FAMU. För Arbete Mot Utanförskap. En hållbar väg mot självförsörjning
|
|
- Cecilia Åström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FAMU För Arbete Mot Utanförskap En hållbar väg mot självförsörjning 1
2 Innehåll Förord 3 Startskottet för FAMU 5 Syfte och mål 6 Våra deltagare 8 FAMUs två delar 11 Ett integrerat projekt 12 Fokus på det friska 13 Språket som verktyg 14 Att uveckla metoder 16 Deltagarnas FAMU 18 Framgångar 21 Utvärdering och uppföljning 22 Resultat 24 FAMU i framtiden 26 Arbetsmarknadsförvaltningen Foto: Fredrik Persson, Stefan Bohlin, Lieselotte van der Meijs, Kajsa Kax Wåghals Grafisk form: Svensk Information Tryck: Edita, Västerås
3 Förord Att vara långvarigt arbetslös och beroende av försörjningsstöd påverkar personens och hela familjens livssituation, välmående och möjligheten att leva ett självständigt liv. För att kunna erbjuda det bästa stödet behöver vi som jobbar med arbetssökande kontinuerligt och med kritiska ögon se över våra arbetssätt och metoder. Fokusera på vårt bemötande, de insatser som vi erbjuder samt våra samverkansformer med andra aktörer. Intentionen med FAMU-projektet har varit att dels se över, vidareutveckla och förfina arbetssätt och samverkansformer, men också att pröva nya insatser för långtidsarbetslösa. Tre år har snart gått sedan projektet startade och det är dags att summera och reflektera över de erfarenheter, lärdomar och framgångsfaktorer som identifierats under projektets gång. Stort tack till alla duktiga, engagerade medarbetare i FAMU och till er alla som genom era insatser, idéer, synpunkter och förslag har bidragit till att utveckla metoder för långtidsarbetslösa inom ramen för projektet! Arja Kallo Ordförande i styrgruppen för FAMU 3
4 4 Strävan är att kunna erbjuda långtidsarbetslösa en hållbar och långsiktig strategi mot egen försörjning.
5 Startskottet för FAMU Jobbtorg Stockholm startade 2008 med uppdraget att få fler stockholmare från bidrag till arbete. Tidiga uppföljningar visade att två tredjedelar av inskrivna aspiranter kunde avslutas inom ett år. Men en tredjedel var fortfarande kvar. Huvuddelen av dem var långtidsarbetslösa. Det fanns behov av att utveckla metoder för att öka andelen långtidsarbetslösa som kom ut i självförsörjning. Det blev startskottet för FAMU. Metodutveckling Jobbtorg Stockholm ville se över metoder och verktyg som användes i arbetet med långtidsarbetslösa för att i nästa steg vidareutveckla eller skapa nya metoder som gynnar målgruppen. Strävan var att kunna erbjuda långtidsarbetslösa en hållbar och långsiktig strategi mot egen försörjning. FAKTA Projektet ägs av Jobbtorg Stockholm, Stockholms stad FAMU medfinansieras till 40 procent av Europeiska Socialfonden Resterande 60 procent består av medfinansiering från Arbetsmarknadsförvaltningen, stadsdelsförvaltningar, Arbetsförmedlingen och Svenska Bostäder Kartläggning En kartläggning gjordes under förprojekteringen tillsammans med målgruppen och olika samverkansparter för att se vilka hinder som skulle kunna stå mellan målgruppen och självförsörjning. Några faktorer som kom upp var bland annat: sviktande självkänsla, motivation och ohälsa. Integrerat För att effektivisera projektets arbete och för att få fart på metodutvecklingen beslutades att FAMU skulle bli ett projekt integrerat i verksamheterna. FAMU skulle vända sig till ett avgränsat område, Järvafältet, med stadsdelsförvaltningarna och Arbetsförmedlingarna Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista. Vi, projektpersonalen i FAMU, skulle ha sina fysiska arbetsplatser på Jobbtorg Stockholm, Kista och filial Lunda och i nära samverkan med personal och ledning arbeta för att utveckla arbetsmetoderna för målgruppen, långtidsarbetslösa. 5
6 Kvantifierbara mål Minst 300 individer ska delta i projektet Minst 200 deltagare ska delta i FAMU-specifika insatser, såsom t.ex. hälsoaktiviteter eller riktad svenskundervisning Minst 30 procent av samtliga projektdeltagare ska ha uppnått egen försörjning vid projekttidens slut Minst 20 deltagare per år ska ha genomgått kompetensutveckling som anordnats i samverkan mellan Svenska Bostäder och Rekryteringsprogrammet Minst 80 procent av tillfrågade projektdeltagare ska känna att projektets insatser har lett till en upplevd stärkt självkänsla, positivare självbild, bättre hälsa och ökad motivation till egen försörjning. Syfte och mål Det långsiktiga målet med projektet är att deltagarna snabbare ska bli självförsörjande genom arbete eller studier. Samverkansparter Projektets uppdrag är att skapa samsyn inom organisationer och myndigheter som våra deltagare har kontakt med för att på så sätt skapa goda förutsättningar för samverkan och för deltagaren att närma sig arbetsmarknaden. De metoder och arbetssätt som visar sig framgångsrika ska implementeras i första hand hos projektets samverkande parter i deras ordinarie verksamheter, för att i ett senare led kunna spridas till andra stadsdelsförvaltningar och kommuner. Deltagarna För att nå målet behöver vi också ge deltagarna möjlighet att stärka sig själva för att närma sig arbetsmarknaden. Det gör vi genom att ha aktiviteter speciellt anpassade för målgruppen. Både språk- och hälsorelaterad problematik lyftes under förprojekteringen och därför har vi inom projektets ramar utvecklat aktiviteter inom både svenskundervisning och hälsa. 6
7 Det långsiktiga målet med projektet är att deltagarna snabbare ska bli självförsörjande genom arbete eller studier. 7
8 Våra deltagare FAKTA FAMUs målgrupp är personer som: Är mellan 25 och 55 år. Är långtidsarbetslösa, vilket enligt projektets definition innebär arbetslös ett år eller längre. Har haft uppehållstillstånd i tre år eller längre. Är födda i ett utomeuropeiskt land. FAMU vänder sig till långtidsarbetslösa personer inskrivna på Jobbtorg Stockholm, Kista. Deltagarna är bosatta i Stockholms nordvästra förorter, främst Rinkeby, Kista och Tensta. Försörjningsstöd Alla deltagare i projektet har sökt försörjningsstöd från stadsdelsförvaltningen med arbetslöshet som orsak, vilket för den som bor i Stockholms stad också innebär inskrivning på Jobbtorg Stockholm och att personen ska vara aktuell på Arbetsförmedlingen. Projektet arbetar därför med tre olika verksamheter som alla har del i deltagarens planering. Långt ifrån arbetsmarknaden De flesta som deltar i FAMU står långt ifrån arbetsmarknaden och flera inom gruppen har aldrig haft ett arbete. Hindren mellan målgruppen och självförsörjning är ofta flera och komplexa, exempelvis ohälsa, bristande språkkunskaper, religiösa och kulturella. Majoriteten av målgruppen kommer från Somalia eller Mellanöstern, vilket gör att de största språkgrupperna är somaliska och arabiska, och detta speglar befolkningen i området. 8
