Väg E6.20, Söderleden, trimningsåtgärder Sisjömotet

Transkript

1 VÄGPLAN FASTSTÄLLELSEHANDLING Väg E6.20, Söderleden, trimningsåtgärder Sisjömotet Göteborgs stad och Mölndals stad, Västra Götalands län Plan- och miljöbeskrivning, Projektnummer: Reviderad 1

2 Trafikverket Postadress: Göteborg E-post: Telefon: Dokumenttitel: Plan- och miljöbeskrivning Väg E6.20, Söderleden, trimningsåtgärder Sisjömotet Författare: Structor Mark Göteborg AB Dokumentdatum: Ärendenummer: TRV 2015/310 Version: 1.0 Kontaktperson: Carl Dalman, Trafikverket

3 Innehåll 1. SAMMANFATTNING 6 2. BESKRIVNING AV PROJEKTETS BAKGRUND, FÖRUTSÄTTNINGAR, ÄNDAMÅL OCH PROJEKTMÅL Brister och behov av förändring Ändamål och projektmål Geografisk avgränsning Tidigare och angränsande utredningar Förstudie Söder-/Västerleden Genomförbarhetsstudie Söderleden delen Åbromotet - Sisjömotet Övriga angränsande utredningar och planer Åtgärdsval och planeringsprocess för väg och järnväg Åtgärdsval enligt fyrstegsprincipen Nollalternativ MILJÖBESKRIVNING Bedömningsgrunder Avgränsning miljöaspekter Geografisk avgränsning av miljöbeskrivningen Osäkerheter FÖRUTSÄTTNINGAR Vägens funktion och standard Trafik och användargrupper Trafikmängder och trafikutveckling Kollektivtrafik Oskyddade trafikanter Trafiksäkerhet Lokalsamhälle och regional utveckling Lokal och regional utveckling Kommunala planer Miljö och hälsa Riksintressen och skyddade områden Naturmiljö 22

4 Luftkvalitet Farligt gods Förorenad mark Hushållning med naturresurser Klimatförändringar Byggnadstekniska förutsättningar Dagens utformning Byggnadsverk Geoteknik Hydrologi och hydroteknik Jord- och luftledningar LOKALISERING OCH UTFORMNING Val av lokalisering Val av utformning Övergripande utformning Typsektioner Plan- och profilstandard Byggnadsverk Geoteknik Hydrologi och hydroteknik Jord- och luftledningar Massor och masshantering Bortvalda alternativ Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs Övriga skyddsåtgärder och försiktighetsmått Byggskede EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET Vägens funktion och standard Trafik och användargrupper Lokalsamhälle och regional utveckling Kommunala planer Befintliga ledningar Miljö och hälsa Riksintressen och skyddade områden Naturmiljö Luftkvalitet Farligt gods Förorenad mark 40

5 Hushållning med naturresurser Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning) Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser Påverkan under byggnadstiden SAMLAD BEDÖMNING Samlad miljöbedömning Måluppfyllelse avseende projektmål Överrensstämmelse med transportpolitiska mål Överensstämmelse med miljökvalitetsmål ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENOMRÅDEN Allmänna hänsynsregler Hushållning med mark- och vattenområden Miljökvalitetsnormer Vattenförekomster Utomhusluft MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING FORTSATT ARBETE Dispenser, tillstånd och anmälningar Kontroll och uppföljning GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING Formell hantering Fastställelseprövning Genomförande Finansiering UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR 58

6 1. Sammanfattning Söder-/Västerleden E6.20 fungerar som kringled i Göteborg och utgör en väsentlig del i det övergripande vägnätet. Leden, som är primär transportled för farligt gods, är en viktig länk för godstransporter på väg till och från Göteborgs hamn och industrierna på Hisingen, och förbinder Hisingen liksom centrala och västra delarna av Göteborg med Mölndal stad och E6 söderut. Söder-/Västerleden är tillika ett riksintresse för kommunikationer. Leden är även av stor betydelse för arbetspendling och som förbindelse till bostäder, handel och verksamheter längs leden. Projektet ingår som del i en helhet att se över kapacitetshöjande åtgärder på väg E6.20, Väster-/Söderleden. Vägplanen omfattar ombyggnad av Sisjömotet med ombyggnad av påoch avfartsramper och den ansluter till vägplan Additionskörfält Söderleden i öster. Figur 1.1 Översiktskarta med Söderleden inom lila markering respektive Sisjömotet inom röd markering. geodatasamverkan) De projektmål som identifierats berör främst framkomlighet, trafiksäkerhet samt regional och lokal utveckling. Ombyggnaden av trafikplats Sisjömotet ger främst en positiv inverkan på framkomligheten vilket gynnar den regionala och lokala utvecklingen. Utbyggnaden bedöms vara en förutsättning för Sisjöområdets fortsatta utveckling mot mer handel och service. Andra positiva konsekvenser som vägprojektet bidrar till är att mängden förorenade massor i fyllnadsområdet kring Sisjömotet sannolikt kommer att minska något genom att de omhändertas på lämpligt sätt. Skyddsåtgärder kommer även att genomföras för att långsiktigt förhindra negativ påverkan på grundvattenförekomsten vid Sisjömotet. Särskilda försiktighetsåtgärder kommer att vidtas under byggtiden för att undvika negativ påverkan på yt- och grundvatten. Projektet finansieras i Nationell transportplan med genomförande genom medfinansiering av Göteborgs stad. 6

7 2. Beskrivning av projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål Syftet med trafikförslaget som redovisas i denna vägplan är att öka kapaciteten och framkomligheten för såväl biltrafik som kollektivtrafik på E6.20 Söderleden. Med en bättre fungerande trafikplats genererar det mindre köer på Söderleden som även medför att lokalvägnätet kring Söderleden avlastas. Ny utformning av trafikplatsen kommer underlätta kopplingen för trafiken mellan områdena på ömse sidor om Söderleden. Vidare innebär förslaget att trafiksäkerheten på såväl Söderleden som lokalvägnätet ökar. Projektet ingår som del i en helhet att se över kapacitetshöjande åtgärder på väg E6.20, Väster-/Söderleden. Figur 2.1 Översiktskarta med Söderleden inom lila markering respektive Sisjömotet inom röd markering. geodatasamverkan) 2.1. Brister och behov av förändring Sedan i början av 1970-talet har den styrande trafikplaneringsfilosofin i Göteborgsregionen varit att styra om trafiken från de mest centrala delarna till kringlederna i syfte att minska luftföroreningshalter och bullernivåer i områden där många bor och arbetar. Det har varit en framgångsrik strategi med tydliga resultat i form av trafikminskningar centralt och trafikökningar på kringlederna. Söder-/Västerleden E6.20 är en sådan kringled och är en väsentlig del i det övergripande vägnätet i Göteborg. Leden, som är av riksintresse för kommunikationer och en primär led 7

8 för farligt gods, är en viktig länk för godstransporter på väg till och från Göteborgs hamn och industrierna på Hisingen. Den förbinder såväl Hisingen som centrala och västra delarna av Göteborg med Mölndal stad och E6 söderut och är därmed av stor betydelse för arbetspendling och som förbindelse till bostäder, handel och verksamheter längs leden. Söder-/Västerleden E6.20 är dock behäftad med problem i form av kraftig överbelastning med begränsad framkomlighet i rusningstrafik. Detta är särskilt påtagligt i anslutning till Gnistängstunneln och flertalet större på- och avfarter, inte minst Sisjömotet där köerna på avfartsramperna tidvis växer ut på Söderleden och hindrar den trafik som passerar. Kontinuerlig exploatering och planerad utveckling av bland annat Fässbergsdalen kommer att belasta leden ytterligare. Vidare väntas Söder-/Västerledens få än större betydelse för transporter till och från hamnar och industrier på Hisingen. Utan åtgärder på Söder-/Västerleden E6.20 riskerar en bristande kapacitet på trafikleden att medföra problem i form av sämre framkomlighet för såväl bil- som kollektivtrafik, ökade miljöstörningar längs vägen och trafik som väljer smitvägar via det lokala gatunätet. Följden kan bli att fortsatt utflyttning av trafik från de centrala delarna av Göteborg och Mölndal till kringlederna omöjliggörs, eller rent av vänds till sin motsats. Mot bakgrund av ovanstående har Trafikverket utrett kapacitetshöjande åtgärder på Söder- /Västerleden E6.20, vilket har resulterat i följande åtgärder för att höja framkomligheten och förbättra säkerhet och miljö för både trafik och omgivning: Additionskörfält på Söderleden Ombyggnad av Sisjömotet med nya anslutningar mot Söderleden Bullerskyddsutredning på Västerleden Anslutning av Jolengatan till Söderleden Utbyggnad av ITS på hela Söder-/Västerleden E6.20 (separat projekt) Anslutning av Jolengatan har utretts men kommer inte drivas vidare efter samråd med Mölndals Stad. Utredning av Utbyggnad av ITS och Bullerskyddsutredning på Västerleden pågår för närvarande och inga beslut om fortsatt inriktning har ännu tagits. Projektet i sin helhet Söder-/Västerleden E6.20 har indelats i två etapper. För vardera etappen kommer en vägplan att upprättas. Projektet bedöms inte vara väsentlig ombyggnad då åtgärderna inte är ombyggnad till nybyggnadsstandard. Flertalet transportpolitiska mål uppfylls inte utan projektet är en riktad åtgärd för ökad framkomlighet. Etapp 1 Består av additionskörfält mellan Sisjömotet och Fässbergsmotet i båda körriktningarna, samt i östlig riktning på sträckan mellan Fässbergsmotet Åbromotet. Etapp 2 Består av ombyggnad av Sisjömotet med nya av- och påfartsramper till Söderleden. Vidare byggs anslutningarna av Södra och Norra Långebergsgatan om och Sisjövägen anpassas till den nya trafikplatsutformningen. 8

9 Denna vägplan behandlar Etapp 2 enligt ovan Ändamål och projektmål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under förstudien formulerades det övergripande målet för Söder-/Västerleden E6.20 som helhet till att primärt vara att säkerställa ledens funktion som transportväg för godstrafiken till Hamnen och Västra Hisingen, inklusive transporter av farligt gods. Vidare ska utveckling av ett hållbart transportsystem som stöttar regionala och lokala utvecklingsmål på kort och lång sikt eftersträvas. För aktuellt projekt, E6.20 Söderleden, trimningsåtgärder Sisjömotet har projektmål tagits fram som relaterar till de transportpolitiska mål som fastställts av regeringen för att uppnå det övergripande målet samt till det övergripande målet för Söder-/Västerleden E6.20 i sin helhet enligt nedan. Funktionsmål - Tillgänglighet Enligt funktionsmålet ska transportsystemets utformning, funktion och användning medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Funktionsmålet har för aktuellt projekt preciserats i form av projektmål enligt följande: Ökad framkomlighet på Söderleden och Sisjömotet Minskad trafikbelastning på kringliggande lokalvägnät Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa Hänsynsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Utifrån detta har följande projektmål formulerats: Ökad trafiksäkerhet Förbättrad miljö Tilläggsmål för positiv regional-lokal utveckling Under förstudien samarbetade Trafikverket med Göteborgs Stad och Mölndals Stad för att bidra till en utveckling av ett hållbart transportsystem som stöttar regionala och lokala utvecklingsmål på kort och lång sikt. Där av gjordes under förstudien ett tillägg till de sedvanliga målen för transportpolitiken med ytterligare mål som avsåg stadsutvecklingen i området. För positiv regional utveckling: Näringslivet gynnas genom goda transportvillkor och tillgång till en utökad pendlingsregion. 9

