Beskattning av ägare till fåmansbolag

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beskattning av ägare till fåmansbolag"

Transkript

1 Institutionen för handelsrätt Department of Commercial Law Handelsrätt C Uppsats VT 2005 Beskattning av ägare till fåmansbolag - effekter vid förändrade regler Författare: Maria Lanner och Katarina Sahlin Handledare: Greger Lewén

2 Sammanfattning Beskattning av ägare till fåmansbolag tillhör en av de mest omdebatterade delarna i det svenska inkomstskattesystemet. Gällande system innebär att inkomst av tjänst i regel beskattas enligt en högre skattesats än inkomst av kapital. Hur stor del av en utdelning eller en kapitalvinst som en ägare skall beskatta i inkomstslaget kapital respektive tjänst regleras av de så kallade 3:12-reglerna. Syftet med reglerna är att hindra ägarna från att omvandla tjänsteinkomster till lägre beskattade kapitalinkomster. Med utgångspunkt i diskussionen kring att kvalificerade ägare till fåmansbolag med ett fåtal anställda straffbeskattas offentliggjordes en reformering av 3:12-reglerna den 26 januari Syftet med denna studie är att undersöka innebörden och konsekvenserna av reformeringsförslagen av 3:12-reglerna. Studien innehåller inledningsvis en redogörelse för gällande regler samt reformeringsförslagen. Därefter följer skatteberäkningar på tre fiktiva fåmansbolag. Utifrån genomförda skatteberäkningar diskuteras och analyseras effekterna vid ett eventuellt ikraftträdande av reformen. Skatteberäkningarna tyder på att ägare till mindre fåmansbolag i större utsträckning gynnas av reformeringsförslagen medan förutsättningarna för ägare till större fåmansbolag försämras.

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Problemformulering Syfte Avgränsning Metod och disposition Gällande rätt IL 56 kap IL 43 kap. och IL 57 kap Förslag på reformering av 3:12-reglerna Huvudförslag Löneunderlagsregel Förenklingsregel ett schablonbelopp Klyvningsränta och uppräkningsränta Fördelning av kapitalvinst mellan inkomstslaget kapital och tjänst Avskaffade lättnadsregler Skatt på kapitalavkastning på kvalificerade andelar Inträdesregel Avskaffad förmögenhetsskatt Avskaffad nedsättning av socialavgifter Begränsat alternativförslag Sammanfattning av gällande regler, huvudförslaget och alternativförslaget Skatteberäkningar Presentation av fiktiva bolag Bolag Small Bolag Medium Bolag Large Analys av resultat Slutsatser...25 Källförteckning

4 Bilageförteckning Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Skatteberäkningar för bolag Small Skatteberäkningar för bolag Medium Skatteberäkningar för bolag Large Remissvar Tabellförteckning Tabell 1 Tabell 2 Tabell 3 Tabell 4 Tabell 5 Tabell 6 Tabell 7 Gällande skatteregler samt reformeringsförslagen Utdelning i bolag Small, kr (10 % av Aktiekapitalet) Utdelning i bolag Small, kr (30 % av Aktiekapitalet) Utdelning i bolag Medium, kr (10 % av Aktiekapitalet) Utdelning i bolag Medium, kr (30 % av Aktiekapitalet) Utdelning i bolag Large, kr (10 % av Aktiekapitalet) Utdelning i bolag Large, kr (30 % av Aktiekapitalet) 3

5 Förkortningar IL - Inkomstskattelagen SIL - Skatteinkomstlagen SFL - Lag (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt Beloppsfakta, beskattningsåret 2005 Prisbasbelopp: Inkomstbasbelopp: Arbetsgivaravgifter: 32,46 % Begrepp Fåmansföretag är ett samlingsnamn för fåmansägda aktiebolag och fåmansägda ekonomiska föreningar. Med fåmansbolag åsyftas endast fåmansägda aktiebolag. Därutöver finns dessutom fåmanshandelsbolag. Prisbasbelopp: Ett belopp som ligger till grund för beräkning av ATP och andra sociala förmåner. Varje kalenderår fastställer regeringen prisbasbeloppet som grundar sig på levnadskostnadernas förändring enligt konsumentprisindex. Reglerna om prisbasbelopp återfinns i Lagen (1962:381) om allmän försäkring (LAF). 1 Inkomstbasbelopp: Belopp som bland annat används vid justering av intjänandetaket i det reformerade ålderspensionssystemet. Inkomstbasbeloppet omräknas med förändringen i inkomstindex. 2 1 Nationalencyklopedin 2005 (1) 2 Nationalencyklopedin 2005 (2) 4

6 1 Inledning Det inledande avsnittet ger en bakgrund till studien. Problemformuleringen och syftet med studien presenteras samt tillvägagångssättet. 1.1 Bakgrund Det pågår en diskussion angående hur ägare av fåmansföretag och fåmanshandelsbolag skall beskattas och regeringen avser att förändra reglerna så att de blir mer gynnsamma för företagandet. 3 Sveriges skattesystem innebär att inkomst av tjänst i regel beskattas enligt en högre skattesats än inkomst av kapital. Detta beror på den duala inkomstskattemodellen som innebär att förvärvsinkomster beskattas enligt en progressiv skatteskala och kapitalinkomster beskattas proportionellt och separat. Löner beskattas med en högsta marginalskatt på 57 % medan exempelvis utdelningsinkomster och kapitalvinster beskattas med 30 %. Uttag ur bolag beskattas dels på bolagsnivå och dels på ägarnivå och till följd av denna dubbelbeskattning och de skilda skattesatserna är det en betydande skillnad i totalt skatteuttag. Då det i fåmansägda bolag finns en nära relation mellan bolag och ägare skapar detta problem eftersom det totala skatteuttaget är betydligt högre vid uttag av lön i jämförelse med utdelning. Beroende av hur bolagets vinst tas ut varierar därmed skattebelastningen och utan särskilda skatteregler skulle fåmansföretagare antagligen välja utdelning framför löneuttag. Detta är bakgrunden till de omdiskuterade 3:12-reglerna i den tidigare skatteinkomstlagen. Trots att reglerna beträffande beskattning av ägare till fåmansföretag numera återfinns i inkomstskattelagens 43, och 60 kap. används benämningen 3:12-regler. 4 Syftet med 3:12-reglerna är att urskilja vad som av en utdelning i ett bolag skall hänföras till en aktieägares arbetsinsats och vad som kan anses bestå av avkastning. Reglerna avgör därmed hur stor del en ägare kan ta ut som kapitalbeskattad inkomst och hur stor del som skall beskattas som tjänsteinkomst. 5 Reglerna hindrar härmed ägarna från att omvandla tjänsteinkomster till lägre beskattade kapitalinkomster. 6 En särskild arbetsgrupp 7 har av finansministern fått i uppdrag att utreda möjligheterna till nya regler som skall förbättra förutsättningarna för ägare till fåmansföretag. Den 26 januari 2005 lämnades ett förslag som remissbehandlades under första kvartalet. Om förslaget antas kommer reglerna att träda i kraft den 1 januari Utredarna har ansett att 3:12-reglerna bör ses i ett brett sammanhang och har därför presenterat dels ett huvudförslag som utöver en reformering av 3:12-reglerna innebär att förmögenhetsskatten och nedsättningen av socialavgifter avskaffas. 9 Utredarna presenterar vidare ett alternativ om huvudförslaget inte skulle genomföras vilket benämns begränsat alternativförslag. Detta förslag innehåller endast förändrade 3:12-regler. Utredarna menar att 3 Regeringen, 2005 (1) 4 Edin et al., sid 19 f 5 Regeringen, 2005 (2) 6 Edin et al., sid 7 7 Chefsekonomen Per-Olof Edin, generaldirektören Ingemar Hansson och professorn Sven-Olof Lodin. 8 Regeringen, 2005 (1) 9 Edin et al., sid 7 5

7 det är av stor vikt att 3:12-reglerna förändras även om inte förmögenhetsskatten och nedsättningen av socialavgifter avskaffas Problemformulering Av en artikel på Svenskt Näringslivs hemsida framgår att framgångsrika och expansiva bolag straffbeskattas i och med att vinsten beskattas som inkomst av tjänst istället för inkomst av kapital. En absurd följd, menar skribenten, blir att det är mer förmånligt för en småföretagare att investera på börsen än i det egna företaget. 11 Bakgrunden till den ursprungliga lagstiftningen för fåmansföretag och fåmanshandelsbolag var att förhindra att företagsledare och delägare genom transaktioner dem och bolaget emellan kunde åtnjuta sig obehöriga skatteförmåner. 12 Det som har åsyftats av lagstiftaren med särreglerna har således varit att skälig utdelning och skälig kapitalvinst beskattas i inkomstslaget kapital och överskjutande belopp beskattas i inkomstslaget tjänst. 13 Frågan är vad som kan anses vara skäligt? När nu skattereglerna för dessa bolag kan komma att ändras kan begreppet skäligt bero av företagets storlek? Kommer de nya reglerna att medföra förbättringar eller försämringar för ägare till fåmansbolag och varierar det beroende på om fåmansbolaget är litet, medelstort eller stort? 1.3 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka innebörden och konsekvenserna av reformeringsförslagen av 3:12-reglerna. För att åskådliggöra effekterna kommer vi att fokusera på tre fiktiva fåmansbolag. Studien söker svara på vilka skillnaderna blir, beträffande skatteuttag, för ägare till tre olika stora fåmansbolag om 3:12-reglerna reformeras. 1.4 Avgränsning Då vi fokuserar på effekterna för ägarna till de fiktiva bolagen kommer vi att göra vissa avgränsningar. Studien fokuserar på kvalificerade andelar och därav nämns icke-kvalificerade andelar endast vid presentationen av reformeringsförslagen. Vidare är de tre fiktiva bolagen aktiebolag och därav kommer inte fåmansägda ekonomiska föreningar och fåmanshandelsbolag att behandlas trots att de regleras av samma skatteregler. Då vi i studien diskuterar skillnader i skatteuttag under en treårsperiod fokuserar vi på pågående verksamheter. Till följd av detta berörs kapitalvinster, som uppkommer i samband med avyttring av verksamhet, endast begränsat. Av samma skäl behandlas ej kapitalförluster trots att dessa berörs av reformeringsförslagen. Slutligen behandlas inte fördelningen av inkomster från fåmansföretag och fåmanshandelsbolag mellan makar och deras barn (IL 60 kap.) då det inte är relevant för att utreda syftet med studien. 1.5 Metod och disposition Tillvägagångssättet i studien har bestått av en traditionell juridisk metod då vi har studerat lagtext, kommentarer till lagtext, offentliga utredningar, remissvar samt doktrin. Inledningsvis tog vi del av artiklar och pressmeddelanden publicerade på regeringens hemsida. För att få en 10 Edin et al., sid 1 11 Svenskt näringsliv, Andersson et al., sid Andersson et al., sid

