Myndigheters kostnader och åtgärder vid hantering av EU-stöd 2012

Transkript

1 Myndigheters kostnader och åtgärder vid hantering av EU-stöd 2012 Totalt uppgår hanteringskostnaden för EU-stöd under 2012 till 787 mnkr att jämföra med 784 mnkr år Kännetecknande för 2012 är det stora arbetet som lagts ner för att hantera återkrav av gårdsstöd samt ett omfattande arbete med granskning av landsbygdsstöden. Fokus under året har legat på förberedelser för den nya jordbrukspolitiken och införande av ett nytt landsbygdsoch fiskeriprogram. Rapport 2013:11

2 Myndigheters kostnader och åtgärder vid hantering av EU-stöd 2012 Denna rapport är en redovisning av uppdrag Kostnader för EU-stöd som återfinns i Jordbruksverkets regleringsbrev. Jordbruksverket ska till Regeringskansliet redovisa myndigheters totalkostnad, styckkostnad och volym för föregående års handläggning av EU-stöd. Redovisningen ska även omfatta genomförda åtgärder för att minska administrationen, åtgärder för att åstadkomma förenklingar och en mer enhetlig regeltillämpning. Vilka kvalitetsförbättringar och effektivitetsvinster som uppnåtts under året ska också redovisas. Författare Emma Karlsson Viveka Pehrsson Eila Mårtensson

3

4 Sammanfattning Jordbruksverket har tillsammans med länsstyrelserna under en följd av år bedrivit ett metodiskt kvalitetsarbete för att effektivisera administrationen av EU-stöden. Effekterna av de genomförda åtgärderna för att uppnå förenklingar och mer enhetlig regeltillämpning har samtidigt inneburit en effektivare hantering och förbättring av kvaliteten i hanteringen. Den sammanlagda kostnaden för hantering av EU-stöden uppgår för 2012 till 787 mnkr. Hur kostnaderna fördelar sig på olika verksamheter och myndigheter framgår av nedanstående tabell. I jämförelse med 2011 är det en ökning med ca 3 mnkr. (mnkr) Jordbruksverket, marknadsstöd Jordbruksverket, övriga EU-stöd Länsstyrelserna, jordbrukarstöd 318* 310 Länsstyrelserna, landsbygdsstöd Länsstyrelserna, fiskestöd 5 6 Övriga myndigheter *) Hanteringskostnaden för jordbrukarstöden år 2011 är korrigerad efter en rättelse från länsstyrelsen i Kalmar. Kännetecknande för 2012 är det omfattande arbete som lagts ner för att hantera återkrav av gårdsstöd som utbetalats för stödåren Trots detta arbete har Jordbruksverkets och länsstyrelsens gemensamma målsättning att betala ut gårdsstöden per den 3 december och miljöersättningarna per den 27 december lyckats. Mycket tack vare att Jordbruksverket och länsstyrelserna genom SUSS (styr- och uppföljningssystem i samverkan) även i år har arbetat utifrån en gemensam tidsplan för att säkra utbetalningarna. Inom landsbygdsstöden har arbetet i SUSS fokuserat på utveckling av IT-systemen och andra åtgärder för att kvalitetsäkra och effektivisera handläggningen samt korta ner handläggningstiderna. För att säkerställa en korrekt hantering av EU-stöden har Jordbruksverket under hösten 2012 genomfört en utökad granskning av hantering av landsbygdsstöden. Samtliga myndigheter såsom länsstyrelserna, Sametinget, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket har omfattats av granskningen. Under 2012 har Jordbruksverket startat ett projekt för att hantera införandet av den nya jordbrukspolitiken samt nytt landsbygds- och fiskeriprogram. Fokus under året har varit att dels etablera en organisation, som har vuxit i storlek, samt utveckling inom fyra olika områden; Regler, Process, Förändring och IT-utveckling. Inom projektet hanteras också arbetet med De fyra initiativen för ökad servicenivå mot kunderna. Där kan nämnas att under 2012 har initiativet e-handläggning genomförts som en lyckad pilotdrift på länsstyrelsen i Örebro.

5 Innehåll 1 Inledning Samråd Kostnader för hantering av EU-stöden år Omfattning Avgränsning Redovisningsmodell Tillförlitlighet Redovisning av kostnader för hantering av EU-stöd Totala hanteringskostnader för olika myndigheter Jordbruksverkets kostnader för EU-stödshantering Jordbruksverkets övriga intäkter och kostnader Redovisning av länsstyrelsernas uppgifter om årspersoner och kostnader för hantering av EU-stöd Redovisning av genomförda åtgärder Övergripande insatser Förändringar av landsbygdsprogrammet Förändringar av fiskeriprogrammet Ajourhållning av blockdatabasen Förberedelser inför kommande jordbruks- och fiskeripolitik Åtgärder för att minska administrationen IT-handläggningssystemen Registrering av uppgifter i ansökningar Styr- och Uppföljningssystem i Samverkan SUSS JBR Styr- och Uppföljningssystem i Samverkan SUSS LB Förenklingsprojekt Kontrollverksamheten Övriga insatser under Hanteringen av återkrav - GÅS Svenskt vattenbruk- en grön näring på blå åkrar Utlysning inom åtgärden investeringar ombord Utveckling av fiske Åtgärder för att öka likabehandlingen Styrmedel Informations- och utbildningsinsatser Samverkansformer Samverkansområden mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna Samverkan mellan länsstyrelserna Samverkansformer Effektivisering av administrationen Likabehandling och service...29

6 5.2.4 Effektivitet och kvalitet i verksamheten Ekonomiska samordningsvinster Erfarenhet av samordnings- och utvecklingsarbete inklusive förutsättningar för ytterligare framtida samordningsvinster Kostnader för handläggnings- och kontrollärenden Jordbrukarstöden Volymer för jordbrukarstöden Kostnader för jordbrukarstöden Kontrollfrekvenser för jordbrukarstöden Landsbygdsstöden Volymer för landsbygdsstöden för landsbygdsstöden Kontrollfrekvenser för landsbygdsstöden Stöd till Fiskerinäringen Volymer för stöd till fiskerinäringen Kontrollfrekvenser för stöd till fiskenäringen Totalkostnad för hanteringen av stöd till jordbruket, landsbygden och fiskerinäringen...48 Bilagor 1.1 Länsstyrelsernas totala kostnader för hantering av stöd relaterat till EU:s jordbruksfonder (inkl. landsbygdsfonden) per årsperson och per timma år Länsstyrelsernas totala kostnader för hantering av stöd relaterat till EU:s fiskerifond per årsperson och per timma år Länsstyrelsen direkta kostnader för hantering av jordbrukarstöd (objektkod 601x) relaterat till EU:s jordbruksfond (inkl. landsbygdsfonden) per utbetalningsärende, SAM-ansökan och län. 1.4 Kostnader och årspersoner per objektkod för länsstyrelserna Länsstyrelsernas kontrollfrekvenser Åtagandeplaner Rapporter från samordningsansvariga i respektive samordningsregion avseende jordbruksadministrationen 2.1 Länsstyrelsen i Jönköping 2.2 Länsstyrelsen i Skåne 2.3 Länsstyrelsen i Västra Götaland 2.4 Länsstyrelsen i Västmanland 2.5 Länsstyrelsen i Gävleborg 2.6 Länsstyrelsen i Västernorrland 2.7 Länsstyrelsen i Västerbotten