10 Uppfyller transportkrav som ställs genom utveckling av verksamheter av riksintresse (hamn och raffinaderier). Möjliggör avlastning av vägavsnitt i centrala Göteborg och möjliggör utveckling och förtätning av regionens kärna. För positiv lokal utveckling: Leden och trafikplatsen bidrar till att de lokala kommunikationsbehoven beaktas och att Fässbergsdalen kan vidareutvecklas som en del av Mölndal och Göteborg. Främjar utveckling av nya attraktiva bostads- och verksamhetsområden, som bl. a. är väl försörjda med kollektivtrafik Geografisk avgränsning Området för denna vägplan omfattar ombyggnad av trafikplats Sisjömotet på Söderleden vilket delvis sker inom befintligt vägområde, se plankartor. Utbyggnaden sker huvudsakligen inom detaljplanelagd mark som är avsedd för trafikändamål, se avsnitt Tidigare och angränsande utredningar Förstudie Söder-/Västerleden Till grund för aktuell åtgärd ligger bl.a. en förstudie omfattande Söder- och Västerleden mellan (men exklusive) Åbromotet i Mölndal och Vädermotet på Hisingen i Göteborg (Beslutshandling, Förstudie Söder- Västerleden, ). Syftet med förstudien var att visa på hur behovet av kapacitet inom trafiksystemet kring Söder- Västerleden långsiktigt ska kunna tillgodoses med tanke på de snabbt växande trafikmängderna, den planerade bebyggelseutvecklingen utmed leden och den förväntade samhällsutvecklingen i stort. I förstudien gjordes en åtgärdsanalys enligt fyrstegsprincipen (se avsnitt 2.5.1), där en rad olika åtgärder för att öka ledens kapacitet analyserades. Ombyggnad av Sisjömotet pekades ut som en tänkbar åtgärd enligt steg 3. Åtgärden beslutades att ske på kort sikt, inom 1-3 år på grund av att Sisjömotets stora framkomlighetsproblem, i både förmiddags- och eftermiddagstrafik Genomförbarhetsstudie Söderleden delen Åbromotet - Sisjömotet För att visa på konsekvenserna för vägsystemet i och med planerad utbyggnad av Fässbergsdalen och Sisjöområdet genomfördes 2012 en Genomförbarhetsstudie väg E6.20, delen Åbromotet Sisjömotet (Rapport ). Studien visar bl.a. på att ett ombyggt Sisjömot bidrar till god kapacitet i det lokala vägnätet samt medför att en stor del av planerad exploatering i området kan genomföras. Ett ombyggt Sisjömot plus ett nytt Eklandamot ger god kapacitet fram till år Övriga angränsande utredningar och planer I skrivande stund pågår utredning och planering av ett flertal åtgärder som pekades ut i förstudien (se avsnitt 2.4.2). Det gäller bl.a. Additionskörfält på Söderleden för att öka kapaciteten på Söderleden och det omgivande kommunala vägnätet vilken redovisas i en parallellt upprättad vägplan. 10

11 Bullerskyddsåtgärder utmed Västerleden (Järnbrottsmotet Gnistängstunneln) i och med planerna på att höja hastigheten på leden till 80 km/h. Inriktningsbeslut på denna åtgärd har ännu ej tagits. Ny anslutning av Jolengatan västerut på Söderleden i Fässbergsmotet med anledning av utvecklingsplanerna för Fässbergsdalen. Denna utredning är avslutad och förslaget har förkastats efter samråd med Mölndals stad. För kommunala planer och pågående och framtida markanvändning, se avsnitt Alternativet att genast bygga ut Söder/-Västerleden till genomgående sexfältsväg har studerats, men uteslutits. Detta pga. omfattande kostnader och en alltför begränsad framkomlighet under byggtid, då en sådan lösning skulle innebära relativt genomgripande om- eller nybyggnad av byggnadsverk (tunnlar och broar) och väganslutningar utmed leden. Alternativet har istället modifierats till en tvåstegslösning, där aktuell åtgärd med additionskörfält mellan trafikplatserna och trafikplats Sisjömotet är ett första steg för att tillgodose behovet under de närmaste åren. Vid behov ska sedan sex helt genomgående körfält byggas. Då får även trafikplatserna utmed sträckan justeras. Detta har i närmast föregående genomförbarhetsstudie (Rapport ) bedömts behöva ske något tidigare än år Åtgärdsval och planeringsprocess för väg och järnväg Processen startar när ett problem i transportsystemet vägar eller järnvägar har identifierats. Processen innebär en undersökning av om, var och hur en åtgärd ska genomföras Åtgärdsval enligt fyrstegsprincipen Åtgärdsval handlar om att man stegvis försöker hitta lösningar på problem enligt en modell benämnd fyrstegsprincipen, se figur nedan. Det primära är att söka lösa problem genom åtgärder enligt steg 1 och 2. Om detta inte är möjligt kan man gå vidare till byggåtgärd enligt steg 3 och 4. Om lösningen på problemet är en om- eller nybyggnad som prioriteras i planerna går projektet vidare till väg- och järnvägsplan. Figur Åtgärdsval enligt fyrstegsprincipen. 11

12 Aktuell åtgärd är ett resultat av den åtgärdsvalsanalys som gjordes inom ramen för den förstudie som togs fram 2009 (se Förstudie Söder-/Västerleden). I denna pekades aktuell åtgärd med additionskörfält utmed Söderleden och trafikplats Sisjömotet ut som en åtgärd enligt steg 3 och innebär att en vägplan behöver upprättas Nollalternativ Nollalternativet är ett referensalternativ för att jämföra projektets utbyggnadsalternativ med avseende på miljöeffekter och konsekvenser. Nollalternativet beskriver den framtida utvecklingen om aktuellt projekt inte genomförs. Det är inte detsamma som nuläget utan inkluderar de åtgärder och förändringar som kan förväntas i området i det fall utbyggnadsalternativet inte realiseras. Normalt underhåll ingår i nollalternativet. Utbyggnadsalternativet och nollalternativet ska jämföras i samma tidshorisont. I detta fall har år 2020 valts. I nollalternativet kommer kapacitetsproblemen att öka i takt med att trafiken förväntas öka, se avsnitt Trafikmängder och trafikutveckling. Gällande detaljplaner och fortsatt planarbete i området antas bli genomförda. En ökad exploatering i området kommer ytterligare att bidra till trafikproblemen. Nollalternativet innebär att köbildningen på ramperna ut till leden ökar, vilket i högre grad kommer att påverka framkomligheten på leden. Med ökade kapacitetsproblem höjs risken för upphinnandeolyckor. Utan föreslagna trimningsåtgärder vid Sisjömotet kommer dessutom en fortsatt utveckling i såväl Fässbergsdalen som hela Sisjöområdet, att försvåras. Framkomligheten minskar generellt i närområdet och på Söderleden vilket påverkar såväl den lokala som den regionala utvecklingen. I nollalternativet sker ingen fysisk påverkan på omgivande land och vattenmiljöer förutom mindre åtgärder i samband med vägunderhåll. Ingen fördröjning av vägdagvattnet sker vilket leder till större risker vid kraftiga nederbördsmängder. Enligt beslutat markavvattningsföretag ska Stora ån rensas regelbundet vilket temporärt kan medföra negativ påverkan på naturvärden i vattendraget. Nollalternativet innebär att inga åtgärder kommer att vidtas gällande hantering av förorenade fyllnadsmassor från den tidigare grustäkten vid Sisjömotet. I nollalternativet kommer det heller inte vidtas några åtgärder för att skydda grundvattenförekomsten, vilket innebär att nuvarande risk för påverkan på denna kvarstår. 12

13 3. Miljöbeskrivning Eftersom länsstyrelsen har bedömt att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan krävs ingen miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Istället redovisas projektets förutsebara påverkan på människors hälsa och miljön i en miljöbeskrivning. I den här vägplanen är miljöbeskrivningen integrerad med planbeskrivningen. I arbetet med vägplanen har relevanta miljöaspekter studerats. Planerade åtgärders effekt har analyserats och effekternas betydelse har värderats genom konsekvensbedömning. Processen och resultatet av detta arbete redovisas i föreliggande miljöbeskrivning som är integrerad i planbeskrivningen. Men på motsvarande sätt som en MKB är syftet med denna miljöbeskrivning att möjliggöra en samlad bedömning av hur de planerade trafiklösningarna inverkar på miljön, människors hälsa och hushållning med mark, vatten och andra resurser. Miljöbeskrivningen ska också bidra till en miljöanpassning av projektet genom att påverka beslut om bland annat utformning och tekniska lösningar. Miljöbeskrivningen ska vidare utreda behov av särskilda prövningar enligt miljöbalken samt vara en del av underlaget för sådana prövningar Bedömningsgrunder För att beskriva och värdera de förändringar som vägprojektet medför har både generella och objektspecifika bedömningsgrunder använts. Som generell grund ligger bland annat de nationella miljökvalitetsmålen, miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och andra lagkrav och riktvärden. De mer specifika bedömningsgrunderna utgörs av olika typer av underlagsmaterial som kommunala planer och utredningar särskilt framtagna för projektet. Stöd för bedömning för respektive miljöaspekt redovisas i tabell År 2020 utgör prognosår för projektet. Det är det år som beräkning av framtida trafikmängder har gjorts utifrån och som utgör grunden för bedömning av konsekvenser för nollalternativet och utbyggnadsalternativet. Bedömningen av en åtgärds konsekvens görs genom en sammanvägning av det berörda intressets värde i nuläget och av omfattningen av det fysiska intrånget eller störningen, se exempel figur Beskrivningarna av konsekvenserna avser konsekvenser efter att inarbetade miljöåtgärder är genomförda. Figur Värdering av negativa konsekvenser intressets värde i förhållande till konsekvensen. 13

14 3.2. Avgränsning miljöaspekter Vägplanens miljöbeskrivning behandlar de miljöaspekter som bedömts relevanta att belysa i samband med projektet. Dessa är: Naturmiljö Hälsa och säkerhet luft, farligt gods och markföroreningar Hushållning med naturresurser yt- och grundvatten Klimatförändringar För övriga miljöaspekter medför projektet inga negativa konsekvenser. Motiv till avgränsning framgår av tabell Tabell Motiv till avgränsning för olika miljöaspekter samt osäkerheter i bedömningen Miljöaspekt Behandlas i miljöbeskrivning? Motiv till avgränsning Underlag för avgränsning/stöd för bedömning Osäkerhet Landskapsbild/ Stadsbild Nej Vid Sisjömotet är karaktären ytterstad/mellanstad. Utformning av trafikplatsen bedöms inte ha betydelse för stadsbilden. Nya slänter kommer att anpassas till befintlig omgivning. Gestaltningsprogram för Söder- och Västerleden. Möjligheten att återanvända massor för terrängmodellering i och i anslutning till vägområdet bedöms vara begränsad av utrymmesskäl. De överskottsmassor som uppstår är i viss grad förorenade och kommer till delar sannolikt att transporteras bort. Naturmiljö Ja Miljöer som enligt naturvärdesinventeringen har naturvärden, bl. a. Stora ån, ligger i anslutning till föreslagna åtgärder. Kulturmiljö Nej Ombyggnaden av trafikplatsen berör inga kända fornlämningar eller kulturmiljöer. Berört område ligger i stor utsträckning inom befintligt vägområde och är i hög grad exploaterat och påverkat av människan på olika sätt. Sannolikheten för att okända fornlämningar ska påträffas bedöms som mycket liten. Enligt samråd med länsstyrelsen ( ) bedöms en arkeologisk utredning inte nödvändig. Länsstyrelsen GISdatabas Naturvärdesinventering Länsstyrelsens GISdatabas Riksantikvarieämbetets register och fornsök Kommunalt bevarandeprogram för kulturmiljön Samråd med länsstyrelsen Förändringar av flora och fauna kan ske till följd av pågående markanvändning som avverkning eller dikesrensning/rensning av vattendrag. 14

15 Miljöaspekt Behandlas i miljöbeskrivning? Motiv till avgränsning Underlag för avgränsning/stöd för bedömning Osäkerhet Rekreation och friluftsliv Nej Berört område har idag inga värden för det rörliga friluftslivet. GC-porten under Söderleden strax väster om Sisjömotet berörs inte. Vägprojektet bedöms inte ge upphov till några negativa effekter för friluftslivet. Trafikbuller Nej Enligt utförd bullerutredning finns inga bostäder inom vägplanens influensområde. Luft Ja Söderleden är hårt trafikerad och påverkar luftkvaliteten i omgivningen. Länsstyrelsen GISdatabas. FÖP Fässbergsdalen Bullerberäkningar enligt nordisk modell för nuläge, nollalternativ och utbyggnadsalternativ. Underlag Göteborgs och Mölndals stad. Länsstyrelsens åtgärdsprogram för luft Ett områdes värde för friluftslivet kan bedömas och upplevas på skilda vis. Framtida trafikmängder är baserade på prognoser. Bedömning baseras på nuvarande teknik. Buller kan upplevas på olika sätt. Inga mätningar av avgashalter är utförda. Bedömning baseras på nuvarande teknik. Transporter av farligt gods Ja Söderleden utgör primär transportled för farligt gods. Skydds- och bedömningszon finns runt trafikleden. Underlag från Trafikverkets vägdatabas (NVDB) samt från Göteborgs stad. Samråd med Räddningstjänsten Trafiksäkerhet och barriäreffekter Nej Många olyckor har inträffat vid och i anslutning till trafikplatsen. Ombyggnaden syftar bl. a. till att förbättra trafikflödena genom motet så att olyckor kan undvikas. Ombyggnaden ger därmed positiva effekter avseende trafiksäkerhet. Barriäreffekten påverkas endast marginellt av föreslagna åtgärder. Trafikmätningar och beräkningar av framtida trafikflöden Olycksstatistik från STRADA Framtida trafikmängder är baserade på prognoser. Upplevelsen av en barriär kan variera. Förorenad mark Ja Förorenade fyllnadsmassor har påträffats inom Sisjömotet. Massor från befintliga vägdiken kan innehålla föroreningar och ska hanteras på särskilt sätt. Geotekniska provtagningar Miljöteknisk undersökning Skiftningar i föroreningsgrad kan förekomma som inte kan utläsas från utförda provtagningar Framtida klimatförändringar Ja Risk för översvämning av Stora ån. Vid förändringar av vägdiken och vägtrummor kan flöden nedströms påverkas. Dagvattenutredning för Stora ån, FÖP Fässbergsdalen SMHI Osäkerheter i beräkningar och bedömningar av framtida klimatscenarier 15