9 FAMU har vänt sig till långtidsarbetslösa personer inskrivna på Jobbtorg Stockholm, Kista. 9
10 10
11 FAMUs två delar FAMU består av två delar, den ena är metodutveckling som riktar sig till personalen och den andra är aktiviteter som riktar sig till målgruppen. Metodutveckling För metodutvecklarna har arbetsuppgifterna och framförallt den nya yrkesrollen fått utvecklas över tid och i dag är metodutvecklarna en naturlig del av verksamheten på jobbtorget i Kista. Syftet är att se över och utveckla befintliga arbetssätt rörande målgruppen men också att utveckla nya metoder i verksamheterna utifrån behoven. En stor del av metodutvecklarnas arbete sker ute på stadsdelsförvaltningarna och Arbetsförmedlingarna med syftet att utveckla arbetet med samverkan kring målgruppen. Hälsoaktiviteter Projektet har hälsopedagoger som har byggt upp arbetslivsinriktade hälsoaktiviteter, något som i strukturerad form aldrig tidigare har erbjudits målgruppen. Syftet med hälsoaktiviteterna i projektet är att målgruppen ska få ökad kunskap och motivation till en hälsosammare livsstil. Deltagarna får verktyg för att skapa nya vanor som i sin tur stärker dem att ta nästa steg mot självförsörjning. Riktad svenskundervisning Riktad svenskundervisning är ett komplement till ordinarie sfi-undervisning. Deltagarna får inga betyg utan har sin individuella studieplan som följs upp kontinuerligt. Syftet med Riktad svenskundervisning är att ge målgruppen förutsättningar, utifrån sina egna behov, att skaffa sig språkkunskaper samt förbättra och utveckla sitt svenska språk för att kunna fungera i samhället och i synnerhet på arbetsmarknaden. 11
12 Ett integrerat projekt Arbetet startade med att skapa rutiner och givande samarbetssätt med personalen i de olika verksamheterna, men utmaningarna med att arbeta i ett integrerat projekt började så småningom märkas. Samsyn Fördelarna med att arbeta i ett integrerat projekt är att det underlättar kommunikationen mellan projektet och personal i de olika verksamheterna. Det som FAMU kan erbjuda är det lilla extra, något utöver jobbtorgets redan befintliga aktiviteter, riktat specifikt mot långtidsarbetslösa. Samtidigt har projektet resurser att kunna se verksamheterna i sin helhet och då lättare upptäcka utvecklingsmöjligheter. I och med samverkan blir kommunikationsvägarna kortare och personal från helt olika verksamheter får en samsyn och är rörande överens om vilka områden projektet ska prioritera. Projektets struktur i relation till jobbtorget har varit en utmaning. Vanligtvis brukar projekt leva i sin egen värld, ha egna deltagare som remitteras bort från ordinarie verksamhet. Genom att FAMU är ett integrerat projekt och befinner sig mitt i verksam heten är det naturligt att deltagaren behåller sin coach som också har huvudansvaret för deltagarens planering. Konsekvenserna blev att det tog lång tid för medarbetarna att förstå på vilket sätt FAMU kunde vara behjälpligt och förankringen av projektet tog längre tid än beräknat. 12
13 Fokus på det friska Projektet har två hälsopedagoger som har arbetat med ungefär 30 deltagare samtidigt. Hälsopedagogernas roll är att inspirera och motivera deltagarna till en hälsosammare livsstil för att lättare kunna gå vidare till arbete eller studier. Hälsopedagoger Redan vid första kontakten med deltagaren tydliggörs det att hälsopedagogerna inte är sjukgymnaster, psykologer eller läkare, dock har de utbildning inom hälsoområdet och dessutom lång erfarenhet av socialt motivationsarbete. Tanken är att ge näring och uppmuntran till det som fungerar och det som är friskt. Istället för att välja att fokusera på det som är sjukt. Flera av våra deltagare kommer ibland in i hälsoaktiviteterna med en bild av sig själva som just sjuka. Öppen för förändring Hälsopedagogerna arbetar med att genom teori och praktik tydliggöra för deltagarna hur det psykiska och fysiska hänger ihop. Intentionen är att skapa en trygg och avslappnad miljö där deltagarna har lättare att ta till sig ny kunskap. Då hälsoaktiviteterna är ett steg mot självförsörjning uppmuntras deltagarna att se kopplingen mellan hälsa och arbete. Trygga deltagare får automatiskt bättre självförtroende och har lättare att ta till sig förändring och se sina egna möjligheter att vara en aktiv del av arbetsmarknaden. Hälsoaktiviteterna har förändrat mina tankar. Förut tänkte jag vem kommer att anställa en sjuk person, men nu tänker jag annorlunda. Man måste försöka att tänka positivt och jag är säker på att jag kommer få jobba en dag! (Deltagare) Hälsopedagogerna arbetar med att genom teori och praktik tydliggöra för deltagarna hur det psykiska och fysiska hänger ihop. 13
14 Språket som verktyg I Riktad svenskundervisning vill vi ge deltagarna en muntlig, funktionell kompetens genom att bygga en bro mellan språk, kultur och självförsörjning. Motivation Vi arbetar utifrån individens behov, språkundervisningen är anpassad efter målgruppens nivå med en tydlig samhällsinriktning. Utmaningen har legat i att motivera deltagarna och väcka deras intresse för arbetslivsinriktad språkinlärning för att kunna ge dem det stödet de behöver för att utvecklas. Modersmålsundervisning Projektet hade redan från början tankar om att anställa en modersmålsstödjare, men avvaktade tills vi fått en tydligare bild av språkkompetenserna inom målgruppen i Riktad svenskundervisning. När projektet hade pågått ungefär ett år började vi söka efter en person som talade somaliska, arabiska och svenska och i oktober 2011 anställde projektet en modersmålsstödjare. Arbetsuppgifterna för modersmålsstödjaren är främst att vara ett stöd i svenskundervisnongen på deltagarnas modersmål. Det är också att bedriva modersmålsundervisning parallellt med undervisningen i svenska. Detta för att uppmuntra illitterata deltagare till läs- och skrivinlärning på sitt modersmål för att på så sätt få den kontext som behövs för att lära sig det svenska språket. Hittills har undervisningen främst bedrivits på somaliska och är mycket uppskattad från deltagarna. 14
