Väg E6.20, Söderleden, additionskörfält delen Sisjömotet Åbromotet

Transkript

1 VÄGPLAN GRANSKNINGSHANDLING Väg E6.20, Söderleden, additionskörfält delen Sisjömotet Åbromotet Mölndals stad, Västra Götalands län Plan- och miljöbeskrivning, Projektnummer:

2 Trafikverket Postadress: Göteborg E-post: Telefon: Dokumenttitel: Plan- och miljöbeskrivning Väg E6.20, Söderleden, additionskörfält delen Sisjömotet Åbromotet Författare: Structor Mark Göteborg AB Dokumentdatum: Ärendenummer: TRV 2015/310 Version: 1.0 Kontaktperson: Carl Dalman, Trafikverket Tryck: Majornas Grafiska AB

3 Innehåll 1. SAMMANFATTNING 7 2. BESKRIVNING AV PROJEKTETS BAKGRUND, FÖRUTSÄTTNINGAR, ÄNDAMÅL OCH PROJEKTMÅL Brister och behov av förändring Ändamål och projektmål Geografisk avgränsning Tidigare och angränsande utredningar Genomförbarhetsstudie sexfältsväg Söder-/Västerleden Förstudie Söder-/Västerleden Genomförbarhetsstudie Söderleden delen Åbromotet - Sisjömotet Åtgärdsvalsstudie för att minimera barriäreffekter Övriga angränsande utredningar och planer Åtgärdsval och planeringsprocess för väg och järnväg Åtgärdsval enligt fyrstegsprincipen Nollalternativ MILJÖBESKRIVNING Bedömningsgrunder Avgränsning miljöaspekter Geografisk avgränsning av miljöbeskrivningen Osäkerheter FÖRUTSÄTTNINGAR Vägens funktion och standard Trafik och användargrupper Trafikmängder och trafikutveckling Kollektivtrafik Oskyddade trafikanter Trafiksäkerhet Lokalsamhälle och regional utveckling Lokal och regional utveckling Kommunala planer 22

4 4.4. Miljö och hälsa Riksintressen och skyddade områden Landskaps-/stadsbild Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Trafikbuller Luftkvalitet Farligt gods Förorenad mark Hushållning med naturresurser Klimatförändringar Byggnadstekniska förutsättningar Dagens utformning Byggnadsverk Geoteknik Hydrologi och hydroteknik Jord- och luftledningar LOKALISERING OCH UTFORMNING Val av lokalisering Val av utformning Övergripande utformning Typsektioner Plan- och profilstandard Byggnadsverk Geoteknik Hydrologi och hydroteknik Jord- och luftledningar Massor och masshantering Bortvalda alternativ Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs Övriga skyddsåtgärder och försiktighetsmått Byggskede EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET Vägens funktion och standard Trafik och användargrupper Lokalsamhälle och regional utveckling Kommunala planer 40

5 Befintliga ledningar Miljö och hälsa Riksintressen och skyddade områden Landskaps-/stadsbild Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Trafikbuller Luftkvalitet Farligt gods Förorenad mark Hushållning med naturresurser Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning) Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser Påverkan under byggnadstiden SAMLAD BEDÖMNING Samlad miljöbedömning Måluppfyllelse avseende projektmål Överrensstämmelse med transportpolitiska mål Överensstämmelse med miljökvalitetsmål ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENOMRÅDEN Allmänna hänsynsregler Hushållning med mark- och vattenområden Miljökvalitetsnormer Vattenförekomster Utomhusluft MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING FORTSATT ARBETE Dispenser, tillstånd och anmälningar Kontroll och uppföljning 58

6 11. GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING Formell hantering Fastställelseprövning Genomförande Finansiering UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR 62

7 1. Sammanfattning Söder-/Västerleden E6.20 fungerar som kringled i Göteborg och utgör en väsentlig del i det övergripande vägnätet. Leden, som är primär transportled för farligt gods, är en viktig länk för godstransporter på väg till och från Göteborgs hamn och industrierna på Hisingen, och förbinder Hisingen liksom centrala och västra delarna av Göteborg med Mölndal stad och E6 söderut. Söder-/Västerleden är tillika ett riksintresse för kommunikationer. Leden är även av stor betydelse för arbetspendling och som förbindelse till bostäder, handel och verksamheter längs leden. Projektet ingår som del i en helhet att se över kapacitetshöjande åtgärder på väg E6.20, Väster-/Söderleden. Vägplanen startar öster om Sisjömotet med utbyggnad av additionskörfält på ömse sidor om vägen fram till Fässbergsmotet. Mellan Fässbergsmotet och Åbromotet anläggs endast additionskörfält på södra sidan då den norra sidan sedan tidigare är utbyggd. I anslutning till denna vägplan tas handlingar fram för trimningsåtgärder av Sisjömotet strax väster om denna etapp, se figur 1.1. Figur 1.1 Översiktskarta med Söderleden som helhet inom lila markering och den del av Söderleden som omfattas av aktuell vägplan inom röd markering. De projektmål som identifierats berör främst framkomlighet, trafiksäkerhet samt regional och lokal utveckling. Utbyggnaden av additionskörfält på Söderleden ger främst en positiv inverkan på framkomligheten vilket gynnar den regionala och lokala utvecklingen. Ur miljösynpunkt har förslaget begränsad påverkan. Området är redan idag starkt påverkat av trafik och omkringliggande verksamheter så påverkan på landskapsbilden är marginell. Genom området löper Stora ån med höga naturvärden. Ombyggnaden innebär små effekter av lokal och temporär art på vattenmiljön i Stora ån. Med vidtagna skyddsåtgärder bedöms vägprojektet sammantaget inte medföra några varaktiga negativa konsekvenser för naturmiljön. Projektet finansieras i Nationell transportplan med genomförande

8 2. Beskrivning av projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål Syftet med trafikförslaget som redovisas i denna vägplan är att öka kapaciteten och framkomligheten för såväl biltrafik som kollektivtrafik på E6.20 Söderleden. När framkomligheten på Söderleden ökar medför det även att lokalvägnätet kring Söderleden avlastas. Det innebär att trafiksäkerheten på såväl Söderleden som lokalvägnätet ökar. Projektet ingår som del i en helhet att se över kapacitetshöjande åtgärder på väg E6.20, Väster-/Söderleden. Figur 2.1 Översiktskarta med Söderleden som helhet inom lila markering och den del av Söderleden som omfattas av aktuell vägplan inom röd markering. geodatasamverkan) Brister och behov av förändring Sedan i början av 1970-talet har den styrande trafikplaneringsfilosofin i Göteborgsregionen varit att styra om trafiken från de mest centrala delarna till kringlederna i syfte att minska luftföroreningshalter och bullernivåer i områden där många bor och arbetar. Det har varit en framgångsrik strategi med tydliga resultat i form av trafikminskningar centralt och trafikökningar på kringlederna. Söder-/Västerleden E6.20 är en sådan kringled och är en väsentlig del i det övergripande vägnätet i Göteborg. Leden, som är av riksintresse för kommunikationer och en primär led för farligt gods, är en viktig länk för godstransporter på väg till och från Göteborgs hamn och industrierna på Hisingen. Den förbinder såväl Hisingen som centrala och västra delarna av Göteborg med Mölndal stad och E6 söderut och är därmed av stor betydelse för arbetspendling och som förbindelse till bostäder, handel och verksamheter längs leden. 8

9 Söder-/Västerleden E6.20 är dock behäftad med problem i form av kraftig överbelastning med begränsad framkomlighet i rusningstrafik. Detta är särskilt påtagligt i anslutning till Gnistängstunneln och flertalet större på- och avfarter, inte minst Sisjömotet där köerna på avfartsramperna tidvis växer ut på Söderleden och hindrar den trafik som passerar. Kontinuerlig exploatering och planerad utveckling av bland annat Fässbergsdalen kommer att belasta leden ytterligare. Vidare väntas Söder-/Västerledens få än större betydelse för transporter till och från hamnar och industrier på Hisingen. Utan åtgärder på Söder-/Västerleden E6.20 riskerar en bristande kapacitet på trafikleden att medföra problem i form av sämre framkomlighet för såväl bil- som kollektivtrafik, ökade miljöstörningar längs vägen och trafik som väljer smitvägar via det lokala gatunätet. Följden kan bli att fortsatt utflyttning av trafik från de centrala delarna av Göteborg och Mölndal till kringlederna omöjliggörs, eller rent av vänds till sin motsats. Mot bakgrund av ovanstående har Trafikverket utrett kapacitetshöjande åtgärder på Söder- /Västerleden E6.20, vilket har resulterat i följande åtgärder för att höja framkomligheten och förbättra säkerhet och miljö för både trafik och omgivning: Additionskörfält på Söderleden Ombyggnad av Sisjömotet med nya anslutningar mot Söderleden Bullerskyddsutredning på Västerleden Anslutning av Jolengatan till Söderleden Utbyggnad av ITS på hela Söder-/Västerleden E6.20 (separat projekt) Anslutning av Jolengatan har utretts men kommer inte drivas vidare efter samråd med Mölndals Stad. Utredning av Utbyggnad av ITS och Bullerskyddsutredning på Västerleden pågår för närvarande och inga beslut om fortsatt inriktning har ännu tagits. Projektet i sin helhet Söder-/Västerleden E6.20 har indelats i två etapper. För vardera etapp kommer en vägplan att upprättas. Projektet bedöms inte vara väsentlig ombyggnad då åtgärderna inte är ombyggnad till nybyggnadsstandard. Flertalet transportpolitiska mål uppfylls inte utan projektet är en riktad åtgärd för ökad framkomlighet. Etapp 1 Består av additionskörfält mellan Sisjömotet och Fässbergsmotet i båda körriktningarna, samt i östlig riktning på sträckan mellan Fässbergsmotet Åbromotet. Etapp 2 Består av ombyggnad av Sisjömotet med nya av- och påfartsramper till Söderleden. Vidare byggs anslutningarna av Södra och Norra Långebergsgatan om och Sisjövägen anpassas till den nya trafikplatsutformningen. Denna vägplan behandlar Etapp 1 enligt ovan. 9

10 2.2. Ändamål och projektmål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under förstudien formulerades det övergripande målet för Söder-/Västerleden E6.20 som helhet till att primärt vara att säkerställa ledens funktion som transportväg för godstrafiken till Hamnen och Västra Hisingen, inklusive transporter av farligt gods. Vidare ska utveckling av ett hållbart transportsystem som stöttar regionala och lokala utvecklingsmål på kort och lång sikt eftersträvas. För aktuellt projekt, E6.20 Söderleden, additionskörfält delen Sisjömotet Åbromotet har projektmål tagits fram som relaterar till de transportpolitiska mål som fastställts av regeringen för att uppnå det övergripande målet samt till det övergripande målet för Söder- /Västerleden E6.20 i sin helhet enligt nedan. Funktionsmål - Tillgänglighet Enligt funktionsmålet ska transportsystemets utformning, funktion och användning medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Funktionsmålet har för aktuellt projekt preciserats i form av projektmål enligt följande: Ökad framkomlighet på E6.20, Söderleden Minskad trafikbelastning på kringliggande lokalvägnät Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa Hänsynsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Utifrån detta har följande projektmål formulerats: Ökad trafiksäkerhet Förbättrad miljö Tilläggsmål för positiv regional-lokal utveckling Under förstudien samarbetade Trafikverket med Göteborgs Stad och Mölndals Stad för att bidra till en utveckling av ett hållbart transportsystem som stöttar regionala och lokala utvecklingsmål på kort och lång sikt. Där av gjordes under förstudien ett tillägg till de sedvanliga målen för transportpolitiken med ytterligare mål som avsåg stadsutvecklingen i området. För positiv regional utveckling: Näringslivet gynnas genom goda transportvillkor och tillgång till en utökad pendlingsregion. Uppfyller transportkrav som ställs genom utveckling av verksamheter av riksintresse (hamn och raffinaderier). 10

11 Möjliggör avlastning av vägavsnitt i centrala Göteborg och möjliggör utveckling och förtätning av regionens kärna. För positiv lokal utveckling: Leden bidrar till att de lokala kommunikationsbehoven beaktas och att Fässbergsdalen kan vidareutvecklas som en del av Mölndal och Göteborg. Främjar utveckling av nya attraktiva bostads- och verksamhetsområden, som bl.a. är väl försörjda med kollektivtrafik Geografisk avgränsning Området för föreslagen utbyggnad inom denna vägplan omfattar delen av E6.20 Söderleden strax öster om Sisjömotet till strax väster om Åbromotet på en sträcka av cirka meter. Största delen av utbyggnaden kan utföras inom befintligt vägområde, men utmed några sträckor behöver ytterligare mark tas i anspråk. Under byggskedet behöver ytterligare mark tas i anspråk, om än tillfälligt Tidigare och angränsande utredningar Genomförbarhetsstudie sexfältsväg Söder-/Västerleden En genomförbarhetsstudie gjordes 2008 i syfte att utreda möjligheter och konsekvenser av att utöka Söder-/Västerledens kapacitet med hjälp av utbyggnad till sex genomgående körfält. Arbetet inriktades på att finna en fungerande trafiklösning, se till de övergripande byggnadstekniska förutsättningarna, utreda pågående och planerad markanvändning samt beräkna de ekonomiska konsekvenserna. Utgångspunkten var att kapacitetstaket för en fyrfältsväg ligger på fordonsrörelser per dygn för framkomlighet enligt kraven för god standard (VGU). När trafikmängderna överskrider fordonsrörelser per dygn blir standarden så låg att det krävs sex körfält. Med en utökning till sex körfält skulle Söderleden få en kapacitet på minst fordonsrörelser per dygn. Utökningen av antalet körfält baseras i studien på ovan nämnda kapacitetsvärden och med utgångspunkt från dessa säkerställa att nuvarande vägstandard ska behållas. För Söderleden föreslogs att den befintliga 4-fältiga vägsektionen breddades med ett körfält i varje riktning. Nya körfält gavs bredden 3,5 meter med vägren på 2 meter, vilket innebar att: Med en bibehållen mittremsa på 3 meter blir vägsektionens bredd totalt 30 meter, jämfört med 23 meter för dagens sektion. En 30 meter sektion kräver ombyggnad av samtliga broar över gång- och cykelvägar och vattendrag. En arbetsplan krävs för breddning av vägen utanför befintligt vägområde (nuvarande benämning är vägplan). Ett alternativ till breddning av vägen med bibehållen vägstandard var att bygga ut till sex körfält inom en smalare vägsektion med t.ex. smalare körfält och vägren, samt minskad bredd på mittremsan. Det är då möjligt att få plats med sex körfält utan att bredda broar över gc-vägar och vattendrag. Ett sådant avsteg med smalare körfält sker dock på bekostnad av något lägre vägstandard och därmed något lägre framkomlighet. 11

