliga miljökonsekvenser för enskilda objekt i planen har tagits fram, i syfte att belysa miljöaspekterna redan när urvalet av åtgärder sker. För varje åtgärd som i sig kräver fullskalig MKB kommer detta ske i ett senare skede i processen. 2.4 Samråd Samråd om avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen har skett genom utskick till berörda kommuner och länsstyrelsen. Samråd kommer även att ske skett genom att miljökonsekvensbeskrivningen bifogats remissversionen av länstransportplanen. Inga synpunkter har framkommit vid samrådet. 7 (46) repo02.docx RAPPORT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV LÄNSTRANSPORTPLANEN FÖR ÖREBRO LÄN

8 Error! Reference source not found. Samråd kring planen och miljökonsekvensbeskrivningen sker under tiden 27 juni till 30 september Planen och miljökonsekvensbeskrivningen har därefter reviderats efter inkomna synpunkter. Planförslaget med miljökonsekvensbeskrivning lämnas till regeringen i december Bedömningsgrunder Miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn har beaktats i planen (6 kap 12 miljöbalken 1998:808). Följande mål kan anses vara de mest aktuella för länsplanen: Aktuella miljökvalitetsmål: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning (kväveoxider) Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Transportpolitiskt mål Regeringens övergripande mål för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det övergripande målet är uppdelat i ett funktionsmål för tillgänglighet och ett hänsynsmål för säkerhet, miljö och hälsa: Tillgänglighetsmålet: att transportsystemet ska ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet Hänsynsmålet: att transportsektorn ska bidra till att bryta beroendet av fossila drivmedel och öka energieffektiviteten, att antalet döda och skadade ska fortsatt minska och att miljökvalitetsmålen uppfylls och ökad hälsa nås Bedömningsgrunderna används vid den samlade bedömningen av planen. Vid bedömning av respektive åtgärds miljöpåverkan är dock dessa mål allt för omfattande för att kunna utgöra en effektiv grund för bedömning. Där har istället mer specificerade fokusområden tagits fram (se avsnitt 4). Målkonflikter Infrastrukturinvesteringar bidrar till ökad mobilitet och tillgänglighet och skapar förutsättningar för snabbare och effektivare resor och transporter. Den största andelen

9 resor och transporter sker på väg och Trafikverkets trafikprognoser visar fortsatt trafiktillväxt. När befolkningen och ekonomin växer ökar även efterfrågan på resor och transporter. För att möta en ökad efterfrågan byggs bland annat ny väginfrastruktur, vilket i sig genererar mer vägtrafik. När trafiken ökar så ökar även utsläppen av koldioxid, vilket motverkar riksdagens klimatmål. Här finns tydliga målkonflikter mellan miljömål och mål för tillgänglighet och ökad framkomlighet där exempelvis högre tillåtna hastigheter på vägarna också genererar ökade utsläpp av växthusgaser. Riksdagens trafikutskott har konstaterat att tydliga prioriteringar behöver göras när infrastrukturen byggs ut de närmaste åren. Beslut som vi fattar idag kommer att påverka transportmöjligheterna och därmed även exempelvis lokalisering av bostäder och arbetsplatser för en lång tid framöver. Utskottet slår fast att investeringar i ny infrastruktur sammantaget behöver bidra till att minska koldioxidutsläppen och att det krävs prioriteringar som bidrar till en sådan utveckling. 4 Avgränsning 4.1 Tid Miljöbedömningen har avgränsats till att omfatta miljökonsekvenser under planperioden, d.v.s I vissa fall förs även resonemang kring mer långsiktiga konsekvenser, fram mot år 2030 eller ännu senare. 4.2 Geografisk avgränsning Miljöbedömningen har begränsats till att primärt omfatta miljökonsekvenser inom Örebrolän. För de miljöaspekter där konsekvenserna berör ett större geografiskt område än det egna länet har ett mer nationellt eller globalt perspektiv använts. Det infrastruktursystem som ingår är väg, järnväg och cykelväg. 4.3 Miljöaspekter Miljömålen har i miljöbedömningen inte bara använts som en riktningsvisare för samhällets syn på ett eftersträvansvärt miljötillstånd och därmed en grund för att bedöma huruvida de miljökonsekvenser som uppstår är positiva eller negativa. De nationella och regionala miljökvalitetsmålen har även legat till grund för den metod för miljöbedömning av planer och program i transportsystemet som Trafikverket har tagit fram. Syftet är att koncentrera arbetet med den kommande miljökonsekvensbeskrivningen på de miljöfrågor som är mest relevanta. Även Regionförbundet i Örebro bedömer att länstransportplanen för perioden kan antas medföra betydande miljöpåverkan inom de fokusområden som Trafikverket föreslår och planen kommer att bedömas utifrån hur den bidrar till en positiv utveckling av respektive fokusområde: 9 (46) repo02.docx RAPPORT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV LÄNSTRANSPORTPLANEN FÖR ÖREBRO LÄN

