5s3 Trafikverkets kapacitetsutredning (KS )

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "5s3 Trafikverkets kapacitetsutredning (KS 2012. 11 1)"

Transkript

1 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott Sa mma nträdesprotokol I (17) 5s3 Trafikverkets kapacitetsutredning (KS ) Beslut Näringslivs- och planutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen att anta Arlandakommunernas respektive Stockholm Nordost gemensamma yttranden om Trafikverkets kapacitetsutredning. Ärendet i korthet Trafilwerket har ått i uppdrag av regeringen att analysera åtgärder för att öka kapacitet och effeltivitet i transportsystemet. Arbetet har fokuserat på åtgärder och inri}tningar som ger utökad kapacitet, bidrar till effektivare användning av oeh ett robustare transportsystem i sin helhet och främjar effektivare övergångar mellan de olika trafikslagen. UtvecHingen visar en kraftig tillvëixt av trafiken i storstadsomrâdena till år zo5o. Särskilda fürslag till storstadspaket har tagits fram. Ett gemensamt fürslag till yttrande från de fina Arlandakommunerna, Knivsta, Upplands Väsby, Sigtuna och Vallentuna, har utarbetats av tjänstemän från berörda kommuner. Stockholm Nordost kommer att behandla ett gemensamt yttrande vid sitt möte den 3<r mars. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse Trafikverkets kapacitetsutredning 2. Arlandakommunernas förslag till trande gällande kapacitetsutredningen S. Stockholm nordost förslag till yttrande gällande kapacitetsutredningen Expedieras till Ttafikverket Stockholm Nordost Ali ten TMR Justerandes sign.(m=-, Justera ndes 'þ Y Utdragsbestyrkande

2 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SHULA GLADNIKOFF SID 1/2 TF PLANERINGSCHEF KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Trafikverkets kapacitetsutredning Förslag till beslut Näringslivs- och planutskottet föreslår kommunstyrelsen att anta Arlandakommunernas respektive Stockholm Nordost gemensamt yttranden om Trafikverkets kapacitetsutredning. Ärendet i korthet Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att analysera åtgärder för att öka kapacitet och effektivitet i transportsystemet. Arbetet har fokuserat på åtgärder och inriktningar som ger utökad kapacitet, bidrar till effektivare användning av och ett robustare transportsystem i sin helhet och främjar effektivare övergångar mellan de olika trafikslagen. Utvecklingen visar en kraftig tillväxt av trafiken i storstadsområdena till år Särskilda förslag till storstadspaket har tagits fram. Ett gemensamt förslag till yttrande från de fyra Arlandakommunerna, Knivsta, Upplands Väsby, Sigtuna och Vallentuna, har utarbetats av tjänstemän från berörda kommuner. Stockholm Nordost kommer att behandla ett gemensamt yttrande vid sitt möte den 30 mars. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse Trafikverkets kapacitetsutredning 2. Arlandakommunernas förslag till yttrande gällande kapacitetsutredningen 3. Stockholm nordost förslag till yttrande gällande kapacitetsutredningen Inga-Lill Segnestam Samhällsbyggnadschef SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX SBF@VALLENTUNA.SE

3 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 2/2 Ska expedieras till: Trafikverket Stockholm Nordost Akten TMR

4 Arlandakommunernas yttrande över remiss av Trafikverkets kapacitetsutredning Bakgrund Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att analysera åtgärder för att öka kapacitet och effektivitet i transportsystemet. De tre regeringsbeslut som ligger till grund för arbetet finns tillgängliga på Trafikverkets webbplats. Arbetet har fokuserat på åtgärder och inriktningar som ger utökad kapacitet, bidrar till effektivare användning av och ett robustare transportsystem i sin helhet och främjar effektiva övergångar mellan de olika trafikslagen. Fyrstegsprincipen har varit en grundläggande utgångspunkt, d v s att i första hand överväga åtgärder som kan påverka behov av transporter och val av transportsätt, i andra hand åtgärder som effektiviserar användningen av befintlig infrastruktur och fordon, i tredje hand begränsade ombyggnadsåtgärder och i fjärde hand nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Inriktningen av uppdraget har inneburit att Trafikverket inte har kartlagt behov av ytterligare åtgärder för att nå andra mål inom transportpolitiken som t ex trafiksäkerhet, bullernivåer, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning eller åtgärder för att hantera barriäreffekter eller effekter av klimatförändringar, t ex ökade vattenflöden. Trafikverket konstaterar att det finns kapacitetsbrister i delar av transportsystemet. De största bristerna finns inom järnvägen, men även inom väg främst i storstadsområdena och vissa funktionsbrister i bärighet ute i landet. Detta påverkar godstrafiken och persontrafiken. Utvecklingen visar på en kraftig tillväxt av trafiken, mot år 2050 för såväl gods- som persontransporter. Att enbart bygga nytt och mer kommer inte att vara ekonomiskt hållbart eller lösa våra kapacitetsproblem. Dessutom finns potentialer att utnyttja i samverkan mellan alla trafikslag och stora möjligheter att effektivisera i vårt befintliga system. Att befintligt transportsystem fungerar, är robust och hållbart är en förutsättning för vidareutveckling. Åtgärder inom drift, underhåll och reinvesteringar är högsta prioritet. Där bristerna är som störst, storstadsregionerna, starkt trafikerade vägar och järnvägar, har prioriterade paketlösningar tagits fram. I Stockholm, Göteborg och Malmö föreslås paket av åtgärder inom drift, underhåll, reinvesteringar, effektiviseringar av befintligt system samt investeringar. Potentialen i ökad kapacitet och minskad trängsel ligger i kollektivtrafik, buss, 1

5 cykel och gång vilket också bidrar till våra miljömål. Även för utveckling av övrig persontrafik finns förslag på paketlösningar. För godstrafiken prioriteras åtgärder inom ett strategiskt nät med utpekade vägar, järnvägar, hamnar, flygplatser och kombiterminaler. Denna remiss består av fyra separata rapporter: förslag på lösningar fram till år 2025 och utblick mot 2050 Bristanalys av kapacitet och effektivitet i transportsystemet - kapacitetsutredningens bristanalys till och med år 2025 Miljökonsekvensbeskrivning av kapacitetsutredningens förslag - och samhällsnytta Arlandakommunerna Sigtuna kommun, Upplands Väsby kommun, Vallentuna kommun och Knivsta kommun får med anledning av remissen av Trafikverkets kapacitetsutredning anföra följande. Sammanfattning Arlandakommunerna Sigtuna kommun, Upplands Väsby kommun, Vallentuna kommun och Knivsta kommun anser sammanfattningsvis: Arlandakommunerna konstaterar med tillfredsställelse att Trafikverket identifierat många av de problem som finns och flertalet av de utmaningar och behov som Stockholmsregionens transportsystem står inför. Arlandakommunerna stödjer också Trafikverkets avsikt att arbeta fram paketlösningar, men anser att innehållet i och omfattningen av paketen måste studeras och diskuteras ytterligare. Detta arbete måste för Stockholmsregionen ske gemensamt med bl.a en politisk representation från hela länet och starta snarast. Det är viktigt att fördelningen mellan storstäderna speglar behoven oavsett vilken prioritetsnivå som kommer att gälla. Arlandakommunerna vill understryka synpunkten från länets trafikaktörer att det är oacceptabelt att Trafikverket kommer att använda befolkningsprognoser från 2006 i den kommande åtgärdsplaneringen på det sätt som redovisas, något som vore ödesdigert för regionen då det redovisade resultatet kraftigt avviker från rådande och framtida utveckling. Arlandakommunerna anser att utredningen på ett tydligare sätt måste anta samhällsutvecklarperspektivet. Hur ett framtida transportsystem ska utvecklas måste på ett tydligare sätt kopplas till framtida bostads- och företagsetableringar. Arlandakommunerna efterlyser närmare analyser för lösningar kring hur fjärr- och regionaltrafiken kan kopplas ihop med goda bytespunkter till pendeltågstrafiken utöver vid Stockholm C samt hur framtida kapacitetsbrist för pendeltågstrafiken ska hanteras (fyra spår på Citybanan) vilket är nödvändigt när Stockholm- Uppsalaregionen växer. Dagens infrastruktur till och från Stockholms C behöver kompletteras med trafikförbindelser i tvärled för att minska belastningen på centrala Stockholm och öka tillgängligheten mellan länets regionala stadskärnor. Arlanda/Märsta är i detta sammanhang en av de åtta yttre regionala stadskärnor som utpekats i den regionala 2

