1. Bakgrund. 2. Gemensam problembild

Transkript

1

2 1 1. Bakgrund Lokalt brottsförebyggande arbete är en viktig gemensam fråga för flera aktörer i samhället, inte minst för polis och kommun. Ett viktigt steg i det brottsförebyggande arbetet är att polisen och kommunen samordnar sina insatser. Rikspolisstyrelsen beslutade 2008 att lokala polisverksamheter runt om i landet skall utveckla sin samverkan med kommunerna. Utifrån en gemensam problembild skall kommun och polis teckna överenskommelse samt planera gemensamma insatser med målet att skapa en trygg och säker kommun. Gislaveds kommun och polisen har ett bra och väletablerat samarbete som fokuserar på att minska brottsligheten och öka tryggheten i kommunen. Samarbetet formaliserades första gången 2010 genom en handlingsplan med konkreta åtgärder och tydligt utpekat ansvar för varje åtgärd. Handlingsplanen är nu reviderad och löper under åren Innehållet i handlingsplanen har ett framåtsyftande fokus. Polis och kommun har, vid sidan om innehållet i denna handlingsplan, kvar sina ordinarie åtaganden som beslutas inom respektive organisations ordinarie förvaltning. 1.1 Fakta om Gislaveds kommun Gislaveds kommun har ungefär invånare fördelat på åtta tätorter där Gislaved, Anderstorp och Smålandsstenar är de största. Övriga tätorter är Hestra, Reftele, Skeppshult, Broaryd och Burseryd. 80 % av befolkningen bor i någon av de åtta tätorterna. 17 % av befolkningen är utrikesfödda. Prognosen för befolkningsutvecklingen i Gislaveds kommun är att kommunen totalt minskar med ungefär 500 personer fram till Samtidigt minskar även andelen personer mellan 30 och 50 år medan andelen invånare över 65 år ökar. I framtiden innebär det att den minskade arbetsföra befolkningen ska försörja en större andel äldre. Kommunen korsas av flera viktiga riks- och länsvägar samt har järnvägsförbindelser i norr och söder. Sysselsättningen i kommunen präglas av tillverkningsindustrin i olika former. Arbetslöshetsstatistiken i kommunen har under de senaste åren ökat och visar tyvärr en uppåtgående trend. Jämfört med länet ligger Gislaveds kommun dessutom på höga tal, framförallt vad gäller arbetslösheten bland ungdomar (16-24 år). 2. Gemensam problembild Erfarenheter av samverkan i brottsförebyggande arbete visar på vikten av en gemensam lägesbild av de lokala problemen. Inom Gislaveds kommun finns ett lokalt brottsförebyggande råd (LBRÅ). LBRÅ verkar för utveckling av det brottsförebyggande arbetet, stödjer tvärsektoriella insatser samt tillser att samordning sker av åtgärder inom det brottsförebyggande arbetet. LBRÅ är placerad under kommunstyrelsen och ordförande är kommunstyrelsens ordförande. Rådet träffas minst fyra gånger varje år. Deltagare i LBRÅ är representanter från kommunens nämnder och förvaltningar, kommunala bolag samt polisen. Vid sammanträdena utbyts information om situationen i kommunen och olika projekt och åtgärder som genomförs