8 djupare förståelse i ämnet har vi sedan studerat inkomstskattelagens 43 kap. och kap. samt rapporten om reformeringsförslagen. Därefter har vi skapat tre fiktiva bolag för att urskilja effekterna för ägare till tre olika stora bolag vid ett eventuellt ikraftträdande av de nya reglerna. De skatteberäkningar som vi genomfört i Excel återfinns som bilagor. Efter en sammanfattad redogörelse av utvalda delar ur inkomstskattelagen och reformeringsförslagen presenteras genomförda skatteberäkningar i tabeller. Därefter analyseras de fiktiva bolagen för att urskilja effekterna för de kvalificerade ägarna. 7

9 2 Gällande rätt I avsnittet ges en beskrivning av gällande lagstiftning inom området, inkomstskattelagen (1999:1229). Dessutom definieras relevanta begrepp. 2.1 IL 56 kap. I IL 56 kap. finns definitioner av fåmansföretag, fåmanshandelsbolag, delägare och företagsledare. I IL 56 kap. 2 finns följande definition av ett fåmansföretag: Med fåmansföretag avses aktiebolag och ekonomiska föreningar där 1. fyra eller färre delägare äger andelar som motsvarar mer än 50 procent av rösterna för samtliga delar i företaget eller, 2. näringsverksamheten är uppdelad på verksamheter som är oberoende av varandra och där en fysisk person genom innehav av andelar, genom avtal eller på liknande sätt har den faktiska bestämmanderätten över en sådan verksamhet och självständigt kan förfoga över dess resultat. Aktiebolag vars aktier är noterade vid en svensk eller en utländsk börs och privatbostadsföretag undantas från fåmansföretagsdefinitionen enligt IL 56 kap. 3. Delar av reglerna i IL gäller samtliga delägare i ett fåmansbolag medan vissa endast gäller för företagsledare och närstående till denne. Både delägare och företagsledare definieras i IL 56 kap. 6. För att en person skall anses vara delägare krävs att denne är en fysisk person som direkt eller indirekt äger, eller på liknande sätt innehar andelar i företaget. Det är vidare det väsentliga ägarintresset som avgör huruvida någon är företagsledare eller ej. I regel är det enbart de som är verksamma och har väsentligt inflytande i bolaget som kan anses vara företagsledare. En person med ledande ställning i ett bolag men som inte har ett ägarintresse är således inte företagsledare enligt fåmansbolagsreglerna IL 43 kap. och IL 57 kap. IL 57 kap. behandlar utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansbolag. Reglerna introducerades genom 1990 års skattereform och har därefter ändrats ett flertal gånger. 15 Syftet med reglerna är att klargöra vad som kan anses utgöra avkastning respektive arbetsinsats från den aktive aktieägaren. 16 Lagstiftaren har ansett det nödvändigt att utforma särskilda regler för fåmansbolagsägare i syfte att förhindra att tjänsteinkomster omvandlas till kapitalinkomster och därmed beskattas med en lägre skattesats. 17 Reglerna för beskattning av utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansbolag gäller endast kvalificerade andelar. Av IL 57 kap. 4 framgår att en andel är kvalificerad om andelsägaren eller någon närstående varit verksam i företaget i betydande omfattning under beskattningsåret eller något av de fem närmaste föregående åren Lodin et al., sid Andersson et al., sid Lodin et al., sid 359 ff 17 Andersson et al., sid Andersson et al., sid

10 För fåmansbolagsägaren beräknas en övre gräns för maximal kapitalbeskattning, ett så kallat gränsbelopp. Utdelning inom ramen för detta gränsbelopp beskattas i inkomstslaget kapital och eventuell överstigande utdelning beskattas i inkomstslaget tjänst. 19 Gränsbeloppet beräknas i enlighet med IL 57 kap. 7 och lyder enligt följande: Utdelning på en kvalificerad andel skall tas upp i inkomstslaget tjänst till den del den överstiger ett gränsbelopp. Gränsbeloppet är summan av 1. underlaget för gränsbelopp multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret ökad med sju procentenheter, och 2. sparat utdelningsutrymme. Underlaget för gränsbeloppet består av tre delar och anges i IL 57 kap. 8. Första delen av underlaget utgörs av det omkostnadsbelopp som skulle vara tillämpligt om andelen sålts vid utdelningstillfället. Den andra delen utgörs av ett sparat utdelningsutrymme (även kallat sparat gränsbelopp) vilket uppstår då utdelningen understigit gränsbeloppet tidigare år. Den tredje delen utgörs av ett löneunderlag som beräknas i enlighet med IL 43 kap Löneunderlaget består av löner till anställda till den del dessa överstiger 10 prisbasbelopp, dock får löneunderlaget inte överstiga 50 gånger den kvalificerade ägarens egna löneuttag 21. Löner till kvalificerade ägare ingår ej i löneunderlaget. För att löneunderlaget skall få inkluderas i gränsbeloppet krävs dock att den kvalificerade ägarens egna löneuttag överstiger ett visst belopp. Eget löneuttag måste uppgå till det minsta av två belopp; 10 prisbasbelopp ( kr i 2005 års taxering) och 120 % av lönen till den högst betalde bland de anställda i bolaget. 22 Gränsbelopp = (Omkostnadsbelopp + Sparat utdelningsutrymme + Löneunderlag) * Klyvningsränta + Sparat utdelningsutrymme Inom fåmansbolagsbeskattningen finns skattelättnader på utdelning och kapitalvinster som innebär att viss del är skattefri för mottagaren. Denna skattelättnad gäller både kvalificerade och övriga onoterade andelar. 23 Lättnadsreglerna i fåmansbolagsbeskattningen återfinns i IL 43 kap. 24 Det skattefria beloppet benämns lättnadsbelopp. Lättnadsbeloppet beräknas i enlighet med IL 43 kap. 3 innehållande följande lydelse: Utdelning skall tas upp bara till den del den överstiger ett lättnadsbelopp. Detta är summan av 1. underlaget för lättnadsbelopp multiplicerat med 70 procent av statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret, och 2. sparat lättnadsutrymme. Underlaget för lättnadsbelopp preciseras i IL 43 kap. 4 ur vilken det framgår att underlaget består av omkostnadsbelopp, sparat lättnadsutrymme samt löneunderlag. Både omkostnadsbelopp och löneunderlag beräknas på samma sätt som vid beräkning av 19 Lodin et al., sid Lodin et al., sid För innebörd se begreppsförklaring, sidan 4 22 Edin et al., sid 42 ff 23 Edin et al., sid Lodin et al., sid 370 9

11 gränsbelopp. Det sparade lättnadsutrymmet (även kallat sparat lättnadsbelopp) uppstår då utdelningen understiger lättnadsbeloppet under ett beskattningsår vilket framgår av IL 43 kap. 6. Den del av ett lättnadsbelopp som inte utnyttjats sparas till nästföljande år och ökar därmed det årets lättnadsbelopp i form av ett sparat lättnadsutrymme. 25 Lättnadsbelopp = (Omkostnadsbelopp + Sparat lättnadsutrymme + Löneunderlag) * 70 % av Statslåneräntan + Sparat lättnadsutrymme 25 Andersson et al., sid

12 3 Förslag på reformering av 3:12-reglerna I avsnittet återges reformeringsförslagen bestående av ett huvudförslag och ett alternativförslag. Avsnittet avslutas med en sammanfattad tabell över gällande regler, huvudförslaget samt alternativförslaget. 3.1 Huvudförslag Löneunderlagsregel Vad gäller fastställande av löneunderlag föreslår utredarna att begränsningarna i gällande regler skall avskaffas. Detta innebär att de första 10 prisbasbeloppen av lönesumman skall inkluderas vid fastställande av löneunderlaget. Dessutom skall inte löneunderlaget begränsas till att maximalt uppgå till 50 gånger ägarens egna löneuttag. Vidare anser utredarna att löner till kvalificerade ägare skall räknas med i löneunderlaget. 26 Huvudförslaget innebär sedan att 25 % av lönesumman skall utgöra löneunderlaget. Dessutom föreslås att reglerna gällande löneunderlag skall vara mer generöst utformade för bolag med stora lönesummor. De bolag som skall behandlas mer generöst är de bolag med en lönesumma överstigande 60 inkomstbasbelopp (ca 2,6 miljoner kr) 27. Reglerna innebär således att ytterligare 25 % av den överstigande lönesumman får inkluderas i löneunderlaget. 28 Beträffande kraven på eget löneuttag innebär gällande regler att den kvalificerade ägaren skall ta ut en lön motsvarande det minsta av 10 prisbasbelopp och 120 % av lönen till den högst betalde bland de anställda i bolaget. I huvudförslaget föreslås att uttaget istället skall uppgå till det minsta av 15 inkomstbasbelopp (ca kronor) och 7 inkomstbasbelopp (ca kronor) med ett tillägg på 5 % av totala löner till anställda Förenklingsregel ett schablonbelopp Förenklingsregeln innebär att ägare av en kvalificerad andel får, vid beräkning av årets gränsbelopp, använda ett belopp motsvarande 75 % av ett inkomstbasbelopp. Regeln är tänkt att tillämpas av de bolag med ett litet kapital och ett fåtal anställda, exempelvis nystartade bolag. Utredarna menar att det inte är nödvändigt för dessa bolag att tillämpa ett komplicerat regelverk som har en begränsad effekt på deras ekonomiska förhållanden Klyvningsränta och uppräkningsränta Enligt gällande regler motsvaras klyvningsräntan av statslåneräntan med ett tillägg på sju procentenheter. Räntan används dels till att bestämma årets gränsbelopp och dels till att räkna upp det sparade gränsbeloppet. Huvudförslaget innebär att två skilda räntesatser istället skall tillämpas, en klyvningsränta för att beräkna årets gränsbelopp och en uppräkningsränta vid uppräkningen av sparade gränsbelopp Edin et al., sid För innebörd se begreppsförklaring, sidan 4 28 Edin et al., sid Edin et al., sid 42 ff 30 Edin et al., sid 55 f 31 Edin et al., sid 9 11