6 utvecklingsplanen RUFS 2010 och som är av strategisk betydelse för regionen och Arlandakommunerna. På Ostkustbanan ökar redan flödena av gods- och persontransporter så att kapaciteten är fullt utnyttjad redan i dag. Arlandakommunerna biträder i detta sammanhang fullt ut den uppfattning som regionen samstämmigt står bakom om att hela trafikkorridoren Stockholm Arlanda/Märsta Uppsala snarast behöver genomgå en fullständig systemanalys och åtgärdas. Arlandakommunernas principiella uppfattning är att den kostnadsfördelningsmodell och det finansieringsansvar som i dag råder för investeringar i infrastruktur som staten har ansvar för, även fortsättningsvis ska gälla. Möjligheten till olika former av medfinansiering och förskottering får inte tas som intäkt till en förskjutning av detta ansvar till kommunerna. Arlandakommunerna anser att kapacitetsutredningen behöver kompletteras med ytterligare studier kring nationella spåranläggningar och specifikt kring frågan om höghastighetståg. Eventuella snabbtågssystem i Sverige skall självklart anslutas till Arlanda flygplats. Åtgärder vid Märsta bytespunkt är en investering som i allt väsentligt uppfyller alla delmålen inom ramverket för de uppsatta transportpolitiska målen och för en ny och ombyggd Märsta station måste därför redan före planperioden anvisas investeringsmedel. Arlandakommunerna biträder kapacitetsutredningens uppfattning om att efterfrågan enligt prognoserna kan inte mötas med traditionell sektorsplanering. Inte minst gäller detta i vägsystemet. Kollektivtrafiken måste därför ta en kraftigt ökad marknadsandel för tillväxten i efterfrågan. Utvecklingen måste styras mot en satsning på kollektivtrafik med spårtrafik i starka stråk och där buss kompletterar. Arlandakommunerna menar att det behövs en strategi för en tydlig stationshierarki i regionen och där Arlandaområdet mycket väl kan utgöra plats för en Stockholm Nord utifrån ett annat tillgänglighetsperspektiv och som bytespunkt och trafiknod för många olika tåg och förbindelser, än vad en station i det halvcentrala bandet närmare Stockholm kan utgöra. Etablerandet av en sådan bytespunkt måste också ske i balans med den viktiga knutpunkt på Ostkustbanan som Märsta station utgör, där ett bibehållande av både regionaltågstrafiken och pendeltågstrafiken är viktig för resandet i stråket Uppsala-Knivsta-Märsta-Stockholm. Arlandakommunerna anser att spårbilar kan vara ett bra komplement även i mindre städer för att öka kollektivtrafikens attraktivitet särskilt utanför maxtimmen. Arlandakommunerna anser därför att staten och trafikhuvudmännen gemensamt måste ta initiativ till att hitta lösningar för att introducera och genomföra sådana system på och kring Arlanda flygplats eller i Upplands Väsby kommun eller i andra städer på sätt som förstudier om spårtaxisystem i dessa områden visar. Mot bakgrund av kapacitetsbristerna på väg E 4 på delen Upplands Väsby - Arlanda och då detta är den enda led med kapacitet som försörjer 75 % av all trafik till Arlanda 3

7 d v s den trafik som kommer söderifrån mot Arlanda, behövs en breddning till 6 körfält redan före planperioden Det är i dag en generell brist på tågdepåer och ett behov av ytterligare förstärkningar runt om i Sverige för att svara mot bland annat regionaltrafikens behov. Lokalisering av sådana tågdepåer är för närvarande föremål för studier utmed Ostkustbanan både norr och söder om Märsta. Arlandakommunerna får i detta sammanhang understryka betydelsen av att dessa lokaliseringar inte får försvåra en eventuell framtida utbyggnad av Norra kroken till Arlanda eller en kapacitetseffektiv och rationell tågtrafikering med pendeltåg på Ostkustbanan till och från Märsta. Arlandakommunernas synpunkter Stockholmsregionens tillväxt Stockholmsregionen genomgår sedan en tid tillbaka en snabb förändring. Nyföretagandet är rekordstort, universitet och högskolor rankas högt av internationella bedömare och kraften i de innovativa klustren lockar hit såväl forskare som företag. Förändringen hänger delvis ihop med en strukturomvandling där traditionell tillverkning alltmer ersätts av avancerad tjänsteproduktion, och Stockholm beskrivs i det sammanhanget som den mest kunskapsintensiva regionen utanför USA. Vår internationella konkurrenskraft är därför god och tillsammans gör detta regionen till Sveriges ekonomiska motor, något som tydligt avspeglas i att en tredjedel av rikets tillväxt skapas här, en fjärdedel av den totala arbetsmarkanden finns här och mer än en femtedel av befolkningen bor här. Befolkningen växer med personer om året och därutöver en växande pendling från omgivande län, vilka också har en relativt stor befolkningsökning. Arlandakommunerna Sigtuna, Upplands Väsby, Vallentuna och Knivsta hör samlat till de kommuner i hela Sverige som växer allra snabbast. Den kraftigaste befolkningstillväxten relativt sett i hela landet finns i Sigtuna kommun som under år 2011 ökade sin befolkning med 3,35 %. Detta är en positiv utveckling och en förutsättning för hela Sveriges fortsatta tillväxt. Men det ställer också höga krav. Stockholms län är i dag farligt nära kapacitetstaket och i vissa fall klivit över när det gäller flera avgörande samhällsfunktioner. Bostadsförsörjningen och infrastruktursystemet är två av de områden där detta märks tydligast. De är också intimt sammankopplade och helt beroende av varandra. Utan fungerande bostadsmarknad bromsas all samhällsutveckling och utan effektivt infrastruktursystem havererar bostadsförsörjningen. En väl fungerande infrastruktur i Stockholms län är också en förutsättning för hur väl transportsystemet fungerar i resten av landet. Störningar i den midja som länet i dag utgör får obönhörligen stora konsekvenser på en mängd andra platser längs transportkedjorna. Det är positivt att se att Trafikverket tydligt identifierat de problem som finns och de utmaningar Stockholmsregionens transportsystem står inför. Fördelning av resursbehov Arlandakommunerna konstaterar med tillfredsställelse att Trafikverket identifierat många av de problem som finns och flertalet av de utmaningar och behov som Stockholmsregionens transportsystem står inför. Arlandakommunerna stödjer också Trafikverkets avsikt att arbeta 4

8 fram paketlösningar, men anser att innehållet i och omfattningen av paketen måste studeras och diskuteras ytterligare. Detta arbete måste för Stockholmsregionen ske gemensamt med bl. a. en politisk representation från hela länet och starta snarast. Det är viktigt att fördelningen mellan storstäderna speglar behoven oavsett vilken prioritetsnivå som kommer att gälla. Enligt Trafikanalys bedömning av behovet inom de tre storstadsområdena bedöms Stockholms andel av problemen vara ca 75 % och resterande delat mellan Malmö och Göteborg. Men i utredningens förslag tilldelas Stockholm endast mellan % för nivåerna Låg, Prio 1 och Prio 2. Om man lägger till prioritetsnivå 3 tilldelas Stockholm 38 %. Arlandakommunerna anser att fördelningen ska spegla de behov som finns och mer överensstämma med den fördelning som Trafikanalys lyfter fram. Detta är särskilt viktigt med tanke på att Trafikanalys bedömning av Stockholms andel i dag måste anses vara i underkant med tanke på den snabba befolkningsökning länet haft de senaste åren. Underskattning av befolkningsutvecklingen Arlandakommunerna vill understryka synpunkten från länets trafikaktörer att det är oacceptabelt att Trafikverket kommer att använda befolkningsprognoser från 2006 i den kommande åtgärdsplaneringen på det sätt som redovisas, något som vore ödesdigert för regionen då det redovisade resultatet kraftigt avviker från rådande och framtida utveckling. Att kapacitetsutredningen nu lyfter perspektivet till 2050 gör uppskattningar av framtida befolkning och sysselsättning till centrala förutsättningar. Felaktiga bedömningar här medför att det fortsatta resonemanget kring lösningar ohjälpligt leder fel. Den mest aktuella bedömningen 1 visar att Stockholms län kommer att öka sin befolkning väsentligt mer än vad Trafikverket utgår från, med en befolkning 2050 som kan uppgå till 3,2 miljoner. Det innebär att utredningen baseras på en prognos som understiger den väntade befolkningsökningen med invånare, vilket nästan motsvarar den totala folkmängden i dagens Malmö och Göteborg tillsammans. Kapacitetsutredningen behöver i långt större utsträckning behandla de utmaningar som en sådan kraftig befolkningsutveckling medför. Det är i sammanhanget värt att nämna att mellan 2005 och 2011 växte Stockholms län med invånare, ca personer varje år i snitt. På sidan 52 i remissversionens huvuddokument anges att Stockholms läns befolkningsutveckling kraftigt avviker från de prognoser Trafikverket utgått från, vilket vi med kraft vill understryka. Det framgår inte av rapporten hur Trafikverket hanterat denna problematik i den vidare analysen av Stockholm/Östra Mellansveriges framtida behov och vid prioriteringen av åtgärder. Att använda prognoser som underskattar utvecklingen med människor skulle göra att investeringsobjekten i Stockholms län inte tillnärmelsevis görs rättvisa i till exempel samhällsekonomiska analyser. Resultatet riskerar leda till fel prioritering i fördelningen av resurser och fel åtgärder i kommande planering. Oron för detta stärks av fördelningen inom den föreslagna storstadssatsningen. 1 Befolkning, sysselsättning och inkomster i Östra Mellansverige reviderade framskrivningar till år 2050, Stockholms läns landsting (Tillväxt, mijö och regionplanering) 5