3 2 eller planeras presenteras. Även uppföljning av brottsstatistik och olika åtgärder görs inom LBRÅ. LBRÅ s arbete samt underlag från polisen såsom spaningsuppslag, resultat från trygghetsundersökningar och polisiär erfarenhet samt underlag från kommunen såsom drogvaneundersökning och befolkningsuppgifter har legat till grund för en gemensam problembild. Vi kan, med stöd av Brottsförebyggande rådet (BRÅ) nationellt, konstatera att Gislaveds kommun har en relativt låg brottslighet i förhållande till antalet invånare. Den gemensamma problembilden visar dock att vissa brottstyper måste uppmärksammas särskilt. Dessa är: Skadegörelse Alkohol och narkotika bland ungdomar och unga vuxna Våldsbrott Inbrott i bostad Denna handlingsplan är antagen av kommunstyrelsen samt polismyndigheten i Jönköpings län. Det lokala brottsförebyggande rådet är utförare av det som fastställs i handlingsplanen. 2.1 Disposition Varje brottstyp är preciserat var för sig. Under varje brottstyp är målsättningar och åtgärder preciserade. Om brottstypen handlar om att den fortsättningsvis ska vara låg eller minska presenteras ett medelvärde från se senaste tre åren som en målsättning. I arbetet med att uppnå målsättningarna är det viktigt att polis och kommun samverkar. I tabellform förtydligas vad som förväntas av polisen och vem som förväntas medverka vid åtgärden inom kommunen. Det undantar inte att andra förvaltningar och organisationer också är delaktiga i arbetet, inte heller att polisen och kommunen arbetar brottsförebyggande inom andra områden än de ovan nämnda. I de fall där det går, presenteras ett mål för varje åtgärd. Målet ska ses som ett minimummått.

4 3 3. Prioriterade områden för att minska brottsligheten och öka tryggheten Skadegörelsen ska fortsatt vara låg Anmälda skadegörelsebrott har under lång tid varit högt i Gislaveds kommun. Skadegörelser hör till kategorin mängdbrott, alltså brott som förekommer ofta och drabbar många människor. Skadegörelse medför stora kostnader för samhället och privatpersoner, och människor upplever ofta otrygghet i områden med skadegörelse. Tabell 1. Totala anmälningar för skadegörelse i Gislaveds kommun. År Skadegörelsens kostnader för Gislaveds kommun nådde en topp runt 2007 med kronor, varav 90 % avsåg skadegörelse på skolor. Kommunen tog då krafttag dels genom Ungdomsprojektet som numera är en permanent verksamhet, dels genom viss kameraövervakning på utsatta platser och skadegörelsen har sedan stadigt minskat. Trots detta är kostnaderna för att återställa och reparera skadorna fortfarande ansenliga uppgick kostnaderna till totalt kronor. Målsättning Skadegörelsen ska fortsatt vara låg. Antalet brott ska inte överstiga 228 st/år. Brottsförebyggande rutiner ska finnas i skolorna Kostnaderna för skadegörelserelaterade reparationer ska minska Informationsinsatser om skadegörelsernas verkningar ska genomföras med elever, föräldrar och skolpersonal All skadegörelse skall rapporteras Åtgärd Polisen Kommunen När Mål Kartläggning av platser som drabbas mest av skadegörelse Identifiering av platser efter statistikhämtning Berörd förvaltning med kommunens säkerhetssamordnare. Presentation vid LBRÅ s möten Åtgärdslista för utvalda skolor Skaderapportering i MARSH PLUS kommunens interna rapporteringssystem Erhåller anmälningar för vidare utredning Fastighetsförvaltningen Kommunens säkerhetssamordnare Barn- och utbildningsförvaltningen Samtliga förvaltningar Kommunens säkerhetssamordnare Presentation & beslut om ev. åtgärd vid LBRÅ s möten Presentation & beslut om ev. åtgärd vid LBRÅ s möten

5 Kameraövervakning vid utvalda platser Regelbunden bevakning av drabbade platser Information till elever och föräldrar om skadegörelsens verkningar Ta del av material för vidare utredning Bevakning inom patrullering Riktad information vid behov samt inom pågående projekt Fastighetsförvaltningen Kommunens säkerhetssamordnare Kommunens säkerhetssamordnare Fritidsförvaltningen Vaktbolag Barn-och utbildningsförvaltningen Räddningstjänsten Kommunens säkerhetssamordnare 4 Presentation & beslut om ev. åtgärd vid LBRÅ s möten Uppföljning av antalet tillfällen i PUM-A 1 besök/läsår till åttondeklasser 3.2 Alkohol och narkotika ska minska framförallt bland ungdomar Alkohol- och droganvändning påverkar vår hälsa och är ett folkhälsoproblem. Både de humanitära och ekonomiska samhällskostnaderna är enorma. När det gäller tillgänglighet, konsekvenser och kostnader inom området är det av värde att lyfta fram ett antal arbetsområden såsom tillgänglighetsbegränsning, prevention, riskbruksprevention och trafiknykterhet. Av erfarenhet vet polisen att frekvensen av anmälda brott kopplat till alkohol och narkotika är hög i Gislaveds kommun. Det är vanligt att misshandel och skadegörelse sker under alkohol- & narkotikapåverkan och risken att utsättas för brott är också betydligt större för den som är alkohol- & narkotikapåverkad. Drogvaneundersökningar visar att attityderna kring alkohol och narkotika är förhållandevis liberal bland ungdomar i Gislaveds kommun. För många tonåringar tillhör det normala att festa och bli påverkad. Tonåringarna har också blivit mer öppna för narkotika och uppfattar inte alltid att testa exempelvis hasch eller marijuana som så allvarligt, trots att det är olagligt. Studier visar också samband mellan tidig tobaksanvändning och risken för att senare utveckla alkohol- och andra drogberoenden. Målsättning Antalet ungdomar under 18 år som använder tobak ska minska Antalet ungdomar under 18 år som berusningsdricker ska minska och alkoholdebuten ska höjas. Nolltolerans mot narkotika Åtgärd Polisen Kommunen När Mål Tillsyn av tobak och folköl i enlig- Medverka vid kommunal tillsyn Bygg- och miljö besök/försäljningsställe på en het med tobaks- & samt egeninitierade alkohollagen. förvaltningen tvåårsperiod

6 5 Initiera Krogar mot knark Utbilda elever i riskerna med droger i trafiken Upprätthålla metoden Smadit - samverkan mot alkohol och droger i trafiken Studiedag kring narkotika för lärare på högstadium och gymnasium Tillsyn i enlighet med alkohollagen Medverka vid utbildning av krogpersonal Medverka vid DDDdagar (don t drink & drive) Erbjuda hjälp vid provtagning Kommunstyrelseförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen Start 2014 Årliga intensivdagar på hösten Komma i gång och involvera hela GGVV Förbättra ungdomars attityder till trafiknykterhet 90% av alla som ertappas misstänkta för rattfylleri ska få erbjudande om kontakt med socialtjänsten. 25% av dessa ska genomföra samtal och 10% ska anta behandling. Medverka vid dagen Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen Medverka vid samordnad tillsyn samt egeninitierad Alkoholhandläggare 2014 Genomföra studiedag 1 besök/år till restauranger med serveringstillstånd 3.3 Våldsbrotten ska minska Brottsrubriceringen våldsbrott har generellt ökat i Sverige de senaste åren och brottsofferundersökningar visar att en stor del av ökningen kan bero på att fler brott faktiskt anmäls. Våld är ett uppmärksammat problem som är svårt att avgränsa och ser väldigt olika ut beroende på plats, gärningsperson och offer. För vissa typer av misshandel kan anmälningarna mycket väl spegla en faktisk ökning, för andra typer av våld är det av olika skäl fler som hör av sig till polisen än tidigare. Tabell 2. Totala anmälningar för misshandel Gislaveds kommun. År Statistik över totala anmälningar visar att våldsbrott, såväl utomhus som inomhus, har under en ganska lång tid legat på en jämn och relativt hög nivå i Gislaveds kommun. Detta skapar otrygghet och stora samhällskostnader, eftersom såväl gärningspersoner och offer oftast bor inom kommunen. När det gäller våld i offentlig miljö är den stora majoriteten av både gärningspersoner och offer män. I stor utsträckning handlar det om så kallade "nöjesrelaterade"

7 6 misshandelsbrott. En vanlig situation är att det är två män som på en helgkväll eller natt är på väg till eller från krogen eller någon privat fest. När det gäller våld i nära relationer är det mycket mer än slag och sparkar. Det kan röra sig om hot, kränkningar och sexuella handlingar som man känner sig tvingad att ställa upp på. Gislaveds kommun har i samarbete med Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo kommuner ett väl fungerande familjefridsarbete som kallas Medverkan. Samarbete sker också med kvinnojouren Maria. Såväl det inomkommunala samarbetet med kvinnojouren Maria som det arbete föreningen själv åstadkommer kan inte nog understrykas. Under de senaste åren har dessutom problematiken med hedersrelaterat förtryck och våld uppmärksammats. I samarbete med Gnosjö, Värnamo och Vaggeryd kommuner erbjuder Gislaveds kommun medlingsverksamhet. Medling innebär att gärningsperson och brottsoffer möts tillsammans med en opartisk medlare för att prata om brottshändelsen. Det är polisen som tillgodoser medlaren med uppgifter om aktuella medlingsuppdrag och mötet som därefter erbjuds är en möjlighet för gärningspersonen att ställa tillrätta och för brottsoffret att få gottgörelse och möjlighet att bearbeta de negativa upplevelserna av brottet. Det är klart att alkohol och narkotika är vanligt förekommande i samband med våldsbrott. Nationella studier visar att i sex av tio fall av misshandel uppger den utsatte att gärningspersonen varit påverkad av alkohol eller narkotika. I hälften av fallen har den utsatte själv varit berusad. Således är målområde 3.2 Alkohol och narkotika ska minska bland ungdomar viktigt i det förebyggande arbetet att minska våldsbrott. Målsättning Våldsbrotten ska minska långsiktigt och få en nedåtgående trend. Antalet brott ska inte överstiga 180 st/år. Kommunen ska skapa bra kanaler inom den sociala sektorn för att utveckla och aktivt arbeta med planer och projekt inom ämnesområdet Våld i nära relation. Ett barnperspektiv ska finnas i allt arbete I samverkan med myndigheter och lokala aktörer ge våldsutövare de rätta verktygen för att kunna ändra sitt destruktiva beteendemönster och förhindra nya våldsamma förhållanden Ett nära och öppet samarbete ska finnas mellan kommunens alkoholhandläggare och polis vid tillståndsprövningar Åtgärd Polisen Kommunen När Mål Närvaro för att Polisiär närvaro vid Uppföljning av minska våld i offentlig miljö och på platser där brott brukar före- Fältverksamheten antalet tillfällen i PUM-A Vuxenvandringar komma Delge information om aktuella platser Fältverksamheten Kommunens säkerhets samordnare Fritidsförvaltningen Presentation & beslut om ev. åtgärd vid LBRÅ s möten

8 7 Informationsinsatser -våldsutsatta kvinnor -barn som bevittnat våld -män/kvinnor som utövar våld -personer utsatta för hedersbrott Ge information vid handläggning inom resp. kompetensområde. Kontakt med målsägare inom 14 dagar Ökad trygghet för utsatta personer/ grupper Informationsmöten till elever och föräldrar om risker för våldsutsatta situationer samt straffmyndighetsåldern och dess innebörd. Upprätthålla krögarträffar samt metoden Ansvarsfull alkoholservering. Riktad information vid behov samt inom pågående projekt Medverka vid samordnade krögarträffar Barn- och utbildningsförvaltningen Alkoholhandläggare besök/läsår till åttondeklasser 1 träff/år 3. 4 Inbrotten i bostäder ska minska Antal bostadsangrepp såväl dagtid som nattetid är i olika perioder frekventa i kommunens orter och på landsbygden. Statistiken visar att bostadsangreppen är mest frekvent i tätorterna. Under 2012 skedde ett antal gripanden i Jönköpings län samt i Kronobergs län och en liten nedgång av bostadsangrepp märktes i Gislaveds kommun. Vi ska jobba hårt för att den trenden står sig. Även företag inom industrin, handeln, servicebranschen samt jord- och skogsbrukssektorn har de senaste åren varit drabbade av stölder genom inbrott. Vid inbrott uppstår förutom ekonomiska förluster också psykologiska effekter för de drabbade bostads- & verksamhetsinnehavarna. Tabell 3. Totala anmälningar för bostadsangrepp i Gislaveds kommun År Gislaveds kommun har under flera år haft ett lyckosamt arbete kring grannsamverkan och vid årsskiftet 2012/2013 var det hushåll registrerade på 90 områden. Arbetet med grannsamverkan har också medverkat till att allmänheten numera är mer vaksamma och mer benägna att meddela och tipsa polisen. Hittills har fokus för grannsamverkan varit villakvarter. En utveckling av grannsamverkan är att samverka inom industriområden samt flerfamiljsbostäder. Inom området inbrott är det också viktigt att man försöker påverka omständigheterna under vilka brott begås. En typ av sådan brottsförebyggande åtgärd är förbättrad belysning och ökad

9 8 insyn runt fastigheter. Dåligt upplysta platser inger ofta olust och utstrålar övergivenhet och blir lätt tummelplatser för ljusskygg verksamhet. Målsättning Inbrotten i bostäder ska minska. Antalet brott ska inte överstiga 75 st/år. Genomföra informationskampanjer och informationsmöten om Grannsamverkan för att vidmakthålla och öka antalet grupper Tydliggöra polisens närvaro i bostadsområden och på landsbygd Utveckla trygghetsskapande aktiviteter Betänka brottsförebyggande åtgärder vid planering, byggande och förvaltning. Stödja föreningar såsom Nattugglorna och motsvarande civila nattpatruller Åtgärd Polisen Kommunen När Mål Informationsmöten om Grannsamverkan Medverka vid möten Räddningstjänsten 3 nya områden/år Utveckla lokala Delge information nyhetsbrev till befintliga grannsamverkansgrupper. Kommunstyrelseförvaltningen (Administration och distribution) utskick/år Trygghetsskapande närvaro i tätorter Stöd till civila nattpatruller Närvaro vid platser där allmänheten vistas Delge relevant och offentlig information via SMS & mail Vuxenvandring Fältverksamhet Kommunens säkerhets samordnare Fritidsförvaltningen Kommunstyrelsen (Ställa kommunala fordon till förfogande) Uppföljning av antalet tillfällen i PUM-A Vid behov/ minst 6 ggr/år 4. Slutsatser och rekommendationer Tillsammans bör kommunen och polisen informera om brottsförebyggande frågor och insatser på ett sätt som skapar trygghet i kommunen. Det är viktigt att skapa en bild av samlade samhällsresurser hos allmänheten och att vi tillsammans skapar trygghet. Information kan spridas via media, via informationsträffar eller riktad skriftlig information till medborgarna.

10 9 Ett väl fungerande brottsförebyggande råd på lokal nivå (LBRÅ) och aktiva närpoliser som utbyter information i syfte att minska brottsligheten och öka tryggheten är viktigt. Andra former av samverkansgrupper är också viktiga i sammanhanget. Handlingsplanen bör årligen följas upp och eventuellt justeras. Handlingsplanen ska revideras vartannat år. Redovisning av åtgärderna sker i många fall kontinuerligt till sammanträde med LBRÅ. En årlig sammanställning av åtgärderna kan göras om det efterfrågas. Polisen rapporterar alltid vid LBRÅ s första möte för året, en sammanställning av tidigare års brottsstatistik utifrån ett, av LBRÅ, antal valda brottsområden. Statistiken hämtas från polisens HOBIT system (händelse och brottsinformation) samt PUM-A (verktyg för gemensam dokumentation av all operativ polisverksamhet). Gislaved Värnamo Niclas Palmgren Kommunstyrelsens ordförande Gislaveds kommun Håkan Boberg Enhetschef Värnamo Polismyndigheten