Myndigheters kostnader och åtgärder vid hantering av EU-stöd 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Myndigheters kostnader och åtgärder vid hantering av EU-stöd 2014"

Transkript

1 Myndigheters kostnader och åtgärder vid hantering av EU-stöd 2014 Totalt uppgår hanteringskostnaden för EU-stöd under 2014 till 735 mnkr att jämföra med 786 mnkr för år Länsstyrelsernas hanteringskostnader har minskat med 86 mnkr och beror bland annat på effektivare handläggningsstöd samt minskat antal ärenden på grund av framflyttad start av framförallt projekt- och företagsstöd i det nya Landsbygdsprogrammet. Jordbruksverkets hanteringskostnader har ökat med 45 mnkr och beror till stor del på implementering av den nya politiken. Rapport 2015:4

2

3 Myndigheters kostnader och åtgärder vid hantering av EU-stöd 2014 Denna rapport är en redovisning av uppdrag Kostnader för EU-stöd som återfinns i Jordbruksverkets regleringsbrev. Jordbruksverket ska till Regeringskansliet redovisa myndigheters totalkostnad, styckkostnad och volym för föregående års handläggning av EU-stöd. Redovisningen ska även omfatta genomförda åtgärder för att minska administrationen, åtgärder för att åstadkomma förenklingar och en mer enhetlig regeltillämpning. Jordbruksverket ska även redovisa vilka kvalitetsförbättringar och effektivitetsvinster som uppnåtts under året. Författare Eila Mårtensson Ulrika Gotthardsson Viveka Pehrsson

4

5

6

7 Sammanfattning Jordbruksverket har tillsammans med länsstyrelserna under en följd av år bedrivit ett metodiskt kvalitetsarbete för att effektivisera administrationen av EU-stöden. Effekterna av de genomförda åtgärderna för att uppnå förenklingar och mer enhetlig regeltillämpning har samtidigt inne burit en effektivare hantering och förbättring av kvaliteten i hanteringen. Den sammanlagda kostnaden för hantering av EU-stöden uppgår för 2014 till 735 mnkr. Hur kostnaderna fördelar sig på olika verksamheter och myndigheter framgår av nedanstående tabell. I jämförelse med 2013 är det en minskning med 51 mnkr. (mnkr) Jordbruksverket, marknadsstöd Jordbruksverket, övriga EU-stöd exkl. fiskestöd Jordbruksverket, fiskestöd Länsstyrelserna, jordbrukarstöd Länsstyrelserna, landsbygdsstöd Länsstyrelserna, fiskestöd Övriga myndigheter, landsbygdsstöd Övriga myndigheter, fiskestöd Summa Jordbruksverkets hanteringskostnader har ökat med 45 mnkr. Ökningen beror till stor del på ökade kostnader för implementering av den nya politiken (ca 19 mnkr), den utökade blockinventeringen (ca 15 mnkr) samt att Jordbruksverket från och med 2014 inte reducerar beräkningen av hanteringskostnaden med de ersättningar som betalas ut till länsstyrelserna för ajourhållning block. Hanteringskostnaden för detta tas upp av Jordbruksverket istället för av länsstyrelserna. Kostnaderna inom länsstyrelserna har minskat med 86 mnkr. Minskningen beror bland annat på effektivare handläggningssystem, många stödformer går inte längre att ansöka om, minskat antal ärenden, lägre kontrollfrekvens, betydligt mindre arbete med åtagandeplaner, färre arealkontroller i fält samt lägre kostnader för landsbygdsstöd på grund av framflyttad start av de nya projekt- och företagsstöden i Landsbygdsprogram Vidare så redovisar Jordbruksverket kostnaderna för ajourhållning av block från och med 2014, se ovan. För övriga myndigheter så har hanteringskostnaden minskat med 10 mnkr. Totalt uppgår hanteringskostnaderna 2014 för stöd ur jordbruksfonderna till 719 mnkr. Under 2014 betalades det ut ca mnkr ur dessa fonder, hanteringskostnaden blir drygt 6 % per stödkrona. När det gäller stöd ur fiskerifonden uppgår hanteringskostnaden till 16 mnkr. De utbetalda stöden ur fiskerifonden uppgår till ca 92 mnkr, vilket ger en hanteringskostnad på ca 17 %.