10 Error! Reference source not found. Tabell 1 Trafikverkets föreslagna fokusområden och miljöaspekter i rapporten Allmänna utgångspunkter för förslag till miljöbedömningsgrunder. Fokusområde Miljöaspekt Definition Klimat Hälsa Landskap Klimatfaktorer Luft Människors hälsa Vatten Mark Materiella tillgångar Befolkning Djur- och växtliv, biologisk mångfald Utsläpp av växthusgaser Energianvändning Emissioner av luftföroreningar Luftkvalitet i tätort Störning i form av buller, luftförorening eller vibrationer Trafiksäkerhet Tillgång till utbud och aktiviteter Förorening av dricksvatten eller mark, strålning, byggskede Påverkan på vattenkvalitet både vid drift och i byggskede Förorening av mark som kan ge skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön Reella, fysiska strukturer av naturligt eller mänskligt ursprung som innehar eller möjliggör åtkomst till ekonomiska värden såsom avfall-/avfallshantering, areella näringar, social infrastruktur, transportinfrastruktur m.m.) Tillgänglighet till olika målpunker Avser främst befolkning utan tillgång till bil (barn, äldre, funktionshindrade) Mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem Landskap Forn- och kulturlämningar, annat kulturarv och bebyggelse Landskapets skala, struktur och visuell karaktär (topografi, riktning, öppenhet/slutenhet) Fysiska spår i landskapet av människors användning (mönster i landskapet, byggnader, fornlämningar m.m.) Ambitionen att ta in miljöaspekter i planeringsprocessen redan på ett mycket tidigt stadium innebär att bedömningen måste göras på en åtgärdsbeskrivning som ofta är mycket kortfattad och innehåller ett stort mått av osäkerhet. Miljöbedömningen har därför gjorts på en övergripande och strategisk nivå.

11 5 Inriktning av planen, alternativ och dess sammanhang 5.1 Planförslag För detaljerat innehåll i länstransportplan hänvisas till planen. Nedan görs en sammanfattning av planens innehåll Prioriteringarna i länsplanen är: Satsning på åtgärder för kollektivtrafik längs statligt vägnät, av kommuner och på järnväg. Prioritering av åtgärder för 100 km/h i de viktigaste pendlingsstråken och på vägar med stora trafikmängder. Medfinansiering av kommunala åtgärder i tätorterna prioriteras. Större handlingsfrihet med medel för utvecklingsåtgärder. Fortsatt utbyggnad av cykelåtgärder i tätorter, på viktiga delsträckor längs statligt vägnät och i anslutning till större kollektivtrafiknoder. 5.2 Alternativ till planen Ambitionen har varit att integrera miljöbedömningen i planarbetet tidigt och på ett tydligt och praktiskt sätt. En del åtgärder har valts bort och andra har prioriterats bl.a. av miljöskäl. Ett alternativ till framtagen plan är att inte vidta några ytterligare åtgärder på vägar än redan inplanerade åtgärder som ändå kommer att utföras innan fastställande av den nya planenför De frigjorda medlen skulle istället kunna användas till att förbättra effektiviteten och tillgängligheten till kollektivtrafik på väg och järnväg. 5.3 Nollalternativ I 6 kap.12 miljöbalkenstår att miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen, programmet eller ändringen inte genomförs. Detta alternativ utgör ett så kallat nollalternativ som övriga alternativ ska kunna jämföras emot för att på så sätt kunna jämföra respektive alternativs konsekvenser. Enligt Naturvårdsverket (Naturvårdsverket 2009) är nollalternativet inte en beskrivning av aktuella förhållanden och inte heller endast en framskrivning av aktuella förhållanden när inga åtgärder vidtas. Istället inkluderas de åtgärder och den förändring som kan förväntas genomföras även om ingen ny plan antas. Nollalternativet innebär i denna miljöbedömning det tillstånd som skulle bli följden om Länstransportplan förörebro län inte antas. Inriktningen i länstransportplan för Örebro län behålls därmed. Investeringar under perioden bedöms i nollalternativet fortsätta i en omfattning och inriktning som liknar perioden (46) repo02.docx RAPPORT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV LÄNSTRANSPORTPLANEN FÖR ÖREBRO LÄN

12 Error! Reference source not found. 2013, eftersom den inriktningen är politiskt förankrad och antagen hos både kommunerna, länet och beviljats statliga medel. Vid den förenklade bedömningen av respektive objekts konsekvenser och måluppfyllelse har nollalternativet dock varit att åtgärden inte genomförs. 5.4 Fördelning av resurser I tabellen nedan redovisas en fördelning av resurser i nollalternativet, planen för samt en alternativ fördelning. Tabell 5.1 sammanställning av fördelning av pengar i nollalternativet nu liggande länstransportplan , planförslaget samt alternativet till plan. 1. Ny och ombyggnad,större åtgärder 2. Ny och ombyggnad av järnväg/tillgängliggörande av noder för kollektivtrafik fördelade på större åtgärder eller mindre åtgärder i potterna nedan. 3. Potter totalt Nollalt Plan (miljkr) Plan (miljkr) Alternativ till plan (miljkr) 623,5** 643* 300* - Kollektivtrafik 106, Cykelvägar Trafiksäkerhet 52, Utvecklingsåtgärder Trafikverkets planering Enskilda vägar TOTALT *Varav ca 300 miljoner kr är låsta i projekt som kommer att inledas innan denna plan antas. **Här ingår bara vägprojekt till skillnad från plan där alla typer av trafikslag ingår.