15 Jag har länge försökt hitta ett sätt för mig att läsa på mitt modersmål. Den Somaliska undervisningen var utmärkt för mig! Mina mål inför framtiden är att fortsätta läsa på svenska och sedan vidare till studier. (Deltagare) 15
16 Att utveckla metoder Under åren har metodutvecklarna haft tät kontakt med projektets samverkanspartner och kontinuerlig dialog har förts kring vilka behov som finns kring nya metoder och arbetssätt och hur dessa ska se ut. Översyn Metodutvecklarna genomförde i början av projektet flera workshops med personal från samverkansparterna kring målgruppen. För att ytterligare kunna kartlägga nuvarande arbetssätt och driva metodutvecklingen vidare har gjorts analyser utifrån fallstudier, intervjuer med coacher och fokusgrupper. För att kunna skapa en hållbar planering sågs behovet av en fördjupad kartläggning av deltagarna och metodutvecklarna arbetar med olika verktyg för detta. Förberedelse och uppföljning Tidigt sågs ett behov hos deltagarna av en djupare förberedelse innan aktiviteter och därför har metodutvecklarna planerat och testat förberedande insatser. Dessa är främst inför målgruppsanpassade yrkeskurser som tagits fram tillsammans med samverkanspartner, vilka i sin tur vittnar om att grupperna är mer motiverade än tidigare och i större utsträckning fullföljt insatserna. Detta är en del i metodutvecklarnas arbete med kvalitetssäkring vilket också innefattat observationer av insatser. 16
17 Intensifierad matchning Metodutvecklarna genomförde tillsammans med en matchare en kortare insats med några deltagare som länge varit aktuella på torget. Målet var att deltagarna, inom sex veckor, skulle vara på någon aktivitet utanför jobbtorget. Vi såg att deltagarnas motivation snabbt ökade och de själva uttryckte att hoppet att få ett arbete blev starkare. Att tänja på gränserna mellan stadsdel och jobbtorg våga tänka utanför ramarna Modell för samverkan Det har funnits utrymme, inom ett pilotprojekt i projektet, för deltagare som ännu inte är inskrivna på jobbtorg att delta i FAMUs aktiviteter parallellt med planering inom stadsdelsförvaltningen. Deltagarna har exempelvis varit på arbetsträning i stadsdelsförvaltningens regi och samtidigt kunna delta i projektets aktiviteter och erbjudits möjligheten att genomgå arbetspsykologisk utredning hos Arbetsförmedlingen. Flerpartssamtal och täta uppföljningar har varit kittet i god samverkan och underlättat för individens framtida planering. 17
18 Deltagarnas FAMU Aktiviteterna i FAMU är hela tiden inspirerade av deltagarnas egna behov och önskemål, delaktighet och inflytande är en stor del av planeringen. Vi vill i aktiviteterna motivera deltagarna själva att ta tillbaka makten över sin situation. Inför aktiviteten Innan en deltagare startar sin aktivitet inom hälsa eller svenska bokas ett inledningssamtal in av deltagarens coach. Mötet mellan deltagaren och projektpersonalen syftar till att lära känna varandra, kartlägga deltagaren samt informera om aktiviteten. I Riktad svenskundervisning handlar det om att ta reda på deltagarens tidigare erfarenheter och orsak till bristande språkkunskaper för att klargöra på vilka sätt vi kan främja deltagarens språkinlärning. Efter att deltagaren startat aktiviteten görs en individuell studieplan. Individens hälsoläge kartläggs genom ett hälsosamtal kompletterat med olika mätningar för att fastställa målet med hälsoaktiviteten. 18
19 Egenmakt Hälsopedagogerna varvar individuell coachning med grupp, fysisk träning med mental, subjektiv uppföljning med objektiv, passiv inlärning med aktiv. Det är också viktigt att deltagarens egna tankar och erfarenheter kopplas samman med andras, inte minst för att aktivera den egna kraften som krävs för att orka göra en förändring. Undervisningen i Riktad svenskundervisning har pendlat mellan teori i klassrummet och olika aktiviteter som föreläsningar och studiebesök kopplade till olika teman. All undervisning sker med stort inflytande från deltagarna. Att ta sig själv på allvar och ta ansvar för sin egen utveckling är viktigt i så väl hälsoaktiviteterna som Riktad svenskundervisning. Att hålla tider och lära sig planera sin dag och resa till en ny okänd plats är också en viktig del i aktiviteterna, framförallt i Riktad svenskundervisning där det anordnas en mängd studiebesök till företag och andra platser. Till exempel var studiebesöket på Stadsmuseet i april 2012 som höll utställningen Somaliska torget till stor glädje för våra deltagare. Utställningen väckte glädje och stolthet över sin kultur. Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där (Sören Kierkegaard) 19
20 Föreläsningar Inom FAMUs båda aktiviteter är föreläsningar med externa föreläsare en stor del, föreläsningar som ofta är mycket uppskattade och där alla jobbtorgets aspiranter bjuds in i mån av plats. I strävan efter att förebygga fördomar och uppmuntra målgruppen till egen försörjning har vi bland annat bjudit in en imam som har föreläst om olika teman för att avdramatisera svensk kultur och traditioner. Andra föreläsningar har varit till exempel en läkare som har föreläst om diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och fetma på både svenska och somaliska. Vi har också bjudit in till föreläsningar kring ämnen som alla berör våra deltagare på något sätt, som drogen kat, ungdomsbrottslighet, skattesystemet och starta eget. I slutet av aktiviteterna har deltagarna ytterligare ett uppföljningssamtal tillsammans med projektpersonal och coach. Uppföljning Båda aktiviteterna följs upp efter cirka 8 10 veckor. Hälsopedagogerna gör nya mätningar, som ger en mer konkret bild av vad deltagaren behöver tänka på och eventuellt ändra på när det gäller sin livsstil. Indikationerna som mätningarna ger har ibland lett till att hälsopedagogen hänvisar deltagaren till vårdcentralen för undersökning av exempelvis blodtryck. Riktad svenskundervisning följer upp deltagaren utifrån den individuella studieplanen. De går igenom uppsatta mål och delmål för att se vilken utveckling som har skett hos individen. I slutet av aktiviteterna har deltagarna ytterligare ett uppföljningssamtal tillsammans med projektpersonal och coach, under det mötet diskuteras framtida planering och även hur aktiviteten har påverkat dem. Att ta sig själv på allvar och ta ansvar för sin egen utveckling är viktigt i så väl hälsoaktiviteterna som Riktad svenskundervisning. Att hålla tider och lära sig planera sin dag och resa till en ny okänd plats har också varit en viktig del i aktiviteterna. 20