8 1 Innehåll 1 Inledning Samråd Kostnader för hantering av EU-stöden år Omfattning Avgränsning Tillvägagångssätt Redovisningsmodell Tillförlitlighet Redovisning av kostnader för hantering av EU-stöd Totala hanteringskostnader för olika myndigheter Jordbruksverkets kostnader för EU-stödhantering Redovisning av länsstyrelsernas uppgifter om årspersoner och kostnader för hantering av EU-stöd Redovisning av genomförda åtgärder Övergripande insatser Förberedelser för den nya programperioden Landsbygdsprogrammet Fiskeriprogrammet under Åtgärder för att minska administrationen och åstadkomma förenklingar En väg in Fler e-tjänster Samordnade IT-stöd från ansökan till utbetalning Handläggarstöd för stödhandläggning Styr- och Uppföljningssystem i Samverkan (SUSS) Klarspråk Samverkande kundsupport Översyn och förenkling av lagstiftning och rutiner Åtgärder för att åstadkomma en mer enhetlig regeltillämpning Föreskriftsarbete Rutiner och processtyrning Kontrollverksamheten Stödjande IT-system för handläggning Ajourhållning av blockdatabasen Uppföljande verksamhet Informations- och utbildningsinsatser...31

9 4.4 Uppnådda kvalitetsförbättringar och effektivitetsvinster En väg in Användning av e-tjänster Nya föreskrifter och rutiner Utbetalningar i rätt tid IT-systemen Granskning av jordbruksblock Resultat från granskning Kostnader för handläggnings- och kontrollärenden Jordbrukarstöden Volymer för jordbrukarstöden Kostnader för jordbrukarstöden Kontrollfrekvenser för jordbrukarstöden Landsbygdsstöden Volymer för landsbygdsstöden Kostnader för landsbygdsstöden Kontrollfrekvenser för landsbygdsstöden Stöd till Fiskerinäringen Volymer för stöd till fiskerinäringen Kontrollfrekvenser för stöd till fiskenäringen Totalkostnad för hanteringen av stöd till jordbruket, landsbygden och fiske...51 Bilagor...53 Bilaga 1.1 Länsstyrelsernas totala kostnader för hantering av stöd relaterat till EU:s jordbruksfonder (inkl. landsbygdsfonden) per årsperson och per timma år Bilaga 1.2 Länsstyrelsernas totala kostnader för hantering av stöd relaterat till EU:s fiskerifond per årsperson och per timma år Bilaga 1.3 Länsstyrelsernas direkta kostnader för hantering av jordbrukarstöd (objektkod 601*) relaterat till EU:s jordbruksfond (inkl. landsbygdsfonden) per utbetalningsärende, SAM-ansökan och län för år Bilaga 1.4 Kostnader och årspersoner per objektkod för länsstyrelserna 2013 och Bilaga 1.5 Länsstyrelsernas kontrollfrekvenser Bilaga 1.6 Åtagandeplaner...63

10

11 1 Inledning Regeringen har i regleringsbrevet uppdragit åt Jordbruksverket att redovisa totalkostnad, styckkostnad och volym för handläggningen av olika EU-stöd år Redovisningen ska även omfatta genomförda åtgärder för att minska administrationen, åtgärder för att åstadkomma förenklingar och en mer enhetlig regeltillämpning. Jordbruksverket ska även redovisa uppnådda kvalitetsförbättringar och effektivitetsvinster. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars Kostnader för hantering av EU-stöden avseende år vid berörda myndigheter redovisas i avsnitt 3. I avsnitt 4 redovisas Jordbruksverkets och länsstyrelsernas genomförda åtgärder för att åstadkomma förenklingar och enhetligare regeltillämpning. Avsnitt 4 innehåller vidare en redovisning av åtgärder för att minska kostnaderna för administrationen av EU-stöd samt belyser genomförda kvalitetsförbättringar och effektiviseringar. Avsnitt 5 beskriver samverkansåtgärder, både mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna och mellan länsstyrelserna. I avsnitt 6 redovisas länsstyrelsernas kostnader för handläggnings- och kontrollärenden m.m. vid hantering av EU-stöden. 2 Samråd Sammanställning av länsstyrelsernas kostnadsredovisningar samt övrigt sifferunderlag till rapporten har skickats ut till samtliga länsstyrelser för kvalitetsgranskning. Jordbruksverket har samrått om rapporten med samtliga länsstyrelser. 11