13 Klyvningsräntan kommer, om förslaget träder ikraft, att motsvaras av statslåneräntan med ett tillägg på nio procentenheter och uppräkningsräntan kommer att motsvaras av statslåneräntan med ett tillägg på tre procentenheter. 32 Då både klyvningsräntan och uppräkningsräntan påverkar hur mycket en ägare skall kapitalbeskattas för bestämmer räntorna beskattningens nivå. Syftet med att höja klyvningsräntan och sänka uppräkningsränta är enligt utredarna att undvika skatteskärpningar. Förslaget innebär i princip samma skatteuttag som gällande regler men den sänkta uppräkningsräntan minskar möjligheten till skattearbitrage. Vid en hög uppräkningsränta skapas enligt utredarna även starka incitament att hålla kvar vinster i bolaget istället för att ge utdelning. Ett lägre tillägg på statslåneräntan skulle leda till att incitamenten till att hålla kvar vinst som egentligen inte behövs i bolaget minskar. Att klyvningsräntan skall höjas motiveras av avsaknaden av strikt proportionalitet i skattesystemet och av legitimitetsskäl Fördelning av kapitalvinst mellan inkomstslaget kapital och tjänst Kapitalvinst uppstår vid avyttring av ett bolag och beräknas som skillnaden mellan försäljningspriset och anskaffningsvärdet. Den del av kapitalvinsten som motsvarar det sparade gränsbeloppet beskattas i inkomstslaget kapital. Vinst överstigande det sparade gränsbeloppet fördelas enligt gällande regler och 50 % beskattas i inkomstslaget kapital och 50 % i inkomstslaget tjänst. Reglerna om fördelning innehåller dock en begränsning som benämns 100-basbeloppsregeln. Begränsningen innebär att det belopp som beskattas som tjänsteinkomst över en sexårsperiod inte får överstiga 100 prisbasbelopp (i 2005 års taxering motsvarande kronor). Huvudförslaget innebär att den del av kapitalvinsten som överstiger det sparade gränsbeloppet i sin helhet skall beskattas i inkomstslaget tjänst, dock inom ramen för en 100- basbeloppsregel. Utredarna motiverar detta med att utdelning överstigande gränsbeloppet beskattas i inkomstslaget tjänst och de ifrågasätter varför ett undantag görs för kapitalvinster. Det föreslås dessutom en ändring beträffande 100-basbeloppsregeln. I dag uttrycks 100-basbeloppsregeln i termer av prisbasbelopp men utredarna anser att det istället bör uttryckas i termer av inkomstbasbelopp Avskaffade lättnadsregler Lättnadsreglerna innebär att en schablonmässigt bestämd del av kapitalavkastningen undantas från beskattning hos den kvalificerade ägaren och avkastningen belastas enbart med bolagsskatt. Då lättnadsregler infördes var motivet att underlätta för små och medelstora bolag vid försörjning av externt riskkapital. I huvudförslaget föreslås att lättnadsreglerna avskaffas. Motivet till att reglerna bör avskaffas är, enligt utredarna, att både onoterade och noterade aktiebolag bör ha samma skattemässiga villkor. Utredarna är dock medvetna om att det kan vara svårare för onoterade bolag att driva in riskkapital eftersom informationen om dessa bolag och deras lönsamhets- och produktionsförbättringar till stor del är sämre än de bolag som är noterade på börsen. 32 Edin et al., sid Edin et al., sid 57 ff 34 Edin et al., sid 61 ff 12

14 Emellertid anser de ej att detta är ett samhällsekonomiskt skäl för en skattelättnad för onoterade bolag Skatt på kapitalavkastning på kvalificerade andelar Gällande regler innebär att utdelning och kapitalvinster på kvalificerade andelar motsvarande gränsbeloppet beskattas med 30 %. Som en följd av Sveriges icke-proportionella skattesystem och på grund av att reformeringen föreslår att lättnadsreglerna skall avskaffas menar utredarna att det finns ett behov av lättnader vid beskattningen av kvalificerade andelar. Detta har resulterat i ett förslag om en lättnad på ägarnivå som innebär att kapitalvinster och utdelningar på kvalificerade andelar beskattas med 20 %. I likhet med idag så gäller denna skattesats endast inom gränsbeloppet. Denna skattesänkning skulle innebära att skillnaden mellan beskattningen i inkomstslaget kapital och inkomstslaget tjänst ytterligare ökar. 36 Utredarna anser att 20 % är en lämplig skattenivå och framhäver att tio procentenheter lägre skattesats ger likvärdiga effekter som gällande lättnadsregler Inträdesregel Okvalificerade andelar kan omvandlas till kvalificerade andelar genom att exempelvis andelsägaren blir verksam i bolaget i betydande omfattning. Vid detta inträde anser utredarna att reglerna för den tidigare passive ägaren bör jämställas med reglerna för en aktiv ägare. Gällande regler innebär att passiva ägare som blir aktiva ägare utgår från omkostnadsbeloppet vid fastställande av gränsbeloppet. Därmed tas ingen hänsyn till då andelen var okvalificerad och ett sparat gränsbelopp beräknas inte. Då utredarna anser det felaktigt att en tidigare passiv ägare kan få ett betydligt lägre eller högre utrymme för kapitalbeskattning än vad en aktiv ägare kan då inget sparat gränsbelopp beräknats föreslår utredarna en ny inträdesregel. Innebörden av inträdesregeln är att ett positivt eller negativt sparat gränsbelopp skall beräknas för den tid som andelen varit okvalificerad. Dock skall en längsta period på fem år tillämpas. Denna beräkning skall vara obligatorisk och ingå vid fastställande av gränsbeloppet Avskaffad förmögenhetsskatt Regler om förmögenhetsskatt återfinns i Lag (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt. I SFL 19 anges att en skatt motsvarande 1,5 % skall erläggas på förmögenhet överstigande 1,5 miljoner kr. I huvudförslaget föreslås att förmögenhetsskatten skall avskaffas. Utredarna motiverar detta med att förmögenhetsskatten bland annat har orsakat en utflyttning av svenska framgångsrika företagare och att hushåll placerar förmögenheter i skattebefriade tillgångar vilket förorsakar effektivitetsförluster. Enligt utredarna bidrar dessutom förmögenhetsskatten till att en väsentlig del av kapitalet leds bort från den svenska kapitalmarknaden. Utredarna menar att ett avskaffande av förmögenhetsskatten skulle kunna bidra till en ökad tillgänglighet på kapital och därigenom skulle en ökad tillväxt kunna uppnås Edin et al., sid Edin et al., sid 67 ff 37 Edin et al., sid 67 ff 38 Edin et al., sid 71 ff 39 Edin et al., sid 79 ff 13

15 3.1.9 Avskaffad nedsättning av socialavgifter År 1997 infördes en reducering av socialavgifter. Reglerna innebär att arbetsgivaravgifterna reduceras med 5 % på en lönesumma upp till kr, vilket ger en maximal nedsättning på kr per år. Utredarna föreslår i huvudförslaget att avdraget skall avskaffas. Detta är kopplat till den reformerade löneunderlagsregeln och utredarna framhäver att när gränsbeloppet betydligt ökar, ökar även den del som beskattas i inkomstslaget kapital. Därav är det inte ur preventionssynpunkt möjligt att behålla nedsättningen av socialavgifterna Begränsat alternativförslag I det begränsade alternativförslaget presenteras avvikelser i förhållande till huvudförslaget. Alternativförslaget skiljer sig från huvudförslaget på fyra punkter: förmögenhetsskatten, nedsättningen av socialavgifter, löneunderlagsregeln och skattesatsen på utdelning och kapitalvinst på onoterade icke-kvalificerade andelar. Det begränsade alternativförslaget innebär att förmögenhetsskatten bibehålles. Till följd av detta föreslås ett sänkt skatteuttag som en balanserad åtgärd. Alternativförslaget innebär således att utdelning och kapitalvinst på icke-kvalificerade andelar beskattas med 25 %. Denna skattesats är i huvudförslaget liksom enligt gällande regler 30 %. Vidare framgår av det begränsade alternativförslaget att om nedsättningen av socialavgifterna ej avskaffas bör löneunderlaget utformas mer restriktivt än i huvudförslaget. Till skillnad från huvudförslaget skall det enligt alternativförslaget göras ett avdrag på lönesumman med 10 inkomstbasbelopp och således ingår inte de första kr. Löneunderlaget i alternativförslaget består vidare av 20 % av lönesumman (25 % i huvudförslaget) med ett tillägg på 30 % (25 % i huvudförslaget) för den lönesumma som överstiger 60 inkomstbasbelopp. 3.3 Sammanfattning av gällande regler, huvudförslaget och alternativförslaget 41 I tabellen på nästföljande sida sammanfattas gällande regler, huvudförslaget samt det begränsade alternativförslaget. I den första kolumnen anges respektive huvudpunkt som berörs av reformeringsförslagen. Med utgångspunkt i kolumn 2, där gällande regler presenteras, kan en överskådlig jämförelse göras med huvudförslaget (kolumn 3) samt det begränsade alternativförslaget (kolumn 4). Alternativförslaget är detsamma som huvudförslaget när inget anges i rutorna. 40 Edin et al., sid 83 f 41 Edin et al., sid 15. Tabellen är en egen bearbetning utifrån tabell 1 i reformeringsförslagen. 14

16 Löneunderlagsregeln Löneunderlaget = Löner till anställda, dock ej till kvalificerade ägare > 10 prisbasbelopp Gällande regler Huvudförslag Alternativförslag Löneunderlaget = 25 % av alla löner, 25 % för lönesumma > 60 inkomstbasbelopp Löneuttagskrav = Minsta av 10 prisbasbelopp eller 120 % av lön till högst avlönad anställd Löneuttagskrav = Minsta av 15 inkomst basbelopp eller summan av 7 inkomstbasbelopp och 5 % av lönesumman Schablonbelopp Nej 75 % av ett inkomstbasbelopp Klyvningsränta Uppräkningsränta Fördelning av kapitalvinst Skatt på kapitalavkastning motsvarande Endast klyvningsränta existerar och motsvaras av Statslåneräntan + 7 procentenheter Klyvningsränta = Statslåneräntan + 9 procentenheter Uppräkningsränta = Statslåneräntan + 3 procentenheter 50 % i tjänst och 100 % i tjänst 50 % i kapital 30 % 20 % gränsbelopp Inträdesregel Nej Ja. Obligatorisk beräkning av historiska gränsbelopp Lättnadsregler Ja Nej Förmögenhetsskatt Ja Nej Ja Nedsättning socialavgifter Skatt på utdelning och kapitalvinst på onoterade ickekvalificerade andelar Ja Nej Ja 30 % på belopp överstigande lättnadsbelopp Tabell 1. Gällande skatteregler samt reformeringsförslagen 30 % 25 % Löneunderlaget = 20 % av alla löner, 30 % för lönesumma > 60 inkomstbasbelopp och avdrag med 10 inkomstbasbelopp Löneuttagskrav = lika som huvudförslaget I slutet av första kvartalet år 2005 inkom remissvar till Finansdepartementet från utvalda instanser 42. Endast det begränsade alternativförslaget skulle remissbehandlas till många av instansernas missnöje. Remissinstanserna har en positiv inställning till det utvidgade löneunderlaget dock anser många att 3:12-reglerna fortfarande är komplexa och företagarfientliga. Vad som har kritiserats i alternativförslaget är avdraget på lönesumman vid beräkning av löneunderlaget och fördelning av kapitalvinst. Dessutom kritiseras det ökade kravet på eget löneuttag vilket många instanser anser vara orimligt högt. Trots att huvudförslaget ej remissbehandlats har många kommenterat att förmögenhetsskatten borde avskaffas. Däremot förespråkar instanserna att nedsättningen av socialavgifter bör bibehållas I bilaga 4 namnges de instanser som inkommit med remissvar. 43 Håkansson, Kaj

