Kostnader för hanteringen av olika EG-stöd finansierade från EG:s jordbruksfond 2005

Transkript

1 Kostnader för hanteringen av olika EG-stöd finansierade från EG:s jordbruksfond 2005 Rapport 2006:8 Foto: Mats Pettersson

2

3 Kostnader för hanteringen av olika EG-stöd finansierade från EG:s jordbruksfond

4

5 1(1) SKRIVELSE Dnr / Regeringskansliet Jordbruksdepartementet STOCKHOLM Svenska myndigheters kostnader och åtgärder i samband med hanteringen av olika EG-stöd finansierade från EG:s jordbruksfond år 2005 Regeringen har i regleringsbrevet uppdragit åt Statens jordbruksverk att beräkna totalkostnad, styckkostnad och volym för handläggningen av olika EG-stöd år En jämförelse med tidigare år skall göras. Statens jordbruksverk skall även redovisa vilka åtgärder som verket tillsammans med länsstyrelserna har gjort för att minska kostnaderna för administrationen av EG-stöd. Statens jordbruksverk skall redovisa vilka åtgärder som Statens jordbruksverk tillsammans med länsstyrelserna vidtagit för att åstadkomma förenklingar och en mer enhetlig regeltillämpning. Statens jordbruksverk skall översiktligt redovisa vilka kvalitetsförbättringar respektive effektivitetsvinster som gjorts under året. Uppdraget skall redovisas senast den 15 mars I bifogade rapport återfinns redovisning av ovanstående uppdrag. I detta ärende har chefsekonomen Harald Svensson beslutat. Handläggarna Maria Hessel och Malin Sandberg har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också deltagit chefsjuristen Ellinor Persson, avdelningscheferna Birgitta Ek och Hans Andersson, controllern Bo Pettersson samt enhetscheferna Malin Engdahl och Stefan Hermansson. Jordbruksverket, Jönköping Tfn: vx, fax: E-post: jordbruksverket@sjv.se, Internet:

6

7 Innehåll 1 Sammanfattning Inledning Samråd Kostnader för hantering av EG-stöden år Omfattning Avgränsning Tillvägagångssätt Redovisningmodell Tillförlitlighet Redovisning av länsstyrelsens uppgifter om årspersoner och kostnader för hantering av EG-stöd Redovisning av kostnader för hantering av EG-stöd Den totala administrationskostnaden för olika myndigheter Administrationskostnaderna Hanteringskostnader i relation till utbetalda stödbelopp Redovisning av genomförda åtgärder Bakgrund Införandet av den nya jordbruksreformen Förberedelser inför ett nytt LBU-program Åtgärder för att minska kostnaderna Ansökningsförfarandet för masstöden Ärendevolymer Åtgärder för att åstadkomma förenklingar och enhetligare regeltillämpning Verksamhetsutveckling i samverkan, SeQnd Förändring av föreskrifter Handjursbidrag och mjölkbidrag Investeringsstöd Startstöd Projekt stöd (LBU-stöd, insatsområde II) Kontroller i fält Multikuben Samverkansområden Genomförda kvalitetsförbättringar och effektiviseringar

8 5.4.1 Förenklad handläggning av jordbrukarstöden på länsstyrelserna Totalkostnad för jordbrukarstödshanteringen Kostnader för ärendehantering Bilagor 2

9 1 Sammanfattning Under senare år har Jordbruksverket tillsammans med länsstyrelserna bedrivit ett metodiskt kvalitetsarbete för att effektivisera administrationen av jordbrukarstöden. Effekterna av de genomförda åtgärderna för att uppnå förenklingar och mer enhetlig regeltillämpning har samtidigt inneburit en effektivare hantering och förbättring av kvaliteten i hanteringen. Sedan 2003 redovisar länsstyrelserna kostnaderna för hanteringen av EG-stöd enligt en standardiserad modell. Erfarenheterna av denna modell har i huvudsak varit positiva. Jämförelser kan göras mot 2003 och 2004 men med försiktighet vad gäller tidigare år. Under 2005 infördes det nya gårdsstödsystemet i Sverige. Den nya jordbruksreformen innebär betydande förändringar av jordbrukarstödsadministrationen. Bland annat infördes ett helt nytt system med stödrätter som grund för utbetalningarna av gårdsstöd. Reformen har även inneburit att ett flertal mindre stödformer tillkommit samtidigt som de tidigare djurstöden med undantag av handjursbidraget upphörde. Årets redovisade nettokostnad uttryckt i löpande priser för hantering av EG-stöden uppgår till 592 mnkr (föregående år 445 mnkr). Jordbruksverket och länsstyrelserna svarar för nära 100 % av de totala nettokostnaderna varav ca 50 % (få 60%), avser länsstyrelserna (tabell 4.4). Av analysen i avsnitt 5.2 framgår att den tidigare minskningen av antalet inkomna SAMblanketter upphört och i stället skedde en betydande ökning med 25 % till ca ansökningar Antalet elektroniska ansökningar ökade också kraftigt från till Andelen elektroniska ansökningar utgör nu 47 % av alla SAM-ansökningar. Kostnaden för länsstyrelsernas hantering av EG:s jordbruksstöd uppgår totalt till 290 mnkr (föregående år 265 mnkr). Kostnaden varierar beroende av antalet SAM-ansökningar som länsstyrelserna hanterar och uppgick 2005 i genomsnitt till kronor, vilket är en minskning med 13 % från föregående år. Skillnaderna i kostnaderna per ärende mellan länen har ett flertal olika orsaker. Av redovisade sammanställningar framgår att ärendemängden är av stor betydelse, men att stordriftsfördelarna avtar för de största länen. En förklaring är att det finns en fast kostnad för att bedriva verksamheten, som inte är relaterad till omfattningen av hanteringen. 3

10

11 2 Inledning Regeringen har i regleringsbrevet uppdragit åt Jordbruksverket att beräkna totalkostnad, styckkostnad och volym för handläggningen av olika EG-stöd år En jämförelse med tidigare år skall göras. Jordbruksverket skall även redovisa vilka åtgärder som Jordbruksverket tillsammans med länsstyrelserna har gjort för att minska kostnaderna för administrationen av EG-stöd. Jordbruksverket skall redovisa vilka åtgärder som Jordbruksverket tillsammans med länsstyrelserna vidtagit för att åstadkomma förenklingar och en mer enhetlig regeltillämpning. Jordbruksverket ska översiktligt redovisa vilka kvalitetsförbättringar respektive effektivitetsvinster som gjorts under året. Uppdraget skall redovisas senast den 15 mars I avsnitt 4 redovisas resultatet av Jordbruksverkets beräkningar av kostnaderna för hantering av EG-stöden. I avsnitt 5 redovisas Jordbruksverkets och länsstyrelsernas genomförda åtgärder för att åstadkomma förenklingar och enhetligare regeltillämpning. Avsnittet 5 innehåller vidare en redovisning av åtgärder för att minska kostnaderna för administrationen av EG-stöd samt belyses genomförda kvalitetsförbättringar och effektiviseringar. 3 Samråd Samråd avseende rapporten har skett med LD-gruppen. 5