16 Miljöaspekt Behandlas i miljöbeskrivning? Motiv till avgränsning Underlag för avgränsning/stöd för bedömning Osäkerhet Yt- och grundvatten Ja En grundvattenförekomst, (Frölunda), med beslutad MKN finns inom utredningsområdet. Riskanalys för skydd av grundvatten. Genomförda hydrogeologiska undersökningar inklusive mätning av grundvattennivåer, SGU:s geologiska kartor, VISS samt brunnsarkivet. Viss osäkerhet i bedömning av provresultat Avgränsningen av tillrinningsområdet för grundvattenförekomsten är översiktlig Vattendom för Stora ån Stora åns Markavvattningsföretag Jord- och skogsbruk Nej Ingen produktiv jord- eller skogbruksmark tas i anspråk. Länsstyrelsen och Jordbruksverkets GISdatabas Geografisk avgränsning av miljöbeskrivningen Beskrivningen av vägplanens miljökonsekvenser är geografiskt avgränsad till ett område som direkt eller indirekt berörs av planerad utbyggnad. Det område som direkt berörs är dels planerat vägområde och dels det område som behöver nyttjas tillfälligt under anläggningstiden, se plankartor. I beskrivningen av framförallt vissa miljöaspekter beaktas ett större område än vägområdet när det bedöms vara motiverat, det så kallade influensområdet. Det motsvarar det närliggande område som på ett eller annat sätt påverkas av föreslagna åtgärder. De aspekter som det främst handlar om är vattendrag och recipienter nedströms vägområdet, förorenad mark samt luftkvalitet och buller. Influensområdet är svårt att redovisa med en geografisk gräns, då det ser olika ut beroende på vilken aspekt som behandlas Osäkerheter Osäkerheter i en bedömning av konsekvenser är ofta kopplade till en framtida utveckling som inte helt går att förutse. Osäkerheter för detta projekt redovisas i tabellen Redovisade osäkerheter är i detta skede inte av sådan omfattning att de bedöms påverka slutsatserna i den samlade bedömningen, se kapitel 7. 16

17 4. Förutsättningar 4.1. Vägens funktion och standard Söder-/Västerleden E6.20 fungerar som kringled i Göteborg och utgör en väsentlig del i det övergripande vägnätet. Leden, som är primär transportled för farligt gods, är en viktig länk för godstransporter på väg till och från Göteborgs hamn och industrierna på Hisingen, och förbinder Hisingen liksom centrala och västra delarna av Göteborg med Mölndal stad och E6 söderut. Leden är av stor betydelse för arbetspendling och som förbindelse till bostäder, handel och verksamheter längs leden. Figur Översiktskarta Söderleden på sträckan Sisjömotet till Fässbergsmotet, dagens utformning. Söderleden är en ca 24 meter bred fyrfältig väg med skilda körbanor och planskilda korsningar, dvs. den fungerar i praktiken som en motorväg trots att den inte är föreskriven som sådan. Cykling i vägkanten skulle därmed i praktiken vara tillåten även om miljön inte inbjuder till det. Rådande hastighet är 80 km/h på den aktuella sträckan av leden. Trafikplatsen är utformad med en ruterlösning där avfartsramperna från Söderleden ansluter mot Sisjövägen. Korsningarna på Sisjövägen regleras med hjälp av trafikljus och hastigheten är begränsad till 50 km/h på Sisjövägen och omgivande lokalvägnät. Parallellt Sisjövägen finns en gång- och cykelbana och hela trafikplatsen är belyst Trafik och användargrupper Trafikmängder och trafikutveckling Trafikverket har mätt trafiken på Söder-/Västerleden E6.20. Resultatet visas i nedanstående tabell. Mätningarna avser årsmedeldygnstrafik (ÅDT). 17

18 Tabell Uppmätta trafikmängder år Delsträcka Total trafik (fordon/dygn) Andel tung trafik Järnbrottsmotet-Sisjömotet % Sisjömotet-Fässbergsmotet % Göteborgs stad har gjort mätningar på Sisjövägen år 2013 enligt nedan. Dessa trafikmängder avser vardagsmedeldygn och ligger därför cirka 10 % högre än Trafikverkets siffror. Tabell Uppmätta trafikmängder på Sisjövägen år Sisjövägen Total trafik (fordon/dygn) Andel tung trafik Otto Elanders Gata- Sisjömotet (norr om leden) Askims Industriväg Stora Åvägen (söder om leden) % % Progoser för framtida trafikmängder har tagits fram med en årlig trafikökning på 1,5 % samt uppskattning av kommande exploatering i Sisjöområdet. Tidigare analyser visar att trängselskattens införande 2013 inte hade någon direkt påverkan på trafikmängderna längs Söderleden. Göteborgs stad och Mölndals stad arbetar med ett flertal detaljplaner för exploatering i Sisjöområdet. Framtida trafikmängder på det lokala vägnätet samt tillskottet till Söder- /Västerleden E6.20 beror av utbyggnadstakten. I tabellen nedan visas progoser för trafikmängderna år Vanligtvis brukar prognosåret ställas till 20 år efter trafiköppning. Det relativt korta prognosåret 2020 motiveras här av att åtgärderna utgörs av trimningsåtgärder i det befintliga vägsystemet och inte innefattar någon utbyggnad eller komplettering. De senaste trafiksimuleringar som har gjorts i området av Göteborgs Stad har prognosår 2020 och utformningen är baserad på dessa uppgifter. Vidare räknar inte Göteborgs stad med att trafiken kommer att öka framöver utan kommer att lösas genom bland annat ökad kollektivtrafik. 18

19 Tabell Prognos trafikmängder år 2020 (ÅDT). Delsträcka Söder-/Västerleden, delen Järnbrottsmotet-Sisjömotet Söder-/Västerleden, delen Sisjömotet-Fässbergsmotet Total trafik (fordon/dygn) Andel tung trafik % % Sisjövägen, norr om leden % Sisjövägen, söder om leden % Södra Långebergsgatan % Kollektivtrafik Kollektivtrafiken i området utgörs av bussar. Flera linjer trafikerar mellan Frölunda Torg och Sisjöområdet, men korsar Söderleden längre västerut, i höjd med Victor Hasselblads Gata ( Kobbebron ). Sisjömotet trafikeras i mycket begränsad utsträckning. Det är endast ett fåtal avgångar av linjerna 182 samt 186 från Marklandsgatan och Frölunda Torg som, i högtrafik på vardagar, trafikerar mellan leden och Södra Långebergsgatan, i anslutning till Sisjömotet. Linje 88 nyttjar cirkulationsplatsen i Södra Långebergsgatans norra ände för att vända körriktning. Det går ingen busslinje längs Sisjövägen Oskyddade trafikanter Söder-/Västerleden är inte föreskriven motorväg och förbjuder därmed inte gång- och cykeltrafik längs vägen. Oskyddade trafikanter använder dock det lokala vägnätet eftersom leden inte inbjuder till att gå eller cykla. Separata gång- och cykelvägar återfinns både norr och söder om leden. Dessa binds samman av en gång- och cykelväg utmed Sisjövägens västra sida. Passager över vägramperna till och från leden är reglerade med trafiksignaler Trafiksäkerhet Under perioden januari 2005 till december 2014 har 55 stycken polis- och sjukhusrapporterade olyckor inträffat i anslutning till Sisjömotet. I en av olyckorna var oskyddade trafikanter inblandade. Två tredjedelar av olyckorna inträffade på sträcka i form av upphinnandeolyckor, en tredjedel inträffade i korsning, samtliga klassade som lindriga Lokalsamhälle och regional utveckling Lokal och regional utveckling Under 1900-talet har Sisjöområdet och Fässbergsdalen utvecklats från ett sammanhängande jordbrukslandskap till ett allt mer urbaniserat stadslandskap med många olika verksamheter längs Söderleden och attraktiva bostadsområden utmed dalgångens sidor. 19

20 Fässbergsdalen hade förr i tiden stora sammanhängande åkrar och det odlades mycket trädgårdsprodukter som såldes inne i Göteborg. Högsbo industriområde växte fram från talet tillsammans med Sisjöområdet, efter att Göteborg inkorporerat Västra Frölunda år Inom ett par decennier växte nya bostadsområden och industrier fram. När Askims kommun tillfördes Göteborg i samband med kommunsammanslagningen 1970 ökade bostadsbyggandet ytterligare i Sisjön. Högsbo-Sisjön verksamhetsområde har under senare år gått från en traditionell tillverkningsindustri till ett område med mer logistik, handel och tjänsteföretag. Området är expansivt, mycket tack vara det strategiska läget och har idag uppskattningsvis personer verksamma. I Sisjö industriområde och området i anlutning till Sisjömotet finns olika typer av verksamheter. Det finns inga bostäder i nära anslutning till motet. De närmaste bostadsområdena ligger i Eklanda, Högsbo och södra Sisjön. Utan anläggande av additionskörfälten och trafikplats Sisjömotet, det vill säga nollalternativet, försvåras fortsatt utveckling i såväl Fässbergsdalen som hela Sisjöområdet. Framkomligheten minskar generellt i närområdet och på Söderleden vilket påverkar såväl den lokala som den regionala utvecklingen Kommunala planer Översiktsplan I Göteborgs översiktsplan från 2009 är det aktuella området kring Sisjömotet utpekat som verksamhetsområde som får innehålla störande verksamheter, såsom industri, lager, hamn, partihandel m.m. I Sisjöområdet finns dock för närvarande inga störande verksamheter. Söderleden anges som huvudtrafikled. Mölndal översiktsplan från 2006 redovisar att stora delar av Fässbergsdalen används för verksamheter. Det sammanhängande jordbruksområdet mellan Eklanda och Fässberg samt vid Balltorp anges som värdefullt kulturlandskap men är också utpekat som ett utredningsområde där en annan markanvändning kan bli aktuell i framtiden. I översiktsplanen förutsätts att befintligt vägnät utgör huvudstruktur för trafiken, med utbyggnad av fler trafikplatser på Söderleden. Planen redovisar även reservat för kollektivtrafikleder utmed Söderleden alternativt utmed Idrottsvägen/Bifrostgatan/Frölundagatan. Fördjupad översiktsplan Det finns en gällande fördjupad översiktsplan (FÖP) för Fässbergsdalen antagen av kommunfullmäktige i oktober 2012, som visar hur den framtida utvecklingen i området är tänkt att se ut. Generellt sätt regleras dagens markanvändning i Högsbo-Sisjön i stor utsträckning genom äldre detaljplaner med industriändamål. Enligt inriktning i FÖP:en nämns dock att en blandad bebyggelse tillåts i kommande detaljplaner och att framtida verksamheter förutsätts som icke-störande. Generellt föreslås att det inom industritomter tillåts etablering av kontor, hantverk och andra verksamheter. I strategiska lägen med närhet till kollektivtrafik tillåts detaljhandel och i lämpliga lägen föreslås bostäder. Målet är blandstad med hög andel verksamheter. 20

21 I FÖP Fässbergsdalen finns också en målsättning att medverka till förtätning av området runt trafikleder, sammanhängande lokalgator och kollektivtrafikstråk längs Söderleden. Planen beskriver den rådande problematiken med trafiksituationen, särskilt kring Sisjömotet och anger att en utbyggnad av trafikplatsen kommer att ske i samverkan med Trafikverket. Förbättringar av infrastrukturen är av stor vikt för att lokalsamhället ska kunna utvecklas. Det föreslås en ny trafikplats vid kommungränsen samt nya huvudgator till Balltorp, mot Sisjön och över E6/E20 omedelbart söder om Mölndals bro. Den fördjupade översiktsplanen anger en tydlig inriktning mot nya verksamhetsområden i Fässbergsdalen med en större utveckling av handel och service. Den tidigare odlingsmarken i norra Balltorp och där golfbanan ligger föreslås omvandlas till verksamheter. Det finns ett grönstrukturprogram framtaget för Fässbergsdalen, vilken är inkluderad i den fördjupade översiktsplanen. Programmet avser ge en övergripande beskrivning av de karaktärer som bör prägla alla de åtgärder som vidtas i samband med förändringar i dalgången. Tre grönstråk identifierades inom ramen för grönstrukturprogrammet; Ekostråket; ett stråk i nord-sydlig riktning mellan Änggårdsbergen och Balltorp med ekodukt över Söderleden, Infrastråket; ett visuellt upplevelsestråk längs med Söderleden och Stora å-stråket, ett rekreationsstråk längs Stora ån. De tre stråken är av olika karaktär och fyller olika funktioner. Stråken hänger dock samman och bildar med övriga grönområden en helhet. Tillsammans är de viktiga för människors rörelser i området. Frågor gällande omhändertagande av dagvatten samt möjligheter till utsikt i landskapet är viktiga vid framtida arbeten. Detaljplaner Hela området kring Sisjömotet är detaljplanelagt med flera detaljplaner, i många fall äldre stadsplaner, se vidare avsnitt Vägområdet med anslutande mark är i huvudsak planlagt som T, trafik med undantag för en detaljplan norr om Söderleden inom Mölndals stad där berörd mark är planlagd som allmän plats, Skydd mot störning. Befintligt vägområde ligger här redan inom detaljplanelagt område. Samtliga berörda detaljplaners genomförandetid har gått ut. I oktober 2013 antogs en detaljplan för det närliggande området sydöst om motet; detaljplan för kv. Eknöudden och Sticksågen. Detaljplanen har tagits fram med utgångspunkt att en utbyggnad av Sisjömotet sker för att kunna hantera den ökade trafikbelastningen som blir följd av exploateringen men även av annan pågående planering i närområdet Miljö och hälsa Riksintressen och skyddade områden E6.20 Söder/ Västerleden är en viktig regional led som kopplar samman Västra Hisingen och vägnätet söder/väster om Göteborgsområdet. Vägen är av riksintresse för kommunikationer enligt tredje kapitlet i miljöbalken. I dess förlängning via Norrleden utgör E6.20 bland annat också en viktig transportled för tunga transporter och för transporter med farligt gods, inte minst till och från Göteborg hamn och industrierna på Hisingen. Inga andra riksintressen eller skyddade områden enligt miljöbalken berörs av vägprojektet. 21