17 4 Skatteberäkningar I avsnittet ges inledningsvis en presentation samt förutsättningar för de tre fiktiva bolagen: Bolag Small, Bolag Medium och Bolag Large. Därefter sammanfattas genomförda skatteberäkningar i tabeller vilka även kommenteras. 4.1 Presentation av fiktiva bolag Antaganden för respektive bolag: Bolag Small Bolag Medium Bolag Large Antal anställda: 1 Antal anställda: 10 Antal anställda: 100 Antal aktier: 100 Antal aktier: 500 Antal aktier: Aktiekapital: Aktiekapital: Aktiekapital: Förutsättningar för samtliga bolag: - Prisbasbelopp: Inkomstbasbelopp: Statslåneränta 44 : 3,95 % - Klyvningsränta: 10,95 %, gällande regler 12,95 %, reformeringsförslagen - Uppräkningsränta: 6,95 %, reformeringsförslagen - Antal kvalificerade ägare:1 - Genomsnittslön: kr - Aktier, nominellt värde: kr I rapporten beträffande reformeringsförslagen framgår det att drygt 50 % av fåmansföretagen i Sverige har en eller ingen anställd. Vidare har drygt 40 % av fåmansföretagen mellan två och tio anställda. 45 Med bakgrund av detta har ett av de fiktiva bolagen en anställd och ett bolag tio anställda eftersom en stor grupp av fåmansföretagen i Sverige därmed representeras. Då utredarna betonat att ett ökat antal anställda skall ges ökad tyngd vill vi studera effekterna av detta och därav har ett av bolagen 100 anställda. Andelen fåmansföretag i Sverige som har över 20 anställda är 3 % 46. Utgångspunkten för samtliga bolag är att det nominella värdet på aktierna är 1000 kr, dock innehar de tre fiktiva fåmansbolagen olika antal aktier, 100, 500 och 1000 stycken. Eftersom aktiekapitalet i stor utsträckning kan variera mellan bolag och branscher bör läsaren göras uppmärksam på att detta endast är en rimlighetsbedömning. Vid fastställande av aktiekapitalet har bedömningen gjorts tillsammans med vår handledare. Klyvningsränta och ränta på sparade gränsbelopp motsvaras i gällande regler av statslåneräntan ökat med sju procentenheter, det vill säga 10,95 %. Reformeringsförslagen innebär en klyvningsränta motsvarande statslåneräntan ökat med nio procentenheter, 12,95 %, och en uppräkningsränta för sparade gränsbelopp motsvarande statslåneräntan ökat med tre procentenheter, 6,95 %. 44 Riksgäldskontoret (Statslåneräntan noterad tillämpas) 45 Edin et al., sid Edin et al., sid 90 16

18 Genomsnittslönen för anställda i de tre bolagen har fastställts till kr, vilket även används vid beräkningar i rapporten av utredarna. För att löner till anställda skall kunna adderas till underlaget för beräkning av gränsbelopp krävs att den kvalificerade ägarens egna löneuttag överstiger ett visst belopp. Detta krav på eget löneuttag uppfylls i respektive bolag, dock varierar löneuttaget mellan bolagen vilket beror av att antalet anställda ökar. I enlighet med reformeringsförslagen krävs ett högre eget löneuttag då lönesumman ökar. För att kunna urskilja konsekvenserna för den kvalificerade ägaren vid olika utdelningar har vi genomfört beräkningar baserat på en utdelning fastställd till 10 % av aktiekapitalet och en utdelning fastställd till 30 % av aktiekapitalet. Skattesatsen i inkomstslaget tjänst varierar och beror på hur mycket en kvalificerad ägare erhåller i lön. Då det egna löneuttaget är relativt högt och betraktas som lön i det övre skatteskiktet används skattesatsen 57 % Bolag Small För beräkning av total skatt för den kvalificerade ägaren måste eget löneuttag, lönesumma, löneunderlag, lättnadsbelopp och gränsbelopp fastställas. Tabellerna nedan åskådliggör skatteeffekterna för den kvalificerade ägaren i Small enligt gällande regler, huvudförslaget och alternativförslaget vilket därefter kommenteras. Gällande regler Huvudförslag Alternativförslag År 1 År 2 År 3 År 1 År 2 År 3 År 1 År 2 År 3 Löneunderlag GB LB Sparat LB Besk. kapital Besk. tjänst Sparat GB Total skatt Tabell 2. Utdelning i bolag Small, kr (10 % av Aktiekapitalet) Gällande regler Huvudförslag Alternativförslag År 1 År 2 År 3 År 1 År 2 År 3 År 1 År 2 År 3 Löneunderlag GB LB Sparat LB Besk. kapital Besk. tjänst Sparat GB Total skatt Tabell 3. Utdelning i bolag Small, kr (30 % av Aktiekapitalet) 47 Beräknat utifrån en genomsnittlig kommunalskatt på 32 % och en statlig skatt på 25 %. 17

19 Enligt gällande regler skall den kvalificerade ägarens egna löneuttag överstiga det minsta av 10 prisbasbelopp ( kr) och 120 % av högst avlönad anställd, vilket i Small är kr (120 % av kr). Utredarna föreslår att löneuttagskravet skall förändras och att kravet skall motsvaras av det minsta av 15 inkomstbasbelopp ( kr) och 7 inkomstbasbelopp ( kr) ökat med 5 % av lönesumman till de anställda. Då Small endast har en anställd är den totala lönesumman kr och 5 % av denna lönesumma ( kr) skall således adderas till 7 inkomstbasbelopp. Vidare är lägsta kravet på löneuttag kr ( kr kr). Eget löneuttag i Small är kr och därmed uppfylls kravet för att löneunderlagsregeln tillåts tillämpas både i enlighet med gällande regler och reformeringsförslagen. Lönesumman i Small uppgår enligt gällande regler till kr eftersom den kvalificerade ägarens egna löneuttag ej inkluderas. Vid beräkning av löneunderlaget kommer den begränsning, som innebär att de första 10 prisbasbeloppen ( kr) ej får medräknas, leda till att inget löneunderlag kan ingå i gränsbeloppet. Skillnaden mellan reformeringsförslagen och gällande regler är att den kvalificerade ägarens egna löneuttag inkluderas i löneunderlaget. I huvudförslaget avskaffas dessutom begränsningen vilket innebär att även de 10 första prisbasbeloppen ingår. Lönesumman enligt huvudförslaget är således kr vilket är summan av kr, den anställdes lön, och kr, ägaren egna löneuttag. I alternativförslaget avskaffas inte begränsningen men avdraget förändras och baseras istället på 10 inkomstbasbelopp ( kr). Lönesumman uppgår följaktligen till kr ( kr kr). Då lönesumman enligt båda förslagen understiger 60 inkomstbasbelopp ( kr) kommer löneunderlaget enligt huvudförslaget att bestå av 25 % av lönesumman och enligt alternativförslaget 20 % av lönesumman. Löneunderlaget kommer enligt huvudförslaget således att uppgå till kr (25 % av kr) och i enlighet med alternativförslaget kr (20 % av kr). Lättnadsbelopp (LB) beräknas endast vid gällande regler då reformeringsförslagen innebär att lättnadsreglerna avskaffas. Eftersom inget löneunderlag kan nyttjas i Small enligt gällande regler multipliceras endast omkostnadsbeloppet (det vill säga anskaffningskostnaden som motsvarar aktiekapitalet) med 70 % av statslåneräntan för att erhålla lättnadsbeloppet. Till följd av att utdelningen i Small överstiger lättnadsbeloppet uppkommer inget sparat lättnadsbelopp. Lättnadsbeloppet, som uppgår till kr respektive år, är skattefritt för ägarna. Gränsbeloppet (GB), det belopp en kvalificerad ägare maximalt får kapitalbeskattas för, skiljer sig mellan gällande regler, huvudförslaget och alternativförslaget och av tabell 2 och 3 framgår en tydlig skillnad. Skillnaden beror av att inget löneunderlag får inkluderas vid beräkning enligt gällande regler. Beträffande huvudförslaget och alternativförslaget bör noteras att den alternativa förenklingsregeln är tillämplig år 1, vilket innebär att ett schablonbelopp motsvarande 75 % av inkomstbasbeloppet kan användas vid fastställande av årets gränsbelopp. I Small ger denna förenklingsregel ett mer fördelaktigt gränsbelopp för den kvalificerade ägaren då schablonbeloppet på kr (75 % av kr) är högre än om gränsbeloppet skulle beräknats år 1. Ett högre gränsbelopp är mer fördelaktigt för den kvalificerade ägaren eftersom större del av en utdelning då tillåts beskattas i inkomstslaget kapital. Då utdelningen är kr och därmed understiger gränsbeloppet respektive år uppkommer, enligt både gällande regler och reformeringsförslagen, ett sparat gränsbelopp och således sker ingen beskattning i inkomstslaget tjänst. Vidare kommer gränsbeloppet att öka med sparade 18