12

13 4 Kostnader för hantering av EG-stöden år 2005 Jordbruksverket har sedan år 1996 på regeringens uppdrag beräknat kostnaderna för handläggning av EG-stöd till jordbruket. Uppdraget har genomförts genom att uppgifter hämtats från de myndigheter som deltagit i hanteringen av stöd finansierade av EG:s jordbruksfond. Myndigheterna är samtliga länsstyrelser, Naturvårdsverket, Fiskeriverket, Skogsvårdsorganisationen, Riksantikvarieämbetet och fr.o.m Glesbygdsverket. Dessutom har uppgifter hämtats från Jordbruksverkets årsredovisningar och räkenskaper. Finansieringen av administrationen av EG-stöd åvilar den enskilda medlemsstaten. EG:s regler medger inte att det vid en utbetalning görs något avdrag för administrationskostnader för stödet. En huvudprincip inom EG:s gemensamma jordbrukspolitik är att stöden från gemenskapen ska nå den slutliga stödmottagaren fullt ut. 4.1 Omfattning Uppgifter har samlats in från de myndigheter som hanterar stöd som finansieras från EG:s jordbruksfond. Med hantering menas i denna rapport information, handläggning, kontroll av stöd, utveckling och drift av IT-system. Jordbruksverket är Sveriges enda utsedda utbetalningsställe för stöd som finansieras av EG:s jordbruksfonds garantisektion. Regeringen har även utsett Jordbruksverket till fondkoordinator vilket innebär ett samordningsansvar för samtliga EG-stöd under garantisektionen. Härutöver svarar Jordbruksverket för kostnader för utveckling och drift av gemensamma IT-system som används för stödadministrationen. Nedan redovisas de myndigheter som hanterar eller deltar i hanteringen av EG-stöd samt vilka stöd som respektive myndighet hanterar. Statens jordbruksverk (SJV) Samtliga EG-stöd inom jordbruksfondens garantisektion inklusive det av EG godkända nationella stödet till växtodlingsplaner, LEADER+ (EU-finansierad del) och stödet till jordbruket i norra Sverige inkl. kadavertransporter. Jordbruksverket är beslutande myndighet för åtgärder inom områdena för intervention, exportbidrag, mjölkkvoter, djursbidrag, mjölkbidrag, stödrätter kopplade till gårdsstödet och ersättning för utrotningshotade husdjursraser samt vissa nationella stöd. För mål 1-programmen gäller att Jordbruksverket är utbetalande myndighet för strukturstöden startstöd till unga jordbrukare, investeringsstöd till jordbruks-, trädgårds- och rennäringsföretag samt vidareförädlingsstöd till industrin inom jordbruksfondens utvecklingssektion. Länsstyrelserna (LS) Äldre kvarvarande direktstöden arealersättning, am- och dikobidrag och extensifieringsbidrag, nya direktstödet gårdsstöd, stöd för potatisstärkelse, energi- och proteingrödor, kontroll av djursbidrag, direktstöden inom LBU-programmet (med undantag för ersättning till utrotningshotade husdjursraser som handläggs inom Jordbruksverket utom vad gäller fältkontroller) samt stöd till jordbruk i mindre gynnade områden, s.k. kompensationsbidrag. 7

14 LBU-programmets strukturstöd avseende investerings-, start- och förädlingsstöd till jordbruks- och trädgårdsföretag (art. 4-7, 25-28, 8) samt projektstöd (art. 33-stöd). Delar av det av EU godkända nationella stödet till jordbruket i norra Sverige d.v.s. stöd till smågrisproduktion, getter, potatis samt bär och grönsaker. Jordbruksanknutna strukturstödsåtgärder inom mål 1-programmen och LEADER Fiskeriverket (FV) Överskottshantering av fisk. Stöd till producentorganisationernas operativa program Skogsvårdsorganisationen (SVO) Stöd till ekologisk stabilitet Naturvårdsverket (NV) Miljöersättningar. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) Miljöersättningar. Glesbygdsverket (GV) LEADER+ Tullverket Fysisk kontroll m.m. i samband med exportbidrag. Uppgifter för beräkning av övriga kostnader och inkomster hämtats från Jordbruksverkets årsredovisningar samt räkenskaper. Med övriga kostnader menas här räntekostnader, då Sverige förskotterar stöd för EG:s räkning, kostnader för lagring av överskottsproduktion som inte ersätts av EG samt s.k. finansiella korrigeringar som en medlemsstat måste betala p.g.a. överskridna tidsgränser för utbetalningar eller då EU:s revisorer upptäckt brister i medlemstatens administrativa rutiner samt kursförluster. Med övriga inkomster menas här inkomster som tillgodoräknas statsverket såsom t.ex. ersättning från EG för administration av sockeravgifter, förverkade säkerheter för ej utnyttjade exportlicenser, svensk andel av vissa återkrävda belopp, svensk andel av avdrag för tvärvillkor samt kursvinster. 4.2 Avgränsning Denna rapport omfattar de stöd som Jordbruksverket ansvarar för att betala ut. Således redovisas inte de stöd som finns inom Mål 1-programmen enligt åtgärderna 4.5, 4.6, 6.1 och 7 (Norra Norrland) respektive 3.5, 3.6, 5.3 samt 6 (Södra Skogslänen) som länsstyrelserna i Jämtlands och Norrbottens län betalar ut. 8

