SLUTUTVÄRDERING FÖR ARBETE MOT UTANFÖRSKAP (FAMU)

Transkript

1 Avsedd för Arbetsmarknadsförvaltningen Stockholm stad Jobbtorg Stockholm Kista centrum Dokumenttyp Slututvärdering Datum Maj 2013 SLUTUTVÄRDERING FÖR ARBETE MOT UTANFÖRSKAP (FAMU)

2 SLUTUTVÄRDERING FÖR ARBETE MOT UTANFÖRSKAP (FAMU) Revidering 03 Datum 2013/05/27 Utfört av Nina Olsson och Sofia Pettersson Kontrollerad Olov Wolf-Watz av Godkänd av Beskrivning Slututvärdering av FAMU för arbete mot utanförskap Ramböll Krukmakargatan 21 Box SE Stockholm T +46 (0) F +46 (0)

3 FÖR ARBETE MOT UTANFÖRSKAP (FAMU) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Rambölls uppdrag Slututvärderingens inriktning och datainsamling Utgångspunkter för utvärderingen Rapporterns disposition 3 2. Rambölls iakttagelser FAMU uppfyller kvantifierbara målsättningar i projektansökan FAMU har testat många insatser under projektperioden FAMU har reviderat, förkastat och inkluderat nya insatser under projektets gång FAMU:s insatser riktade mot aspiranter FAMU:s insatser för att vidareutveckla Jobbtorgs arbetssätt och samarbeten Sammanfattande bedömning Förklaringsfaktorer FAMU:s design och syfte Jobbtorgsorganisationens förväntan Projektgruppens förutsättningar Slutsatser Rekommendationer 17

4 1. INLEDNING I denna rapport redovisas Ramböll Managements (härefter Ramböll) slututvärdering av projektet För Arbete Mot Utanförskap (härefter FAMU). FAMU är ett utvecklingsprojekt för långtidsarbetslösa på Jobbtorg Stockholm i Kista. Det medfinansieras av Europeiska Socialfonden och pågår under perioden Projektägare är Arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholms stad. Projektet har genomförts på Jobbtorg Stockholm Kista. Den här slututvärderingen avslutar Rambölls uppdrag att agera lärande utvärderare av verksamheten. Rambölls hela uppdrag beskrivs närmare i kommande avsnitt. 1.1 Rambölls uppdrag Ramböll anlitades år 2010 av dåvarande Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholms stad för att genomföra en lärande utvärdering av projektet FAMU. Rambölls uppdrag som lärande utvärderare har i fem nedslag under perioden september juni 2013 enligt följande: Förberedelsefas (höst 2010) Nulägesanalys (vinter 2010/2011) Löpande nedslag (höst 2011) Halvtidsutvärdering (vår 2012) Löpande nedslag (höst 2012) Slututvärdering (vår 2013) Syftet med detta upplägg har varit att möjliggöra kontinuerlig uppföljning med återkoppling till projektet gällande hur verksamhetens utveckling förhåller sig till uppsatta målsättningar samt att återkommande ge råd och rekommendationer till projektet i dess fortsatta arbete. Slututvärderingen syftar till att göra en samlad värdering av FAMU:s resultat i relation till projektets målsättningar. Den förklarar också de uppnådda resultaten och ger rekommendationer för Jobbtorg Stockholm och Arbetsmarknadsförvaltningens framtida arbete med utvecklingsprojekt. I nästa avsnitt beskrivs mer detaljerat slututvärderingens inriktning och utförd datainsamling för detta. 1.2 Slututvärderingens inriktning och datainsamling Inriktningen för slututvärderingen beslutades i dialog med projektet. Slututvärderingen ska analysera, värdera och förklara uppnådda resultat till följd av FAMU kopplat till områdena: Arbetssätt, insatser och metoder som bidrar till Jobbtorg Stockholm Kistas förutsättningar att arbeta med en sammanhållen planeringskedja Arbetssätt, insatser och metoder som bidrar till aspiranters förutsättningar att komma vidare (på lång sikt till praktik/arbete/studier) Utvärderingen besvarar följande övergripande frågeställningar: På vilket sätt bidrar FAMU till en hållbar planering för långtidsarbetslösa? På vilket sätt bidrar FAMU till verkningsfulla insatser för långtidsarbetslösa? Uppnår FAMU förväntade resultat och målsättningar? Vad förklarar resultaten?

5 Samarbetsutveckling med fokus på målgrupp 2 Metodutveckling med fokus på målgrupp 1 För att besvara frågeställningarna ovan har Ramböll samlat in och analyserat material på följande vis: Metod Aktör Antal Intervjuer Projektledning 1 Projektgrupp 4 Avdelningschef på Arbetsmarknadsförvaltningen 1 Styrgruppsordförande 1 Styrgruppsrepresentanter 2 Arbetsförmedlingen 1 Gruppintervjuer Personal på Jobbtorg Kista 1 gruppintervju (3 personer) Chefer på Jobbtorg Kista 1 gruppintervju (5 personer) Personal på stadsdelsförvaltningen Rinkeby-Kista och 1 gruppintervju (4 personer) Spånga-Tensta Dokumentstudier Intern projektstatistik inklusive deltagarstatistik och - enkätunderlag Skrivbordsstudie av tidigare nedslag inklusive - intervjuer, enkätresultat, dokumentstudier Projektdokumentation i form av presentationer, minnesanteckningar, nyhetsbrev - Det insamlade materialet har diskuterats och bearbetats vid interna analysmöten. Resultatet av analysen redovisas i denna rapport. 1.3 Utgångspunkter för utvärderingen Som bottenplatta för Rambölls bedömningsgrund finns den förändringsteori som framarbetades i september 2010 när projektet precis hade påbörjats och projekt- och styrgrupp var nytillträdda Den återges i figuren nedan: Figur 1 FAMUs förändringsteori Aktivitet Utfall Resultat Effekter FAMU genomför insatser för målgrupp 1 Deltagare rekryteras av coacher och metodutvecklare Deltagare genomgår fördjupade intervjuer som genomförs av coacher JT /handläggare SDF /hälsopedagoger Deltagare deltar i befintliga aktiviteter i JTs och Afs ordinarie utbud Deltagare deltar i nyutvecklade aktiviteter (hälsa/svensk kommunikation) Deltagare ges möjlighet till konsultation med imam (ej kontinuerlig aktivitet) Deltagare följs upp av coacher med hjälp av metodutvecklare och OCNmetoden FAMU utvecklar samarbetssätt för målgrupp 2 FAMU utarbetar och sprider rutiner för anvisning till insatser, genomförande av fördjupad intervju, uppföljning av aktiviteter och deltagare FAMU informerar fortlöpande om projektets arbetssätt till berörda på AF, JT och SDF FAMU utbildar JT, AF och SDF gällande OCN Metodutvecklare ger kontinuerligt stöd till JTs coacher och SDF/AF handläggare FAMU har kontinuerlig uppföljning och återföring av projektets resultat FAMU tar fram och förmedlar kunskap om behov, luckor och överlappningar i samverkan kring målgrupp deltagare medverkar i FAMU Deltagare deltar i befintliga och kompletterande insatser som motsvarar deras behov och ökar deras anställningsbarhet Deltagares kompetenser inventeras och dokumenteras fortlöpande AF, JT och SDF använder FAMU:s arbetssätt (de samverkar kring FAMU:s kedja av insatser) AF, JF och SDF deltar i informationsmöten, stödaktiviteter och utbildningar som FAMU arrangerar AF, JT, SDF använder ett gemensamt kvalitetssäkringssystem (OCN) AF, JT och SDF har kunskap om möjliga samarbetsförbättringar rörande målgrupp 1 Deltagare har bättre förutsättningar att erhålla och behålla ett arbete/övergå till studier genom: Förbättrad kommunikation på svenska Ökade kompetenser Förbättrat hälsotillstånd Ökad medvetenhet om sina egna resurser (bättre självkänsla) Ökad motivation och upplevelse av egenmakt Bättre orientering avseende möjligheter som står till buds Ökad förmåga att omsätta sina resurser till arbetsmarknadens behov AF, JT och SDF har en gemensam målbild för FAMU AF, JT och SDF har en samsyn kring sina organisationers respektive roll i FAMUs kedja av insatser AF, JT och SDF ser en vinst med att tillämpa FAMUs arbetssätt AF, JT och SDF gör de förändringar som krävs för att förenkla samverkan kring målgrupp 1 Deltagare som fullföljer FAMU är självförsörjande genom arbete eller studier när de lämnar projektet Ett arbetssätt som skapar en hållbar kedja av insatser för individer i målgrupp 1 har utvecklats för JT, SDF och AF Metodutveckling Samarbetsutveckling Målgrupp 1: Deltagare i FAMU: personer i åldern år som tillhör Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta stadsdelsförvaltningar (SDF) och som varit arbetslösa i 1 år eller längre med uppehållstillstånd och bosättning i Sverige i sedan minst 3 år Målgrupp 2: Coacher på Jobbtorg samt handläggare på AF och SDF

