Regeringens skrivelse 2008/09:183

Transkript

1 Regeringens skrivelse 2008/09:183 Redovisning av skatteutgifter 2009

2

3 Regeringens skrivelse 2008/09:183 Redovisning av skatteutgifter 2009 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 8 april 2009 Fredrik Reinfeldt Anders Borg (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I denna skrivelse redogör regeringen för effekten på skatteintäkterna av de utgifter som tas via skattesystemet, s.k. skatteutgifter. Därmed ges ett bredare underlag för prioritering mellan olika stöd och satsningar i statsbudgeten. Skrivelsen inleds med ett förklarande kapitel, bl.a. med behandling av den jämförelsenorm som används för redovisningen. Därefter presenteras en sammanfattande tabell över skatteutgifterna och slutligen ges en mer ingående beskrivning av de enskilda skatteutgifterna. Regeringen har årligen, sedan 1996, redovisat skatteutgifter. Från och med 2008 redovisas skatteutgifterna i en skrivelse till riksdagen. Tidigare år har skatteutgifterna redovisats i en bilaga i den ekonomiska vårpropositionen.

4

5 Redovisning av skatteutgifter 2009

6

7 Redovisning av skatteutgifter 2009 Innehållsförteckning 1 Inledning Skatteutgifterna ur ett budgetperspektiv och i relation till de totala skatteintäkterna Skatteutgifternas omfattning Beskrivning av jämförelsenorm Normer för inkomstbeskattning Norm för indirekt beskattning av förvärvsinkomster Norm för mervärdesskatt Norm för punktskatter Alternativa jämförelsenormer Beräkningsmetoder Saldopåverkande skatteutgifter Icke saldopåverkande skatteutgifter Skatteutgifter Nyheter Saldopåverkande skatteutgifter i sammandrag Inkomstbeskattning Indirekt beskattning av förvärvsinkomster Mervärdesskatt Punktskatter Skattereduktioner Kreditering på skattekonto Skattesanktioner Icke saldopåverkande skatteutgifter i sammandrag Redovisning av skatteutgifter Beskrivning av enskilda skatteutgifter Saldopåverkande skatteutgifter A. Inkomst av tjänst och allmänna avdrag A1. Schablonberäknad kapitalavkastning i fåmansaktiebolag A2. Schablonbeloppet i förenklingsregeln A3. Löneunderlaget i fåmansaktiebolag

8 A4. Kapitalvinst på kvalificerade aktier...29 A5. Arbetsgivares kostnader för arbetstagares pension...29 A6. Underskott i aktiv näringsverksamhet m.m A7. Avdrag för pensionspremier...29 A8. Sjöinkomstavdrag...29 A9. Personaloptioner...29 Avdrag för kostnader i tjänst...29 A10. Avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete, dubbel bosättning och hemresor...29 A11. Avdrag för resor till och från arbetet...30 A12. Avdrag för inställelseresor...30 Skattefria förmåner och ersättningar...30 A13. Sänkt skatt för utländska nyckelpersoner...30 A14. Förmån av resa vid anställningsintervju...30 A15. Förmån av utbildning vid personalavveckling m.m...30 A16. Förmån av personaldator...30 A17. Förmån av miljöanpassade bilar...30 A18. Stipendier...31 A19. Personalrabatter m.m A20. EU-parlamentarikers rese- och kostnadsersättning...31 A21. Hittelön...31 A22. Ersättning för blod m.m...31 A23. Inkomst från försäljning av vilt växande bär...31 A24. Ersättningar till statligt anställda stationerade utomlands...31 A25. Kostnadsersättning till viss personal på SIPRI...32 A26. Tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse utomlands...32 A27. Tjänsteinkomster förvärvade på vissa utländska fartyg...32 A28. Personalvård...32 A29. Förmån av privat hälso- och sjukvård...32 A30. Utjämning av småföretagares inkomst...32 B. Intäkter i näringsverksamhet...32 Betydelsen av organisationsform...32 B1. Uttag av bränsle...33 B2. Avverkningsrätt till skog...33 B3. Kapitalvinst på näringsfastigheter...33 C. Kostnader i näringsverksamhet...33 C1. Avdrag för kostnader för resor till och från arbetet...33 C2. Matching-credit-klausuler i olika dubbelbeskattningsavtal...33 C3. Koncernbidragsdispens...33 C4. Rabatter och liknande från ekonomiska föreningar...33 C5. Anläggning av ny skog m.m...33 C6. Skadeförsäkringsföretag...34 C7. Överavskrivningar avseende inventarier...34 C8. Periodiseringsfonder...34 C9. Substansminskning...34 C10. Skogsavdrag...34 C11. Bidrag till regionala utvecklingsbolag

9 C12. Bidrag till Tekniska museet och Svenska Filminstitutet C13. Nedskrivning av lager och pågående arbeten C14. Skogs-, skogsskadekonto och upphovsmannakonto C15. Räntefördelning vid generationsskiften D. Intäkter i kapital D1-D2. Avkastning eget hem och bostadsrättsfastighet D3. Utdelning och kapitalvinst på aktier i onoterade bolag D4. Utdelning och kapitalvinst på kvalificerade aktier D5. Utdelning av aktier D6. Utdelning och kapitalvinst på andelar i oäkta bostadsrättsföreningar35 D7. Värdeförändring på eget hem och bostadsrätt D8. Värdeförändring på aktier m.m D9. Nedsatt kapitalvinstbeskattning vid försäljning av eget hem och bostadsrätt D10. Nedsatt avkastningsskatt på pensionsmedel D11. Nedsatt avkastningsskatt på K-försäkringar D12. Schablonmässigt underlag för avkastningsskatt D13. Framskjuten beskattning vid andelsbyte D14. Skogs-, skogsskadekonto och upphovsmannakonto E. Kostnader i kapital E1. Konsumtionskrediter E2. Kapitalförluster på marknadsnoterade aktier m.m F. Socialavgifter F1. Regional nedsättning av egenavgifter F2. Nedsättning av egenavgifter för personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år F3. Regional nedsättning av arbetsgivaravgifter F4. Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år F5. Utländska artister F6. Förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel G. Särskild löneskatt G1. Ersättning skiljemannauppdrag G2. Ersättning till idrottsutövare G3. Avskaffad särskild löneskatt för egenföretagare som fyllt 65 år men är födda 1938 eller senare G4. Avskaffad särskild löneskatt för egenföretagare som fyllt 65 år men är födda 1937 eller tidigare G5. Avskaffad särskild löneskatt för anställda som fyllt 65 år men är födda 1938 eller senare G6. Avskaffad särskild löneskatt för anställda som fyllt 65 år men är födda 1937 eller tidigare H. Mervärdesskatt Undantag från skatteplikt (avdragsrätt föreligger ej) H1. Försäljning av tomtmark och byggnader H2. Försäljning av konstverk kr/år H3. Lotterier