7 1 Inledning Regeringen har i regleringsbrevet uppdragit åt Jordbruksverket att redovisa totalkostnad, styckkostnad och volym för handläggningen av olika EU-stöd år Redovisningen ska även omfatta genomförda åtgärder för att minska administrationen, åtgärder för att åstadkomma förenklingar och en mer enhetlig regeltillämpning. Jordbruksverket ska även redovisa uppnådda kvalitetsförbättringar och effektivitetsvinster. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars Kostnader för hantering av EU-stöden avseende år vid berörda myndigheter redovisas i avsnitt 3. I avsnitt 4 redovisas Jordbruksverkets och länsstyrelsernas genomförda åtgärder för att åstadkomma förenklingar och enhetligare regeltillämpning. Avsnitt 4 innehåller vidare en redovisning av åtgärder för att minska kostnaderna för administrationen av EU-stöd samt belyser genomförda kvalitetsförbättringar och effektiviseringar. Avsnitt 5 beskriver samverkansåtgärder, både mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna och mellan länsstyrelserna. I avsnitt 6 redovisas Länsstyrelsernas kostnader för handläggnings och kontrollärenden m.m. vid hantering av EU-stöden. 2 Samråd Sammanställning av länsstyrelsernas kostnadsredovisningar samt övrigt sifferunderlag till rapporten har skickats ut till samtliga länsstyrelser för kvalitetsgranskning. Jordbruksverket har samrått om rapporten med samtliga länsstyrelser. 1

8 3 Kostnader för hantering av EU-stöden år 2012 Jordbruksverket har sedan år 1996 på regeringens uppdrag beräknat kostnaderna för handläggning av EU-stöd till jordbruket. Uppdraget har genomförts genom att uppgifter hämtats från de myndigheter som deltagit i hanteringen av stöd finansierade av EU: s jordbruksfonder. Myndigheterna är samtliga länsstyrelser, Skogsstyrelsen, Sametinget Naturvårdsverket, Tillväxtverket, Fiskeriverket och Ekonomi - styrningsverket. Dessutom har uppgifter hämtats från Jordbruksverkets årsredovisningar och räkenskaper. 3.1 Omfattning Med hantering menas i denna rapport information, handläggning, kontroll av stöd, marknadsbevakning, utveckling och drift av IT-system. Jordbruksverket är Sveriges enda ackrediterade utbetalningsställe för stöd som finansieras av EU: s jordbruksfonder. Från är Jordbruksverket också ackrediterad utbetalningsställe för stöd som finansieras av EU:s fiskerifond. Enligt instruktionen ska Jordbruksverket bl.a. samordna länsstyrelsernas handläggning av EU-stöd till jordbruket m.m. och verka för enhetlighet och likabehandling. Härutöver svarar Jordbruksverket för kostnader för utveckling och drift av gemensamma IT-system som används för stödadministrationen. Nedan redovisas de myndigheter som hanterar eller deltar i hanteringen av EU-stöd samt vilka stöd som respektive myndighet hanterar. Statens jordbruksverk (SJV) Svarar för utbetalningarna av samtliga EU-stöd finansierade av jordbruksfonderna (garantifonden för jordbruket och jordbruksfonden för landsbygdsutveckling), fiskerifonden och stödet till jordbruket i norra Sverige inkl. kadavertransporter. Jordbruksverket är beslutande myndighet för åtgärder inom områdena för intervention, exportbidrag, djurbidrag, stödrätter kopplade till gårdsstödet, ersättning för utrotningshotade husdjursraser och nationella projekt inom axel 3 samt vissa nationella stöd. Inom Europeiska fiskerifonden är Jordbruksverket beslutande om stöd för åtgärderna investeringar ombord, socioekonomisk kompensation, åtgärder för folk- och djurhälsa, gemensamma insatser, skydd och utveckling av den akvatiska faunan och floran, avsättningsfrämjande, pilotprojekt och tekniskt stöd. I övriga åtgärder är det Jordbruksverket som är beslutande om finansieringen till de olika länen för enskilda projekt. Jordbruksverket är även beslutande om offentlig medfinansiering som kommer från matlands- eller havsmiljöanslaget. 2

9 Länsstyrelserna (Lst) Direktstöden gårdsstöd, potatisstärkelse, kvalitetscertifiering samt kontroll av handjursbidrag och stödrätter. Dessutom beslutas stöden inom landsbygdsprogrammet (med undantag för ersättning till utrotningshotade husdjursraser som handläggs inom Jordbruksverket utom vad gäller fältkontroller). Delar av det av EU godkända nationella stödet till jordbruket i norra Sverige, d.v.s. stöd till smågrisproduktion, getter, potatis samt bär och grönsaker. Länsstyrelserna är beslutande inom Europeiska fiskerifonden för småskaligt kustfiske (ej investeringar ombord), produktiva och miljövårdande åtgärder inom vattenbruk, insjöfiske, beredning och saluföring, fiskehamnar och landningsplatser samt projekt inom fiskeområdena. Skogsstyrelsen (SKS) Stöd inom landsbygdsprogrammet Tillväxtverket (TV) Stöd inom landsbygdsprogrammet Sametinget (ST) Stöd inom landsbygdsprogrammet Tullverket Fysisk kontroll m.m. i samband med exportbidrag. Naturvårdsverket (NV) Stöd inom landsbygdsprogrammet Fiskeriverket (FiV) Stöd inom Europeiska Fiskerifonden t.o.m. 30 juni 2011 (fr.o.m hanteras utbetalning av stöden av Jordbruksverket). Ekonomistyrningsverket (ESV) Attesterande organ för Jordbruksfonden (EGFJ och EJFLU) samt revisionsmyndighet för Europeiska fiskerifonden (EFF). Uppgifter för beräkning av övriga kostnader och inkomster har hämtats från Jordbruksverkets årsredovisningar samt räkenskaper. Med övriga kostnader menas här kostnader för lagring av överskottsproduktion som inte ersätts av EU samt s.k. finansiella korrigeringar som en medlemsstat måste betala p.g.a. överskridna tidsgränser för utbetalningar eller då EU: s revisorer upptäckt brister i medlemsstatens administrativa rutiner samt kursförluster. Med övriga inkomster menas här inkomster som tillgodoräknas statsverket såsom t.ex. ersättning från EU för administration av sockeravgifter, förverkade säkerheter för ej utnyttjade exportlicenser, svensk andel av vissa återkrävda belopp, svensk andel av avdrag för tvärvillkor samt kursvinster. 3