13 5.5 Länsplanens sammanhang En väl fungerande åtgärdsplanering kräver god samordning av gemensamma utgångspunkter och strategier av alla berörda. Länsplanen ska vara trafikslagslagsövergripande och bidra till att befintligt transportsystem används på bästa tänkbara sätt utifrån en fyrstegsprincip. Det finns andra planer, program och strategier med uppsatta mål som kan samspela med länstransportplanen, samtidigt finns det en risk för målkonflikter med dessa. Några av de viktigaste är de nationella och regionala miljömålen och klimatstrategin, Regional utvecklingsstrategi och kommunala översiktsplaner. Regional utvecklingsstrategi för Örebroregionen Planen har antagits av regionfullmäktige och i planen finns flera mål som berör transportsystemet. Bl.a. utvecklings och effektiviseringsmål beträffande kollektivtrafiken. Energi- och klimatprogram för Örebro län antogs av regionfullmäktige Syftet med energi- och klimatprogrammet är att styra inriktningen på verksamheter vid Länsstyrelsen i Örebro län och Regionförbundet Örebro och är en del i länsstyrelsens arbete för att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen. Programmet ska vara vägledande för länets kommuneroch landsting samt inspirera företag och andra organisationer. Målet är att tillsammans arbeta för attörebro län når uppsatta energi- och klimatmål och att bidra till en hållbar samhällsutveckling. Energi-ochklimatprogrammet är ett förtydligande av den ekologiska dimensionen i den regionalautvecklingsstrategin. Programmet beskriver hur länet ska nå miljökvalitetsmålet Begränsadklimatpåverkan och är därmed betydelsefullt för miljömålsarbetet i länets kommuner.enligt programmets transportrubrik ska medlen i Länstransportplanen fördelas på så vis att ett klimatsmart och transporteffektivt samhälle främjas. Arbetspendlingen ska inriktas mot kollektiva färdmedel, och andelen fordon med låga koldioxidutsläpp ska öka. I programmet hävdas en viktig faktor vara att samordna Länstransportplanens åtgärder med kommunernas översiktsplanering. Genom en ökad samordning blir det i större utsträckning möjligt att nå målen om transportsnålare tätorter och ökad andel resande med kollektivtrafik och cykel. Regionalt trafikförsörjningsprogram I programmet(örebro läns landsting 2012) framgår att framtidens kollektivtrafik bör bli snabbare och effektivare för att människor ska pendla mer istället för att åka bil. I programmet finns det utpekade stråk för stomnät, regionala och storregionala stråk samt för närtrafik. Stomnätet ska bestå av expressbussar och tågtrafik med få stopp för snabb arbetspendling och de ska även bidra till regionförstoring. De regionala stråken trafikeras med buss och ska underlätta för goda anslutningsmöjligheter till stomnätet medan de storregionala stråken ska trafikeras med tåg och vara Örebroregionens förbindelser till närliggande regioner. Närtrafikens uppgift ska vara att öka tillgängligheten till exempelvis affärer, skolor, vårdinrättningar etc. samt ge resor till bytespunkter för vidare färd med den övriga kollektivtrafiken. Mål finns uppsatta till Bl.a ska antalet arbetspendlande med kollektivtrafiken fördubblats jämfört med 2006 och kopplingen ska stärkas mellan cykel och kollektivtrafik. 13 (46) repo02.docx RAPPORT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV LÄNSTRANSPORTPLANEN FÖR ÖREBRO LÄN

14 Error! Reference source not found. Regional översiktlig planering Hur den fysiska miljön bör planeras för att nå de mål som satts upp i utvecklingsstrategin beskrivs i Regional översiktlig planering rumsligt perspektiv på utvecklingsstrategi för Örebroregionen (RÖP). RÖP:en fokuserar på tre områden: Regionförstoring och hållbart pendlande Hållbar tätortsutveckling och levande landsbygd Etableringslägen och transporter Enligt området Regionförstoring och hållbart pendlande bör restiderna från Örebro till andra, större regioner reduceras. För att Örebroregionen ska kunna växa måste kommunikationerna till och från Stockholm, Göteborg och Oslo prioriteras. Det är dock viktigt att inte förglömma kommunikationerna inom regionen, där exempelvis Länspendeln (Norabanan) och Nobelbanan pekas ut som viktiga objekt. Under rubriken Hållbar tätortsutveckling och levande landsbygd går att läsa om målet att inflyttningen ska öka i länets samtliga kommuner. I detta är en viktig del att förtäta i stationsorter. Detta handlar bland annat om att förlägga ny bebyggelse i nära anslutning till ortens järnvägsstation/hållplats. För att uppfylla målen som beskrivs i området Etableringslägen och transporter blir, enligt RÖP:en, investeringar i godstransportsystemet viktiga. För att nya företag ska etablera sig i regionen förutsätts effektiva godstransporter. I ett effektivt godstransportsystem säkras leveranser till och från regionen, samtidigt som transporternas negativa miljöpåverkan minskar. Övrigt Länstransportplanen kan komma att ange förutsättningarna för andra framtida planer och program, såsom översikts- och detaljplaner samt regionplaner.