22 Naturmiljö Naturvärdesinventering En naturvärdesinventering inom projektets utredningsområde genomfördes Det inventerade området omfattar ungefär 4,5 km längs Söderleden mellan Åbromotet och Järnbrottsmotet. Inventeringen genomfördes på båda sidor om vägen med undantag för sträckan mellan Åbromotet och Fässbergsmotet, där utredningsområdet endast inkluderade den södra sidan. Området som till stor del består av vassdominerad igenväxande gräsmark, är starkt påverkat av mänskliga verksamheter och infrastruktur. Inom området finns även en del öppnare gräsmarker med ett visst buskinslag samt mer rudurata partier, i synnerhet längs vägrenen. Två naturvärdesobjekt noterades inom området; Stora ån samt Holmekullen som är ett lövoch hasseldominerat lövskogsparti. I övrigt har ask, som idag är rödlistad (sårbar VU), påträffats i träddungar strax öster om Sisjömotet. Figur Karta över områden med naturvärden Stora ån Enligt genomförd naturvärdesbedömning uppskattas Stora ån tillhöra Naturvärdesklass 2, vilket motsvarar ett högt naturvärde. Bedömningen gäller för hela vattendraget och dess funktion i landskapet. Genom planområdet rinner Stora ån åt sydväst och mynnar ut i den grunda havsviken Välen som ligger i den inre delen av Askimsfjorden. Vattendraget är drygt 4 km långt och rinner i både Göteborg och Mölndals kommuner. Båda kommunerna är intressenter i ån, liksom omkringliggande verksamheter som släpper sitt dagvatten till vattendraget. Ån löper genom 22

23 hela undersökningsområdet och korsar Söderleden på två ställen, det ena strax väster om Sisjömotet och löper därefter längs den sydvästra sidan om motet. Enligt genomförd naturinventering under hösten 2014 beskrivs Stora ån som en näringsrik och långsamt rinnande å. Den är cirka 3 m bred och har mjukbotten. Vattenfåran är omväxlande vegetationsfattig och vegetationsrik. Vegetationen består främst av näringsgynnade arter som kaveldun, igelknopp, vattenskräppa och vass samt undervattensväxter som lånkar och gäddnate. Vid inventeringstillfället var vattnet relativt grumligt. Det förekommer sten- och grusmiljöer, vilka bedöms som mycket lämpliga lekplatser för öring. Flertalet årsyngel observerades även vid besöket. Naturvårdsarten ål ska även finnas i Stora ån då den finns noterad i elfiskeregistret från vattendraget, både upp- och nedströms inventeringsområdet. Ålen är rödlistad med aktuell status akut hotad (CR). Figur Bro över Stora ån strax väster om Sisjömotet nedströms vägplaneområdet. Bilden är tagen mot norr. Holmekullen Holmekullen består av ek- och hasseldominerad lövskog på bergbunden mark med stort inslag av medelålders asp och rönn samt yngre askar. Mestadels är detta klen, senvuxen ek, men det förekommer även enstaka relativt grova ekar i gynnsamma lägen. Vidare finns stora, gamla hasselbuketter och ställvis rikligt inslag av död ved, såväl liggande som stående. Flera stenmurar genomkorsar området och ett par stenrösen finns upplagda. Objektet fortsätter i sydlig riktning, utanför undersökningsområdet. Aktuella naturvårdsarter inom området inkluderar följande: Rävticka Inonotus rheades signalart 23

24 Vågig sidenmossa Plagiothecium undulatum signalart (dock lägre signalvärde i sydvästra Sverige) Ask Fraxinus excelsior rödlistad (VU) Holmekullen bedöms tillhöra Naturvärdesklass 3, vilket motsvarar ett s.k. påtagligt naturvärde enligt naturvärdesbedömningen. Figur Foto över Holmekullen Luftkvalitet Luftföroreningar kan innebära hälsorisker för människor som utsätts för långvarig exponering av höga föroreningshalter. Höga föroreningshalter kan även ha försurande effekter på mark och grundvatten samt skadlig påverkan på växtlighet. Vägtrafiken är den största lokala källan till luftföroreningar. Luftens kvalitet regleras av miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft. Normerna reglerar i dagsläget bland annat halterna av kväveoxider, svaveldioxid, partiklar och ozon. Halterna av kvävedioxid och partiklar fungerar som indikatorer på övriga ämnen i bilavgaserna. I Göteborg antogs miljömål år 2009 för Frisk luft, med målet att luften i Göteborg ska vara så ren att den inte skadar människors hälsa eller ger upphov till återkommande besvär. Luften i Göteborgsområdet övervakas ständigt och miljömålen följs upp varje år. Det finns flertalet mätstationer I Göteborgsområdet, både stationära och mobila. Vid Folkets hus i Mölndal mäts sedan år 1989 kvävedioxid, svaveldioxid och ozon. Mätstationen ligger ungefär 1 km norr om Åbromotet, längs med motorvägen E6. Den kan därför endast ge en indikation om hur luftkvaliteten kan tänkas vara kring Söderleden på grund av dess läge. 24

25 Enligt sammanställt mätresultat för år 2013 kan konstateras att inga miljökvalitetsnormer har överskridits vid Mölndals mätstation gällande kvävedioxid, svaveldioxid och ozon (Miljöförvaltningen, 2013) Farligt gods Farligt gods utgörs av ett flertal olika ämnen som kan skada människor, miljö eller egendom vid olycka eller felaktig hantering. En olycka med farligt gods avser trafikolycka där tank eller behållare med farligt gods skadas så att ett farligt ämne frisläpps och påverkar omgivningen genom spridning, antändning eller explosion. Allvarliga konsekvenser för människor i form av dödsfall och svåra skador kan uppstå. Utsläpp till omgivningen kan leda till skador på naturresurser, bl.a. i form av förorening av vattentäkt, eller ekologiska skador i värdefulla naturmiljöer. Även skador på egendom kan förekomma. Söderleden är en primär transportled för farligt gods. Det innebär att alla typer och mängder av farligt gods är tillåtna att transporteras på leden. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har angett ett riskbeaktningsavstånd på 150 meter från trafikled och Göteborgs Stad har i fördjupad översiktplan för transporter av farligt gods (FÖP99) angett skyddsavstånd. Upprätthålls de anses risken vara beaktad. Mölndals stad har anammat de skyddsavstånden i sin översiktsplan. Skyddsavstånden gäller endast själva trafikleden och omfattar inte påoch avfarter vid trafikplatser. Underskrids skyddsavstånden krävs det en fördjupad riskutredning och eventuellt konsekvensreducerande åtgärder. För exempelvis arbetsplatser gäller 50 meter mellan trafikled och byggnad. Retroaktiva krav ställs inte på befintlig bebyggelse inom detaljplan som har vunnit laga kraft. I anslutning till Sisjömotet förekommer inga bostäder utan endast verksamheter och kontorsbebyggelse där människor vistas på sin arbetstid. Avståndet från trafikleden till befintliga byggnader överstiger med god marginal 50 meter Förorenad mark Markföroreningar vid Sisjömotet Söderleden byggdes i mitten av 1970-talet. Vid Sisjömotet går befintlig väg i skärning genom ett höjdparti. Detta parti har tidigare utnyttjats som grustäkt och senare återfyllts med olika schaktmassor. På en historisk flygbild från 1968 syns utfyllnader med avfallsliknande massor under delar av befintlig väg, se gul markering i bild nedan. Det är oklart i vilken grad dessa massor omhändertagits/flyttats i samband med byggnation av Söderleden - Sisjömotet. 25

26 1968 Avfallsliknande massor Figur Historisk flygbild över Sisjömotet. Fotot är från 1968 med befintliga vägar, vallar och byggnader markerat med turkos, grått och rött. Inom det gulstreckade området syns avfallsliknande utfyllnader. En miljöriskbedömning (Översiktlig miljöteknisk undersökning, Structor Miljö 2015) har genomförts. Utförda provtagningar visar att det finns fyllnadsmassor med inslag av tegelrester och rivningsavfall (gips, betong, glasrester) inom de områden som berörs av ombyggnationen. Några mer miljöfarliga avfall så som hushållssopor, tunnor, oljefat eller liknande har inte påträffats. Fyllnadsmassorna är måttligt förorenade av tungmetaller, tjärämnen och oljekolväten. De flesta föroreningar underskrider Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenade områden (mindre känslig markanvändning, MKM). Zink, och i ett prov även koppar, överskrider dock Naturvårdsverkets riktvärden för MKM. Eftersom markmiljön i högre grad påverkas av vägområdet i sig bedöms eventuella negativa effekter relaterade till de måttliga föroreningshalter av zink och koppar som påvisats vara marginella. Den sammantagna bedömningen är att uppmätta föroreningshalter i fyllnadsmassorna inte innebär några miljö- eller hälsorisker om de kvarlämnas i vägområdet. Vägdikesmassor Med hänsyn till den stora trafikvolymen förväntas vägens diken och närområden innehålla föroreningar från vägtrafiken. Dessa massor ska hanteras enligt Vägverkets råd och 26

27 rekommendationer Hantering av vägdikesmassor (publ. 2007:101). Inga vägdikesmassor har provtagits eller analyserats inom ramen för projektet. Tjärasfalt Äldre (oftast före 1974) asfaltbeläggning kan innehålla stenkolstjära, som tidigare förekom i vägtjära. Upprivna och borttagna äldre beläggningar med innehåll av stenkolstjära kan klassas som farligt avfall enligt Avfallsförordningen (SFS 2011:927). Avgörande är hur hög halt av cancerogena PAH:er (polycykliska aromatiska kolväten) tjäran innehåller. Provtagning av befintlig asfaltsbeläggning visar inga indikationer på tjärasfalt. Eftersom beläggningen är anlagd i mitten/slutet av 70-talet bedöms sannolikheten att det ska förekomma tjärasfalt som liten Hushållning med naturresurser Ytvatten Ytvattenavrinningen i det aktuella området vid Sisjömotet avrinner via vägdiken huvudsak till Stora ån. I samband med utbyggnaden av Söder/Västerleden år 1976 gavs tillstånd till omgrävning och kulvertering av Stora ån, Lillån och Balltorpsbäcken. Vattendomen reglerar omgrävning av vattendragen samt dimensioner på nya vägtrummor och broar för trafikleden. År 1993 ansöktes om tillstånd för ett Dagvattenföretag för Stora Ån som innebar muddring och breddning av Stora Ån. Bestämmelserna reglerar flöden och dimensioner för Stora ån, Lillån och Balltorpsbäcken samt att ån ska rensas regelbundet. Grundvatten Sisjömotet är delvis belägen ovan en isälvsavlagring som går i dagen. Isälvsavlagringen består av friktionsmaterial som grus och finsand, se figur , och är grundvattenförande. Grundvattenförekomsten (Frölunda) omfattas av miljökvalitetsnormer, se vidare avsnitt 8.3 Miljökvalitetsnormer. I samband med den miljötekniska utredningen har provtagning utförts vid Sisjömotet på grundvatten i isälvsavlagringen. Proverna visar att grundvattnet är tydligt påverkat av klorider i nivåer som är betydligt högre än vanliga bakgrundshalter. 27