10 3.2 Avgränsning Denna rapport omfattar de stöd som Jordbruksverket ansvarar för att betala ut. Den LEADER-verksamhet som bedrivs av LAG och den verksamhet som bedrivs av fiskeområdesgrupperna (FOG) ingår inte eftersom dessa inte är klassificerade som statliga myndigheter. Inte heller redovisas de kostnader för åtgärder inom djurområdet som medfinansieras av EU avseende BSE-provtagning, program för bekämpning av campylobacter och aviär influensa m.fl. Rapporten omfattar inte Livsmedelsverkets, Kemikalieinspektionens, Naturvårdsverkets och Sveriges geologiska undersöknings kostnader för att bistå Jordbruksverket med utformning av information och kontrollinstruktioner om tvärvillkor. Det bör slutligen uppmärksammas att redovisningen emellertid omfattar de nationella stöd som EU-kommissionen har godkänt. Därmed definieras som EU-stöd inte bara de stöd som helt eller delvis finansieras från Jordbruksfonderna och Fisk erifonden utan dessutom de av Sverige till 100 % finansierade stödet för jordbruk i norra Sverige (Nationellt stöd, stödområde 1 3) inkl. kadavertransporter. 3.3 Tillvägagångssätt För att få ett underlag till beräkningarna av länsstyrelsernas, Skogsstyrelsens, Sametingets och Ekonomistyrningsverkets kostnader för hantering av EU-stöden skickade Jordbruksverket ut frågeformulär i december I frågeformulären begärdes in uppgifter avseende antal arbetade timmar (omräknade till årspersoner: antal arbetade timmar/1760 tim) lönekostnader inklusive sociala kostnader övriga direkta kostnader för resor och expenser (t.ex. konsultkostnader) i verksamheten indirekta kostnader (overheadkostnader) Från länsstyrelserna begärdes följande uppgifter för beräkning av indirekta kostnader och antalet årspersoner rörande den övergripande verksamheten. de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för lantbruk (Objektkod 60*), de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för EU-stöd fisk (Objektkod 6220) de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för myndighetsövergripande verksamhet samt administration och service (Objektkod 10* 11*), de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för hela länsstyrelsen (1* 8*). (Samtliga objektkoder har hämtats från förteckning över verksamhets- och ärendestruktur för länsstyrelserna). 4

11 Följande objektkoder ingår i 2012 års redovisning av hanteringskostnader för länsstyrelserna. Tabell 3.1 Objektkoder i länsstyrelsernas redovisning Objektkoder Titel 601* Stöd till jordbruket enl. EU-förordningar Varav SAM Handläggning Varav SAM Blockdatabasen Varav SAM Fältkontroller Varav Djurbidrag Handläggning Varav Djurbidrag Fältkontroller 6013 Varav Utvald miljö kopplat till SAM 6020 Företagsstöd LP Projektstöd LP Miljöinvesteringar LP LEADER LP x Övergripande arbete med landsbygdsprogrammet, länsstrategi, information, förankring etc. 604y Ängs- och betesmarksinventeringen 6220 EU-stöd fiske Beräknad del av 600* Allmänt och övergripande inom lantbruk Beräknad del av 10* 11* Myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern service Länsstyrelsernas kostnader (enligt objektkoderna i tabell 3.1) redovisas i förekommande tabeller under radrubriken Övriga EU-stöd se avsnitt I bilaga 1.4 återfinns länsstyrelsernas redovisade kostnader och antal årspersoner fördelade på respektive objektkod för åren

12 3.4 Redovisningsmodell Från och med 2003 lämnar länsstyrelserna uppgifter om kostnaderna för EUhanteringen av stöd enligt en standardiserad modell. Uppgifterna hämtas så långt det är möjligt direkt från länsstyrelsernas årsredovisningar. 3.5 Tillförlitlighet Den standardiserade modellen innehåller ett frågeformulär med tillhörande an visningar. Anvisningarna innehåller bl.a. uppgifter om vad som ska redovisas. Det standardiserade frågeformuläret innehåller en metod för att dels beräkna årspersoner, dels fastställa de totala indirekta kostnaderna (s.k. OH-kostnader) och dels fördela de indirekta kostnaderna mellan olika verksamheter. Även om redovisningen av uppgifter om hantering av EU-stöden följer en standard iserad modell kvarstår skillnader mellan länsstyrelser beträffande bl.a. Löneberäkning, där några länsstyrelser redovisar faktiska lönekostnader medan andra utgår från genomsnittliga timlönekostnader. De indirekta kostnadernas (OH-kostnadernas) andel av de direkta kostnaderna för verksamheten ifråga. År 2012 varierar de mellan 41 % och 78 % med ett genomsnitt om 58 % (f.å. 61,6 %) för länsstyrelserna. Denna variation sammanhänger bl.a. med olika grad av decentralisering mellan länsstyrelserna. Beträffande de indirekta kostnadernas andel av de direkta kostnaderna har från länsstyrelsehåll påpekats att hyresnivåer, ledningskostnader m.m. varierar mellan länen, att t.ex. kostnader för vissa större projekt förs som verksamhetsövergripande och därmed påverkar de indirekta kostnaderna. Vidare har påpekats att länsstyrelserna i olika stor utsträckning strävar efter att föra ut en större andel av de myndighetsövergripande kostnaderna på enskilda verksamheter. För beräkningarna av Jordbruksverkets hanteringskostnader används huvudsakligen uppgifter om olika verksamheter fördelade på s.k. verksamhetskonton. Dessa konton används för såväl tidsredovisning som fakturakontering. Vissa delar av beräkningarna är exakta medan andra bygger på användandet av fördelningsnycklar. 6