15 Länsstyrelsernas kostnader i samband med Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöoch landsbygdsprogrammet (KULM), redovisas inte i sammanställningen i det fall finansieringen sker från annat anslag än förvaltningsanslaget, eftersom dessa kostnader inte avser hantering av EG-stöd. LEADER+ verksamheten som bedrivs av de s.k. LAG-grupperna ingår inte eftersom dessa inte är klassificerade som statliga myndigheter. Inte heller redovisas de kostnader för åtgärder inom djurområdet som medfinansieras av EG:s jordbruksfond avseende BSE-provtagning, program för bekämpning av campylobacter och aviär influensa m.fl. Det bör slutligen uppmärksammas att redovisningen omfattar de nationella stöd som EGkommissionen har godkänt. Därmed definieras som EG-stöd inte bara de stöd som helt eller delvis finansieras från Jordbruksfonden utan dessutom de av Sverige till 100 % finansierade stödet för jordbruk i norra Sverige (Nationellt stöd, stödområde 1 3) inkl. kadavertransporter. Hanteringen av stöd till rennäring såsom pristillägg för ren ingår dock inte i föreliggande rapport. 4.3 Tillvägagångssätt För att få ett underlag till beräkningarna av länsstyrelsernas, Naturvårdsverkets, Riksantikvarieämbetets, Fiskeriverkets, Glesbygdsverkets och Skogsvårdsorganisationens kostnader för hantering av EG-stöden skickade Jordbruksverket ut frågeformulär i december I frågeformulären begärdes in uppgifter avseende antal arbetade timmar ( omräknade till årspersoner : antal arbetade timmar/1760 tim) lönekostnader inklusive sociala kostnader övriga direkta kostnader för resor och expenser (t.ex. konsultkostnader) i verksamheten indirekta kostnader (OH-kostnader) Från länsstyrelserna begärdes följande uppgifter för beräkning av indirekta kostnader och antalet årspersoner rörande den övergripande verksamheten. de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för lantbruk (Objektkod 60*), de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för myndighetsövergripande verksamhet samt administration och service (Objektkod 10*-11), de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för hela länsstyrelsen (1* - 8*). (Samtliga objektkoder har hämtats från förteckning över verksamhets- och ärendestruktur för länsstyrelserna). 9

16 Följande objektkoder ingår i 2005 års redovisning av hanteringskostnader för länsstyrelserna. Tabell 4.1 Objektkoder i länsstyrelsernas redovisning Objektkoder Titel 601* Stöd till jordbruket enl EG-förordningar 6010 Varav Externt Arbete (arbetsgrupper) Varav SAM Handläggning Varav SAM Blockdatabasen Varav SAM Fältkontroller Varav Djurbidrag handläggning Varav Djurbidrag fältkontroller 6013 Varav Övriga miljöstöd ej SAM 6014 Varav Information Stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder 6020 Varav Artikel 4-7, 25-28,8;invest- start- och förädlingsstöd 6021 Varav Artikel 33 Restaurerings- anläggnings- och projektstöd Del av 3043 Mål 1 och LEADER+ Beräknad del av 600* Beräknad del av 10* - 11* Allmänt och övergripande inom lantbruk Myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern service Länsstyrelsernas kostnader (enligt objektkoderna ovan) redovisas i förekommande tabeller under radrubriken Övriga EG-stöd se avsnitt 4.7. I bilaga 1.3 återfinns länsstyrelsernas redovisade kostnader och antal årspersoner fördelade på respektive objektkod för åren Redovisningmodell Från och med 2003 lämnar länsstyrelserna uppgifter om kostnaderna för EG-hanteringen enligt en standardiserad modell. Uppgifterna hämtas så långt det är möjligt direkt från länsstyrelsernas årsredovisningar. Erfarenheterna av kostnadsredovisningen för år 2003 och 2004 har i huvudsak varit positiva. 4.5 Tillförlitlighet Den standardiserade modellen innehåller ett frågeformulär med tillhörande anvisningar. Anvisningarna innehåller bl.a. uppgifter om vad som ska redovisas. Det standardiserade frågeformuläret innehåller en metod för att dels beräkna årspersoner, dels fastställa de totala indirekta kostnaderna (s.k. OH-kostnader) och dels fördela de indirekta kostnaderna mellan olika verksamheter. Från och med 2003 har det i svarsformuläret byggts in en kontrollfunktion med syfte att kontrollera att samtliga timmar och kostnader har fördelats mellan verksamheter. Med detta tillvägagångssätt har kvalitetssäkringen förbättrats. Även om redovisningen av uppgifter om hantering av EG-stöden från och med 2003 följer en standardiserad modell kvarstår skillnader mellan länsstyrelser beträffande bl.a. 10

17 Löneberäkning, där några länsstyrelser redovisar faktiska lönekostnader medan andra utgår från genomsnittliga timlönekostnader. De indirekta kostnadernas (OH-kostnadernas) andel av de direkta kostnaderna för verksamheten ifråga. År 2005 varierar de mellan 35 % och 101 % med ett genomsnitt om 61 % för länsstyrelserna. Denna variation har stor koppling till vad som hänförs sig till respektive objektkod i tid- och kostnadsredovisningen. Beträffande de indirekta kostnadernas andel av de direkta kostnaderna har från länsstyrelsehåll påpekats att hyresnivåer, ledningskostnader m.m. varierar mellan länen, att t.ex. kostnader för vissa större projekt förs som verksamhetsövergripande och därmed påverkar de indirekta kostnaderna. Vidare har påpekats att länsstyrelserna i olika stor utsträckning strävar efter att föra ut en större andel av de myndighetsövergripande kostnaderna på enskilda verksamheter. För beräkningarna av Jordbruksverkets hanteringskostnader används huvudsakligen uppgifter om olika verksamheter fördelade på s.k. verksamhetskonton. Dessa konton används för såväl tidredovisning som fakturakontering. Vissa delar av beräkningarna är exakta medan andra bygger på användandet av fördelningsnycklar. Samtliga beräkningar är hämtade från underlag till årsredovisningen. 4.6 Redovisning av länsstyrelsens uppgifter om årspersoner och kostnader för hantering av EG-stöd 2005 Den standardiserade modellen för beräkning av antal årspersoner, direkta och indirekta kostnader gör det möjligt att räkna fram olika delkomponenter avseende årspersoner och kostnader. Enligt länsstyrelsernas svar har 390 (f.å 357) årspersoner varit sysselsatta med den direkta EG-stödhanteringen. Dessa har således redovisat timmar direkt på objektkoderna 601*, 6020*, 6021* samt del av objektkoden Bland dem som har redovisat tid på allmänt och övergripande inom lantbruk beräknas att 56 (f.å 51) årspersoner har varit sysselsatta med EG-stödhanteringen. För att EG-stödhanteringen ska fungera behövs även s.k. myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern service såsom hantering av post, ekonomi- och personalfrågor etc. För den verksamheten har beräknats att 99 (f.å 103) årspersoner har varit indirekt sysselsatta med EGstödhanteringen år Kostnaderna redovisas i löpande priser. Enligt enkätsvaren för år 2005 har den direkta kostnaden för hanteringen av EG-stöd (lön inkl sociala kostnader och övriga direkta kostnader) uppgått till 179 mnkr (f.å 164 mnkr). Bland de kostnader som redovisas som allmänt och övergripande inom lantbruk beräknas kostnaden till 31 mnkr (f.å 24 mnkr). Kostnaden för den myndighetsövergripande verksamheten (gemensamma OH-kostnader) beräknas enligt den gemensamma modellen till 80 mnkr (f.å 77 mnkr). 11