20 gränsbelopp de år då utdelningen understiger gränsbeloppet. Dock bör observeras att vid uppräkning av sparat gränsbelopp används olika procentsatser i gällande regler och reformeringsförslagen. Reformeringsförslagen innebär en lägre uppräkningsränta dock kompenseras det av en högre klyvningsränta som också påverkar gränsbeloppet. Då utdelningen uppgår till kr kommer ett sparat gränsbelopp endast uppstå om huvudförslaget eller alternativförslaget träder ikraft. Vid gällande regler kommer en del av utdelningen att beskattas i inkomstslaget tjänst till följd av att gränsbeloppet på kr är betydligt lägre än utdelningen. Av vad som framgår av tabell 2 är total skatt, vid en utdelning på kr, ungefär densamma vid en jämförelse mellan gällande regler och reformeringsförslagen. Vid en utdelning på kr är skatten emellertid mer än det dubbla för den kvalificerade ägaren enligt gällande regler (tabell 3). 4.3 Bolag Medium Nedan följer tabeller med skatteberäkningar för den kvalificerade ägaren i Medium med efterföljande kommentarer. Gällande regler Huvudförslag Alternativförslag År 1 År 2 År 3 År 1 År 2 År 3 År 1 År 2 År 3 Löneunderlag GB LB Sparat LB Besk. kapital Besk. tjänst Sparat GB Total skatt Tabell 4. Utdelning i bolag Medium, kr (10 % av Aktiekapitalet) Gällande regler Huvudförslag Alternativförslag År 1 År 2 År 3 År 1 År 2 År 3 År 1 År 2 År 3 Löneunderlag GB LB Sparat LB Besk. kapital Besk. tjänst Sparat GB Total skatt Tabell 5. Utdelning i bolag Medium, kr (30 % av Aktiekapitalet) Medium har tio anställda och den kvalificerade ägarens egna löneuttag måste enligt reformeringsförslagen överstiga det minsta av 15 inkomstbasbelopp ( kr) och 7 inkomstbasbelopp ökat med 5 % av lönesumman som är kr. Lägsta kravet är således kr. I jämförelse med Small är kravet på eget löneuttag högre i Medium till följd av att lönesumman till anställda är högre. Enligt gällande regler är däremot kravet på eget löneuttag detsamma som i Small eftersom samtliga anställda erhåller kr i lön. 19

21 Kravet är således kr. Den kvalificerade ägarens egna löneuttag i Medium är kr och löneunderlagsregeln kan följaktligen tillämpas. Lönesumman i Medium kommer enligt gällande regler att uppgå till kr medan den enligt reformeringsförslagen uppgår till kr. Skillnaden utgörs av den kvalificerade ägarens egna löneuttag, kr, som enligt förslagen inkluderas i den totala lönesumman. Med utgångspunkt från lönesumman kommer löneunderlaget att uppgå till kr beräknat enligt gällande regler, det vill säga lönesumman minskat med 10 prisbasbelopp. Enligt huvudförslaget består löneunderlaget av 25 % av lönesumman. Då lönesumman enligt huvudförslaget överstiger 60 inkomstbasbelopp ( kr) får dessutom 25 % av överstigande del ingå i löneunderlaget. Således är löneunderlaget enligt huvudförslaget kr (25 % av kr + 25 % av kr kr). Enligt alternativförslaget består löneunderlaget av 20 % av lönesumman från vilken ett avdrag med 10 inkomstbasbelopp görs. Den lönesumma som löneunderlaget baseras på är således kr ( kr kr). I enlighet med alternativförslaget är löneunderlaget följaktligen kr (20 % av kr). Eftersom lättnadsbeloppet, kr år 1, är större än utdelningen på kr och därmed inte utnyttjas i sin helhet förs ett sparat lättnadsbelopp vidare till år 2. Till följd av att lättnadsbeloppet är skattefritt kommer utdelningen enligt gällande regler varken beskattas i inkomstslaget kapital eller tjänst. Vidare uppkommer även ett sparat gränsbelopp då utdelningen understiger gränsbeloppet. Då Medium har en utdelning på kr uppstår, till skillnad från exemplet med en utdelning på kr, inget sparat lättnadsbelopp eftersom utdelningen är högre än lättnadsbeloppet. Av utdelningen är enligt gällande regler kr skattefritt vilket motsvarar lättnadsbeloppet och resterande del, kr, beskattas i inkomstslaget kapital. Den kvalificerade ägaren utnyttjar således lättnadsutrymmet under respektive år. Beträffande huvudförslaget och alternativförslaget, vid en utdelning på kr, beskattas hela utdelningen i kapital med en skattesats på 20 % eftersom gränsbeloppet är större än utdelningen. Den del av gränsbeloppet som överstiger utdelningen förs som sparat gränsbelopp vidare till nästföljande år. Enligt huvudförslaget beskattas den kvalificerade ägaren endast i inkomstslaget kapital då gränsbeloppet är högre än utdelningen. I alternativförslaget beskattas den kvalificerade ägaren däremot i både inkomstslaget kapital och inkomstslaget tjänst till följd av att gränsbeloppet understiger utdelningen på kr. Därav kan det i Medium urskiljas en skillnad i total skatt mellan huvudförslaget och alternativförslaget. I förhållande till gällande regler är dock total skatt högre enligt båda förslagen. 20

22 4.4 Bolag Large Nedan följer tabeller med skatteberäkningar för den kvalificerade ägaren i Large med efterföljande kommentarer. Gällande regler Huvudförslag Alternativförslag År 1 År 2 År 3 År 1 År 2 År 3 År 1 År 2 År 3 Löne.lag GB LB Spar.LB Besk Kap Besk Tj Spar.GB Skatt Tabell 6. Utdelning i bolag Large, kr (10 % av Aktiekapitalet) Gällande regler Huvudförslag Alternativförslag År 1 År 2 År 3 År 1 År 2 År 3 År 1 År 2 År 3 Löne.lag GB LB Spar.LB Besk Kap Besk Tj Spar.GB Skatt Tabell 7. Utdelning i bolag Large, kr (30 % av Aktiekapitalet) Beträffande den kvalificerade ägarens egna löneuttag i Large är 15 inkomstbasbelopp ( kr) mindre än 7 inkomstbasbelopp ökat med 5 % av lönesumman till anställda ( kr). Enligt gällande regler motsvaras kravet på eget löneuttag, i likhet med Small och Medium, av kr. Ett eget löneuttag på kr leder till att löneunderlagsregeln får tillämpas både enligt gällande regler och reformeringsförslagen. Bolag Large har 100 anställda och med en genomsnittslön på kr är lönesumman enligt gällande regler kr. Enligt huvudförslaget och alternativförslaget är lönesumman kr eftersom ägarens löneuttag inkluderas. Enligt gällande regler är löneunderlaget i Large kr ( kr kr), enligt huvudförslaget kr (25 % av kr + 25 % av kr) och enligt alternativförslaget kr (20 % av kr kr + 30 % av ( kr kr) kr). Då både en utdelning på kr (Tabell 6) och kr (Tabell 7) är lägre än gränsbeloppet kommer utdelningen i sin helhet enligt reformeringsförslagen att beskattas i inkomstslaget kapital. I gällande regler är hela utdelningen skattefri då lättnadsbeloppet respektive år är högre än utdelningen. Dessutom uppkommer ett sparat lättnadsbelopp vilket kommande år kan utnyttjas vid en hög utdelning. 21

23 5 Analys av resultat I analysen jämförs de tre fiktiva bolagen utifrån både gällande rätt samt huvudförslaget och det begränsade alternativförslaget. Med utgångspunkt i de genomförda skatteberäkningarna belyses skillnader som uppkommer om något av förslagen träder ikraft. I samtliga bolag uppkommer skillnader mellan gällande regler och reformeringsförslagen, dock kan utläsas av våra skatteberäkningar att ett ikraftträdande av huvudförslaget eller alternativförslaget påverkar i olika utsträckning beroende på exempelvis bolagets storlek och/eller storleken på utdelningen. Reglerna i reformeringsförslagen innebär att ägare till mindre fåmansbolag i större utsträckning gynnas medan förutsättningarna för ägare till större fåmansbolag försämras. Diskussionen bakom reformeringen har varit att kvalificerade ägare till fåmansbolag med ett fåtal anställda straffbeskattas. Ett syfte med reformeringsförslagen är att dessa kvalificerade ägare skall gynnas i jämförelse med idag. Då skatten enligt gällande regler är relativt hög kan skattelättnader urskiljas för den kvalificerade ägaren i Small. Vid en jämförelse mellan gällande regler och reformeringsförslagen kan konstateras att för kvalificerade ägare till mindre fåmansbolag ges ett mer generöst utrymme för kapitalbeskattning då gränsbeloppet är betydligt högre. Anledningen är de förändrade förutsättningarna för beräkning av lönesumma och löneunderlag som påverkar gränsbeloppet. Det som framförallt påverkar för Small är att den kvalificerade ägarens löneuttag får inkluderas i lönesumman enligt förslagen. Högst är gränsbeloppet enligt huvudförslaget eftersom inget avdrag görs på lönesumman. Reformeringsförslagen försämrar emellertid för de kvalificerade ägarna till Medium och Large. Anledningen är att löneunderlaget blir lägre enligt förslagen till följd av att endast en viss procentsats av lönesumman får tillföras löneunderlaget. Vid gällande regler får hela lönesumman med ett avdrag på 10 prisbasbelopp ingå i löneunderlaget, ett avdrag som kan anses vara försumbart vid en lönesumma på exempelvis kr. Medan gällande regler innebär ett avdrag med ett schablonbelopp oavsett storleken på lönesumman anser vi att reformeringsförslagen är mer proportionella i förhållande till lönesumman i ett bolag. Detta eftersom den bestämda procentsatsen som skall ingå i löneunderlaget direkt tar hänsyn till antal anställda, det vill säga lönesumman i bolaget. I samband med detta anser vi att om reglerna förändras blir det rättvist oavsett antal anställda. Då systemet är proportionellt blir den del av en utdelning som beskattas i kapital mer skälig i jämförelse med gällande regler. I Small blir gränsbeloppet tre gånger så stort vid tillämpande av huvudförlaget eller alternativförslaget. Eftersom gränsbeloppet delvis grundas på löneunderlaget innebär ett mindre löneunderlag även ett mindre gränsbelopp för Medium och Large. Den del av utdelningen som tillåts beskattas i inkomstslaget kapital blir följaktligen mindre. Som argument bakom reformeringsförslagen utgår utredarna från en likmässig behandling, olika stora bolag skall behandlas lika. Vi anser att reformeringsförslagen i högre utsträckning bidrar till mer lika behandling då små fåmansbolag kommer tillåtas använda sig av ett löneunderlag, till skillnad från gällande regler, vid beräkning av gränsbeloppet. Enligt gällande regler är faktorer som prisbasbelopp och den högst avlönade anställde i bolaget avgörande för vad den kvalificerade ägaren måste erhålla i lön för att löneunderlagsregeln skall kunna tillämpas. I reformeringsförslagen påverkas den kvalificerade 22

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag (Fi 2014:06) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag (Fi 2014:06) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag (Fi 2014:06) Dir. 2015:2 Beslut vid regeringssammanträde den 15 januari 2015. Ändring av och

Läs mer

De nya 3:12-reglerna förändringar och dess konsekvenser för ägare av fåmansföretag

De nya 3:12-reglerna förändringar och dess konsekvenser för ägare av fåmansföretag JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Erik Bårdskär De nya 3:12-reglerna förändringar och dess konsekvenser för ägare av fåmansföretag Examensarbete 20 poäng Handledare: Christina Moëll Skatterätt

Läs mer

4.1 4.2 Löner till anställda som metod att undanta vissa kvalificerade andelar från 3:12- beskattning och en utvidgad löneunderlagsregel.