13 3.6 Redovisning av kostnader för hantering av EU-stöd I detta avsnitt redovisas de beräknade totala administrativa kostnaderna vid myndigheterna för handläggning av EU-stöd under åren Totala hanteringskostnader för olika myndigheter 2012 Tabell 3.2 Totala hanteringskostnader åren , mnkr mnkr SJV LST ST SKS ESV Marknadsstöd Övriga EU-stöd ) ) Summa ) Hanteringskostnaden för jordbrukarstöden år 2011 är korrigerad efter en rättelse från länsstyrelsen i Kalmar. Fr. o. m ingår hanteringskostnaden av stöd finansierade ur fiskerifonden samt kostnader vid Ekonomistyrningsverket som attesterande myndighet för Jordbruksfonden och revisionsmyndighet för fiskerifonden. 2) Jordbruksverket beräknar totala kostnader utifrån direkta lönekostnader enligt tidredovisning jämte påslag (OH-kostnader) om 93 % (f.g. år 89 %) Marknadsstöd; avser intervention inkl. administration av offentlig lagring, exportbidrag inkl. importkvoter. Exportbidrag omfattar såväl råvaror som bearbetade produkter, EU: s sockerreglering samt omstruktureringsstöd till sockerindustrin. I dessa kostnader ingår också arbetet med export- och importlicenser samt tullfria kvoter. Export- och importlicenser avser bevakning av handelströmmarna och ingår i kostnaderna trots att de inte är kopplade till någon stödutbetalning. I Jordbruksverkets hanteringskostnader för exportbidrag ingår även kostnaderna för kontroll som utförts av Tullverket om knappt 2 mnkr. Se vidare avsnitt Jordbruksverkets kostnader för EU-stödhantering. Övriga EU-stöd; avser dels stöd till jordbrukare gårdsstöd med tillhörande hantering av stödrätter, handjursbidrag, stöd till potatisstärkelse, nationellt kuvert, miljöersättningar, kompensationsbidrag, start- och investeringsstöd, dels stöd till andra än jordbrukare projektstöd, biodlingsstöd, stöd ur fiskerifonden m.fl. Jordbruksverkets kostnader för marknadsbevakning ingår i övriga EU-stöd. Hanteringskostnaderna för övriga EU-stöd har i jämförelse med 2011 ökat med 3 mnkr. Se vidare i avsnitt Jordbruksverkets kostnader för EU-stöds hantering och Redovisning av länsstyrelsens uppgifter om årspersoner och kostnader för hantering av EU-stöd Naturvårdsverket har meddelat att de inte hanterar några stöd. I deras vägledning ingår i vissa fall uppgifter som berör användningen av EU-stöd, men det handlar om begränsade insatser som inte särredovisas separat utan ingår i den allmänna vägledningen inom naturvårdsområdet. Tillväxtverket har meddelat att de endast har arkivhantering kvar av Leader, kostnaden är försumbar och redovisas inte i rapporten. 7

14 Fiskeriverket lades ner fr.o.m och delar av verksamheten togs över av Jordbruksverket. Tidigare år så har inte kostnader för hantering av stöd ur Europeiska fiskerifonden tagits upp i rapporten men fr.o.m. förra årets rapport ingår denna kostnad från 2011 och framåt. Från och med 2011 ingår ESV:s hanteringskostnader som attesterande myndighet för Jordbruksfonden samt kostnader de har som revisionsmyndighet för EFF. Dessa kostnader har inte tagits med i rapporten tidigare år. Indexerade hanteringskostnader En jämförelse av Jordbruksverkets och länsstyrelsernas årliga hanteringskostnader uttryckta i index redovisas i följande tabell. För att jämföra med den statliga verksamheten som helhet har valts ett indexerat pris- och löneomräkningstal. Pris- och löneomräkningen (PLO) är den metod som används inom staten för att kompensera myndigheterna för högre priser och löner. I tabellen redovisas den generella PLO-faktorn såväl med som utan produktivitetsavdrag. Tabell 3.3 Hanteringskostnaderna (exkl. övriga kostnader och intäkter) för Jordbruksverket och länsstyrelserna åren , Index basår=2005, nominellt. Kostnader för blockinventeringen åren ingår inte. Basår mnkr index index index index index index index index Jordbruksverket 1) Länsstyrelserna 2) ) 154 Vägt genomsnitt PLO-index utan produktivitetsavdrag PLO-index med produktivitetsavdrag ) Fr.o.m ingår hanteringskostnaden för stöden som finansieras av fiskerifonden. 2) Kostnaden för hantering av stöd ur fiskerifonden ingår fr.o.m. 2011, är inte med i tidigare års uppgifter. 3) PLO-indexserien utgår från de generella PLO-talen med viktningen löner 70 %, lokaler 10 % och övriga förvaltningskostnader 20 %. Produktivitetsavdraget ingår i komponenten löner. 4) Hanteringskostnaden för jordbrukarstöden år 2011 är korrigerad efter en rättelse från länsstyrelsen i Kalmar. Enligt uppgifterna i tabell 3.3 har Jordbruksverkets hanteringskostnader ökat med ca 4 % från år 2011 till år Ökningen beror främst på att hanteringskostnaderna för fiskeristöden är med för ett helt år under Ökningen av hanteringskostnader för Jordbruksverket mellan år 2009 till 2010 berodde främst på att hanteringskostnaderna för gårdsstöd och landsbygdsprogrammet ökade beroende på omfattande arbete inom ramen för SUSS 2010 (styr och uppföljningssystem för jordbrukarstöden), halvtidsutvärdering av landsbygdsprogrammet, utveckling av ett flertal IT-system samt det utökade arbetet med ajourhållning av blockdatabasen. 8

15 Kostnaderna för verket och länsstyrelserna rörande blockinventeringen under åren har plockats bort i indexeringen. Under våren 2008 påbörjades ett projekt med att uppdatera samt förbättra kvalitén i databasen för brukarblock. Projektet benämndes blockinventeringen. Genom uppdateringar av blocken fick brukarna mer korrekta arealer att använda vid ansökningar om stöd vilket leder till att risken för avvikelser och därmed finansiella korrigeringar minskar. Under åren 2008 till 2010 hade Jordbruksverkets kostnader för inventeringen uppgående till ca 261 mnkr. Uppdateringskostnaden för inventerade block kostnadsfördes direkt aktuellt år varför dessa kostnader inte tas med i indexeringen av hanteringskostnaderna enligt tabell 3.3. Vid en jämförelse med den statliga verksamheten som helhet (pris- och löneomräkningstalet uttryckt som index) kan konstateras att Jordbruksverkets och länsstyrelsernas hanteringskostnader 2012 för EU-stöden var 30,6 % högre än det generella pris- och löneomräkningstalet med produktivitetsavdrag. Motsvarande värde för 2011 låg på 31,5 % Jordbruksverkets kostnader för EU-stödshantering Jordbruksverkets hanteringskostnader 2012 Tabell 3.4 Jordbruksverkets hanteringskostnader åren , mnkr 1) mnkr Marknadsstöd EU-stöd jordbruksfonder 2) EU-stöd fiskerifonden 3) 7 18 Summa ) Jordbruksverket beräknar adm. pålägg utifrån lönekostnad enl. tidredovisning med ett påslag om 93 % (f.å. 89 %) 2) Av beloppet uppgår kostnader för blockinventeringen till 32 mnkr 2010 exkl. ersättningar till länsstyrelserna på 2 mnkr. 3) Fiskeriverket upphörde och delar av verksamheten har inordnats i SJV. Hanteringskostnaden för marknadsstöd har i jämförelse med 2011 ökat med ca 1 mnkr vilket främst beror på ökad hantering av intervention. Sedan 2005 har kostnaderna minskat med ca 20 mnkr. Hanteringskostnaden för stöd ur fiskerifonden har ökat med 11 mnkr. Fiskeriverket upphörde och delar av verksamheteten inordnades i Jordbruksverket. De 7 mnkr avser sista halvåret 2011 och kostnaden på 18 mnkr för år 2012 avser helåret. För att kostnader i denna rapport inte ska redovisas dubbelt så har Jordbruksverket reducerat hanteringskostnaden för EU-stöd med drygt 49 mnkr som avser köpta tjänster från länsstyrelserna (denna kostnad ingår i Länsstyrelsernas rapportering). 9