21 Framgångar Vår intention inom FAMU är varit att skapa en gemensam samsyn och goda förutsättningar för den långtidsarbetslöse att närma sig arbetsmarknaden. Teamarbete Styrkan i projektet har varit att jobba verksamhetsövergripande, både i det operativa arbetet och i styr- och referensgrupp. Detta speglar också projektteamet som har erfarenhet från flera verksamheter och kan i och med detta bidra med olika perspektiv på projektarbetet. Alla i teamet är engagerade och har hela tiden tillsammans arbetat målmedvetet och sammansvetsat. Hållbarheten i fokus Stadsdelsförvaltningarna och Jobbtorg Stockholm arbetar systematisk med fördjupad kartläggning för en gemensam helhetssyn kring individens situation och fördelarna är flera. Rundgång mellan aktiviteter undviks, alla instanser får en tydligare bild över individen från början och mer relevanta aktiviteter kan erbjudas deltagaren. Projektets målgrupp närmar sig egen försörjning med små steg och vi ser fördelarna med att lägga mer tid och resurser på förberedelse och uppföljning för att få en hållbar väg mot arbetsmarknaden. Främjar integrationen Vi kan se hur individer växer, tar eget ansvar kring den nyvunna kunskapen och också för den vidare till sina barn. Det är, såklart, lyckat arbete för oss men även ett lyckat integrationsarbete och vinsterna är många. När människor inriktar sig på att komma tillbaka till arbetslivet ger de flera samhällsekonomiska vinster både på kort och på lång sikt. Deltagarna övar sig i att tänja på gränserna, vågar träna även när det kan göra lite ont i kroppen eller att vistas i helt nya och ovana miljöer. De i sin tur påverkar sina barn och sin omgivning att prova nya vägar och därmed bli mer delaktiga i samhället vilket i förlängningen främjar integrationen. 21
22 Utvärdering och uppföljning FAMU har från början satsat på att ha både har interna och externa uppföljningar och utvärderingar. Det har gett oss en bättre bild av projektet och vad som behöver förändras och utvecklas. Ramböll Management FAMU har under hela projekttiden haft Ramböll Management kopplat till projektet som extern utvärderare. Det har varit givande att ha någon som ser projektet från ett annat perspektiv. Vi har haft ett nära och väl fungerande samarbete med dem och deras rapporter har bidragit till reflektion och lärande. Deltagarnas uppföljning Förutom Ramböll utvärderar projektet sina egna aktiviteter. Vi är intresserade av att veta hur deltagarna upplever aktiviteterna och därför har vi tagit fram uppföljningsblanketter. I uppföljningsblanketten ställer vi en rad frågar som bland annat handlar om i vilken grad deltagaren har upplevt någon förändring sedan aktiviteternas början och om individen känner sig beredd att gå vidare till arbete eller studier. 22
23 I uppföljningsblanketten ställer vi en rad frågar som bland annat handlar om i vilken grad deltagaren har upplevt någon förändring sedan aktiviteternas början och om individen känner sig beredd att gå vidare till arbete eller studier. 23
24 Resultat FAMU arbetar med en målgrupp som står långt ifrån arbetsmarknaden. Målet har hela tiden varit att deltagarna ska bli självförsörjande genom arbete eller studier, men med tanke på målgruppen har vi sett alla steg mot självförsörjning som goda resultat. Kvantitativt resultat I april 2013 hade 862 deltagare varit inskrivna i projektet, 36 procent av dessa var män och 64 procent var kvinnor. I genomsnitt har projektet haft 223 deltagare inskrivna/månad. I april 2013 var det totala antalet avslutade deltagare är 475, exklusive återremitterade, totalt har 31 procent gått vidare till självförsörjning, 25 procent av dessa till arbete och 6 procent till studier. Andelen personer som deltagit i FAMU-specifika aktiviteter fram till och med sista april 2013 var högre än det satta målet på 200 deltagare. Riktad svenskundervisning har haft 79 deltagare inskrivna och Arbetslivsinriktad hälsoaktivitet har haft 198 personer inskrivna. Siffrorna har tagits från Stockholms stad datasystem och uppföljningsinstrument, FLAI. 24
25 Kvalitativt resultat Då FAMU hela tiden strävar mot att deltagarna ska närma sig möjligheten till självförsörjning har vi också under projekttiden följt upp de mjuka värdena. Vi har i aktiviteterna följt upp hur deltagarna upplevt aktiviteten och sin möjlighet att gå vidare till arbete eller studier. I hälsoaktiviteterna visar uppföljningen som gjorts från att aktiviteten startade till och med april 2013 att 76 procent av deltagarna tycker att de mår bra efter tre månader i hälsoaktiviteter och 63 procent uppger att de känner sig beredda att gå vidare till studie eller arbete. I Riktad svenskundervisning visar uppföljningen som gjorts från att aktiviteten startade till och med april 2013 att 69 procent av deltagarna upplever att de förstår svenska bättre sedan de startade kursen. Samtidigt uppger 66 procent att Riktad svenskundervisning underlättar för dem att gå vidare till studier eller arbete. Hälsoaktivitet Hälsoaktiviteten har underlättat för mig att gå vidare till studier eller jobb Riktad svenskundervisning Riktad svenskundervisning har underlättat för mig att gå vidare till studier eller jobb Nej, inte alls I viss mån Vet ej Ja, ganska mycket Ja, väldigt mycket 25
26 FAMU i framtiden Tre år har snart gått sen den 1 september 2010 och mycket har hänt. Mer än 800 aspiranter har på något sätt varit del i projektet, och många av dem står nu närmare arbetsmarknaden än innan. Ett stort tack Ett fantastiskt arbete har gjorts av alla involverade på Jobbtorg Stockholm, Kista, stadsdelsförvaltningarna och Arbetsförmedlingarna i Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista, både i ledning och i personalgruppen. Utan dem hade arbetet projektet gjort aldrig varit möjligt. Fortsättning följer Det tar inte slut här, vi vill ta med oss alla de lärdomar vi fått under åren och de framgångsfaktorer vi sett och dela med oss av dessa till verksamheter runt om i staden som arbetar med en liknande målgrupp. Vi vill också sprida våra erfarenheter till andra projekt och verksamheter i landet och låta dem få en inblick i hur vi lyckades nå de resultat vi har gjort. Arbetet kommer nu att fortsätta genom att, tillsammans med ledningsgruppen på Arbetsmarknadsförvaltningen, se över de områden projektet finner verksamma att implementera. Implementering Vi vill fortsätta utveckla samsyn och samverkan kring målgruppen inom och mellan organisationerna och förstärka möjligheten till flerpartssamtal. Samtidigt vill vi ge målgruppen bättre förutsättningar för att närma sig egen försörjning. Grunden för detta ser vi är en hälsosammare inställning hos deltagarna, där de ges verktyg att öka sin motivation och att utvecklas. Vi har också sett att om målgruppen får lite mer tid på sig, lite tätare kontakt med handläggare under tiden för aktiviteten och även under första tiden i egen försörjning så är chanserna för att personen ska stanna i självförsörjning större. 26