4.1 4.2 Löner till anställda som metod att undanta vissa kvalificerade andelar från 3:12- beskattning och en utvidgad löneunderlagsregel. R-2005/0198 Stockholm den 29 mars 2005 Till Finansdepartementet Fi2005/522 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över utredningen Reformerad ägarbeskattning

Läs mer

Förord. Vårt uppdrag är härmed slutfört. Stockholm den 26 januari 2005. Per-Olof Edin Ingemar Hansson Sven-Olof Lodin

Förord. Vårt uppdrag är härmed slutfört. Stockholm den 26 januari 2005. Per-Olof Edin Ingemar Hansson Sven-Olof Lodin Förord Dåvarande finansministern Bosse Ringholm förordnade genom beslut den 28 maj 2004 undertecknade, chefekonomen Per-Olof Edin, generaldirektören Ingemar Hansson och professorn Sven-Olof Lodin, att

Läs mer

Utredningen om översyn av 3:12-reglerna (Fi 2014:06)

Utredningen om översyn av 3:12-reglerna (Fi 2014:06) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Till: Utredningen om översyn av 3:12-reglerna Stockholm 15 mars 2016 Utredningen om översyn av 3:12-reglerna (Fi 2014:06) FAR har beretts tillfälle att yttra sig över

Läs mer

Samma eller likartad verksamhet - Ordalydelsens nya skatterättsliga tolkning

Samma eller likartad verksamhet - Ordalydelsens nya skatterättsliga tolkning Examensarbete Våren 2011 Sektionen för Hälsa och Samhälle Handelsrätt Samma eller likartad verksamhet - Ordalydelsens nya skatterättsliga tolkning Författare Anders Tykesson Nina Uusivirta Jenny Widell

Läs mer

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 26 Sammanfattning Förord Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning

Läs mer

2014 års 3:12-regler. Juridiska institutionen Höstterminen 2013. Examensarbete i skatterätt 30 högskolepoäng. - en utvärdering

2014 års 3:12-regler. Juridiska institutionen Höstterminen 2013. Examensarbete i skatterätt 30 högskolepoäng. - en utvärdering Juridiska institutionen Höstterminen 2013 Examensarbete i skatterätt 30 högskolepoäng 2014 års 3:12-regler - en utvärdering Författare: Tobias Jonsson Handledare: Jur. dr Mikaela Sonnerby 1 1 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Förslaget till förändrade fåmansföretagsregler från 2014

Förslaget till förändrade fåmansföretagsregler från 2014 m at s tj e r n b e r g Förslaget till förändrade fåmansföretagsregler från 2014 I artikeln behandlas de i budgetpropositionen ingående förslagen till ändringar i de s.k. 3:12-reglerna. Avsikten med ändringarna

Läs mer

Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN

Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN 98 Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN 6. SÄRSKILT OM FÖRETAGSBESKATTNING 99 6 Särskilt om företagsbeskattning

Läs mer

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23)

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

2004-02-02 Fi2004/475. 1 Bakgrunden till förslaget. 1.1 Ombildning till aktiebolag

2004-02-02 Fi2004/475. 1 Bakgrunden till förslaget. 1.1 Ombildning till aktiebolag Promemoria 2004-02-02 Fi2004/475 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för företagsbeskattning, S1 Telefon vx 08-405 10 00 Överföring av periodiseringsfond och expansionsfond vid ombildning

Läs mer

Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor (Fi2007/4031)

Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor (Fi2007/4031) 2007-06-26 F O N D B O L A G E N S REMISSYTTRANDE Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor (Fi2007/4031) Fondbolagens Förening har beretts tillfälle att yttra sig

Läs mer

UTSKICK Nr 15 2014-10-13

UTSKICK Nr 15 2014-10-13 SKATTEHUSET INFORMATION Aktuellt hos Skattehuset Skattedagar 2014/15 Boka en dag fylld av skattenyheter. UTSKICK Nr 15 2014-10-13 Skatteförenklingsutredningen, SOU 2014:68, har lämnat sitt slutbetänkande.

Läs mer

Kommittédirektiv. Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Dir.

Kommittédirektiv. Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Dir. Kommittédirektiv Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag Dir. 2012:116 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2012 Sammanfattning En

Läs mer

Introduktionsföreläsning till skatterätten

Introduktionsföreläsning till skatterätten Uppsala universitet Juridiska institutionen Mattias Dahlberg, prof. i finansrätt Introduktionsföreläsning till skatterätten Föreläsningens delar 1. Skatterättens grundfrågor 2. Skattefria inkomster 3.

Läs mer

9 Fåmansföretag och fåmanshandelsbolag

9 Fåmansföretag och fåmanshandelsbolag 261 9 Fåmansföretag och fåmanshandelsbolag 56 kap. IL SkU 1989/90:30, prop. 1989/90:110 FiU 1996/97:20, prop. 1996/97:150 SkU 1998/99:5, prop. 1998/99:15 SkU 1999/2000:2, 5 och 8, prop. 1999/2000:2 SkU

Läs mer

Skatteregler för delägare i fåmansföretag

Skatteregler för delägare i fåmansföretag SKV 292 utgåva 19 Skatteregler för delägare i fåmansföretag med deklarationsanvisningar Inkomstår 2010 taxeringsår 2011 Den här broschyren vänder sig till dig som är delägare i fåmans företag och till

Läs mer

Förmån av tandvård en promemoria

Förmån av tandvård en promemoria Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förmån av tandvård en promemoria 1 Förmån av tandvård Sammanfattning Utgångspunkten är att den offentliga finansieringen av tandvården skall ske i huvudsak

Läs mer

AKTUELL INFORMATION AVSEENDE 2016

AKTUELL INFORMATION AVSEENDE 2016 AKTUELL INFORMATION AVSEENDE 2016 Från Företagarnas Revisionsbyrå i Stockholm januari 2016 ARBETSGIVARAVGIFTER OCH EGENAVGIFTER Arbetsgivaravgiften varierar utifrån den anställdes ålder De lagstadgade

Läs mer

3:12-reglerna det här gäller 2016

3:12-reglerna det här gäller 2016 3:12-reglerna det här gäller 2016 3:12-reglerna är det regelverk som styr hur fåmansföretagare blir beskattade för utdelning från det egna bolaget. I dagsläget anses regelverket vara gynnsamt och det på

Läs mer

Avräkning av utländsk skatt Privatpersoner

Avräkning av utländsk skatt Privatpersoner Denna blankett använder du när du begär avräkning av utländsk skatt. Du behöver inte fylla i blanketten om du bara begär avräkning för utländsk skatt på utdelning och den utländska skatten finns med på

Läs mer

RP 47/2009 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen, lagen om förskottsuppbörd och lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet

RP 47/2009 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen, lagen om förskottsuppbörd och lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet RP 47/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen om beskattning av dividender som baserar sig på en arbetsinsats PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen,

Läs mer

Schablonbeskattat investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring

Schablonbeskattat investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring Lagrådsremiss Schablonbeskattat investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 12 maj 2011 Anders Borg Pia Gustafsson

Läs mer

Föreningen Svenskt Näringsliv har beretts tillfälle att avge yttrande över angivna promemoria och får anföra följande.

Föreningen Svenskt Näringsliv har beretts tillfälle att avge yttrande över angivna promemoria och får anföra följande. Finansdepartementet Vår referens/dnr: Skatte- och tullavdelningen 190/2014 Er referens/dnr: 103 33 Stockholm Fi2014/3383 2015-02-16 Remissyttrande avseende betänkande Förenklade skatteregler för enskilda

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 15

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 15 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 15 Målnummer: 3533-04 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2007-03-15 Rubrik: Lagrum: En skattskyldig har inte ansetts verksam i betydande omfattning i ett fåmansbolag

Läs mer

- Juris Kandidatuppsats, 20 poäng - Den nya CFC-lagstiftningens utformning och funktion samt dess förenlighet med EG-rätten. Helena Löwdell 2004-12-12

- Juris Kandidatuppsats, 20 poäng - Den nya CFC-lagstiftningens utformning och funktion samt dess förenlighet med EG-rätten. Helena Löwdell 2004-12-12 2004-12-12 - Juris Kandidatuppsats, 20 poäng - Den nya CFC-lagstiftningens utformning och funktion samt dess förenlighet med EG-rätten Helena Löwdell Handledare: Elleonor Fagerfjäll Skatterätt Juridiska

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-09-30. Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-09-30. Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-09-30 Närvarande: F.d. regeringsrådet Lars Wennerström, justitierådet Lars Dahllöf och regeringsrådet Eskil Nord. Skattefri kapitalvinst och utdelning

Läs mer

3:12-reglerna i allsidig(are) belysning. Replik till. av Alstadsæter och Jacob. peter ericson och johan fall

3:12-reglerna i allsidig(are) belysning. Replik till. av Alstadsæter och Jacob. peter ericson och johan fall nr 1 213 årgång 41 3:12-reglerna i allsidig(are) belysning. Replik till Alstadsæter och Jacob peter ericson och johan fall Beskattningen av fåmansföretagare uppmärksammades av Alstadsæter och Jacob (212a)

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:36

Regeringens proposition 2009/10:36 Regeringens proposition 2009/10:36 Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn Prop. 2009/10:36 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 oktober

Läs mer

15 Underprisöverlåtelser

15 Underprisöverlåtelser 15 Underprisöverlåtelser Underprisöverlåtelser 1649 prop. 1998/99:15 s. 117-163, 270-275 och 295 1998/99: SkU5 s. 8-10 prop. 1998/99:113 s. 22-25, 1998/99:SkU23 s. 3 prop. 1999/2000:2 Del 2 s. 301-306,

Läs mer

1994 rd - RP 156. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt

1994 rd - RP 156. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt 1994 rd - RP 156 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att stadgandena

Läs mer

Bilaga till dnr 2013-03-04 1 31 93333-13/113. Förenklade kvittningsregler i inkomstslaget kapital

Bilaga till dnr 2013-03-04 1 31 93333-13/113. Förenklade kvittningsregler i inkomstslaget kapital * Skatteverket 1 PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2013-03-04 1 31 93333-13/113 Förenklade kvittningsregler i inkomstslaget kapital www.skatteverket.se Postadress Skatteupplysningen, telefon E-postadress

Läs mer

Yttrande över Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför budgetpropositionen för 2016

Yttrande över Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför budgetpropositionen för 2016 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