16 3.6.3 Jordbruksverkets övriga intäkter och kostnader 2012 Tabell 3.5 Jämförelse av Jordbruksverkets bokförda övriga intäkter och kostnader för åren mnkr Övriga intäkter Ersättning från EU för adm. av sockeravgifter 1) Förverkande av säkerheter, outnyttjade exportlicenser Svensk andel av vissa återkrävda belopp Kursvinst (netto) - Jordbruksfonderna 2) Summa Övriga kostnader Av EU ej ersatta kostnader för offentlig lagring Finansiella korrigeringar från EU 1) Kursförlust (netto) - Jordbruksfonderna 2) Summa Nettointäkt (+)/Nettokostnad (-) ) Periodiserade intäkter och kostnader har medtagits. Periodiseringarna på intäktssidan avser främst förändring av fordran för produktionsavgift socker för åren 2002/ /2006, se vidare Jordbruksverkets årsredovisning 2012, sid 143. På kostnadssidan har det under året skett reglering mot EU av tidigare års uppbokning av finansiella korrigeringar. Förändring av värdering av finansiella korrigeringar både till belopp samt till gällande eurokurs påverkar tidigare års uppbokade kostnader vilket leder till en intäkt ) Kursdifferenser består av realiserade och orealiserade. Källa: Ekonomisystemet Agresso. Enligt redovisning kopplad till Jordbruksverkets resultaträkning (uppbörds- och transfereringsavsnitten) och ersättning för administrationskostnad av sockeravgifter. Övriga intäkter och kostnader har i jämförelse med 2011 ökat med 788 mnkr respektive minskat med mnkr. Intäkts- och kostnadsposterna varierar betydligt mellan åren. Realiserade samt orealiserade kursdifferenser samt finansiella korrigeringar från EU, av EU ej ersatta kostnader för offentlig lagring och ersättning för administration av produktionsavgift för socker förekommer i olika omfattning varje år. Medlemsländerna utanför EMU-samarbetet får bära kursrisken för EU-finansierade stöd inom jordbruksfonden. Under 2012 har staten haft en kursvinst (netto) om 777 mnkr att jämföra med en kursförlust om 985 mnkr föregående år. Eurokursen för bl.a. direktstöden sätts för innevarande stödår den sista vardagen före den 1 oktober. Rekvisition från EU sker i euro. För 2011 uppstod en orealiserad kursförlust i resultaträkningen i samband med bokslutet om 843 mnkr. Den faktiska kursförlusten blev 226 mnkr vid återflödet från EU i februari Vid redovisning av fordran EU i årsredovisning för 2011 användes fel eurobelopp. Detta påverkade 2012 så att verket i samband med backning av uppbokad periodisering fick en intäkt om ca 600 mnkr. Resterande belopp avser realiserade och orealiserade kursvinster (netto). 10

17 3.6.4 Redovisning av länsstyrelsernas uppgifter om årspersoner och kostnader för hantering av EU-stöd 2012 Den standardiserade modellen för beräkning av antal årspersoner, direkta och indirekta kostnader gör det möjligt att räkna fram olika delkomponenter avseende årspersoner och kostnader. Enligt länsstyrelsernas redovisning har 482 (f.å. 488) årspersoner varit sysselsatta med den direkta EU-stödhanteringen. Dessa har således redovisat timmar direkt på objektkoderna 601*, 6020*-6023*, 604y, 604x samt Kostnaderna redovisas i löpande priser (ingen hänsyn har tagits till inflation). Enligt enkätsvaren för år 2012 har den direkta kostnaden för hanteringen av EUstöd (lön inkl. sociala kostnader och övriga direkta kostnader) uppgått till ca 278 mnkr (f.å. 277 mnkr). Bland de kostnader som redovisas som allmänt och övergripande inom lantbruk beräknas kostnaden till 47 mnkr (f.å. 54 mnkr). Kostnaden för den myndighetsövergripande verksamheten (gemensamma OHkostnader) beräknas enligt den gemensamma modellen till 113 mnkr (f.å. 117 mnkr). Tabell 3.6 Länsstyrelsernas hantering av EU-stöd, årspersoner (ÅP) och totala hanteringskostnader (löpande priser) Årspersoner Total hanteringskostnad mnkr ) 2012 Direkt hantering av EU-stöd Allmänt och övergripande inom lantbruk inkl. underkonton varav avser EU-stöd hantering Myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern service varav avser EU-stöd hantering Totalt ) Hanteringskostnaden för jordbrukarstöden år 2011 är korrigerad efter en rättelse från länsstyrelsen i Kalmar. Länsstyrelsernas totala minskning av hanteringskostnaderna är 10 mnkr och det är främst inom allmänt och övergripande inom lantbruk inkl. underkonton avseende EU-stödhantering som står för minskningen. I bilagor framgår länsstyrelsernas direkta antal arbetade timmar, direkta antal årspersoner, samt totala kostnader och totala kostnader per årsperson samt totala kostnader per timma åren per länsstyrelse. En jämförelse görs av totala direkta kostnader för hantering av jordbrukarstöd (objektkod 601x) år 2012 i relation till antal utbetalningsärenden och till SAM-ansökningar för respektive länsstyrelse, redovisas i bilaga 1.3. I bilaga 1.4 redovisas årspersoner och kostnader per objektkod totalt för länsstyrelserna. I bilaga 1.4 återfinns också en tabell där skillnaderna av länsstyrelsernas kostnader mellan 2011 och 2012 redovisas. 11

18 Vid jämförelser i bilagorna mellan enskilda länsstyrelser bör försiktighet iakttas beträffande de totala kostnaderna då de indirekta kostnadernas andel av de direkta kostnaderna varierar mellan 41 % och 78 %. Denna variation hänger bl.a. samman med olika grad av decentralisering mellan länsstyrelserna eftersom kostnaderna för administration och service i decentraliserade organisationer i större utsträckning kan tendera att föras på sakverksamhet jämfört med i andra organisationer. Vidare påverkas jämförelsetalen mellan åren och mellan länsstyrelserna av i hur stor utsträckning man har hyrt in personal via bemanningsföretag eller ej. 12