6 Förändringsteorin är i vissa delar daterad varför Rambölls grund för värdering inte fullt ut tar utgångspunkt i intentionerna så som Förändringsteorin ovan beskriver dem. Övergripande handlar teorin om att bidra till att dels aspiranter rustas och stärks, men också att Jobbtorg Stockholm Kista, Arbetsförmedlingen Spånga Tensta och Rinkeby Kista och stadsdelsförvaltningen Spånga Tensta och Rinkeby Kista samarbetar kring FAMU:s kedja av insatser. Även kompletterande aktörer som tidigare Rekryteringsprogrammet (Jobbstart Stockholm). Intentioner och målsättningar gällande aspiranternas utveckling håller alltjämt, men i takt med att projektet har genomförts och tydliggjorts i konturerna, så har också Rambölls förståelse för FAMU:s intentioner gällande samarbetsutvecklingsspåret vidareutvecklats. Till skillnad från vad som framkommer i figuren ska FAMU inte ses som ett program av insatser som samverkansaktörer interagerar kring. Det övergripande målet gällande FAMU:s samverkansspår är istället att bidra till en hållbar planering för den enskilde aspiranten. I avsnitten nedan redovisas dessa två logiker, tillika Rambölls bedömningsgrunder, närmare FAMU:s bidrag till aspirantgruppens utveckling Logiken som underbygger deltagarspåret handlar om att FAMU ska utveckla konkreta insatser för den berörda aspirantgruppen på ett sätt som rustar och stärker dem i linje med målformuleringarna i förändringsteorin. Målgruppen för deltagarlogiken är de personer som är inskrivna på Jobbtorg Stockholm Kista och boende på Järvafältet i åldern år 1 som har varit arbetslösa i minst ett år med svenskt uppehållstillstånd i tre år eller längre. Målformuleringarna gällande aspirantgruppen tar utgångspunkt i en behovsinventering som genomfördes i förprojekteringen. Där konstateras att det finns en målgrupp som har särskilt svårt att få och behålla arbete och därför tenderar att bli kvar på jobbtorg. Jobbtorg saknar konkreta insatser som möter, stödjer och rustar aspiranterna utifrån deras behov FAMU:s bidrag till aspirantens hållbara planering Logiken som underbygger samverkansutvecklingsspåret handlar om att FAMU ska bidra till processerna på Jobbtorg Stockholm Kista och mellan Jobbtorg Stockholm Kista och andra aktörer. Jobbtorget i Kista ska vidareutveckla processer för att planera, följa upp och samarbeta kring aspirantens insatskedja. Målgruppen för logiken är personal på Jobbtorg och berörd personal som arbetar med FAMU:s aspirantgrupp på i synnerhet stadsdelsförvaltningarna. Arbetet har handlat om att vidareutveckla arbetssätt och samverkansstrukturer mellan Jobbtorg, stadsdelsförvaltning och Arbetsförmedling. Målformuleringen är att ett arbetssätt som skapar en hållbar kedja av insatser för individer tillhörande målgruppen ska ha utvecklats för Jobbtorg Stockholm Kista, stadsdelsförvaltningen och Arbetsförmedlingen. I förprojekteringens skrivningar framhålls att intentionen är att aspiranten ska få en sammanhållen kedja där det ska vara tydligt och känt för deltagarna varför de ska genomgå vilka insatser och vad målet med insatserna är. Ett behov som nämns är att effektivisera arbetet med deltagarna. FAMU:s avtryck i relation till de här två logikerna redovisas i avsnittet om iakttagelser. Det kapitlet avslutas med en samlad bedömning där iakttagelserna sätts i relation till de två logikerna ovan. 1.4 Rapporterns disposition Detta inledningskapitel 1 har beskrivit Rambölls uppdrag och slututvärderingens inriktning. I nästa kapitel 2 redovisas Rambölls iakttagelser utifrån genomförd datainsamling. I kapitel 3 redovisas de viktigaste faktorer som Ramböll ser förklarar resultaten. I kapitel 4 återges Rambölls slutsatser och rekommendationer. 1 Målgruppsdefinitionen har reviderats från år