18 Tabell 4.2 Länsstyrelsernas hantering av EG-stöd, årspersoner (ÅP) och totala hanteringskostnader (löpande priser) Årspersoner Total hanteringskostnad mnkr Direkt hantering av EG-stöd Allmänt och övergripande inom lantbruk inkl underkonton varav avser EG-stödhantering Myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern service varav avser EG stödhantering Totalt Länsstyrelsernas direkta hanteringskostnader för EG-stöden har ökat med 15 mnkr. Förändringen mot 2004 består av ökning av de övriga direkta kostnaderna 3 mnkr samt en ökning av lönekostnad inklusive sociala kostnader med 12 mnkr. Antalet årspersoner har ökat med 33 årspersoner. För länsstyrelsens ökade kostnader i samband med införandet av gårdsstödet har de beviljats ett extra anslag om 36,4 mnkr. På grund av att ärendemängden har ökat har detta resulterat i att handläggning och kontroll på länsstyrelserna har ökat. Lönekostnad inklusive sociala kostnader per årsperson i genomsnitt för länsstyrelserna har dock minskat med 0,6 %. Hanteringskostnader för allmänt och övergripande har ökat med 7 mnkr och för myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern service har hanteringskostnaderna ökat med 3 mnkr. Tabell 4.3 Jämförelse avseende länsstyrelsernas hantering av EG-stöd (löpande priser) Årspersoner Direkt hanteringskostnad Mnkr SAM - Handläggning inkl Djurbidrag SAM Blockdatabasen SAM - Fältkontroller inkl Djurbidrag Information Stöd till Landsbygdsåtgärder Övrigt Totalt I ovanstående tabell redovisas avseende årspersoner och direkta hanteringskostnader per objektkod. En fördjupad analys av kostnader för ärendehantering fördelat per län framgår av avsnitt

19 Tabellen med länsstyrelsens totala antal årspersoner, antal ansökningar (SAM-blanketter) om stöd samt totala kostnader och styckkostnader per ansökan samt kostnad per årsperson åren framgår av bilaga 1.1. En jämförelse av lönekostnader inklusive sociala kostnader år 2005 i relation till antal ansökningar som för respektive länsstyrelse redovisas i bilaga 1.2. I bilaga 1.3 redovisas årspersoner och kostnader per objektkod I bilaga 1.3 återfinns också en tabell där skillnaderna mellan 2004 och 2005 redovisas. Vid jämförelser i bilagorna mellan enskilda länsstyrelser bör försiktighet iakttas särskilt vad gäller jämförelser av de indirekta kostnadernas andel av de direkta kostnaderna då denna andel varierar mellan 35 % och 101%. Denna variation sammanhänger med olika grad av decentralisering mellan länsstyrelserna eftersom kostnaderna för administration och service i decentraliserade organisationer i större utsträckning kan tendera att föras på sakverksamhet jämfört med i andra organisationer. 4.7 Redovisning av kostnader för hantering av EG-stöd I detta avsnitt redovisas de beräknade totala administrativa kostnaderna vid myndigheterna för handläggning av EG-stöd under åren Den totala administrationskostnaden för olika myndigheter 2005 Tabell 4.4 Beräknade totala administrationskostnader år 2005, mnkr Totalt SJV LS GV FV SVO NV RAÄ Hanteringskostnader Marknadsstöd ,8 Mjölkkvoter och tom 2004 bidragsrätter 5 5 Övriga EG stöd ,5 0,1 0,3 Delsumma ,5 0,8 0 0,1 0,3 Övriga kostnader Summa brutto-kostnader ,5 0,8 0 0,1 0,3 Inkomster, som har tillgodoräknats statsverket Summa nettokostnader ,5 0,8 0 0,1 0,3 1 Häri ingår kostnader för utveckling och drift av de gemensamma IT-systemen samt implementeringskostnader för den nya jordbruksreformen Fr.o.m. år 2001 delas hanteringskostnaderna in i följande tre grupper: Marknadsstöd; avser intervention inkl. administration av offentlig lagring, exportbidrag inkl. importkvoter, vallfröstöd samt EG:s sockerreglering. Exportbidrag omfattar såväl råvaror som bearbetade produkter. I dessa kostnader ingår också arbetet med export- och importlicenser samt tullfria kvoter. Cirka 75 % av antalet exportlicenser samt i stort sett importlicenser avser bevakning av handelströmmarna och är således inte kopplade till någon stödutbetalning. I Jordbruksverkets hanteringskostnader för exportbidrag ingår även kostnaderna för kontroll, den ersättning som har tillförts Tullverket (12,5 mnkr). Övriga EG-stöd; avser stöd till jordbrukare arealersättning, djurbidrag, mjölkbidrag, nya direktstödet gårdsstöd med tillhörande hantering av stödrätter, stöd för potatisstärkelse, energi- och proteingrödor, miljöersättningar, kompensationsbidrag, nationellt stöd, växtodlingsplansstöd, startstöd och investeringsstöd, bidrag till skogsplantering och 13

20 energiskog dels stöd till andra än jordbrukare vidareförädlingsstöd, projektstöd, biodlingsstöd m.fl. Jordbruksverkets kostnader för marknadsbevakning har fördelats på hanteringen av berörda stöd. Jordbruksverket och länsstyrelserna svarar för nära 100 % av de administrativa kostnaderna varav ca 50 % (få 60%), avser länsstyrelserna räknat på totala nettokostnaden Administrationskostnaderna Tabell 4.5 Jämförelse av de beräknade totala administrationskostnaderna för åren mnkr % 2004 mnkr % 2005 mnkr % Hanteringskostnader Marknadsstöd Mjölkkvoter och tom 2004 bidragsrätter Övriga EG-stöd Delsumma % % % Övriga kostnader Räntekostnader p.g.a förskottering av stöd Av EG ej ersatta kostnader för offentlig lagring Återbetalning av kartavgifter (inkl ränta) Finansiella korrigeringar från EG Delsumma 37 7 % 25 5% % Summa bruttokostnader % % % Inkomster som tillgodoräknats statsverket Ersättning från EG för adm. av sockeravgifter 20 27% 23 28% 33 80% Förverkande av säkerheter, outnyttjade exportlicenser Svensk andel av vissa återkrävda belopp Kursdifferens utvecklingssektionen Kursdifferens garantisektionen 52 70% 56 67% -2-5% Summa inkomster % % % Summa nettokostnader Bruttokostnaden uppgick år 2005 till 633 (f.å 528) mnkr. Hanteringskostnaderna för marknadsstöden ligger kvar på samma nivå som Detta trots att exportbidragens ärende- och varuposter har ökat med cirka 6%. Hanteringskostnader för mjölkkvoter har i jämförelse med 2004 minskat då hanteringen av bidragsrätter för djur har upphört som en följd av den nya jordbruksreformen. 14