19 4 Redovisning av genomförda åtgärder 4.1 Övergripande insatser I det följande kapitlet redovisas de åtgärder som Jordbruksverket tillsammans med länsstyrelserna vidtagit under 2012 för att minska kostnaderna för myndigheternas administration av EU-stöden. Även de kvalitetsförbättringar respektive effektiviseringsvinster som gjorts under året redovisas översiktligt. Dessutom redovisas de åtgärder som vidtagits för att åstadkomma förenklingar och en mer enhetlig regeltillämpning. Året har kännetecknats av arbetet med återkrav av gårdsstöd som utbetalats för stödåren , samt för stödår Jordbruksverket har även påbörjat arbetet med införandet av den nya jordbrukspolitiken, ett nytt landsbygdsprogram och ny fiskeripolitik Förändringar av landsbygdsprogrammet Fokus under året har legat på budgetutnyttjande och bredbandssatsningar. För att undvika inlåsningseffekter har det bland annat gjorts ändringar som möjliggjort flytt av pengar inom grupper av åtgärder med liknande mål och indikatorer. Det har även blivit möjligt att flytta pengar mellan LAG-grupper inom Leader. Den programändring som beslutades av regeringen i november 2011 har i allt väsentligt införts under Ändringen innebar bland annat ytterligare stöd till bredband och införandet av en ny åtgärd för djurvälfärd. Under hösten 2012 har ett nytt programändringsförslag överlämnats till EU-kommissionen, programversion 10, som innebär förutom tekniska justeringar i programmets finansiella tabeller, ytterligare satsningar på bredband. Under 2012 har arbetet med SUSS LB (Styr- och Uppföljnings System i Samverkan för Landsbygdsstöden 1 ) fortsatt och senare även övergått från projekt till förvaltning. Arbetet syftar till att effektivisera hanteringen av stöden inom LB-processen, för såväl länsstyrelserna, Sametinget, Skogsstyrelsen och LAG som för Jordbruksverket. En mer omfattande beskrivning av arbetet med SUSS LB finns under avsnitt Förändringar av fiskeriprogrammet Kommissionen godkände i maj 2012 en programändring av det svenska fiskeriprogrammet. Förändringen innebar ändrade prioriteringar vid beviljande av beslut om stöd. Bland annat ges ansökningar som avser selektivt fiske, diversifiering av verksamhet samt föryngring av yrkeskåren nu en högre prioritet. Dessutom har de åtgärder som innebär definitivt eller tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet samt omställning av fiskefartyg stängts inom nuvarande programperiod Det har under året också påbörjats ett arbete med att genomföra ytterligare en programändring. Programändringen är av finansiell karaktär där medel föreslås omfördelas mellan de prioriterade områdena i programmet för att nå ett bättre utnyttjande av programmets medel och för att uppfylla programmålen. 1 Med landsbygdsstöd avses icke-arealbaserade stöd, det vill säga företags- och projektstöd. 13

20 4.1.3 Ajourhållning av blockdatabasen Den systematiska uppdateringen av blockdatabasen som påbörjades 2010 fortsätter och är nu organiserad på kartenheten som tillhör stödförvaltningsavdelningen inom utbetalningsfunktionen. Arbetsuppgiften för kartenheten är att ajourhålla blockdatabasen samt utföra löpande och årligen återkommande kvalitetskontroll av blockdatabasen. Förändringar i blockdatabasen initieras av brukaranmälda ändringar via SAM, efter länsstyrelsernas fältkontroller, systematisk granskning av nya flygfoton. Även annan information från lantmäteri och fjärranalyser används som indikation på att blocken kan behöva uppdateras. I de fall det finns indikation på förändring av blocken och bedömning inte kan göras på skärm, utförs årligen ett antal fältgranskningar utförda av jordbruksverks- och länsstyrelsepersonal. Jordbruksverkets kostnad för ajourhållningen av jordbruksblock under 2012 uppgick till ca 34,6 miljoner kr, jämfört med ca 33,5 miljoner kr för föregående år. Under 2012 har ca jordbruksblock granskats på skärm. Granskningen har utförts av Jordbruksverkets personal samt inhyrd personal från ett antal länsstyrelser. Jordbruksverket och länsstyrelsen har under året ingått enskilda överenskommelser om granskning och uppdatering av blockdatabasen och detta samarbete har utökats något under 2012 jämfört med tidigare år. Tillsammans med länsstyrelsernas fältkontroller har ca fältgranskningar gjorts under Förberedelser inför kommande jordbruks- och fiskeripolitik Under 2012 har Jordbruksverket på uppdrag av regeringen arbetat med att ta fram och levererat tekniska underlag gällande landsbygdspolitiken, fiskeripolitiken och jordbrukspolitiken. Under våren 2012 startade Jordbruksverket ett projekt (ett program) med uppgift att hantera införandet av den nya jordbrukspolitiken. Programmet har arbetsnamnet ProCAP. Analyser har visat att nyutveckling krävs både för att regelverken om stöd förändras och för att tekniska lösningar behöver omarbetas. Även de interna arbetsprocesserna behöver ses över. Jordbruksverket och länsstyrelserna, men även Skogsstyrelsen och Sametinget, står således inför ett betydande arbete med ett program för införandet av reformen av jordbruks- och fiskeripolitiken. Programmet ProCAP är indelat i fyra projekt: Regler Process Förändring IT-utveckling 14