12 Utbyggnaden till sex körfält kan genomföras i etapper. En möjlig första etapp kan vara att bygga ut additionskörfält mellan trafikplatserna. I nästa etapp kan sträckorna inom trafikplatserna kompletteras med ett tredje körfält och då kan också av/påfarterna byggas om Förstudie Söder-/Västerleden Till grund för aktuell åtgärd ligger bl.a. en förstudie omfattande Söder- och Västerleden mellan (men exklusive) Åbromotet i Mölndal och Vädermotet på Hisingen i Göteborg (Beslutshandling, Förstudie Söder- Västerleden, ). Syftet med förstudien var att visa på hur behovet av kapacitet inom trafiksystemet kring Söder- Västerleden långsiktigt ska kunna tillgodoses med tanke på de snabbt växande trafikmängderna, den planerade bebyggelseutvecklingen utmed leden och den förväntade samhällsutvecklingen i stort. I förstudien gjordes en åtgärdsanalys enligt fyrstegsprincipen (se avsnitt 2.5.1), där en rad olika åtgärder för att öka ledens kapacitet analyserades. Additionskörfält mellan Söderledens trafikplatser pekades ut som en tänkbar åtgärd enligt steg 3. Åtgärden föreslogs genomföras under och som en första etapp i uppgraderingen av leden. Vid behov ska leden i en andra etapp kunna byggas ut till sex genomgående körfält på hela sträckan Genomförbarhetsstudie Söderleden delen Åbromotet - Sisjömotet För att visa på konsekvenserna för vägsystemet i och med planerad utbyggnad av Fässbergsdalen och Sisjöområdet genomfördes 2012 en Genomförbarhetsstudie väg E6.20, delen Åbromotet Sisjömotet (Rapport ). Studien visar bl.a. på att en utbyggnad av additionskörfält är nödvändig för att klara den ökade mängd trafik som planerad exploatering beräknas medföra. På längre sikt, kanske redan före år 2030, kan planerade additionskörfält på sträckan behöva kompletteras så att det skapas sex genomgående körfält Åtgärdsvalsstudie för att minimera barriäreffekter Söderleden är en viktig trafikled, men också en kraftfull barriär för människor och djur som vill röra sig tvärs över vägen. Vägen klyver Fässbergsdalen och förhindrar normala rörelser mellan Sisjön/Sandsjöbacka och Änggårdsbergen/Slottsskogen här sker många viltolyckor. Fässbergsdalen är också ett expansivt område, där Mölndals kommun planerar för både bostäder och verksamheter. I samråd med Mölndals kommun och intressenter i området genomförde Trafikverket år 2014 en åtgärdsvalsstudie för att identifiera bristerna och söka efter effektiva åtgärder. Studien rekommenderar en rad mindre förbättrande åtgärder och bygget av en komplett ekodukt det enda som tillräckligt väl kommer till rätta med de identifierade bristerna. En ekodukt är en bred planskild passage för såväl vilt som människor. De föreslagna åtgärderna planerar man att genomföra inom de närmsta tio åren. 12

13 Övriga angränsande utredningar och planer I skrivande stund pågår utredning och planering av ett flertal åtgärder som pekades ut i förstudien (se avsnitt 2.4.2). Det gäller bl.a. Trimningsåtgärder i Sisjömotet för att minimera köbildning på Söderleden och det omgivande kommunala vägnätet vilken redovisas i en parallellt upprättad vägplan. Bullerskyddsåtgärder utmed Västerleden (Järnbrottsmotet Gnistängstunneln) i och med planerna på att höja hastigheten på leden till 80 km/h, inriktningsbeslut på denna åtgärd har ännu ej tagits. Ny anslutning av Jolengatan västerut på Söderleden i Fässbergsmotet med anledning av utvecklingsplanerna för Fässbergsdalen. Denna utredning är avslutad och efter samråd med Mölndals stad har förslaget förkastats. För kommunala planer och pågående och framtida markanvändning, se avsnitt Alternativet att genast bygga ut Söder/-Västerleden till genomgående sexfältsväg har studerats, men uteslutits. Detta pga. omfattande kostnader och en alltför begränsad framkomlighet under byggtid, då en sådan lösning skulle innebära relativt genomgripande om- eller nybyggnad av byggnadsverk (tunnlar och broar) och väganslutningar utmed leden. Alternativet har istället modifierats till en tvåstegslösning, där aktuell åtgärd med additionskörfält mellan trafikplatserna är ett första steg för att tillgodose behovet under de närmsta åren. Vid behov ska sedan sex helt genomgående körfält byggas. Detta har i närmast föregående genomförbarhetsstudie (Rapport ) bedömts behöva ske något tidigare än år Åtgärdsval och planeringsprocess för väg och järnväg Processen startar när ett problem i transportsystemet vägar eller järnvägar har identifierats. Processen innebär en undersökning av om, var och hur en åtgärd ska genomföras Åtgärdsval enligt fyrstegsprincipen Åtgärdsval handlar om att man stegvis försöker hitta lösningar på problem enligt en modell benämnd fyrstegsprincipen, se figur nedan. Det primära är att söka lösa problem genom åtgärder enligt steg 1 och 2. Om detta inte är möjligt kan man gå vidare till byggåtgärd enligt steg 3 och 4. Om lösningen på problemet är en om- eller nybyggnad som prioriteras i planerna går projektet vidare till väg- och järnvägsplan. 13

14 Figur Åtgärdsval enligt fyrstegsprincipen. Aktuell åtgärd är ett resultat av den åtgärdsvalsanalys som gjordes inom ramen för den förstudie som togs fram 2009 (se Förstudie Söder-/Västerleden). I denna pekades aktuell åtgärd med additionskörfält utmed Söderleden ut som en åtgärd enligt steg 3 och innebär att en vägplan behöver upprättas Nollalternativ Nollalternativet är ett referensalternativ för att jämföra projektets utbyggnadsalternativ med avseende på miljöeffekter och konsekvenser. Nollalternativet beskriver den framtida utvecklingen om aktuellt projekt inte genomförs. Det är inte detsamma som nuläget utan inkluderar de åtgärder och förändringar som kan förväntas i området i det fall utbyggnadsalternativet inte realiseras. Utbyggnadsalternativet och nollalternativet ska jämföras i samma tidshorisont. I detta fall har år 2020 valts. I nollalternativet kvarstår Söder-/Västerledens befintliga utformning med två genomgående körfält i vardera riktningen på sträckan mellan Sisjömotet och Fässbergsmotet samt i östlig riktning mellan Fässbergsmotet och Åbromotet. Därmed kvarstår de befintliga kapacitetsproblemen med köbildning både på leden och i trafikplatser. Problemen kommer också att öka i takt med att trafiken förväntas öka, se avsnitt Trafikmängder och trafikutveckling. Gällande detaljplaner och fortsatt planarbete i området antas bli genomförda. Den ökade etableringen i närområdet av bostäder och verksamheter kommer att bidra till trafikproblemen och även lokalvägnätet får en fortsatt hård belastning. Utan föreslagna åtgärder längs Söderleden kommer en fortsatt utveckling i såväl Fässbergsdalen som hela Sisjöområdet, att försvåras. Framkomligheten minskar generellt i närområdet och på Söderleden vilket påverkar såväl den lokala som den regionala utvecklingen. Trafikbuller sprids från Söderleden. En bullerutredning har genomförts där nollalternativ och ombyggnadsalternativ har bedömts som identiska ur bullerspridningssynpunkt, se vidare avsnitt och I nollalternativet sker ingen fysisk påverkan på omgivande land och vattenmiljöer förutom mindre åtgärder i samband med vägunderhåll. Ingen fördröjning av vägdagvattnet sker vilket leder till större risker vid kraftiga nederbördsmängder. Enligt beslutat markavvattningsföretag ska Stora ån rensas regelbundet vilket temporärt kan medföra negativ påverkan på naturvärden i vattendraget. 14

15 Söderleden har idag en hög trafikbelastning, vilket generellt betraktas som en absolut barriär för större däggdjur. Trots detta är viltolyckor relativt vanligt förekommande längs med Söderleden då det finns ett tydligt vandringsstråk som korsar leden. Djuren kommer sannolikt att fortsätta passera Söderleden relativt frekvent trots att den utgör en kraftig barriär i landskapet. Det är därför troligt att anta att viltolyckorna successivt kommer att öka i takt med att trafiken på Söderleden ökar. Viltolyckorna och barriärpåverkan påverkar faunan. De redan idag isolerade naturområdena norr om Söderleden kan komma att isoleras ytterligare, vilket på lång sikt kan innebära att arter utrotas lokalt, eller kraftigt minskar i antal. 15

16 3. Miljöbeskrivning Eftersom länsstyrelsen har bedömt att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan krävs ingen miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Istället redovisas projektets förutsebara påverkan på människors hälsa och miljön i en miljöbeskrivning. I den här vägplanen är miljöbeskrivningen integrerad med planbeskrivningen. I arbetet med vägplanen har relevanta miljöaspekter studerats. Planerade åtgärders effekt har analyserats och effekternas betydelse har värderats genom konsekvensbedömning. Processen och resultatet av detta arbete redovisas i föreliggande miljöbeskrivning som är integrerad i planbeskrivningen. Men på motsvarande sätt som en MKB är syftet med denna miljöbeskrivning att möjliggöra en samlad bedömning av hur de planerade trafiklösningarna inverkar på miljön, människors hälsa och hushållning med mark, vatten och andra resurser. Miljöbeskrivningen ska också bidra till en miljöanpassning av projektet genom att påverka beslut om bland annat utformning och tekniska lösningar. Miljöbeskrivningen ska vidare utreda behov av särskilda prövningar enligt miljöbalken samt vara en del av underlaget för sådana prövningar Bedömningsgrunder För att beskriva och värdera de förändringar som vägprojektet medför har både generella och objektspecifika bedömningsgrunder använts. Som generell grund ligger bland annat de nationella miljökvalitetsmålen, miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och andra lagkrav och riktvärden. De mer specifika bedömningsgrunderna utgörs av olika typer av underlagsmaterial som kommunala planer och utredningar särskilt framtagna för projektet. Stöd för bedömning för respektive miljöaspekt redovisas i tabell År 2020 utgör prognosår för projektet. Det är det år som beräkning av framtida trafikmängder har gjorts utifrån och som utgör grunden för bedömning av konsekvenser för nollalternativet och utbyggnadsalternativet. Bedömningen av en åtgärds konsekvens görs genom en sammanvägning av det berörda intressets värde i nuläget och av omfattningen av det fysiska intrånget eller störningen, se exempel figur Beskrivningarna av konsekvenserna avser konsekvenser efter att inarbetade miljöåtgärder är genomförda. Figur Värdering av negativa konsekvenser intressets värde i förhållande till konsekvensen. 16

17 3.2. Avgränsning miljöaspekter Vägplanens miljöbeskrivning behandlar de miljöaspekter som bedömts relevanta att belysa i samband med projektet. Dessa är: Landskapsbild Kultur- och Naturmiljö Friluftsliv Hälsa och säkerhet trafikbuller, luft, farligt gods, markföroreningar och framtida klimatförändringar Hushållning med naturresurser yt- och grundvatten För övriga miljöaspekter medför projektet inga negativa konsekvenser. Motiv till avgränsning framgår av tabell Tabell Motiv till avgränsning för olika miljöaspekter samt osäkerheter i bedömningen Miljöaspekt Behandlas i miljöbeskrivning? Motiv till avgränsning Underlag för avgränsning/stöd för bedömning Osäkerhet Landskapsbild /Stadsbild Ja Utformning av vägens sidoområden kan ha betydelse för upplevelsen av den öppna landskapsbilden i Fässbergsdalen. Gestaltningsprogram för Söderleden Mängden massor som projektet genererar kan påverka möjligheterna till landskapsanpassning. Förorenade massor ska inte återanvändas till terrängmodellering. Naturmiljö Ja Miljöer som enligt naturvärdesinventeringen har naturvärden, bl a Stora ån, ligger i anslutning till föreslagna åtgärder. Viltstråk korsar trafikleden. Länsstyrelsen GISdatabas Naturvärdesinventering Olycksstatistik från Nationella Viltolycksrådet Förändringar av flora och fauna kan ske till följd av pågående markanvändning som avverkning eller dikesrensning/ rensning av vattendrag. Osäkerhet i platsangivelser för viltolyckor Kulturmiljö Ja Kommunala kulturmiljöer och regionalt värdefullt odlingslandskap finns i anslutning till trafikleden. Föreslagna breddningsåtgärder berör inga kända fornlämningar. Berört område ligger i stor utsträckning inom befintligt vägområde och är i hög grad exploaterat och påverkat av människan på olika sätt. Sannolikheten för att okända fornlämningar ska påträffas bedöms som mycket liten. Enligt samråd Länsstyrelsens GISdatabas Riksantikvarieämbetets register och fornsök Kommunalt bevarandeprogram för kulturmiljön, Mölndals stad. Länsstyrelsens underlag för Regionalt värdefulla odlingslandskap Samråd med Översiktliga avgränsningar av kulturmiljöer och värdefulla odlingslandskap. 17

18 Miljöaspekt Behandlas i miljöbeskrivning? Motiv till avgränsning Underlag för avgränsning/stöd för bedömning Osäkerhet med länsstyrelsen ( ) bedöms en arkeologisk utredning inte nödvändig. länsstyrelsen Rekreation och friluftsliv Ja Berört område har idag få värden för friluftslivet. Söderleden upplevs dock som en barriär för det rörliga friluftslivet ur ett större perspektiv. Länsstyrelsen GISdatabas. FÖP Fässbergsdalen Ett områdes värde för friluftslivet kan bedömas och upplevas på skilda vis. Trafikbuller Ja Söderleden är hårt trafikerad och trafikbuller sprids till boendemiljöer i omgivningen. Bullerberäkningar enligt nordisk modell för nuläge, nollalternativ och utbyggnadsalternativ. Framtida trafikmängder är baserade på prognoser. Bedömning baseras på nuvarande teknik. Buller kan upplevas på olika sätt. Luft Ja Söderleden är hårt trafikerad och påverkar luftkvaliteten i omgivningen. Trafikverkets nomogrammetod för luftföroreningar från vägtrafik Inga mätningar av avgashalter är utförda. Bedömning baseras på nuvarande teknik. Transporter av farligt gods Ja Söderleden utgör primär transportled för farligt gods. Skydds- och bedömningszon finns runt trafikleden. Underlag från Trafikverkets vägdatabas (NVDB) samt från Göteborgs stad. Samråd med Räddningstjänsten Trafiksäkerhet och barriäreffekter Nej Ombyggnaden syftar bl a till att förbättra trafikflödena så att olyckor kan undvikas. Ombyggnaden ger därmed positiva effekter avseende trafiksäkerhet. Barriäreffekter se Rekreation och friluftsliv Trafikmätningar och beräkningar av framtida trafikflöden Olycksstatistik från STRADA Framtida trafikmängder är baserade på prognoser. Upplevelsen av en barriär kan variera. Förorenad mark Ja Massor från befintliga vägdiken kan innehålla föroreningar och ska hanteras på särskilt sätt. Bedömning utifrån trafikmängder. Framtida trafikmängder är baserade på prognoser. Inga provtagningar är genomförda. Framtida klimatförändringar Ja Risk för översvämning av Stora ån. Dagvattenutredning för Stora ån, FÖP Fässbergsdalen Osäkerheter i beräkningar och bedömningar av framtida klimatscenarier Vid förändringar av vägdiken och vägtrummor kan flöden nedströms påverkas. SMHI 18