15 6 Miljökonsekvenser av dagens transportsystem 6.1 Dagens transportsystem Befolkningsutvecklingen i Örebro län har haft en positiv trend sedan slutet av 1990-talet, och denna utveckling förväntas fortgå även i framtiden. Det regionala målet för befolkningsutveckling i Örebroregionen är personer. Trafikprognoserna visar att länet står inför stora utmaningar vad gäller trafikens utveckling. Samtidigt som en stadig tillväxt förväntas i Örebro kommun pågår en långsam avfolkning i flera av de mindre kommunerna i länet. En av utmaningarna blir därmed att å ena sidan hitta transportlösningar som kan tillfredsställa det ökade transportbehövet i städerna, och å andra sidan garantera tillgänglighet till de småorter där antalet resande minskar. Det finns två etappmål för Örebroregionen med direkt koppling till transporter (Landstinget Örebro län 2012): År 2015 sker 25 procent av arbetspendlingsresorna med kollektivtrafiken. År 2020 drivs all kollektivtrafik med förnyelsebara drivmedel. För närvarande sker omkring 85 % av pendlingen i Örebroregionen med bilar (2011). För att uppnå målet måste pendlingen med bil minska med närmare 12 %. Trots att människor idag pendlar allt längre sträckor mellan hem och arbete har pendlingen med kollektivtrafik inte ökat i samma utsträckning. Ungefär hälften av alla bilresor i länet är kortare än fem kilometer. I tätorter är cirka procent av bilresorna kortare än tre till fyra kilometer. Majoriteten av dessa resor bör kunna ersättas med cykel eller kollektivtrafik. Stora hastighetsförbättringar har skett för tågtrafiken under de senaste åren och ytterligare förbättringspotential finns. Kollektivtrafik på järnväg bedöms därmed ha större potential att erbjuda goda förutsättningar för arbetspendling i regionen, jämfört med biltrafik. Enligt nuvarande prognos bedöms ökningen i antalet godstransporter på väg bli större än för järnvägstransporter. Detta kan dock förändras med järnvägssatsningar. Om kapaciteten byggs ut på sträckan Hallsberg - Degerön samt Storvik - Avesta - Frövi kan ökningen av gods på järnväg, relativt sett, nästan fördubblas. 6.2 Klimatpåverkan Transportsektorn står för knappt 40 procent (2011) av de klimatpåverkande utsläppen i länet. Utsläppen ökade med åtta procent under perioden och trenden är en fortsatt ökande. Huvuddelen av transportsektorns utsläpp kommer från vägtrafiken i länet. Av vägtrafiken stod persontrafiken för ca 60 % av koldioxidutsläppen år Trots att bilarna generellt sett blivit mer bränslesnåla, och andelen fordon som drivs med förnybara bränslen har ökat något, medför det ökade tranportbehovet en fortsatt stigande klimatpåverkan från denna sektor. 15 (46) repo02.docx RAPPORT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV LÄNSTRANSPORTPLANEN FÖR ÖREBRO LÄN

16 Error! Reference source not found. För att nå de nationella klimatmålen behöver biltrafiken minska med 20 procent till 2030, jämför med Samtidigt som fordonen behöver bli energieffektivare och drivas på högre andel förnybara bränslen. Förväntningarna på fordonens tekniska utveckling och utvecklingen av alternativa drivmedel och transportkoncept är stora. Denna utveckling kan ge ett mycket stort bidrag till minskningen av transportsektorns klimatpåverkan, men det räcker inte. För att nå klimatmål och minska transportsektorns beroende av fossila bränslen krävs en ny inriktning i utvecklingen av samhälle och transportsystem, en utveckling mot ett mer transportsnålt samhälle. Detta lyfts bland annat i EU:s vitbok för transportområdet (2011) samt EU:s färdplan för en konkurrenskraftig och koldioxidsnål ekonomi till Påverkan på hälsan Mätningar av halter av luftföroreningar har genomförts på flera håll i länet. Miljömålet frisk luft nås inte i gaturum vid vissa högt trafikerade vägar i Örebro tätort. I övrigt nås målet dock med mycket liten marginal. Ytterligare åtgärder måste till för att målet ska uppnås fullt ut. Åtgärder måste vidtas både på alla nivåer, lokal-internationell nivå. Bullerundersökningar som utfördes i länet år 1999 visade att knappt 2 % av befolkningen i Örebro län blev sömnstörda av buller, där den största källan till bullerstörningar var trafikbuller. Sedan dess har inga nya undersökningar gjorts, men situationen bedöms inte ha förändras speciellt mycket sedan Transporter kan även indirekt orsaka ökade hälsorisker genom trafikolyckor och läckage till yt- och grundvatten. Länsstyrelsen i Örebro län har vidtagit åtgärder för att skydda vattentäkter samt att minska riskerna för befolkningen i tätbebyggda områden. 6.4 Påverkan på landskap Infrastruktur för transporter kan medföra påverkan på djur-, växtliv och biologisk mångfald genom intrång, genom avgasutsläpp som ger upphov till t.ex. försurning eller olyckor med farligt gods som kan ge upphov till utsläpp av miljöskadliga ämnen. Biotoper som är känsliga för påverkan kan vara vattenområden så som våtmarker eller vattendrag, skogsmark i form av t.ex. nyckelbiotoper eller sumpskog, eller jordbruksmark i form av betesmark, slåtterängar eller småbiotoper. Åtgärder har gjorts för att förbättra förutsättningarna för länets sjöar och vattendrag och detta har gett positiva resultat och det pågår ett arbete med att utarbeta långsikta skydd för värdefulla vatten och att restaurera vattendrag. Det pågår också arbete med att restaurera vattendrag bland annat genom att ta bort vandringshinder. Vägar och järnvägar kan påverka värdefulla vatten genom både intrång och utsläpp till luft och vatten. Åtgärder i väg- och järnvägsnätet kan bidra till att ge upphov till vandringshinder eller minska möjligheterna att bygga bort vandringshinder. Kulturmiljön påverkas av väg- och järnvägsutbyggnad framför allt genom intrång, men även genom bullerpåverkan på kulturhistoriskt värdefulla platser. På den övergripande nivå som är aktuell i länsplanen är det främst påverkan genom intrång som kan bli