9 Trafiksystemet och samhällsutvecklingen Arlandakommunerna anser att utredningen på ett tydligare sätt måste anta samhällsutvecklarperspektivet. Hur ett framtida transportsystem ska utvecklas måste på ett tydligare sätt kopplas till framtida bostads- och företagsetableringar. Regionens befolkningstillväxt i kombination med en kraftfull och hållbar utbyggnad av nya arbetsplatser och bostäder ställer stora krav på transportsystemets effektivitet och robusthet. För trafikanterna är det viktigt att systemet fungerar ihop både med avseende på funktion, planering och drift och underhåll. En tydligare koppling mellan fjärrtåg, regionaltåg, lokaltåg och tunnelbanan måste utvecklas med effektivare omstigningsplatser än i dag. Detta kräver också ett system där snabbare trafik separeras från långsammare lokaltrafik (Mälarbanan, Ostkustbanan). Arlandakommunerna efterlyser närmare analyser för lösningar kring hur fjärr- och regionaltrafiken kan kopplas ihop med goda bytespunkter till pendeltågstrafiken utöver vid Stockholm C samt hur framtida kapacitetsbrist för pendeltågstrafiken ska hanteras (fyra spår på Citybanan) vilket är nödvändigt när Stockholm-Uppsalaregionen växer. Dagens infrastruktur till och från Stockholms C behöver kompletteras med trafikförbindelser i tvärled för att minska belastningen på centrala Stockholm och öka tillgängligheten mellan länets regionala stadskärnor. Arlanda/Märsta är i detta sammanhang en av de åtta yttre regionala stadskärnor som utpekats i den regionala utvecklingsplanen RUFS 2010 och som är av strategisk betydelse för regionen och Arlandakommunerna. Den regionala stadskärnan Arlanda - Märsta måste få en kraftfullt förbättrad infrastruktur för kollektivtrafik, dels för att avlasta den centrala delen av regionen och dels för att minska marktransporternas miljöpåverkan och därmed möjliggöra förbättrad kapacitet för flygtrafiken. En avgrening av Roslagsbanan bör ingå i en gemensam och samordnad planering för åtgärder som ny järnvägsinfrastruktur. Den regionala stadskärnan Arlanda Märsta kan på detta sätt få en ytterligare förstärkt funktion som bytespunkt mellan både flyg och fjärr-, regional-, pendel och lokaltåg och buss. En grundförutsättning för Stockholmsregionens och Sveriges möjligheter att klara den globala konkurrensen är förbättrad internationell tillgänglighet, framför allt via Arlanda. Dessutom har Stockholm Uppsala Sveriges mest vitala arbetsmarknadsutbyte med pendlingsströmmar i båda riktningarna. På Ostkustbanan ökar dock redan flödena av gods- och persontransporter så att kapaciteten är fullt utnyttjad redan i dag. Arlandakommunerna biträder i detta sammanhang fullt ut den uppfattning som regionen samstämmigt står bakom om att hela trafikkorridoren Stockholm Arlanda/Märsta Uppsala därför snarast behöver genomgå en fullständig systemanalys och åtgärdas. Finansiering av infrastruktur En viktig erfarenhet från förra planomgången är betydelsen av finansiering från olika källor. Kollektivtrafiken innebär ett mycket stort och kostsamt åtagande för Stockholms län när det gäller trafikering och underhåll av infrastruktursystemet. Länet bidrar även genom trängselskatt och en betydande medfinansiering bl a genom kommunala följdinvesteringar till de satsningar som genomförs under planperioden. Kostnaden för att dessutom bygga depåer och köpa fordon är mycket stor. Transportsystemets delar hänger ihop och påverkar varandra. En statlig investering i en regional anläggning kan ge kapacitetsökning på statliga anläggningar och därmed vara den bästa lösningen på ett trafikproblem. 6

10 Trängselskatter har visat sig vara ett effektivt styrmedel för att omfördela trafikströmmar i tid och rum. Att intäkterna från trängselskatten används till att lösa kapacitetsproblem och förbättra resandet i länet är nödvändigt för acceptansen. Trängselskatteintäkter får inte vara skäl för att i motsvarande omfattning minska statliga anslag. Arlandakommunerna anser för övrigt också att alla kommuner i Stockholmsregionen bör få ett likvärdigt och reellt inflytande över hur de överskjutande medel som återgår till regionen från uppburna trängselavgifter återinvesteras i åtgärder för främst kollektivtrafiken i regionen. Största nyttan/förbättringen i ett trafikslag kan mycket väl ske genom investering i ett annat. Sammantaget är det därför många gånger mer effektivt att staten investerar mer i de lokala och regionala kollektivtrafiksystemen, än att enbart se till den statliga väg- och järnvägsinfrastrukturen. I kapacitetsutredningen konstateras att grunden för den regionala och kommunala medfinansieringen bör vara de principer som föreslås i utredningsrapporten Medfinansiering av transportinfrastruktur (SOU 2011:49). Detta innebär bland annat att medfinansieringen koncentreras till områden där de statliga och de regionala och kommunala intressena tydligt korsar eller griper in i varandra. I sådana sammanhang är det vanligt att det också finns näringslivsintressen i form av fastighetsägare, exploatörer med flera som bör omfattas av finansieringsupplägget. Behovet av investeringar i storstadsregionerna och för kollektivtrafiken kommer även fortsättningsvis att vara mycket stort. Enligt rapporten har såväl staten som de berörda kommunerna ansvar för detta. Rapporten anger också att det är naturligt att huvuddelen (värdemässigt) av den kommunala medfinansieringen avser storstadsområdena och de större städerna. Arlandakommunerna vill kraftfullt understryka att statens investeringar i Stockholmsregionens transportsystem har varit otillräckliga i flera decennier. Nationella ramar för investeringar i regional spårtrafik i Stockholms län utgör en oproportionerligt låg andel av investeringsramen i nu gällande investeringsram. Investeringsramarna för Stockholmsregionen behöver utgå från de behov som en växande region och tillväxtmotor för Sverige har. Arlandakommunernas principiella uppfattning i detta sammanhang är också att den kostnadsfördelningsmodell och det finansieringsansvar som i dag råder för investeringar i infrastruktur som staten har ansvar för, även fortsättningsvis ska gälla. Möjligheten till olika former av medfinansiering och förskottering får inte tas som intäkt till en förskjutning av detta ansvar till kommunerna. Helt oacceptabelt skulle en sådan ansvarsförskjutning till kommunerna vara om det dessutom bara gällde en del av landets kommuner. Om denna fråga inte behandlas med stor stringens och tydlighet finns en betydande risk att skattebetalarna i Stockholmsområdet får betala investeringar i statlig infrastruktur fyra gånger: via kommunalskatt, landstingskatt, trängselskatt och i förekommande fall även genom statlig inkomstskatt. Det är naturligtvis en orimlig lösning, om den tillämpas generellt i framtiden. Arlandakommunerna framför därför att eventuell medfinansiering bör endast komma ifråga för infrastrukturobjekt, som ger kommunerna möjlighet att erhålla exploateringsintäkter som kan täcka medfinansieringen eller om det finns särskilda kommunala intressen eller anspråk som är kopplade till denna typ av investeringar. 7

11 Mycket av infrastrukturen i regionen har uppnått, eller är på väg att uppnå, en ålder som gör att reinvesteringsbehovet är mycket stort. För många av dessa anläggningar, exempelvis Essingeleden och Söderströmsbroarna, är insatserna för att kunna klara dagens och framtida trafik mycket kostsamma och kommer att medföra omfattande störningar i transportsystemet. Även med en optimal planering och samordning av de olika insatserna kommer effekterna i form av sänkt kapacitet att bli betydande. Med tanke på de eftersläpningar som skett i nödvändig infrastruktur i Stockholms län och i Mälarregionen de senaste 20 åren så har detta inneburit en omfattande kapacitetsbrist i såväl väg- som järnvägssystemen. Detta har också medfört en sämre tillväxt än som annars varit möjlig. Arlandakommunerna anser mot denna bakgrund Statliga investeringar i infrastruktur måste ses som en nödvändig grund för både en nationell och regional tillväxt och som kan bidra till att öka hela landets konkurrenskraft. Det är inte acceptabelt att staten i dagens läge genom otillräckliga infrastruktursatsningar försämrar förutsättningarna för Stockholmsregionens invånare att leva ett bra liv och för dess näringsliv att bedriva sin verksamhet på ett framgångsrikt sätt. Staten måste ta ett större ansvar för finansieringen av infrastruktur även i Stockholmsregionen. Effektivt utnyttjande av infrastrukturen I synnerhet i Stockholmsregionen finns framtida förbättrade förutsättningar att separera pendeltågstrafiken från den övriga järnvägstrafiken när Citybanan och Mälarbanan är utbyggda. En tydligare separering skulle, med erfarenhet från andra länder, troligen leda till högre punktlighet och större möjlighet till tätare trafik, eller skip-stopturer som endast stannar på vissa stationer. På de sträckor där det finns fyra spår är det lättast att få till stånd en sådan separering och där det skulle det vara möjligt att ytterligare kunna öka separeringen mellan olika tåg för att därigenom få ett effektivare kapacitetsutnyttjande och mindre sårbarhet. Arlandakommunerna delar utredningens uppfattning om att några av de sträckor där detta med fördel skulle kunna appliceras är Ostkustbanan mellan Stockholm och Uppsala via Märsta och på Arlandabanan. Tätare pendeltågs-/regionaltågstrafik är i detta sammanhang angelägen både i den trafikering som sker på Ostkustbanan till Märsta och för pendeltågstrafiken på Arlandabanan via Arlanda. Kapacitetsutredningen pekar på att pendeltågen bör fortsätta att separeras från övrig trafik i Stockholm. Ytterligare separering innebär att pendeltågen blir helt oberoende av hur den övriga trafikens punktlighet påverkas, och framför allt minskar risken för att snabbare tåg hamnar bakom ett långsamt pendeltåg vid en försening, med ytterligare försening som följd. För att få detta att fungera bra krävs dock effektivare byten mellan olika tåg och möjlighet till mer gemensamma taxor. Höghastighetsbanor Utbyggda höghastighetsbanor (järnväg för tåg i hastigheter från 250 km/tim och uppåt) kan vara en möjlig del i transportsystemets utveckling enligt kapacitetsutredningen. Höghastighetsbanor skulle kunna ta hand om en väsentlig del av persontransporterna mellan storstäderna och nationellt betydelsefulla målpunkter längs stråken, och de skulle därmed avlasta övriga delar av transportsystemet (väg och flyg). Frigjord kapacitet på befintliga banor skulle 8