28 Figur Utsnitt ur SGU:s jordartskarta. Grönt område är isälvsmaterial som går i dagen. Orange område med vita prickar är sand/grus, vitt är fyllnadsmassor och gula områden utgör lera Klimatförändringar Framtida klimatförändringar kommer att påverka nederbördsmängder och därmed vattenstånd och grundvattennivåer inom aktuellt område för Söderleden. Med hänsyn till framtida klimatförändringar kommer konsekvenser av överbelastning att beaktas vid dimensionering av vägdagvattensystem för Söderleden och för rampsystemet Byggnadstekniska förutsättningar Dagens utformning Sisjömotet är utformad som en ruterlösning med parallella av- och påfarter till Söderleden. Till rampsystemen har det på norra sidan av Söderleden öppnats en påfartsmöjlighet från Norra Långebergsgatan. På södra sidan om Söderleden finns en cirkulation som ansluter Södra Långebergsgatan till trafikplatsen. Den ger möjlighet att köra både till Sisjövägen samt att färdas österut på Söderleden som utgår från cirkulationen. Sisjövägen har fyra körfält söderifrån och över bron för att norr om trafikplatsen gå ned till två körfält. 28

29 Figur Överblick över dagens utformning av Sisjömotet, med Söderleden i västöstlig riktning och Sisjövägen i sydnordlig riktning över Söderleden Byggnadsverk Befintlig bro över Söderleden vid Sisjömotet påverkas ej av utbyggnaden. Det finns tillräckligt med utrymme att bredda Söderleden under bron utan att ombyggnation krävs Geoteknik Innan Söderleden byggdes användes delar av planområdet som grustäkt. I samband med byggnationen av Söderleden fylldes grustäkten igen med överskottsmassor från vägbygget. Massorna i trafikplatsen är förorenade, se kapitel Överskottsmassor finns även placerade i jordupplag som löper parallellt med Söderleden i sydöstra delen av planområdet. Idag utgörs således de övre jordlagren inom området som tidigare var en grusås av en fyllning som till största del består av lera, men innehåller även grus, sand, silt, gyttja, mulljord och byggavfall såsom tegel. Under fyllningen finns ett lager med naturligt lagrad siltig lera med okänt djup. Öster om Sisjömotet finns även högar med fyllnadsmassor både norr och söder om Söderleden. Fyllningens sammansättning har inte undersökts närmre, men består sannolikt av samma typ av jord som i Söderleden då utfyllnaden även här gjordes av överskottsmassor från vägbygget på 1970-talet. Väster och öster om Sisjömotet består jorden av sättningskänslig lera ned till okänt djup. Väster om Sisjömotet innehåller leran organiskt material och är ställvis gyttjig. Grundvattenmätningar i friktionsjorden under fyllningen visar en grundvattenyta som varierar mellan nivåerna +1,5 och +2,7. Grundvatten- och portrycksmätningar i leran öster om det utfyllda området visar ett artesiskt grundvattentillstånd där portrycksökningen är ca 11,5 kpa/m och grundvattenytan varierar kring nivåerna +3,0 och +3,5 m Hydrologi och hydroteknik Med anledning av rådande hydrologiska förhållanden i det aktuella området samt med eventuella framtida klimatförändringar klarar inte Stora ån med nuvarande kapacitet ett 29

30 ökat vattenflöde utan att risken för översvämningar i området och på Söderleden ökar. Vägdagvatten från Söderleden ska därför fördröjas innan det vidare släpps ut i berörda vattendrag i området Jord- och luftledningar Inom det aktuella området för ombyggnation av Sisjömotet förekommer ett flertal markförlagda el- (hög- och lågspänning), tele- och optokablar samt fjärrvärme-, gas- och VA-ledningar. I ett ledningsstråk genom avfarten från Söderleden i västlig riktning går flera VA-ledningar med dimension 600 mm och uppåt. Längs med dessa går även ledningar med gas, fjärrvärme, el och opto. VA-ledningarna och högspänningskablarna korsar Sisjövägen och fortsätter följa Söderleden västerut, medan gas, fjärrvärme och opto svänger norrut och följer Sisjövägen bort från motet. Längs med befintliga av- och påfarter går el- och telekablar. En transformatorstation står vid den nuvarande nordöstra rampen. I ett ledningsstråk som korsar Söderleden strax väster om Sisjömotets ramper går el- och telekablar, samt gas- och VA-ledningar. I öster av det aktuella området för ombyggnation korsar en gasledning samt luftledning med högspänning (145 kv) Söderleden och Sisjömotet. 30

31 5. Lokalisering och utformning 5.1. Val av lokalisering Alternativa lokaliseringar av trafikplats Sisjömotet har inte varit relevant att utreda Val av utformning Övergripande utformning Föreslagen trafikplats för Sisjömotet utgår från en utformning som är överenskommen med Göteborgs Stad. Utformningen har som mål att få ett bättre trafikflöde genom att i möjligaste mån ta bort de svängande trafikrörelserna på Sisjövägen som ska ut på Söderleden. På södra sidan av Söderleden kommer det vara ett genomgående additionskörfält med anslutande av- och påfartsramper. På norra sidan kommer additionskörfältet från öster övergå till avfartsramp medan befintlig påfartsramp på samma sida övergår till additionskörfält. Förslaget möjliggör för trafikanter på Sisjövägen från södra sidan att ta sig ut på Söderleden i västlig riktning utan att behöva stanna vid trafiksignal för vänstersväng. Detsamma gäller för trafikanter norrifrån på Sisjövägen som ska ledas ut på Söderleden i östlig riktning. Detta möjliggörs av två tillkommande ramper på respektive sida av Sisjömotet, se figur Figur Utformning av påfarterna till Söderleden från Sisjövägen. För att få plats med dessa tillkommande påfartsramper och inte få för tvära kurvor har anslutningspunkterna till Sisjövägen från Söderleden flyttats ut och avfartsramperna anpassats till detta, se figur Sisjövägen kommer att anpassas med nya refuger och ny körfältsindelning över bron. Vidare kommer Sisjövägen norrut kompletteras med ytterligare ett körfält, något som utförs av Göteborgs stad. 31

32 Vägens sidoområden är utformade enligt VGU-kraven för Tvåfältsväg VR 100/80. Anpassningar har gjorts för att utnyttja befintliga lokalvägar och ramper i så stor utsträckning som möjligt. För att få en avfart från Söderleden in till Södra Långebergsgatan flyttas cirkulationsplatsen cirka 15 meter åt sydväst för att möjliggöra inbromsningar från avfartsrampen och få en väl fungerande trafikutformning. Figur Utformning av avfarterna från Söderleden mot Sisjövägen. Avfarten från Söderleden i östlig riktning, i Sisjömotets sydvästra del, utformas som en kilavfart. Denna utformning innebär att inga ingrepp behövs göras i gång- och cykelbron strax väster om avfarten, se figur Övriga avfarter utformas som parallella av- och påfarter. Figur Avfart från Söderleden i östlig riktning, vilken utformas som en kilavfart. Norra Långebergsgatan ansluts med in- och utfart på avfartsrampen i nordöstra delen. Det kommer endast vara möjligt att ansluta till Sisjövägen, det kommer ej längre gå att ansluta direkt till Söderleden riktning västerut. Trafiksignalerna på Sisjövägen får flyttas och anpassas till ny utformning, gång- och cykelpassagerna kommer vara signalreglerade även i fortsättningen, 32

33 Trafikplatsen och lokalvägnätet är belyst idag och får anpassas och eventuellt kompletteras för ny utformning Typsektioner Söderleden är på sträckan trefältig på södra sidan medan det på norra sidan återfinns två körfält. Körfälten har en bredd av 3.5 meter vardera och mittremsan förblir intakt med vägräcken av typ stålbalkräcke och vägren på 0.5 m. Det yttre körfältet är försett med 0.5 meter vägren samt 0.5 meter stödremsa med vägräcke. För att få ett stadsmässigt intryck kommer vägarnas sidoområden utformas med grunda diken med dräneringsledning. Figur Typsektion Söderleden med additionskörfält på södra sidan och av- och påfartsramper på ömse sidor. Figur Typsektion på- och avfartramp i trafikplats Sisjömotet Plan- och profilstandard Ramperna är utformade med ensidig skevning och har ett tvärfall på 3 %. Vad gäller radieutformning så följer ramperna ställda krav i VGU-standard. Söderleden ligger i raklinje på sträckan och längslutningen är mer eller mindre plan Byggnadsverk Inga åtgärder krävs på befintlig bro i Sisjömotet förutom anpassning av diket under bron när Söderleden breddas Geoteknik Av sättningsskäl föreslås breddningen av Söderleden utföras med ett flackt tvärfall på 1 % jämfört med cirka 2.5% på befintlig vägkropp. Eftersom breddningen kommer sätta sig mer i 33

34 ytterkant kommer tvärfallet över tiden att jämnas ut. De största sättningarna beräknas inträffa relativt kort efter byggskedet varvid fullgod standard kommer uppnås. Föreslagna förstärkningsåtgärder utgörs av lättfyllning i bankar samt avschaktning av befintlig mark i den sydöstra delen av trafikplatsen. För en mer detaljerad beskrivning av geotekniska förhållanden samt föreslagna förstärkningsåtgärder se Teknisk PM Geoteknik Hydrologi och hydroteknik Vägdiken för nya vägkroppar byggs med täta diken för att förhindra att föroreningar når grundvattenförekomsten. Vägdagvatten från Söderleden på den aktuella kommer att fördröjas i makadamfyllda vägdiken med strypta ledningar för att begränsa dagvattenflödet Jord- och luftledningar Ett flertal ledningar i ledningstråket som följer ny avfart på nordöstra sidan i Sisjömotet kommer att beröras av ombyggnationen. Vissa ledningar kommer helt eller delvis att behöva läggas om i andra alternativa ledningssträckor, medan andra kan ligga kvar i befintlig sträckning med skyddsåtgärder. De ledningar som går i nuvarande ramper kommer att läggas om alternativt slopas om det ej finns behov av dem efter ombyggnation. För korsande ledningar i skyddsrör förlängs skyddsrören till utanför nya på- och avfarter. Luftburen högspänning korsar genom Sisjömotet men den påverkas ej av utbyggnaden Massor och masshantering Att bygga en väg medför ett omfattande arbete med schaktning och fyllning som medför massförflyttningar. Vägutbyggnaden genererar även överskottsmassor som ska tas om hand. I detta projekt uppgår jordschakten till cirka m 3, vidare krävs det ca 500 m 3 berg till vägbankar. Det kommer krävas förstärkningslager till överbyggnaden, obundet bärlager och bitumenbundna lager. Det finns inget berg i linjen så allt material får tas från sidotag. Av utrymmesskäl bedöms inte hela mängden överskottsmassor kunna placeras i anslutning till vägen utan kommer till delar att transporteras bort. Schaktmassorna är till viss del förorenade och ska omhändertas enligt gällande riktlinjer, se vidare kapitel Bortvalda alternativ Under vägplaneskedet har ett antal olika utformningar provats men i princip följer förslaget den funktion som har överenskommits med Göteborgs stad, dock med vissa smärre justeringar Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs 34

35 Utöver den hänsyn till omgivande miljö och människors hälsa som tagits i arbetet med vägprojektet redovisas i vägplanen ett antal särskilda skyddsåtgärder. Nedan beskrivs dessa närmare för att förtydliga vad de praktiskt innebär, vad som är syftet med åtgärden och hur de i princip kommer att utformas. Åtgärd enligt vägplan Beskrivning Sk 1 Skydd av grundvattenförekomst Vägdiken för nya vägkroppar byggs med täta diken för att förhindra att föroreningar når grundvattenförekomsten Övriga skyddsåtgärder och försiktighetsmått Inga övriga skyddsåtgärder och försiktighetsmått ingår i vägprojektet Byggskede Att bygga en väg medför ett omfattande arbete med schaktning och fyllning som medför massförflyttningar. Vägutbyggnaden genererar även överskottsmassor som ska tas om hand. Byggtiden för projektet bedöms till månader beroende på när på året entreprenaden startar. Vidare kan byggnadstiden påverkas om man väljer att slå ihop denna entreprenad med Additionskörfälten för Söderleden vilket troligen skulle förlänga byggtiden något. För att kunna utföra breddning av befintlig vägkropp på Söderleden på ett för trafiken och arbetsmiljön säkert sätt planeras att smalna av de två befintliga körfälten på Söderleden samt sätta upp en betongbarriär som avdelare. Befintlig vägren kan då användas av entreprenören för schaktarbeten och transporter. Troligen startar entreprenören med att flytta de ledningar som krävs till nytt läge, därefter byggs avfartsramperna för att kunna flytta trafiken utåt. Det skapar tillräckliga ytor för att starta med påfartramperna och breddningen av Söderleden. Det finns goda möjligheter att nå arbetsområdet, såväl från Söderleden som omgivande lokalvägnät. 35