17 betydande, medan bullerpåverkan på enskilda kulturmiljöer bättre hanteras i senare planeringsskeden. Kulturmiljöer som kan påverkas är t.ex. ängs- och hagmarker, småbiotoper i jordbrukslandskapet och kulturbärande landskapselement så som t.ex. alléer och vägar. Påverkan på äng- och betesmarker samt småbiotoper i odlingslandskapet är främst kumulativ, d.v.s. varje liten åtgärd får liten betydelse, men sammantaget kan åtgärder i väg- och järnvägnätet tillsammans med annan exploatering och rationalisering av jordbruket vara en av flera viktiga orsaker till om miljömålet kan uppnås. Småbiotoper hotas främst av åtgärder i jordbruket, men alléer är exempel på en småbiotop som har direkt koppling till åtgärder av vägar. Nya dragningar förändrar strukturen i landskapet och förutsättningarna att uppleva tidigare strukturer och samband, så som äldre vägar eller sammanhängande kulturmiljöer. Också åtgärder längs befintliga vägar och järnvägar kan påverka hur upplevs i förhållande till av tidigare strukturer. Åtgärder i väg- och järnvägsnät kan vara avgörande för vilka barriärer som tillskapas och byggs bort mellan boende och närbelägna friluftsområden. Det är viktigt att hänsyn tas till skogens sociala värden och inte bara utpekade reservat. Utbyggnad av transportinfrastruktur innebär att mark tas i anspråk, vilket påverkar de areella näringarna. Även om omfattningen av enskilda intrång kan vara begränsat kan det ske en kumulativ påverkan. 17 (46) repo02.docx RAPPORT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV LÄNSTRANSPORTPLANEN FÖR ÖREBRO LÄN

18 Error! Reference source not found. 7 Planens miljökonsekvenser I detta kapitel beskrivs den miljöpåverkan som länstransportplanens föreslagna satsningar bedöms ge upphov till. Någon jämförelse med nollalternativet görs inte här utan den jämförelsen görs under sammanfattande bedömning i kapitel 8.. Nedan redovisas miljöbedömningar för de satsningar som avses göras inom olika åtgärdsområden som finansieras i potter, samt inom vissa namngivna objekt. Mer detaljerade konsekvensbeskrivningar inom respektive objektsåtgärd görs i senare skeden i planeringsprocessen. För de olika objekten har en bedömning gjorts om åtgärden väntas ge positiv eller negativ påverkan på respektive fokusområde samt och hur stor påverkan väntas bli. Skalan redovisas i tabellen nedan. Bedömningen om åtgärden ger positiva eller negativa miljökonsekvenser är väl underbyggd. Bedömningen av hur stora miljökonsekvenserna kan bli bör dock ses som mer ungefärlig. Det bygger på en uppskattning av möjliga konsekvenser och sannolikheten för dessa. Bedömningen är ofta en sammanvägning av flera olika faktorer och parametrar som är relevanta för fokusområdet. Tabell 7.1 Symboler och skala i redovisningen av miljökonsekvensbedömning Bedömningssymboler Betydelse +, + + Åtgärden bedöms i ökande grad ge positiv miljöpåverkan -, - - Åtgärden bedöms i ökande grad ge negativ miljöpåverkan + / - Åtgärden bedöms ge obetydlig miljöpåverkan? Åtgärdens konsekvenser är oklara

19 7.1 Planens mål/strategier Planens måleller strategier har olika stor potential att påverka möjligheten till att uppnå målen för fokusområdenaklimat hälsa och landskap. I tabell 7.2 redovisas hur planens strategier bedöms påverka de fokusområden som miljökonsekvensbeskrivningen omfattar. Strategi Tabell 7.2.Miljöbedömning av länstransportplanens strategier Klimat Hälsa Landskap 1. Förbättra effektiviteten i transportsystemet Stärk de nationella persontrafikstråken på väg och järnväg i Örebroregionen Förbättra möjligheterna och kapaciteten på de stora godsstråken på väg och järnväg Ge förutsättningar för fler och större logistikverksamheter i regionen med kärnområdet Hallsberg Örebro Örebro flygplats Förbättra tillgängligheten från större orter i länet till Örebro, prioritera kollektivtrafik på spår samt på väg för orter som saknar spårförbindelse Bidra till kortare restider till Stockholm, Arlanda och Göteborg Skapa god tillgänglighet till större städer i angränsande län till Örebro Bidra till ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart transportsystem Kommentar Främst steg 1- åtgärder som bidrar till lägre emissioner Kan förstärka barriärer i landskapet. Bidrar till lägre emissioner Ett ökat godsflöde genom länet kan ge lokalt negativ påverkan Kan ge överflyttning från bil till kollektivtrafik. Kan ge överflyttning från bil till kollektivtrafik Kan förstärka barriärer i landskapet. 19 (46) repo02.docx RAPPORT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV LÄNSTRANSPORTPLANEN FÖR ÖREBRO LÄN