7 2. RAMBÖLLS IAKTTAGELSER I detta kapitel redogörs för Rambölls iakttagelser utifrån genomförd datainsamling. Avsnitten redovisar Rambölls iakttagelse en i taget. Först redovisas deltagarstatistik följt av iakttagelser gällande hur FAMU har fungerat som metodutvecklare. Därefter följer avsnitt som redovisar resultat till följd av de insatser som har utvecklats. Baserat på redovisningen avslutas kapitlet med en samlad bedömning. 2.1 FAMU uppfyller kvantifierbara målsättningar i projektansökan Ramböll kan konstatera att FAMU per definition har levt upp till kvantifierbara målsättningar på deltagarnivå. Nedan redovisas kvantifierbara målsättningar i punktform där måluppfyllelsen är kommenterad: Minst 300 individer har deltagit i projektet. Sammanlagt har FAMU haft 862 deltagare. Minst 200 deltagare har deltagit i FAMU-specifika insatser. Hälsoaktivitet och riktad svenskundervisning har haft 198 personer respektive 79 personer. Minst 20 deltagare per år har genomgått kompetensutveckling som anordnats i samverkan mellan Svenska Bostäder och Rekryteringsprogrammet. Minst 30 procent av samtliga projektdeltagare har avslutats till egen försörjning vid projekttidens slut. 156 av 475 avslutade deltagare har avslutats till arbete eller studier vilket motsvarar 33 procent. 2 Statstiken är behäftad med osäkerheter vilket påverkar hur långtgående slutsatser som ska dras av redogörelsen ovan. För det första tar FAMU-aspiranter del av andra åtgärder på Jobbtorg som ska påverka återgång till arbete eller studier. För det andra så har aspiranter varit inskrivna i FAMU utan att ta del av insatser som är FAMU-specifika. För det tredje saknas det underlag som visar karaktären och långsiktigheten för de arbeten eller studier som aspiranter har avslutats till. Därtill menar Ramböll att dessa målsättningar är mindre relevanta att använda som grund för att förstå och värdera FAMU:s resultat och effekter. Ett mått på kvalitet och framgång i ett utvecklingsarbete likt FAMU är i Rambölls mening inte antalet utvecklade metoder eller antalet deltagare i dem. Inte heller med nödvändighet huruvida utvecklade insatser leder till arbete eller studier i den mån det inte är det direkta syftet med insatsen. Ett mål om självförsörjning är en bra indikator för en insatskedjas verkningskraft, men i ett utvecklingsarbete där enskilda insatser i en insatskedja ska utvecklas, testas förfinas och revideras menar Ramböll att det är viktigare att se till och mäta de resultat som insatserna direkt syftar att leda till. Det centrala är att insatserna leder till kvalitativa förändringar för målgruppen på ett önskvärt sätt, vare sig målgruppen är deltagande aspiranter eller personal i olika organisationer som arbetar med aspirantgruppen. Kvantifierbara resultat som därför bättre hade speglat FAMU handlar exempelvis om att/hur aspiranternas tid mellan insatser minskar, att/hur avhopp minskar, att/hur intresse och engagemang och motivation för att söka arbete ökar eller återremitteringar minskar etc. Utifrån ovan resonemang följer att FAMU:s målformuleringar på deltagarnivå inte har varit styrande för Rambölls slututvärdering. Istället har Ramböll i dialog med projektet enats om att fokusera på FAMU:s metodutvecklande ansats. Hur FAMU har lyckats i de avseendena redovisas i följande avsnitt. 2.2 FAMU har testat många insatser under projektperioden FAMU initierades av dåvarande Socialtjänst- och Arbetsmarknadsförvaltningen för att utveckla metoder och arbetssätt gentemot gruppen långtidsarbetslösa. Till följd av både budgetkrav och uppmuntran om att sjösätta utvecklingsprojekt med EU-medel fördes diskussioner inom Jobbtorg Stockholms ledningsgrupp. Det anordnades en workshop för jobbtorget i Kista där ett möjligt projektinnehåll diskuterades. Utifrån en genomförd förprojektering ansöktes om medel för ett genomförandeprojekt gällande att utveckla metoder för jobbtorget i Kista och arbetet gentemot 2 Samtliga deltagaruppgifter är hämtade från Jobbtorg Stockholms statistikprogram FLAI

8 målgruppen personer med utomeuropeisk bakgrund mellan år med uppehållstillstånd och bosättning i Sverige sedan minst tre år och som varit arbetslösa i 1 år eller längre. För arbetet anställdes; en projektledare en administratör/ informatör en ekonom tre metodutvecklare två hälsopedagoger en svensklärare en modersmålsstödjare (ett år in i projektet) Under årens lopp har även studie- och yrkesvägledare, en matchare och en CSR-inriktad matchare varit knutna till projektet. Projektet har också haft tillgång till matchare från Arbetsförmedlingen. Tillsammans har gruppen möjliggjort, initierat, testat och förfinat flera olika arbetssätt och insatser. Insatserna respektive arbetssätten redovisas i tabellen nedan. Tabellen tydliggör även huruvida insatsen primärt är en insats för aspirantgruppen eller ett arbetssätt för personal kring aspirantgruppen. Insats/arbetssätt specificerat Insats för aspirantgrupp Arbetssätt/samverkansmodell för personal Arbetslivsinriktad hälsa Riktad svenskundervisning Konsultation med imam Matchning (CSR, utökad matchning samt matchare från AF) () 3 Kurser på Rekryteringsprogrammet Studie och yrkesvägledare Arbetspsykolog via Arbetsförmedlingen Fördjupad kartläggning Kvalitetssäkring (inledningsvis med externt stöd) Hållbar förberedelse och uppföljning Pilotprojekt (samverkansmodell mellan jobbtorget i Kista och stadsdelsförvaltningarna Rinkeby-Kista, Spånga- Tensta) Utbildningar i motiverande intervju respektive Islam (med externt stöd) 3 Hade haft implikationer på arbetssättet för personal kring aspirantgruppen om verksamheten fortlöpt