21 Programmet har under detta första verksamhetsår etablerat sin organisation och vuxit i storlek, samtidigt som de ingående projekten har gått fram på olika områden. Inom ProCAP hanteras även arbetet för ökad servicenivå mot kunderna benämnt De fyra initiativen. Dessa beskrivs under avsnitt Förenklingsprojekt. Projekt Regler har börjat skapa enkla och logiska modeller över regelverk, både befintliga och de förslag till nya som har kommit fram genom arbetet med de tekniska underlagen inom landsbygds- och fiskeripolitiken. Projekt Process har kartlagt ett stort antal processer, både befintliga, tänkbara nya, och förslag på förbättrade processer. Projekt Förändring har tolkat de politiska förslag som har funnits och informerat till externa intressenter men också hanterat den interna informationen som behövs när ett stort program etableras. Slutligen har det fjärde projektet, IT-utveckling, startat sitt arbete med utveckling av gemensamma grunder och delar som inte är direkt kopplade till kommande regelverk. 4.2 Åtgärder för att minska administrationen Nedan redovisas ett urval av de åtgärder som Jordbruksverket har vidtagit under 2012 i syfte att minska administrationen och därmed uppnå en effektivare hantering av EU-stöden IT-handläggningssystemen De IT-system som krävs för hanteringen av EU-stöden har i huvudsak fungerat bra under Stora resurser måste dock satsas årligen på förvaltningen då systemen är komplexa och komplexiteten ökar över tiden. Fler och fler uppgifter interagerar med varandra. Den ökade komplexiteten medför att en ny systemgeneration måste skapas för den nya gemensamma jordbrukspolitiken från Förberedelser och övergång till de nya IT-systemen har pågått under hela Jordbruksverket har under 2012 löpande arbetat med hantering av supportärenden på grund av brister i IT-systemen. Antalet anmälda supportärenden uppgick 2012 till stycken (jordbrukarstöd, LB-stöd och marknadsstöd) vilket är en minskning jämfört med 2011 då ärenden anmäldes. Trots att antalet anmälningar minskar så ökar komplexiteten i de ärenden som anmäls, varför systemsupport fortsätter att kräva betydande resurser. Under 2012 har Jordbruksverket fortsatt arbetet med att förbereda för den nya generationens stödsystem. Detta innebär att skapa en ny samarbetsplattform med MS Sharepoint som grund samt en ny utvecklingsplattform. Den nya utvecklingsplattformen är en open source-lösning och förväntas bidra till en billigare och effektivare förvaltning av Jordbruksverkets system på lång sikt. Arbetet med e-handläggning har intensifierats under Örebro län har agerat pilot under 2012-års handläggning och har hanterat alla SAM-ansökningarna med e-handläggning. Från och med 2013 kommer samtliga län ha övergått till e-handläggning för handläggning av SAM-ansökningar. 15

22 För fiskeriprogrammet genomfördes ett byte av datasystem vid övergången till 2012 vilket har inneburit att stöd till fiskerinäringen under 2012 har hanterats i det nya IT-systemet kallat LB-fisk. Syftet med bytet var bland annat att likrikta handläggningen för fiskeri- och landsbygdsfrågor. Dessutom minskas riskerna för felhantering då LB-fisk anses vara ett säkrare stödhanteringssystem jämfört med det tidigare IT-systemet Stöd3. Det innebär även en förenkling då handläggare på både länsstyrelsen och Jordbruksverket handlägger i samma datasystem. I och med övergången till LB-systemet har nya handläggningsrutiner tagits fram och lagts in i handläggarstödet för LB-fisk Registrering av uppgifter i ansökningar Marknadsstöd Antalet licensansökningar via e-tjänst har minskat under Av de ansökningar som kommit in under året har cirka 82 procent kommit in via e-tjänsten. Mängden ansökningar av exportbidrag via e-tjänsten har ökat något under året. Av de ansökningar som har kommit in har cirka 76 procent kommit in via e-tjänsten jämfört med 75 procent under Totalt ett har antalet ansökningar minskat under året vilket beror på att EU har sänkt bidragsnivåerna till noll för flera varuområden. Anslutningen till internettjänsten för skolmjölksstöd är cirka 43 procent av alla ansökningar. Antalet ansökningar ligger kvar på samma nivå som tidigare skolår. Totalt sett betalades drygt 76 miljoner kronor ut under Jordbrukarstöd Året kännetecknas av fortsatta satsningar på SAM Internet (samordnad ansökan om jordbrukarstöden) samt ytterligare förbättrad information. År 2012 använde 99,5 procent av lantbrukarna e-tjänsten SAM Internet jämfört med 76 procent för föregående år. Framgångsfaktorer har bland annat varit utökade öppettider, satsningar på personliga möten med stödmottagarna, informationsträffar på olika platser i länen samt hjälp med tillgång till datorer med internetuppkoppling för de som behövde det. Det utvecklingsarbete som har pågått under året inför SAM 2013 har främst syftat till att öka användarvänligheten och e-tjänstens stabilitet. Satsningar har även gjorts för att göra det lättare att hjälpa lantbrukaren som gör ansökan i SAM Internet, genom att ge möjlighet att titta på lantbrukarens ansökan före den skickas in Styr- och Uppföljningssystem i Samverkan SUSS JBR Under 2012 har projektet SUSS JBR (styr och uppföljningssystem i samverkan) gått över till förvaltning. Arbetet har liksom tidigare år syftat till att Jordbruksverket tillsammans med länsstyrelserna arbetat utifrån en gemensam tidsplan för att säkerställa utbetalningen. Målet för utbetalning av gårdsstödet var att 95 procent av stödet skulle betalas ut den 3 december. Målet för miljöersättningarna och kompensationsbidraget var att 90 procent skulle betalas före årsskiftet. Resultatet blev att gårdsstödet betalades ut den 3 december till 97 procent av företagen och till ytterligare 1,4 procent den 27 december. Den 11 oktober betalades delutbetalningen av miljöersättningarna 16

23 och kompensationsbidraget ut, med 75 procent av ansökt belopp, (vilket är den maximala procentsatsen som EU tillåter för delutbetalning), till 90 procent av företagen. Den 27 december betalades 94 procent av antalet ansökningar om utbetalning av miljöersättningar och kompensationsbidrag ut Styr- och Uppföljningssystem i Samverkan SUSS LB Under hösten 2012 har projektet SUSS LB gått över till förvaltning. Projektet har utvecklat handläggningssystemet samt tagit fram uppföljningssystemet som ger stödmyndigheterna och Jordbruksverket möjlighet att följa upp handläggningstid, handläggningskontroller och besiktningar samt intecknad budget. Projektet började med en processanalys, tillsammans med stödmyndigheterna, för att identifiera alla problem som ledde till en ineffektiv och bristfällig handläggning. Processanalys kompletterades med benchmarking i Tyskland och i Spanien. Av de åtgärder som processanalysen och benchmarking identifierade, prioriterades de åtgärder som bidrog till att kvalitetssäkra och effektivisera hanteringen av LBstöden. Speciellt fokus för utvecklingsarbetet har legat på de åtgärder som enligt nyttokalkylen visat ha mest effekt på handläggningstiden. Projektet har till exempel byggt om strukturen kring checkpunkterna i handläggningssystemet som innebär att det blir enklare för handläggaren att veta vad som ska kontrolleras, hur kontrollen ska genomföras och dokumenteras. Åtgärderna bidrar dessutom till att spara tid vid handläggningskontroller, kontroller på plats samt revisioner eftersom ärendets dokumentation nu är samlad i handläggningssystemet. Även om projektet SUSS LB var riktat till stödmyndigheterna, har också kunderna fått nytta av projektets leveranser då målet med handläggningstiden är satt utifrån kundens perspektiv. För 90 procent av ärendena ska handläggningstiden vara högst 4 månader för ansökan om stöd och 3 månader för ansökan om utbetalning. Tiden räknas från att ansökan kommer in till stödmyndigheten tills att kunden får sitt beslut. Dessutom har samtliga beslut om stöd och beslut om utbetalning skrivits om till klarspråk, vilket vi hoppas kommer att resultera i att kunderna får det lättare att ta till sig alla villkor som gäller för stöden, och på så sätt minska felredovisning vid utbetalning, samt återkrav. Leveranserna från SUSS LB har resulterat i en uppskattad sparad tid hos myndigheterna på ca timmar per år, motsvarande närmare 25 miljoner kr, samt minskad belastning på supportfunktionen hos Jordbruksverket Förenklingsprojekt Under 2012 har flera förenklingsprojekt pågått. Många av dessa bedrivs inom programmet ProCAP i samband med förberedelser inför den kommande jordbrukspolitiken. Ett omfattande förenklingsarbete som startade redan 2010 i syfte att öka service och tillgänglighet till myndigheterna, benämnt De fyra initiativen, beskrivs nedan under fyra avsnitt. Arbetet beräknas pågå fram till