20 Error! Reference source not found. Klimat Strategierna bedöms i stora drag kunna medverka till minskade utsläpp av koldioxid genom effektivare utnyttjande av transportsystemets alla delar. Satsning på logistikverksamheter i regionen medför sannolikt att godstransporterna genom länet kan öka något, men i ett större perspektiv bedöms åtgärden medföra en minskning av koldioxid genom att tranporterna kan samordnas bättre. Strategin att Skapa god tillgänglighet från större grannstäder till Örebro kan ge negativa effekter om det innebär satsningar på hastighetshöjningar på väg vilka alltid medför högre emissioner av koldioxid. Den samlade bedömningen av planens strategier är att den kan medverka till enminskning av utsläppen av klimatpåverkande gaser. Hälsa Strategierna som främjar ökat resande med kollektivtrafik och mer hållbar resande bedöms kunna ge något lägre utsläpp av partiklar och kväveoxider vilket ev. kan minska halter av dessaföroreningar i stadsmiljön. Antalet bullerstörda bedöms dock inte påverkas. Landskap En satsning på nya järnvägar och vägar eller förhöjd standard på vägar påverkar landskapet genom tillskapandet av ytterligare barriärer, förstärkning av befintliga barriärer, markanspråk och förändrad landskapsbild och har en negativ påverkan på växtoch djurliv och på biologisk mångfald.

21 7.2 Bedömning av prioriteringar Nedan bedöms de prioriteringar som görs i planen. Prioriteringarna i länsplanen är : Satsning på åtgärder för kollektivtrafik längs statligt vägnät, av kommuner och på järnväg. Prioritering av åtgärder för 100 km/h i de viktigaste pendlingsstråken och på vägar med stora trafikmängder. Medfinansiering av kommunala åtgärder i tätorterna prioriteras. Större handlingsfrihet med medel för utvecklingsåtgärder. Fortsatt utbyggnad av cykelåtgärder i tätorter, på viktiga delsträckor längs statligt vägnät och i anslutning till större kollektivtrafiknoder. Tabell 7.3 Miljöbedömning av prioriteringar i planen Åtgärd Prioriteringar i länstransportplanen Målområde Miljöbedömning Miljöpåverkan Kommentar Klimat + Utsläpp av koldioxid beräknas öka till följd av ökad hastighet på vägarna. Kompenseras dock av kollektivtrafikåtgärder Hälsa (+) Satsning på kollektivtrafik bedöms kunna medverka till en minskning av trafik i tätort vilket ger ökad trafiksäkerhet, bättre luftkvalitet. Cykelsatsningar är hälsobefrämjande. Landskap (-) Åtgärder för att förbättra standard på vägar kan medverka till förstärkta barriärer i landskapet. 7.3 Bedömning av större åtgärder Totalt avsätts 643 miljoner till större åtgärder inom alla trafikslag. Detta är en liten minskning jämfört med nollalternativet (623 miljoner kr). Dock har priset ökat med 15 % sedan förra LTPn vilket betyder en reell minskning. Redan igångsatta åtgärder bedöms inte här utan endast sådana som planeras längre fram. 21 (46) repo02.docx RAPPORT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV LÄNSTRANSPORTPLANEN FÖR ÖREBRO LÄN

22 Error! Reference source not found Utpekade åtgärder Två åtgärder är utpekade som lämpliga projekt enligt länstransportplanen. Det är dock inte säkert att dessa åtgärder kommer att realiseras under planeringsperiod, eftersom det varje år kommer att fattas beslut om vilka åtgärder som ska prioriteras för utredning och åtgärd under kommande år Förbifart Hjulsjö Enligt Vägverket har nuvarande dragning av vägen genom Hjulsjö stora brister vad gäller framkomlighet och trafiksäkerhet. Den är smal med en bredd av 6 meter och hastighetsbegränsningen är satt till 70 km/tim. Åtgärden innebär ny dragning av väg vilket medför att vägstråket förkortas och medger ökad hastighet. Åtgärden ger en vägkortning på ca 2 km. Figur 7.1 Karta över ny vägsträckning vid Hjulsjö (Vägverket 2009b).