21 Hanteringskostnaderna för övriga EG-stöd har i jämförelse med 2004 totalt ökat med 15 mnkr netto. Ökningen beror främst på införandet av gårdsstödet. På grund av att ärendemängden har ökat har detta resulterat i att handläggning och kontroll på länsstyrelserna har ökat. Jordbruksverket har fortsatta kostnader för arbetet med förberedelser och införandet av den nya jordbruksreformen För 2004 uppgick kostnaden till cirka 47 mnkr och 2005 cirka 39 mnkr. I Gårdsstödsprojektet har ingått delar som utgör årliga förvaltningskostnader. Arbetet har bestått av att ta fram ett nytt regelverk, tillförlitliga IT-system samt information och utbildning till alla berörda. Övriga kostnader har ökat med 93 mnkr sedan närmast föregående år. Under 2005 har återbetalning av kartavgifter inklusive räntekompensation enligt regeringsbeslut utbetalats om 73 mnkr vilket är en engångskostnad. Under 2005 har svenska staten haft kostnad pga. ökad omsättning av lager för hanteringen av offentlig lagring av spannmål, skummjölkspulver och framförallt socker. Detta beror på att EG:s schablonersättningar inte har täckt de faktiska kostnaderna för interventionsverksamheten. Även inkomsterna som tillgodoräknas statsverket har varierat mellan åren. Medlemsländerna utanför EMU-samarbetet får bära kursdifferensen för EU-finansierade stöd inom jordbruksfondens garantisektion som utbetalats efter den 15 oktober Tidigare har EU stått för kursdifferensen i form av de s.k. agromonetära stöden. Under 2005 har statsverket haft en kursförlust om ca 2 mnkr. Under 2004 och 2003 uppstod stora kursvinster om 56 mnkr respektive 52 mnkr. Indexerade hanteringskostnader En jämförelse av Jordbruksverkets, länsstyrelsernas och övriga myndigheters årliga hanteringskostnader uttryckta i index redovisas i följande tabell. För att jämföra med den statliga verksamheten som helhet har valts ett indexerat pris- och löneomräkningstal. Pris- och löneomräkningen (PLO) är den metod som används inom staten för att kompensera myndigheterna för högre priser och löner I tabellen redovisas den generella PLO-faktorn såväl med som utan produktivitetsavdrag. Tabell 4.6 Hanteringskostnaderna (exkl. övriga kostnader och intäkter) för Jordbruksverket, länsstyrelserna och övriga myndigheter åren , Index basår=2001, nominellt mnkr index Index index index index Statens jordbruksverk Länsstyrelserna Vägt genomsnitt PLO-index utan produktivitetsavdrag PLO-index med produktivitetsavdrag PLO-indexserien utgår från de generella PLO-talen med viktningen löner 70 %, lokaler 10 % och övriga förvaltningskostnader 20 %. Produktivitetsavdraget ingår i komponenten löner. 15

22 Enligt uppgifterna i tabell 4.6 redovisar Jordbruksverket i princip oförändrade hanteringskostnader från 2001 till För 2004 ökade kostnaderna pga. arbetet med den nya jordbruksreformen (regelverk, nytt IT-system m.m.). Pga. fortsatt arbete med den nya jordbruksreformen och hanteringen av stödrätter ligger nivån för 2005 något över års nivå. I jämförelse med 2004 har kostnaderna minskat Det är inte meningsfullt att göra några långtgående jämförelser mellan eftersom länsstyrelserna from 2003 redovisar uppgifter enligt en ny standardiserad modell. Den totala hanteringskostnaden för länsstyrelserna ligger i stort sett kvar på samma nivå 2004 som För 2005 har kostnaderna ökat till följd av det ökade antalet ansökningar till följd pga den nya jordbruksreformen se vidare tabell 4.3. Vid en jämförelse med den statliga verksamheten som helhet (pris- och löneomräkningstalet uttryckt som index) kan konstateras att hanteringskostnaden för EG-stöden var fem procentenheter lägre än det generella pris- och löneomräkningstalet utan produktivitetsavdrag. Om kostnaden för hanteringen av EG-stöd istället jämförs med pris- och löneomräkningstalet som är justerat för generella årliga effektiviseringar i den statliga verksamheten var hanteringskostnaden för EG-stöden ändå en procentenhet lägre. Detta trots hanteringen av det nya gårdsstödet. Tabell 4.7 Länsstyrelsernas totala lönekostnader inklusive sociala avgifter per ansökan (SAM-blankett) som erhållit stöd (kr) Per ansökan (SAM-blankett) Länsstyrelser med mer än utbetalningar Spridning ( ) ( ) ( ) - Länsstyrelser med mindre än utbetalningar Spridning ( ) ( ) ( ) Genom att gruppera länen efter antalet utbetalningar kan ärendemängden på den totala lönekostnaden analyseras. För de åtta län som hanterar mer än utbetalningar blir den genomsnittliga lönekostnaden kr per ansökan vilket är minskning mot I dessa län hanteras (43 000) ansökningar (SAM-blanketter). För de tretton län som hanterar mindre än utbetalningar blir den genomsnittliga lönekostnaden kr vilket är minskning mot I dessa län hanteras (24 500) ansökningar (SAM-blanketter) Hanteringskostnader i relation till utbetalda stödbelopp I tabell 4.8 redovisas hanteringskostnaden för stödkategorierna marknadsstöd och övriga EGstöd (d.v.s. exkl. mjölkkvoter och bidragsrätter) i relation till utbetalat stöd vilket är det samma som hanteringskostnad per utbetalad stödkrona. Hanteringskostnaden i tabellen avser totala hanteringskostnader, d.v.s. såväl Jordbruksverkets, länsstyrelsernas som övriga myndigheters kostnader. Under 2005 har det nya gårdsstödet införts. 16