9 Ramböll kan konstatera att FAMU har genomfört insatser som direkt har berört den berörda aspirantgruppen och personal som arbetar med aspirantgruppen. 2.3 FAMU har reviderat, förkastat och inkluderat nya insatser under projektets gång Ett arbete med att utveckla insatser innebär att våga revidera eller förkasta de insatser som visar sig tangera andra påminnande verksamheter eller visar sig vara icke ändamålsenliga. Rambölls ser flertalet exempel på detta under FAMU:s projekttid. FAMU har valt att inte implementera insatsen konsultation med imam utifrån kännedom om att den tillförde begränsat värde för coacher och aspiranter Insatsen syftade till att främja ömsesidig förståelse och diskussion mellan jobbtorgets personal och aspiranter som är troende muslimer kring huruvida islam kräver särskild hänsyn vid arbetssök eller val av praktik. Genom det externa konsultationsstödet har aspiranten fått möjlighet att diskutera med en imam förenligheten mellan arbete och religion. Det har även givits utbildningstillfällen för medarbetare från jobbtorget i Kista, stadsdelsförvaltningarna i Rinkeby-Tensta/Spånga-Kista samt Arbetsförmedlingen i syfte att öka kunskapen. Utbildningstillfällen har uppskattats av de coacher på Jobbtorg som Ramböll vidtalat. Det har bidragit till en ökad förståelse för coachen kring aspirantens kulturella kontext. Behovet av konsultation med imam har under projekttiden emellertid visat sig vara begränsat. I Rambölls intervjuer med coacher framkommer att coacher inte fullt ut använt sig av konsultation med imam som en insats. Anledningen är att det har varit svårt för coacherna att hitta situationer där konsultation med imam varit relevant. Coacherna vittnar om att aspiranterna själva inte alltid anser det värdefullt med konsultation med en okänd imam eftersom de vill ha råd av den imam som de går till regelbundet. Därtill ges uttryck för ett visst motstånd till insatsen. Motståndet tar utgångspunkt i en frågande inställning till varför islam och inte andra religioner ska vara representerat på jobbtorget. Mot bakgrund av detta ska FAMU inte implementera tjänsten konsultation med islam som en insats i ordinarie verksamhet. Det kommer dock att finnas möjlighet att använde det externa stödet och imamkonsultationer inom ramen för det som kvarstår av den upphandlade tjänsten. FAMU:s arbete med kvalitetssäkring fördes vidare till en Jobbtorgsövergripande arbetsgrupp Ett annat exempel är kvalitetssäkringsarbetet som inledningsvis genomfördes med hjälp av verktyget OCN. Med tiden anslöt sig FAMU till det verktyg för uppföljning som ett annat ESFfinansierat projekt, Etablering Stockholm, arbetat med. Tillsammans skulle den fördjupade intervjun och kvalitetssäkringsarbetet bidra till en systematik kring kartläggning och uppföljning av aspiranten. Kvalitetssäkrade verktyg utvecklades initialt inom Etablering Stockholm. Modulerna som utarbetats inom ramen för Etablering Stockholm visade sig dock inte passa FAMU:s målgrupp. Enligt projektgruppen var modulerna för svåra för FAMU-aspiranterna. Aktiviteterna låg på en för hög nivå och därmed blev det mindre relevant att kvalitetssäkra. I nuläget utvecklas därför ett reviderat kvalitetssäkringsverktyg där FAMU sitter med i arbetsgruppen för att bidra med sina erfarenheter av hur kvalitetssäkrade verktyg kan fungera för FAMU:s specifika målgrupp. FAMU identifierade behov att förtäta planeringen mellan hälsoinsatsen och nästa insats Sent in i projektprocessen identifierade FAMU ett utvecklingsbehov av att koppla på med matchning för deltagarna i de FAMU specifika insatserna. FAMU ansökte därför om utökning för en insats gällande utökad matchning. En matchare anställdes och fick till uppgift att arbeta intensivt med de aspiranter som medverkat i hälsoinsatsen och bedömdes befinna sig i den delen av insatskedjan där det är dags att ta steget mot arbetsmarknaden. Att aktiviteten utvecklades sent i kombination med att den anställda matcharen bytte tjänst gjorde att insatsen upphörde inom ramen för FAMU:s regi. FAMU framför alltjämt att det fortfarande finns ett behov av tät uppföljning och närvaro av personal som följer aspiranten hela vägen från start till mål. Omständigheter gjorde dock att detta inte blev möjligt inom ramen för FAMU.

10 FAMU undersöker möjligheterna att säkra en eftertraktad insats på Arbetsförmedlingen FAMU har också möjliggjort att aspiranter på ett enklare och snabbare sätt kan remitteras till arbetsförmedlingens arbetspsykolog. En insats som bedöms vara både relevant och resursstärkande för den enskilde aspiranten. I dagsläget förs diskussioner mellan jobbtorget i Kista och Arbetsförmedlingen kring hur tillgången till arbetsförmedlingens psykolog även i framtiden kan komma att säkras för jobbtorgets aspiranter. Ramböll bedömer att FAMU har varit en aktiv metodutvecklare. Ramböll kan också konstatera att långt från alla insatser som FAMU har tagit fram och testat har genererat resultat som gör dem motiverade för ett implementeringsarbete, vilket är ett fyllt rimligt resultat i en metodutvecklande ansats. De insatser som inte har slagit rot eller visat sig fungera har antingen övergetts helt och håller eller så har projektet sökt sig till de sammanhang där frågorna/temat jobbas vidare med för att bidra med lärande utifrån gjorda iakttagelser. 2.4 FAMU:s insatser riktade mot aspiranter Som avsnitt 2.1 tydliggör så kan FAMUs arbete med att utveckla metoder delas upp på två skilda målgrupper en som avser metoder direkt riktade mot aspiranter och den del som avser processer för jobbtorgens organisation och samarbeten. I nedanstående lista presenteras de av FAMUs insatser som riktats mot aspiranter: Arbetslivsinriktad hälsa Riktad svenskundervisning Konsultation med imam Utökad matchning Städkurs på Rekryteringsprogrammet Arbetspsykolog via Arbetsförmedlingen Matchning via Arbetsförmedlingen Studie- och yrkesvägledning I nedanstående avsnitt presenteras en närmare värdering av arbetslivsinriktad hälsa och riktad svenskundervisning eftersom dessa är de stora FAMU-insatserna FAMU har genom hälsoinsatsen stärkt aspiranters fysiska och psykiska förutsättningar I förprojekteringen framkom att ohälsa många gånger är ett hinder för målgruppen. FAMU har därför haft särskilda hälsopedagoger som har testat och organiserat en arbetslivsinriktad hälsoinsats. Den arbetslivsinriktade hälsoaktiviteten omfattar bland annat gymträning, gång, vattengymnastik i kombination med föreläsningar om kost och fysiologi. Sammanlagt har 198 personer deltagit i hälsoinsatsen under projektets löptid varav 168 kvinnor och 30 män. Ramböll bedömning är att hälsoaktiviteten har bidragit resursstärkande för FAMU-deltagare på ett sätt som främjar förutsättningarna till att uppnå långsiktiga målsättningar om självförsörjning. Det är en bedömning som grundar sig på en samstämmig empiri i utvärderingen. I Rambölls delutvärdering framhölls att den arbetslivsinriktade hälsoaktiviteten upplevs som mycket positiv av såväl deltagare och coacher som representanter för samarbetsaktörer och egen-regiverksamheter. I en enkät som besvarades av 19 coacher på jobbtorget i Kista uppgav samtliga att insatsen håller hög/ mycket hög kvalitet. På frågan hur relevant insatsen är kopplat till självförsörjning uppgav en majoritet att insatsen i hög utsträckning eller mycket hög utsträckning är relevant för målgruppen. I gruppintervjuer med coacher beskriver coacherna att insatsen bidragit till följande aspekter för på deltagarnivå: Ökad självkänsla

11 Ökad motivation Ökad insikt kring den egna arbetsförmågan Ökad kunskap om hur motion, kost och hälsa hänger ihop Denna bild bekräftas också av personalen på stadsdelsförvaltningen som kommit i kontakt med insatsen. Intervjupersoner berättar bland annat att den arbetslivsinriktade hälsan har bidragit till att aspiranterna har fått en ökad kunskap om vikten av motion och kost. Projektet har genomfört en egen uppföljning av hälsoaktiviteten. 92 deltagare har besvarat enkäten i samband med att de har avslutat hälsoaktiviteten. Enkätresultatet visar att omkring en femtedel av de svarande anser att hälsoaktiviteten har underlättat för dem väldigt mycket att gå vidare till arbete eller studier. Cirka hälften anger att hälsoaktiviteten underlätta för dem ganska mycket. Intervjuer med deltagare stärker denna bild. Deltagarna beskriver att de genom hälsoaktiviteten känner sig piggare och har mindre värk och att därigenom kan ta större del av Jobbtorgs övriga insatser. Hälsoaktiviteten beskrivs också ha bidragit till stärkt självkänsla och tilltro till sig själv. En deltagare beskriver den förändring som skett: Man ser skillnaden när man tränar. Jag hade ont i axel och armen. Min jobbcoach gav mig råd om att börja i hälsoaktivitet. Känner mycket skillnad: har inte ont, behöver inte gå till läkare. Vissa utav de deltagare som Ramböll intervjuat vittnat om att de avser fortsätta motionera på egen hand efter det att hälsoaktiviteten avslutats. Kostnad, tid och tillgång till träningslokal framhålls som utmaningar till att fortsätta motionera på egen hand. Rambölls samlade värdering av insatsen är att den bidragit med avsedd nytta för målgruppen. Genom hälsoaktiviteten finns förutsättningar för jobbtorgen att utöka sin insatsbank med en hälsoinriktad aktivitet för målgruppen. Ramböll vill dock poängtera att hälsoinsatsen behöver kombineras med andra insatser såsom exempelvis matchning. Detta då aktuell forskning på området visar att kopplingen mellan ökad hälsa och arbete är relativt svag om insatsen inte kopplas till mer arbetssökande aktiviteter. Ramböll kan konstatera att FAMU i en möjlig förlängningsperiod kommer att undersöka implementeringsförutsättningar för hälsoaktiviteten. I det eventuella implementeringsarbetet ser Ramböll att FAMU och Jobbtorgsorganisationen bör skifta fokus gällande hälsoaktiviteten. I utvecklingsskedet har behovet varit att visa på goda resultat som motiv för implementering. I ett implementeringsskede uppstår istället behovet att säkra att en framtida hälsoinsats blir en resursstärkande förmån för de aspiranter som har behov av den. FAMU:s hälsoinsats har varit öppen för både kvinnor och män men insatsen har under utvecklingsfasen i huvudsak varit befolkad av kvinnor. Vad det beror på har Ramböll inte underlag att uttala sig om. Rambölls forskningsöversikt påvisade dock att hälsoaktivitet inte ensam leder till arbete, ett faktum som blir problematiskt i ljuset av en generell tendens att män i större utsträckning än kvinnor får ta del av direkt arbetsförberedande insatser och snabbare når egenförsörjning. I det framtida implementeringsarbetet vill Ramböll således uppmuntra jobbtorgen att säkra att insatsen blir ett erbjudande till aspiranten baserat på individens behov, inte individens kön FAMU har genom praktisk språkinlärning och samhällsorientering stärkt aspiranters förutsättningar att nå självförsörjning I förprojekteringen framkom att målgruppens svaga språkkunskaper i svenska är ett hinder för målgruppen. Inom FAMU har det därför funnits en särskild svensklärare och en modersmålsstödjare i arabiska och somaliska. De har initierat och testat en verksamhet med syfte att ge en mer praktiskt inriktad pedagogik för att stärka deltagarnas språkkunskaper i svenska. Den riktade svenskundervisningen vänder sig således till målgruppen långtidsarbetslösa men är främst ämnad för studieovana personer eller analfabeter som inte fullt ut har kunnat tillgodogöra sig undervisningen på SFI. Rambölls bedömning är att den riktade svenskundervisning har bidragit resursstärkande för deltagande aspiranter. De får praktisk och arbetsmarknadsinriktad träning i svenska och möjlighet att lära känna nya områden. I den riktade svenskundervisningen har deltagarna fått träna svenska genom exempelvis rollspel. Kursen har också haft en samhällsorienterande

12 funktion och anordnat studiebesök och föreläsningar på olika institutioner, arbetsgivare och myndigeter. Ramböll framhöll redan i delutvärderingen att den riktade svenskundervisningen upplevs bidra främjande för aspiranternas förutsättningar att närma sig arbetsmarknaden. Coacherna beskrev då insatsen som relevant mot bakgrund av målgruppens behov och främst framhålls den samhällsorienterande delen bidra stärkande till målgruppen. Av den uppföljning som FAMU själva har genomfört framkommer att omkring hälften av deltagarna anser att insatsen bidragit "ganska mycket" till att de kan gå vidare till arbete eller studier. I tidigare genomförda intervjuer med deltagare framhölls modersmålsstödjaren och den utåtriktade verksamheten med studiebesök som särskilt givande. Ramböll ser också att den riktade svenskundervisningen bidrog till medverkande aspiranters förbättrade förutsättningar att orientera sig i och använda samhällsservice och institutioner. Det är en fundamental rättighet som invånare att förstå, kunna och våga använda sin närmiljö och det allmänna. Om ett hinder för arbete eller praktik är att besöka nya platser, använda allmänna kommunikationsmedel etcetera så är det insatser som sänker sådana trösklar som behöver erbjudas. Ramböll kan konstatera att den riktade svenskundervisningen har bidragit resursstärkande för de aspiranter som har medverkat i insatsen. Ökade språkkunskaper i kombination med ökad inblick och förståelse för det svenska samhället har gett deltagarna stärkt självkänsla och motivation. Deltagarnas förutsättningar att nå självförsörjning har därmed höjts. Samtidigt noterar Ramböll att projektet och jobbtorg Kista inte går vidare med den riktade svenskundervisningen till implementering eftersom det finns verksamheter inom SFI och Arbetsmarknadsförvaltningen som genomför språkinlärning. Istället ska erfarenheter från riktad svenska föras över till befintliga verksamheter. I Rambölls mening är det motiverat att föra över lärdomar gällande språkträning och relaterade erfarenheter till sfi precis som FAMU ska göra. Ramböll ser samtidigt att de värden som den riktade svenskundervisningen särskilt kom att uppskattas för bidraget till aspiranternas ökade förutsättningar att orientera sig i och använda närmiljö och samhällsliv pekar på viktiga behov hos den berörda aspirantgruppen som jobbtorgsorganisationen alltjämt kan behöva ha insatser som svarar mot. 2.5 FAMU:s insatser för att vidareutveckla Jobbtorgs arbetssätt och samarbeten I avsnitt 2.1 tydliggjordes också att FAMU:s arbete med att utveckla metoder innehåller en del som avser processer för jobbtorgens organisation. Med processer avses både arbetssätt och samarbeten med andra aktörer. Arbetet har handlat dels om att vidareutveckla arbetssättet, dels att hitta samverkansstrukturer mellan Jobbtorg och andra aktörer, i synnerhet stadsdelsförvaltning. I nedanstående lista presenteras de av FAMU:s insatser som är ett uttryck kopplat till detta syfte: Fördjupad kartläggning Hållbar förberedelse och uppföljning En samverkansmodell kring aspirantens insatskedja, Pilotprojektet Kvalitetssäkringsarbete av Jobbtorgsaktivteter och aspirantens lärande Utbildning i Motiverande intervju och islam I nedanstående avsnitt presenteras en närmare värdering av hållbar förberedelse och uppföljning, fördjupad kartläggning och pilotprojektet. För kvalitetssäkringsarbete och utbildning i islam hänvisas tillbaka till avsnitt FAMU har genom Hållbar förberedelse testat en process som på ett ändamålsenligt sätt förbereder aspiranten för den anvisade insatsen Hållbar förberedelse innebär att aspiranten ges möjlighet att förebereda sig inför Rekryteringsprogrammets yrkeskurser. Sammanlagt har 27 personer deltagit i Hållbar förberedelse. Insatsen startades upp mot bakgrund av att det tidigare Rekryteringsprogrammet (Jobbtorg Stockholm Jobbstart) såg att det fanns aspiranter som hänvisades till yrkeskurserna

13 utan tillräcklig informationen och utan att säkerställa att aspiranten har förstått innebörden av insatsens form och innehåll. Ett ytterligare problem var flera okända avhopp. Hållbar föreberedelse är ett arbetssätt för Jobbtorg riktad till aspiranter som går ut på att aspiranter tillsammans med en matchare träffas under en månad inför att en insats påbörjas och går igenom de praktiska aspekterna. Aspiranterna får möjlighet att i grupp göra besök hos anordnare som utför insatsen samt prata om vilka förväntningar och krav som finns. Syftet med Hållbar förberedelse är således att aspiranten inför den första insatsdagen ska känna sig trygg, bekant med och väl informerad om vad insatsen innebär, var den genomförs och hur arbetsplatsen ser ut och fungerar. Ramböll bedömer att Hållbar förberedelse har visat att det på ett relativt enkelt sätt, genom möten, samtal och besök, går att öka aspirantens möjligheter att tillgodogöra sig insatsen. I intervjuer med utförare framkommer att insatsen är mycket relevant och att det proaktiva arbetet med förberedelse och uppföljning är en förutsättning för att aspiranterna ska fullfölja och få ut något av insatsen. Då det ännu rör sig om en mycket liten grupp som gått igenom Hållbar förberedelse går inte visa på några effekter gällande minskade avhopp etcetera. Ramböll menar dock att projektet har visat på att det finns ett behov av att arbeta mer proaktivt med målgruppen och att det arbete som görs inom linjeverksamheten kan behöva utökas i det avseendet FAMU testade med den fördjupade intervjun en process för att främja Jobbtorgs förutsättningar att tidigt göra en ändamålsenlig planering av aspirantens insatser Ett viktigt motiv till att initiera FAMU var att komma åt och åtgärda orsakerna till att aspiranter fick genomgå samma aktiviteter flera gånger. Sådana reprisaktiviteter var hämmande eftersom aspiranterna inte sällan förlorade både motivation och framtidsutsikter. FAMU:s metodutvecklare tog därför vid och vidareutvecklade en metod/material som fanns inom jobbtorg resurs i Kista, den så kallade Fördjupad kartläggningen. Intentionen med att införa den fördjupade kartläggningen som ett nytt arbetsmoment på Jobbtorg var att ge coacher ett stöd för de inledande samtalen med aspiranten där livssituation och levnadsförhållanden diskuteras. Det är ett samtal som ligger till grund för aspirantens planering. Den fördjupade kartläggningen tog utgångspunkt i evidensbaserade metoder för den här typen av samtal. Med stöd i detta skulle coachens förutsättningar förbättras att planera och anvisa till insatser som var ändamålsenliga för aspirantens behov. Den fördjupande kartläggningen skulle också bidra till att planeringen var grundad på en helhetsbedömning av aspirantens förutsättningar, resurser och eventuella hinder. Intentionen var att både jobbtorget och stadsdelsförvaltningarna skulle använda sig av olika delar av kartläggningen för att undvika att samma frågor ställdes av de olika aktörerna. Den fördjupade kartläggningen skulle också bidra till att de insatser som föreslogs för aspiranten skulle vara motiverade och ha ett tydligare mål. När den fördjupade intervjun skulle införas mötte projektet stort motstånd från jobbtorgsorganisationen. I Rambölls löpande datainsamling kom motståndet till uttryck på olika vis. Bland annat ansågs den fördjupade intervjun som alltför tidskrävande och alltför uttömmande. Coacherna upplevde sig inte ha vare sig kompetenser eller mandat att förvalta all information som frågemanualen gav. Först fick införandeförsöket läggas på hyllan under en kort period varpå Ramböll sedan var involverad som processtöd i ett andra försök att rulla ut insatsen i verksamheten. Samtalsmanualen började användas men coacherna använde sig då av enskilda delar. Tanken var att intervjun skulle genomföras i samverkan med stadsdelsförvaltningarna. I budgeten för 2012 fick alla stadsdelsförvaltningar och jobbtorgen i uppdrag att ta fram gemensamma bedömningsinstrument för att bedöma vilka som anses stå till arbetsmarknadens förfogande samt identifiera behovet av insatser. Uppdraget delades upp i två delar: att ta fram ett instrument för den initiala kartläggningen och bedömningen samt ta fram ett instrument för den fördjupade bedömningen. För den fördjupade bedömningen valdes till testinstrument FIA (Förutsättningar inför arbete) som hade tagits fram av Socialstyrelsen.

