Resultatstyrt förändringsoch utvecklingsarbete. Fredrik Hjulström

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Resultatstyrt förändringsoch utvecklingsarbete. Fredrik Hjulström"

Rune Lindström
för 5 år sedan
Visningar:

1 Resultatstyrt förändringsoch utvecklingsarbete Fredrik Hjulström

2 How is Sweden governed?

Municipal, county council and regional responsibilities Municipalities are responsible for most of the social services available where we live, such as schools, childcare, care of

3 Municipal, county council and regional responsibilities Municipalities are responsible for most of the social services available where we live, such as schools, childcare, care of the elderly and disabled, as well as water and waste. County councils and regions are responsible for shared regional activities with an emphasis on healthcare and regional development.

4 Resultatstyrning syftar till att förflytta perspektivet i målstyrningen från resurser och aktiviteter till vilka resultat som uppnås i verksamheternas service till brukaren. Kortfattat - vad får invånarna för kvalitet och service för sina skattepengar.

5 Motstridiga styrsystem för kommuner och verksamheter

6 Mål- och Detaljstyrning Taylorismen: Specialisering, centralt styrd, planer, funktionsindelning, styrmedel Vertikal styrning Men: Taylorismen förutsätter en förutsägbar marknad!

7 Extrem detaljstyrning Socialtjänstlagen 16 kapitel, 47 A4-sidor, 189 ändringar sedan 2006 Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, 16 A4-sidor Kommunallagen LSS, LVM, SFB, HSL, PUL, mfl socialtjänstförordningen (2001:937), 8 kapitel, 15 A4-sidor Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 17/9 Statens offentliga utredningar (SOU) 15 som berör placerade barn sedan 1994 Handböcker från Socialstyrelsen minst 8 ( sidor) Vägledande domar, JO uttalanden IVO tillsyn BBIC mallar, handbok 300 sidor Kommunala handläggningsrutiner (Stockholm sidor)

8 Hierarkisk struktur

9 Processtyrning Värderingsstyrning Kundorientering - brukarorientering processtyrning innebär att man måste vara inriktade på att se till helheten och samordna sin verksamhet med en annan verksamhet exempelvis för att skapa fungerande vårdkedjor.

10 De fem principerna för en horisontell organisationsstruktur: Ett gemensamt mål som alla vill bidra till Inte beroende av högsta ledningen, utan förlitar sig på eget initiativ Kontroller och genomförande av aktiviteter sker samtidigt Huvudsakligen horisontellt samarbete, inklusive samordning och förhandling Varje medlem i organisationen bidrar till framgång

11 Värderingsstyrning Socialtjänstlagens portalparagraf: Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.

12 Ställer andra krav på organisationen Processtyrning: Förstärkt horisontellt tänkande platta organisationer Samarbete och koordination Förutsätter att den gemensamma värdegrunden genomsyrar organisationen Men man styr fortfarande huvudsakligen vertikalt (budget och aktiviteter) När det blir problem: lagstyrd samverkan (planträsket)

13 Processorienterad organisation - Matrisorganisation

14 - Går det att både detaljstyra, processtyra och styra på brukarnytta? - Kundvalsmodellen

15 Tillitsstyrning Tillitsdelegation Laura Hartman augusti 2016-juni 2018 Utveckla nya former av styrning i kommunala verksamheter. Testprojekt forskare Undersöka de statliga tillsynsmyndigheternas arbete. Kan deras uppdrag eller rutiner ändras så att det främjar mer lärande i de verksamheter de ska inspektera? Och kan myndigheterna samarbeta bättre sinsemellan? Se över olika typer av ersättningsmodeller.

16 Bedömning insats uppföljning av resultat

17 Systematisk uppföljning Nationell nivå Verksamhetsuppföljning Individuell nivå

18 Individuell nivå Individuell uppföljning är grunden för de övriga två kunskap om enskilda klienter underlag för kvalitetsutveckling i verksamheten stärkt förtroende från klienterna när de förstår att arbetet följs upp medarbetarna ökad professionalitet genom att synliggöra arbetet och dess resultat. Systematisk uppföljning ger inte kunskap om en insats effekter.

19 Vad mäter vi huvudsakligen idag? - resurser och aktiviteter Ekonomiskt utfall Vilka rutiner (planer/dokument) som finns i verksamheten - Beredskap - samverkan Antal placerade barn (individdata) Antal barn som får kontaktfamilj/-person (individdata) Andel som avslutas och återaktualiseras Mål uppsatta av kommunfullmäktige - Andel familjer som utreds, får olika insatser, brukarundersökningar mm

20 Varför mäter vi så lite på resultat för brukaren? Efterfrågas inte av den politiska nivån Systematisk uppföljning ej tillåten! IT-system, gemensam kod, upphandling Syndabockstänkande organisatoriskt problem Brist på tydligt satta mål vid utredning Komplexa föränderliga ärenden Vi har så mycket att göra att vi inte hinner följa upp BBIC?

21 Positiva tecken Målinriktad och systematisk utvärdering av insatser för enskilda personer (MOS) ESTER Evidensbaserad Strukturerad Bedömning av Risk och Skyddsfaktorer. Reviderade BBIC SAVRY, ADAD Ökad medvetenhet om nyckelfaktorer vid insatser Ökad kunskap från registerforskning

22 Webbkollen barn och unga Brukarundersökningen Öppna jämförelser (ÖJ) Kolada/RKA Kunskasguiden.se SU-Pilot Webb-utbildning om systematisk uppföljning

Relevanta dokument

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen