Resursintyg- se mall.

Transkript

1 Projekttitel: Ankomstsätt till akutmottagningen- en nationell punktprevalensstudie Ansökan avser (gäller även vid begäran om rådgivande yttrande): Forskning där flera forskningshuvudmän deltar Rådgivande yttrande: Nej 1:1 Forskningshuvudman Region Östergötland/Akutkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping Akutkliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Mfl. 1:2 Behörig företrädare för forskningshuvudmannen Anna Gunnarsson Verksamhetschef/Överläkare Akutkliniken, Universitetssjukhuset i Linko ping, 58185, Linko ping 1:3 Forskare som är huvudansvarig för genomförandet av projektet (kontaktperson) Daniel Wilhelms Forskningschef Akutkliniken US/ Adj. Universitetslektor IMH/Läfo, Linköpings Universitet Akutkliniken, Universitetssjukhuset, Linköping daniel.wilhelms@liu.se 1:4 Andra medverkande Lisa Kurland, Professor/Överläkare, Akutkliniken, Universitetssjukhuset i Örebro 1:5 Redovisa tillgång till nödvändiga resurser under projektets genomförande Resursintyg- se mall. 1:6 Ansökan/anmälan till andra myndigheter i vissa fall: ej tillämpligt 2:1 Sammanfattande beskrivning av forskningsprojektet Allt fler patienter söker sig till landets akutmottagningar och ett liknande mönster ses även internationellt. Följderna är ökade och ibland orimliga väntetider, försämrad arbetsmiljö och farhågor om att patientsäkerheten äventyras. Orsakerna till den ökade belastningen på akutmottagningar är dåligt kända, men såväl förändrad demografi, som skiftande attityder i samhället har anförts som möjliga orsaker. En utbredd uppfattning är att allt fler patienter söker sig spontant till akutmottagningarna, utan föregående vårdkontakt. En nyligen genomförd svensk undersökning har dock visat att ungefär 80% av alla patienter som kommer till en större svensk akutmottagning (Örebro) hade varit i kontakt med sjukvården före besöket på akutmottagningen. Ambulans borträknat, var hänvisning från 1177 (sjukvårdsrådgivningen) den vanligaste orsaken till att patienter kom till akutmottagningen. Resultaten från Örebro tyder sammantaget på att en stor del av besöken på landets akutmottagningar faktiskt initieras av sjukvården själv, snarare än av patienterna. Syftet med detta projekt är att undersöka om samma mönster gäller för landet i stort. Om så är fallet, skulle det innebära att delar av förklaringen till den ökande belastningen på landets akutmottagningar står att finna inom sjukvårdsorganisationen.

2 Eftersom information om orsakerna till att patienter söker akutsjukvård torde vara av stort värde inte bara för forskning, utan även för resursfördelning och planering av sjukvårdsorganisationerna, vore det sannolikt värdefullt att följa ankomstsätt till landets akutmottagningar. Emellertid befinner sig kvalitetsregistret för svensk akutsjukvård (SVAR) ännu i ett tidigt skede av utbyggnad, vilket gör att heltäckande data för landet inte kan erhållas på annat sätt än riktad insamling på varje enskild akutmottagning. Syftet med detta projekt är att göra en sådan insamling omfattande så många av landets akutmottagningar som möjligt under ett dygn, som planeras till våren Exakt datum kommer specificeras när alla akutmottagningar meddelat deltagande, men planeras till första halvåret Om deltagandet faller väl ut, önskar vi får möjlighet att upprepa undersökningen upp till 2 gånger per år under perioden 2018 till och med Inför varje ny mätning skulle i sådana fall ett förnyat godkännande inhämtas från de delaktiga klinikernas verksamhetschefer. Förutom att ge information om kontaktvägar till sjukvården, önskar vi även undersöka hur kontaktväg korrelerar med medicinsk sökorsak, medicinsk prioritering och graden av inläggning. 2:2 Vilken/vilka vetenskaplig (a) frågeställning (ar) ligger till grund för projektets utformning? Primär frågeställning Hur är sökvägarna till landets akutmottagningar fördelade under ett dygn år 2018 (och ev ). Sekundära frågeställningar Hur korrelerar inläggningsfrekvens med sökväg? Hur korrelerar initial medicinsk prioritering (triagefärg) med sökväg? Hur korrelerar sökväg med sökorsak? Hur ser sökvägarna ut för olika åldersgrupper? 2:4 Redogör översiktligt för undersökningsprocedur, datainsamling och datas karaktär Data kommer samlas in under ett dygn, från och med kl. 00:00:00 till och med kl. 23:59:59. Eftersom ett gemensamt IT-system eller register saknas för den svenska akutsjukvården, kommer källdata dokumenteras på arbetsblad (se bilaga). Detta arbetsblad kommer utgöra källdata och innehåller patientdata, ankomststätt och deltagande klinik. Kompletterande uppgifter rörande basal demografi (kön, ålder) medicinsk prioritering, sökorsak och ev. inläggning kommer att inhämtas i efterhand från akutmottagningarnas administrativa system (allmänt känt som akutliggare, tillgängligt i den elektroniska patientjournalen på samtliga akutmottagningar). Saknade datapunkter rörande ankomstsätt kommer också i görligaste mån kompletteras med hjälp av tillgängliga administrativa system. Alla arbetsblad kommer förses med löpnummer som upprättas enligt ankomstordning samt en kod för respektive akutmottagning (exempelvis LIN01 för patient nr. 1 i Linköping). En

3 kodnyckel kommer upprättas på varje deltagande enhet. Patientkoden kommer att användas för all fortsatt hantering av data centralt och det är endast de enskilda deltagande enheterna som kommer kunna identifiera registrerade patienter. Data rapporteras av varje deltagande enhet till studieledningen inom 30 dagar. Varje deltagande enhet kommer åläggas att arkivera källdata och kodnyckel. För att säkerställa logistiken kring datainsamling, kommer deltagande forskare i samråd med verksamhetscheferna på de deltagande akutmottagningarna tillse att personalen som arbetar med patientregistrering under det aktuella dygnet har erhållit träning i studiens upplägg och hur dokumentationen ska skötas. Detta kommer specifikt uppnås genom att en arbetsgrupp bestående av 5-7 personer från forskningsnätverket inom svensk förening för akutsjukvård (SWESEM) delar upp landets akutmottagningar i ett antal kluster. Varje person från denna arbetsgrupp kommer sedan fungera som primär kontaktperson för ett kluster av akutmottagningar och utgöra den direkta länken till den centrala studieledningen. Den centrala studieledningen kommer i sin tur tillse att arbetsgruppen får tillbörlig träning i studiens upplägg och syfte. Utöver inläsning av protokoll, kommer detta ske genom web-baserade seminarier inför studiestart. 2:6 Dokumentation, dataskydd och arkivering Analoga (på papper) data (arbetsblad) samlas och förvaras i enlighet med de deltagande enheternas rutiner för förvaring av forskningsmaterial. Digital sammanställning av samtliga data kommer genomföras av studieledningen utifrån underlag som lämnas av de deltagande enheterna. Som anges ovan, kommer inga personuppgifter att rapporteras centralt, utan kodnummer kommer användas. Studieledningen kommer förvara digitala data på en server, skyddad enligt gällande industristandard (Amazon AWS, ssl-skyddade privata nycklar med 2048 bitars kryptering eller motsvarande). I backupsyfte kommer data också förvaras på en mobil hårddisk, krypterad enligt gällande industristandard (AES-XTS eller motsvarande) och inlåst i säkerhetsskåp vid akutkliniken i Linköping. Efter studiens slut kommer materialet arkiveras vid Regionarkivet i Östergötland i enlighet med arkivlagen. 2:7 Redogör för tidigare erfarenheter (egna och/eller andras) av den använda proceduren, tekniken eller behandlingen En liknande studie är genomförd vid akutkliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro (Helmrot, K. & Ziegler, B., Läkartidningen, 2016). Man såg i samband med denna studie inga större praktiska problem, men det är naturligtvis förväntat att svårigheterna i det praktiska genomförandet kommer öka med ett så stort antal kliniker inblandade. Vi hoppas dock kunna hantera detta på ett effektivt sätt genom att utnyttja det välfungerande nätverk av verksamhetschefer och forskningsföreträdare som finns inom svensk förening för akutsjukvård (SWESEM). Vi har inom SWESEMs forskningsnätverk i dagsläget personlig kännedom om alla forskningsföreträdare och i stort sett alla verksamhetschefer vid landets akutmottagningar. Utöver detta, kommer vi tillse att alla led i studieorganisationen får tillbörlig träning. Vi kommer komplettera detta med en websida med studieinformation, samt ha personal från studieledningen tillgänglig per telefon under hela studiedygnet. Om upprepade mätningar genomförs, kommer vi utifrån erfarenheterna från den första mätningen komma att anpassa informationsinsatserna. 3:1 Hur görs urvalet av forskningspersoner?