19 Miljöaspekt Behandlas i miljöbeskrivning? Motiv till avgränsning Underlag för avgränsning/stöd för bedömning Osäkerhet Yt- och grundvatten Ja Breddning av vägen medför att bro för Stora ån behöver förlängas samt två trummor för mindre bäckar/diken. En grundvatten-förekomst, (Frölunda), med beslutad MKN finns inom utrednings-området. Riskanalys för skydd av grundvatten, Genomförda hydrogeologiska undersökningar inklusive mätning av grundvattennivåer, SGU:s geologiska kartor, VISS samt brunnsarkivet. Viss osäkerhet i bedömning av provresultat Avgränsningen av tillrinningsområdet för grundvatten-förekomsten är översiktlig Vattendom för Stora ån Stora åns Markavvattningsföretag Jord- och skogsbruk Nej Ingen produktiv jord- eller skogbruksmark tas i anspråk. Länsstyrelsen och Jordbruksverkets GISdatabas Geografisk avgränsning av miljöbeskrivningen Beskrivningen av vägplanens miljökonsekvenser är geografiskt avgränsad till ett område som direkt eller indirekt berörs av planerad ny väg. Det område som direkt berörs är dels planerat vägområde och dels det område som behöver nyttjas tillfälligt under anläggningstiden, se plankartor. I beskrivningen av framförallt vissa miljöaspekter beaktas ett större område än vägområdet när det bedöms vara motiverat, det så kallade influensområdet. Det motsvarar det närliggande område som på ett eller annat sätt påverkas av föreslagna åtgärder. De aspekter som det främst handlar om är landskapsbild/stadsbild, natur- och kulturmiljö, fauna, vattendrag och recipienter nedströms vägområdet samt luftkvalitet och buller. Influensområdet är svårt att redovisa med en geografisk gräns, då det ser olika ut beroende på vilken aspekt som behandlas Osäkerheter Osäkerheter i en bedömning av konsekvenser är ofta kopplade till en framtida utveckling som inte helt går att förutse. Osäkerheter för detta projekt redovisas i tabellen 3.1. Redovisade osäkerheter är i detta skede inte av sådan omfattning att de bedöms påverka slutsatserna i den samlade bedömningen, se kapitel 7. 19

20 4. Förutsättningar 4.1. Vägens funktion och standard Söder-/Västerleden E6.20 fungerar som kringled i Göteborg och utgör en väsentlig del i det övergripande vägnätet. Leden, som är primär transportled för farligt gods, är en viktig länk för godstransporter på väg till och från Göteborgs hamn och industrierna på Hisingen, och förbinder Hisingen liksom centrala och västra delarna av Göteborg med Mölndal stad och E6 söderut. Leden är av stor betydelse för arbetspendling och som förbindelse till bostäder, handel och verksamheter längs leden. Figur Översiktskarta Söderleden på sträckan Sisjömotet till Åbromotet, dagens utformning. Vägen är en ca 24 meter bred fyrfältig väg med skilda körbanor och planskilda korsningar, dvs. den fungerar i praktiken som en motorväg trots att den inte är föreskriven som sådan. Cykling i vägkanten skulle därmed i praktiken vara tillåten även om miljön inte inbjuder till det. Ett additionskörfält har tidigare anlagts mellan Åbromotet och Fässbergsmotet, i västgående körriktning. Additionskörfält är även anlagda i båda riktningarna väster om Sisjömotet. Rådande hastighet är 80 km/h på den aktuella sträckan av leden Trafik och användargrupper Trafikmängder och trafikutveckling Trafikverket har mätt trafiken på Söder-/Västerleden E6.20. Resultatet visas i nedanstående tabell. Mätningarna avser årsmedeldygnstrafik (ÅDT). 20

21 Tabell Uppmätta trafikmängder åren 2006 och Delsträcka Total trafik (fordon/dygn) Andel tung trafik Järnbrottsmotet-Sisjömotet (år 2010) 6 % Sisjömotet-Fässbergsmotet (år 2010) 7 % Fässbergsmotet-Åbromotet (år 2006) 7 % Progoser för framtida trafikmängder har tagits fram med en årlig trafikökning på 1,5 % samt uppskattning av kommande exploatering i Sisjöområdet. Tidigare analyser visar att trängselskattens införande 2013 inte hade någon direkt påverkan på trafikmängderna längs Söderleden. Göteborgs stad och Mölndals stad arbetar med ett flertal detaljplaner för exploatering i Sisjöområdet. Framtida trafikmängder på det lokala vägnätet samt tillskottet till Söder- /Västerleden E6.20 beror av utbyggnadstakten. I tabellen nedan visas progoser för trafikmängderna år Vanligtvis brukar prognosåret ställas till 20 år efter trafiköppning. Det relativt korta prognosåret 2020 motiveras här av att åtgärderna utgörs av trimningsåtgärder i det befintliga vägsystemet och inte innefattar någon utbyggnad eller komplettering. De senaste trafiksimuleringar som har gjorts i området av Göteborgs Stad har prognosår 2020 och utformningen är baserad på dessa uppgifter. Vidare räknar inte Göteborgs stad med att trafiken kommer att öka framöver utan kommer att lösas genom bland annat ökad kollektivtrafik. Tabell Prognos trafikmängder år Delsträcka Total trafik (fordon/dygn) Andel tung trafik Järnbrottsmotet-Sisjömotet % Sisjömotet-Fässbergsmotet % Fässbergsmotet-Åbromotet % Kollektivtrafik Kollektivtrafiken i området utgörs av bussar, främst på det lokala vägnätet. Lila Express trafikerar dock Söder-/Västerleden E6.20 mellan Torslanda-Frölunda- Mölndal-Mölnlycke, och svänger av i Fässbergsmotet. Linjen körs med kvartstrafik under vardagar. Busslinjerna 182 samt 186 från Marklandsgatan och Frölunda Torg, svänger av från leden i Sisjömotet. Dessa linjer trafikeras endast på vardagar, med ett fåtal avgångar under högtrafik på morgon och eftermiddag Oskyddade trafikanter Söder-/Västerleden E6.20 är inte föreskriven motorväg och förbjuder därmed inte gång- och cykeltrafik längs vägen. Oskyddade trafikanter använder dock det lokala vägnätet eftersom 21

22 leden inte inbjuder till att gå eller cykla. Separata gång- och cykelstråk återfinns istället både norr och söder om leden. För att kunna passera leden hänvisas till Victor Hasselblads Gata ( Kobbebron ), Sisjövägen en befintlig gångbro vid Travbanemotet, öster om Fässbergsmotet Trafiksäkerhet Under perioden januari 2005 till december 2014 har 135 st. polis- och sjukhusrapporterade olyckor inträffat på den aktuella sträckan mellan Sisjömotet och Åbromotet (Sisjömotet inkluderat). I fem av olyckorna var oskyddade trafikanter inblandade. Flerparten av olyckorna, närmare 80 %, inträffade på sträcka i form av upphinnandeolyckor. Sex stycken var viltolyckor. Sex stycken av olyckorna var svåra, medan 139 stycken klassades som lindriga Lokalsamhälle och regional utveckling Lokal och regional utveckling Under 1900-talet har Sisjöområdet och Fässbergsdalen utvecklats från ett sammanhängande jordbrukslandskap till ett allt mer urbaniserat stadslandskap med många olika verksamheter längs Söderleden och attraktiva bostadsområden utmed dalgångens sidor. Fässbergsdalen hade förr i tiden stora sammanhängande åkrar och det odlades mycket trädgårdsprodukter som såldes inne i Göteborg. Högsbo industriområde växte fram från 1950-talet tillsammans med Sisjöområdet, efter att Göteborg inkorporerat Västra Frölunda år Inom ett par decennier växte nya bostadsområden och industrier fram. När Askims kommun tillfördes Göteborg i samband med kommunsammanslagningen 1970 ökade bostadsbyggandet ytterligare i Sisjön. Högsbo-Sisjön verksamhetsområde har under senare år gått från en traditionell tillverkningsindustri till ett område med mer logistik, handel och tjänsteföretag. Området är expansivt, mycket tack vare det strategiska läget och har idag uppskattningsvis personer verksamma. I Sisjö industriområde och området i anlutning till Sisjömotet finns olika typer av verksamheter. Det finns inga bostäder i nära anslutning till motet. De närmaste bostadsområdena ligger i Eklanda, Högsbo och södra Sisjön. Utan anläggande av additionskörfälten, det vill säga nollalternativet, försvåras fortsatt utveckling i såväl Fässbergsdalen som hela Sisjöområdet. Framkomligheten minskar generellt i närområdet och på Söderleden vilket påverkar såväl den lokala som den regionala utvecklingen Kommunala planer Översiktsplan I Göteborgs översiktsplan från 2009 är det aktuella området kring Sisjömotet utpekat som verksamhetsområde som får innehålla störande verksamheter, såsom industri, lager, hamn, partihandel m.m. I Sisjöområdet finns dock för närvarande inga störande verksamheter. Söderleden anges som huvudtrafikled. Mölndal översiktsplan från 2006 redovisar att stora delar av Fässbergsdalen används för verksamheter. Det sammanhängande jordbruksområdet mellan Eklanda och Fässberg samt 22

23 vid Balltorp anges som värdefullt kulturlandskap men är också utpekat som ett utredningsområde där en annan markanvändning kan bli aktuell i framtiden. I översiktsplanen förutsätts att befintligt vägnät utgör huvudstruktur för trafiken, med utbyggnad av fler trafikplatser på Söderleden. Planen redovisar även reservat för kollektivtrafikleder utmed Söderleden alternativt utmed Idrottsvägen/Bifrostgatan/Frölundagatan. Fördjupad översiktsplan Det finns en gällande fördjupad översiktsplan (FÖP) för Fässbergsdalen antagen av kommunfullmäktige i oktober 2012, som visar hur den framtida utvecklingen i området är tänkt att se ut. Generellt sätt regleras dagens markanvändning i Högsbo-Sisjön i stor utsträckning genom äldre detaljplaner med industriändamål. Enligt inriktning i FÖP:en nämns dock att en blandad bebyggelse tillåts i kommande detaljplaner och att framtida verksamheter förutsätts som icke-störande. Generellt föreslås att det inom industritomter tillåts etablering av kontor, hantverk och andra verksamheter. I strategiska lägen med närhet till kollektivtrafik tillåts detaljhandel och i lämpliga lägen föreslås bostäder. Målet är blandstad med hög andel verksamheter. I FÖP Fässbergsdalen finns också en målsättning att medverka till förtätning av området runt trafikleder, sammanhängande lokalgator och kollektivtrafikstråk längs Söderleden. Planen beskriver den rådande problematiken med trafiksituationen, särskilt kring Sisjömotet och anger att en utbyggnad av trafikplatsen kommer att ske i samverkan med Trafikverket. Förbättringar av infrastrukturen är av stor vikt för att lokalsamhället ska kunna utvecklas. Det föreslås en ny trafikplats vid kommungränsen samt nya huvudgator till Balltorp, mot Sisjön och över E6/E20 omedelbart söder om Mölndals bro. Den fördjupade översiktsplanen anger en tydlig inriktning mot nya verksamhetsområden i Fässbergsdalen med en större utveckling av handel och service. Den tidigare odlingsmarken i norra Balltorp och där golfbanan ligger föreslås omvandlas till verksamheter. Det finns ett grönstrukturprogram framtaget för Fässbergsdalen, vilken är inkluderad i den fördjupade översiktplanen. Programmet avser ge en övergripande beskrivning av de karaktärer som bör prägla alla de åtgärder som vidtas i samband med förändringar i dalgången. Tre grönstråk identifierades inom ramen för grönstrukturprogrammet; Ekostråket; ett stråk i nord-sydlig riktning mellan Änggårdsbergen och Balltorp med ekodukt över Söderleden, Infrastråket; ett visuellt upplevelsestråk längs med Söderleden och Stora å-stråket, ett rekreationsstråk längs Stora ån. De tre stråken är av olika karaktär och fyller olika funktioner. Stråken hänger dock samman och bildar med övriga grönområden en helhet. Tillsammans är de viktiga för människors rörelser i området. Frågor gällande omhändertagande av dagvatten samt möjligheter till utsikt i landskapet är viktiga vid framtida arbeten. Detaljplaner Större delen av berört område kring Söderleden är detaljplanelagt. Vägprojektet berör flera detaljplaner, i många fall äldre stadsplaner. I de flesta fall är vägområdet med anslutande mark planlagt som trafikområden av olika slag. På norra sidan av Söderleden, mellan Sisjömotet och Fässbergsmotet, berörs område som är planlagt som allmän plats, Skydd mot störning. Befintligt vägområde ligger här redan inom detaljplanelagt område. Samtliga berörda detaljplaners genomförandetid har gått ut. 23

24 4.4. Miljö och hälsa Riksintressen och skyddade områden E6.20 Söder/ Västerleden är en viktig regional led som kopplar samman Västra Hisingen och vägnätet söder/väster om Göteborgsområdet. Vägen är av riksintresse för kommunikationer enligt tredje kapitlet i miljöbalken. I dess förlängning via Norrleden utgör E6.20 bland annat också en viktig transportled för tunga transporter och för transporter med farligt gods, inte minst till och från Göteborg hamn och industrierna på Hisingen. Inga andra riksintressen eller skyddade områden enligt miljöbalken berörs av vägprojektet Landskaps-/stadsbild Söderleden ligger i den vidsträckta Fässbergsdalen som förr i tiden hade stora sammanhängande åkrar. Miljön runt Söderleden har under årens lopp förvandlats till en typ av vardagslandskap som ofta finns längs vägar idag. Vägen dominerar omgivningen och har blivit en barriär där passager över eller under endast kan ske på några specifika platser. Längs Söderleden finns fortfarande en karaktär av landsbygd, även om omvandlingen av landskapet pågår aktivt. Vägen omges av flack mark med öppna landskapsrum. Markerna är inte alltid bebyggda utan här och där finns naturpartier och åkerholmar som är en stor tillgång. Partiet runt Fässberg och Fässbergsdalen präglas av öppenhet. De hästsportaktiviteter som sker i ledens närhet bidrar till att förstärka landsbygdskaraktären Naturmiljö Naturvärdesinventering En naturvärdesinventering inom projektets utredningsområde genomfördes Det inventerade området omfattar ungefär 4,5 km längs Söderleden mellan Åbromotet och Järnbrottsmotet. Inventeringen genomfördes på båda sidor om vägen med undantag för sträckan mellan Åbromotet och Fässbergsmotet, där utredningsområdet endast inkluderade den södra sidan. Fässbergsdalen som område bedöms enligt naturinventeringen utgöra en viktig spridningskorridor för både växter och djur mellan de närliggande naturområdena Änggårdsbergen och Sandsjöbacka. Området som till stor del består av vassdominerad igenväxande gräsmark, är starkt påverkat av mänskliga verksamheter och infrastruktur. Inom området finns även en del öppnare gräsmarker med ett visst buskinslag samt mer rudurata partier, i synnerhet längs vägrenen. Två naturvärdesobjekt noterades inom området; Stora ån samt Holmekullen som är ett löv- och hasseldominerat lövskogsparti. I övrigt har ask, som idag är rödlistad (sårbar VU), påträffats i träddungar strax öster om Sisjömotet. 24

25 Figur Karta över områden med naturvärden Stora ån Enligt genomförd naturvärdesbedömning uppskattas Stora ån tillhöra Naturvärdesklass 2, vilket motsvarar ett högt naturvärde. Bedömningen gäller för hela vattendraget och dess funktion i landskapet. Genom planområdet rinner Stora ån åt sydväst och mynnar ut i den grunda havsviken Välen som ligger i den inre delen av Askimsfjorden. Vattendraget är drygt 4 km långt och rinner i både Göteborg och Mölndals kommuner. Båda kommunerna är intressenter i ån, liksom omkringliggande verksamheter som släpper sitt dagvatten till vattendraget. Ån löper genom hela undersökningsområdet och korsar Söderleden på två ställen, det ena strax väster om Sisjömotet och löper därefter längs den sydvästra sidan om motet. Enligt genomförd naturinventering under hösten 2014 beskrivs Stora ån som en näringsrik och långsamt rinnande å. Den är cirka 3 meter bred och har mjukbotten. Vattenfåran är omväxlande vegetationsfattig och vegetationsrik. Vegetationen består främst av näringsgynnade arter som kaveldun, igelknopp, vattenskräppa och vass samt undervattensväxter som lånkar och gäddnate. Vid inventeringstillfället var vattnet relativt grumligt. Det förekommer sten- och grusmiljöer, vilka bedöms som mycket lämpliga lekplatser för öring. Flertalet årsyngel observerades även vid besöket. Naturvårdsarten ål ska även finnas i Stora ån då den finns noterad i elfiskeregistret från vattendraget, både upp- och nedströms inventeringsområdet. Ålen är rödlistad med aktuell status akut hotad (CR). Inom utredningsområdet finns två biflöden till Stora ån, Lillån och Lilla Balltorpsbäcken. Enligt naturinventeringen innehar de inga särskilt utpekade naturvärden. Dessa biflöden korsas av Söderleden och är kulverterade genom vägbanken. Trummorna bedöms inte utgöra vandringshinder för fisk eller andra vattenlevande djur. 25

26 Figur Bild över Stora ån där Söderleden korsar vattendraget. Bilden är tagen i sydlig riktning. Holmekullen Ek- och hasseldominerad lövskog på bergbunden mark med stort inslag av medelålders asp och rönn samt yngre askar. Mestadels klen, senvuxen ek, men även enstaka relativt grova ekar i gynnsamma lägen. Stora, gamla hasselbuketter. Ställvis rikligt inslag av död ved, såväl liggande som stående. Flera stenmurar genomkorsar området och ett par stenrösen finns upplagda. Objektet fortsätter i sydlig riktning, utanför undersökningsområdet. Aktuella naturvårdsarter inom området inkluderar följande: Rävticka Inonotus rheades signalart Vågig sidenmossa Plagiothecium undulatum signalart (dock lägre signalvärde i sydvästra Sverige) Ask Fraxinus excelsior rödlistad (VU) Holmekullen bedöms tillhöra Naturvärdesklass 3, vilket motsvarar ett s.k. påtagligt naturvärde enligt naturvärdesbedömningen. 26

27 Figur Foto över Holmekullen. Fauna Viltstråk förekommer över den starkt trafikerade Söderleden och det sker ett antal viltolyckor längs med utredningsområdet. Det förklaras troligen av att det mellan Änggårdsbergen i norr och Sandsjöbacka i söder finns en smal och tydlig grön korridor som förbinder de två naturområdena. Djurens rörelser koncentreras därmed till ett begränsat område där de är tvungna att korsa Söderleden för att kunna röra och sprida sig över dessa två hemområden. De lokala populationerna är vana vid fordon då det generellt är en hög störning från mänsklig aktivitet i området och har varit så under lång tid. Även småvilt kan fritt passera vägen eftersom trafikleden endast avdelas av mitträcken där mindre djur kan ta sig under. Enligt Nationella Viltolycksrådets databas finns 22 registrerade rådjursolyckor sedan år 2007 på den drygt 4,5 km långa sträckan mellan Sisjömotet och Åbromotet. Det finns även 2 registrerade vildsvinsolyckor och 8 stycken älgolyckor på denna sträcka Kulturmiljö Det finns inga registrerade fornlämningar i direkt anslutning till Söderleden. Kringliggande fornlämningar i området redovisas på översiktlig bild i I Fässbergsdalen finns två väl bevarande kulturmiljöer som ligger i närheten av Söderleden, Balltorps by och Fässbergs by. Fässbergs by Fässbergs by är en av få byar i Mölndal där såväl bebyggelse som jordbrukslandskap fortfarande är bevarat, vilket gör den kulturhistoriskt värdefull. Bebyggelsen i Fässberg kan delas in i två delar; den äldre byn där gårdarna ligger kvar på sina ursprungliga platser samt 27

28 de utflyttade gårdarna, vilket skedde i mitten av 1800-talet i samband med laga skifte. Endast ett fåtal gårdar flyttades ut, vilket innebär att den ursprungliga bystrukturen är ovanligt väl bevarad. Det öppna jordbrukslandskapet utgör en viktig länk till dalgångens historiska utveckling. Figur Vy mot Fässbergs by från Söderleden. Bilden är tagen mot norr. Balltorps by Balltorp består till stor del av öppet jordbrukslandskap, där mycket är bevarat än idag. Fram till i mitten av 1800-talet låg bebyggelsen samlad i en klunga invid bergssluttningen. Efter skiftesreformen blev de olika gårdarna och markerna mer uppsplittrade. Områdets kulturhistoriska värde består av gårdsbebyggelsen, det öppna jordbrukslandskapet i dalgången samt det äldre kulturlandskapet på sluttningarna i söder. Tillsammans förmedlar de bilden av ett bondesamhälle efter skiftesreformerna under och 1800-talet. Dalgången domineras idag av industri och travverksamhet, vilket gör byn till en viktig länk till områdets tidigare näringsinriktning. Balltorp är även utpekat av länsstyrelsen som regionalt värdefullt odlingslandskap. Figur Översiktlig karta över närliggande kulturmiljöer och fornlämningar i området. Fornlämningar är markerat i rött och kulturmiljöerna i orange med tillhörande namn. 28

29 Rekreation och friluftsliv Berört område kring Söderleden används i mycket liten grad för rörligt friluftsliv. Området är idag kraftigt bullerstört och svårtillgängligt för allmänheten. Stora områden är igenväxta med sly och vass och är svårframkomliga, särskilt kring Stora ån och andra bäckar/diken. Visst sportfiske förekommer nedströms, främst i biflöden till Stora ån. Söderleden uppfattas som en stor barriär för friluftslivet, sett ur ett större perspektiv. Friluftslivets rörelser är hänvisat till de sex gång- och cykelpassager som finns tvärs Söderleden. Flera av de befintliga passagerna finns på delar av Söderleden som redan är exploaterade av olika verksamheter. För att stärka sambanden mellan naturområdena Änggårdsbergen i norr med Sandsjöbacka i söder har länsstyrelsen tagit fram ett förslag på att vissa delar av Änggårdsbergen, Slottskogen och Fässbergsdalen ska utgöra riksintresse för friluftsliv. Det aktuella området korsar Söderleden längs ett vertikalt stråk mellan Fässbergsmotet och Sisjömotet, se figur Mölndals stad studerar tillsammans med Trafikverket möjligheten att anlägga en ekodukt i detta läge, vilken skulle fungera som passage även för rörligt friluftsliv. Söder om trafikleden ligger Sisjön golfbana, vilken är välbesökt. Banan är cirka 20 hektar stor, har 9 hål och 1500 medlemmar. Närheten till storstaden gör att det spelas omkring rundor varje år, vilket är många i förhållande till golfbanans storlek och medlemsantal. Figur Förslag på riksintresse för friluftsliv (Källa: Länsstyrelsens informationskarta, WebbGIS) Trafikbuller Buller är oönskat, störande ljud. Man talar om två olika mått på buller; ekvivalent ljudnivå och maximal ljudnivå. Ekvivalent ljudnivå är ett slags medelvärde av en ljudnivå som varierar med tiden. Maximal ljudnivå anger den högsta ljudnivån vid en tidpunkt. 29

30 Aktuellt projekt bedöms inte vara väsentlig ombyggnad av väg. Det innebär att vägen ska utformas så att målsättningen för trafikbuller vid befintlig miljö innehålls. Åtgärdsnivåerna för befintlig miljö är 65 dba ekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad. Åtgärder mot trafikbuller ska vidtas med hänsyn till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Längs sträckan finns idag mest industrilokaler med undantag för ett bostadsområde med flerbostadshus i Åby som bullerskyddas av en 150 meter lång och ca 3 meter hög skärm. Inom Åby bedöms 7 fastigheter med bostäder tillhöra vägplanens influensområde. En bullerutredning med spridningskartor för trafikbuller har tagits fram för projektet av Structor Akustik daterad Beräkningarna för ekvivalent och maximal ljudnivå har utförts enligt den nordiska beräkningsmodellen för vägtrafik, reviderad (Naturvårdsverkets rapport 4653). Ljudnivåer har beräknats för nuläget år 2014 och för prognosåret 2020 motsvarande nollalternativet. Nollalternativ och ombyggnadsalternativ har bedömts som identiska ur bullerspridningssynpunkt. I nuläget uppgår de ekvivalenta ljudnivåerna till 62 dba vid fasad för flerbostadshusen i Åby. De maximala ljudnivåerna uppgår till 67 dba vid fasad. Åtgärdsnivån 65 dba ekvivalent ljudnivå innehålls för samtliga bostäder i vägens närhet Luftkvalitet Luftföroreningar kan innebära hälsorisker för människor som utsätts för långvarig exponering av höga föroreningshalter. Höga föroreningshalter kan även ha försurande effekter på mark och grundvatten samt skadlig påverkan på växtlighet. Vägtrafiken är den största lokala källan till luftföroreningar. Luftens kvalitet regleras av miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft. Normerna reglerar i dagsläget bland annat halterna av kväveoxider, svaveldioxid, partiklar och ozon. Halterna av kvävedioxid och partiklar fungerar som indikatorer på övriga ämnen i bilavgaserna. I Göteborg antogs miljömål år 2009 för Frisk luft, med målet att luften i Göteborg ska vara så ren att den inte skadar människors hälsa eller ger upphov till återkommande besvär. Luften i Göteborgsområdet övervakas ständigt och miljömålen följs upp varje år. Det finns flertalet mätstationer I Göteborgsområdet, både stationära och mobila. Vid Folkets hus i Mölndal mäts sedan år 1989 kvävedioxid, svaveldioxid och ozon. Mätstationen ligger ungefär 1 km norr om Åbromotet, längs med motorvägen E6. Den kan därför endast ge en indikation om hur luftkvaliteten kan tänkas vara kring Söderleden på grund av dess läge. Enligt sammanställt mätresultat för år 2013 kan konstateras att inga miljökvalitetsnormer har överskridits vid Mölndals mätstation gällande på kvävedioxid, svaveldioxid och ozon (Miljöförvaltningen, 2013) Farligt gods Farligt gods utgörs av ett flertal olika ämnen som kan skada människor, miljö eller egendom vid olycka eller felaktig hantering. En olycka med farligt gods avser trafikolycka där tank eller behållare med farligt gods skadas så att ett farligt ämne frisläpps och påverkar omgivningen genom spridning, antändning eller explosion. Allvarliga konsekvenser för människor i form av dödsfall och svåra skador kan uppstå. Utsläpp till omgivningen kan leda till skador på naturresurser, bl.a. i form av förorening av vattentäkt, eller ekologiska skador i värdefulla naturmiljöer. Även skador på egendom kan förekomma. 30

31 Söderleden är en primär transportled för farligt gods. Det innebär att alla typer och mängder av farligt gods är tillåtna att transporteras på leden. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har angett ett riskbeaktningsavstånd på 150 meter från trafikled och Göteborgs Stad har i fördjupad översiktplan för transporter av farligt gods (FÖP99) angett skyddsavstånd. Upprätthålls de anses risken vara beaktad. Mölndals stad har anammat de skyddsavstånden i sin översiktsplan. Skyddsavstånden gäller endast själva trafikleden och omfattar inte påoch avfarter vid trafikplatser. Ett bebyggelsefritt avstånd om 30 meter ska upprätthållas. För tät kontorsbebyggelse gäller 50 meter mellan trafikled och byggnad. Underskrids skyddsavstånden krävs det en fördjupad riskutredning och eventuellt konsekvensreducerande åtgärder. Retroaktiva krav ställs emellertid inte på befintlig bebyggelse inom detaljplan som har vunnit laga kraft. I anslutning till Söderleden förekommer främst verksamheter och kontorsbebyggelse där människor vistas på sin arbetstid. Bostäder finns vid Åby men de ligger på ett avstånd som överstiger 150 meter. Minsta avstånd från trafikleden till befintliga byggnader söder om vägen är idag knappt 30 meter Förorenad mark Vägdikesmassor Med hänsyn till den stora trafikvolymen förväntas vägens diken och närområden innehålla föroreningar från vägtrafiken. Dessa massor ska hanteras enligt Vägverkets råd och rekommendationer Hantering av vägdikesmassor (publ. 2007:101). Inga vägdikesmassor har provtagits eller analyserats inom ramen för projektet. Tjärasfalt Äldre (oftast före 1974) asfaltbeläggning kan innehålla stenkolstjära, som tidigare förekom i vägtjära. Upprivna och borttagna äldre beläggningar med innehåll av stenkolstjära kan klassas som farligt avfall enligt Avfallsförordningen (SFS 2011:927). Avgörande är hur hög halt av cancerogena PAH:er (polycykliska aromatiska kolväten) tjäran innehåller. Provtagning av befintlig asfaltsbeläggning visar inga indikationer på tjärasfalt. Eftersom beläggningen är anlagd i mitten/slutet av 70-talet bedöms sannolikheten att det ska förekomma tjärasfalt som liten Hushållning med naturresurser Ytvatten Ytvattenavrinningen i det aktuella området från Sisjömotet till Fässbergsmotet längs Söderleden avrinner via vägdiken huvudsak till Stora ån och Lillån som nedströms mynnar ut i Stora ån. På vägsträckan öster om Fässbergsmotet till Åbromotet avrinner ytvatten i huvudsak via vägdiken och biflöden ut i Balltorpsbäcken som rinner österut för att slutligen mynna ut i Mölndalsån. I samband med utbyggnaden av Söder/Västerleden år 1976 gavs tillstånd till omgrävning och kulvertering av Stora ån, Lillån och Balltorpsbäcken. Vattendomen reglerar omgrävning av vattendragen samt dimensioner på nya vägtrummor och broar för trafikleden. År 1993 ansöktes om tillstånd för ett Dagvattenföretag för Stora Ån som innebar muddring och breddning av Stora Ån. Bestämmelserna reglerar flöden och dimensioner för Stora ån, Lillån och Balltorpsbäcken samt att ån ska rensas regelbundet. 31

32 Grundvatten Grundvatten förekommer i en sluten undre akvifär på det aktuella vägavsnittet längs Söderleden. Den grundvattenförande isälvsavlagringen är överlagrad av täta jordlager bestående i huvudsak av lera och ställvis överst av gyttja. Lerans mäktighet är som mest mer än 30 meter över de vattenförande jordlagren. Grundvattenförekomsten (Frölunda) omfattas av miljökvalitetsnormer, se vidare avsnitt 8.3 Miljökvalitetsnormer Klimatförändringar Framtida klimatförändringar kommer att påverka nederbördsmängder och därmed vattenstånd och grundvattennivåer inom aktuellt område för Söderleden. Med hänsyn till framtida klimatförändringar kommer konsekvenser av överbelastning att beaktas vid dimensionering av vägdagvattensystem för Söderleden. I området kring Fässbergsmotet föreligger en översvämningsrisk av Söderleden enligt en utredning av kapacitet och översvämningsrisk för Stora ån och Balltorpsbäcken inom Mölndals kommun Byggnadstekniska förutsättningar Dagens utformning Väg E6.20 Söderleden är en ca 24 meter bred fyrfältsväg, två körfält i vardera riktningen med motorvägsstandard. Rådande hastighet är 80 km/h. Vägens typsektion längs sträckan är två vägbanehalvor med vardera ca 10 meter bredd och med en ca 4 meter bred mittremsa. På delen Travbanemotet-Fässbergsmotet i västergående riktning är vägen redan breddad med ett additionskörfält, vilket färdigställdes Där är vägbanebredden ca 11 meter och på vardera sidan av mittremsan finns vägräcken, typ stålbalkräcke. Den befintliga typsektionen för Söderleden är två körfält à 3.5 m, 1.5 meter bred vägren och en 0.25 meter bred stödremsa. Dikena är relativt grunda och sidoräcken förekommer i begränsad omfattning vid broar och portalben samt mer sammanhängande längs det ovan nämnda additionskörfältet. På sträckan återfinns Fässbergsmotet som är utformad med en klöverlösning. Ramperna är utformade som parallella av- och påfartsramper. Vid Travbanemotet finns det endast en avfart från Söderleden vid färd västerut, den är utformad som en parallellavfart. Additionsfältet vid Travbanemotet fortsätter och avslutas därefter vid Fässbergsmotet. 32

33 Figur Dagens utformning av Söderleden i östlig riktning mot Åbromotet. Körbanan i västlig riktning är här redan breddad med ett additionskörfält Byggnadsverk Längs sträckan finns det endast ett byggnadsverk som påverkas av utbyggnadsförslaget Bron över Stora ån vid Balltorp (bro ). Det är en sluten pålad plattramsbro byggd runt år Bron är grundlagd på kohesionspålar av trä, 20 meter längd med 40 cm diameter En stor del av återfyllningen mot bron består av lättklinker. Den fria öppningen är ca 4 meter bred för Stora ån och ca 24,2 meter för Söderleden. I ändarna är bron försedd med sneda vingmurar. Befintlig gångbro över leden i höjd med Åby och Åbyvägen samt befintlig bro över leden vid Fässbergsmotet (Aminogatan) påverkas inte av utbyggnaden av additionskörfält på Söderleden. Det finns tillräckligt med utrymme för att anlägga additionskörfält under gångbron medan det inte anläggs något additionskörfält under bron vid Fässbergsmotet. 33

34 Figur Foto över befintlig bro över Stora ån vid Balltorp Geoteknik De geotekniska förhållandena i området karaktäriseras av ett mäktigt lerlager. Längst i väster, vid höjdpartiet Holmekullen söder om vägen, är lagrets tjocklek dock begränsat till ca 5 meter. Öster därom har djup till fast botten av friktionsjord eller berg har inte påträffats trots sonderingar ned till 50 m djup. Under leran finns ett tunt lager friktionsjord som vilar på berg. De översta 10 metrarna skiljer sig jordlagerföljden längs vägsträckan. I närheten av Stora ån, eller Stora åns tidigare sträckning, utgörs jorden av gyttja eller gyttjig lera. Längs resterande del består den övre delen av lera som ställvis är siltig. Normalt ligger grundvattenytan 0,5-1,5 m under markytan. Portrycket ökar med 10,5-11,5 kpa/m mot djupet, d.v.s. artesiska grundvattentryck förekommer längs hela vägsträckan. Leran och gyttjan är generellt sättningsbenägen och har extremt låg till mycket låg skjuvhållfasthet. Sedan vägen anlades har sättningar på mellan ca 0,2 och 1,0 meter utvecklats under vägen. Sättningarna är som störst vid passage över Stora ån Hydrologi och hydroteknik Med anledning av rådande hydrologiska förhållanden i det aktuella området samt med eventuella framtida klimatförändringar klarar inte Stora ån med nuvarande kapacitet ett ökat vattenflöde utan att risken för översvämningar i området och på Söderleden ökar. Vägdagvatten från Söderleden ska därför fördröjas innan det vidare släpps ut i berörda vattendrag i området. 34

35 Jord- och luftledningar Inom det aktuella området för utbyggnaden av additionskörfält på Söderleden förekommer ett flertal markförlagda el- (hög- och lågspänning), tele- och optokablar samt fjärrvärme-, gas- och VA-ledningar. Längs norra sidan av Söderleden går en luftledning med högspänning (145 kv) innan den korsar leden strax väster om Åbromotet. 35

36 5. Lokalisering och utformning 5.1. Val av lokalisering Att flytta Söderleden eller anlägga additionskörfälten i annat läge än i direkt anslutning till befintlig led skulle innebära stora konsekvenser för både miljö och samhälle och har därför uteslutits som alternativ. Alternativa lokaliseringar för sträckan har inte heller varit relevant att utreda Val av utformning Övergripande utformning För att minimera påverkan på framför allt miljö och annans mark har en utformning valts som innebär att minsta möjliga markintrång eftersträvats. Genom att välja räcke i vägens sidoområde har markintrånget kunnat minimeras och de markanspråk som görs är i övervägande del på kommunal mark. Rådande hastighet ska vara 80 km/h. Vägens sidoområden är utformade enligt Trafikverkets regler för vägars och gators utformning (VGU) för Tvåfältsväg VR 100/80. Additionskörfälten är försedda med sidovägräcken längs hela sträckan. Detta dels på grund av en relativt brant innerslänt och diken med risk för höga medelvattenstånd. Vägsektionen är då även förberedd för att skydda portaler för ITS (intelligenta transportsystem och tjänster) och skyltar. Utformningen med räcken leder även till säkrare förutsättningar för underhåll av anordningar och mindre markintrång. Mittremsan på Söderleden förändras ej. Befintlig belysning i mittremsan bedöms kunna behållas även efter ombyggnad. Additionskörfälten är inte genomgående i Fässbergsmotet utan övergår till avfartsramper alternativt startar som påfartsramper och övergår till additionskörfält. Figur Översiktsbild över planerade åtgärder Typsektioner Söderleden är utformad med tre körfält i vardera riktningen med en bredd av 3.5 meter vardera. Mittremsans utformning förblir intakt med vägräcken av typ stålbalkräcke och 36

37 vägren på 0.5 m. Det yttre körfältet är försett med 0.5 meter vägren samt 0.5 meter stödremsa med vägräcke. Diket är utformat med 1:3 lutning på 3 meter vilket ger ett dikesdjup på 1 meter relativt mot vägen. Dikesbotten är 0.5 meter bred och har dränering på erforderligt djup under överbyggnad. Bakslänten går med 1:2 lutning till befintlig terräng till minst 1 meter ovan dikesnivån. I de fall dikesdjupet inte uppnår 1 meter djup på bägge sidor byggs en dikesvall. Bakslänten går då med 1:2 lutning 2 meter följt av en 0.5 meter bred platå och sen ned med 1:2 lutning till terräng. Genomgående är breddningen cirka 2 meter extra vägyta på vardera sidan. På delen Travbanemotet-Fässbergsmotet i västergående riktning är vägen redan breddad med ett additionskörfält. Där kompletteras med ytterligare ett additionskörfält i östlig riktning enligt ovanstående. Figur Typsektion som visar på additionskörfält på vardera sidan Söderleden. Till vänster illustreras dikeslösning med släntlutning på 1:3 och med dikesdjup på 1 m, till höger illustreras utformning med dikesvall Plan- och profilstandard Breddningen följer befintlig profil för Söderleden längs hela sträckan. Gjorda beräkningar visar på att sättningar har skett och sker på Söderleden. Beräkningar visar även att breddningen kommer sätta sig. För att det inte ska bli för stora differenssättningar i tvärled över tiden så föreslås att breddningen läggs i 1 % tvärfall mot befintligt 2.5%. Således kommer tvärfallet vara en aning mindre initialt för att sedan sätta sig och efter ca 15 år vara 3,5 % för den breddade delen. Differensen i tvärfall är inom godkänd nivå och de största sättningarna beräknas inträffa relativt kort efter byggskedet varvid fullgod standard kommer uppnås Byggnadsverk För befintlig bro över Stora ån (bro ), se figur för åtgärdens läge, kräver vägförslaget att bron breddas med ca 2 meter på vardera sidan. Denna breddning utförs genom att befintlig bro förlängs motsvarande sträcka. Ramen och överbyggnad dymlas ihop med befintlig bro medan bottenplattan endast gjuts mot befintlig bottenplatta. Tjocklekar på de olika konstruktionsdelarna görs likvärdiga med dem för befintlig bro. Befintliga kantbalkar nedbilas och nya kantbalkar anordnas i ändarna av ny bro. Befintliga vingmurar nedbilas till cirka 0,5 meter under blivande vägbana och kvarlämnas i detta skick. Då tätskiktet på befintlig bro bedöms som uttjänt byts detta ut mot ny beläggning på bron i sin helhet. Bron föreslås grundläggas på kohesionspålar, ca 20 m långa Geoteknik Utmed sträckan finns inga områden med stabilitetsproblem utan det är endast sättningar som är aktuella, se avsnitt ovan. 37

38 Av denna anledning föreslås breddningen av Söderleden utföras med ett flackt tvärfall på 1 % jämfört med cirka 2.5% på befintlig vägkropp. Eftersom breddningen kommer sätta sig mer i ytterkant kommer tvärfallet över tiden att jämnas ut. Föreslagna geotekniska förstärkningsåtgärder utgörs av lättfyllning i anslutning mot bron över Stora ån samt vid korsande dagvattentrummor. För en mer detaljerad beskrivning av geotekniska förhållanden samt föreslagna förstärkningsåtgärder se Teknisk PM Geoteknik Hydrologi och hydroteknik Vägdagvatten från Söderleden på den aktuella vägsträckan som ska byggas ut med additionskörfält kommer att fördröjas i makadamfyllda vägdiken med strypta ledningar för att begränsa dagvattenflödet med utlopp i Stora ån och övriga biflöden. Genom en utbyggnad av additionskörfält på norra och södra sidan av Söderleden kommer därmed hela Söderledens vägdagvatten fördröjas på den aktuella vägsträckan. I dagsläget finns inga fördröjningsåtgärder utmed Söderleden för omhändertagande av vägdagvattnet. En utbyggnad med additionskörfält medför en förbättrad fördröjning av vägdagvatten från hela Söderleden på den aktuella vägsträckan jämfört med nuvarande avrinningsförhållanden Jord- och luftledningar De ledningsslag som kommer att bli berörda av utbyggnaden kommer helt eller delvis behöva läggas om i andra alternativa ledningssträckor eller utformas med skyddsåtgärder Massor och masshantering Att bygga en väg medför ett omfattande arbete med schaktning och fyllning som medför massförflyttningar. Vägutbyggnaden genererar även överskottsmassor som ska tas om hand. I detta uppdrag uppgår jordschakten till cirka m 3 medan det krävs cirka 5000 m 3 fyllnadsmassor av jord för att bygga upp bakslänter med mera. Överskottsmassorna bedöms inte kunna placeras i anslutning till vägen utan behöver köras bort. Eventuellt kan en mindre mängd massor, som ej är förorenade, kunna placeras i Sisjömotet om dessa entreprenader stämmer i tid. Det kommer krävas förstärkningslager till överbyggnaden, obundet bärlager och bitumenbunda lager. Det finns inget berg i linjen så allt material får tas från sidotag Bortvalda alternativ Möjligheten att ersätta mittremsan med en betongbarriär och bredda vägen inåt har studerats. Om man vill ha fullgod standard på körfältsbredder krävdes breddning såväl inåt som utåt av Söderleden. Det är ett utbyggnadssätt som är dyrt och påverkar trafiken ytterligare negativt vilket innebar att förslaget förkastades Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs Utöver den hänsyn till omgivande miljö och människors hälsa som tagits i arbetet med vägprojektet redovisas i vägplanen ett antal skyddsåtgärder. Inga av dessa skyddsåtgärder har den karaktären att de redovisas särskilt på plankartan och fastställs Övriga skyddsåtgärder och försiktighetsmått Nedan redovisas övriga skyddsåtgärder och försiktighetsmått som ingår i vägprojektet. Förlängning av trummor och breddning av bro utförs så att de inte ger en dämningseffekt. Vid trumförlängningarna ska nya vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur 38

39 undvikas så långt befintliga förutsättningar medger. Erosionsskydd utformas med ytskikt av naturmaterial Byggskede Att bygga en väg medför ett omfattande arbete med schaktning och fyllning som medför massförflyttningar. Vägutbyggnaden genererar även överskottsmassor som ska tas om hand. Byggtiden för projektet bedöms till månader beroende på när på året entreprenaden startar. Byggtiden är främst beroende av breddning av bro samt när arbeten i vatten kan utföras under året. Vidare kan byggnadstiden påverkas om man väljer att slå ihop denna entreprenad med Trafikplats Sisjömotet vilket troligen skulle förlänga byggtiden något. För breddning av bro bedöms att följande åtgärder behövs utföras: Förbiledning av Stora ån. Löses genom att vallar anordnas på ömse sidor om bron. Genom vallarna och bron leds bäcken via rör. Flytt av trafik på Söderleden. För att åstadkomma utrymme för borttagning av kantbalk, byte av tätskikt etc. så måste trafiken på Söderleden tryckas åt ena sidan. Arbetet måste utföras i flera etapper för att möjliggöra en säker arbetsmiljö. Spontning längs Söderleden krävs för att möjliggöra schakt ned till grundläggningsnivån för den nya konstruktionen. Vid byggnation av additionskörfält ska en breddning på cirka 2 meter utföras på befintlig vägkropp. För att kunna utföra detta arbete på ett för trafiken och arbetsmiljön säkert sätt planeras att smalna av de två befintliga körfälten på Söderleden samt sätta upp en betongbarriär som avdelare. Befintlig vägren kan då användas av entreprenören för transporter. Möjlighet finns att komma till arbetsområdet från Söderledens påfartsramper i Sisjömotet och Fässbergsmotet samt från Jolengatan och Aminogatan. På breddningssträckorna finns möjlighet att anlägga vändytor för entreprenadmaskinerna. 39

40 6. Effekter och konsekvenser av projektet 6.1. Vägens funktion och standard Anläggandet av additionskörfält bidrar till att förstärka vägens funktion som kringled. Additionskörfälten i sig skapar inte mer trafik längs vägen men bidrar till en jämnare hastighet och ökad framkomlighet. Den rådande hastigheten på 80 km/h stämmer väl överens med föreslagen utformning av två genomgående körfält och ett additionskörfält i vardera riktningen. Sidoområdena kommer att utformas på ett trafiksäkert sätt med sidoräcken utmed hela sträckan. Avvattningen av vägen och de hydrologiska förhållandena i området kommer att förbättras då fördröjning av vägdagvatten kommer att ske i stenfyllda diken. Breddning av bron över Stora ån kommer inte påverka vare sig genomströmningen eller åbottens funktion Trafik och användargrupper Med anläggande av additionskörfält ökar kapaciteten och framkomligheten längs leden. Vägens funktion som kringled och viktig transportled förstärks eftersom förutsättningarna för godstransporter och arbetspendling förbättras. Likaså ökar tillgängligheten till målpunkter såsom bostäder, verksamheter och handel i anslutning till leden. Trafiksäkerheten ökar när kapacitet och framkomlighet höjs. Köbildning och risk för upphinnandeolyckor reduceras. Denna typ av olyckor är dominerande längs leden. Additionskörfälten, och ökad framkomlighet, skapar goda förutsättningar att bygga ut kollektivtrafiken längs leden i den mån det är önskvärt. Förutsättningar för oskyddade trafikanter påverkas inte av förslaget eftersom dessa inte återfinns i anslutning till leden Lokalsamhälle och regional utveckling En omvandling av Fässbergsdalen och hela Sisjöområdet har pågått under en längre tid mot mer verksamhetsområde med ökad handel och service. Breddningen av Söderleden bidrar till denna utveckling med ökad tillgänglighet till området. Ombyggnaden ökar även framkomligheten för kollektivtrafiken på leden, vilket möjliggör såväl den regionala utvecklingen som en väsentligt förbättrad kollektivtrafikförsörjning. Detta möjliggör tillgänglighet till platsen för alla och inte bara personer med tillgång till bil Kommunala planer Översiktsplaner Utbyggnaden är förenlig med översiksplanerna för de båda kommunerna och ligger i linje med inriktningen i den fördjupade översiktsplanen för hela området, FÖP Fässbergsdalen. FÖP Fässbergsdalen har en tydlig målsättning att kollektivtrafiken är viktigt i försatt planering och beskriver de rådande trafikproblemen längs Söderleden. Utbyggnad av Sisjömotet och separata busskörfält anges som exempel på konkreta åtgärder för att lösa trafiksituationen, likväl som en utbyggnad av kollektivtrafiken är viktig för att kunna skapa förutsättningar för ett ökat kollektivtrafikresande. 40