23 Tabell 7.4 Miljöbedömning av förbifart Hjulsjö. Åtgärd Målområde Förbifart Hjulsjö Miljöbedömning Miljöpåverkan Kommentar Klimat + Mängden utsläpp av koldioxid beräknas minskar till följd av kortare vägsträckning. Hälsa + Utsläppen minskar till följd av kortare vägsträckning antalet bullerstörda minskar. Ökad trafiksäkerhet, bättre luftkvalitet. Landskap + / - Den nya korridoren innebär att vägen kommer att skära igenom ett område där det bedrivs skogsbruk. Den innebär även att vägen kommer längre ifrån sjön Hjulsjön Kvarntorp Almbro Åtgärden innebär höjning av standard för ombyggnad till mötesfri väg, för vägsträckning se figur nedan. 23 (46) repo02.docx RAPPORT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV LÄNSTRANSPORTPLANEN FÖR ÖREBRO LÄN

24 Error! Reference source not found. Figur 7.2. Karta Kvarntorp- Almbro. (Vägverket, 2009b). Tabell 7.5Miljöbedömning av Kvarntorp -Almbro Åtgärd Målområde Kvarntorp-Almbro Miljöbedömning Miljöpåverkan Kommentar Klimat - Mängden utsläpp av koldioxid beräknas öka till följd av ökad hastighet. Det kan vidare medföra att trafik från Odensbacken till Örebro kommer att välja denna väg vilket ger ökade utsläpp totalt sett. Hälsa (+)/- Ökad trafiksäkerhet, något högre bullernivåer. Landskap - En höjd hastighet medför att vägen kan bli en barriär för vilt och minska tillgänglighet för cykel.

25 7.3.2 Utpekade åtgärder och åtgärdsvalsstudier Det finns ett flertal objekt där det pågår åtgärdsvalstudier. Dessa är: Riksväg 52(E20-länsgräns Sörmland). Målstandard 100 km/h. Väg 243(Gyttorp-Karlskoga ). Dålig vägstandard. Trafiksäkerhets- miljö- och framkomlighetsproblem råder främst i karlskoga. Målstandard är 80 km/h. Väg 249(Lindesberg-Arboga.) På vägen färdas tung trafik, med genomfart i Fellingsbro inklusive plankorsning med järnväg, väg till järnvägsstationen i Arboga. Trafiksäkerhetsåtgärder är därför av stor vikt. Målstandard är 80 km/h. Väg 534 (Fjugesta och Kumla) Målstandard är 80 km/h. Det finns en lång lista på definierade brister och problem i transportsystemet. Dessa är: Väg 51(Svennevad-Hjortkvarn) brist i förhållande till målstandard 80 km/h. Väg 204 Lanna-Fjugesta brist i förhållande till målstandard 100 km/h. Väg 244(Nora-Lilla Mon ) brist i förhållande till målstandard 100 km/h Därutöver finns en bruttolista med identifierade brister i infrastrukturen både på väg, järnväg och resecentrum m.m. Bedömning Det är inte troligt att medel kommer att finnas för att vidta åtgärder som tillgodoser alla identifieradebrister ovan. Det finns därmed ingen anledning att miljöbedöma alla dessa åtgärder. En stor del av namngivna identifierade brister är åtgärder på befintlig vägsträckning i syfte att kunna öka standarden och därmed kunna öka hastigheten på vägsträckorna. Enligt planen ska även åtgärder för att nå målstandard 100 km/h i de viktigaste pendlingsstråken prioriteras. Det är troligt att sådana åtgärder därmed kommer att vidtas. Nedan bedöms åtgärden ökad målstandard för ökad hastighet. 25 (46) repo02.docx RAPPORT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV LÄNSTRANSPORTPLANEN FÖR ÖREBRO LÄN

26 Error! Reference source not found. Tabell 7.6Miljöbedömning av ökad hastighet och målstandard Åtgärd Målområde Ökadmåltandard och ökad hastighet Miljöbedömning Miljöpåverkan Kommentar Klimat - Mängden utsläpp av koldioxid beräknas öka till följd av ökad hastighet. En kumulativ effekt är att antalet transporter kan komma att öka i framtiden. Hälsa - Ökad trafiksäkerhet men något högre bullernivåer. Landskap - En höjd hastighet medför åtgärder som kan medverka till att vägen kan bli en förstärkt barriär för vilt och minska tillgänglighet för cykel. Klimat Utsläppen av klimatpåverkande gaser och luftföroreningar är relaterat till bränsleförbrukningen. Bränsleförbrukningen är relaterat till fordonets hastighet. En personbil har den lägsta bränsleförbrukningen vid km/h (Vägverket 2005). Räknar man in retardation och acceleration kan utsläppen vid lägre hastigheter vara lägre, detta gäller främst i stadsmiljöer. Vid en ökning av hastigheten från ökar bränsleförbrukningen med 9-13 % för personbilar och för tunga fordon mellan % (Vägverket 2005). Planerade åtgärder för att höja hastigheter ger därmed en negativ effekt.. Utöver den direkta effekten av hastigheten på bränsleförbrukning, energiförbrukning och emissioner har också hastigheten betydelse för den framtida trafikutvecklingen. Ökad hastighet ger minskad restid som möjliggör längre och fler resor och transporter på samma tid som tidigare. Hastighetens effekt på trafikarbetet är ofta minst lika stor som den direkta effekten. En överslagberäkning har gjorts på vad en ökning av hastigheten kan medföra. Beräkning har skett med följande förutsättningar: En vägsträcka om en mil med nuvarande standard på 70 höjs till 80 och en vägsträcka om en mil med nuvarande standard på 90 höjs till 100. (Ökning av emissioner har satts till ca 8 % mellan och ca 4 % mellan )De vägsträckor som har identifierats ha brister i planen har en belastning på mellan lätta fordon och tyngre fordon enligt trafikflödeskartan. Detta ger en ökning av utsläppen av koldioxid med ton/år beroende vilken vägsträckning som avses. Detta kan jämföras med de totala utsläppen från transporter i länet på ca 750 kton koldioxid (2010).