36 6. Effekter och konsekvenser av projektet 6.1. Vägens funktion och standard De föreslagna åtgärderna i Sisjömotet fördelar om trafikströmmarna genom att slopa vänstersvängar över Sisjövägen och utforma trafikplatsens ramper, till och från Söder- /Västerleden på annat sätt än med dagens utformning. Ramperna byggs om med längre och fler körfält. Det kommer heller inte att vara möjligt att köra tvärs Sisjövägen, mellan av- och påfartsramper varför vissa trafikströmmar behöver ledas om. Trafiksignalerna behålls men flyttas till nya korsningspunkter och ställs om för att passa nya körfält och faser. Den rådande hastigheten på 80 km/h på leden samt 50 km/h på Sisjövägen stämmer väl överens med föreslagen utformning av det nya Sisjömotet Trafik och användargrupper De föreslagna åtgärderna i Sisjömotet ökar kapaciteten och framkomligheten. Slopandet av vänstersvängar över Sisjövägen ökar kapaciteten i korsningarna och framkomligheten på Sisjövägen, när trafiksignalerna kan byggas om. Denna ombyggnad bidrar även till att höja kapaciteten och framkomligheten på ramperna och därmed reducera risken att köbildningarna växer ut till leden. Detta leder även till förbättrad framkomlighet på leden, speciellt i högtrafik. Ramperna i Sisjömotet byggs om med längre och fler körfält för att höja kapaciteten och reducera risk för köbildning ut till leden. För trafik i riktning från Frölunda Torg som har mål i södra Sisjöområdet kommer det att finnas två vägar in från leden; den befintliga avfartsrampen innan Sisjövägen eller en ny avfartsramp som ansluter till cirkulationsplatsen vid Södra Långebergsgatans norra ände. Trafiken kan fördelas på dessa två infarter till området. Några av de befintliga körvägarna kommer dock inte att vara möjliga i den föreslagna ombyggnaden. Det kommer inte länge vara möjligt att köra från Södra Långebergsgatan mot Sisjövägen via den befintliga cirkulationsplatsen i gatans norra ände. Trafik från Södra Långebergsgatan får istället trafikera Stora Åvägen på väg mot Sisjövägen och leden. Den trafik som idag kör från Norra Långebergsgatan, via avfartsrampen och påfartsrampen mot leden i västlig riktning, får köra en omväg norrut längs Sisjövägen och vända i cirkulationsplatsen vid Otto Elanders gata. Den befintliga gång- och cykelvägen längs Sisjövägen påverkas inte nämnvärt av de föreslagna trimningsåtgärderna. Den ligger kvar i befintligt läge. Passagerna över ramperna mot leden föreslås även fortsättningsvis vara signalreglerade Lokalsamhälle och regional utveckling En omvandling av Fässbergsdalen och hela Sisjöområdet har pågått under en längre tid mot mer verksamhetsområde med ökad handel och service. Trimningsåtgärder av trafikplats Sisjön bidrar till denna utveckling med ökad tillgänglighet till området. Ombyggnaden ökar 36

37 även framkomligheten för kollektivtrafiken på leden, vilket möjliggör såväl den regionala utvecklingen som en väsentligt förbättrad kollektivtrafikförsörjning. Detta möjliggör tillgänglighet till platsen för alla och inte bara personer med tillgång till bil Kommunala planer Översiktsplaner Utbyggnaden är förenlig med översiksplanerna för de båda kommunerna och ligger i linje med inriktningen i den fördjupade översiktsplanen för hela området, FÖP Fässbergsdalen. FÖP Fässbergsdalen har en tydlig målsättning att kollektivtrafiken är viktigt i försatt planering och beskriver de rådande trafikproblemen längs Söderleden. Utbyggnad av Sisjömotet och separata busskörfält anges som exempel på konkreta åtgärder för att lösa trafiksituationen, likväl som en utbyggnad av kollektivtrafiken är viktig för att kunna skapa förutsättningar för ett ökat kollektivtrafikresande. Vägplanen är förenlig med de framtida planerna på att utveckla bostadsbebyggelsen och verksamhetsutvecklingen i Fässbergsdalen och Balltorp och motverkar inte intentionerna som finns i gällande grönstrukturprogram för Fässbergsdalen. Detaljplaner Utbyggnad av Sisjömotet kommer innebära att mark tas i anspråk. Vägprojektet berör följande detaljplaner vilka är sammanställda nedan. Kommunen är huvudman för allmänna platser i samtliga berörda detaljplaner. Tabell Sammanställning över berörda detaljplaner inom vägplaneområdet för Sisjömotet Sisjömotet Kommun Detaljplan Beskrivning Göteborg DP/4651 Marken är planlagd som allmän plats, Lokalgata Göteborg F/3144 Marken är planlagd som T, trafik. Göteborg F/3240 Marken är planlagd som T, trafik. Göteborg F/3322 Marken är planlagd som T, trafik. Mölndal 1481-P90/11 Berörd mark är planlagd som allmän plats, SKYDD, skydd mot störning Samtliga detaljplaner inom Göteborgs stad är planlagda som T, trafik eller allmän plats Lokalgata. Den planerade utbyggnaden strider således inte mot bestämmelserna i någon av dessa. Öster om Sisjömotet berörs en detaljplan i Mölndals stad, 1481-P90/11. Detaljplanen ligger i direkt anslutning till Söderleden och berörd mark är planlagd som Skydd mot störning med utrymme för kraftledning och dagvattenmagasin. Befintligt vägområde ligger redan inom detaljplanen och tillkommande markbehov för nytt vägområde är marginellt. Vägbreddningen bedöms inte motverka planens syften. 37

38 Samtliga detaljplaner berörs även temporärt under byggtiden av område för tillfällig nyttjanderätt. Figur Kartöversikt över gällande detaljplaner och skiss över planerad utbyggnad av Sisjömotet Befintliga ledningar Ledningar kommer behöva läggas om och skyddas under byggtiden men funktionen kommer inte påverkas efter ombyggnad Miljö och hälsa Riksintressen och skyddade områden Det aktuella vägprojektet kommer att stärka Söder-/Västerleden som riksintresse med förbättrad framkomlighet och trafiksäkerhet. Även tillgängligheten till Göteborgs hamn förbättras i och med den ökade framkomligheten Naturmiljö Det kommer inte att ske några fysiska åtgärder i Stora ån inom ramen för vägprojektet. Vissa försiktighetsåtgärder kommer att vidtas under byggtiden, såsom omsorgsfull uppställning av anläggningsmaskiner och placering av drivmedelshantering etc. för att undvika påverkan på vattenkvaliteten. Naturvärdesobjektet Holmekullen bedöms inte påverkas av vägprojektet. Markintrånget är marginellt förbi bergspartiet och området närmast vägen består främst av gräsmark med sly- och buskinslag. De ek- och hasselträd som i huvudsak utgör områdets naturvärden, växer ett stycke från vägen samt något längre upp på höjden. Områden för tillfällig nyttjanderätt har anpassats för att undvika närhet till Stora ån och intrång i Holmekullen. 38

39 Figur Fotot visar avståndet mellan Söderleden och bergpartiet Holmekullen (till vänster) söder om leden Luftkvalitet Projektet kommer sannolikt att bidra till en trafikökning lokalt i och med den ökade framkomligheten. Däremot kommer köer kring det idag överbelastade Sisjömotet att minska. Ett mer jämt trafikflöde är bättre ur utsläpps- och säkerhetssynpunkt och kommer troligen leda till en bättre luftkvalitet i närområdet. På en översiktlig nivå kommer en utbyggnad av Söderleden innebära bättre framkomlighet för godstrafik till och från Göteborgs hamn. Detta kan i sin tur innebära en omfördelning av trafiken så att Tingstadstunneln och Götaälvbron avlastas. Resultatet kan bli en förbättring lokalt av förhållandena i centrala delar av Göteborg medan Mölndal kan få en mindre försämring pga. att trafik från hamnarna och norrut kommer att passera Mölndals centrum. Sammantaget bedöms ombyggnad av trafikplatsen kring Sisjömotet inte medföra att gränsvärden för miljökvalitetsnormer för utomhusluft överskrids Farligt gods Vägprojektet kommer att leda till en förbättrad framkomlighet och en ökad trafiksäkerhet. Detta innebär en lägre risk för konsekvenser som kan uppstå i samband med en eventuell olycka med farligt gods jämfört med nollalternativet. Söderleden kommer att breddas på ömse sidor om befintlig väg genom trafikplatsen. Breddningen medför inte att skyddsavståndet enligt FÖP99 på 50 meter till närmaste bebyggelse underskrids. Enligt samråd med Räddningstjänsten krävs ingen fördjupad riskutredning eller riskreducerande åtgärder. 39

40 Föreslagna skyddsåtgärder för grundvatten bidrar även till att minska risken för att skadliga vätskor infiltrerar ner och påverkar grundvattenförekomsten i samband med farligtgodsolycka Förorenad mark Schaktning kommer att genomföras i de fyllnadsmassor som bedömts vara förorenade. De schaktmassor som uppstår kommer att klassas som avfall och alla markarbeten kommer att vara anmälningspliktiga. Anmälan ställs till Miljöförvaltningen i Göteborgs stad. Någon extra saneringsschaktning utöver de tekniska markarbeten som planeras bedöms dock inte vara nödvändig. Enligt den miljötekniska utredningen innebär det inga miljö- eller hälsorisker om de förorenade fyllnadsmassorna kvarlämnas i vägområdet. Av utrymmesskäl kan sannolikt inte hela mängden fyllnadsmassor återanvändas inom vägområdet utan de kommer att omhändertas i enlighet med anmälan och i samråd med kommunen. Massorna klassas preliminärt som s.k. MKM-massor (Mindre känslig markanvändning). I samband med schaktningsarbeten i de förorenade fyllnadsmassorna vid Sisjömotet kan det finnas risk att massor med hittills okända föroreningar påträffas. Om misstänkta massor påträffas ska provtagning göras och särskilda åtgärder vidtas så att spridning till omgivningen inte sker. De vägdikesmassor som uppstår vid rivning av den befintliga vägen kommer att återanvändas inom vägområdet. Massorna utnyttjas på så sätt som en resurs samtidigt som massorna inte påverkar den totala miljöbelastningen i området. Eftersom dessa massor förväntas vara förorenade krävs en anmälan och godkännande av tillsynsmyndigheten, kommunens miljöförvaltning. Sammantaget bedöms vägprojektet medföra en liten förbättring jämfört med nollalternativet då mängden befintliga förorenade massor sannolikt kommer att minska något i området. Figur Bild över Sisjömotet i östergående riktning. 40

41 Hushållning med naturresurser Ytvatten Vägutbyggnaden medför en liten ökning av hårdgjord yta i området där förorenat vägdagvatten bildas. Föroreningar orsakade av vägtrafiken uppkommer främst genom avgaser, läckage av olja, korrosion och erosion av vägbanor och däck. Dagvattnets föroreningshalter varierar på kort och lång sikt beroende på nederbördssituationen, på avrinningsytan samt på tiden som förflutit sedan föregående regn. Vägdagvatten kommer att omhändertas genom makadamdiken som fördröjer och renar dagvattnet. Grundvattenförekomst Förorenade fyllnadsmassor kommer att föras bort för att undvika långsiktig påverkan på grundvattnet. Ingen grundvattensänkning kommer att ske i samband med schaktning i området då grundvattennivån ligger djupare än blivande schaktnivå. En riskanalys har genomförts vilket påvisar behovet av att skydda grundvattenförekomsten. Skyddsåtgärder i form av mindre genomsläppliga diken kommer att anläggas för att permanent förhindra skador på grundvattenförekomsten. Vissa försiktighetsåtgärder under byggtiden kommer att vidtas för att undvika påverkan på grundvattnet såsom omsorgsfull placering av etableringsytor. Se vidare under avsnitt 6.7 Påverkan under byggtiden. Med vidtagna åtgärder bedöms vägprojektet medföra en förbättring jämfört med nollalternativet med hänsyn till yt- och grundvatten Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning) 2013 gjordes i en s.k. samlad effektbedömning en samhällsekonomisk analys omfattande ett flertal åtgärder för att förbättra framkomligheten, trafiksäkerheten och miljön utmed Söder- /Västerleden. De åtgärder som har beaktats i den samhällsekonomiska analysen är 1) ITSsystem utefter Söder-/Västerleden, 2) Ombyggnad av befintligt Sisjömot, 3) Bulleråtgärder på Västerleden, samt 4) Nya additionskörfält mellan Sisjömotet och Fässbergsmotet i båda riktningar samt additionskörfält mellan Fässbergsmotet och Åbro österut. Resultatet av denna visar på en investeringskostnad för åtgärderna på 384 miljoner (prisnivå ) och en samhällsekonomisk vinst/nytta på 592 miljoner kronor. Kostnaden för den enskilda åtgärd som aktuell vägplan avser, trafikplats Sisjömotet på Söderleden, framgår av avsnitt