23 Tabell 4.8 Hanteringskostnader för EG-stöd i relation till utbetalda belopp Bruttoutbetalat stöd 2005 (mnkr) Hanterings-- kostnader 2005 (mnkr) Hanteringskostnad i relation till utbetalat stöd Marknadsstöd ,5% 6,2% 8,3% Övriga EG-stöd ,6% 4,4% 4,6% Summa/genomsnitt ,6% 4,5% 4,9% 1. Marknadsstöd; avser intervention inkl. administration av offentlig lagring, exportbidrag inkl. importkvoter, vallfröstöd samt sockerreglering EG. 2. Övriga EG-stöd; avser dels stöd till jordbrukare arealersättning, djurbidrag, mjölkbidrag samt nya direktstödet gårdsstöd, stöd för potatisstärkelse och energi- och proteingrödor, miljöersättningar, kompensationsbidrag, nationellt stöd, växtodlingsplansstöd, startstöd och investeringsstöd samt bidrag till skogsplantering och energiskog dels stöd till andra än jordbrukare vidareförädlingsstöd, projektstöd, biodlingsstöd m.fl. Att kostnaden för marknadsstöd minskat i förhållande till utbetalt belopp beror i huvudsak på att utbetalda exportbidrag för framförallt socker och mejeriprodukter ökat med 110 mnkr i jämförelse med För marknadsstöden uppgår hanteringskostnaden till 5,5 öre och för övriga EG-stöd till 4,6 öre per utbetald stödkrona. Tabellen visar att hanteringskostnaden per utbetalad stödkrona i genomsnitt minskat för marknadsstöden medan den för övriga EG stöd har varit tämligen oförändrad. 17

24

25 5 Redovisning av genomförda åtgärder 5.1 Bakgrund I det följande redovisas de åtgärder som Jordbruksverket tillsammans med läns-styrelserna vidtagit för att minska kostnaderna för administrationen av EG-stöden. Även de åtgärder som gjorts för att åstadkomma förenklingar och en mer enhetlig regeltillämpning redovisas. Dessutom redovisas översiktligt de kvalitetsförbättringar respektive effektivitetsvinster som gjorts under året. Flertalet av de redovisade åtgärderna hänför sig mer eller mindre till samtliga efterfrågade områden för förenklingar, en mer enhetlig regeltillämpning, minskade kostnader samt kvalitetsförbättringar och effektiviseringar. Utöver de större övergripande åtgärderna sker löpande förändringar som syftar till att förbättra och effektivisera stödhanteringen Införandet av den nya jordbruksreformen Den 1 januari 2005 infördes det nya gårdsstödsystemet i Sverige. Den nya jordbruksreformen innebär betydande förändringar av jordbrukarstödsadministrationen. Bland annat införs ett helt nytt system med stödrätter som grund för utbetalningarna av gårdsstöd. Reformen har även inneburit att ett flertal mindre stödformer tillkommit samtidigt som de tidigare djurstöden med undantag av handjursbidraget upphört. Det nya systemet har medfört en kraftig ökning av antalet stödansökningar. Vidare har extra ansträngningar gjorts för att kvalitetssäkra arealuppgifterna som ligger till grund för stödrätterna. Som framgår av länsstyrelsernas rapporter i avsnitt och analyserna i avsnitt 5.4 har 2005 inneburit betydande extra. ansträngningar och en mycket pressad tidplan för att stödutbetalningarna skulle kunna genomföras vid samma tidpunkt som tidigare år. För att genomföra de förändringar som är nödvändiga för införandet av den nya jordbruksreformen genomförde Jordbruksverket ett omfattande verksamhets- och ITutvecklingsprojekt under 2004/2005. Det övergripande målet för projekt Gårdsstöd var att bygga upp och leverera ett system bestående av regler, organisation och rutiner samt IT-stöd för reformen samt att implementera systemet i berörda organisationer. Projektet, som avslutades vid halvårsskiftet 2005, omfattade totalt timmar och engagerade ca 130 årspersoner med såväl verksamhets- som IT-kunnande. Inom projektet engagerades även ett stort antal medarbetare från länsstyrelserna för att skapa en bred förankring inom berörda myndigheter Förberedelser inför ett nytt LBU-program Inom EU pågår ett arbete med att ta fram strategiska riktlinjer för landsbygdsutvecklingen för programperioden , som ska ersätta det nuvarande miljö- och landsbygdsprogrammet som löper ut Programmets åtgärder ska främja ett hållbart utnyttjande av naturresurser, företagande, tillväxt, sysselsättning, både inom de areella näringarna och inom annat landsbygdsbaserat företagande och attraktiva miljöer för boende på landsbygden. Under 2005 har ett omfattande nationellt förberedelsearbete pågått, där såväl Jordbruksverket som länsstyrelserna deltagit aktivt. 19

26 5.2 Åtgärder för att minska kostnaderna Ansökningsförfarandet för masstöden Ett antal åtgärder har genomförts med syfte att förenkla för jordbrukarna att ansöka om stöd, vilket också har medfört en förenklad stödadministration, med lägre kostnader som följd. Effekterna av dessa åtgärder börjar nu få genomslag i verksamheten. Datafångst: - SAM-blanketten Några större förändringar av SAM-blanketten har inte behövt göras inför årets stödansökningar trots införandet av gårdsstödet med den initiala fördelningen av stödrätterna. Kvaliteten i ansökningarna har härigenom kunnat bibehållas. Av de ansökningar som lämnas in på SAM-blanketten scannas i stort sett samtliga, så att det numera endast är några få procent av blanketterna som behöver registreras manuellt. - SAM-internet Ett led i Jordbruksverkets och länsstyrelsernas satsning på att utveckla elektroniska tjänster för allmänheten och därmed förbättra servicen, är utvecklingen av SAM-internet, där lantbrukare kan söka EG-stöd via Internet. Syftet med SAM-internet är att de inbyggda automatiska kontrollerna i systemet ska göra det enklare för lantbrukaren att fylla i sin ansökan rätt och därmed minska kostnaderna för handläggningen vid länsstyrelserna. - EDI Lantbrukarnas konsulter (LRF-konsult, Hushållningssällskapen, m.fl.) kan också skicka in lantbrukarnas ansökningar elektronsikt via s.k. EDI (filöverföring). Det ökade antalet elektroniska ansökningar innebär att ytterligare effektiviseringsvinster uppnåtts under året. IT-handläggningssystemen Under året har nya och förändrade IT-system driftsatts med anledning av den nya jordbruksreformen. Som framgår av länsstyrelsernas rapporter har IT-systemen under handläggningsperioden fungerat bra. Vidare har den IT-baserade kvalitetshandboken Handläggarstödet uppdaterats till följd av förändringarna i IT-systemet. Med de nya systemen och rutinerna bedöms verksamheten på sikt kunna bedrivas på ett effektivare sätt med lägre kostnader per ärende som följd. Stödcykeln Med hänsyn till en effektivare arbetsprocess har det varit möjligt för den fasta anställda personalen vid länsstyrelserna att i ökad utsträckning genomföra fältkontrollarbetet. Behovet av att korttidsanställa personal har härigenom minskat, vilket inneburit att kvaliteten i kontrollarbetet förbättrats Ärendevolymer Mängden ärenden som hanteras vid länsstyrelserna kan redovisas på olika sätt. Den bästa mätaren när det gäller ärendevolymen utgörs av antalet inkomna SAM-blanketter, men även antalet utbetalningsärenden speglar omfattningen av verksamheten. 20