27 Hälsa Luftutsläppen, spridningen av partiklar och salt längs med vägen ökar med ökad hastighet (vägverket 2009). Utsläppen sker dock i miljöer där bakgrundshalterna är låga och påverkan på människors hälsa bedöms vara marginell. Bulleremissionen är också beroende av hastigheten vid hastigheter över ca 50 á 60 km/tim. Bulleremissionen ökar även vid ojämn hastighet. Buller är främst ett problem i tätorter och på landsbygden där det bor många människor ut efter vägarna. Vägarna passerar främst landsbygd där ett fåtal människor bor varför konsekvenserna från buller är liten. Landskap Höga hastigheter påverkar hela landskapet. Om hastigheten på vägen tillåts öka, måste sidoområdena vara breda alternativt att räcken sätts upp för att garantera säkerheten. Detta kan försvåra för gående och cyklister samtidigt som vägen kan bli svårare att passera för vilt. Vägen som barriär i landskapet och för djur och friluftsliv bedöms därmed förstärkas. 7.4 Bedömning av mindre åtgärder Kollektivtrafik Totalt avsätts 132 mkr till regional och lokal kollektivtrafik. Detta är ökning jämfört med nollalternativets 106 Mkr. Medlen kommer framför allt att nyttjas till resecentrum, hållplatser, perronger, bytespunkter och pendlarparkeringar. Medlen kan även användas till investeringar i flygplatsens funktioner för persontrafik. Tabell 7.7 Miljöbedömning av ökad hastighet och målstandard Åtgärd Målområde Ökad standard och ökad hastighet Miljöbedömning Miljöpåverkan Kommentar Klimat + Ätgärden kan bidra till något minskade utsläpp av klimatpåverkande gaser. Hälsa + Kan bidra till bättre luftkvalitet och ljudmiljö i stadskärna. Landskap 0 Ingen påverkan Det är väldigt svårt att bedöma vilken miljöpåverkan som åtgärderna i planen kommer att medföra eftersom det inte i detalj redovisats några åtgärder och dess bedömda effekter. Erfarenheten visar dock att det är svårt att öka andelen kollektivtrafik enbart genom att förbättra betingelserna för kollektivtrafik (Örebro kommun 2008). De beräkningar som gjorts av effekterna av ett nytt busslinjenät i Örebro visar att om allt annat är oförändrat 27 (46) repo02.docx RAPPORT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV LÄNSTRANSPORTPLANEN FÖR ÖREBRO LÄN

28 Error! Reference source not found. innebär en storsatsning på bättre busstrafik enbart en marginell minskning av resor med bil och totalt sett ökade utsläpp av olika luftföroreningar p.g.a. fler bussar. Slutsatsen som Örebro kommun dragit och som Sweco instämmer i är därför att det samtidigt måste bli mindre attraktivt att ta bilen i vissa lägen. Generellt handlar det om att ändra incitamenten så att det blir rationellt för individen att agera/resa/transportera på ett sätt som minskar miljöbelastningen. För att underlätta sådana beslut krävs utökade skatter som styr över biltrafik till kollektivtrafik. Det krävs även en samhällsplanering som skapar förutsättningar för en förbättrad kollektivtrafik. Vidare behövs ändrade attityder till kollektivtrafik vilket kräver olika former av påverkansåtgärder. De åtgärder som planeras bedöms dock medföra att kollektivtrafiken kan stärkas och ta andelar från biltrafiken. Inom åtgärden ryms satsningar för att förbättra funktioner för flygplatsen. Åtgärderna kan medföra att persontrafiken med flyg kan komma att öka troligen på bekostnad av minskad flygresande från andra flygplatser. Klimat För att det ska bli minskade utsläpp av klimatpåverkande gaser till följd av satsningarna inom kollektivtrafik krävs att bilåkandet minskar. För att nå detta krävs dels att kollektivtrafiken blir attraktivare beträffande tillgänglighet och tidsåtgång, vidare krävs troligtvis kampanjer eller på andra sätt försök att ändra människors resvanor, så att de väljer bussen eller tåget istället för bilen som färdmedel. Om det lyckas kan åtgärden ge en positiv till mycket positiv effekt på klimataspekterna. Hälsa Påverkan på luftsituationen i tätorterna i länet bedöms kunna vara positiv med samma motivering som för klimataspekten. Detta gäller även bullersituationen i tätorter. Landskap De anläggningsåtgärder som planeras ligger i anslutning till befintliga vägar och bebyggelse och påverkar på så vis inte landskapsbilden. Det går heller inte att se någon ökad barriäreffekt av betydelse vid sådana anläggningar även om de byggs på ny och oexploaterad mark.