42 Tabell Sammanfattande tabell av den samhällsekonomiska analys som gjordes 2013 och som omfattande ett flertal åtgärder utmed Söder-/Västerleden. (Källa: Trafikverket, ärendenummer TRV 2012/29166, godkänd ) Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser Inga indirekta eller samverkande effekter och konsekvenser bedöms uppstå Påverkan under byggnadstiden Utbyggnaden av Sisjömotet bedöms pågå under månader, beroende på när på året entreprenaden startar. Förutom vägområdet för själva vägen, kommer även mark att tas i anspråk med så kallad tillfällig nyttjanderätt. Dessa områden i anslutning till vägområdet kommer att behövas för olika ändamål under byggtiden, bl. a. för mellanlagring av massor samt uppställning av bodar och maskiner. Det innebär att den marken inte kan användas av markägare under byggtiden. Påverkan under byggtiden består i hög grad av tillfällig miljöpåverkan, som ger temporära störningar enbart under byggtiden eller en kort tid därefter. Undantagsvis kan permanent miljöpåverkan uppstå med skador som är svåra att återställa. 42

43 I nuvarande skede går det inte att redovisa i detalj hur en entreprenör ska bedriva arbetet med att bygga vägen. Nedan följer förslag på lämpliga åtgärder för att skydda miljön och människors hälsa under byggtiden. Åtgärdsförslagen ska ligga till grund för de miljökrav som ska utgöra kontraktsmässiga förutsättningar för entreprenören. För att minimera påverkan under byggtiden förutsätts att Trafikverkets generella miljökrav följs, se även under kapitel 10 Fortsatt Arbete. Härutöver kommer även objektspecifika miljökrav att ställas. Människor som vistas i närområdet kan temporärt komma att påverkas negativt av buller, försämrad luftkvalitet, damm och vibrationer när arbete pågår samt tranporter till och från byggarbetsplatsen. Framkomligheten genom trafikplatsen kommer periodvis att vara begränsad. Tillgängligheten i området och framkomligheten på andra närliggande vägar kan komma att försämras under vissa perioder. Områden med tillfällig nyttjanderätt har utmed vissa avsnitt begränsats i utbredning för att minimera risken för påverkan på naturmiljöer, bl. a. Stora ån. Utsättning och stängsling ska ske av befintlig vegetation som ska sparas inom eller i anslutning till vägområdet. Vissa försiktighetsåtgärder kommer att vidtas under byggtiden för att undvika påverkan på grundvattenförekomsten och vattenkvaliteten i Stora ån. Det handlar om omsorgsfull planering av var etableringsytor och uppställning/tvätt av anläggningsmaskiner ska placeras, hur drivmedel ska hanteras etc. Mellanlagring av förorenade vägdikesmassor som ska återanvändas inom projektet ska ske så att påverkan inte sker på yt- och grundvatten. I samband med schaktning i området med förorenade fyllnadsmassor ska särskild uppmärksamhet iakttas vid avvikande lukt eller utseende på massor. Om misstänkta massor påträffas ska provtagning göras och särskilda åtgärder vidtas så att spridning till omgivningen inte sker. Klassificering av förorenade massor kan behöva utföras under byggskedet så att omhändertagandet sker på rätt sätt. 43

44 7. Samlad bedömning 7.1. Samlad miljöbedömning En utbyggnad av Sisjömotet kommer att medföra positiva konsekvenser för trafiksäkerheten och för den lokala och regionala utvecklingen i området då det råder stark problematik kring det överbelastade motet. En utbyggnad av Sisjömotet har länge varit utpekat som en konkret trafikåtgärd i den kommunala planeringen. Utbyggnaden bedöms vara en förutsättning för Sisjöområdets fortsatta utveckling mot mer handel och service. Andra positiva konsekvenser som vägprojektet bidrar till är att mängden förorenade massor i fyllnadsområdet kring Sisjömotet sannolikt kommer att minska något genom att de omhändertas på lämpligt sätt. Skyddsåtgärder kommer även att genomföras för att långsiktigt förhindra negativ påverkan på grundvattenförekomsten vid Sisjömotet. Särskilda försiktighetsåtgärder kommer att vidtas under byggtiden för att undvika negativ påverkan på yt- och grundvatten Måluppfyllelse avseende projektmål Funktionsmålet har för aktuellt projekt preciserats i form av projektmål enligt följande; Ökad framkomlighet på E6.20, Söderleden samt minskad trafikbelastning på kringliggande lokalvägnät Med planerad utbyggnad av trafikplats Sisjömotet bedöms målet som uppfyllt. För Hänsynsmålet har följande projektmål formulerats: Ökad trafiksäkerhet och förbättrad miljö Med planerad utbyggnad av trafikplats Sisjömotet bedöms målet som uppfyllt då trafiksäkerheten ökar då kapaciteten på leden ökar. Vidare förbättras miljön genom mindre utsläpp då det inte blir lika långa perioder med köer. Även fördröjningen av vägdagvatten med dess rening bidrar till att målet bedöms som uppfyllt. Målet för regional och lokal utveckling formulerades enligt nedan; Regionalt gynnas näringslivet gynnas genom goda transportvillkor och tillgång till en utökad pendlingsregion. Förslaget ska uppfylla transportkrav som ställs genom utveckling av verksamheter av riksintresse (hamn och raffinaderier). Avlastning av vägavsnitt i centrala Göteborg och möjliggör utveckling och förtätning av regionens kärna. För positiv lokal utveckling: Lokal utveckling har som målsättning att leden bidrar till att de lokala kommunikationsbehoven beaktas och att Fässbergsdalen kan vidareutvecklas som en del av Mölndal och Göteborg. Vidare främjas utveckling av nya attraktiva bostads- och verksamhetsområden, som bl. a. är väl försörjda med kollektivtrafik. 44

45 Då förslaget främjar såväl den lokala som den regionala utvecklingen bedöms målet vara uppfyllt Överrensstämmelse med transportpolitiska mål Godstrafik och persontransporter kommer att påverkas positivt av förslaget när kapaciteten, framkomligheten och därmed tillgängligheten ökar längs Söder-/Västerleden E6.20. Bättre framkomlighet och minskad risk för köbildningar bidrar till att höja trafiksäkerheten och därmed också till målen om att ingen ska dödas eller skadas allvarligt Överensstämmelse med miljökvalitetsmål Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, tjugofyra etappmål och sexton miljökvalitetsmål. Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Etappmålen är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till, vilka ska nås till Målen beskriver de kvaliteter som vår miljö och våra gemensamma natur- och kulturresurser måste ha för att vi ska uppnå långsiktig ekologisk hållbarhet. Miljökvalitetsmålen följs upp med en rapport varje år och en utvärdering en gång per mandatperiod till regeringen. Både Göteborg och Mölndals kommuner har med utgångspunkt i de regionala miljömålen arbetat fram lokala mål och delmål för kommunerna. Av de nationella miljömålen bedöms följande vara relevanta för projektet: Grundvatten av god kvalitet Frisk luft Begränsad klimatpåverkan Bara naturlig försurning God bebyggd miljö Giftfri miljö Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning För riksdagens definition av respektive mål och preciseringar av målen se vidare på www. miljomal.se Grundvatten av god kvalitet Miljömålet syftar till att säkerställa att grundvattnet ger en säker och hållbar drickvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Skyddsåtgärder kommer att genomföras för att långsiktigt förhindra negativ påverkan på grundvattenförekomsten vid Sisjömotet (Frölunda). Den ökade trafiksäkerheten på vägen bedöms bidra till en minskad risk för drivmedelsolycka och därmed förknippad risk för 45

46 påverkan på grundvattenförekomsten. För att undvika påverkan på grundvattenförekomsten kommer försiktighetsmått att vidtas under byggtiden. Projektet bedöms medverka till att miljömålet Grundvatten av god kvalitet kan uppfyllas. Frisk luft, Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning Dessa miljömål syftar till att minska utsläppen av föroreningar till luft. Den största källan till luftföroreningar är användningen av fossila bränslen inom transportsektorn. Hälsofarliga ämnen som kväveoxider, partiklar och bensen påverkan luftkvaliteten. Andra föroreningar, exempelvis svaveldioxid bidrar till försurning av sjöar, vattendrag och skogsmark. Utsläppen från transportsektorn bidrar också till att koldioxidhalterna i atmosfären ökar vilket påverkar klimatet. Vägprojektet har som syfte att öka kapaciteten vid Sisjömotet vilket på en mer översiktlig nivå kommer att leda till ökade luftutsläpp i takt med att trafiken ökar. Ett jämnare trafikflöde och färre köbildning är dock positivt ur luftföroreningssynpunkt. Projektet ger också möjlighet till en utbyggnad av kollektivtrafiken, vilket också kan leda till en viss förbättring med minskade utsläpp som följd. Sammantaget bedöms projektet inte motverka en uppfyllelse av miljömålen. God bebyggd miljö Miljömålet innebär bland annat att städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö. En god hushållning av mark, vatten, energi och andra naturresurser ska främjas. Utbyggnaden kommer att bidra till en ökad kapacitet längs Söderleden och Sisjömotet vilket kommer att generera ett bättre flöde i trafiken samt ge bättre möjligheter till utökad kollektivtrafik och därmed bättre tillgänglighet till området. Inga bostadsmiljöer berörs. Vägprojektet motverkar inte planerade grönstråk i anslutning till trafikleden. Sammantaget bedöms projektet medverka till att miljömålet God bebyggd miljö kan uppfyllas. Giftfri miljö Målet är att miljön ska vara fri från ämnen som samhället har skapat eller utvunnit och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Av utrymmesskäl kan förorenade schaktmassor inte helt återanvändas i projektet utan kommer att omhändertas på lämpligt sätt. Projektet bedöms medverka till att miljömålet Giftfri miljö kan uppfyllas. Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning Miljömålen handlar om att bevara ekologiska värden i sjöar och vattendrag, men omfattar även utsläpp till vatten och påverkan på livsmiljöer. 46

47 Försiktighetsåtgärder kommer att vidtas vid arbeten nära Stora ån för att undvika påverkan på vattenkvaliteten genom tillförsel av närsalter och föroreningar, såsom omsorgsfull uppställning av anläggningsmaskiner och placering av drivmedelshantering etc. Med inarbetade åtgärder bedöms projektet sammantaget medverka till att miljömålen Levande sjöar och vattendrag samt Ingen övergödning kan uppfyllas. 47

48 8. Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden 8.1. Allmänna hänsynsregler De allmänna hänsynsreglerna framgår av miljöbalkens andra kapitel och syftar till att öka miljöhänsynen samt att förebygga negativa effekter av verksamheter. Bestämmelserna ska alltid iakttas när en verksamhet bedrivs eller planeras, vilket verksamhetsutövaren själv är skyldig att påvisa enligt bevisbörderegeln. Vidare ställer hänsynsreglerna krav på verksamhetsutövaren att välja rätt plats för ändamålet och att inneha relevant och tillräcklig kunskap, att använda bästa möjliga teknik samt att hushålla med naturresurser. Den s.k. försiktighetsprincipen ska också tillämpas, vilket innebär att alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd är skyldiga att utföra de skyddsåtgärder och vidta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att skada eller olägenhet uppstår för människors hälsa eller miljön. Under arbete med att ta fram aktuell vägplan har Trafikverket genom utredningar och samråd samlat in kunskap som bidragit till att uppnå goda lösningar. Åtgärder har föreslagits för att förhindra eller minska miljökonsekvenserna av projektet, bl. a. för vägdagvatten, skydd av grundvattenförekomst och grumling. För byggskedet kommer objektsspecifika miljökrav ställas på entreprenören för att förebygga/minimera påverkan på bl. a. Stora ån. Trafikverket kommer i upphandlingen av entreprenaden för vägbygget ställa krav på tillämpning av Trafikverkets miljökrav avseende val av kemiska produkter och byggmaterial. Massbalans har eftersträvats i projektet. Återanvändning av massor kommer att ske där så är möjligt. Projektet kommer att generera förorenade massor, vilka kommer att hanteras enligt gällande riktlinjer och deponeras på därför avsedd plats. Någon alternativ lokalisering har inte varit aktuell eftersom projektet avser trimningsåtgärder av befintlig trafikplats. Om skada uppstår, trots skadeförebyggande åtgärder, åtar sig Trafikverket eller entreprenören reparationer och kompensationsåtgärder i enlighet med gällande lagstiftning Hushållning med mark- och vattenområden Enligt bestämmelserna i miljöbalkens tredje kapitel ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Enligt gällande detaljplaner i Göteborgs stad är det aktuella området planlagt som trafik. En utbyggnad av Sisjömotet har länge varit en utgångspunkt i den kommunala planeringen för att kunna hantera en ökad trafikbelastning i och med den framtida utvecklingen av området. Det finns således ett stort behov av den planerade trafikutbyggnaden. I berört område finns inga riksintresseområden som omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser enligt kap 4 48