4 Personerna väljs baserat på tidpunkten de söker akutsjukvård. Samtliga patienter som söker från och med kl. 00:00:00 till och med kl. 23:59:59 kommer att inkluderas under det aktuella studiedygnet.. 3:2 Ange relationen mellan forskare/försöksledare och forskningspersonerna Ingen. Försöksledaren kommer endast ha kännedom om försökspersonerna via kodad data. 3:3 Redogör för det statistiska underlaget för studiepopulationens (-ernas)/ undersökningsmaterialets (-ens) storlek Målet är att studiepopulationen ska omfatta samtliga patienter som söker landets akutmottagningar under ett dygn. Det hade självfallet varit önskvärt med en betydligt längre studieperiod, men i avsaknad av bra tekniska lösningar för att automatiskt inhämta denna data på nationell nivå, är vår bedömning att detta är en realistisk omfattning för en första studie. Om deltagandet blir högt och data bedöms ha tillräcklig kvalitet, planerar vi att upprepa undersökningen upp till två gånger per år under ovan angiven period för att på så sätt få en bättre bild av förändringar över tid. 3:4 Kan forskningspersonerna komma att inkluderas i flera studier samtidigt eller i nära anslutning till denna? I så fall, vilken typ av forskning? Från studieledningens sida är detta inte planerat, men patienter vars uppgifter registreras kan givetvis komma att tillfrågas om eventuella lokala forskningsprojekt med annat syfte än detta. Vi bedömer dock inte att detta är ett problem, eftersom studien inte innehåller någon intervention eller i övrigt inverkar på den sjukvård som patienterna erbjuds. 3:5 Vilket försäkringsskydd finns för de forskningspersoner som deltar i projektet? Sjukvårdens sedvanliga försäkringsskydd omfattar även deltagarna. 3:6 Vilken ekonomisk ersättning eller andra förmåner utgår till de forskningspersoner som deltar i projektet och när betalas ersättningen ut? Ingen. 4:1 Proceduren för och innehållet i den information som lämnas då forskningspersoner tillfrågas om deltagande Vi planerar att samla in data utan att inhämta individuellt samtycke från samtliga patienter. Information kommer anslås på plakat och i form av informationsblad på de akutmottagningar som deltar. Personalens deltagande är frivilligt och verksamhetscheferna för de deltagande akutklinikerna åtar sig att ej förordna datainsamling till någon i personalen som ej önskar delta. 4:2 Hur och från vem inhämtas samtycke? Inget samtycke kommer inhämtas, då vi bedömer att de uppgifter vi kommer sammanställa inte är till något men för patienten. 5:1 Redogör för alla risker som deltagandet kan medföra Patienternas vård kommer troligen inte att påverkas av studien då registreringen i första hand kommer skötas av administrativ personal som ej är inblandad i det medicinska