12 kunna användas för att tillgodose ökad efterfrågan på godstrafik och regional och lokal persontrafik. Inom kapacitetsutredningen har några varianter av höghastighetsjärnväg studerats. En utbyggnad av kapaciteten innebär dock mycket stora kostnader. Bedömningen är att det i dagsläget inte kan påvisas samhällsekonomisk lönsamhet för ett höghastighetssystem på Götalandsbanan och Europabanan (Stockholm Göteborg och Stockholm Malmö). Vidare pekas i kapacitetsutredningen på att flygets naturliga roll bör vara i reserelationer mellan storstadsregionerna och större orter respektive till viktiga resmål för besöksnäringen och näringslivet i övrigt, där det inte går att nå restider under tre timmar med tåg, buss eller bil. Det är viktigt att säkerställa fungerande anslutningar till viktiga flygplatser med nationella och internationella flygförbindelser. Det viktigaste navet för flygtrafik i Sverige är Arlanda. Arlandakommunerna anser att kapacitetsutredningen behöver kompletteras med ytterligare studier kring nationella spåranläggningar och specifikt kring frågan om höghastighetståg. Eventuella snabbtågssystem i Sverige skall självklart anslutas till Arlanda flygplats. Arlandakommunerna är övertygade om att ambitionen behöver höjas i visionen om höghastighetståg och vi bör förbereda oss både mentalt och praktiskt för banor som tål åtminstone farter på 350 km/tim dvs. man bör klara dagens franska TGV-tåg. Sverige behöver enligt Arlandakommunernas uppfattning en bättre infrastruktur än många andra länder i Europa eftersom vi behöver kompensera oss för att vi är ett glest befolkat land relativt avlägset från centrala Europa. Arlandakommunerna anser tillsammans med Swedavia, Arlanda flygplats att en framtida höghastighetsbana i Stockholmsregionen på lämpligt sätt både fysiskt och trafikalt, måste integreras med den norra Stockholmsregionen och Stockholm Arlanda flygplats. Avgörande skäl som talar för detta är: Möjligheterna för en effektivare samordning mellan transportslagen tåg/flyg och restidsvinster för resenärerna. Flygplatsen utvecklas som ett betydelsefullt nav också för byte mellan tågresor lokalt, regionalt och intercity. En effektivare godshantering med möjligheter till utveckling av logistik- och frakthanteringen på Arlanda flygplats/kombi Norr, Rosersberg och som ger en avlastning av trafiken på Ostkustbanan. Ett ökat reseunderlag på Arlanda med större möjligheter att såväl kunna bibehålla och attrahera nya flyglinjer på Arlanda, vilket främjar tillgängligheten både nationellt och internationellt. Att kunna bidra till en positiv regional utveckling och till företagsetableringar med Arlanda som nav för en fortsatt stark expansion i Stockholm Mälarregionen och som stöd för Arlanda-Märstaområdet, som i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen har utpekats som en regional stadskärna av stor betydelse för regionens samlade utveckling. Arlandaområdet ingår som en del av den Nordiska triangeln där infrastrukturen behöver stärkas för att man konkurrenskraftigt ska kunna mäta sig med andra regioner i Europa där flygplatser och höghastighetståg kompletterar varandra. 9

13 Förbättrad kapacitet i trafiksystemet Kapacitetsutredningen visar på att det i storstäderna kommer det att behövas omfattande åtgärder för att öka kapaciteten, prioritera kollektivtrafik och cykel, integrera samhällsplanering och transportplanering samt förtäta bebyggelse i kollektivtrafikstråk. De tidiga stegen i fyrstegsprincipen med integrerad samhälls- och transportplanering och effektiva styrmedel är avgörande för att kunna hantera kapacitetsfrågorna. Vidare måste det befintliga systemet vårdas och trimmas för att ta till vara systemets kapacitet. Här är åtgärder för att förbättra kapaciteten för kollektivtrafik och cykel högt prioriterade. För att förbättra kapaciteten krävs en ökad satsning på trafiken i de starka stråken samt bättre tvärförbindelser. Spårsatsningar dominerar, men bussen har en viktig roll att spela i tvärförbindelser och som komplement till tågtrafik. Det är också viktigt att etablera starka bytespunkter utanför citykärnan, dels för att avlasta centrala stadsdelar, dels för att ge fler resalternativ och effektivare resmöjligheter. I kapacitetsutredningen konstateras att bland de investeringar som är mest angelägna i Stockholm hör Ostkustbanan samt stråket Stockholm Arlanda. Arlandakommunerna vill peka på att spårkapaciteten på Ostkustbanan, delen Stockholm Uppsala via Märsta är idag mycket hårt ansträngd. Märsta kan inte få 10-minuters trafik i pendeltågssystemet och kapacitet finns inte för att utveckla godstrafiken norr om Stockholm under dagtid. Utökad spårkapacitet vid Märsta bytespunkt ingår tillsammans med behovet av andra förstärkningar både norr och söder om själva Citybanan i ett system av åtgärder som samtidigt behöver genomföras för att kunna garantera att Citybanans kapacitet blir reell. Planerna på ett nytt dubbelspår på sträckan Stockholm-Uppsala måste mot denna bakgrund också förverkligas i nära anslutning till att Citybanan kommer till stånd. Utöver de generella bristerna på Ostkustbanan får Arlandakommunerna också särskilt utpeka Märsta station som en av de största flaskhalsarna i systemet. Det är sedan länge väl känt att Märsta station i förhållande till sin funktion som stor och viktig bytespunkt med över dagliga av- och påstigande resenärer är en av få stationerna av det formatet i hela Stockholms län som inte har rustats upp till modern standard. Märsta station är idag en mycket omodern och hårt nedsliten station som inte uppfyller dagens krav på trafiksäkerhet och funktionalitet. Åtgärder vid Märsta bytespunkt är en investering som i allt väsentligt uppfyller alla delmålen inom ramverket för de uppsatta transportpolitiska målen. Investeringsmedel för en ny och ombyggd Märsta station måste därför anvisas redan före planperioden Arlandakommunerna biträder kapacitetsutredningens uppfattning om att efterfrågan enligt prognoserna kan inte mötas med traditionell sektorsplanering. Inte minst gäller detta i vägsystemet. Kollektivtrafiken måste därför ta en kraftigt ökad marknadsandel för tillväxten i efterfrågan. Utvecklingen måste styras mot en satsning på kollektivtrafik med spårtrafik i starka stråk och där buss kompletterar. Dagens radiellt byggda system leder i många fall resenären in till citykärnan för att byta färdsätt. Ett skäl till detta är att kollektivtrafiken är som konkurrenskraftigast när det är stora 10

14 flöden och därmed hög turtäthet. I vissa fall kan det finnas underlag för att etablera starka bytespunkter längre ut, vilket underlättar för vissa resenärer. Framför allt är det ett bra komplement när citykärnan växer så att det behövs god tillgänglighet på flera ställen inom staden. Då är utbyggnad av tvärförbindelser en angelägen åtgärd tillsammans med utbyggnad/exploatering i effektivt lokaliserade noder. Ny infrastruktur Arlandakommunerna anser att det finns behov av att studera var en station Stockholm Nord bör lokaliseras. Arlandakommunerna menar att det behövs en strategi för en tydlig stationshierarki i regionen och där Arlandaområdet mycket väl kan utgöra plats för en Stockholm Nord utifrån ett annat tillgänglighetsperspektiv och som bytespunkt och trafiknod för många olika tåg och förbindelser, än vad en station i det halvcentrala bandet närmare Stockholm kan utgöra. Etablerandet av en sådan bytespunkt måste också ske i balans med den viktiga knutpunkt på Ostkustbanan som Märsta station utgör, där ett bibehållande av både regionaltågstrafiken och pendeltågstrafiken är viktig för resandet i stråket Uppsala- Knivsta-Märsta-Stockholm. Citybanan innebär möjligheter för utökad pendeltågstrafik, vilket ställer krav på kapacitet för hantering av dessa tåg, till exempel på Ostkustbanan i Märsta. Vissa mindre åtgärder för att säkra korsande tågvägar är nödvändiga mellan Rosersberg och Märsta. Utöver de åtgärder enligt steg 1 3 som planeras är det sannolikt nödvändigt att bygga ut spårkapaciteten successivt på Arlandabanan och på Ostkustbanan för att skapa god tillgänglighet med tåg. Det beror i huvudsak på ett generellt ökat tågflöde på Ostkustbanan och att förbättringarna av järnvägen i Norrland och centralt i Stockholm ökar resandet med tåg till Arlanda. Ytterligare spårkapacitet mellan Skavsta by och Arlanda nedre är den första etappen i en sådan utbyggnad. Det skulle innebära en investering i både Trafikverkets anläggning och den anläggning som staten äger genom Arlandabanan Infrastructure AB och som förvaltas av A-train. Arlandakommunerna anser också att förutsättningarna för en utbyggd Arlandagren av Roslagsbanan som SL nu inom ramen för en förstudie studerar tillsammans med berörda aktörer, kommer att förbättra kollektivresandet mellan nordostkommunerna och Arlanda och de bägge regionala stadskärnorna Arlanda - Märsta och Täby centrum - Arninge. Detta bidrar också till minskade koldioxidutsläpp från vägtrafiken vilket förbättrar möjligheten för flygplatsen att klara utsläppstaket. En möjlig spårbunden integrering med SL:s pendeltågsystem (via arbetsområdet Arlandastad) i Märsta behöver också prövas i detta arbete. I städerna kommer det att behövas omfattande åtgärder för att öka kapaciteten, prioritera kollektivtrafik och cykel, integrera samhällsplanering och transportplanering samt förtäta bebyggelse i kollektivtrafikstråk. Detta är åtgärder som måste finansieras av staten, regionalt eller lokalt och i vissa fall genom statlig medfinansiering. Med de befintliga systemens begränsningar finns dock en nisch för ytterligare spårbundna masstransportsystem, så kallade Personal Rapid Transit (spårbilar) respektive Group Rapid Transit. Trafikverket anser att branschen ännu inte är mogen för detta, men det finns troligen potential för spårbilar i miljöer där dagens kollektivtrafiklösningar inte är effektiva, exempelvis vid flygplatser och campusområden. 11