24 En väg in Projektet En väg in har fortsatt under Projektet syftar till att skapa en gemensam kundtjänst mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna för frågor om jordbrukarstöden. Under 2012 har de juridiska förutsättningarna utretts och förberedelser för en gemensam teknisk lösning genomförts. Inför SAM-ansökan 2013 har en ny teknisk telefonlösning arbetats fram. E-handläggning Projektet e-handläggning har fortsatt under Projektet syftar till att skapa digitaliserade akter för lantbrukarnas ansökningshandlingar. Under 2012 har vidareutveckling av projektet skett samtidigt samt en pilotdrift med Örebro län genomförts. Med hjälp av två andra förenklingsprojekt Mina sidor och Samlad Kundbild är tanken att den digitala akten ska kunna visas både för olika handläggare och för den berörda lantbrukaren. Mina Sidor I projektet Mina Sidor har krav- och utvecklingsarbete bedrivits under Den största delen av arbetet har ägnats åt att tillgängliggöra den digitala brukarakten för lantbrukaren på Mina Sidor. Även en förenkling av hantering av behörigheter har genomförts på Mina Sidor. Samlad Kundbild Under 2012 har krav- och utvecklingsarbete genomförts för att åstadkomma en samlad kundbild (med innehåll från system hos både Jordbruksverket och länsstyrelserna) för länsstyrelsens och Jordbruksverkets handläggare. Under tredje kvartalet lades projektet på is i väntan på en juridisk utredning om förutsättningarna för en samlad kundbild. Förenklingsprojekt inom fiskeriprogrammet har genomförts och nedan kommer en beskrivning. Webbplatsen Som ett led i Jordbruksverkets arbete med att främja svenskt vattenbruk har myndigheten skapat webbplatsen På webbplatsen publiceras information som vattenbruksföretagare behöver för att driva sin verksamhet. Webbplatsen är en väg in för näringen och syftar till att underlätta för vattenbrukets aktörer att hitta information om vart de ska vända sig med olika typer av ärenden. På webbplatsen hittar de information om t.ex. vilka tillstånd de behöver, hos vilka myndigheter de söker dessa tillstånd, vilken lagstiftning som är tillämplig på deras verksamhet och vad som gäller avseende djurhälsa och smittskydd. Webbplatsen administreras av ett särskilt vattenbrukskansli som har inrättats på Jordbruksverket Kontrollverksamheten Under 2012 har arbetet med att minska kostnaderna genom bättre planering, samordning och effektivisering av kontrollerna fortsatt. Under 2012 var det 11 länsstyrelser som använde sig av fjärranalys. 18

25 Under 2012 genomfördes kontroller med fjärranalys. Merparten av kontrollerna kompletterades även med fältbesök, antingen för att kontrollera skötselvillkor (vilket inte görs med fjärranalys) eller för att kontrollera gränser som bedömts som osäkra. Större avvikelser enligt fjärranalysen har följts upp med fältkontroller. Under 2012 har tekniken med fjärranalyser fungerat bra. Samtliga länsstyrelser har under 2012 använt sig av handdator vid fältkontroller. Applikationen i handdatorn kulturmiljöstöd har fortsatt att fungera väl för arealkontroller och kulturmiljökontroller. Under 2012 har även länsstyrelserna haft möjlighet att använda handdator för djurkontroller. Kontrollfrekvenserna för gårdsstödet har som helhet för länsstyrelserna sjunkit från 5,6 procent 2011 till 5,4 procent Förmodligen beror det till stor del på det inventeringsarbete som genomförts av all jordbruksmark under 2008 till 2010, samt den löpande uppdateringen som nu också genomförs av blockdatabasen. För miljöersättningarna ökade kontrollfrekvenserna från 7 procent 2011 till 7,2 procent Orsakerna till detta är att det konstateras mer avvikelser på stödvillkor för miljöersättningar och att även dessa avvikelser ligger till grund för kontrollfrekvenserna. 4.3 Övriga insatser under Hanteringen av återkrav - GÅS Projektet GÅS startade GÅS står för Gårdsstöd, Återkrav och Stödrätter. Projektet förvaltar dels IT-system inom direktstöden där bland annat gårdsstödsoch stödrättssystemet ingår. Den andra stora delen är att ta fram IT-system och rutiner för återkrav för att ge länsstyrelserna förutsättningar att verkställa återkrav av gårdsstöd för åren efter resultaten från blockinventeringen som utfördes Projektets återkravsdel har under 2012 levererat IT-stöd och rutiner för hanteringen av återkrav 2008, 2009 och För 2009 har drygt ärenden beslutats till ett belopp av 55,1 miljoner kronor. För 2010 har drygt ärenden beslutats till ett belopp av 21,2 miljoner kronor och för 2008 har drygt ärenden beslutats till ett belopp av 33,9 miljoner kronor. Återkravsdelen av projektet avslutades den 31 oktober Svenskt vattenbruk- en grön näring på blå åkrar Under våren 2012 ledde Jordbruksverket arbetet med att ta fram en strategi för svenskt vattenbruk och dess utveckling fram till och med Strategin togs fram i samarbete med näringen, intresseorganisationer, forskare och andra myndigheter. Under hösten 2012 påbörjades även arbetet med att ta fram en handlingsplan för hur målen och visionen i strategin ska kunna uppnås Utlysning inom åtgärden investeringar ombord Under en dryg månads tid i slutet av 2012 genomförde Jordbruksverket en utlysning inom åtgärden investeringar ombord i fiskeriprogrammets axel 1. Utlysningen vände sig till yrkesfiskare, som fiskar i Skagerrak, och som ville byta till selektiva redskap. Dessa ansökningar fick extra prioritet för att stötta de svenska 19