12 3 Kostnader för hantering av EU-stöden år 2014 Jordbruksverket har sedan år 1996 på regeringens uppdrag beräknat kostnaderna för handläggning av EU-stöd till jordbruket. Uppdraget har genomförts genom att uppgifter hämtats från de myndigheter som deltagit i hanteringen av stöd finansierade av EU: s jordbruksfonder och fiskerifond. Myndigheterna är samtliga länsstyrelser, Skogsstyrelsen, Sametinget och Ekonomistyrningsverket. Dessutom har uppgifter hämtats från Jordbruksverkets årsredovisningar och räkenskaper. 3.1 Omfattning Med hantering menas i denna rapport information, handläggning, kontroll av stöd, marknadsbevakning, utveckling och drift av IT-system. Jordbruksverket är Sveriges enda ackrediterade utbetalningsställe för stöd som finansieras av EU:s jordbruksfonder och fiskerifond. Enligt instruktionen ska Jordbruksverket bl.a. samordna länsstyrelsernas handläggning av EU-stöd till jordbruket m.m. och verka för enhetlighet och lika behandling. Härutöver svarar Jordbruksverket för kostnader för utveckling och drift av gemensamma IT-system som används för stödadministrationen. Nedan redovisas de myndigheter som hanterar eller deltar i hanteringen av EU-stöd samt vilka stöd som respektive myndighet hanterar. Jordbruksverket Svarar för utbetalningarna av samtliga EU-stöd finansierade av jordbruksfonderna (garantifonden för jordbruket och jordbruksfonden för landsbygdsutveckling), fiskerifonden och stödet till jordbruket i norra Sverige inkl. kadavertransporter. Jordbruksverket är beslutande myndighet för åtgärder inom områdena för intervention, exportbidrag, stödrätter kopplade till gårdsstödet, ersättning för utrotningshotade husdjursraser, ersättning för djurvälfärd och nationella projekt inom axel 3 samt vissa nationella stöd. Inom Europeiska fiskerifonden är Jordbruksverket beslutande om stöd för åtgärderna investeringar ombord, socioekonomisk kompensation, åtgärder för folk- och djurhälsa, gemensamma insatser, skydd och utveckling av den akvatiska faunan och floran, avsättningsfrämjande, pilotprojekt och tekniskt stöd. I övriga åtgärder är det Jordbruksverket som är beslutande om finansieringen till de olika länen för enskilda projekt. Jordbruksverket är även beslutande om offentlig medfinansiering som kommer från matlands- eller havsmiljöanslaget. 12

13 Länsstyrelserna (Lst) Direktstöden gårdsstöd och kvalitetscertifiering. Dessutom beslutas stöden inom landsbygdsprogrammet (med undantag för ersättning till utrotningshotade husdjursraser och ersättning till djurvälfärd som handläggs inom Jordbruksverket utom vad gäller fältkontroller). Ur landsbygdsprogrammet har det utbetalats miljöersättningsstöd. Delar av det av EU godkända nationella stödet till jordbruket i norra Sverige, d.v.s. stöd till smågrisproduktion, getter, potatis samt bär och grönsaker. Länsstyrelserna är beslutande inom Europeiska fiskerifonden för småskaligt kustfiske (ej investeringar ombord), produktiva och miljövårdande åtgärder inom vattenbruk, insjöfiske, beredning och saluföring, fiskehamnar och landningsplatser samt projekt inom fiskeområdena. Skogsstyrelsen (SKS) Stöd inom landsbygdsprogrammet Sametinget (ST) Stöd inom landsbygdsprogrammet Tullverket Fysisk kontroll m.m. i samband med exportbidrag. Ekonomistyrningsverket (ESV) Attesterande organ för Jordbruksfonden (EGFJ och EJFLU) samt revisionsmyndighet för Europeiska fiskerifonden (EFF). Tillväxtverket och Naturvårdsverket har inte rapporterat några hanteringskostnader för Landsbygdsprogrammet. Uppgifter för beräkning av övriga kostnader och inkomster har hämtats från Jordbruksverkets årsredovisningar samt räkenskaper. Med övriga kostnader menas här kostnader för lagring av överskottsproduktion som inte ersätts av EU samt s.k. finansiella korrigeringar som en medlemsstat måste betala p.g.a. överskridna tidsgränser för utbetalningar eller då EU: s revisorer upptäckt brister i medlemsstatens administrativa rutiner samt kursförluster. Med övriga inkomster menas här inkomster som tillgodoräknas statsverket såsom t.ex. ersättning från EU för administration av sockeravgifter, förverkade säkerheter för exportlicenser som inte utnyttjats, svensk andel av vissa återkrävda belopp, svensk andel av avdrag för tvärvillkor samt kursvinster. Under 2014 har ca mnkr utbetalats av Jordbruksverket i EU-stöd ur jordbruksfonderna varav EU har finansierat ca mnkr. Ur fiskerifonden har det utbetalats ca 92 mnkr varav EU har finansierat ca 66 mnkr. 13