41 Vägplanen är förenlig med de framtida planerna på att utveckla bostadsbebyggelsen och verksamhetsutvecklingen i Fässbergsdalen och Balltorp och motverkar inte intentionerna som finns i gällande grönstrukturprogram för Fässbergsdalen. Möjligheten till att anlägga en planerad ekodukt över Söderleden motverkas inte heller enligt vägförslaget. Detaljplaner Breddning av Söderleden kommer att innebära att mark tas i anspråk. Vägprojektet berör flertalet detaljplaner i Mölndals stad, vilka finns sammanställda i tabell 6.3.1:1. Kommunen är huvudman för allmänna platser i samtliga berörda detaljplaner. Tabell Sammanställning av berörda detaljplaner och deras bestämmelser Additionsförfält Detaljplan 1481-P97/3 1481K-P1998/28 14-MÖL MÖL P88/ P88/ P89/ P93/ P90/11 Beskrivning Berörd mark är planlagd som GENOMFART, genomfartstrafik Berörd mark är planlagd som GENOMFART, genomfartstrafik Berörd mark är planlagd som Ta, specialområde för allmän trafik Detaljplanen berörs endast av område för tillfällig nyttjanderätt. Berörd mark är planlagd som Ta, specialområde för gatutrafik Berörd mark är planlagd som Ta I; specialområde för Gatutrafik, ledningar Detaljplanen berörs endast av område för tillfällig nyttjanderätt. Marken är planlagd som allmän plats; Park eller Plantering Detaljplanen berörs endast av område för tillfällig nyttjanderätt. Marken är planlagd som kvartersmark EL, kraftledning samt säkerhetszon för luftledning. Berörd mark är planlagd som allmän plats; SKYDD, skydd mot störning Berörd mark är planlagd som allmän plats SKYDD, skydd mot störning Breddningen av Söderleden på norra sidan, mellan Sisjömotet och Fässbergsmotet kommer att beröra detaljplanerna 1481-P90/11 och 1481-P93/3, vilka båda är planlagda som allmän plats, Skydd mot störning med utrymme för kraftledning och dagvattenmagasin. Befintligt vägområde ligger redan inom detaljplanen och tillkommande markbehov för nytt vägområde är litet. Området som berörs uppgår som högst till cirka 4 meter. Vägbreddningen bedöms inte motverka planens syften. I övriga detaljplaner som berörs av nytt vägområde bedöms vägprojektet förenligt med planbestämmelserna då berörda områden är planlagda som genomfart, allmän trafik eller gatutrafik. 41

42 Samtliga detaljplaner berörs även temporärt under byggtiden av område för tillfällig nyttjanderätt. Detaljplanerna 1481-P88/3, 1481-P89/4 och 14-MÖL-7581 berörs endast av område för tillfällig nyttjanderätt. Figur Översiktlig bild över gällande detaljplaner i området samt markering av den planerade breddningen (lila linje) Befintliga ledningar Inom det aktuella området för utbyggnaden av additionskörfält på Söderleden förekommer ett flertal markförlagda el- (hög- och lågspänning), tele- och optokablar samt fjärrvärme-, gas- och VA-ledningar. Längs norra sidan av Söderleden går en luftledning med högspänning (145 kv) innan den korsar leden strax väster om Åbromotet. Förslaget har ingen större påverkan på befintliga ledningar Miljö och hälsa Riksintressen och skyddade områden Det aktuella vägprojektet kommer att stärka Söder-/Västerleden som riksintresse med förbättrad framkomlighet och trafiksäkerhet. Även tillgängligheten till Göteborgs hamn förbättras i och med den ökade framkomligheten. Vägprojektet kommer inte att påverka några andra riksintressen eller skyddade områden Landskaps-/stadsbild Det område som tas i anspråk för breddning av Söderleden utgör redan i dag en del av vägrummet kring trafikleden. Sidoområdena kommer fortsättningsvis vara flacka och gräsklädda. Ett tillkommande element är sidoräcken som i viss mån förstärker vägens visuella barriäreffekt. Inga nya större barriärer i form av bullerplank eller vallar är föreslagna. Sammantaget bedöms ombyggnaden inte medföra några nämnvärda negativa konsekvenser på landskapsbilden i området Naturmiljö Naturvärden Naturvärdesobjektet Holmekullen bedöms inte påverkas av vägprojektet. Markintrånget är marginellt förbi bergspartiet och området närmast vägen består främst av gräsmark med sly- och buskinslag. De ek- och hasselträd som i huvudsak utgör områdets naturvärden, 42

43 växer ett stycke från vägen samt något längre upp på höjden. Område för tillfällig nyttjanderätt har anpassats för att undvika intrång i Holmekullen. Bron över Stora ån kommer att breddas cirka 2 meter på varje sida och nya erosionsskydd kommer att läggas ut i anslutning till bron. Vid arbete i vatten finns risk för störningar på ekologiska värden i vattendraget nedströms vägbygget. Förutom bron över Stora ån kommer ytterligare två trummor i biflödena Lillån och Lilla Balltorpsbäcken att breddas. Dessa biflöden till Stora ån har enligt naturinventeringen inga särskilt utpekade naturvärden. Således föreligger ingen risk för större skada i dessa vattendrag utan den påverkan som kan uppstå är främst grumling nedströms i samband med arbeten i vatten. Figur Bild över befintlig trumma vid Lillån Figur Bild över befintlig trumma vid Lilla Balltorpsbäcken Arbete i och i närheten av Stora ån kan ge upphov till grumling och tillförsel av föroreningar, närsalter och näringsämnen. Detta kan försämra vattenkvaliteten i Stora ån ytterligare, som redan idag har problem med övergödning. En påverkan på vattendraget genom t.ex. tillfälligt ändrade flöden kan i sin tur innebära en försämring för fiskarnas lek- och vandringsmöjligheter med minskat fiskbestånd som tänkbar följd. För att minimera påverkan på djurlivet i Stora ån kommer särskilda skyddsåtgärder att vidtas, bland annat kommer arbetena att genomföras i torrhet i så hög grad som möjligt. Grumlande arbeten kommer även att tidsbegränsas och genomföras när risken för påverkan på lekvandrande öring är så liten som möjligt, september - november samt april-maj (romkläckning) bör därför undvikas. Förlängning av trummor och breddning av bro kommer att utföras så att de inte ger en dämningseffekt. Vid trumförlängningarna ska nya vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur undvikas så långt befintliga förutsättningar medger. Erosionsskydd utformas med ytskikt av naturmaterial. Arbetena i vatten innebär små effekter av lokal och temporär art på vattenmiljön i Stora ån. Med vidtagna skyddsåtgärder bedöms vägprojektet sammantaget inte medföra några varaktiga negativa konsekvenser för naturmiljön. Fauna Vägbreddningen samt uppsättande av sidoräcken kommer att i viss mån stärka den redan existerande barriär som Söderleden utgör. I övrigt kommer inga större förändringar att ske i området jämfört med nollalternativet. 43

44 Möjligheter att skapa småviltpassager har studerats under vägplanearbetet. Bland annat har en passage genom bron för Stora ån studerats. Eftersom det finns fastställda krav i vattendomen som reglerar flödena är det inte möjligt att anlägga en strandvall som djuren kan röra sig på. Alternativt skulle en hylla kunna monteras i brons sida. Vattennivåerna i vattendraget gör dock att en sådan hylla skulle vara översvämmad under långa tidsperioder. Risken är också stor att material som kommer med vattnet skulle fastna i hyllan och skapa dämningseffekter vilket inte är önskvärt. Passager genom befintliga trummor har inte bedömts möjliga att genomföra då trummorna har för små dimensioner och vattendomen reglerar flödena även här. Eftersom vägen saknar viltstängsel bedöms passagerna få en tveksam funktion. Risken är uppenbar att passagerna inte skulle nyttjas då många djur sannolikt inte lyckas lokalisera dem utan fortsätter att obehindrat passera trafikleden. I samma syfte har även möjligheten att anlägga torrtrummor under leden studerats. Även sådana passager bedöms av samma anledning fylla en mycket tveksam funktion. Torrtrummor är dessutom svåra att anlägga under befintlig väg ur stabilitetssynpunkt. Åtgärden kräver att vägen grävs upp med omledning av trafiken som följd. Sammantaget görs bedömning att eventuella viltpassager över Söderleden bör studeras vidare i ett sammanhang med uppsättande av viltstängsel och planerad ekodukt enligt grönstrukturprogrammet för Fässbergsdalen och genomförd åtgärdsvalstudie Kulturmiljö Föreslagna breddningsåtgärder berör inga kända fornlämningar. Berört område ligger i stor utsträckning inom befintligt vägområde och är i hög grad exploaterat och påverkat av människan på olika sätt. Sannolikheten för att okända fornlämningar ska påträffas bedöms som mycket liten. Enligt samråd med länsstyrelsen ( ) bedöms en arkeologisk utredning inte nödvändig. Breddningen görs inom och i anslutning till de utpekade kulturmiljöerna Balltorps by och Fässbergs by. Vägförslaget bedöms inte påverka kulturvärdena i kulturmiljöerna på ett negativt sätt då miljöernas värdekärnor ligger långt från trafikleden och berört område redan är starkt påverkat av trafikleden Rekreation och friluftsliv Det berörda området kring Söderleden används idag i mycket liten utsträckning för det rörliga friluftslivet, mycket beroende på att det är svårtillgängligt och att Söderleden utgör en kraftig barriär. Utbyggnaten av additionskörfält kommer förstärka ledens barriäreffekt något men skillnaden mot nollalternativet bedöms som ringa. Förutsättningarna för att i framtiden anlägga ett grönstråk i form av en ekodukt över trafikleden påverkas inte. Sisjön golfbana kommer inte att beröras av något markintrång till följd av breddningen av trafikleden Trafikbuller I nollalternativet/ombyggnadsalternativet höjs de ekvivalenta ljudnivåerna med upp till 1 db vid flerbostadshusen i Åby jämfört med nuläget. De ekvivalenta ljudnivåerna uppgår som högst till 62 dba för delar av berörda fasader som vetter mot Söderleden. Åtgärdsnivån 65 dba ekvivalent ljudnivå innehålls för samtliga bostäder i vägens närhet. De maximala ljudnivåerna uppgår till 67 dba vid fasad. Den är densamma för nuläge och nollalternativ/ombyggnadsalternativ eftersom den beror på ljudnivån av ett passerande fordon. Ljudmiljön på innegårdarna bedöms vara acceptabel då riktvärdena för uteplats vid nybyggnad innehålls. 44

45 Luftkvalitet Projektet kommer sannolikt att bidra till en trafikökning lokalt i och med den ökade framkomligheten. Däremot kommer en förbättrad framkomlighet troligen att leda till färre köer längs med leden. Ett jämnare trafikflöde är bättre ur utsläpps- och säkerhetssynpunkt och kan leda till en bättre luftkvalitet i närområdet. På en översiktlig nivå kommer en utbyggnad av Söderleden innebära bättre framkomlighet för godstrafik till och från Göteborgs hamn. Detta kan i sin tur innebära en omfördelning av trafiken så att Tingstadstunneln och Götaälvbron avlastas. Resultatet kan bli en förbättring lokalt av förhållandena i centrala delar av Göteborg medan Mölndal kan få en mindre försämring pga. att trafik från hamnarna och norrut kommer att passera Mölndals centrum. Sammantaget bedöms utbyggnaden av additionskörfält längs Söderleden inte medföra att gränsvärden för miljökvalitetsnormer för utomhusluft överskrids Farligt gods Vägprojektet kommer att leda till en förbättrad framkomlighet och en ökad trafiksäkerhet. Detta innebär en lägre risk för konsekvenser som kan uppstå i samband med en eventuell olycka med farligt gods jämfört med nollalternativet. Bland annat kommer vägräcke att sättas upp längs alla sträckor där breddning genomförs, vilket minskar risken för avåkning med farligtgodsolycka som följd. De breddningar som föreslås mellan Sisjömotet och Fässbergsmotet medför inte att skyddsavstånd enligt FÖP99 underskrids. På sträckan mellan Fässbergsmotet och Åbromotet ligger befintlig bebyggelse nära trafikleden redan idag (se figur ). Längs de sträckor där befintlig bebyggelse ligger närmare än 50 meter sker endast marginella förändringar av vägens bredd, vilket inte bedöms förändra förutsättningarna, med avseende på skyddsavstånd, jämfört med nuläge och nollalternativet. På övriga sträckor där breddning sker innehålls skyddsavstånd om 50 meter mot närmaste bebyggelse. Figur På sträckan mellan Fässbergsmotet och Åbromotet ligger bebyggelse nära Söderleden. 45

46 Förorenad mark De vägdikesmassor som uppstår vid rivning av befintliga sidoområden till vägen kommer att återanvändas inom vägområdet i så stor utsträckning som möjligt. Massorna utnyttjas på så sätt som en resurs samtidigt som massorna inte påverkar den totala miljöbelastningen i området. Eftersom dessa massor förväntas vara förorenade krävs en anmälan och godkännande av tillsynsmyndigheten, kommunens miljökontor. De massor som inte ryms inom vägområdet kommer att hanteras enligt utförd anmälan i samråd med kommunen. I samband med schaktningsarbeten i Stora åns sediment kan det finnas risk att förorenade massor påträffas. Provtagning kommer att genomföras när åfåran är torrlagd. Om föroreningar påträffas kommer särskilda åtgärder att vidtas så att spridning till omgivningen inte sker Hushållning med naturresurser Ytvatten Vägutbyggnaden medför en liten ökning av hårdgjord yta i området där förorenat vägdagvatten bildas. Föroreningar orsakade av vägtrafiken uppkommer främst genom avgaser, läckage av olja, korrosion och erosion av vägbanor och däck. Dagvattnets föroreningshalter varierar på kort och lång sikt beroende på nederbördssituationen, på avrinningsytan samt på tiden som förflutit sedan föregående regn. Vägdagvatten kommer att omhändertas genom makadamdiken som fördröjer och renar dagvattnet. Det innebär en viss förbättring jämfört med nollalternativet. De föreslagna åtgärderna i vatten, förlängning av befintliga trummor och broarbeten i Stora ån, bedöms inte ge upphov till några förändringar för flöden eller avrinningen i området. Den enligt vattendomen fastställda fria genomströmningen på 9 m 2 i bron över Stora ån förändras inte. Den bottenyta i vattendragen som permanent tas i anspråk av föreslagna åtgärder understiger 500 m 2. I enlighet med samråd med länsstyrelsen avser Trafikverket att göra en anmälan om vattenverksamhet enligt 9 kap miljöbalken. Figur Befintliga vägdiken längs Söderleden. Bilden är tagen i riktning mot öster mellan Fässbergsmotet och Åbromotet. 46