27 FAMU-projektet 2010 September FAMU startar Oktober Första deltagaren skrivs in i projektet November Kick-off med mingel på jobbtorg 2011 Februari Deltagarna börjar på Friskis och Svettis Maj Workshop med jobbtorg: tema långtidsarbetslösa Läkarföreläsning, hjärtoch kärlsjukdomar Juni Workshop med Arbetsförmedlingen: tema långtidsarbetslösa September Aksaa, islamutbildning för personal Oktober Uppstart samverkansmodellen November 1-årskonferens Workshop med stadsdelsförvaltningarna: tema långtidsarbetslösa 2012 Februari Över 300 deltagare inskrivna samtidigt Deltagaråldern ändras från 49 till 55 år April Första förberedelsekursen inför yrkeskurs på Rekryteringsprogrammet Maj Paneldebatt: För arbete mot utanförskap Vattengympan startar Oktober Uppföljning av samverkansmodellen November Fokusgrupp Hälsa Aksaa föreläsning för deltagarna: Att vara en bra förebild för sina barn December Fokusgrupp Svenska 2013 Januari Temadag långtidsarbetslösa i dag och i morgon Februari Informationsturné på jobbtorgen Mars Utbildning för personal i motivationshöjande samtalsmetodik Maj Slutkonferens 27
28 FAMU Arbetsmarknadsförvaltningen E-post: 28
FAMU För Arbete Mot Utanförskap SPRIDNING OCH IMPLEMENTERINGSARBETE
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN JOBBSTART FAMU För Arbete Mot Utanförskap 1 (14) Innehållsförteckning 1. Inledning 3 1.1 Genomförandefas... 3 1.2 Implementeringsfas... 3 2. Resultat under implementeringsfasen
Läs merAnsökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun
1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har
Läs merSamarbete och utveckling
Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska
Läs merNär det gäller SFI har staden som mål att minst 30 % av de studerande ska uppnå godkänt betyg i SFI inom ett år.
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SAN 2009-03-19 SID 1 (5) 2009-02-12 Handläggare: Karin Eriksson Bech Telefon: 08 508 25 468 Till Socialtjänst- och
Läs merPraktikkartläggning. Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning
Praktikkartläggning Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning Projektperiod: 1 februari 2017 30 september 2018 Projektägare: Uppsala
Läs merProjekt Framgången. En kort berättelse om en förändringsresa
Projekt Framgången En kort berättelse om en förändringsresa Varför? Falu kommun har i relation till jämförbara kommuner tidigare haft mycket höga kostnader för försörjningsstöd. Vi jobbar för att kommunmedborgare
Läs merFÖRSTEGET. Delrapport
FÖRSTEGET Delrapport 2016-01-01 2016-06-30 Rapportförfattare: Sara Svensson 2016-06-20 Lägesrapport Projektet Försteget har nu verkat aktivt i 10 månader mot målgruppen unga vuxna som har ett omfattande
Läs merSvar på skrivelse från Karin Rågsjö (V) om långtidsarbetslösheten i Stockholms stad
Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2013-08-15 Handläggare Karolina Landowska Tel: 508 35 509 Eva Woll Tegbäck Telefon: 08-508 35 528 Till Arbetsmarknadsnämnden
Läs merFunktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel
Regionledningskontoret Folkhälsa och sjukvård Jesper Ekberg 010-242 42 01 jesper.ekberg@rjl.se Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel 2019-2021 Region
Läs merAnställningsbar i tid
Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.
Läs merProjekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun
VOK AB Delrapport ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Mars 2010 VOK AB Nygatan 24 52330 Ulricehamn Tel: 0321 12105 www.vok.se
Läs merInternationella kvinnor. En Malmögemensam insats för stadens kvinnor, födda utanför EU/OECD finansierad av FINSAM Malmö
En Malmögemensam insats för stadens kvinnor, födda utanför EU/OECD finansierad av FINSAM Malmö Bakgrund Generellt sjunkande sysselsättning och en ökande arbetslöshet bland utrikes födda kvinnor Lågt arbetskraftsdeltagande
Läs merHela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen
Hela Familjen Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd Individ- och familjeomsorgen Bakgrund v Ökat antal hushåll med försörjningsstöd v Långvarigt biståndsmottagande v Hög andel barn
Läs merSamordningsförbundet
Samordningsförbundet Horisont - upprinnelse Projekt JobbTorg (2009-2010, 1,5 år) - aktiva insatser från dag 1 när ungdom (18-24 år) söker försörjningsstöd Bild: ökat inflöde av unga utan fullständiga betyg
Läs merBoost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!
Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra
Läs merArbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14
Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14 Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Forsknings- och utvecklingsstiftelse Ämnesområden i fokus är äldreomsorg, äldrevård, hälsofrämjande
Läs merSlutrapport genomförande
Sid 1 (10) Projektnamn FAMU Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. 1. SAMMANFATTNING/INLEDNING Jobbtorg Stockholm startades 2008
Läs merPROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR
PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav
Läs merSlututvärdering Mellan Rum April Projektmål. Utveckla samverkan för att unga ska komma i egen försörjning
Slututvärdering Mellan Rum April 2011 Projektmål Utveckla samverkan för att unga ska komma i egen försörjning Delmål Att fler unga i målgruppen har ett självständigt liv och är i egen försörjning. Stärkt
Läs merBilaga 3b: Kartläggning och verksamhet i samverkan Unga nyanlända
Bilaga 3b: Kartläggning och verksamhet i samverkan Unga nyanlända Innehåll 1. Målgruppens sammansättning 2 2. Lagändringar 3 3. Insatser för målgruppens behov 4 3.1 Gymnasieskola 4 3.2 Ung framtid 5 4.