14 3.2 Avgränsning Denna rapport omfattar de stöd som Jordbruksverket ansvarar för att betala ut. Den LEADER-verksamhet som bedrivs av lokala utvecklingsgrupper (LAG) och den verksamhet som bedrivs av fiskeområdesgrupperna (FOG) ingår inte eftersom dessa inte är klassificerade som myndigheter. Inte heller redovisas de kostnader för åtgärder inom djurområdet som medfinansieras av EU avseende BSE-provtagning, program för bekämpning av campylobacter och aviär influensa m.fl. Rapporten omfattar inte Livsmedelsverkets, Kemikalieinspektionens, Naturvårdsverkets, Havs- och vattenmyndighetens och Sveriges geologiska undersöknings kostnader för att bistå Jordbruksverket med utformning av information och kontrollinstruktioner om tvärvillkor. Det bör slutligen uppmärksammas att redovisningen emellertid omfattar de nationella stöd som EU-kommissionen har godkänt. Därmed definieras som EU-stöd inte bara de stöd som helt eller delvis finansieras från Jordbruksfonderna och Fiskerifonden utan dessutom det av Sverige till 100 % finansierade stödet för jordbruk i norra Sverige (Nationellt stöd, stödområde 1 3) inkl. kadavertransporter. 3.3 Tillvägagångssätt För att få ett underlag till beräkningarna av länsstyrelsernas, Skogsstyrelsens, Sametingets och Ekonomistyrningsverkets kostnader för hantering av EU-stöden skickade Jordbruksverket ut frågeformulär i december I frågeformulären begärdes in uppgifter avseende antal arbetade timmar (omräknade till årspersoner: antal arbetade timmar/1760 tim) lönekostnader inklusive sociala kostnader övriga direkta kostnader för resor och expenser (t.ex. konsultkostnader) i verksamheten indirekta kostnader (overheadkostnader) Från länsstyrelserna begärdes följande uppgifter för beräkning av indirekta kostnader och antalet årspersoner rörande den övergripande verksamheten. de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för lantbruk (Objektkod 600*), de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för EU-stöd fisk (Objektkod 6222*) de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern service (Objektkod 10* 11*), de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för hela länsstyrelsen (1* 8*). (Samtliga objektkoder har hämtats från förteckning över verksamhets- och ärendestruktur för länsstyrelserna). 14

15 Följande objektkoder ingår i 2014 års redovisning av hanteringskostnader för länsstyrelserna. Tabell 3.1 Objektkoder i länsstyrelsernas redovisning Objektkoder Titel 601* Stöd till jordbruket enl. EU-förordningar Varav SAM Handläggning Varav SAM Fältkontroller 6012 Varav kontroll av djurmärkning och journalföring 6013 Varav utvald miljö kopplat till SAM 6021* Projektstöd LP * Miljöinvesteringar LP * LEADER LP * Företagsstöd LP x Regional handlingsplan landsbygdsprogrammet 6222* EU-stöd fiske 990 Arbete kopplat till ProCAP Beräknad del av 600* Allmänt och övergripande inom lantbruk Beräknad del av 10*-11* Myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern service Vissa länsstyrelser gör arbetsuppgifter på uppdrag från Jordbruksverket, Det gäller ajourhållning av block, ortofotogranskning vintertid samt uppdatering av blockdatabasen (Block 2015). Från och med 2014 redovisas dessa kostnader av Jordbruksverket istället, för att ge en heltäckande och mer rättvis bild samt för att undvika dubbelredovisning. Länsstyrelsernas kostnader (enligt objektkoderna i tabell 3.1) redovisas i före kommande tabeller under radrubriken Övriga EU-stöd se avsnitt I bilaga 1.4 återfinns länsstyrelsernas redovisade kostnader och antal årspersoner fördelade på respektive objektkod för åren Redovisningsmodell Från och med 2003 lämnar länsstyrelserna uppgifter om kostnaderna för EUhanteringen av stöd enligt en standardiserad modell. Uppgifterna hämtas så långt det är möjligt direkt från länsstyrelsernas årsredovisningar. 15