5 omhändertagandet av patienten. Om en intressekonflikt trots detta uppstår, ska det kliniska omhändertagandet av patienten alltid prioriteras. Då den största delen av informationen ändå går att sammanställa i efterhand via administrativa system, bedömer vi därmed att det inte kommer föreligga någon ökad risk för patienterna i och med denna studies genomförande. Eftersom data kommer sammanställas och redovisas på gruppnivå, är det inte heller sannolikt att enskilda patienter skulle lida något men av att ingå i studien. Baserat på de mycket enkla uppgifter om ankomstsätt, sökorsak, medicinsk prioritering etc. som vi kommer sammanställa, bedöms det som osannolikt att någon person skulle kunna identifieras i materialet. Vi har omfattande erfarenhet av insamling av liknande data i det vår ordinarie verksamhet, då vi varje år har ett 10-tal studenter som genomför examensarbeten med datainsamling av liknandeslag på kliniken och vi hittills sett att detta skett utan några som helst men för patientarbetet. Erfarenheterna från Örebro är likartade. Vi känner oss därför mycket trygga med att detta inte kommer gå ut över patienternas omhändertagande, även om det nu sker i form av en vetenskaplig studie. 5:2 Redogör för möjlig nytta för de forskningspersoner som ingår i projektet (gäller särskilt behandlingsforskning) På individnivå finns inga direkta fördelar, men vi bedömer att ökade kunskaper om orsakerna till att patienter söker akutsjukvård kan vara till stor nytta för effektivare planering och resursfördelning inom sjukvården. Detta tror vi på sikt kan gagna alla medborgare som har behov av akut medicinsk hjälp. 5:3 Identifiera och precisera om eventuella etiska problem (fördelar/nackdelar) kan uppstå i ett vidare perspektiv genom projektet Data från det aktuella projektet kommer enbart ge bilden av hur det ser ut inom svensk akutsjukvård under ett dygn och det kommer vara omöjligt att säkert säga hur det ser ut över tid. Detta kommer vi vara mycket noggranna med att kommentera när vi rapporterar data. Om undersökningen visar sig praktiskt genomförbar, önskar vi också utvidga materialet med fler mätningar enligt ovan. Vid vetenskaplig rapportering kommer vi även vara tydliga med att data som insamlas i denna studie i första hand är endast kan bidra till en ögonblicksbild, och att det främsta syftet är att skapa en grund för formulering av framtida forskningsfrågor. Som alltid, finns det dock en risk att medial rapportering kring projektet kommer att dra alltför långtgående slutsatser. Denna risk tror vi är relativt hög i detta fall, eftersom frågor om resursfördelning och arbetssätt inom sjukvården är ett kontroversiellt område i samhällsdebatten. Vi tror dock att detta potentiella problem går att hantera genom en stor tydlighet i den externa kommunikationen kring projektet. 6:1 Hur garanteras forskningshuvudmannen och medverkande forskare tillgång till data (anges vid t.ex. uppdragsforskning) och vem ansvarar för databearbetning och rapportskrivning? Ej relevant 6:2 Hur kommer resultaten att göras offentligt tillgängliga? Kommer studien att insändas för publicering i tidskrift eller publiceras på annat sätt? Målet är att resultaten ska publiceras som en eller flera studier i relevant vetenskaplig tidskrift. Resultaten kan också komma att ingå i projekt som ingår i en forskarutbildning och genom detta

6 publiceras hos det aktuella universitet. Vidare kan data komma att presenteras vid nationella och internationella forskningsmöten. 6:3 På vilket sätt garanteras forskningspersonernas rätt till integritet när materialet offentliggörs/publiceras? All data kommer att vara anonymiserad med hjälp av kodnummer (enligt beskrivning ovan) vid den centrala sammanställningen och resultat kommer bara redovisas på aggregerad gruppnivå. I kombination med att vi främst kommer använda administrativa data som inte är kopplade till patienternas specifika sjukdomstillstånd, torde risken för integritetskränkning vara mycket begränsad. 7:1 Vid uppdragsforskning Ej tillämpligt. 7:2 Redovisa eventuella ekonomiska överenskommelser med uppdragsgivare eller andra finansiärer (namn, belopp) Ej tillämpligt. 7:3 Redovisa forskningshuvudmannens, huvudansvarig forskares och medverkande forskares egna intressen