Läs merUppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion
Läs merKvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan
Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och
Läs merV I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019
V I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019 LSG Västra Sörmland Mars 2019 1. Bakgrund Under arbetet i Vinka IN (som delvis finansieras
Läs merFIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost
FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost Tillsammans är vi starka Med fokus på samarbete Vi verkar i ett sammanhang som är större än den enskilda kommunen. I Skåne Nordost identifierar
Läs merGenomförandeprocessen
1 Genomförandeprocessen Utifrån syftet att se hur genomförandet av projektet fungerar: Projektets målgrupp/deltagare Arbetsgivare Samverkansparter: handläggare, kontaktpersoner m fl Sammanlagt 30 intervjuer
Läs merIntegrationsplan för Ale kommun
Ärendenr: KS 2017.407 Integrationsplan för Ale kommun 2018 2021 Integration för hela livet Förord Integration av nyanlända och utrikesfödda Alebor i Ale kommun ska genomsyra hela kommunen och alla verksamheter.
Läs merOrdförande har ordet
Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker
Läs merProjektrapport Förebyggande arbete mot bostadslöshet i Rinkeby- Kista
Projektrapport Förebyggande arbete mot bostadslöshet i Rinkeby- Kista Januari 2018 stockholm.se Kontaktperson: John Joyce, biträdande enhetschef, telefon: 508 01 398 mejl: john.joyce@stockholm.se 2 (10)
Läs merUtvärdering av projekt Tillsynsutveckling i Väst PM nr 3 Datum:
Utvärdering av projekt Tillsynsutveckling i Väst PM nr 3 Datum: 30820 Inriktning i detta PM: Effektundersökning Innehåll Sammanfattning... 3. Projektets förutsättningar... 4 2. Målgrupp... 5 3. Effektundersökning...
Läs merBilagor: Överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten bland unga,
2018-05-02 Bilagor: Överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten bland unga, 2018-2020 Ånge kommun och Arbetsförmedlingen Ånge 2018-05-02 Bilaga 1: Kartläggningen av målgruppen bygger
Läs merVernissage. 17 december 2012 kl. 13.00 16.00. Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm
Vernissage 17 december 2012 kl. 13.00 16.00 Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm Det pågår en strukturförändring inom svensk vård och social omsorg. För att svara upp mot de ökade krav
Läs merJobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad
Juli 2013 JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad JobbMalmö JobbMalmö är en verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad. Genom olika arbetsmarknadsinsatser
Läs merRemiss av förslag om inrättande av jobbtorg i Stockholm
SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING DNR 004-352/07 SID 1 (5) 2007-07-12 Handläggare: Anders Anagrius Telefon: 508 03 427 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Remiss av förslag om inrättande av jobbtorg i Stockholm
Läs merProjekt Merit gör unga stockholmare redo för jobb
Projekt Merit gör unga stockholmare redo för jobb 1 Innehåll Inledning 3 Varför startade Jobbtorg Stockholm Merit? 4 Mål med Merit 7 Arbete med jämställdhet och tillgänglighet 11 Förberedande utbildning
Läs merSLUTUTVÄRDERING FÖR ARBETE MOT UTANFÖRSKAP (FAMU)
Avsedd för Arbetsmarknadsförvaltningen Stockholm stad Jobbtorg Stockholm Kista centrum Dokumenttyp Slututvärdering Datum Maj 2013 SLUTUTVÄRDERING FÖR ARBETE MOT UTANFÖRSKAP (FAMU) SLUTUTVÄRDERING FÖR ARBETE
Läs merJobbtorg Stockholm. Resultat 2013
Jobbtorg Stockholm Resultat 2013 1 Rinkeby- Kista 2 1 Spånga- Tensta Hässelby-Vällingby 3 Bromma Norrmalm Kungsholmen Östermalm 4 Södermalm Skärholmen 5 Hägersten- Liljeholmen Älvsjö Enskede- Årsta- Vantör
Läs merÖvergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag
ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz
Läs merPlan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län
Plan för insats 2014 Reviderad 140423 SOFINT Samordningsförbundet i norra Örebro Län VERKSAMHETSPLAN Innehållsförteckning 1 Insatsbenämning... 1 2 Verksamhetens ägare... 1 3 Bakgrund... 1 4 Syfte och mål...
Läs merFöljeforskning av En ingång Slutrapport. Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa
Följeforskning av En ingång Slutrapport Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa Uppdraget för följeforskningen av En ingång 1 DECEMBER 2017 2 Övergripande syfte Att genom
Läs merLägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)
1(8) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning):mars 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt
Läs merMål- och uppdragsbeskrivning för Community Center
Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning Kultur, fritid och demokrati Tjänsteutlåtande DNR 1.2.1.-197/2018 Sida 1 (6) 2018-05-18 Handläggare Jenny Bertvall Telefon: 08-508 20 719 Till Enskede-Årsta-Vantörs
Läs merSlutrapport: Utvärdering ESF-projekt Kompetens för alla. Augusti 2018 Tommie Helgeé, Utvärderare European Minds
Slutrapport: Utvärdering ESF-projekt Kompetens för alla Augusti 2018 Tommie Helgeé, Utvärderare European Minds 1. Bakgrund 1.1 Om projektet Projekt Kompetens för alla (Kofa) ägs av Piteå kommun och kommer
Läs merSamordningsförbundet Södra Vätterbygden. Ansökan om medel till projekt för efterstöd
Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Ansökan om medel till projekt för efterstöd Projektägaren Jönköpings kommun, arbetsmarknadsavdelningen (AMA) ansöker om medel för att genomföra projekt för efterstöd
Läs merAnsökan till FINSAM Lund
Kommunkontoret HR-strategiska enheten Ansökan 1(6) Jacob Fridblom 046-359 56 73 Jacob.fridblom@lund.se Ansökan till FINSAM Lund 1. Projektnamn Intern koordinering av arbetsmarknadsåtgärder 2. Projektägare
Läs merInnehåll upplägg och genomförande
Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt
Läs merVerksamhetsplan NAD 2.0 (2019)
Verksamhetsplan NAD 2.0 (2019) 1 Bakgrund/syfte NAD 2.0 är en kombination av olika testade och utvärderade metoder som syftar till organiserad samverkan mellan offentlig och idéburen sektor inom etableringssystemet.