10 H4. Uttagsbeskattning avseende vissa fastighetstjänster...39 Undantag från skatteplikt (avdragsrätt föreligger)...39 H5. Läkemedel...39 H6. Internationell personbefordran...39 Skattesats 6 eller 12 procent (avdragsrätt föreligger) H7 H15. Personbefordran, allmänna nyhetstidningar, böcker, tidskrifter m.m., biografföreställningar, vissa entréavgiftsbelagda kulturevenemang, kommersiell idrott, upphovsrätter samt entré djurparker...40 H16 H17. Livsmedel och rumsuthyrning...40 H18. Försäljning av konstverk > kr/år...40 Undantag från skattskyldighet...40 H19. Omsättning i ideella föreningar...40 Avdrag för ingående skatt...40 H20. Ingående skatt på jordbruksarrende...40 I. Punktskatter...40 Energiskatt...40 I1. Energiskatt på dieselbränsle i motordrivna fordon...40 I2. Särskild energiskattebefrielse för naturgas och gasol som drivmedel 40 I3. Energiskattebefrielse för koldioxidneutrala drivmedel...40 I4. Energiskattebefrielse för elförbrukning vid bandrift...41 I5. Energiskattebefrielse för bränsleförbrukning vid bandrift...41 I6. Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes sjöfart...41 I7. Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes luftfart...41 I8. Elförbrukning i vissa kommuner...41 I9. Differentierat skatteuttag på fossila bränslen för uppvärmning...41 I10. Energiskattebefrielse för uppvärmning för biobränslen, torv m.m...41 I11. Avdrag för energiskatt på bränsle i kraftvärmeverk...41 I12. Återbetalning av energiskatt för fjärrvärmeleveranser till industrin..41 I13. Bränsleförbrukning för uppvärmning inom industrin...42 I14. Bränsleförbrukning för uppvärmning inom växthus- och jordbruksnäringen...42 I15. Elförbrukning inom industrin...42 I16. Elförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringen...42 I17. Miljöbonus för el producerad i vindkraftverk...42 I18. Befrielse från energiskatt på el vid deltagande i program för energieffektivisering inom industrin...42 Koldioxidskatt...42 I19. Generell nedsättning av koldioxidskatt för uppvärmning inom industrin...42 I20. Särskilt nedsatt koldioxidskatt för naturgas och gasol som drivmedel42 I21. Särskild nedsättning av koldioxidskatt för uppvärmning inom industrin...42 I22. Särskild nedsättning av koldioxidskatt för uppvärmning inom växthus- och jordbruksnäringen

11 I23. Generell nedsättning av koldioxidskatt för uppvärmning inom växthus- och jordbruksnäringen I24. Nedsättning av koldioxidskatt för dieselbränsle till arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruksnäringen I25. Återbetalning av koldioxidskatt för fjärrvärmeleveranser till industrin43 I26. Koldioxidskattebefrielse för bandrift I27. Koldioxidskattebefrielse för inrikes luftfart I28. Koldioxidskattebefrielse för inrikes sjöfart I29. Nedsättning av koldioxidskatt på bränsle i kraftvärmeverk I30. Koldioxidskattebefrielse för torv J. Skattereduktioner J1. Skattereduktion för sjöinkomst J2. Skattereduktion för hushållsarbete J3. Begränsad fastighetsavgift för pensionärer K. Kreditering på skattekonto K1. Plusjobb K2. Stöd för nystartsjobb K3. Jämställdhetsbonus K4. Sjöfartsstöd K5. Investeringsstimulans till hyres- och studentbostäder L. Skattskyldighet L1 L6. Akademier m.m., företagareföreningar m.m., arbetslöshetskassor m.m., ideella föreningar, kyrkor, samt ägare av fastigheter nämnda i 3 kap 2 4 fastighetstaxeringslagen Icke saldopåverkande skatteutgifter M. Skattesanktioner Kostnader i kapital M1. Ränteutgifter 21 procents reduktion M2. Begränsning av skattereduktion M3 M5. Fastighetsskatt på konventionellt beskattade hyreshus och småhus, lokaler, industri- och elproduktionsenheter Socialavgifter M6. Socialavgifter på icke förmånsgrundande ersättningar för arbete Punktskatter M7. Särskild skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer N. Icke saldopåverkande skatteutgifter Skattefria transfereringar N1. Näringsbidrag och EU-bidrag N2. Avgångsvederlag till jordbrukare N3. Bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden N4. Flyttningsersättningar N5. Totalförsvarspliktigas ersättningar och förmåner N6. Bistånd N7. Barnbidrag m.m

12 N8. Vårdnadsbidrag...47 N9. Handikappersättning m.m N10 N19. Underhållsstöd, bidrag till adoption, engångsbidrag i samband med arbetsplacering av flyktingar, Bostadstillägg till pensionärer (BTP), bostadsbidrag, studiestöd, skattefria pensioner, äldreförsörjningsstöd, introduktionsersättning för flyktingar...47 Appendix...48 Utgiftsområden (UO)

13 Tabellförteckning Tabell 1. Skatteutgifter och skattesanktioner uttryckt i procent av skatteintäkterna för respektive skatteslag m.m Tabell 2. Skatteutgifter fördelade på skatteslag och utgiftsområde Tabell 3. Skatt enligt norm för olika skatteslag