27 Tabell 5.1. I nedanstående tabell redovisas ärendevolymerna vid länsstyrelserna jämte administrationskostnader för åren Ärende SAM-blanketter, antal Index Utbetalningar, antal Index ) Totala kostnaden, tkr Index 2) Kostnad per ansökan, kr Index 2) Elektroniska ansökningar Andel av antal SAM-blanketter % % % % % % 1) Under jan 2000 betalades stöd ut för flerårigt vallstöd avseende år 1999, vilka inte ingår i redovisat antal. 2) Jämförelse med åren före 2003 ska göras med försiktighet då redovisningssättet från länsstyrelserna inte var standardiserat. Variationen av antalet utbetalningar under åren som framgår av tabell 5.1 kan förklaras av den samordning av utbetalningarna som skett för såväl djurbidragen som för miljöersättningarna samt utfasningen av det gamla miljöstödsprogrammet. Ökningen av antalet utbetalningar för 2004 kan förklaras av dels utbetalningen av de nya mjölkbidraget, dels att miljöersättningarna för betesmarker och slåtterängar under året betalades ut både för stödåret 2003 och I utbetalningarna för 2005 ingår gårdsstödsutbetalningen till och med första veckan av januari SAM-blanketten SAM-blanketten utgör navet i länsstyrelsernas hantering av jordbrukarstöden. En målmedveten strävan har varit att samla flertalet ansökningar om utbetalningar och åtaganden för de olika stödformerna till en ansökningshandling, för att härigenom underlätta ansökningsförfarandet för jordbrukarna och samtidigt skapa en effektiv handläggningsprocess. Under en följd av år har antalet SAM-ansökningar minskat från år 2000 till år Minskningstakten har emellertid sjunkit och för 2004 ökade antalet SAM-ansökningar. I och med gårdsstödet har antalet ansökningar ökat kraftigt. Mellan 2004 och 2005 ökade antalet ansökningar med 25 % till Ökningen varierar betydligt i olika delar av landet. De största ökningarna har skett i de sex nordligaste länen med i genomsnitt 54 % och med en spridning på mellan % I södra Sverige varierade ökningarna mellan % med tyngdpunkten strax under 20 % för de större jordbrukslänen. Den stora ökningen av antalet ansökningar kan förklaras av dels att nya kategorier sökanden tillkommit, som hästföretagare och markägare som återtagit utarrenderade fastigheter dels företagsuppdelningar för att koncentrera tilläggsbelopp på ägda stödrätter. Antalet ansökningar varierar kraftigt mellan länen, från SAM-blanketter i Blekinge och Norrbottens län till i Västra Götalands län, där emellertid hanteringen av 21

28 jordbrukarstöden är uppdelad på tre separata kontor. Det län som hanterar flest ansökningar på samma kontor är Skåne län med nära ansökningar. Resursåtgången för hanteringen av SAM-blanketterna är också beroende av antalet olika stödformer som söks på resp. SAM-blankett. För 2005 uppgår det genomsnittliga antalet utbetalningar per SAM-blankett till 2,9. Spridningen mellan länen varierar mellan 2,2 och 4,3 utbetalningar per SAM-blankett. Detta är betydligt färre utbetalningar än för 2004 då det genomsnittliga antalet utbetalningar uppgick till 3,7 med en spridning mellan 2,7 och 5,3 utbetalningar per SAM-blankett. Förklaringen till denna nedgång får sökas i att den stora ökningen av antalet ansökningar med anledning av gårdsstödet inte har medfört motsvarande ökning av antalet ansökningar om miljöersättningar. Lägst antal utbetalningar per SAMblankett 2005 har Västernorrlands län, medan Kalmar län har flest antal utbetalningar. Elektroniska ansökningar För att öka effektiviteten i EU-stödshanteringen har stora ansträngningar gjorts för att få fler brukare att lämna in sina ansökningar elektroniskt, antingen via SAM-internet eller via sina konsulter genom s.k. EDI (filöverföring). För 2005 ökade antalet elektroniska ansökningar med till Sammanlagt uppgår andelen elektroniska ansökningar för 2005 till 47 % av SAM-ansökningarna. Som framgår av diagram 5.1 är andelen ansökningar per EDI sedan 2002 runt 25 % av alla SAM-ansökningar. Andelen ansökningar via SAM-Internet fortsätter att öka och är nu uppe i ca 20 % av alla ansökningar. Diagram 5.1 Andelen elektroniska ansökningar fördelat på Sam-Internet och EDI och år under perioden Andel elektroniska ansökningar Procent EDI SAMi Fördelningen av ansökningarna på de olika indatavägarna per län redovisas i diagram 5.2. Det län som har den absolut högsta andelen ansökningar via SAM-Internet är Norrbottens län med 53 % tätt följt av Västernorrlands län med 48 % av ansökningarna. Den höga andelen SAM- Internet ansökningar kan förklaras av en målmedveten satsning och en relativt begränsad etablering av konsulter på området Anslutningsgraden för övriga län varierar mellan % av ansökningarna. 22

29 De län, som har den lägsta andelen elektroniska ansökningar, runt 35 % är Kronobergs och Blekinge län. I båda dessa län är såväl anslutningen till SAM-Internet som etableringen av konsulter låg. Av diagram 5.2 framgår att andelen manuellt registrerade ansökningar är mycket låg med undantag för Blekinge län där den manuella registreringen är drygt 30 %. En orsak till detta kan vara av att man inte har någon egen scanningsutrustning. För övriga län utan egen scanningsutrustning och där man scannar hos angränsande län, utgör den manuella registreringen mindre än 5 % av ansökningarna. Diagram 5.2 Den procentuella fördelningen av ansökningar per indata väg fördelat per län för år Procentuell fördelning av ansökningar per indataväg och län, % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD SAM-internet EDI Scanning Manuell registrering 5.3 Åtgärder för att åstadkomma förenklingar och enhetligare regeltillämpning Verksamhetsutveckling i samverkan, SeQnd Det grundläggande arbetet för att uppnå effektiviseringar och kvalitetsförbättringar inom jordbrukarstödsprocessen påbörjades med det gemensamma kvalitetsprojektet SeQnd under 2000/2001. Större utredningar kring förbättringsförslag har tidigare bedrivits inom områden som förenklad SAM-blankett, effektivisering av stödcykeln d.v.s. logistiken i arbetet, förenklade utbetalningsrutiner samt utveckling av Handläggarstödet, som är en IT-baserad kvalitetshandbok för hantering av jordbrukarstöden. Vidare har inom SeQnd pågått metodarbetsgrupper för Effektivare kontroll, Ständiga förbättringar samt Mål och mätning. För att fortsätta det gemensamma utvecklings- och kvalitetsarbetet har en arbetsgrupp mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna (SeQnd utvecklingsgrupp) tillsatts under året. 23