15 Arlandakommunerna anser att spårbilar kan vara ett bra komplement även i mindre städer för att öka kollektivtrafikens attraktivitet särskilt utanför maxtimmen. Enligt en förstudie för eventuella spårbilar som Upplands Väsby kommun tog fram under 2011 så skulle ett spårbilssystem i Upplands Väsby medverka till att kraftigt öka andelen kollektivtrafikresor i Upplands Väsby dels medverka till mindre utsläpp. Ur ekonomisk synpunkt är spårbilen intressant eftersom den har betydligt lägre driftskostnader än buss och att den skillnaden skulle öka över tid eftersom driftkostnadsökningarna per år är större för buss än för automatiserade spårbilssystem. Arlandakommunerna anser därför att staten och trafikhuvudmännen gemensamt måste ta initiativ till att hitta lösningar för att introducera och genomföra sådana system på och kring Arlanda flygplats eller i Upplands Väsby kommun eller i andra städer på sätt som förstudier om spårtaxisystem i dessa områden visar. Kapacitetsbristen vid Glädjens trafikplats i Upplands Väsby på väg E4 innebär idag stora problem för framkomligheten och trafiksäkerheten i rusningstid då trafiken ofta står still i det högra körfältet. Dessutom försvårar det tillgängligheten i öst-västlig riktning mot Arlanda mm. Arlandakommunerna har mot denna bakgrund i tidigare sammanhang påtalat behovet av en breddning av väg E 4 på delen Upplands Väsby Arlanda. Enligt dåvarande Vägverkets förstudie från 2004 är en sådan åtgärd helt nödvändig, då trafiken under perioden fram till år 2012 beräknas ha nått kapacitetstaket för fyrfältig väg om ca fordon/dygn vid Väsby rastplats strax norr om Glädjens trafikplats Mot bakgrund av kapacitetsbristerna på väg E 4 på delen Upplands Väsby - Arlanda och då detta är den enda led med kapacitet som försörjer 75 % av all trafik till Arlanda d v s den trafik som kommer söderifrån mot Arlanda, behövs en breddning till 6 körfält. Det måste anses som mycket otillfredsställande att ha denna inbyggda sårbarhet och flaskhals i vägsystemet för tillgängligheten till Sveriges och regionens i särklass viktigaste internationella knutpunkt. Därför är det nödvändigt att planeringen och genomförandet av breddningen av väg E4 från Glädjens trafikplats till Arlanda kan påbörjas redan före planperioden Hållbart transportsystem Arlandas utsläppstak (villkor 1) blir främst en begränsning av koldioxidutsläppen. Flygplatsen har tidigare passerat gränsen vid enstaka tillfällen, och enligt prognosen man att passera taket 2013/2014. Om inte reglerna för utsläppstaket ändras kommer detta att medföra begränsningar för Arlanda flygplats, vilket medför kapacitetsbegränsningar för flygtrafiken till och från Stockholm. Koldioxidtaket gäller utsläppen från samtliga marktransporter, från flygets landningar och starter samt från flygplatsverksamheten. Marktransporternas andel av utsläppen ökar och är nu mer än hälften av koldioxidutsläppen från Arlanda. Den andel av resorna till Arlanda som sker med kollektivtrafik eller miljöfordon måste öka kraftigt för att det ska gå att klara utsläppsmålen för Arlanda. För att det ska bli möjligt behövs både förbättrad busstrafik och förbättrad tågtrafik. Med nuvarande regler räcker inte spårkapaciteten på Ostkustbanan och Arlandabanan till. Idag går en pendeltågslinje mellan Uppsala och Upplands Väsby med två tåg i timmen, denna linje kommer 2013 att förlängas till Stockholm. Med nuvarande trafikstruktur finns dock inte kapacitet att utöka 12

16 trafiken till mer än två tåg i timmen Arlanda Express har redan tät trafik, men dessa tåg och plattformar på Arlanda norra och södra kommer även 2025 att vara alltför korta för att kunna ta emot en större ökning av antal resenärer. Det hade varit möjligt att utöka annan persontågtrafik än pendeltåg, men höga avgifter för att angöra Arlanda central begränsar trafikutbudet. Arlandakommunerna delar den oro som finns för att dessa förutsättningar kraftigt begränsar möjligheterna till en framtida effektiv kollektivtrafikförsörjning i Arlandaområdet. Pendlingen mellan Uppsala och Stockholm har också brister som förväntas öka när arbetsmarknaden förstoras allt mer. Järnvägens andel av pendlingstrafiken sjunker, vilket leder till en ökad vägtrafik. Problemen förväntas bli värre eftersom inga åtgärder finns med i planen varken i form av tillräckliga spår- eller väginvesteringar. En del av luftfartens kapacitetsproblem påverkas av marktransporternas miljöpåverkan och tillgänglighet. Mer än hälften av det utsläppstak som flygplatsen har tas i dag i anspråk av marktransporter och med ett dominerande bidrag från biltrafiken. Därför är ett förbättrat kollektivtrafikutbud angeläget. En process för åtgärdsval för Arlanda har genomförts där de nära 20 berörda organisationerna kommit fram till en gemensam problembild och diskuterade lämpliga åtgärder. Organisationerna har enats om en avsiktsförklaring och de 7 närmaste ansvariga aktörerna kommer att teckna överenskommelser om åtgärder som leder till en stor mängd delaktiviteter under 2012 och framöver. Sigtuna kommun och Upplands Väsby kommun hör till de aktörer som ställt sig bakom en avsiktsförklaring om genomförandet av dessa åtgärder. Näringslivets behov i transportsystemet och behovet av depåer och terminaler Det är i dag en generell brist på tågdepåer och ett behov av ytterligare förstärkningar runt om i Sverige för att svara mot bland annat regionaltrafikens behov. Lokalisering av sådana tågdepåer är för närvarande föremål för studier utmed Ostkustbanan både norr och söder om Märsta. Arlandakommunerna får i detta sammanhang understryka betydelsen av att dessa lokaliseringar inte får försvåra en eventuell framtida utbyggnad av Norra kroken till Arlanda eller en kapacitetseffektiv och rationell tågtrafikering med pendeltåg på Ostkustbanan till och från Märsta. Det måste även skapas goda incitament och förutsättningar för både varuförsörjningen av Stockholmsregionen i stort och distributionen i centrala regionkärnan. Det behövs en struktur av yttre och inre terminaler som kopplar samman distribution från inre och yttre terminaler och som premierar lösningar som innebär hög effektivitet, här kan nämnas samlastning och distribution under lågtrafik. Kunskapen om dagens flöden är bristfällig och utredningsbehovet av olika åtgärder och deras effekter är stort. I Arlandaområdet pågår planering som påverkas av dessa förutsättningar både vad avser den planerade lokaliseringen av en ny Postterminal i Rosersbergs arbetsområde och för etablerandet av en Kombiterminal Norr i detta område. Anders Johansson Kommunstyrelsens ordförande Per-Erik Kanström Kommunstyrelsens ordförande 13

17 Sigtuna kommun Upplands Väsby kommun Örjan Lid Kommunstyrelsens ordförande Vallentuna kommun Göran Nilsson Kommunstyrelsens ordförande Knivsta kommun 14

18 (10) Handläggare: Mikael Engström Mobil: Shula Gladnikoff Mobil: Trafikverket Trafikverkets kapacitetsutredning. Remissvar från Stockholm Nordost Stockholm Nordost - med kommunerna Danderyd, Norrtälje, Täby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker - är en stor och viktig del av den snabbt växande Stockholmsregionen. Flera av kommunerna hör till landets snabbast växande. Den gemensamma visionen för tillväxt Framtid, framgång, framkomlighet - som under våren 2012 förs fram till beslut i de sex kommunernas fullmäktige, anger att Stockholm Nordost tar sin del av ansvaret för den växande Stockholmsregionen genom att skapa förutsättningar för: nya invånare i god och varierad livsmiljö i hela Nordost nya arbetstillfällen i ett differentierat och expansivt näringsliv. Utveckling av Täby centrum - Arninge till regional stadskärna Ett mål för utvecklingen i Stockholm Nordost är att sektorns växande arbets- och bostadsmarknader knyts samman med övriga delar av Stockholmsregionen, genom en kraftigt förbättrad transportinfrastruktur. Genom ett regionalt kapacitetsstarkt spårsystem ökar förutsättningarna för en hållbar utveckling av resandet. Kommunerna i Stockholm Nordost verkar därför gemensamt för: ökad tillgänglighet och kapacitet i Nordostsektorns transportsystem, en ökad kollektivtrafikandel och minskad belastning på vägnätet för att begränsa klimatpåverkande utsläpp och reducera buller och partiklar i belastade stråk, främst E18 genom Danderyd och Täby. En långsiktigt hållbar tillväxt i Stockholm Nordost förutsätter framför allt en regional kapacitetsstark, spårburen kollektivtrafik som knyter samman Stockholm Nordost med övriga Stockholmsregionen: Roslagspilen - som tunnelbana, Roslagsbana eller järnväg - för att lösa resandebehoven på lång sikt. Roslagsbanan byggs, i ett första steg, ut mellan centrala Stockholm och Arlanda - Märsta som ett sammanhållet spårsystem. Den regionala stadskärnan Täby centrum - Arninge som ett nav i kollektivtrafiknätet med tvärförbindelser mellan Stockholm Nordost och övriga regiondelar. Stockholm Nordost Kommunledningskontoret Täby kommun Stationsvägen Täby Kommun