14

15 1 Inledning Samhällets stöd till företag och hushåll redovisas i huvudsak som utgifter på statsbudgetens utgiftssida. Men det finns också stöd eller utgifter som går via skattesystemet, s.k. skatteutgifter. Skatteutgifterna påverkar därför statsbudgetens inkomstsida. I denna skrivelse redovisar regeringen skatteutgifter för åren En första redovisning av skatteutgifterna lämnades i 1996 års ekonomiska vårproposition och därefter redovisades årligen, fram till och med år 2007, skatteutgifterna i en bilaga till den ekonomiska vårpropositionen. Från och med 2008 redovisas skatteutgifterna i en skrivelse till riksdagen. Utöver detta sker en årlig återrapportering av skatteutgifterna i utgiftsbilagorna i budgetpropositionen. Redovisningen av skatteutgifter fyller i allt väsentligt två syften. Det första och mest centrala är att synliggöra de indirekta stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på budgetens utgiftssida. Detta för att ge ett bredare underlag för prioritering mellan olika stöd. Det andra syftet härrör från ett önskemål om att beskriva graden av enhetlighet i skattereglerna. En sådan beskrivning kräver liksom synliggörandet av stöden att en norm för skatteuttaget preciseras. En sådan precisering kan ske på flera olika sätt. I den redovisning som lämnas här bygger jämförelsenormen på principen om enhetlig beskattning där exempelvis olika former av inkomster inom ett givet inkomstslag ska beskattas med samma skattesats. Detsamma gäller för olika slag av konsumtion. Typiskt sett innebär en skatteutgift, enligt principen om enhetlig beskattning, att skatteuttaget för en viss grupp eller en viss kategori av skattebetalare är lägre än vad som är förenligt med normen. Ett exempel på en skatteutgift enligt denna norm är den reducerade mervärdesskattesatsen på livsmedel som är 12 procent. Normen är i detta fall 25 procent och skatteutgiften utgörs av skillnaden mellan 25 och 12 procent multiplicerat med underlaget. Enhetlig beskattning är emellertid inte den enda möjliga normen för vad som ska anses vara en skatteutgift. För en behandling av alternativa jämförelsenormer, särskilt utifrån principen om optimal beskattning, hänvisas till avsnitt 3.5. Om en skatteutgift slopas leder det i normalfallet till högre skatteintäkter och därmed till en budgetförstärkning för offentlig sektor på samma sätt som om en utgift på statsbudgetens utgiftssida slopas. Förutom skatteutgifter redovisas i förekommande fall även skattesanktioner, där skatteuttaget är högre än den angivna normen. Ett exempel på en skattesanktion är den särskilda skatt som utgår på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Denna skatt tas endast ut för sådan el som produceras i kärnkraftverk och är därför att betrakta som en skattesanktion. Allmänt sett gäller att ett givet skatteuttag kan uppnås genom en lägre skattesats om den bas skatten tas ut på breddas. En sådan breddning kan ske genom att antalet skatteutgifter minskas. I det sammanhanget bör dock beaktas att ett bibehållande av en skattutgift kan vara samhällsekonomiskt mer effektivt än ett slopande. 1.1 Disposition I avsnitt 2 beskrivs hur skatteutgifterna bör betraktas ur ett budgetperspektiv. Dessutom belyses skatteutgifternas omfattning relativt de totala skatteintäkterna. Ett villkor för att kunna identifiera en skatteutgift är att de existerande skattereglerna måste sättas i relation till en jämförelsenorm. Avsnitt 3 innehåller därför en relativt utförlig beskrivning av de normer som har valts för de olika skatteslagen. I avsnitt 3.5 behandlas dessutom alternativ till den enhetliga jämförelsenorm som tillämpas idag. Avsnitt 4 beskriver de beräkningsmetoder som används. I avsnitt 5 redogörs det dels för vilka skatteutgifter som har tillkommit sedan föregående års redovisning, dels för de största skatteutgifterna inom de olika skatteslagen. I tabell 2 i avsnitt 6 redovisas samtliga identifierade skatteutgifter och skattesanktioner för åren I avsnitt 7, tabell 3, ges en översiktlig beskrivning av normerna utifrån de olika skatteslagens skattesatser och skattenivåer. Därtill ges en beskrivning av varje enskild skatteutgift som 15

16 redovisas i tabell 2. Slutligen ges i appendix en förteckning över samtliga utgiftsområden för Skatteutgifterna ur ett budgetperspektiv och i relation till de totala skatteintäkterna Många av skatteutgifterna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika utgiftsområden som t.ex. bostad, miljö, arbetsmarknad eller näringsliv i syfte att stärka dessa områden. Ur ett budgetperspektiv kan de därför ofta jämställas med stöd på budgetens utgiftssida. De bör därför behandlas i likhet med utgifterna och inkluderas i de resultatredovisningar som regelbundet lämnas avseende olika utgiftsområden. En sådan redovisning är en förutsättning för en mer rättvisande jämförelse av stöd som lämnas över statsbudgeten inom olika områden på såväl utgifts- som inkomstsidan. Den redovisning av skatteutgifter som nu föreligger syftar emellertid endast till att synliggöra de indirekta stöd som skatteutgifterna utgör på budgetens inkomstsida. Skatteutgifter kan oftast ses som medel inom specifika utgiftsområden, men det finns även skatteutgifter som uppkommit till följd av den praktiska hanteringen i skattesystemet. Det kan vara av administrativa skäl såsom enkelhet, legitimitet eller för att undvika oacceptabla konsekvenser för den enskilde. I sådana fall är skatteutgiften skatteadministrativt eller skattetekniskt motiverad. Även om de skattetekniskt motiverade skatteutgifterna medför ett stöd för de grupper eller verksamheter som berörs, så saknar de direkt koppling till olika utgiftsområden. Ur ett budgetperspektiv kan de därför inte jämställas med stöd på budgetens utgiftssida. Det finns ingen klar gräns mellan de skatteutgifter som utgör medel inom specifika utgiftsområden och de som är skattetekniskt motiverade. Ett antal skatteutgifter kan därför anses vara en blandning av dessa två grupper. Av förenklingsskäl anges därför för varje skatteutgift ett visst utgiftsområde eller att skatteutgiften är skattetekniskt motiverad. 2.1 Skatteutgifternas omfattning I tabell 1 redovisas skatteutgifter och skattesanktioner i procent av skatteintäkterna. Redovisningen görs för: (i) skatteutgifter som utgör medel inom specifika utgiftsområden, (ii) skattetekniskt motiverade skatteutgifter, (iii) samtliga skatteutgifter. Beräkningarna bygger på prognoser för En detaljerad redovisning av samtliga identifierade skatteutgifter ges i avsnitt 6, tabell 2. De andelar som anges i tabell 1 bör tolkas med viss försiktighet då redovisningen av skatteutgifterna av olika skäl inte är fullständig. Bl.a. är dataunderlaget i vissa fall bristfälligt. Tabellen ger dock en översiktlig helhetsbild av skatteutgifternas relativa betydelse. I tabell 1, rad 1-6 och 9-11, anges skatteutgifter och skattesanktioner i procent av skatteintäkterna för respektive skatteslag. Skattereduktioner och krediteringar på skattekontot, rad 7-8, ges i procent av de totala skatteintäkterna. Slutligen, på rad 12 redovisas samtliga skatteutgifter och skattesanktioner i procent av de totala skatteintäkterna. Tabell 1. Skatteutgifter och skattesanktioner uttryckt i procent av skatteintäkterna för respektive skatteslag m.m. Uppgifterna avser år Skatteutgifter 1. Direkt skatt på arbete 2. Indirekt skatt på arbete Specifika utgiftsområden Skattetekniskt motiverade Samtliga Skatt på kapital Skatt på bolagsvinster Mervärdesskatt Punktskatter Skattereduktioner* Kreditering på skattekonto* Skattesanktioner 9. Indirekt skatt på arbete Skatt på kapital Punktskatter Samtliga skatteutgifter och skattesanktioner* * Anges som procent av totala skatteintäkterna för samtliga skatteslag. 16