TILLÄGG TILL ERBJUDANDEHANDLING

TILLÄGG TILL ERBJUDANDEHANDLING TILLÄGG TILL ERBJUDANDEHANDLING avseende ERBJUDANDE FRÅN NORDIC LEISURE AB (PUBL) TILL AKTIEÄGARNA I BETTING PROMOTION SWEDEN AB (PUBL) Tillägg till Erbjudandehandling avseende erbjudande till aktieägarna

Läs mer

NSD. Skatte- och tullavdelningen. 103 33 Stockholm. Stockholm, 2008-06-05 INEDNING

NSD. Skatte- och tullavdelningen. 103 33 Stockholm. Stockholm, 2008-06-05 INEDNING NSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2008/2857 103 33 Stockholm Stockholm, 2008-06-05 REMISSYTTRANDE FÖRÄNDRADE UNDERPRISREGLER FÖR HANDELSBOLAG M.M. INEDNING

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:182

Regeringens proposition 2008/09:182 Regeringens proposition 2008/09:182 Beskattning av utomlands bosatta artister, m.fl. Prop. 2008/09:182 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 8 april 2009 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 653 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 51 kap. IL SkU 1992/93:20, prop. 1992/93:151 SkU 1995/96:20, prop. 1995/96:109 s. 94 95 SkU 1999/2000:2, 5 och 8, prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600

Läs mer

Regeringens skrivelse 2002/03:145

Regeringens skrivelse 2002/03:145 Regeringens skrivelse 2002/03:145 Meddelande om kommande förslag om ändringar i skatteregler vid övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser Skr. 2002/03:145 Regeringen överlämnar denna skrivelse till

Läs mer

Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen

Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen Joakim Ekberg Vårterminen 2015 PM II Högre kurs i företagsskatterätt 747A06 1. Inledning Svensk företagsbeskattning är anpassad för att vara förenlig med stora

Läs mer

Fåmansföretagsbeskattning

Fåmansföretagsbeskattning Fåmansföretagsbeskattning Bakgrund Stora skillnader i beskattningen av tjänsteinkomster och kapitalinkomster Fåmansföretag skiljer sig från andra företag då samma personer ofta kan agera som både ägare

Läs mer

Skatteregler för delägare i fåmansföretag med deklarationsanvisningar

Skatteregler för delägare i fåmansföretag med deklarationsanvisningar 2015 Skatteregler för delägare i fåmansföretag med deklarationsanvisningar Inkomstår 2014 deklaration 2015 Den här broschyren vänder sig till dig som är delägare i fåmans företag och till dig som är närstående

Läs mer

Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229)

Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) *Skatteverket PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2010-11-22 131 751278-10/113 Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) www.skatteverket.se Postadress Telefon E-postadress 171

Läs mer

Stockholm den 30 mars 2006 R-2005/1802. Till Finansdepartementet. Fi2005/6016

Stockholm den 30 mars 2006 R-2005/1802. Till Finansdepartementet. Fi2005/6016 R-2005/1802 Stockholm den 30 mars 2006 Till Finansdepartementet Fi2005/6016 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 december 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över Vissa företagsskattefrågor

Läs mer

Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010

Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010 LINKÖPINGS UNIVERISTET Genomsyn Med utgångspunkt i mål nr 3819 3820 09 Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010 Innehållsförteckning 1. Mål nr 3819-3820-09... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Länsrätten...

Läs mer

Investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring

Investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring Bilaga 8 Investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring Bilaga till avsnitt 6.13 Bilaga 8 Investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring Innehållsförteckning Bilaga

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 63

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 63 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 63 Målnummer: 456-01 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2004-09-07 Rubrik: Fråga om kammarrätt i ett mål om inkomsttaxering utformat domslutet på ett sätt som omöjliggör

Läs mer

Värdepappersinformation inför deklarationen PRIVATE BANKING

Värdepappersinformation inför deklarationen PRIVATE BANKING Värdepappersinformation inför deklarationen PRIVATE BANKING Juridik & Skatter Januari 2011 Hjälp inför deklarationen Som hjälp inför årets deklarationsarbete skickar vi ett underlag över de värdepapperstransaktioner

Läs mer

Generations- och ägarskifte i ett fåmansföretag

Generations- och ägarskifte i ett fåmansföretag Generations- och ägarskifte i ett fåmansföretag Hur påverkar de nya lagändringarna ett generations- eller ägarskifte? Masteruppsats inom affärsjuridik (skatterätt) Författare: Johan Bondeson Handledare:

Läs mer

2014 12-16. 5.1 Månadstabellen... 6 5.2 Tvåveckorstabellen... 6. 6 Avdrag som beaktas i preliminärskattetabellerna... 7. 6.1 Grundavdrag...

2014 12-16. 5.1 Månadstabellen... 6 5.2 Tvåveckorstabellen... 6. 6 Avdrag som beaktas i preliminärskattetabellerna... 7. 6.1 Grundavdrag... *Skatteverket 1(21) 2014 12-16 Sammanfattning... 2 1 Inledning... 2 2 Förutsättningar som skattetabellerna grundas på... 3 3 Tabellernas indelning i kolumner... 3 4 Tabellernas indelning i avlöningsperioder...

Läs mer

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 30 Med delägare i bestämmelsen om uttag i 22 kap. 3 andra meningen inkomstskattelagen avses också en skattskyldig som indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det överlåtande handelsbolaget.

Läs mer

Den nya utformningen av 3:12-reglerna:

Den nya utformningen av 3:12-reglerna: LIU-IEI-FIL-G--14/01215--SE Den nya utformningen av 3:12-reglerna: Teoretiska konsekvenser The new design of the 3:12-rules: Theoretical consequences Erika Alvestrand Sofie Andersson Vårterminen 2014 Handledare:

Läs mer

3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet

3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet 827 3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet Skattskyldighet 3.1 Skattskyldighet Bestämmelser om skattskyldighet (den

Läs mer

År 2006 reformerades de omdiskuterade

År 2006 reformerades de omdiskuterade Nyhetsbrev 2 2012 Påverkar företagsbeskattningen småföretagares benägenhet att bilda aktiebolag? av Karin Edmark År 2006 reformerades de omdiskuterade skattereglerna för fåmansbolag, de så kallade 3:12-reglerna,

Läs mer

UTSKICK Nr 12 2014-08-28

UTSKICK Nr 12 2014-08-28 SKATTEHUSET INFORMATION Aktuellt hos Skattehuset Skattedagar 2014/15 Bokar du en Skattedag före 12 september får du 300 kr i boka tidigt rabatt* *Rabatten gäller på ordinarie pris 2550 kr. UTSKICK Nr 12

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

Effekterna av 2006 års reform av 3:12-reglerna: Kommentarer

Effekterna av 2006 års reform av 3:12-reglerna: Kommentarer Effekterna av 2006 års reform av 3:12-reglerna: Kommentarer Statssekreterare Mikael Lundholm 25 mars 2014 Varför 3:12-regler? I ett dualt inkomstskattesystem beskattas inkomst av tjänst högre än inkomst

Läs mer

AMF Tjänstepension. Försäkringsvillkor för traditionell försäkring och fondförsäkring 1 FÖRSÄKRINGSAVTALET. 1.4 Tiden för AMFs ansvar

AMF Tjänstepension. Försäkringsvillkor för traditionell försäkring och fondförsäkring 1 FÖRSÄKRINGSAVTALET. 1.4 Tiden för AMFs ansvar Försäkringsvillkor för traditionell försäkring och fondförsäkring AMF Tjänstepension Gäller från och med 2016-01-01 för försäkringsavtal tecknade 2014-01-01 eller senare. För tidigare försäkringsavtal

Läs mer

The theoretical firm is entrepreneurless the Prince of Denmark has been expunged from the discussion of Hamlet (Baumol 1968)

The theoretical firm is entrepreneurless the Prince of Denmark has been expunged from the discussion of Hamlet (Baumol 1968) The theoretical firm is entrepreneurless the Prince of Denmark has been expunged from the discussion of Hamlet (Baumol 1968) Problemet Visa på betydelsen av entreprenörskap och småföretagande för kunskapsutvinning,

Läs mer

Skattemässiga konsekvenser vid byte till aktiebolag

Skattemässiga konsekvenser vid byte till aktiebolag Skattemässiga konsekvenser vid byte till aktiebolag En undersökning av skillnaderna mellan de tre vanligaste bolagsformerna Jonathan Yarnold Aktuell termin HT 2015 Examensarbete, 15 hp Självständigt arbete

Läs mer

Promemoria om vissa skattefrågor vid utbetalning från pensionsförsäkring

Promemoria om vissa skattefrågor vid utbetalning från pensionsförsäkring Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Promemoria om vissa skattefrågor vid utbetalning från pensionsförsäkring 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Lagtext...4 2 Bakgrund...6 2.1 Livförsäkringar...6

Läs mer

2006-03-29 AdmD 2-2006. Finansdepartementet 103 33 Stockholm

2006-03-29 AdmD 2-2006. Finansdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRAND YTTRANDE 2006-03-29 AdmD 2-2006 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Vissa företagsbeskattningsfrågor (SOU 2005:99). Slutbetänkande av 2002 års företagsskatteutredning (Fi2005/6016)

Läs mer

8 Utgifter som inte får dras av

8 Utgifter som inte får dras av 91 8 Utgifter som inte får dras av 9 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 105-113. SOU 1997:2, del II s.78-85 8.1 Sammanfattning I 9 kap. IL finns bestämmelser om utgifter som inte får dras av. Dessa regler

Läs mer

Allmänna villkor år 2006. TryggPlan Total. (Uppdaterade per 2016-03-01)

Allmänna villkor år 2006. TryggPlan Total. (Uppdaterade per 2016-03-01) Allmänna villkor år 2006 TryggPlan Total (Uppdaterade per 2016-03-01) 0. Översikt Inledning Dessa villkor gäller i tillämpliga delar för livförsäkring tecknad i SEB Pension och Försäkring AB, 516401-8243,

Läs mer

M.B. överklagade förvaltningsrättens dom hos kammarrätten och vidhöll där sitt yrkande.