14 Under hösten 2012 initierades från centralt håll den nya samtalsmanualen, FIA, som då kom att ersätta den fördjupade intervjun. FIA påminner i många avseenden om den fördjupade intervjun. FAMU representanter har från start deltagit i den centrala arbetsgruppen för den fördjupade bedömningen och kopplade således det egna uppdraget till det centrala uppdraget inom staden. En rimlig bedömning är att FAMU banade väg för hur den centralt lanserade metoden FIA mottogs i organisationen i Kista. Rambölls bedömning är också att FAMU:s tilltänkta arbetssätt att bidra med ett arbetssätt för att bedöma klientens/aspirantens helhetssituation därmed var rätt tänkt och relevant för jobbtorgens organisation och arbetssätt. Ramböll ser att FAMU också har bidragit utifrån sitt uppdrag och sina erfarenheter i den centrala arbetsgruppen för att utveckla en stadsgemensam metod för kartläggning och bedömning av långtidsinskrivna försörjningsstödstagare/aspiranter FAMU har genom det så kallade pilotprojektet utvecklat en samverkansmodell som främjar förutsättningar att samarbeta kring aspirantens insatskedja och därmed främja hållbar planering FAMU är upphovsmakare och utvecklingsmiljö för en samverkansmodell som syftar till att öka samarbetet och samsynen mellan aktörer och därmed bidra till att aspiranten får en hållbar planeringskedja. Inom ramen för FAMU har stadsdelsförvaltningens arbetsträning och Jobbtorg resurs fungerat som pilotverksamhet. Därför kallas utvecklingsarbetet för pilotprojektet. Bakgrunden till att just denna outforskade samverkansyta blev utvecklingsmiljö var att det skedde mycket återremittering från jobbtorg resurs till stadsdelsförvaltningen. Orsaken var att aspiranter som kom till jobbtorg uppfattades vara alltför oförberedda och inte redo för de insatser som jobbtorget kunde erbjuda. FAMU såg ett behov av att hitta en samverkansmodell mellan stadsdelsförvaltningen och Jobbtorg för de klienter som stod mitt emellan stadsdelens arbetsträning och jobbtorg resurs. I utvecklingsverksamheten har socialsekreteraren på stadsdelen haft huvudansvaret för klienten (därför klient, ej aspirant). Klientens individuella handlingsplan läggs dock upp tillsammans med representanter för jobbtorg resurs. Genom att kombinera flerpartsamtal med successiv inslussning av klienten på jobbtorg resurs är tanken att klienten får en tryggare och mer hållbar väg in på jobbtorget i Kista. Både representanter från stadsdelsförvaltningen och jobbtorg resurs vittnar om att arbetsmodellen bidrar till en samsyn kring klienten och att glappet mellan de två organisationerna minskar för de enskilda klienterna. Handläggare på stadsdelsförvaltningen beskriver piloten som en viktig brygga för deras klienter. De ser det som ett sätt som möjliggöra för klienterna att nyttja resurser inom jobbtorget som de annars inte skulle ha tillgång till. Personal inom jobbtorget ser också att aspiranterna som gått igenom pilotprojektet är bättre förberedda när de väl skrivs in på Jobbtorg Resurs. Rambölls bedömning är att pilotens inriktning och genomförande ligger helt i linje med FAMU:s intentioner om att utveckla och testa samverkansstrukturer som främjar ett flöde med insatser och en hållbar planering. Ramböll anser att FAMU i och med pilotverksamheten har utvecklat en samverkansmodell som är värd att utforska ytterligare samt följa upp och dokumentera resultaten av. Detta för att främja förutsättningarna för spridning och implementering. I en uppföljning av resultat vill Ramböll framhålla att det är motiverat både att se över hur insatsen bidrar till ett jämnade flöde och minskade glapp för aspiranten, men också hur insatsen bidrar till ett förbättrat samarbete mellan Jobbtorg och andra aktörer. Detta för att möjliggöra arbetssättet i flera Jobbtorgs gränssnitt med andra aktörer. En uppföljning av resultat för de 14 aspiranter som har medverkat till samverkansmodellens utveckling har inte genomförts inom ramen för den här utvärderingen. Ramböll ser emellertid att samverkansmodellen torde ha potential att bidra till en mer hållbar planering eftersom den syftar till att mjukna och främja effektfulla övergångar mellan olika organisationer. Pilotverksamheten främjar samsyn och samarbete mellan två organisationer på ett sätt som torde kunna minska återremitteringar, avbrott eller fördröjning för aspiranten.

15 2.6 Sammanfattande bedömning I detta avsnitt sammanfattas Rambölls bedömning utifrån de iakttagelser som har redovisats i avsnitten ovan. Bedömningen görs i relation till de två logiker som underbygger FAMU och som presenterades i inledningen. Enligt dessa logiker ska FAMU verka som metodutvecklare i två avseenden för det första ska FAMU utveckla metoder som stärker målgruppen, för det andra ska FAMU utveckla metoder som vidareutvecklar Jobbtorgens arbetssätt och samverkansförutsättningar. Ramböll gör den samlade bedömningen att FAMUs funktion som utvecklare av metoder till gagn direkt för aspiranterna har fungerat väl. FAMU har varit en aktiv metodutvecklare och har utvecklat och testat ett flertal arbetssätt och metoder under projekttiden. Vissa av dem har avvecklats eftersom de inte har gett önskade resultat eller kompletterat redan existerande verksamheter medan andra är föremål för implementering. Diskussioner pågår om att den arbetslivinriktade hälsan kan komma att implementeras i hela jobbtorgsorganisationen då den visat sig ha positiva effekter på deltagarnas fysiska och psykiska förmåga. Hur formerna för hälsoaktiviteten ska se ut har ännu inte beslutats om. FAMU har också samlat bevis och argument för att detta är en målgrupp där arbetet behöver få ta tid och där arbetet behöver vidareutvecklas och handla om att ge verktyg för till synes små hinder. När det gäller den andra logiken som avser funktionen att utveckla metoder för att stärka organisationens arbetssätt och samarbeten med andra aktörer är resultatet inte lika entydigt positivt. FAMU har identifierat, utvecklat och testat flera viktiga processer. Detta arbete har dock varit snårigare och vandrat en brokigare väg när det gäller att sjösätta och vidareutveckla arbetssätt och samverkansmodeller. Arbetet med att utveckla, identifiera och lansera processer har kännetecknats av utmaningar och sena upptäckter av lämpliga processer. Insatser har utmanats (den fördjupade intervjun) eller identifierats sent i projektperioden (HFU och pilotprojektet) på ett sätt som har hämmat projektet och påverkat projektets genomslag och omfattning av den här verksamheten. FAMU har hanterat snårigheten på ett bra sätt. Projektet har vanligen hittat nya vägar och fört vidare lärande och erfarenheter till forum och arbetsgrupper som arbetar med påminnande frågor. Ramböll ser samtidigt att FAMU hade kunnat komma längre i utvecklingsarbetet för Jobbtorg om förutsättningarna sett annorlunda ut. I en samlad värdering bedömer Ramböll att projektet, i sin roll som metodutvecklare för insatser riktade mot aspirantgruppen har fungerat väl. Projektet har inte åstadkommit samma nytta i rollen som metodutvecklare vad gäller att se över och utveckla arbetssätt och samarbetsbehov som finns inom jobbtorget. Annorlunda uttryckt är Rambölls bedömning att insatser direkt för aspiranter når goda resultat och att insatser direkt för jobbtorgsorganisationen både internt och i relation till samarbetsaktörer når en bit men saknar förutsättningar att fullt ut nå långsiktiga resultat och intentioner. Varför ser det ut så? I nästa kapitel redovisas Rambölls analys av de huvudsakliga förklaringarna till detta.