17 Skatteutgifterna inom specifika utgiftsområden uppgår till 16 procent av de totala skatteintäkterna (se sista raden i tabellen). Motsvarande andel för de skattetekniskt motiverade skatteutgifterna är endast 1 procent. Samtliga skatteutgifter uppgår därmed till 17 procent av de totala skatteintäkterna. Skatt på kapital och punktskatter har de högsta procentuella andelarna skatteutgifter av samtliga skatteslag. Det är främst den relativt låga beskattningen av avkastning och kapitalvinst på egna hem samt det skattegynnade pensionssparandet som förklarar den höga andelen skatteutgifter i kapital. Kapitalskatteintäkterna uppvisar dessutom en hög grad av volatilitet och år 2009 beräknas skatteintäkterna för kapital vara betydligt lägre än Detta tillsammans med den förväntat höga realräntan 2009 (realräntan används vid beräkning av skatteutgiften för kapital) förklarar att skatteutgiften för kapital i procent av skatteintäkterna överstiger 100 procent. Skatteutgifter för punktskatter som är knutna till specifika utgiftsområden uppgår till 48 procent av skatteintäkterna medan de skattetekniskt motiverade skatteutgifterna endast uppgår till 1 procent av skatteintäkterna. 3 Beskrivning av jämförelsenorm Den jämförelsenorm som har använts vid beräkningen av skatteutgifterna i denna skrivelse utgår i huvudsak från principen om enhetlig beskattning, vilket också var en av grundpelarna i års skattereform. Enhetlig beskattning innebär i princip att beskattningen inom varje inkomstslag ska vara enhetlig och utan undantag. Därför preciseras jämförelsenormen separat inom vart och ett av de olika skatteslagen inkomstskatt, indirekt beskattning av förvärvsinkomst, mervärdesskatt och punktskatt. För en redovisning av skatteslagens olika jämförelsenormer i form av skattesatser och generella skattenivåer se tabell 3, avsnitt 7.1. I betänkandet Förmåner och sanktioner (SOU 1995:36) och i 1997 års ekonomiska vårproposition finns en uttömmande beskrivning av jämförelsenormer och beräkningsmetoder vid skatteutgiftsberäkningar. I avsnitt ges en sammanfattning av normerna inom varje skatteslag. Dessutom behandlas kortfattat alternativa jämförelsenormer i avsnitt Normer för inkomstbeskattning För inkomstbeskattningen finns en gemensam norm för vad som är en inkomst. Den innebär att den samlade inkomsten som ska beskattas motsvaras av summan av konsumtionsutgifterna och nettoförmögenhetens förändring under beskattningsperioden. Beskattningsperiodens längd ska vara ett kalenderår eller ett 12 månader långt räkenskapsår. Det finns dock ingen gemensam norm för vilken skattenivå som ska gälla för de olika inkomstslagen tjänst, kapital och näringsverksamhet. Olika skattenivåer är således förenligt med normen. Olika grad av progressivitet i skatteskalan eller olika skatteuttag på arbetsinkomster jämfört med övriga inkomster anses vara förenligt med normen. Vidare är skattereduktioner förenliga med normen under förutsättning att de är generella och inte gynnar vissa grupper av skattskyldiga. Därutöver har bl.a. följande preciseringar gjorts av normen för inkomstbeskattningen: Sparande ska ske med beskattade inkomster. Värdeförändringar ska beskattas när de uppkommer och inte vid realisationstillfället. Om värdeförändringen är negativ ska en skatterestitution dvs. en negativ skattebetalning medges. Värdet av oavlönat hemarbete och fritid ska inte ingå i skattebasen. Offentliga transfereringar ska utgöra skattepliktig inkomst. Den implicita avkastningen som egnahemsägaren eller bostadsrättsinnehavaren erhåller i form av boendet ska utgöra skattepliktig inkomst. Avskrivningar i näringsverksamhet ska hanteras efter ekonomisk livslängd. Endast ränteutgifter för lån till investeringar där avkastningen är skattepliktig ska vara avdragsgilla. 17

18 3.2 Norm för indirekt beskattning av förvärvsinkomster Enligt normen för indirekt beskattning av förvärvsinkomster ska socialavgifter och allmän löneavgift eller särskild löneskatt utgå på all ersättning för utfört arbete. Normen är i detta fall en enhetlig skattesats för respektive skatt eller avgift. Sådana ersättningar som är förmånsgrundande för olika socialförsäkringar ska ingå i underlaget för socialavgifter och allmän löneavgift. Övriga ersättningar för utfört arbete ska ingå i underlaget för särskild löneskatt. Nivån på den särskilda löneskatten ska återspegla vad som i ekonomisk mening kan anses vara skatteinnehållet i socialavgifterna, den allmänna löneavgiften och den allmänna pensionsavgiften. 3.3 Norm för mervärdesskatt Normen för mervärdesskatt är att i princip all yrkesmässig omsättning av varor och tjänster ska beskattas med normalskattesatsen 25 procent. Undantaget från skatteplikt när det gäller uthyrning av fast egendom redovisas dock inte som en skatteutgift. Skälet är att skatteplikt för sådana tjänster skulle innebära en icke neutral beskattning av boende i hyresrätt och egnahem. Vidare anses det förhållandet att omsättning av finansiella tjänster och försäkringstjänster inte omfattas av mervärdesskatteplikt utgöra en del av normen i skatteutgiftsredovisningarna. Destinationsprincipen ska tillämpas vid internationella transaktioner, dvs. normen innebär att mervärdesskatt tas ut i det land där en vara eller tjänst konsumeras. Vidare innebär normen att offentlig myndighetsutövning inte är skattepliktig. Enligt normen är varor och tjänster som subventioneras med offentliga medel inte skattepliktig. Detta gäller för de fall den ingående mervärdesskatten är högre än den utgående mervärdesskatten på det subventionerade priset. 3.4 Norm för punktskatter Redovisningen av skatteutgifter inom punktskatteområdet omfattar endast energi- och koldioxidskatterna inklusive den särskilda skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Energiskatten tar sikte på energianvändningen och normen är därför att all energiförbrukning ska belastas med samma skatt per kwh. En differentiering av skatteuttaget mellan el och övriga bränslen för uppvärmnings- och drivmedelsändamål är förenlig med normen. Skälet är att el och övriga bränslen är olika typer av energislag. För övriga bränslen är det förenligt med normen att differentiera mellan uppvärmning och drivmedel. Motivet är att energiskatten på drivmedel inte bara fyller övergripande fiskala syften utan också fångar upp vissa samhällsekonomiska kostnader av vägtrafiken såsom slitage på väg, bullerstörning och olyckor. För förbrukning av el motsvaras normen av normalskattesatsen på el. För förbrukning av bränslen som används till uppvärmningsändamål motsvaras normen av skattesatsen på eldningsolja. För bränsle som används som drivmedel utgörs normen av skattesatsen för bensin i miljöklass 1, se tabell 3, avsnitt 7.1. Normen för koldioxidskatten utgår från att skatten är avsedd att utgöra ett pris på utsläpp av koldioxid från fossila bränslen. Enligt normen ska skatten därför vara proportionell mot koldioxidutsläppen från respektive fossilt bränsle. Implicit speglar skattenivån en monetär värdering av den skada som en enhet utsläppt koldioxid från fossilt bränsle medför. Denna skada är densamma oavsett var utsläppen kommer ifrån. Därför sätts normen för koldioxidskatten lika med normalskattesatsen oberoende av om det fossila bränslet används för uppvärmning eller som drivmedel. Energi- och koldioxidskatterna är endast avsedda att träffa bränsle som används som drivmedel eller för uppvärmning. Skattefriheten för bränsle som används som råvara betraktas därför inte som en skatteutgift. Energiskatten på el är endast avsedd att träffa förbrukningen av el. Skattebefrielse för bränsle som används för elproduktion betraktas inte som en skatteutgift. 18