Läs merAtt stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad
Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för
Läs merKartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering
Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering December 2015 Anna Hansdotter Sofia Karlsson Innehållsförteckning Inledning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Metod... 2 Resultat... 3 Definitioner...
Läs merUtvärdering av Stegen - Delrapport 1
Utvärdering av Stegen - Delrapport 1 Rebecka Forssell Malmö högskola, 2009 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Delrapport 1 - Stegen Utvärderingsuppdraget Malmö högskola har av Finsam Malmö
Läs merSvar på skrivelse om lånsiktigt hållbar arbetsmarknadspolitik
Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-01-21 Handläggare Anna Almén Telefon: 08-508 35 821 Till Arbetsmarknadsnämnden den 2 februari 2016 Ärende
Läs merANSÖKAN OM MEDEL FÖR YTTERSTADSPROJEKT
STADSLEDNINGSKONTORET FÖRNYELSE AVDELNINGEN SID 1 (5) ANSÖKAN OM MEDEL FÖR YTTERSTADSPROJEKT Namn på projekt: Lokal utveckling i Östberga Sökande Nämnd: Enskede-Årsta-Vantör Adress: Slakthusplan 4 Epost:
Läs merDEL FÖR DEL, bit FÖr bit!
DEL FÖR DEL, bit FÖr bit! slutrapport 2012 VÄGEN TILL ARBETE & STUDIER Föreläget till vår modellutveckling är Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans ordinarie uppdrag för målgruppen unga arbetssökande
Läs merStockholmsmodellen minskar arbetslösheten bland unga
Jobbtorg Stockholm Stockholmsmodellen minskar arbetslösheten bland unga stockholm.se Publikationsnummer: 10407 Utgivningsdatum: September 2013 Utgivare: Stockholms stad, arbetsmarknadsförvaltningen Omslagsfoto:
Läs merSocialt företag en väg till egen försörjning
VÄSTERÅS STAD AMA arbetsm arknad Socialt företag en väg till egen försörjning Reidun Andersson & Sm ajo Murguz Socialt företagande En väg till arbetsmarknaden Tillväxtverkets definition av ett arbetsintegrerade
Läs mer1.Syfte och Mål 2.Målgruppen 3. Upplevelser hos målgruppen 4. Förslag till verksamhet 5. Metod och arbetssätt 6. Lokalen 7. Verksamhet och aktivitet
TENSTA 1.Syfte och Mål 2.Målgruppen 3. Upplevelser hos målgruppen 4. Förslag till verksamhet 5. Metod och arbetssätt 6. Lokalen 7. Verksamhet och aktivitet 8. Förutsättning för att lyckas 9. Projektorganisation
Läs merAnsökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund
2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar
Läs merJobbtorg för unga. Thomas Lundberg. utvecklingschef
Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (9) 2015-05-07 Handläggare Linda Truvered Telefon: 08-508 35 804 Till Arbetsmarknadsnämnden den 19 maj 2015 Ärende
Läs merAnsökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2
Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1
Läs merFå och behålla jobb - när du har tvångssyndrom
Få och behålla jobb - när du har tvångssyndrom INLEDNING Många som lider av tvångssyndrom (OCD) kan trots sina besvär arbeta fulltid. Men för en del kan det vara en utmaning att få och behålla jobb. Tvångshandlingarna
Läs merProjekt Bobsy (boende, behandling, sysselsättning)
1 [7] Referens Carin Svensson Mottagare Styrgruppen Slutrapport Projekt Bobsy (boende, behandling, sysselsättning) SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Besök Kontaktcenter Direkt Sms E-post Org.nr
Läs merEtt regionalt samarbetsprojekt mellan fem kommuner: Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro
Utveckling av nya metoder i arbetet med arbetslösa ungdomar? NUEVO EN NY CHANS FÖR UNGA ARBETSLÖSA Skriv- & implementeringsprocess En man, 21 år, beskriver sin tid före NUEVO En vecka för mig på jobbcentrum
Läs merVi rustar människor för arbete/studier
Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.
Läs merTill Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma
1 (6) Datum 2015-05-20 Dnr Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 2 (6) Förslag till ny FINSAM - Aktivitet Bakgrund Under hösten 2014 genomfördes aktiviteten Samverkanskartan idag
Läs merDUA Nyanlända Lund år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN
DUA Nyanlända Lund 16 24 år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Uppdraget...3 1.2 Styrning, uppföljning och målsättningar...3 1.2.1 Styrning... 3 1.2.2 Uppföljning...
Läs merTeamplan Ugglums skola F-3 2011/2012
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv
Läs merStudiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006.
Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. NOTISAR från studiebesöket utifrån vad deltagarna spontant svarat på frågorna. Ingen har valt att komplettera eller ändra något i efterhand.
Läs merUtveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.
Utveckling av lärandemiljö Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utmaningar En snabb medicinsk utveckling i kombination med en åldrande befolkning ökar
Läs merFörsta analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Läs merLeva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp:
Leva Livet Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013 Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Målgruppen kännetecknas av att ungdomarna är aktuella på minst en samverkansmyndighet.