16 3.5 Tillförlitlighet Den standardiserade modellen innehåller ett frågeformulär med tillhörande anvisningar. Anvisningarna innehåller bl.a. uppgifter om vad som ska redovisas. Det standardiserade frågeformuläret innehåller en metod för att dels beräkna årspersoner, dels fastställa de totala indirekta kostnaderna (s.k. OH-kostnader) och dels fördela de indirekta kostnaderna mellan olika verksamheter. Även om redovisningen av uppgifter om hantering av EU-stöden följer en standardiserad modell kvarstår skillnader mellan länsstyrelser beträffande bl.a. Löneberäkning, där några länsstyrelser redovisar faktiska lönekostnader medan andra utgår från genomsnittliga timlönekostnader. De indirekta kostnadernas (OH-kostnadernas) andel av de direkta kostnaderna för verksamheten ifråga. År 2014 varierar de mellan 41 % och 86 % 1 med ett genomsnitt om 64 % (f.å. 61 %) för länsstyrelserna. Denna variation sammanhänger bl.a. med olika grad av decentralisering mellan länsstyrelserna. Beträffande de indirekta kostnadernas andel av de direkta kostnaderna har det från länsstyrelserna påpekats att hyresnivåer, ledningskostnader m.m. varierar mellan länen, att t.ex. kostnader för vissa större projekt förs som verksamhetsövergripande och därmed påverkar de indirekta kostnaderna. Vidare har det påpekats att länsstyrelserna i olika stor utsträckning strävar efter att föra ut en större andel av de myndighetsövergripande kostnaderna på enskilda verksamheter. För beräkningarna av Jordbruksverkets hanteringskostnader används huvudsakligen uppgifter om olika verksamheter fördelade på s.k. verksamhetskonton. Dessa konton används för såväl tidsredovisning som fakturakontering. Vissa delar av beräkningarna är exakta medan andra bygger på användandet av fördelningsnycklar. 1 Länsstyrelsen i Blekinge ingår inte i jämförelsen, fr.o.m. 1 mars, 2010 har Länsstyrelsen i Skåne tagit över hanteringen av direkt- och miljöstöden. 16

17 3.6 Redovisning av kostnader för hantering av EU-stöd I detta avsnitt redovisas de beräknade totala administrativa kostnaderna vid myndigheterna för handläggning av EU-stöd under åren Totala hanteringskostnader för olika myndigheter 2014 Tabell 3.2 Totala hanteringskostnader åren , mnkr Fördelning 2014 på respektive myndighet mnkr SJV 1) LST ST SKS ESV Marknadsstöd Övriga EU-stöd Summa ) Jordbruksverket beräknar totala kostnader utifrån direkta kostnader samt lönekostnader enligt tidredovisning jämte påslag (OH-kostnader) om 54 %. Beloppen för 2012 och 2013 är omräknade med lägre administrativt pålägg (50 % respektive 51 %) p.g.a. en viss dubbelräkning tidigare år. Marknadsstöd; avser intervention inkl. administration av offentlig lagring, exportbidrag inkl. importkvoter. Exportbidrag omfattar såväl råvaror som bearbetade produkter och EU:s sockerreglering. I dessa kostnader ingår också arbetet med export- och importlicenser samt tullfria kvoter. Export- och importlicenser avser bevakning av handelströmmarna och ingår i kostnaderna trots att de inte är kopplade till någon stödutbetalning. I Jordbruksverkets hanteringskostnader för exportbidrag ingår även kostnaderna för kontroll som utförts av Tullverket om drygt 600 tkr. Se vidare avsnitt Jordbruksverkets kostnader för EU-stödhantering. Övriga EU-stöd; avser dels stöd till jordbrukare gårdsstöd med tillhörande hantering av stödrätter, nationellt kuvert, miljöersättningar, kompensationsbidrag, start- och investeringsstöd, dels stöd till andra än jordbrukare projektstöd, bi o dlingsstöd, stöd ur fiskerifonden, m.fl. I posten ingår även utvecklingskostnader för stödhantering. Jordbruksverkets kostnader för marknadsbevakning ingår i Övriga EU-stöd. Hanteringskostnaderna för övriga EU-stöd har i jämförelse med 2013 minskat med 52 mnkr. Av minskningen står Länsstyrelsen för 86 mnkr, Skogsstyrelsen för 9 mnkr, Sametinget för 1 mnkr. Jordbruksverket har ökat sina kostnader med 45 mnkr. Ekonomistyrningsverket har oförändrade kostnader. Se vidare i avsnitt Jordbruksverkets kostnader för EU-stödhantering och Redovisning av länsstyrelsens uppgifter om årspersoner och kostnader för hantering av EU-stöd Av Ekonomistyrningsverkets hanteringskostnader fördelar sig 4 mnkr på fiskerifonden och 11 mnkr på jordbruksfonderna. 17