19 3.5 Alternativa jämförelsenormer Normen om enhetlig beskattning innebär i princip att ingen hänsyn tas till de bakomliggande motiven till en skatteutgift. Vid en strikt tillämpning tolkas alla avvikelser, oavsett syfte, som skatteutgifter. De bakomliggande motiven till en skatteutgift kan emellertid variera. Ofta utgör skatteutgiften ett allmänt stöd inom ett område, på samma sätt som en utgift på budgetens utgiftssida (dvs. medel inom specifika utgiftsområden). I andra fall kan det vara skatteadministrativa skäl som är förklaringen till en skatteutgift (s.k. skattetekniskt motiverade skatteutgifter). Ett tredje motiv kan vara att skatteutgiften anses vara en samhällsekonomiskt effektiv åtgärd. En fördel med normen om enhetlig beskattning är att den är enkel att förstå och tillämpa. Vad gäller samhällsekonomisk effektivitet finns emellertid alternativa önskemål och normer. Sålunda kan det vara samhällsekonomiskt väl motiverat med ett högre skatteuttag på exempelvis sådan konsumtion som ger upphov till negativa effekter. Denna typ av skatter korrigerar för marknadsmisslyckanden genom att den externa effekt som konsumtionen av varan ger upphov till internaliseras i priset. Utöver beskattning av sådana s.k. externa effekter kan det också vara motiverat att ha ett lägre skatteuttag om avvikelsen indirekt leder till fler arbetade timmar i jämvikt och därmed ett högre underlag för arbetsinkomstbeskattningen. En sådan differentiering utifrån principer om optimal beskattning som utgör en alternativ norm kan bidra till högre välfärd i samhället. Samhällsekonomiskt effektiva åtgärder som justerar för externa effekter och åtgärder som indirekt leder till ett högre underlag för arbetsinkomstbeskattningen kommer att betraktas som skatteutgifter om normen är enhetlig beskattning. Det kan därför finnas skäl att vidareutveckla grunderna för den jämförelsenorm som tillämpas där samhällsekonomiskt optimala skatter och samhällsekonomisk effektivitet väger tyngre vid en bedömning om en åtgärd utgör en skatteutgift eller inte. Regeringen avser att initiera ett sådant utvecklingsarbete. 4 Beräkningsmetoder Beräkningen av skatteutgifterna baseras på en periodiserad redovisning, vilket innebär att skatteeffekterna avser det år den underliggande ekonomiska aktiviteten sker. Uppbördsförskjutningar beaktas således inte. Den grundläggande beräkningsmetoden för skatteutgifterna är statisk. Det innebär att ingen hänsyn tas till effekter på skattebasernas storlek som eventuellt uppkommer genom skattereglernas effekt på individers och företags beteenden. Innebörden av detta kan t.ex. vara att ett slopande av en skatteutgift inte ger en så stor intäktsförstärkning som den statiskt beräknade effekten i tabell 2 anger. Det finns saldopåverkande och icke saldopåverkande skatteutgifter. I det följande beskrivs skillnaden mellan dessa två. 4.1 Saldopåverkande skatteutgifter De saldopåverkande skatteutgifterna redovisas både netto- och bruttoberäknade. Den nettoberäknade skatteutgiften visar det faktiska skattebortfall som skatteutgiften medför. Om stödet istället hade getts på utgiftssidan skulle det motsvaras av en skattefri transferering. Exempel på sådana skattefria transfereringar på utgiftssidan är barnbidrag och bostadsbidrag. Skatteutgifterna redovisas även brutto för att kunna jämföras med skattepliktiga transfereringar på utgiftssidan. Exempel på sådana transfereringar är sjukpenning och föräldrapenning. Vid beräkningen av en bruttoberäknad skatteutgift justeras de nettoberäknade skatteutgifterna upp med hänsyn till den marginalskatt som gäller för det aktuella skattesubjektet. Antag t.ex. en skatteutgift som ger ett skattebortfall netto i inkomstslaget tjänst på 100. Det är detta som är statens intäktsbortfall till följd av skatteutgiften. Om denna skatteutgift ska kunna jämföras med ett skattepliktigt stöd på utgiftssidan måste skatteutgiften räknas upp med den marginalskatt som gäller för inkomstslaget, vilket ger åtgärdens bruttoeffekt. Under antagandet att marginalskattesatsen uppgår till 40 procent blir den bruttoberäknade skatteutgiften 167 kronor (=100/(1-0,40)), vilket 19