M.B. överklagade förvaltningsrättens dom hos kammarrätten och vidhöll där sitt yrkande. HFD 2014 ref 78 Begränsad skattskyldighet har ansetts föreligga för kapitalvinst vid avyttring av en bostadsrätt trots att överlåtaren inte varit medlem i bostadsrättsföreningen. Lagrum: 2 kap. 8 andra

Läs mer

1 Inledning. Hemvistprincipen. Källstatsprincipen

1 Inledning. Hemvistprincipen. Källstatsprincipen 21 1 Inledning Hemvistprincipen Källstatsprincipen Denna handledning behandlar internationell beskattning. Uttrycket innefattar de svenska interna reglerna för beskattning av i Sverige bosatta eller hemmahörande

Läs mer

23 Inkomst av kapital

23 Inkomst av kapital Inkomst av kapital, Avsnitt 23 471 23 Inkomst av kapital 41 44, 48, 52, 54 och 55 kap. IL prop. 1999/2000:2 Vem beskattas i kapital? Vad beskattas i kapital? Sammanfattning Endast fysiska personer och

Läs mer

7 Tidigare års underskott

7 Tidigare års underskott 197 7 Tidigare års underskott 40 kap. IL, bet. 1960:BevU10, prop. 1960:30, SOU 1958:35, bet. 1989/90:SkU30, prop. 1989/90:110, SOU 1989:33 och 34, bet. 1993/94:SkU15, prop. 1993/94:50, SOU 1992:67, Ds

Läs mer

3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet

3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet 31 3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet Skattskyldighet 3.1 Skattskyldighet Bestämmelser om skattskyldighet (den subjektiva skattskyldigheten) för fysiska personer, dödsbon,

Läs mer

inte om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal.

inte om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal. HFD 2015 ref 60 Kravet i de s.k. sexmånaders- och ettårsreglerna i inkomstskattelagen på att en person ska vara obegränsat skattskyldig har i visst fall ansetts strida mot EU-rätten. Förhandsbesked angående

Läs mer

Justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen

Justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/02080/S1 Justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen Maj 2017 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Allmänna villkor år 2006. TryggPlan. (Uppdaterade per 2015-04-01)

Allmänna villkor år 2006. TryggPlan. (Uppdaterade per 2015-04-01) Allmänna villkor år 2006 TryggPlan (Uppdaterade per 2015-04-01) 0. Översikt Inledning Dessa villkor gäller i tillämpliga delar för livförsäkring tecknad i SEB Pension och Försäkring AB, 516401-8243, ("Pension

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Reformerade beskattningsregler för ägare i fåmansföretag

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Reformerade beskattningsregler för ägare i fåmansföretag 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-14 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Reformerade beskattningsregler

Läs mer

Övertagande av skogskonto och skogsskadekonto vid generationsskifte

Övertagande av skogskonto och skogsskadekonto vid generationsskifte Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Övertagande av skogskonto och skogsskadekonto vid generationsskifte Juni 2008 1 Sammanfattning I denna promemoria föreslås att det i syfte att bl.a. underlätta

Läs mer

Allmänna villkor. TryggPlan Total. avtal träffade före 2003-06-01. (Uppdaterade per 2015-04-01)

Allmänna villkor. TryggPlan Total. avtal träffade före 2003-06-01. (Uppdaterade per 2015-04-01) Allmänna villkor TryggPlan Total avtal träffade före 2003-06-01 (Uppdaterade per 2015-04-01) 0. Översikt Inledning Dessa villkor gäller i tillämpliga delar för livförsäkring tecknad före 2003-06-01 i SEB

Läs mer

Ändringar i systemet för avräkning av utländsk skatt en kommentar

Ändringar i systemet för avräkning av utländsk skatt en kommentar 8 SKATTENYTT 2009 Martin Berglund Ändringar i systemet för avräkning av utländsk skatt en kommentar En ny lagstiftning med ändringar i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt träder i kraft den

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1993 ref. 43

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1993 ref. 43 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1993 ref. 43 Målnummer: 4811-1992 Avdelning: Avgörandedatum: 1993-03-11 Rubrik: Lagrum: Frågor, vid avyttring av fastighetsandelar till värden understigande taxeringsvärdet,

Läs mer

Förslag till förändrade 3:12-regler. Stefan Asklöf, Lina Thörn

Förslag till förändrade 3:12-regler. Stefan Asklöf, Lina Thörn Förslag till förändrade 3:12-regler Stefan Asklöf, Lina Thörn 2 Nuvarande 3:12-regler 3 Varför särskilda fördelningsregler för ägare av fåmansföretag? Vid skattereformen 1990 införs de s k 3:12-reglerna

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1996 ref. 38

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1996 ref. 38 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1996 ref. 38 Målnummer: 1716-93 Avdelning: pl Avgörandedatum: 1996-06-14 Rubrik: En person, som vid tillämpning av dubbelbeskattningsavtalet med Kenya ansetts ha hemvist

Läs mer

23 Inkomst av kapital

23 Inkomst av kapital 23 Inkomst av kapital Inkomst av kapital 423 41-44, 48, 52 54 och 55 kap. IL SFS 1991:1833, 1993:1471, 1543, 1544, 1994:489, 778 Andelsbyten SFS 1998:1601 prop. 1989/90:110 del I s. 295 298, 388 478, 698

Läs mer

Hur fungerar det? FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO 2015-10-13

Hur fungerar det? FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO 2015-10-13 FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO 2015-10-13 FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO ska tillhandahållas Kunden innan avtal om Investeringssparkonto undertecknas. Vad är ett Investeringssparkonto?

Läs mer

Hässleholms Hantverks- & Industriförening

Hässleholms Hantverks- & Industriförening Hässleholms Hantverks- & Industriförening Information om De nya 3:12-reglerna Jerker Thorvaldsson www.hantverkarna.nu 1990 års reform Arbetsinkomster beskattas mellan 32 % upp till 57 % Kapitalinkomster

Läs mer

16 Uttag ur näringsverksamhet

16 Uttag ur näringsverksamhet 16 Uttag ur näringsverksamhet 285 22 kap. IL 23 kap. IL 27 kap. 8 IL 61 kap. 2 IL Prop. 1989/90:110 s. 320 321, 556 558, 591 592, 655, 660 och 693, SkU30 Prop. 1990/91:166 s. 63 64, SkU29 Prop. 1990/91:167

Läs mer

Om skatterättslig tillgångspaketering

Om skatterättslig tillgångspaketering LIU-IEI-FIL-A--14-01667--SE Om skatterättslig tillgångspaketering Acquisition of assets from an income tax perspective asset bundling in companies in comparison to direct acquisition Hanna Danielsson Schöld

Läs mer

Ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten

Ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten Lagrådsremiss Ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 16 oktober 2003 Bosse Ringholm Hases Per Sjöblom (Finansdepartementet)

Läs mer

ITP 1, ITPK, ITPK PP och Livsarbetstidspension

ITP 1, ITPK, ITPK PP och Livsarbetstidspension Försäkringsvillkor for traditionell försäkring ITP 1, ITPK, ITPK PP och Livsarbetstidspension Gäller från och med 2016-01-01 för försäkringsavtal tecknade 2013-07-01 eller senare. 584.015 15 09 1 FÖRSÄKRINGSAVTALET

Läs mer

Introduktion till företagsbeskattningen. Vad är företagsbeskattning? Historik. Termin 5 SFL 4 27 mars 2014.

Introduktion till företagsbeskattningen. Vad är företagsbeskattning? Historik. Termin 5 SFL 4 27 mars 2014. Introduktion till företagsbeskattningen Termin 5 SFL 4 27 mars 2014 Bertil Wiman 1 Vad är företagsbeskattning? Beskattning av näringsverksamhet oavsett om den bedrivs av individer eller juridiska personer

Läs mer

Nya 3:12-regler i nordiskt perspektiv

Nya 3:12-regler i nordiskt perspektiv 1 2005-09-14 Johan Fall, Svenskt Näringsliv Nya 3:12-regler i nordiskt perspektiv Sammanfattning e nya 3:12-regler som föreslås i Sverige innebär marginella sänkningar av skatten. En jämförelse av olika

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Linda Corell och Erika Larsson. Nya 3:12-reglerna. - ett slag i luften?

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Linda Corell och Erika Larsson. Nya 3:12-reglerna. - ett slag i luften? Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Linda Corell och Erika Larsson Nya 3:12-reglerna - ett slag i luften? The New 3:12-Rules - Does It Work in the Reality? Företagsekonomi C-uppsats Termin: Vt

Läs mer

Tessin Nordic AB Skattefrågor vid vissa investeringar i skuldebrev och okvalificerade aktier

Tessin Nordic AB Skattefrågor vid vissa investeringar i skuldebrev och okvalificerade aktier Entreprenörsskatt Skattefrågor vid vissa investeringar i skuldebrev och okvalificerade aktier Konfidentiellt Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar 3 2 Skuldebrev 4 3 5 4 Kontrolluppgifter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2009:1060 Utkom från trycket den 24 november 2009 utfärdad den 12 november 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner S2013/9137/SF Socialdepartementet Regelförenklingar inom pensionsförmåner 1 Förord Denna promemoria har tagits fram av en arbetsgrupp som har inrättats inom Socialdepartementet. Arbetsgruppen har tillsatts

Läs mer

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 507 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop. 1998/99:15 s. 241-247, 293 och 299, bet. 1998/99:SkU5

Läs mer

37 Överlåtelse av privata tillgångar till underpris

37 Överlåtelse av privata tillgångar till underpris 675 37 Överlåtelse av privata tillgångar till underpris 53 kap. IL prop. 1998/99:113 s. 20f. och 25 prop. 1998/99:15 s. 174f. och 298f. Sammanfattning Om en fysisk person eller ett handelsbolag överlåter

Läs mer

Regeringens proposition 2005/06:39

Regeringens proposition 2005/06:39 Regeringens proposition 2005/06:39 Vissa skattefrågor med anledning av ny aktiebolagslag, m.m. Prop. 2005/06:39 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 20 oktober 2005 Göran

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2010 ref. 8

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2010 ref. 8 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2010 ref. 8 Målnummer: 3772-08 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2010-02-02 Rubrik: Lagrum: Fråga om fördelning av intäkter på "skäligt sätt" mellan olika delar av ett försäkringsföretags

Läs mer

Skatteregler för samfälligheter

Skatteregler för samfälligheter Skatteregler för samfälligheter Broschyren behandlar de skattefrågor som är aktuella för samfälligheter och deras delägare. Här behandlas således, förutom inkomstskattefrågor, även deklarations- och kontrolluppgiftsskyldighet,

Läs mer

Ändrad intäktsränta i skattekontot

Ändrad intäktsränta i skattekontot Fi2016/01094/S3 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändrad intäktsränta i skattekontot Mars 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att intäktsräntan på skattekontot

Läs mer

På avstämningsdagen för aktiespliten den 9 maj 2008 delas en (1) befintlig aktie i HiQ i två (2) aktier, varav en (1) inlösenaktie.

På avstämningsdagen för aktiespliten den 9 maj 2008 delas en (1) befintlig aktie i HiQ i två (2) aktier, varav en (1) inlösenaktie. INLÖSEN 2008 information till aktieägarna i hiq international ab (publ) inför årsstämma den 30 april 2008 avseende styrelsens förslag om uppdelning av aktier och obligatoriskt inlösenförfarande 1 Bakgrund

Läs mer