30 5.3.2 Förändring av föreskrifter GAR- Gemensamma administrativa rutiner GAR-föreskriften utgör den juridiska ramen för Jordbruksverkets styrning av länsstyrelsernas hantering av jordbrukarstödsprocessen. Inför varje nytt stödår uppdateras föreskriften gemensamt med representanter från länsstyrelserna. Parallellt med detta uppdateras även det elektroniska Handläggarstödet, där mer detaljerade processer och rutiner beskrivs för att förtydliga och skapa ett effektivare arbetsflöde. Genom föreskriften tillämpar samtliga länsstyrelser i sin handläggning gemensamma checklistor och rutinbeskrivningar, för att därmed uppnå en ökad likabehandling av jordbrukarnas ansökningar. Övriga föreskrifter Även de föreskrifter som reglerar de enskilda stödformerna uppdateras och anpassas årligen till de förändringar som sker. Genom remissförfarande inhämtas länsstyrelsernas synpunkter på dessa förändringar. Fondkoordinatorsverksamhet Länsstyrelsernas tillämpning av GAR-föreskriften följs upp genom Jordbruksverkets fondkoordinatorsbesök. Under 2005 har fem länsstyrelser besökts. Vid besöken under 2005 har de övriga länsstyrelserna i samordningsregionen deltagit. De frågor som diskuterats vid besöken har rört bl.a. handläggningen av det nya gårdsstödet som infördes 2005, överklagningar och tvärvillkor. Besöken har visat att handläggningen håller en god kvalitet Handjursbidrag och mjölkbidrag I samband med att Sverige införde gårdsstödet från den 1 januari 2005 upphörde de tidigare djurstöden slaktbidraget, am- och dikobidraget, tackbidraget och extensifieringsbidraget. Det enda djurbidraget som är kvar är handjursbidraget som uppgår till cirka 75 % av 2004 års stödbelopp för handjur. För att få fullt stödbelopp för handjursbidrag och mjölkbidrag måste jordbrukaren uppfylla de så kallade tvärvillkoren. Det innebär att jordbrukaren ska sköta sin jordbruksmark enligt skötselkraven. Dessutom ska jordbrukaren följa vissa regler inom områdena miljö, folkhälsa, växtskydd, djurskydd och djurhälsa, som successivt införs under åren Kommunerna kontrollerar att villkoren uppfylls och rapporterar till länsstyrelserna som beslutar om eventuellt avdrag på stödbeloppet när villkor inte är uppfyllda. Den högre kvaliteten i CDB (det centrala nötkreatursregistret) har också inneburit att ansökningsuppgifter för djuridentiteterna direkt kan hämtas ur registret, vilket både underlättar brukarnas ansökningar och länsstyrelsernas utredningsarbete. Kvaliteten i ansökningarna har härigenom förbättrats. Som ett led i reformeringen av jordbrukspolitiken infördes 2004 ett nytt bidrag till mjölkproducenter. Bidraget baseras på den individuella mjölkkvoten och betalades ut till ungefär producenter. Jordbruksverket tar beslut och sköter utbetalningar av såväl handjursbidraget som mjölkbidraget. Antalet utbetalningar för djurbidrag har minskat kraftigt med hänsyn till minskningen av antalet stödformer. 24

31 5.3.4 Investeringsstöd Startstöd Projekt stöd (LBU-stöd, insatsområde II) För dessa stöd har Jordbruksverket själv eller tillsammans med länsstyrelserna genomfört följande åtgärder för att minska kostnaderna för administrationen. Arbetet med att förbättra och utveckla datasystemet LBUS har fortgått under år Vinster beträffande handläggning, särskilt vid utbetalning, har fått genomslag redan under tidigare år. Ytterligare förbättringar på statistiksidan i systemet har skett under år 2005, även om arbetet med detta ännu inte är avslutat. Rutiner och checklistor har utformats/uppdaterats under året, vilket hjälper till att skapa en effektiv hantering. Webbplatsen LADAN har uppdaterats med aktuella rutiner och andra dokument avseende stöden. Administrationen för länsstyrelsen förenklas genom att alla relevanta dokument, checklistor och mallar finns på webbplatsen. Där finns även aktuell information om datasystemet LBUS och manualer för handläggning i systemet. Själva webbplatsen har också fått ett nytt och mer användarvänligt utformning Kontroller i fält Under 2005 var gårdsstödet, med de nya kontrolltyper det innebär, den stora utmaningen. Arbetet förflöt väl tack vare gemensamma goda förberedelser. Under året har ett flertal utvecklingsinsatser genomförts inom kontrollområdet. Bl.a. har rutinbeskrivningar för kontroll i fält av arealbaserade stöd lagts in i Handläggarstödet. Inom projektet Multikuben har funktionalitet för att stödja kontrollverksamheten utvecklats. Vidare har en funktion för automatiserat urval av kontrollföretag utvecklats inför kontrollåret användes fjärranalys i flera län. Nytt var att även två län i Norrland deltog. Erfarenheterna av detta är blandade. De högupplösta bilderna ger nya möjligheter till en effektivare kontroll, möjligheterna kan nu utnyttjas i högre grad än tidigare. Dock ställer detta också höga krav på kvalitet och rutiner i alla steg i processen. Där kommer ytterligare förbättringar att genomföras. Eftersom det var första året med gårdsstödet genomfördes omfattande utbildningsinsatser i samverkan mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna Multikuben Utveckling av den nya GIS-plattformen Multikuben har gått framåt och den första etappens pilotdrift driftsattes under januari månad Etapp 1 innehåller funktionalitet som ersatt det gamla systemet för arealbaserade stöd Kuben, produktionsplatsregistrering samt ett s.k. tittskåp. Systemet har tagits emot positivt av användarna som ser nya möjligheter med den gemensamma plattformen. Detta trots att systemet så här långt endast körts i pilotdrift, där det krävts åtskilliga justeringar men också inneburit en hel del driftavbrott. Etapp två som är planerat att driftsättas för pilot i maj 2006 innehåller kompletterande funktionalitet till de redan driftsatta delarna samt skiftesidentifieringssystemet (KA). 25