18 Indexerade hanteringskostnader En jämförelse av Jordbruksverkets och länsstyrelsernas årliga hanteringskostnader uttryckta i index redovisas i följande tabell. Tabell 3.3 Hanteringskostnaderna (exkl. övriga kostnader och intäkter) för Jordbruksverket och länsstyrelserna åren , Index basår = 2008, nominellt. Kostnader för blockinventeringen åren ingår inte. Basår ) mnkr index index index index index index index Jordbruksverket Länsstyrelserna Vägt genomsnitt ) Kostnaden för hantering av stöd ur fiskerifonden ingår fr.o.m. helåret 2011, är inte med i tidigare års uppgifter. Enligt uppgifterna i tabell 3.3 har Jordbruksverkets hanteringskostnader ökat med ca 16 % från år 2013 till år Ökningen beror främst på det förberedande arbete med införandet av den nya jordbruks-, landsbygds- och fiskeripolitiken som bedrivs inom ProCAP-programmet. Ökningen beror också på att Jordbruksverket från och med 2014 inte reducerar beräkningen av hanteringskostnaden med de ersättningar som betalas ut till länsstyrelserna för ajourhållning block, den extra uppdateringen av blocken samt granskning av ortofoton. Hanteringskostnaden för detta tas upp av Jordbruksverket istället för av länsstyrelserna. Kostnaderna för verket och länsstyrelserna rörande blockinventeringen under åren har inte tagits med i indexeringen. Under våren 2008 påbörjades ett projekt med att uppdatera samt förbättra kvaliteten i databasen för brukarblock. Projektet benämndes blockinventeringen. Genom uppdateringar av blocken fick brukarna mer korrekta arealer att använda vid ansökningar om stöd vilket leder till att risken för avvikelser och därmed finansiella korrigeringar minskar. Under åren 2008 till 2010 uppgick Jordbruksverkets kostnader för inventeringen till ca 261 mnkr. Uppdateringskostnaden för inventerade block kostnadsfördes direkt under aktuella år varför kostnaderna inte tas med i indexeringen av hanteringskostnaderna enligt tabell 3.3. Totalt uppgår hanteringskostnaderna 2014 för stöd ur jordbruksfonderna till 719 mnkr. Under 2014 betalades det ut ca mnkr ur dessa fonder, hanteringskostnaden blir då drygt 6 %. När det gäller stöd ur fiskerifonden uppgår hanteringskostnaden till 16 mnkr. De utbetalda stöden ur fiskerifonden uppgår till drygt 92 mnkr, vilket ger en hanteringskostnad på ca 17 %. 18

19 3.6.2 Jordbruksverkets kostnader för EU-stödhantering Jordbruksverkets hanteringskostnader 2014 Tabell 3.4 Jordbruksverkets hanteringskostnader åren , mnkr 1) (mnkr) Marknadsstöd EU-stöd, jordbruksfonderna EU-stöd, fiskerifonden Summa ) Jordbruksverket beräknar adm. pålägg utifrån lönekostnad enl. tidredovisning med ett påslag om 54 %. Beloppen för 2012 och 2013 är omräknade med lägre administrativt pålägg (50 % respektive 51 %) p.g.a. en viss dubbelräkning tidigare år. Beloppen för Jordbruksverket är omräknade för 2012 och 2013 med ett lägre påslag för OH-kostnader på grund av viss dubbelräkning tidigare år. Hanteringskostnaden för stöd ur jordbruksfonderna har ökat med 50 mnkr. Ca 19 mnkr av ökningen beror på det förberedande arbetet med införandet av den nya jordbruks-, landsbygds- och fiskeripolitiken som bedrivs inom ProCAPprogrammet. 15 mnkr beror på den extra blockinventeringen och resterande del av ökningen beror på att Jordbruksverket från och med 2014 inte reducerar beräkningen av hanteringskostnaden med de ersättningar som betalas ut till länsstyrelserna för ajourhållning block. Hanteringskostnaden för detta tas upp av Jordbruksverket istället för av länsstyrelserna för att ge en mer rättvisande bild då vissa län utför arbete i andra län. Jordbruksverkets utgifter för de nya reformerna i projektet ProCAP under åren har uppgått till 241 mnkr. Av detta kommer drygt 74 mnkr att kostnadsföras som avskrivningar först under åren , för mer information se sid 19 i Jordbruksverkets Budgetunderlag Hanteringskostnaden för stöd ur fiskerifonden har minskat med 6 mnkr och beror på att inga nya beslut om stöd tas utan enbart beslut om utbetalningar för den gamla perioden. 19