47 Grundvatten På den aktuella sträckan förekommer grundvattnet i en sluten, undre akvifär överlagrad av lera med stor mäktighet, vilket innebär en mycket liten risk för påverkan genom infiltration. Den ökade trafiksäkerheten på vägen bedöms ytterligare bidra till en minskad risk för påverkan på grundvattenförekomsten. Inga grundvattensänkningar blir aktuella Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning) 2013 gjordes i en s.k. samlad effektbedömning en samhällsekonomisk analys omfattande ett flertal åtgärder för att förbättra framkomligheten, trafiksäkerheten och miljön utmed Söder- /Västerleden. De åtgärder som har beaktats i den samhällsekonomiska analysen är 1) ITSsystem utefter Söder-/Västerleden, 2) Ombyggnad av befintligt Sisjömot, 3) Bulleråtgärder på Västerleden, samt 4) Nya additionskörfält mellan Sisjömotet och Fässbergsmotet i båda riktningar samt additionskörfält mellan Fässbergsmotet och Åbro österut. Resultatet av denna visar på en investeringskostnad för åtgärderna på 384 miljoner (prisnivå ) och en samhällsekonomisk vinst/nytta på 592 miljoner kronor. Kostnaden för den enskilda åtgärd som aktuell vägplan avser, additionskörfält på Söderleden, framgår av avsnitt Tabell Sammanfattande tabell av den samhällsekonomiska analys som gjordes 2013 och som omfattande ett flertal åtgärder utmed Söder-/Västerleden. (Källa: Trafikverket, ärendenummer TRV 2012/29166, godkänd ). 47

48 6.6. Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser En påverkan på Stora ån genom t.ex. tillfälligt ändrade flöden och tillförsel av föroreningar, kan innebära en försämring för fiskarnas lek- och vandringsmöjligheter. Indirekt kan det leda till ett minskat fiskbestånd. Särskilda skyddsåtgärder och försiktighetsmått är föreslagna för att minimera risken för negativa konsekvenser, se vidare under avsnitt 6.7 Påverkan under byggtiden. En indirekt effekt av vägutbyggnaden kan bli att den ökade kapaciteten längs Söderleden i sin tur leden till en trafikökning. Det kan tänkas att fler fordon därför väljer leden framför alternativa vägar när framkomligheten förbättras. På sikt kan det då återigen uppstå trafikproblem i form av köer och begränsad framkomlighet. Av denna anledning och det faktum att verksamhetsområdet i Fässbergsdalen växer, är det av stor vikt att kollektivtrafiken byggs ut. Annars finns en risk att det ökade transportbehovet inte kan mötas av kollektivtrafiken och att nya trafikproblem uppstår Påverkan under byggnadstiden Utbyggnaden av additionskörfält bedöms pågå under cirka månader, beroende på när på året entreprenaden startar. Förutom vägområdet för själva vägen, kommer även mark att tas i anspråk med så kallad tillfällig nyttjanderätt. Dessa områden i anslutning till vägområdet kommer att behövas för olika ändamål under byggtiden, bl. a. för mellanlagring av massor samt uppställning av bodar och maskiner. Det innebär att den marken inte kan användas av markägare under byggtiden. Påverkan under byggtiden kan dels bestå av tillfällig miljöpåverkan, som ger temporära störningar enbart under byggtiden eller en kort tid därefter, dels permanent miljöpåverkan med skador som är svåra att återställa. I nuvarande skede går det inte att redovisa i detalj hur en entreprenör ska bedriva arbetet med att bygga vägen. Nedan följer förslag på lämpliga åtgärder för att skydda miljön och människors hälsa under byggtiden. Åtgärdsförslagen ska ligga till grund för de miljökrav som ska utgöra kontraktsmässiga förutsättningar för entreprenören. För att minimera påverkan under byggtiden förutsätts att Trafikverkets generella miljökrav följs, se även under kapitel 10 Fortsatt Arbete. Härutöver kommer även objektspecifika miljökrav att ställas. Människor som vistas i närområdet kan temporärt komma att påverkas negativt av buller, damm och vibrationer när arbete pågår samt tranporter till och från byggarbetsplatsen. Utbyggnaden av additionskörfälten kommer främst att påverka trafiken på Söderleden genom att körfältens bredder minskas och hastigheten sänks. Vid anslutningspunkterna på Söderleden och på lokalvägnätet kommer vanlig trafik blandas med byggtrafik vilket kan medföra störningar. Merparten av transporterna bedöms kunna utföras bakom betongbarriär skilt från Söderleden. Entreprenören kan dock ha egna förslag som får diskuteras i byggskedet och för dessa krävs särskilda tillstånd och avtal. Transporterna till och från byggarbetsplatsen kan under byggtiden medföra försämrad framkomlighet på andra vägar i och i anslutning till området. Områden med tillfällig nyttjanderätt har utmed vissa avsnitt begränsats i utbredning för att minimera risken för påverkan på naturmiljöer, bl. a. vid Holmekullen. Utsättning och 48

49 stängsling ska ske av befintlig vegetation som ska sparas inom eller i anslutning till vägområdet. Arbetet med broombyggnaden vid Stora ån ska ske i torrhet i så hög grad som möjligt. Tillfälliga vallar/dämmen kommer att anläggas i Stora ån med tillfällig trumma genom bron för att säkerställa vattenflödet i vattendraget nedströms broarbetena. Schaktningsarbeten innebär att vegetationen avlägsnas och jordytor friläggs. Det medför ökad risk för snabb transport av närsalter och jord till närliggande bäckar/diken, vilket dels ger grumlingseffekter och dels kan bidra till övergödning. Den tid som jordytor ligger öppna i samband med avschaktning ska därför begränsas för att minimera riskerna. Vissa försiktighetsåtgärder kommer att vidtas under byggtiden för att undvika påverkan på vattenkvaliteten i Stora ån. Det handlar om omsorgsfull planering av var etableringsytor och uppställning av anläggningsmaskiner ska placeras, hur drivmedel ska hanteras etc. Mellanlagring av förorenade vägdikesmassor som ska återanvändas inom projektet ska ske så att påverkan inte sker på vattenmiljöer. Grumlande arbeten kommer att tidsbegränsas och genomföras när risken för påverkan på lekvandrande öring är så liten som möjligt, september - november samt april-maj (romkläckning) bör därför undvikas. Arbete vid låg vattenföring eftersträvas. I samband med schaktningsarbeten i Stora åns sediment kan det finnas risk att förorenade massor påträffas. Provtagning kommer att genomföras när åfåran är torrlagd. Om föroreningar påträffas kommer särskilda åtgärder att vidtas så att spridning till omgivningen inte sker. Figur Figur över föreslagna åtgärder under byggtiden vid breddning av bro över Stora ån. 49

50 7. Samlad bedömning 7.1. Samlad miljöbedömning En breddning av Söderleden kommer att vara gynnsamt för den regionala utvecklingen i området mot en mer handels- och serviceinriktning. Utbyggnaden kommer att stärka Söder- /Västerleden som riksintresse med en förbättrad trafiksäkerhet och ökad framkomlighet till och från Göteborg hamn. Det blir också bättre förutsättningar för en förbättrad kollektivtrafik. Åtgärdsnivåer för trafikbuller innehålls för befintliga boendemiljöer i närområdet. Söderledens barriäreffekt kommer att kvarstå och förstärkas något i och med att vägen blir bredare. Detta ger fortsatt negativa konsekvenser för vilda djur i området och för det rörliga friluftslivet. Skillnaden bedöms dock som marginell jämfört med nuläget. Vägdagvatten kommer att fördröjas och renas, vilket medför en viss förbättring jämfört med nollalternativet. Arbetena i vatten innebär små effekter av lokal och temporär art på vattenmiljön i Stora ån. Med föreslagna skydds- och försiktighetsåtgärder under byggtiden bedöms vägprojektet sammantaget inte medföra några varaktiga negativa konsekvenser för naturmiljön. Särskilda försiktighetsåtgärder kommer att vidtas under byggtiden för att undvika negativ påverkan på Stora ån Måluppfyllelse avseende projektmål Funktionsmålet har för aktuellt projekt preciserats i form av projektmål enligt följande; Ökad framkomlighet på E6.20, Söderleden samt minskad trafikbelastning på kringliggande lokalvägnät Med planerad utbyggnad av additionskörfält på E6.20 Söderleden bedöms målet som uppfyllt. För Hänsynsmålet har följande projektmål formulerats: Ökad trafiksäkerhet och förbättrad miljö Med planerad utbyggnad av additionskörfält på E6.20 Söderleden bedöms målet som uppfyllt då trafiksäkerheten ökar då kapaciteten på leden ökar. Vidare förbättras miljön genom mindre utsläpp då det inte blir lika långa perioder med köer. Även fördröjningen av vägdagvatten med dess rening bidrar till att målet bedöms som uppfyllt. Målet för regional och lokal utveckling formulerades enligt nedan; Regionalt gynnas näringslivet genom goda transportvillkor och tillgång till en utökad pendlingsregion. Förslaget ska uppfylla transportkrav som ställs genom utveckling av verksamheter av riksintresse (hamn och raffinaderier). Avlastning av vägavsnitt i centrala Göteborg och möjliggör utveckling och förtätning av regionens kärna. 50

51 För positiv lokal utveckling: Lokal utveckling har som målsättning att leden bidrar till att de lokala kommunikationsbehoven beaktas och att Fässbergsdalen kan vidareutvecklas som en del av Mölndal och Göteborg. Vidare främjas utveckling av nya attraktiva bostads- och verksamhetsområden, som bl. a. är väl försörjda med kollektivtrafik. Då förslaget främjar såväl den lokala som den regionala utvecklingen bedöms målet vara uppfyllt Överrensstämmelse med transportpolitiska mål Godstrafik och persontransporter kommer att påverkas positivt av förslaget när kapaciteten, framkomligheten och därmed tillgängligheten ökar längs Söder-/Västerleden E6.20. Bättre framkomlighet och minskad risk för köbildningar bidrar till att höja trafiksäkerheten och därmed också till målen om att ingen ska dödas eller skadas allvarligt Överensstämmelse med miljökvalitetsmål Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, tjugofyra etappmål och sexton miljökvalitetsmål. Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Etappmålen är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till, vilka ska nås till Målen beskriver de kvaliteter som vår miljö och våra gemensamma natur- och kulturresurser måste ha för att vi ska uppnå långsiktig ekologisk hållbarhet. Miljökvalitetsmålen följs upp med en rapport varje år och en utvärdering en gång per mandatperiod till regeringen. Både Göteborg och Mölndals kommuner har med utgångspunkt i de regionala miljömålen arbetat fram lokala mål och delmål för kommunerna. Av de nationella miljömålen bedöms följande vara relevanta för projektet: Grundvatten av god kvalitet Frisk luft Begränsad klimatpåverkan Bara naturlig försurning God bebyggd miljö Giftfri miljö Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Ett rikt växt- och djurliv För riksdagens definition av respektive mål och preciseringar av målen se vidare på www. miljomal.se 51

52 Grundvatten av god kvalitet Miljömålet syftar till att säkerställa att grundvattnet ger en säker och hållbar drickvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Projektet bedöms inte medföra någon negativ påverkan på grundvattenförekomsten Frölunda, då grundvattnet finns i en sluten, undre akvifär överlagrad av lera med stor mäktighet. Den ökade trafiksäkerheten på vägen bedöms bidra till en minskad risk för drivmedelsolycka och därmed förknippad risk för påverkan på grundvattenförekomsten. Projektet bedöms medverka till att miljömålet Grundvatten av god kvalitet kan uppfyllas. Frisk luft, Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning Dessa miljömål syftar till att minska utsläppen av föroreningar till luft. Den största källan till luftföroreningar är användningen av fossila bränslen inom transportsektorn. Hälsofarliga ämnen som kväveoxider, partiklar och bensen påverkan luftkvaliteten. Andra föroreningar, exempelvis svaveldioxid bidrar till försurning av sjöar, vattendrag och skogsmark. Utsläppen från transportsektorn bidrar också till att koldioxidhalterna i atmosfären ökar vilket påverkar klimatet. Vägprojektet har som syfte att öka kapaciteten längs Söderleden vilket på en översiktlig nivå kommer att leda till ökade luftutsläpp i takt med att trafiken ökar. Ett jämnare trafikflöde och färre köbildning är dock positivt ur luftföroreningssynpunkt. Projektet ger också möjlighet till en utbyggnad av kollektivtrafiken, vilket också kan leda till en viss förbättring med minskade utsläpp som följd. Sammantaget bedöms projektet inte motverka en uppfyllelse av miljömålen. God bebyggd miljö Miljömålet innebär bland annat att städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö. En god hushållning av mark, vatten, energi och andra naturresurser ska främjas. I Mölndals stad finns en ambition om att i den fysiska planeringen, satsa på en förtätning av staden och därigenom ge möjligheter till hållbart resande Utbyggnaden kommer att bidra till en ökad kapacitet längs Söderleden vilket kommer att generera ett bättre flöde i trafiken samt ge bättre möjligheter till utökad kollektivtrafik och därmed bättre tillgänglighet till området. Åtgärdsnivåer för trafikbuller innehålls för befintliga boendemiljöer i närområdet. Vägprojektet motverkar inte planerade grönstråk över och i anslutning till trafikleden. Sammantaget bedöms projektet medverka till att miljömålet God bebyggd miljö kan uppfyllas. Giftfri miljö Målet är att miljön ska vara fri från ämnen som samhället har skapat eller utvunnit och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Vägdikesmassor som antas innehålla föroreningar från trafiken kommer att återanvändas inom vägområdet i så stor utsträckning som möjligt. På så sätt utnyttjas massorna som en resurs samtidigt som massorna inte påverkar den totala miljöbelastningen i området. Försiktighetsåtgärder kommer att vidtas för att undvika eventuell tillförsel av gifter, föroreningar eller närsalter till vattendraget under byggtiden. Sediment från Stora ån 52

53 kommer att provtas för att upptäcka eventuella föroreningar och undvika spridning av dessa. Projektet bedöms medverka till att miljömålet Giftfri miljö kan uppfyllas. Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning Miljömålen handlar om att bevara ekologiska värden i sjöar och vattendrag, men omfattar även utsläpp till vatten och påverkan på livsmiljöer. Vägprojektet medför ombyggnad av bro över Stora ån samt förlängning av trummor i biflöden. Försiktighetsåtgärder kommer att vidtas under byggtiden för att undvika grumling tillförsel av närsalter och spridning av föroreningar i vattenmiljöerna. Vägdagvatten kommer att renas och fördröjas på ett bättre sätt än idag. Med inarbetade åtgärder bedöms projektet sammantaget medverka till att miljömålen Levande sjöar och vattendrag samt Ingen övergödning kan uppfyllas. Ett rikt växt och djurliv Miljömålet syftar till att den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt. Arters livsmiljöer och ekosystem ska värnas. Under byggtiden kan de fysiska ingreppen i vattendragen orsaka störningar för växt- och djurliv. För att minimera påverka på djurlivet i Stora ån kommer arbeten i vatten tidsbegränsas till sommaren för att undvika perioder då fiskar vandrar och leker i vattendraget. Breddningen av Söderleden kommer att förstärka barriäreffekten i landskapet för vilt och småvilt. Skillnaden bedöms dock som mycket liten jämfört med nuläget och inga åtgärder bedöms heller lämpliga inom ramen för vägprojektet. Vägprojektet bedöms inte motverka en uppfyllelse av miljömålet. 53