20 kan jämföras med ett skattepliktigt stöd på utgiftssidan. 4.2 Icke saldopåverkande skatteutgifter På utgiftssidan finns det såväl skattefria som skattepliktiga transfereringar. Enligt den norm som gäller för inkomstbeskattningen ska offentliga transfereringar utgöra skattepliktig inkomst. Det innebär att skattefria transfereringar automatiskt definieras som skatteutgifter. Exempel på sådana, icke saldopåverkande, skatteutgifter är barnbidrag och bostadstillägg för pensionärer. Orsaken till skattefriheten är närmast administrativ. För att kunna jämföra skattefria och skattepliktiga transfereringar krävs en kompletterande redovisning, där bidragen först höjs, för att sedan beskattas så att bidraget efter skatt är lika stort. En sådan skattebeläggning innebär visserligen ökade offentliga utgifter, men samtidigt ökar skatteintäkterna. Budgetsaldot påverkas således inte. Därför kallas dessa skattefria transfereringar för icke saldopåverkande skatteutgifter. De icke saldopåverkande skatteutgifterna har inte fördelats på utgiftsområden då de inte påverkar statsbudgetens saldo. För dessa skatteutgifter beräknas endast ett brutto, som visar hur mycket utgifterna för den ifrågavarande transfereringen skulle behöva öka om transfereringen var föremål för inkomstbeskattning. Redovisningen netto återfinns på utgiftssidan under respektive utgiftsområde. 5 Skatteutgifter 2009 I detta avsnitt anges vilka skatteutgifter som tillkommit sedan föregående år. Andra förändringar av betydelse tas också upp. Därtill kommenteras de största skatteutgifterna inom respektive skatteområde. I kommentarerna refereras genomgående till uppgifter om de bruttoberäknade skatteutgifterna Nyheter Den 1 januari 2009 har energi- och koldioxidskatterna räknats upp efter prisutvecklingen (indexering). Från och med den 1 juli 2008 beskattas flygbränsle som förbrukas i luftfartyg, när luftfartyget används för privat ändamål. Den särskilda nedsättning av koldioxidskatt för uppvärmning inom industri, växthus- och jordbruksnäring (den s.k. 0,8%-regeln) särredovisas nu för industri respektive växthusoch jordbruksnäring. Från och med den 1 januari 2009 har två förändringar genomförts gällande de s.k. 3:12- reglerna. Båda ändringar kan ge upphov till skatteutgifter. Aktiva ägare till kvalificerade andelar i fåmansaktiebolag kan ta ut ersättning i form av både kapital- och tjänsteinkomst. Skatteplanering förebyggs genom regler som schablonmässigt begränsar hur stor del av inkomsten som får tas ut i inkomstslaget kapital. Detta s.k. gränsbelopp beräknas enligt antingen förenklingsregeln eller huvudregeln. Förenklingsregeln infördes inkomståret Regeln innebär att de kvalificerade ägarna alltid får ta upp ett schablonbelopp som kapitalinkomstbeskattad utdelning. År 2007 höjdes detta schablonbelopp från 1,5 till 2 inkomstbasbelopp. Från och med den 1 januari 2009 har schablonbeloppet höjts ytterligare, till 2,5 inkomstbasbelopp. En skatteutgift uppkommer i den mån förenklingsregeln tillämpas och den faktiska kapitalavkastningen understiger schablonbeloppet. Skatteutgiften består av skillnaden i skattesats mellan dubbelbeskattad tjänste- och dubbelbeskattad kapitalinkomst. Enligt huvudregeln beräknas årets gränsbelopp som summan av en schablonberäknad avkastning och ett lönebaserat utrymme. Det lönebaserade utrymmet får endast utnyttjas om det s.k. lönekravet är uppfyllt. Lönekravet innebär att ägaren under året före beskattningsåret måste ha gjort ett eget löneuttag som inte understiger sex inkomstbasbelopp plus fem procent av den sammanlagda kontanta ersättningen i företaget och dess dotterföretag. Det egna löneuttag som fordras för att uppfylla lönekravet har tidigare begränsats till 15 inkomstbasbelopp. Från och med den 1 januari 2009 har denna gräns sänkts till 10 inkomstbasbelopp. Ägaren 20

21 behöver alltså göra ett eget löneuttag på maximalt 10 inkomstbasbelopp för att få utnyttja det lönebaserade utrymmet. En skatteutgift uppkommer i den mån huvudregeln tillämpas och det lönebaserade utrymmet utgörs av avkastning på arbete och inte avkastning på kapital. Skatteutgiften består av skillnaden i skattesats mellan dubbelbeskattad tjänste- och dubbelbeskattad kapitalinkomst. Den 1 januari 2009 höjdes beloppet för uttagsbeskattning på vissa fastighetstjänster från till kronor per år. Detta innebär att en fastighetsägare kan utföra vissa tjänster på fastigheten, för ett värde upp till kronor för ett beskattningsår, utan att behöva betala mervärdesskatt för dessa. Jämställdhetsbonus infördes den 1 juli Den förälder som har tagit ut flest dagar med föräldrapenning under ett kalenderår får jämställdhetsbonus om han eller hon arbetar när den andra föräldern tar ut föräldrapenning. Maximal jämställdhetsbonus är kronor och bonusen gäller barn som är födda efter 30 juni Jämställdhetsbonusen lämnas som en kreditering på skattekontot. Krediteringen är en skatteutgift avseende skatt på inkomst av tjänst. Fastighetsavgiften på småhus har begränsats för personer som vid ingången av året har fyllt 65 år eller som under året uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning. Begränsningen gäller småhus som används som permanentbostad. Fastighetsavgiften begränsas genom en skattereduktion till 4 procent av den avgiftsskyldiges inkomst. Reglerna gäller från och med inkomstår 2008 och innebär en skatteutgift inom inkomstslaget kapital. Sedan den 8 december 2008 ingår även s.k. ROT-tjänster i underlaget för skattereduktion för hushållsarbete som fysiska personer har rätt till under vissa förutsättningar. ROTtjänster redovisas under skatteutgiften skattereduktion för hushållsarbete tillsammans med övriga hushållsarbeten. 5.2 Saldopåverkande skatteutgifter i sammandrag De saldopåverkande skatteutgifter som redovisas i denna skrivelse förväntas uppgå till omkring 240 miljarder kronor brutto inkomståret Denna uppgift om den samlade omfattningen bör dock, av skäl som anförts i avsnitt 2, tolkas med försiktighet Inkomstbeskattning Den största skatteutgiften inom tjänsteinkomstbeskattning är avdrag för resor till och från arbetet, som för inkomståret 2009 beräknas uppgå till drygt 8 miljarder kronor brutto. Den största skatteutgiften inom kapitalinkomstbeskattning förväntas inkomståret 2009 vara Avkastning eget hem. Skatteförmånen utgörs av skillnaden mellan kapitalskatten på fastighetens reala avkastning och den fastighetsavgift som betalas enligt gällande regler. För inkomståret 2009 beräknas skatteförmånen uppgå till drygt 30 miljarder kronor. Ytterligare en stor skatteutgift på 26,5 miljarder kronor som förväntas inom kapitalinkomstbeskattning år 2009 är Värdeförändring på eget hem och bostadsrätt. Denna skatteförmån orsakas av att värdeförändringen inte beskattas löpande utan först vid realisation. Dessutom ges möjlighet till ytterligare uppskov då vinsten har realiserats Indirekt beskattning av förvärvsinkomster Bland de skatteutgifter som rör socialavgifter är nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år den största. Inkomståret 2009 beräknas skatteutgiften uppgå till drygt 19 miljarder kronor brutto Mervärdesskatt Den största skatteförmånen inom mervärdesskatteområdet uppstår genom den reducerade skattesatsen för livsmedel. Inkomståret