20 Jordbruksverkets övriga intäkter och kostnader 2014 Tabell 3.5 Jämförelse av Jordbruksverkets bokförda övriga intäkter och kostnader för åren (mnkr) Övriga intäkter Ersättning från EU för adm. av sockeravgifter 1) Förverkande av säkerheter, outnyttjade exportlicenser Svensk andel av vissa återkrävda belopp Kursvinst (netto) - Jordbruksfonderna 2) Summa Övriga kostnader Av EU ej ersatta kostnader för offentlig lagring Finansiella korrigeringar från EU1) Summa Nettointäkt (+)/Nettokostnad (-) ) Periodiserade intäkter och kostnader har medtagits. Periodiseringarna på intäktssidan avser främst förändring av fordran för produktionsavgift socker för åren 2002/ /2006 och på kostnadssidan är det uppbokning av finansiella korrigeringar från EU, se vidare Jordbruksverkets årsredovisning 2014, sid 145 och ) Kursdifferenser består av realiserade och orealiserade kursvinster/-förluster netto. Källa: Ekonomisystemet Agresso. Enligt redovisning kopplad till Jordbruksverkets resultaträkning (uppbörds- och transfereringsavsnitten) och ersättning för administrationskostnad av sockeravgifter. Övriga intäkter och kostnader har i jämförelse med 2013 minskat med 19 mnkr respektive ökat med 271 mnkr. Intäkts- och kostnadsposterna varierar betydligt mellan åren. Realiserade samt orealiserade kursdifferenser samt finansiella korrigeringar från EU och ersättning för administration av produktionsavgift för socker förekommer i olika omfattning varje år. Medlemsländerna utanför EMU-samarbetet får bära kursrisken för EU-finansierade stöd inom jordbruksfonden. Under 2014 har staten haft en kursvinst (netto) om 167 mnkr att jämföra med en kursvinst om 133 mnkr föregående år. Eurokursen för bl.a. direktstöden sätts för innevarande stödår den sista vardagen före den 1 oktober. Rekvisition från EU sker i euro. 20