Läs merLyckat bemötande av personer med neuropsykiatriska svårigheter
Lyckat bemötande av personer med neuropsykiatriska svårigheter Vår historia: - Neuropsykiatriska diagnoser i daglig verksamhet varför kan de inte arbeta? - Vårt sätt att arbeta? - Vårt sätt att bemöta
Läs merVerksamhetsplan 2015
Verksamhetsplan 2015 med budget 2015-2017 för Finnvedens Samordningsförbund Förbundets vision: DELAKTIGHET SOM GER BÄTTRE EGENUPPLEVD HÄLSA, ÖKAD ARBETSFÖRMÅGA OCH HÖGRE GRAD AV SJÄLVFÖRSÖRJNING 1 1. Inledning
Läs merRomané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment
Romané Bučá Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment (ett nationellt arbetsmarknadsprojekt för romer) Bakgrund 2011-2014 Förfrågan till Eskilstuna och AMF 2011 Mobiliseringsfas november
Läs merRiktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0
Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug
Läs merUTVÄRDERING AV STEGEN
UTVÄRDERING AV STEGEN Delrapport 2, januari 2010 Rebecka Forssell FINSAM I MALMÖ Delrapport 2 Stegen Malmö högskola genomför på uppdrag av Finsam Malmö en utvärdering av Stegen. Utvärderingen är en processutvärdering
Läs merArbetsplatsen som språkutvecklande miljö Slutkonferens 22 mars SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14
Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö Slutkonferens 22 mars SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14 Vad blev resultatet? 30 miljoner 300 kursdeltagare 24 arbetsplatser 30 lärare 50 000 utbildningstimmar Kerstin
Läs merSlutrapport Servicetjänster i vården. Alf Eliasson Projektledare
Slutrapport 2018-02-20 Servicetjänster i vården Projekt vid Krokoms kommuns arbetsmarknadsenhet för utvecklande av samverkansmetod tillsammans med Arbetsförmedlingen, Integration, Socialtjänsten och tre
Läs merEtt samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå. Halvårsrapport 2007-03-01 2007-09-15
Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå Halvårsrapport 2007-03-01 2007-09-15 Rapporten sammanställd av: Wilhelm Franklin Frivårdsinspektör På uppdrag av
Läs merAnsökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb
2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund
Läs merProjektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa
Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Kontaktperson Programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 317, mobil 070.45 10 317 E-post;
Läs merKompetenslyftet ehälsa
Kompetenslyftet ehälsa Januari 2011 december 2013 Slutrapport Ann-Marie Bönström, Projektledare Bakgrund Användning av IT-stöd inom hälso- och sjukvården har under de senaste åren ökat mycket snabbt och
Läs merFÖRSTUDIE - ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING
SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJEOMSORG SID 1 (7) 2011-10-12 Handläggare: Kibebe Tsehai Telefon: 08 508 15 327 FÖRSTUDIE - ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING Beskrivning
Läs merMottganingsteamets uppdrag
Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse
Läs merDu gör skillnad för människan i vardagen!
Medarbetarplan Spånga-Tensta Stadsdelsförvaltning 1. Medarbetarsamtal 2. Uppföljningssamtal 3. Resultatsamtal 4. Lönesamtal Du gör skillnad för människan i vardagen! Innehållsförteckning Min medarbetarplan
Läs merSammanfattande årsrapport 2009
Sammanfattande årsrapport Jobbtorg Stockholm Jobbtorg Stockholm har nu två verksamhetsår bakom sig, två år präglade av uppstart och utveckling. Hela tiden med tydliga krav på uppföljning och resultat.
Läs merViCan-teamen arbetsförmågebedömningar i aktivitet och vägledning mot arbete.
ViCan-teamen arbetsförmågebedömningar i aktivitet och vägledning mot arbete. ViCan-teamen är tvärprofessionella och tvärsektoriella team bestående av personal från Arbetsförmedlingen och Stadsdelsförvaltningen.
Läs merSLUTRAPPORT. Fördjupat handledarstöd Valdemarsvik
SLUTRAPPORT Fördjupat handledarstöd Valdemarsvik Sammanfattning Ett metodutvecklingsprojekt finansierat av Samordningsförbundet i Östra Östergötland. Syftet var att ta fram en bärkraftig metod för att
Läs mer5 Tertialrapport för arbetsmarknadsnämnden AMN
Sida 5 (10) 5 Tertialrapport 2 2018 för arbetsmarknadsnämnden AMN 2017-0297-01.02 Arbetsmarknadsnämndens beslut 1. Arbetsmarknadsnämnden beslutade att begära budgetjustering för en sänkning av intäktskravet
Läs merRutinbeskrivning till arbetslivsinriktad rehabilitering
SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJEOMSORG SID 1 (5) 2011-10-12 Handläggare: Kibebe Tsehai Telefon: 08 508 15 327 Rutinbeskrivning till arbetslivsinriktad rehabilitering
Läs merUtvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK
Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,
Läs merInvandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg
Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden
Läs merKvalitetssäkrade verktyg
Kvalitetssäkrade verktyg Manual för handläggare på Jobbtorg Stockholm och - på väg mot ett Stockholm i världsklass ArbetsförmedlingenP Manualen är framtagen ur de erfarenheter som projektet Etablering
Läs merSamspelet Stegen. Generell verksamhetsplan för Stegen med lokala förutsättningar per kommun
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2011-12-18 1(8) Verksamhetsplan Samspelet Stegen Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Samspelet
Läs merUngdomar utanför gymnasieskolan - ett förtydligat ansvar för stat och kommun - remiss från kommunstyrelsen
NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTAVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-03-27 Handläggare: Gunilla Schedin Telefon: 08-508 09 277 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Ungdomar utanför gymnasieskolan
Läs merdnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla
dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad
Läs merHälsa Etablering - Arbete PROJEKTPLAN. Hälsa Etablering - Arbete. Samordningsförbundet Välfärd i Nacka
Hälsa Etablering - Arbete PROJEKTPLAN Hälsa Etablering - Arbete Samordningsförbundet Välfärd i Nacka 1 Innehållsförteckning 2 Inledning och bakgrund... 3 3 Mål och delmål... 4 4 Förväntat resultat... 5
Läs merUtvärdering av Grenverket Södertörn delrapport 4
Rådgivningsrapport Utvärdering av Grenverket Södertörn delrapport 4 Samordningsförbundet Östra Södertörn 4 januari 2012 Innehållsförteckning INLEDNING... 1 VÅRT UPPDRAG... 1 RAPPORTERING... 1 SLUTSATSER
Läs merVALTNINGEN SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKTET UNGA VUXNA PÅ HÄRBÄRGE
SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKTET UNGA VUXNA PÅ HÄRBÄRGE 1. Sammanfattning Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen har beviljats 1,1 mnkr från Länsstyrelsen i Stockholms län till projektet Unga vuxna på
Läs merArbetsmarknads- och integrationsplan
Arbetsmarknads- och integrationsplan 2019 2022 Antagen av: Kommunstyrelsen, 2018-11-28 126 Senast reviderad: ÄKF-nummer: Handläggare/författare: Martin Andaloussi, Näringsliv-, arbetsmarknad- och integrationschef
Läs merHär jobbar vi November
Här jobbar vi November 2013 Välkommen till Arbetsmarknadscentrum! Vi på Arbetsmarknadscentrum har bland annat som uppdrag att arbeta med arbetslösa ungdomar, långtidsarbetslösa och arbetslösa med olika
Läs merBreddad rekrytering genom attraktiva arbetsplatser
Breddad rekrytering genom attraktiva arbetsplatser Falu kommun ESF-projekt 2017-2020 Karin Rosenberg 023-87915 23 november 2017 29 Bakgrund till projektet Kompetensförsörjning i välfärden Kvalitetsbrister
Läs mer