54 8. Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden 8.1. Allmänna hänsynsregler De allmänna hänsynsreglerna framgår av miljöbalkens andra kapitel och syftar till att öka miljöhänsynen samt att förebygga negativa effekter av verksamheter. Bestämmelserna ska alltid iakttas när en verksamhet bedrivs eller planeras, vilket verksamhetsutövaren själv är skyldig att påvisa enligt bevisbörderegeln. Vidare ställer hänsynsreglerna krav på verksamhetsutövaren att välja rätt plats för ändamålet och att inneha relevant och tillräcklig kunskap, att använda bästa möjliga teknik samt att hushålla med naturresurser. Den s.k. försiktighetsprincipen ska också tillämpas, vilket innebär att alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd är skyldiga att utföra de skyddsåtgärder och vidta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att skada eller olägenhet uppstår för människors hälsa eller miljön. Under arbete med att ta fram aktuell vägplan har Trafikverket genom utredningar och samråd samlat in kunskap som bidragit till att uppnå goda lösningar. Åtgärder har föreslagits för att förhindra eller minska miljökonsekvenserna av projektet, bl. a. för vägdagvatten, skydd av grundvattenförekomst och grumling. För byggskedet kommer objektsspecifika miljökrav ställas på entreprenören för att förebygga/minimera påverkan på bl. a. Stora ån. Trafikverket kommer i upphandlingen av entreprenaden för vägbygget ställa krav på tillämpning av Trafikverkets miljökrav avseende val av kemiska produkter och byggmaterial. Massbalans har eftersträvats i projektet men ytor där överskottsmassor kan placeras är begränsade i anslutning till vägen. Återanvändning av massor kommer att ske där så är möjligt. Projektet kommer att generera förorenade massor, vilka kommer att hanteras enligt gällande riktlinjer och deponeras på därför avsedd plats. Någon alternativ lokalisering har inte varit aktuell eftersom projektet avser trimningsåtgärder av befintlig trafikplats samt breddningsåtgärder av befintlig trafikled. Om skada uppstår, trots skadeförebyggande åtgärder, åtar sig Trafikverket eller entreprenören reparationer och kompensationsåtgärder i enlighet med gällande lagstiftning Hushållning med mark- och vattenområden Enligt bestämmelserna i miljöbalkens tredje kapitel ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Enligt gällande detaljplaner i både Mölndals och Göteborgs stad är den största delen av utredningsområdet planlagt för trafikändamål. En utbyggnad av Söderleden har länge varit en utgångspunkt i den kommunala planeringen för att kunna hantera den ökade trafikbelastningen och för att kunna utveckla kollektivtrafiken. I berört område finns inga riksintresseområden som omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser enligt kap 4 i miljöbalken. Vägprojektet bedöms sammantaget vara förenligt med hushållningsbestämmelserna. 54

55 8.3. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om viss lägsta miljökvalitet för mark, vatten, luft eller miljön i övrigt inom ett geografiskt område. Det aktuella projektet berör miljökvalitetsnormer för vattenförekomster och utomhusluft Vattenförekomster Vattenmyndigheten beslutar om miljökvalitetsnormer för alla vattenförekomster inom Västerhavets vattendistrikt. Miljökvalitetsnormerna anger den miljökvalitet som ska uppnås i vattenförekomsterna och vid vilken tidpunkt den senast ska vara uppfylld. Grundvatten Enligt fastställda miljökvalitetsnormer (2009) för grundvattenförekomsten Frölunda är både kvantitativ status och kemisk status god. I Vattenmyndighetens senaste förslag till nya miljökvalitetsnormer görs samma bedömning. Enligt utförd riskbedömning framgår att risken för påverkan från mänskliga aktiviteter är stor. Vattenkvaliteten riskerar därmed att ej uppnå god status Väg och tätort bedöms utgöra de största påverkanskällorna. Som osäkerhet anges att det saknas undersökningar av grundvattnets kemi. På den aktuella sträckan förekommer grundvattnet i en sluten, undre akvifär överlagrad av lera med stor mäktighet, vilket innebär en mycket liten risk för påverkan. Den ökade trafiksäkerheten på vägen bedöms ytterligare bidra till en minskad risk för påverkan på grundvattenförekomsten. Vägprojektet bedöms bidra till att miljökvalitetsnormerna för grundvattenförekomsten kan uppnås. Figur Översiktsbild över tillrinningsområde för grundvattenförekomsten Frölunda. Den cerise linjen visar Stora ån inom Göteborgs kommun. Underlag kommer från Länsstyrelsen Infokarttjänst. Stora ån Enligt nytt förslag till miljökvalitetsnormer omfattas Stora ån på den delsträcka som rinner inom Göteborgs stad, dvs. nedströms aktuellt vägprojekt. Den ekologiska statusen för vattendraget bedöms till måttlig vilket till största del beror på rådande problem med övergödning samt hydromorfologiska förändringar genom fysisk påverkan. Stora delar av 55

56 strandzonen längs Stora ån är påverkad på grund av exploatering. Det förekommer även vandringshinder/barriärer för vandrande fisk. Problem med övergödning och syrefattiga förhållanden beror av en hård belastning av näringsämnen, vilket främst kommer från jordbruk och enskilda avlopp. Vattenförekomsten har tidsfrist till 2021 för att nå kvalitetskravet om god ekologisk status. Skälet till detta är att åtgärderna kräver omfattande utredningar, ekonomiska investeringar och/eller tillståndsprocesser vilket bedöms vara resurskrävande. Den kemiska statusen i ån uppgår till ej god status med avseende på kvicksilver. Halterna i fisk överskrider EUs gränsvärde. Den troligtvis största källan är historiska utsläpp av kvicksilver, som via atmosfärisk deposition har lagrats in i omgivande mark och nu läcker kontinuerligt till ytvattnet och ackumuleras i fiskar. På grund av att den största källan är atmosfärisk deposition går det inte att avgöra inom vilken tid det är möjligt att minska halterna under EUs gränsvärde i fisk. Ingen tidsram att nå kvalitetskravet om god kemisk status är därför satt. För att undvika påverkan på Stora åns vattenkvalitet kommer särskilda skydds- och försiktighetsåtgärder att vidtas under byggtiden. Vägprojektet bedöms inte motverka att miljökvalitetsnormerna för Stora ån kan uppnås Utomhusluft Miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft gäller i hela landet. Normerna reglerar i dagsläget halterna av kvävedioxid/kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar (PM10, PM2,5), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. Enligt sammanställt mätresultat för år 2013 kan konstateras att inga miljökvalitetsnormer har överskridits vid Mölndals mätstation gällande på kvävedioxid, svaveldioxid och ozon (Miljöförvaltningen, 2013). Mätstationen är dock placerad ca 1 km norr om Åbromotet och kan endast ge en indikation om luftkvaliteten kring Söderleden. Luftkvaliteten är dock ett stort problem i Göteborgsområdet generellt då miljökvalitetsnormer för kvävedioxid på många håll överskrids. Det senaste gällande åtgärdsprogram för MKN för kvävedioxid i Göteborgsregionen fastställdes av Länsstyrelsen år En förnyelse av detta ska arbetats fram under det kommande året. Göteborgs stad har också arbetet med åtgärdprogram. Där finns bland annat trängselskatt, utbyggnaden av kollektivtrafiknätet samt ett utökat och förbättrat cykelnät som tre omnämnda tre sätt som Göteborg satsar på för att minska antalet bilresor inom centrala Göteborg. Aktuell breddning av Söderleden bedöms inte medföra att gränsvärden för miljökvalitetsnormer för utomhusluft överskrids. 56

57 9. Markanspråk och pågående markanvändning Vägområdet för allmän väg i vägplanen omfattar förutom själva vägen utrymme för de väganordningar som redovisas i kapitel 5. Dessutom ingår i vägområdet en kantremsa på 0.5 meter på båda sidor om vägen. Kantremsan behövs för att underlätta framtida drift och underhåll. På plankartorna framgår nytt vägområde. Det är det tillkommande vägområdet som är angivet i fastighetsförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför det befintliga vägområdet för allmän väg. Breddningen av väg E6.20, Söderleden sker till största del inom befintligt vägområde. Den nya mark som tas i anspråk består till största del av gräsytor. Vägområde för allmän väg Vägområdet för allmän väg i föreliggande plan omfattar vägen och dess sidoområden enligt de principer som redovisas i avsnitt Typsektioner. På planritningen framgår det nuvarande vägområdet och det framtida vägområdet. Det är det tillkommande vägområdet som är angivet i fastighetsförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför det nuvarande vägområdet för allmän väg. Vägområde för allmän väg kan antingen vara med vägrätt eller med inskränkt vägrätt. Inskränkt vägrätt förekommer dock inte i denna vägplan. Nytt vägområde med vägrätt Vägrätt uppkommer genom att väghållningsmyndigheten tar i anspråk mark för väg med stöd av upprättad vägplan som beslutats genom fastställelseprövning. Vägrätten ger väghållningsmyndigheten rätt att nyttja den mark som behövs för vägen. Väghållningsmyndigheten får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över markens användning under den tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig alster och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken. Vägrätt upphör när vägen dras in. Bygget av vägen kan starta när vägrätt erhållits och innan ekonomisk uppgörelse har träffats gällande intrång och annan skada. Värdetidpunkten för intrånget utgör den dag marken togs i anspråk. Slutlig ersättning uppräknas från dagen för ianspråktagandet med ränta och index tills betalning sker. Eventuella tvister om ersättningen avgörs i domstol. För att genomföra anläggningen av additionskörfälten enligt denna vägplan behöver befintligt vägområde utökas med ca m 2, se plankartor 100T T0203. Av dessa utgörs merparten av impedimentytor i form av grässlänter. Område med tillfällig nyttjanderätt Tillfällig nyttjanderätt ska gälla under byggnadstiden och kan erhållas genom fastställd vägplan eller genom sakägarnas frivilliga medverkan. I vägplanen föreslås att Trafikverket under 20 månader från att entreprenaden startar tillfälligt får nyttjanderätt till markområden för upplag, arbetsvägar och arbetsytor. Markområdena redovisas på plankarta och omfattar drygt m 2. Storleken på föreslagna markytor motiveras av att trafiksäkerheten och framkomligheten på Söderleden måste säkerställas under byggtiden. De områden som tillfälligt nyttjas under byggtiden kommer att återställas i samråd med fastighetsägaren. 57

58 10. Fortsatt arbete Efter det att vägplanen har fastställts och vunnit laga kraft är avsikten att handla upp och genomföra projektet i form av en totalentreprenad. En bygghandling tas då fram där det specificeras mer i detalj hur vägen ska utformas genom bl. a. tekniska beskrivningar med ritningar och krav på hur projektet ska byggas. Vidare ska säkerställas att erforderliga tillstånd enligt miljöbalken som är nödvändiga för ett regelrätt genomförande finns framme Dispenser, tillstånd och anmälningar Anmälan för vattenverksamhet De arbeten som planeras i Stora ån med biflöden i form av ombyggnad av bro samt förlängning av befintliga trummor är att beteckna som vattenverksamhet enligt miljöbalkens 11 kap. Figur nedan visar aktuella platser där arbeten i vatten kommer att genomföras. Lillån - vägtrumma Stora ån - bro Lilla Balltorpsbäcken - vägtrumma Figur Platser där arbeten i vatten blir aktuella Anmälan enligt 9 kap Miljöbalken Återanvändning av förorenade vägdikesmassor kräver en anmälan och godkännande av tillsynsmyndigheten, i detta fall Miljöförvaltningen i Mölndals stad Kontroll och uppföljning Miljökontroll och miljöuppföljning syftar till att säkerställa att vägutbyggnaden görs med miljöhänsyn och enligt de intentioner och beslut som framkommit under tidigare skeden. Miljökontrollen sker inom ramen för ordinarie kontroll under byggskedet eller genom särskild kontroll i enlighet med miljökontroll- och miljöuppföljningsprogrammet och syftar även till att upptäcka brister och hot så tidigt som möjligt under byggtiden för att snabbt kunna avhjälpa dem. Uppföljningen kan innebära undersökningar med mera som genomförs efter att åtgärderna är färdigställda för att kontrollera deras funktion. Vid upprättande av kommande bygghandlingar ska Trafikverkets generella och objektspecifika miljökrav följas. Trafikverket har som verksamhetsutövare ett ansvar enligt miljöbalken att följa upp och utföra egenkontroll av pågående och utförda projekt. Även entreprenören är ålagd motsvarande krav, bland annat ska en särskild miljöplan upprättas som beskriver hur miljökraven uppfylls under byggtiden. Entreprenören ska även bedriva ett systematiskt miljöarbete inom sin organisation. 58

59 Miljöarbetet ska vara en stående punkt på dagordningen vid plats- och byggmöten. Miljökraven kontrolleras löpande av byggledaren eller miljöbyggledaren om sådan är utsedd inom projektets organisation. Under arbetet med miljöbeskrivningen har följande punkter bedömts som viktiga att kontrollera under byggskedet: Planering och kontroll av arbeten i vatten. Kontroll att arbeten sker inom fastställt vägområde samt område för tillfällig nyttjanderätt. Provtagning av Stora åns sediment ska genomföras när åfåran är torrlagd. Om föroreningar påträffas kommer särskilda åtgärder att vidtas så att spridning till omgivningen inte sker. Någon särskild uppföljning av specifika konsekvenser eller föreslagna åtgärder har inte bedömts nödvändig. Andra krav på kontroll och uppföljning, än de som här anges, kan komma att krävas i samband med de anmälningar som kommer att sökas för projektet. 59

60 11. Genomförande och finansiering Formell hantering Från den 1 januari 2013 gäller ny lagstiftning för planläggning av vägar och järnvägar. Vägplanering regleras i väglagen och miljöbalken. Avsikten med lagändringarna är bland annat att få en mer tidseffektiv och sammanhållen process med bibehållen kvalitet. De tidigare tre skedena förstudie, vägutredning och arbetsplan har ersatts av begreppet vägplan. Vägplanen inbegriper fyra statusbenämningar (se figur ) och stor vikt läggs vid att samråd sker löpande genom hela planläggningsprocessen. En förutsättning för vägplanering är att den samordnas med den kommunala planeringen i översikts- och detaljplaner, samt med plan- och bygglagen. Figur Planeringsprocess för vägplaner. Stjärnan betecknar var i processen projektet befinner sig. Projektet med att utreda kapacitetshöjande åtgärder för Söder-/Västerleden E6.20 påbörjades enligt den gamla planprocessen, där en förstudie togs fram. Framtagandet av denna vägplan följer emellertid den nya planläggningsprocessen. Eftersom länsstyrelsen har bedömt att aktuell åtgärd inte innebär betydande miljöpåverkan, innebär det att endast en miljöbeskrivning, och ingen formell miljökonsekvensbeskrivning (MKB), behöver upprättas (se kapitel 3 Miljöbeskrivning). Föreliggande vägplan granskningshandling möjliggörs nu för granskning. Detta ger allmänheten möjlighet att studera förslaget och komma in med skriftliga synpunkter. Efter granskningstiden sammanställs och besvaras inkomna yttranden och synpunkter i ett granskningsutlåtande. Om revideringar görs efter granskningstiden kommer dessa att kommuniceras med berörda sakägare. Vid större revideringar krävs ett nytt granskningsförfarande. 60