22 beräknas denna skatteutgift uppgå till knappt 30 miljarder kronor brutto Punktskatter Inom punktskatteområdet ger nedsatt skatt till 0,5 öre/kwh för elförbrukning inom industrin upphov till beskattningsbara förmåner på knappt 18 miljarder kronor inkomståret Skattereduktioner En skattereduktion minskar den slutliga skatten genom avräkning mot statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, inkomst av näringsverksamhet, statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. Skattereduktionerna beräknas sammanlagt uppgå till knappt 8 miljarder kronor brutto inkomståret Den enskilt största skatteutgiften är skattereduktion för hushållsarbete som beräknas uppgå till drygt 7 miljarder kronor brutto Kreditering på skattekonto Det finns ett antal stöd som efter beviljande tillgodoförs målgruppen genom kreditering på skattekontot. Den sammanlagda skatteutgiften för kreditering på skattekonto beräknas uppgå till omkring 6 miljarder kronor brutto inkomståret De största skatteutgifterna avser sjöfartsstöd och nystartsjobb och de beräknas uppgå till 2,4 respektive 2,3 miljarder kronor brutto Skattesanktioner 6 Redovisning av skatteutgifter I tabell 2 redovisas skatteutgifterna uppdelade på skatteslag för inkomståren Tabellen inleds med saldopåverkande skatteutgifter och avslutas med icke saldopåverkande skatteutgifter. De saldopåverkande skatteutgifterna har fördelats på utgiftsområden (UO), vilket framgår av kolumn 2 i tabellen. I appendix längst bak i skrivelsen finns en sammanställning av samtliga utgiftsområden med förklaringar. I kolumn 2 i tabell 2 framgår även vilka skatteutgifter som är skattetekniskt motiverade (ST). I redovisningen av skatteutgifter beaktas endast beslutade regelförändringar. Ett - i brutto- och nettokolumnerna betyder att utgiften inte är möjlig att beräkna. Ett u i tabellen innebär att skatteutgiften har upphört (i de fall skatteutgiften har upphört men fortfarande har en offentligfinansiell effekt redovisas effekten). Beloppen i årets redovisning kan avvika dramatiskt från föregående års redovisning av skatteutgifter (Skr. 2007/08:123). En förklaring till detta är den pågående finansiella krisen som medfört en global kris med effekter på den reala ekonomin, t.ex. ökad arbetslöshet och sjunkande BNP. En kraftig påverkan på den reala ekonomin medför minskande skattebaser. Inom exempelvis företagssektorn har underlaget för beskattning minskat kraftigt då företagens vinster krympt dramatiskt. Mindre skattebaser samt förväntningar om en svag ekonomisk utveckling under åren innebär också lägre skatteutgifter. Skatteutgiften Värdeförändring på aktier m.m. blir, till följd av en minskad skattebas, till och med negativ år Den största enskilda skattesanktionen uppgår till knappt 15 miljarder kronor brutto 2009 och avser Socialavgifter på icke förmånsgrundade ersättningar för arbete. 5.3 Icke saldopåverkande skatteutgifter i sammandrag De icke saldopåverkande skatteutgifterna som redovisas här beräknas för inkomståret 2009 uppgå till knappt 34 miljarder kronor brutto. 22

23 Tabell 2. Skatteutgifter fördelade på skatteslag och utgiftsområde Mdkr brutto netto SALDOPÅVERKANDE SKATTEUTGIFTER A. Inkomst av tjänst och allmänna avdrag A1 ST Schablonberäknad kapitalavkastning i fåmansaktiebolag A2 UO24 Schablonbeloppet i förenklingsregeln A3 UO24 Löneunderlaget i fåmansaktiebolag A4 UO11 Kapitalvinst på kvalificerade aktier A5 UO24 Arbetsgivares kostnader för arbetstagares pension A6 UO24 Underskott i aktiv verksamhet m.m. 0,02 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 A7 UO11 Avdrag för pensionspremier A8 UO24 Sjöinkomstavdrag 0,27 0,26 0,27 0,16 0,16 0,16 A9 ST Personaloptioner Avdrag för kostnader i tjänst A10 UO14 Avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete, dubbel bosättning och hemresor 1,67 1,51 1,50 0,98 0,91 0,90 A11 UO14 Avdrag för resor till och från arbetet 9,91 8,30 8,25 5,85 5,02 4,95 A12 UO14 Avdrag för inställelseresor Skattefria förmåner och ersättningar A13 UO24 Sänkt skatt för utländska nyckelpersoner 0,34 0,35 0,36 0,15 0,15 0,16 A14 UO14 Förmån av resa vid anställningsintervju A15 UO14 Förmån av utbildning vid personalavveckling m.m A16 UO22 Förmån av personaldator - u u - u u A17 UO20 Förmån av miljöanpassade bilar 0,74 0,92 1,12 0,44 0,56 0,67 A18 ST Stipendier A19 ST Personalrabatter m.m A20 ST EU-parlamentarikers rese- och kostnadsersättning A21 ST Hittelön A22 ST Ersättning för blod m.m A23 ST Inkomst från försäljning av vilt växande bär A24 ST Ersättningar till statligt anställda stationerade utomlands A25 UO5 Kostnadsersättning till viss personal på SIPRI 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 A26 ST Tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse utomlands A27 ST Tjänsteinkomster förvärvade på vissa utländska fartyg A28 UO14 Personalvård A29 UO9 Förmån av privat hälso- och sjukvård A30 UO24 Utjämning av småföretagares inkomst B. Intäkter i näringsverksamhet B1 UO23 Uttag av bränsle 0,18 0,18 0,18 0,11 0,11 0,11 B2 UO23 Avverkningsrätt till skog B3 UO23 Kapitalvinst på näringsfastigheter 2,13 2,08 2,08 1,34 1,32 1,32 C. Kostnader i näringsverksamhet C1 UO14 Avdrag för kostnader för resor till och från arbetet C2 UO24 Matching-credit-klausuler i olika dubbelbeskattningsavtal C3 UO24 Koncernbidragsdispens C4 UO24 Rabatter och liknande från ekonomiska föreningar C5 UO23 Anläggning av ny skog m.m. 0,48 0,27 0,32 0,30 0,17 0,20 C6 ST Skadeförsäkringsföretag 0,69 0,27 0,36 0,50 0,20 0,26 23