19 Yttrande från Stockholm Nordost 2(10) Trafikverket identifierar i utredningen många av de problem som finns och flertalet av de utmaningar och behov som Stockholmsregionens transportsystem står inför. Det är positivt att Kapacitetsutredningen studerar behovet av kapacitetshöjande åtgärder med förslag till lösningar fram till år 2025 med utblick mot Kommunerna inom Stockholm Nordost är också positiva till Trafikverkets avsikt att arbeta fram paketlösningar, men anser att Innehållet i och omfattningen av paketen, måste studeras och diskuteras ytterligare. Detta arbete måste för Stockholmsregionen starta snarast och ske gemensamt med bl. a. en politisk representation från länets olika sektorer. I kommande prioriteringar inom paketen måste också frågor som säkerhet i vägnätet, tillväxtaspekter som framkomlighet för näringslivets transporter, tvärförbindelser mellan de regionala stadskärnorna och klimat- och miljöaspekter prioriteras. För nordostsektorns del har Stockholm Nordost, SL och Trafikverket nu återupptagit arbetet med att i en gemensam, fördjupad idéstudie utreda en långsiktigt hållbar lösning för ett regionalt och kapacitetsstark spårsystem till nordostsektorn. Resultatet av studien ska ge underlag till kommande paketlösning för Stockholmsregionen, där en regional spårförbindelse till nordost måste ingå med hög prioritet. Idéstudien finansieras i huvudsak genom att de sex nordostkommunerna förskotterar det anslag som anvisats i gällande Länsplan för fortsatt utredning av Roslagspilen. SL genomför även en förstudie tillsammans med Stockholm Nordost, Sigtuna, SWEDAVIA, Trafikverket, Länsstyrelsen och TMR om en tvärförbindelse mellan Nordostsektorn och Arlanda. Stockholmsregionen Stockholmsregionen genomgår sedan en tid tillbaka en snabb förändring och utgör Sveriges ekonomiska motor, något som tydligt avspeglas i att en tredjedel av rikets tillväxt skapas här, en fjärdedel av den totala arbetsmarknaden finns här och mer än en femtedel av befolkningen bor här. Befolkningen växer med personer om året och därutöver en växande arbetspendling från omgivande län, vilka också har en relativt stor befolkningsökning. Detta är en positiv utveckling och en förutsättning för hela Sveriges fortsatta tillväxt. Men det ställer också höga krav. Stockholms län är i dag mycket nära kapacitetstaket när det gäller flera avgörande samhällsfunktioner. Bostadsförsörjningen och infrastruktursystemet är två av de områden där detta märks tydligast. För kommunerna inom Stockholm Nordost måste en följd av kommunernas ökade bostadsbyggande och näringslivsutveckling bli att trafikinfrastrukturen byggs ut inom och till sektorn både med tillräcklig kapacitet och med regional tillgänglighet. En väl fungerande infrastruktur i Stockholms län är också en förutsättning för hur väl transportsystemet fungerar i resten av landet. Störningar i den midja som länet i dag utgör får stora konsekvenser på en mängd andra platser längs transportkedjorna. Felbedömning av befolkningsutvecklingen Stockholm Nordost anser att det är helt oacceptabelt att Trafikverket avser att använda befolkningsprognoser från 2006 i den kommande åtgärdsplaneringen på det sätt som redovisas. Detta skulle vara ödesdigert för regionen då det redovisade resultatet kraftigt avviker från rådande och framtida utveckling. Att kapacitetsutredningen nu lyfter perspektivet till 2050 gör uppskattningarna av framtida befolkning och sysselsättning till centrala förutsättningar. Felaktiga bedömningar här medför att det fortsatta resonemanget kring lösningar ohjälpligt leder fel. Stockholm Nordost Kommunledningskontoret Täby kommun Stationsvägen Täby Kommun

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar 2012-10-26 Stockholm Nordost Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Analysenheten, Robert Örtegren Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Regional

Läs mer

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025. Remissvar från Stockholm Nordost

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025. Remissvar från Stockholm Nordost 2013-09-10 Handläggare: Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Enheten för samhällsplanering Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Länsplan

Läs mer

Inventering av brister och behov av åtgärder i transportinfrastrukturen

Inventering av brister och behov av åtgärder i transportinfrastrukturen 2013-02-22 Stockholm Nordost Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Enheten för samhällsplanering Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Inventering

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 5 (25)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 5 (25) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 5 (25) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2014-02-13 3 Yttrande, ersättningstrafik 2014 (KS 2014.029) Beslut Näringslivs- och planutskottet beslutar att

Läs mer

Nationell plan för transportsystemet 2014-2025. Remissvar från Stockholm Nordost

Nationell plan för transportsystemet 2014-2025. Remissvar från Stockholm Nordost 2013-09-10 Handläggare: Mikael Engström tel. dir: 076 643 96 70 Shula Gladnikoff tel. dir. 076 643 96 73 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer N2013/2942/TE Nationell plan för transportsystemet

Läs mer

Svarsmall för remissinstansernas önskemål och prioriteringar Gemensamma prioriteringar i Arlandaregionen Ökad kapacitet på Ostkustbanan

Svarsmall för remissinstansernas önskemål och prioriteringar Gemensamma prioriteringar i Arlandaregionen Ökad kapacitet på Ostkustbanan Gemensamt yttrande från Arlandaregionen över - Ny länsplan för transportinfrastrukturen 2018-2029. Förfrågan om prioriterade åtgärder samt avgränsningssamråd för miljökonsekvensbeskrivning Bakgrund Under

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2013-08-22 89 Stomnätsstrategi etapp 2 yttrande (KS 2013.080) Beslut Näringslivs- och planutskottet föreslår

Läs mer

Tvärförbindelse Roslagsbanan - Arlanda.

Tvärförbindelse Roslagsbanan - Arlanda. 2013-03-26 Stockholm Nordost Mikael Engström tel. dir: 076 643 96 70 Shula Gladnikoff tel. dir. 076 643 96 73 Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Tvärförbindelse Roslagsbanan

Läs mer

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost 2013-12-06 Handläggare: Mikael Engström Stockholms läns landsting tel. dir: 076 643 96 70 registrator.lsf@sll.se Shula Gladnikoff Diarienummer LS 1304-0578 tel. dir. 076 643 96 73 RUFS 2010 - aktualitet

Läs mer

56 Remissyttrande över förslag till Handlingsprogram Reg onala stadskärnor

56 Remissyttrande över förslag till Handlingsprogram Reg onala stadskärnor VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott Sa m ma nträdesprotokol I 20t3-0t-77 8 (20) 56 Remissyttrande över förslag till Handlingsprogram Reg onala stadskärnor (KS 2012.sos) Beslut

Läs mer

Trafikverkets kapacitetsutredning.

Trafikverkets kapacitetsutredning. 1(10) Handläggare: Mikael Engström Mobil: 076 643 96 70 Shula Gladnikoff Mobil: 076 643 96 73 Trafikverket Trafikverkets kapacitetsutredning. Remissvar från - med kommunerna Danderyd, Norrtälje, Täby,

Läs mer

Yttrande över förslag till handlingsprogram för regionala stadskärnor mellan Arlandakommunerna KS-2013/53

Yttrande över förslag till handlingsprogram för regionala stadskärnor mellan Arlandakommunerna KS-2013/53 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Datum KS-2013/53 2013-01-14 Kommunstyrelsen Yttrande över förslag till handlingsprogram för regionala stadskärnor mellan Arlandakommunerna KS-2013/53 Förslag

Läs mer

Stockholm. Europas mest attraktiva storstadsregion! En enad regions synpunkter på Trafikverkets kapacitetsuppdrag. Hearing 21 mars 2012

Stockholm. Europas mest attraktiva storstadsregion! En enad regions synpunkter på Trafikverkets kapacitetsuppdrag. Hearing 21 mars 2012 Stockholm Europas mest attraktiva storstadsregion! En enad regions synpunkter på Trafikverkets kapacitetsuppdrag Hearing 21 mars 2012 Tillväxten är vår styrka Stockholms län har 22 % av landets befolkning

Läs mer

Framkomlighetsprogram för Storstockholm

Framkomlighetsprogram för Storstockholm 1(5) Handläggare: Mikael Engström Mobil: 076 643 96 70 Shula Gladnikoff Mobil: 076 643 96 73 Framkomlighetsprogram@trafikverket.se Framkomlighetsprogram för Storstockholm är ett samarbete mellan de sex

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2013-12-12 140 Yttrande, vägplan och detaljplan för Arninge resecentrum samt järnvägsplan för Roslagsbanan,

Läs mer

Remiss av förstudie kring tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda

Remiss av förstudie kring tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda ÖSTERÅKERS KOMMUN SAMMANTRADESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT 2013-03-20 AU 6:8 Dnr. KS 2012/0540 Utdrag: akten, KS Remiss av förstudie kring tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda Ärende

Läs mer

Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 2013-09-16 Ärendebeskrivning Genom remiss har Trafikverkets förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 överlämnats för synpunkter. Remissvaren på den nationella planen ska vara inlämnade

Läs mer

Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder - förslag till lösningar fram till år 2025 med utblick mot år 2050.

Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder - förslag till lösningar fram till år 2025 med utblick mot år 2050. 2012-03-01 Till Trafikverket Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder - förslag till lösningar fram till år 2025 med utblick mot år 2050. Dags att satsa på Södertörn Södertörnssamverkan -

Läs mer

FÖRSLAG 2009-09-08 Dnr KS 2009.136. Arlandakommunernas synpunkter på förslaget till länsplan för regional infrastruktur 2010-2021.