16 3. FÖRKLARINGSFAKTORER FAMU har haft två övergripande syften att utveckla metoder för målgruppen och att utveckla organisationen. Utvärderingen har visat att projektet aktivt och medvetet arbetat med att utveckla och testa metoder. Men utvärderingen visar också att projektet har varit betydligt mer framgångsrik i att utveckla metoder för målgruppen än i att utveckla organisationen. I detta avsnitt redovisas de tre faktorer som Ramböll menar besvarar frågan om vad som förklarar projektets samlade resultat, nämligen: Projektets syfte och design Jobbtorgsorganisationens förväntan Projektgruppens förutsättningar Dessa de tre faktorer har ömsom gynnat ömsom hämmat FAMU:s förutsättningar att genomföra och uppnå förväntade resultat. Beroende på om respektive faktor kopplas till FAMU:s deltagarutvecklings- eller organisationsutvecklingslogik så har de inneburit en skild påverkan på FAMU:s förutsättningar att uppnå avsedda resultat och effekter. 3.1 FAMU:s design och syfte Som redovisat i kapitel 1 har FAMU haft två syften. Det ena varit att utveckla direkta insatser för aspiranter på Jobbtorg i syfte att skapa goda förutsättningar för aspiranten att närma sig självförsörjning. Detta syfte handlar om att testa insatser som leder till ändamålsenlig vidareutveckling för aspiranter. Målgruppen för denna del av projektet är långtidsarbetslösa som tenderar att bli kvar eller som kommer tillbaka. Det andra syftet har varit att skapa processer för jobbtorget som vässar organisationens förutsättningar att tillgodose och främja en sammanhållen insatskedja. Det syftet avser utveckling av arbetssätt och samarbetsmetoder. FAMU:s grundläggande organisering en främjande faktor för uppnådda resultat I Rambölls mening har FAMU:s grundläggande organisering för syftet att göra skillnad för aspiranterna varit en främjande faktor för att uppnå resultat. Projektet har haft personalfunktioner som tar emot aspiranter till insatser som i huvudsak har genomförts vid sidan av linjeverksamheten som fristående drivhus. Specialiserade personalfunktioner (hälsopedagog, svensklärare, modersmålsstödjare) har framarbetat, testat och förfinat ett innehåll tillsammans med målgrupper för att hitta en inriktning och innehåll som svarar mot den här målgruppens behov för att närma sig arbetsmarknaden. I Rambölls mening har även FAMU på ett övergripande plan organiserats för syftet att stimulera ett förändringsarbete direkt i linjeverksamheten på ett sätt som har varit främjande för att kunna uppnå resultat. Tre metodutvecklare har kunnat verka direkt i verksamheten, genom coacher vilket skiljer från att arbeta direkt med egna aspiranter. Delar av projektgruppen (metodutvecklarna) skulle genomföra utvecklingsarbetet tillsammans med organisationens ordinarie personal direkt i organisationen. Ramböll delar uppfattningen att det är ett verkningsfullt sätt att arbeta på för att åstadkomma organisationsutveckling. Samtidigt ställer det krav på en tydlighet i mål och intentionen samt förankring där FAMU inte har räckt hela vägen fram. FAMU:s syfte har främjat utvecklingen av insatser för aspiranter, men hämmat arbetet att vidareutveckla arbetssätt och samarbeten I Rambölls mening har FAMU kommit att få en tonvikt på syftet att åtgärda konkreta behoven hos aspiranter. Målsättningar och insatser för att göra skillnad för aspiranterna har varit väldigt tydligt kommunicerat, dokumenterat och uppföljt. Också de flesta beskrivningar om FAMU handlar om de insatser som har utvecklats direkt för aspiranterna. Det kan jämföras med FAMU:s målformuleringar eller påverkanslogik som ingen av dem gör tydligt hur jobbtorgens arbetsprocesser och medarbetarnas roll gentemot aspiranterna ska vidareutvecklas. Denna del av projektet har kommit att hamna i skuggan av verksamheten som riktas mot aspiranter. FAMU betraktas därför inte som en verksamhet som gör skillnad för hur

17 jobbtorget arbetar med aspirantgruppen framgent. Det är inte en allmän bild eller förväntan att FAMU ska vidareutveckla organisationens arbetssätt. Ramböll ser här att projektets idé att vidareutveckla arbetssätt och samarbeten sedan start och återkommande i perioder har saknat en nödvändig förankring. Projektberättelser vittnar om att det tog längre tid att nå fram än vad projektet hade väntat sig. Att det inte var väntat att projektet skulle upplevas så diffust. Redan under förstudien hade alla berörda och alla som skulle komma att beröras av projektet behövt vara införstådda med syfte och design, i synnerhet när FAMU i delar är en innovativ och annorlunda design. Det handlar om att återkommande påminnas och inkluderas. Här ser Ramböll att flera faktorer har försvårat en sådan process till exempel det faktum att projektansökan skrevs av en extern aktör eller att den initiala förankringen hos samarbetsaktör, manifesterat genom styrgruppen, inte underhölls i takt med att nyckelpersoner i byttes ut. Ett projekt som i delar har en innovativ design ställer krav på återkommande och kontinuerligt förankringsarbete för att det ska kunna fungera på avsett sätt. 3.2 Jobbtorgsorganisationens förväntan FAMU har riggats med befattningar och roller direkt i linjeorganisationen. Detta skiljer projektet från många övriga ESF-finansierade utvecklingsprojekt inom jobbtorgsorganisationen. Rambölls erfarenhet är att det gängse sättet för den här projekttypen är att en tillfällig projektorganisation tar emot och arbetar med aspiranter i ett separat drivhus. Om goda resultat påvisas integreras insatsen på lämpligt vis i ordinarie organisation. Så här ser till exempel förutsättningarna för hälsoinsatsen ut i det framtida implementeringsarbetet. Jobbtorgsorganisationens förväntan på FAMU har främjat utvecklingen av insatser för aspiranter, men hämmat arbetet att vidareutveckla arbetssätt och samarbeten Ramböll ser att organisationens förväntningar på FAMU baseras på sådana tidigare erfarenheter och kunskap om att det här är sättet som den här typen av utvecklingsprojekt traditionellt genomförs på. Ett tydligt exempel på detta är när FAMU presenterade den fördjupade intervjun. Jobbtorgspersonal var målgrupp och aktiv mottagare. Men insatsen möttes av motstånd. Rambölls förstår att organisationen förväntade att FAMU skulle fungera som andra utvecklingsprojekt inom jobbtorgsorganisationen och att den egna rollen skulle begränsas till att hänvisa deltagare till olika insatser. Inte minst för att målsättningarna och kommunikationen kring projektet förstärkte en sådan bild. Den potentiella kopplingen mellan att göra skillnad för målgruppen och att se över organsatinens behov av förändringar för att kunna arbeta med aspirantgruppen på ett ändamålsenligt sätt har inte varit tydlig för organisationen. Ramböll menar att det har hämmat projektets förutsättningar att åstadkomma samma nytta med rollen att utveckla organisationen som i rollen att utveckla insatser för aspiranter. Mottagandet av den fördjupade intervjun kan jämföras med hur mottagandet och uppfattningen har varit för de insatser som har riktats direkt till aspiranterna. Att anvisa till hälsa har i princip sedan dag ett fungerat problemfritt. Fastän insatserna som är direkt kopplade till aspiranterna kan ha varit föremål för återkoppling om utvecklingsbehov, så har tankarna då handlat om att göra förändringar i innehållet på ett sätt som förbättrar. Bilden som framträder är särskilt intressant i ljuset av att FAMU sedan start har varit tillgängligt, utåtriktat och aktivt arbetande med kommunikation och information. FAMU tog tidigt fram informationsmaterial för att informera om projektet till berörda aktörer. Bland annat medverkade projektet på planeringsdagar för stadsdelsförvaltningen och Jobbtorg, hade enskilda samtal med coacher, arrangerade informationsmöten och introduktion av material till coacher och handläggare samt hade workshops om tillgänglighet och jämställdhet. FAMU har också kontinuerligt konsulterat en referensgrupper sammansatt av samarbetspartners och arragerat fokusgrupper för jobbtorgets personal. FAMU visade också på intresse för att vara ute i verksamheterna och medverka på möten för att få kunskap om hur arbetet går till inom respektive organisation. De här aktiviteterna, tillsammans med projektets återkommande temadagar och nyhetsbrev kring informations- och