24 Skr.2008/09:183 Mdkr brutto netto C7 ST Överavskrivningar avseende inventarier 2,36 0,78 1,05 1,68 0,57 0,76 C8 ST Periodiseringsfonder 1,61 0,56 0,74 1,12 0,40 0,53 C9 ST Substansminskning C10 UO23 Skogsavdrag C11 UO19 Bidrag till regionala utvecklingsbolag 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 C12 UO17 Bidrag till Tekniska museet och Svenska Filminstitutet 0,03 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 C13 ST Nedskrivning av lager och pågående arbete 0,04 0,01 0,02 0,03 0,01 0,01 C14 ST Skogs-, skogsskade- och upphovsmannakonto 0,05 0,04 0,04 0,03 0,02 0,02 C15 ST Räntefördelning vid generationsskiften D. Intäkter i kapital D1 UO18 Avkastning eget hem -7,65* 30,18 29,09-5,36 21,13 20,36 D2 UO18 Avkastning bostadsrättsfastighet 0,21 8,72 7,74 0,15 6,10 5,42 D3 UO24 Utdelning och kapitalvinst på aktier i onoterade bolag 2,71 1,60 1,65 1,90 1,12 1,16 D4 UO24 Utdelning och kapitalvinst på kvalificerade aktier 4,47 2,95 3,09 3,13 2,07 2,16 D5 UO24 Utdelning av aktier D6 UO24 Utdelning och kapitalvinst på aktier i oäkta bostadsrättsföreningar 0,04 0,04 0,04 0,03 0,03 0,03 D7 ST Värdeförändring på eget hem och bostadsrätt 7,56 26,53 63,22 5,29 18,57 44,25 D8 ST Värdeförändring på aktier m.m. -36,02 3,53 4,33-25,22 2,47 3,03 D9 UO18 Nedsatt kapitalvinstskatt vid försäljning av eget hem och bostadsrätt 5,70 18,37 36,18 3,99 12,86 25,32 D10 UO11 Nedsatt avkastningsskatt på pensionsmedel 19,84 16,80 13,34 13,89 11,76 9,34 D11 ST Nedsatt avkastningsskatt på K-försäkringar 0,36 0,30 0,24 0,25 0,21 0,17 D12 ST Schablonmässigt underlag för avkastningsskatt D13 ST Framskjuten beskattning vid andelsbyte D14 ST Skogs-, skogsskade- och upphovsmannakonto 0,04 0,03 0,03 0,03 0,02 0,02 E. Kostnader i kapital E1 ST Konsumtionskrediter E2 ST Kapitalförluster på marknadsnoterade aktier m.m F. Socialavgifter F1 UO19 Regional nedsättning av egenavgifter 0,09 0,09 0,09 0,07 0,07 0,07 F2 UO13 Nedsättning av egenavgifter för personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år 0,08 0,08 0,08 0,05 0,05 0,05 F3 UO19 Regional nedsättning av arbetsgivaravgifter 0,53 0,54 0,56 0,39 0,40 0,41 F4 UO14 Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år 9,90 19,18 19,58 8,02 15,54 15,87 F5 UO17 Utländska artister 0,10 0,11 0,12 0,07 0,08 0,09 F6 ST Förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel G. Särskild löneskatt G1 UO24 Ersättning skiljemannauppdrag G2 UO17 Ersättning till idrottsutövare G3 UO24 Avskaffad särskild löneskatt för egenföretagare som fyllt 65 år men är födda 1938 eller senare 0,32 0,32 0,31 0,23 0,22 0,22 G4 UO24 Avskaffad särskild löneskatt för egenföretagare som fyllt 65 år men är födda 1937 eller tidigare 0,12 0,12 0,11 0,08 0,08 0,08 G5 UO24 Avskaffad särskild löneskatt för anställda som fyllt 65 år men är födda 1938 eller senare 1,80 1,90 2,00 1,33 1,40 1,47 G6 UO24 Avskaffad särskild löneskatt för anställda som fyllt 65 år men är födda 1937 eller tidigare 0,66 0,52 0,40 0,49 0,38 0,30 24

25 Mdkr brutto netto H. Mervärdesskatt Undantag från skatteplikt (avdragsrätt föreligger ej) H1 UO18 Försäljning av tomtmark och byggnader 1,63 1,67 1,62 1,17 1,21 1,20 H2 UO17 Försäljning av konstverk < kr/år H3 ST Lotterier 5,35 5,48 5,44 3,85 3,94 4,01 H4 UO18 Uttagsbeskattning avseende vissa fastighetstjänster Undantag från skatteplikt (avdragsrätt föreligger) H5 UO9 Läkemedel 2,95 3,07 2,92 2,21 2,15 2,19 H6 ST Internationell personbefordran 1,05 1,07 1,04 0,77 0,77 0,78 Skattesats 6 eller 12 procent (avdragsrätt föreligger) H7 UO22 Personbefordran 6,24 6,57 6,27 4,73 4,62 4,76 H8 UO17 Allmänna nyhetstidningar 1,76 1,82 1,73 1,31 1,28 1,30 H9 UO17 Böcker, tidskrifter m.m. 2,11 2,07 1,97 1,49 1,45 1,48 H10 UO17 Biografföreställningar 0,30 0,31 0,31 0,22 0,23 0,23 H11 UO17 Vissa entréavgiftsbelagda kulturevenemang 0,77 0,87 0,63 0,63 0,46 0,65 H12 UO17 Kommersiell idrott 3,20 3,36 3,21 2,42 2,37 2,44 H13 UO24 Transport i skidliftar 0,27 0,27 0,26 0,20 0,19 0,19 H14 UO17 Upphovsrätter 0,19 0,19 0,19 0,14 0,14 0,14 H15 UO17 Entré djurparker 0,05 0,05 0,05 0,04 0,04 0,04 H16 UO12 Livsmedel 27,40 29,61 29,11 21,32 21,45 21,83 H17 UO24 Rumsuthyrning 1,54 1,58 1,57 1,14 1,16 1,18 H18 UO17 Försäljning av konstverk > kr/år 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 Undantag från skattskyldighet H19 UO17 Omsättning i ideella föreningar 0,09 0,09 0,09 0,07 0,07 0,07 Avdrag för ingående skatt H20 ST Ingående skatt på jordbruksarrende I. Punktskatter Energiskatt I1 UO22 Energiskatt på dieselbränsle i motordrivna fordon 11,30 11,77 12,63 8,14 8,68 9,31 I2 UO22 Särskild energiskattebefrielse för naturgas och gasol som drivmedel 0,12 0,13 0,14 0,09 0,10 0,10 I3 UO22 Energiskattebefrielse för koldioxidneutrala drivmedel 1,94 2,22 2,48 1,40 1,64 1,83 I4 UO22 Energiskattebefrielse för elförbrukning vid bandrift 1,36 1,41 1,46 0,98 1,04 1,07 I5 UO22 Energiskattebefrielse för bränslebrukning vid 0,03 0,03 0,03 0,02 0,02 0,02 bandrift I6 ST Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes sjöfart 0,61 0,60 0,61 0,44 0,45 0,45 I7 UO22 Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes luftfart 1,07 1,04 1,08 0,77 0,77 0,79 I8 UO19 Elförbrukning i vissa kommuner 1,19 1,24 1,26 0,86 0,92 0,93 I9 UO21 Differentierat skatteuttag på fossila bränslen för 0,43 0,51 0,53 0,31 0,38 0,39 uppvärmning I10 UO21 Energiskattebefrielse för biobränslen, torv m.m. 5,72 6,35 6,53 4,12 4,68 4,81 I11 UO21 Avdrag för energiskatt på bränsle i kraftvärmeverk 0,22 0,25 0,25 0,16 0,19 0,18 I12 UO21 Återbetalning av energiskatt för fjärrvärmeleveranser 0,14 0,13 0,13 0,10 0,10 0,10 till industrin I13 UO24 Bränsleförbrukning för uppvärmning inom industrin 1,29 1,26 1,28 0,94 0,93 0,93 I14 UO23 Bränsleförbrukning för uppvärmning inom växthusoch jordbruksnäringen 0,15 0,15 0,15 0,11 0,11 0,11 I15 UO24 Elförbrukning inom industrin 17,78 17,75 18,10 12,80 13,08 13,34 25