FÖRSLAG 2009-09-08 Dnr KS 2009.136. Arlandakommunernas synpunkter på förslaget till länsplan för regional infrastruktur 2010-2021. FÖRSLAG 2009-09-08 Dnr KS 2009.136 Arlandakommunernas synpunkter på förslaget till länsplan för regional infrastruktur 2010-2021. Stockholm Arlandaregionen Arlandaregionen består geografiskt av de fyra

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2012-03-29 39 Miljötillstånd verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport (KS 2010.021) Beslut Näringslivs- och

Läs mer

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-04 Bygg- och miljönämnden Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Läs mer

Yttrande över förslag till handlingsprogram för regionala stadskärnor

Yttrande över förslag till handlingsprogram för regionala stadskärnor gg Sigtuna kornmun Datum 2013-01-28 Ankom Stockholms läns landsting 2013-01- 3 1 Dnri UöVÖW3 Stockholms läns landsting Tillväxt, miljö och regionplanering Box 22550 104 22 Stockholm Yttrande över förslag

Läs mer

I remissen önskar Trafikverket i första hand få svar på följande:

I remissen önskar Trafikverket i första hand få svar på följande: 2015-09-15 Yttrande över Trafikverkets remiss av förslag till Framkomlighetsprogram för Storstockholm Förslag till beslut Bakgrund Trafikverket, Region Stockholm har sänt ut rubricerade remiss till regionala

Läs mer

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 YTTRANDE N2013/2942/TE 1 (6) Ulrika Nilsson Telefon 010-224 93 19 ulrika.u.nilsson@lansstyrelsen.se Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

Läs mer

ABC-stråket Uppsala, Sigtuna och Knivsta kommun. Uppsala och Stockholms län

ABC-stråket Uppsala, Sigtuna och Knivsta kommun. Uppsala och Stockholms län Åtgärdsvalsstudie ABC-stråket Uppsala, Sigtuna och Knivsta kommun. Uppsala och Stockholms län Ärendenummer: TRV 2017/30977 Kortversion Därför görs en åtgärdsvalsstudie ABC-stråket mellan Uppsala och Stockholm

Läs mer

Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Emelie Claesson Datum KS-2016/784 Samhällsplanerare rev

Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Emelie Claesson Datum KS-2016/784 Samhällsplanerare rev Sida 1 av 3 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Emelie Claesson Datum KS-2016/784 Samhällsplanerare 2016-11-17 rev. 2016-11-24 Kommunstyrelsen Gemensamt yttrande från Arlandaregionen - Ny länsplan

Läs mer

TRN Bifogat finns yttrande samt beslut från KS , utställning av RUFS Dnr TRN Med vänlig hälsning

TRN Bifogat finns yttrande samt beslut från KS , utställning av RUFS Dnr TRN Med vänlig hälsning TRN 2017-0052-52 Från: kommunstyrelsen@habo.se Till: TRF Funk Registrator; anna-karin.bergvall@habo.se Ärende: Expediering av beslut KS 2017-10-16 194, Utställning av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen,

Läs mer

Yttrande över återremitterad motion 2011:1 om behovet av utbyggd kollektivtrafik till Nordost

Yttrande över återremitterad motion 2011:1 om behovet av utbyggd kollektivtrafik till Nordost Stockholms läns landsting Trafiknämnden Handläggare: Jens Plambeck 08-6861651 1 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Identitet 2012-09-27 TN 1109-202 STYRELSESAMMANTRÄDE ÄRENDE NR Yttrande över återremitterad motion

Läs mer

Tjänsteskrivelse Yttrande inför trafikförändringar i SLtrafiken

Tjänsteskrivelse Yttrande inför trafikförändringar i SLtrafiken MARLENE SJÖDIN SID 1/6 TRAFIKPLANERARE 0858785141 MARLENE.SJODIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Yttrande inför trafikförändringar i SLtrafiken 2013/2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

En Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet

En Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet En Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet Gemensamma prioriteringar för transportinfrastrukturen i sju län: Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland. Stockholm-Mälarregionen

Läs mer

Åtgärdsvals- och idéstudie av regional kapacitetsstark kollektivtrafik till Nordostsektorn i Stockholms län

Åtgärdsvals- och idéstudie av regional kapacitetsstark kollektivtrafik till Nordostsektorn i Stockholms län Stadsledningskontoret Trafikkontoret Sida 1 (7) 2014-04-14 Kontaktpersoner Stadsledningskontoret Anton Västberg Telefon: 08-508 293 05 Till Kommunstyrelsen Trafik- och renhållningsnämnden 2014-05-21 Trafikkontoret

Läs mer

Yttrande till länsstyrelsen gällande Handlingsplan för minskade utsläpp till luft, Stockholm Arlanda Airport,

Yttrande till länsstyrelsen gällande Handlingsplan för minskade utsläpp till luft, Stockholm Arlanda Airport, Datum 2016-11-15 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Johan Stock Kommunstyrelsen Yttrande till länsstyrelsen gällande Handlingsplan för minskade utsläpp till luft, Stockholm Arlanda

Läs mer

Yttrande över remiss om den Regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen RUFS 2010, dess aktualitet och användbarhet

Yttrande över remiss om den Regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen RUFS 2010, dess aktualitet och användbarhet 2013-11-13 Yttrande över remiss om den Regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen RUFS 2010, dess aktualitet och användbarhet Bakgrund Landstingets tillväxt- och regionplaneringsutskott har beslutat

Läs mer

Regionala och lokala mål och strategier

Regionala och lokala mål och strategier Strategier och mål för kollektivtrafiken i Sigtuna kommun Regionala och lokala mål och strategier www.sigtuna.se Ett regional perspektiv RUFS och TFP RUFS 2050 TFP Regionalt trafikförsörjningsprogram RUFS

Läs mer

En Bättre Sits. Kristoffer Tamsons (M), ordförande Bertil Kinnunen (S), vice ordförande

En Bättre Sits. Kristoffer Tamsons (M), ordförande Bertil Kinnunen (S), vice ordförande En Bättre Sits Kristoffer Tamsons (M), ordförande Bertil Kinnunen (S), vice ordförande Patrik Åhnberg, Länsstyrelsen Stockholm Jenny Lundström (MP), Region Uppsala Monica Johansson (S), Landstinget Sörmland

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 7 (22)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 7 (22) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 7 (22) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2013-03-21 32 Yttrande, förstudie tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda (KS 2012.572) Beslut Näringslivs-

Läs mer

SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson

SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SKL tycker om Sverigeförhandlingen Höghastighetsbanor är positivt och ska finansieras med statliga medel. Det är ny infrastruktur av stort

Läs mer

Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden

Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-09-17 Tekniska nämnden Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden 1. Tekniska

Läs mer

Förslag till nationell plan för transportsystemet

Förslag till nationell plan för transportsystemet YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-11-17 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Linnéa Lindemann Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Sammanfattning

Läs mer

Tjänsteskrivelse Förslag till avtal om kommunal medfinansiering av utbyggnad av Arninge Resecentrum

Tjänsteskrivelse Förslag till avtal om kommunal medfinansiering av utbyggnad av Arninge Resecentrum VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2014-11-17 DNR KS 2014.480 EMELIE HALLIN SID 1/3 UTREDARE 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Förslag till

Läs mer

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län Remiss från Trafiknämnden i Stockholms läns landsting

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län Remiss från Trafiknämnden i Stockholms läns landsting 1(5) Handläggare: Mikael Engström Mobil: 076 643 96 70 Shula Gladnikoff Mobil: 076 643 96 73 Trafiknämnden Stockholms läns landsting Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län Remiss från Trafiknämnden

Läs mer

Förstudie av tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda

Förstudie av tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda 1(6) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 Jens.plambeck@sll.se Version Trafiknämnden 2013-12-10, punkt 8 TN 2013-0695 Förstudie av tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda

Läs mer

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande.

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande. STADSLEDNINGSKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN Bilaga 1 2009-10-29 DNR 314-2120/2009 DNR E2009-000-01681 DNR T2009-000-03390 DNR 2009-011868-217 Kontaktperson stadsledningskontoret

Läs mer

Yttrande över remiss Förslag till nationell plan för transportsystemet

Yttrande över remiss Förslag till nationell plan för transportsystemet Rasmus L Persson, 0322-600 658 rasmus.persson@vargarda.se YTTRANDE 1(5) Er referens N2017/05430/TIF Regeringskansliet Näringsdepartementet 105 33 Stockholm n.regestrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se

Läs mer

4 Mälarstäder

4 Mälarstäder 4 Mälarstäders yttrande gällande Nationell transportplan 2018-2029 Som fjärde största storstadsregion har 4 Mälarstäder idag en befolkning på fler än 320 000 invånare och växer mer än riket i genomsnitt.

Läs mer

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-08-24 Kommunstyrelsen Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186 Förvaltningens

Läs mer

Nybro kommun Sammanträdesprotokoll Blad Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige

Nybro kommun Sammanträdesprotokoll Blad Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum C:\Users\PKO0107\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\TU2K05FY\N2016-00179-TIF Nybro kommun.doc Sammanträdesdatum 98 59 Dnr KSF 2015-97 Yttrande över

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 5 (15)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 5 (15) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 5 (15) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2013-09-19 96 Remissvar, nationell plan för transportsystemet 2014-2025 (KS 2013.278) Beslut Näringslivs- och

Läs mer

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag.