49 i miljöbalken. Vägprojektet bedöms sammantaget vara förenligt med hushållningsbestämmelserna Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om viss lägsta miljökvalitet för mark, vatten, luft eller miljön i övrigt inom ett geografiskt område. Det aktuella projektet berör miljökvalitetsnormer för vattenförekomster och utomhusluft Vattenförekomster Vattenmyndigheten beslutar om miljökvalitetsnormer för alla vattenförekomster inom Västerhavets vattendistrikt. Miljökvalitetsnormerna anger den miljökvalitet som ska uppnås i vattenförekomsterna och vid vilken tidpunkt den senast ska vara uppfylld. Grundvatten Enligt fastställda miljökvalitetsnormer (2009) för grundvattenförekomsten Frölunda är både kvantitativ status och kemisk status god. I Vattenmyndighetens senaste förslag till nya miljökvalitetsnormer görs samma bedömning. Enligt utförd riskbedömning framgår att risken för påverkan från mänskliga aktiviteter är stor. Vattenkvaliteten riskerar därmed att ej uppnå god status Väg och tätort bedöms utgöra de största påverkanskällorna. Som osäkerhet anges att det saknas undersökningar av grundvattnets kemi. Enligt de provtagningar som genomförts inom ramen för vägprojektet är grundvattnet vid Sisjömotet tydligt påverkat av klorider i nivåer som betydligt högre än vanliga bakgrundshalter. Särskilda skyddsåtgärder kommer att anläggas för att förhindra skador på grundvattenförekomsten. Den ökade trafiksäkerheten i trafikplatsen bedöms ytterligare bidra till en minskad risk för påverkan på grundvattenförekomsten Vägprojektet bedöms därmed bidra till att miljökvalitetsnormerna för grundvattenförekomsten kan uppnås. 49

50 Figur 8.3.1,1 Översiktsbild över tillrinningsområde för grundvattenförekomsten Frölunda. Den cerise linjen visar Stora ån inom Göteborgs kommun. Underlag kommer från Länsstyrelsen Infokarttjänst. Stora ån Enligt nytt förslag till miljökvalitetsnormer omfattas Stora ån på den delsträcka som rinner inom Göteborgs stad, dvs. nedströms aktuellt vägprojekt. Den ekologiska statusen för vattendraget bedöms till måttlig vilket till största del beror på rådande problem med övergödning samt hydromorfologiska förändringar genom fysisk påverkan. Stora delar av strandzonen längs Stora ån är påverkad på grund av exploatering. Det förekommer även vandringshinder/barriärer för vandrande fisk. Problem med övergödning och syrefattiga förhållanden beror av en hård belastning av näringsämnen, vilket främst kommer från jordbruk och enskilda avlopp. Vattenförekomsten har tidsfrist till 2021 för att nå kvalitetskravet om god ekologisk status. Skälet till detta är att åtgärderna kräver omfattande utredningar, ekonomiska investeringar och/eller tillståndsprocesser vilket bedöms vara resurskrävande. Den kemiska statusen i ån uppnår ej god status med avseende på kvicksilver. Halterna i fisk överskrider EUs gränsvärde. Den troligtvis största källan är historiska utsläpp av kvicksilver, som via atmosfärisk deposition har lagrats in i omgivande mark och nu läcker kontinuerligt till ytvattnet och ackumuleras i fiskar. På grund av att den största källan är atmosfärisk deposition går det inte att avgöra inom vilken tid det är möjligt att minska halterna under EUs gränsvärde i fisk. Ingen tidsram att nå kvalitetskravet om god kemisk status är därför satt. Inga fysiska intrång kommer att ske i Stora ån. Vissa försiktighetsåtgärder kommer att vidtas för att undvika påverkan på vattenkvaliteten. Vägprojektet bedöms medverka till att miljökvalitetsnormerna för Stora ån kan uppnås. 50

51 Figur Bild på Stora ån, tagen mot nordost nedströms vägplaneområdet strax väster om Sisjömotet och vägplaneområdet Utomhusluft Miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft gäller i hela landet. Normerna reglerar i dagsläget halterna av kvävedioxid/kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar (PM10, PM2,5), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. Enligt sammanställt mätresultat för år 2013 kan konstateras att inga miljökvalitetsnormer har överskridits vid Mölndals mätstation gällande på kvävedioxid, svaveldioxid och ozon (Miljöförvaltningen, 2013). Mätstationen är dock placerad ca 1 km norr om Åbromotet och kan endast ge en indikation om luftkvaliteten kring Söderleden. Luftkvaliteten är dock ett stort problem i Göteborgsområdet generellt då miljökvalitetsnormer för kvävedioxid på många håll överskrids. Det senaste gällande åtgärdsprogram för MKN för kvävedioxid i Göteborgsregionen fastställdes av Länsstyrelsen år En förnyelse av detta ska arbetats fram under det kommande året. Göteborgs stad har också arbetat med åtgärdsprogram. Där finns bland annat trängselskatt, utbyggnaden av kollektivtrafiknätet samt ett utökat och förbättrat cykelnät som tre omnämnda tre sätt som Göteborg satsar på för att minska antalet bilresor inom centrala Göteborg. Ombyggnaden av Sisjömotet bedöms inte medföra att gränsvärden för miljökvalitetsnormer för utomhusluft överskrids. 51

52 9. Markanspråk och pågående markanvändning Vägområdet för allmän väg i vägplanen omfattar förutom själva vägen utrymme för de väganordningar som redovisas i kapitel 5. Dessutom ingår i vägområdet en kantremsa på 0.5 meter på båda sidor om vägen. Kantremsan behövs för att underlätta framtida drift och underhåll. På plankartorna framgår nytt vägområde. Det är det tillkommande vägområdet som är angivet i fastighetsförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför det befintliga vägområdet för allmän väg. Breddningen av väg E6.20, Söderleden sker till största del inom befintligt vägområde. Den nya mark som tas i anspråk består till största del av gräsytor. Vägområde för allmän väg Vägområdet för allmän väg i föreliggande plan omfattar vägen och dess sidoområden enligt de principer som redovisas i avsnitt Typsektioner. På planritningen framgår det nuvarande vägområdet och det framtida vägområdet. Det är det tillkommande vägområdet som är angivet i fastighetsförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför det nuvarande vägområdet för allmän väg. Vägområde för allmän väg kan antingen vara med vägrätt eller med inskränkt vägrätt. Nytt vägområde med vägrätt Vägrätt uppkommer genom att väghållningsmyndigheten tar i anspråk mark för väg med stöd av upprättad vägplan som beslutats genom fastställelseprövning. Vägrätten ger väghållningsmyndigheten rätt att nyttja den mark som behövs för vägen. Väghållningsmyndigheten får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över markens användning under den tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig alster och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken. Vägrätt upphör när vägen dras in. Bygget av vägen kan starta när vägrätt erhållits och innan ekonomisk uppgörelse har träffats gällande intrång och annan skada. Värdetidpunkten för intrånget utgör den dag marken togs i anspråk. Slutlig ersättning uppräknas från dagen för ianspråktagandet med ränta och index tills betalning sker. Eventuella tvister om ersättningen avgörs i domstol. För att genomföra anläggningen av trafikplats Sisjömotet enligt denna vägplan behöver befintligt vägområde utökas med ca m 2, se plankartor 200T T0202. Av dessa utgörs merparten av impedimentytor i form av grässlänter. Vägområde med inskränkt vägrätt Den inskränkta vägrätten innebär att väghållaren överlåter åt berörd markägare att nyttja området för exempelvis jord- eller skogsbruksändamål. Denna användning får dock inte hindra vägens funktion, drift och brukande (trafikering). Den inskränkta vägrätten framgår av plankarta och bifogad fastighetsförteckning. Nytt vägområde med inskränkt vägrätt i aktuell vägplan uppgår till 0 m 2, se plankartor 200T T

53 Område med tillfällig nyttjanderätt Tillfällig nyttjanderätt ska gälla under byggnadstiden och kan erhållas genom fastställd vägplan eller genom sakägarnas frivilliga medverkan. I vägplanen föreslås att Trafikverket under 20 månader från att entreprenaden startar tillfälligt får nyttjanderätt till markområden för upplag, arbetsvägar och arbetsytor. Markområdena redovisas på plankarta och omfattar cirka m 2. Storleken på föreslagna markytor motiveras av att trafiksäkerheten och framkomligheten i Sisjömotet måste säkerställas under byggtiden. De områden som tillfälligt nyttjas under byggtiden kommer att återställas i samråd med fastighetsägaren. 53

54 10. Fortsatt arbete Efter det att vägplanen har fastställts och vunnit laga kraft är avsikten att handla upp och genomföra projektet i form av en totalentreprenad. En bygghandling tas då fram där det specificeras mer i detalj hur vägen ska utformas genom bl.a. tekniska beskrivningar med ritningar och krav på hur projektet ska byggas. Vidare ska säkerställas att erforderliga tillstånd enligt miljöbalken som är nödvändiga för ett regelrätt genomförande finns framme Dispenser, tillstånd och anmälningar Anmälan enligt 9 kap Miljöbalken Markarbeten inom det område där förorenade fyllnadsmassor har påträffats är anmälningspliktiga till kommunen, i detta fall Miljöförvaltningen i Göteborgs stad. Återanvändning av förorenade vägdikesmassor kräver också en anmälan och godkännande av tillsynsmyndigheten Kontroll och uppföljning Miljökontroll och miljöuppföljning syftar till att säkerställa att vägutbyggnaden görs med miljöhänsyn och enligt de intentioner och beslut som framkommit under tidigare skeden. Miljökontrollen sker inom ramen för ordinarie kontroll under byggskedet eller genom särskild kontroll i enlighet med miljökontroll- och miljöuppföljningsprogrammet och syftar även till att upptäcka brister och hot så tidigt som möjligt under byggtiden för att snabbt kunna avhjälpa dem. Uppföljningen kan innebära undersökningar med mera som genomförs efter att åtgärderna är färdigställda för att kontrollera deras funktion. Vid upprättande av kommande bygghandlingar ska Trafikverkets generella och objektspecifika miljökrav följas. Trafikverket har som verksamhetsutövare ett ansvar enligt miljöbalken att följa upp och utföra egenkontroll av pågående och utförda projekt. Även entreprenören är ålagd motsvarande krav, bland annat ska en särskild miljöplan upprättas som beskriver hur miljökraven uppfylls under byggtiden. Entreprenören ska även bedriva ett systematiskt miljöarbete inom sin organisation. Miljöarbetet ska vara en stående punkt på dagordningen vid plats- och byggmöten. Miljökraven kontrolleras löpande av byggledaren eller miljöbyggledaren om sådan är utsedd inom projektets organisation. Under arbetet med miljöbeskrivningen har följande punkter bedömts som viktiga att kontrollera under byggskedet: Kontroll att arbeten sker inom fastställt vägområde samt område för tillfällig nyttjanderätt. Kontroll att etableringsplatser med uppställning av maskiner, tvätt och drivmedelshantering inte sker så att Stora ån och grundvatten kan påverkas. Vid schaktning i område med förorenade fyllnadsmassor ska särskild uppmärksamhet iakttas vid avvikande lukt eller utseende på massor. Om misstänkta massor påträffas ska provtagning göras och särskilda åtgärder vidtas så att spridning till omgivningen inte sker. 54

55 Klassificering av förorenade massor för att säkerställa att vidare omhändertagande sker på rätt sätt. Någon särskild uppföljning av specifika konsekvenser eller föreslagna åtgärder har inte bedömts nödvändig. Andra krav på kontroll och uppföljning, än de som här anges, kan komma att krävas i samband med de anmälningar som kommer att sökas för projektet. 55

56 11. Genomförande och finansiering Formell hantering Från den 1 januari 2013 gäller ny lagstiftning för planläggning av vägar och järnvägar. Vägplanering regleras i väglagen och miljöbalken. Avsikten med lagändringarna är bland annat att få en mer tidseffektiv och sammanhållen process med bibehållen kvalitet. De tidigare tre skedena förstudie, vägutredning och arbetsplan har ersatts av begreppet vägplan. Vägplanen inbegriper fyra statusbenämningar (se figur 11.1) och stor vikt läggs vid att samråd sker löpande genom hela planläggningsprocessen. En förutsättning för vägplanering är att den samordnas med den kommunala planeringen i översikts- och detaljplaner, samt med plan- och bygglagen. Figur Planeringsprocess för vägplaner. Stjärnan betecknar var i processen projektet befinner sig. Projektet med att utreda kapacitetshöjande åtgärder för Söder-/Västerleden E6.20 påbörjades enligt den gamla planprocessen, där en förstudie togs fram. Framtagandet av denna vägplan följer emellertid den nya planläggningsprocessen. Eftersom länsstyrelsen har bedömt att aktuell åtgärd inte innebär betydande miljöpåverkan, innebär det att endast en miljöbeskrivning, och ingen formell miljökonsekvensbeskrivning (MKB), behöver upprättas (se kapitel 3 Miljöbeskrivning). Föreliggande vägplan granskningshandling möjliggörs nu för granskning. Detta ger allmänheten möjlighet att studera förslaget och komma in med skriftliga synpunkter. Efter granskningstiden sammanställs och besvaras inkomna yttranden och synpunkter i ett granskningsutlåtande. Om revideringar görs efter granskningstiden kommer dessa att 56