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag. PROMEMORIA Dnr 2012/0028 2012-03-28 Ärende 15 Kansliet Styrelsen Sammanträdesdatum: 2012-03-29 Yttrande över Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten

Läs mer

Förslag på yttrande över remissversionerna av länsplan för regional transportinfrastruktur i Västmanlands län och Södermanlands län

Förslag på yttrande över remissversionerna av länsplan för regional transportinfrastruktur i Västmanlands län och Södermanlands län 1(4) Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden 2017-11-21, punkt 9 Ärende Infosäkerhetsklass Förslag på yttrande över remissversionerna av länsplan för regional transportinfrastruktur

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

Remiss: förslag till länstransportplan för Uppsala län KS-2012/1061

Remiss: förslag till länstransportplan för Uppsala län KS-2012/1061 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/1061 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remiss: förslag till länstransportplan för Uppsala län 2014-2025 KS-2012/1061 Förslag

Läs mer

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025 2013-07-02 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/371-311 Kommunstyrelsen Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025 Yttrande Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar föreslaget

Läs mer

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Upplägg Utmaningar i Stockholmstrafiken Varför en strategi? Strategins grundbultar

Läs mer

Förstudie för Spårväg syd

Förstudie för Spårväg syd SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING DNR: 1.5.3.-414/11 SID 1 (5) 2011-10-19 Handläggare: Inger Bogne Telefon: 508 15450 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2011-11-10 Förstudie för Spårväg syd Svar på remiss från

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Yttrande över remiss: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Yttrande över remiss: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Kahlström Ola Datum 2016-03-02 Diarienummer KSN-2016-0190 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas

Läs mer

UPPDRAGET. Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr

UPPDRAGET. Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr UPPDRAGET Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr Lagförslag om värdeåterföring Cykelåtgärder Östlig förbindelse Danmarksförbindelse ARBETSSÄTT Ett snabbare färdigställande,

Läs mer

Svar på motion (SD) om utträde ur Mälardalsrådet 16 KS

Svar på motion (SD) om utträde ur Mälardalsrådet 16 KS Svar på motion (SD) om utträde ur Mälardalsrådet 16 KS 2017.088 3 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2017-10-23 182 Svar på motion (SD) om utträde ur Mälardalsrådet (KS 2017.088) Beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Ställningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen

Ställningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen STÄLLNINGSTAGANDE 2019-03-15 Vårt ärendenr: 1 (5) Sektionen för infrastruktur och fastigheter Emma Ström Ställningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen Sammanfattning SKL anser att anslagen

Läs mer

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland Ett samarbete Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Örebro Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Västmanlands län

Läs mer

Behov på Södertörn ur ett regionalt och transportövergripande perspektiv av åtgärder i länsplanen

Behov på Södertörn ur ett regionalt och transportövergripande perspektiv av åtgärder i länsplanen mm4 2016-11-24 Behov på Södertörn ur ett regionalt och transportövergripande perspektiv av åtgärder i länsplanen 2018-2029 Länsstyrelsen i Stockholms län har i en skrivelse till länets kommuner önskat

Läs mer

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Handläggare Datum Diarienummer Anna Ekman 2012-03-22 KS 2012/0261 0480-45 01 24 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Informationsmöte om Sverigeförhandlingen

Informationsmöte om Sverigeförhandlingen Informationsmöte om Sverigeförhandlingen 2015-12-10 Charlotte Hedlund Översiktsplanerare Syftet med möte Information om Sverigeförhandlingen Nytta för Stockholm Nordost (STONO) och Österåker Deltagande

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer

Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden

Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden 4 2013-02-06 Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden 2014-2025 Länsstyrelsen i Stockholms län har, med anledning av regeringsuppdraget

Läs mer

Remissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för

Remissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för N2015/4305/TIF 2016-02-24 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för 2018-2029 Länsplaneupprättare och kollektivtrafikmyndigheter

Läs mer

1. Tjänsteskrivelse, 2tl13-<r Samråd Vägplan, yttrande VALLENTUNA KOMMUN. g 101. Yttrande, trafikplats Rosenkälla - samråd (KS 2013.

1. Tjänsteskrivelse, 2tl13-<r Samråd Vägplan, yttrande VALLENTUNA KOMMUN. g 101. Yttrande, trafikplats Rosenkälla - samråd (KS 2013. VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott Sa m ma nträdesp rotokol I 2013-09-19 10 (1s) g 101 Yttrande, trafikplats Rosenkälla - samråd (KS 2013.326) Beslut Näringslivs- och planutskottet

Läs mer

Information om trafikutredning avseende pendel- och regionaltåg

Information om trafikutredning avseende pendel- och regionaltåg 1(10) Handläggare Jens Plambeck +4686861651 Jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-02-03, info punkt 15 Information om trafikutredning avseende pendel- och regionaltåg Ärendebeskrivning Informationsärende

Läs mer

Yttrande över remiss - Trafikutredning avseende pendeloch regionaltåg, Trafikförvaltningen, Stockholms Läns Landsting

Yttrande över remiss - Trafikutredning avseende pendeloch regionaltåg, Trafikförvaltningen, Stockholms Läns Landsting Tjänsteutlåtande Trafikplanerare 2015-08-11 Harry Bertilsson 08-59097653 Dnr: harry.bertilsson@upplandsvasby.se KS/2015:274 Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting Yttrande över remiss - Trafikutredning

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-03-06 Dnr 1500318 1 (5) Regionala utvecklingsnämnden Avsiktsförklaring för Malmöpendeln

Läs mer

Remissvar avseende Kapacitetsutredningen

Remissvar avseende Kapacitetsutredningen Trafikverket TRV 2011/17304 Stockholm, den 30 mars 2012 120030 Remissvar avseende Kapacitetsutredningen Stockholms Handelskammare har givits tillfälle att lämna synpunkter i rubricerat ärende. Sammanfattning

Läs mer

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,

Läs mer

Kapacitetsbrister - fyra trafikslag. Lennart Lennefors Einar Tufvesson

Kapacitetsbrister - fyra trafikslag. Lennart Lennefors Einar Tufvesson Kapacitetsbrister - fyra trafikslag Lennart Lennefors Einar Tufvesson Vad styr järnvägens kapacitet? Enkelspår: avstånd mellan mötesspår Dubbelspår: blandning av tåg och uppehållsbild Mötesstationernas

Läs mer

En Bättre Sits gemensamma syn och reflektioner på förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025

En Bättre Sits gemensamma syn och reflektioner på förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Möte med infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd 13 november 2013 En Bättre Sits gemensamma syn och reflektioner på förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Upplägg presentation

Läs mer

Handledning. Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät

Handledning. Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät Handledning Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät Trafikverket Postadress: 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Dokumenttitel:

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Einar Schuch och Christer Agerback

Einar Schuch och Christer Agerback Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter

Läs mer

Kommunstyrelsen Sammanträdeshandlingar

Kommunstyrelsen Sammanträdeshandlingar Kommunstyrelsen Sammanträdeshandlingar 2013-10-14 Meddelanden Ärendebeskrivning Följande rapporter, skrivelser, beslut etc. meddelas kommunstyrelsen. Begäran om rättelse i kommunstyrelsens protokoll angående

Läs mer

Infrastruktur för framtiden

Infrastruktur för framtiden Foto: Mostphotos Infrastruktur för framtiden Innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling Prop. 2016/17:21 Anna Johansson Isabella Lövin Ny nationell plan 2018 2029 Regeringsuppdrag

Läs mer

Nationell plan för transportsystemet Gemensamt remissvar från Stockholm Nordost

Nationell plan för transportsystemet Gemensamt remissvar från Stockholm Nordost 2017-09-29 REMISSYTTRANDE Handläggare: Mikael Engström tel. dir: 076 643 96 70 Shula Gladnikoff tel. dir. 076 643 96 73 Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se

Läs mer

För ett modernt, miljövänligt och växande Stockholm

För ett modernt, miljövänligt och växande Stockholm För ett modernt, miljövänligt och växande Stockholm Förord Orange linje behövs! Idag växer Stockholms län med cirka 40 000 invånare per år. Det innebär stora utmaningar för hur Stockholm ska kunna möta

Läs mer

Uppdatering av näringslivspolicy 30 KS

Uppdatering av näringslivspolicy 30 KS Uppdatering av näringslivspolicy 30 KS 2017.536 3 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2018-05-17 DNR KS 2017.536 MAGNUS ISBERG SID 1/1 NÄRINGSLIVSUTVECKLARE MAGNUS.ISBERG@VALLENTUNA.SE

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och

Läs mer

Trafikverket, Borlänge

Trafikverket, Borlänge Västsvenska Handelskammaren Stefan Gustavsson Stefan.gustavsson@handelskammaren.net 031-825233, 0734-282134 Datum: 2012-03-30 Ärende: Remissvar TRV2012/17304 Trafikverket, Borlänge Yttrande över Transportsystemets

Läs mer

Tjänsteskrivelse Avsiktsförklaring om ett fördjupat samarbete mellan Arlandakommunerna och Swedavia AB inom Arlandaregionen

Tjänsteskrivelse Avsiktsförklaring om ett fördjupat samarbete mellan Arlandakommunerna och Swedavia AB inom Arlandaregionen VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2014-01-15 DNR KS 2014.011 MATS ERIKSSON SID 1/3 PLANERINGSCHEF 0858785152 MATS.ERIKSSON@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-11-16 Dnr 1500318 1 (5) Regionala utvecklingsnämnden Överenskommelse om utbyggnad

Läs mer

Utökad pendeltågstrafik Gunilla Glantz, planeringschef SL

Utökad pendeltågstrafik Gunilla Glantz, planeringschef SL Utökad pendeltågstrafik 2012 Gunilla Glantz, planeringschef SL Utökad pendeltågstrafik 2012 Ett gemensamt projekt mellan SL och UL med syfte att förbättra integrationen i stråket Stockholm Uppsala samt

Läs mer

Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.

Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat. Bakgrund och syfte Näringslivsstrategin avser perioden 2019-2022 men tar sikte på de långsiktiga målen för Täby. Aktiviteter som ansluter till strategin sammanställs i handlingsplan för näringslivsutveckling.

Läs mer

Svar på remiss om förslag till nationell plan för transportsystemet

Svar på remiss om förslag till nationell plan för transportsystemet Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningskontoret 2017-10-26 Dnr KS 2017/252 Margareta Persson, utredare margareta.persson@hammaro.se 054-51 52 83 Kommunstyrelsen Svar på remiss om förslag till nationell

Läs mer

Trosa kommun har tagit del av remissmaterialet och kommunens synpunkter framgår av detta brev.

Trosa kommun har tagit del av remissmaterialet och kommunens synpunkter framgår av detta brev. Hans-Erik Eriksson Koordinator för Ostlänken 0156-520 35 hans-erik.eriksson@trosa.se Datum 2016-03-11 Diarienummer KS 2016/14 Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se peter.kalliopuro@regeringskansliet.se

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Remissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Remissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Näringsdepartementet Branschföreningen Tågoperatörerna 103 33 Stockholm Box 555 45 n.registrator@regeringskansliet.se 102 04 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se SWEDTRAIN Diarienummer N2016-00179-TIF

Läs mer