21 3.6.3 Redovisning av länsstyrelsernas uppgifter om årspersoner och kostnader för hantering av EU-stöd 2014 Den standardiserade modellen för beräkning av antal årspersoner, direkta och indirekta kostnader gör det möjligt att räkna fram olika delkomponenter avseende årspersoner och kostnader. Enligt länsstyrelsernas redovisning har 370 (f.å. 481) årspersoner varit sysselsatta med den direkta EU-stödhanteringen. Dessa har således redovisat timmar direkt på objektkoderna 601*, 6021*-6024*, 604x, 6222* samt 990. Kostnaderna redovisas i löpande priser (ingen hänsyn har tagits till inflation). Enligt enkätsvaren för år 2014 har den direkta kostnaden för hanteringen av EU-stöd (lön inkl. sociala kostnader och övriga direkta kostnader) uppgått till ca 224 mnkr (f.å. 279 mnkr). Bland de kostnader som redovisas som allmänt och övergripande inom lantbruk beräknas kostnaden till 49 mnkr (f.å. 55 mnkr). Kostnaden för den myndighetsövergripande verksamheten (gemensamma OH-kostnader) beräknas enligt den gemensamma modellen till 93 mnkr (f.å. 115 mnkr). Tabell 3.6 Länsstyrelsernas hantering av EU-stöd, årspersoner (ÅP) och totala hanteringskostnader (löpande priser) Årspersoner Total hanteringskostnad mnkr Direkt hantering av EU-stöd Allmänt och övergripande inom lantbruk inkl. underkonton - varav avser EU-stödhantering Myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern service - varav avser EU-stödhantering Totalt Länsstyrelsernas totala minskning av hanteringskostnaderna är 86 mnkr. Minskningen beror bland annat på effektivare handläggning, att många stödformer inte går att ansöka om, minskat antal ärenden, lägre kontrollfrekvens, betydligt mindre arbete med åtagandeplaner, färre arealkontroller i fält samt minskade kostnader för landsbygdsstöd på grund av framflyttad start av framförallt projekt- och företagsstöd i Landsbygdsprogram I bilagor framgår länsstyrelsernas direkta antal arbetade timmar, direkta antal årspersoner, samt totala kostnader och totala kostnader per årsperson samt totala kostnader per timma åren per länsstyrelse. En jämförelse görs av totala direkta kostnader för hantering av jordbrukarstöd (objektkod 601x) år 2014 i relation till antal utbetalningsärenden och till SAM-ansökningar för respektive länsstyrelse, redovisas i bilaga 1.3. I bilaga 1.4 redovisas årspersoner och kostnader per objektkod totalt för länsstyrelserna. I bilaga 1.4 återfinns också en tabell där skillnaderna av länsstyrelsernas kostnader mellan 2013 och 2014 redovisas. Vid jämförelser i bilagorna mellan enskilda länsstyrelser bör försiktighet iakttas beträffande de totala kostnaderna då de 21

22 indirekta kostnadernas andel av de direkta kostnaderna varierar mellan 41 % och 86 %. Denna variation hänger bl.a. samman med olika grad av decentralisering mellan länsstyrelserna eftersom kostnaderna för administration och service i decentraliserade organisationer i större utsträckning kan tendera att föras på sakverksamhet jämfört med i andra organisationer. Vidare påverkas jämförelsetalen mellan åren och mellan länsstyrelserna av i hur stor utsträckning man har hyrt in personal via bemanningsföretag eller inte. 22

23 4 Redovisning av genomförda åtgärder I detta kapitel redovisas de åtgärder som Jordbruksverket tillsammans med länsstyrelserna vidtagit under 2014 för att minska kostnaderna för myndigheternas administration av EU-stöden. Dessutom redovisas de åtgärder som vidtagits för att åstadkomma förenklingar och en mer enhetlig regeltillämpning. Även de kvalitetsförbättringar respektive effektiviseringsvinster som gjorts under året redovisas översiktligt. 4.1 Övergripande insatser Förberedelser för den nya programperioden Förberedelserna för införandet av ny EU-politik och nya stöd inom jordbruk, landsbygdsutveckling och fiske för programperioden , som sker inom programmet ProCAP, har i hög grad präglat verksamheten under När Jordbruksverket planerade införandearbetet var en utgångspunkt att de nya åtgärderna i sin helhet skulle börja gälla från 2014 och att det även skulle finnas rimlig tid för att omsätta de politiska besluten till regelverk samt ansöknings- och handläggningsstöd. Jordbruksverket redovisade 2012 ett förslag till långtgående förenklingar i landsbygdsprogrammet har präglats av fördröjningar i politiska besked och andra yttre förutsättningar gällande införandet och komplexiteten har ökat. Ännu i mars 2015 saknas ett antal klarlägganden gällande åtgärder där ansökningsperioden nu öppnat. Såväl förseningen som den ökade komplexiteten har gjort Jordbruksverkets arbete mycket dyrare jämfört med de beräkningar som kunde göras Utgiften till och med slutet av 2015 för implementeringen av den nya politiken beräknas nu till 360 mnkr jämfört med 260 mnkr som beräknades Detta belopp kan ställas i relation till de totala handläggningskostnaderna för staten, inkl. läns styrelserna och andra samarbetspartners, som under en sjuårsperiod kan beräknas till ca 5,8 miljarder kr (6 %) eller till totalt utbetalt belopp om ca 70 miljarder kr (0,5 %). Till den ovan redovisade utgiften tillkommer kostnader för de analyser med mera som verket bistått regeringen med. Vissa delar av regelverken har blivit klara under året, till exempel när det gäller gårdsstödet inklusive förgröningsstödet. Landsbygdsprogrammet samt havs- och fiskeriprogrammet väntar fortfarande på slutgiltigt godkännande av EU, vilket beräknas komma i juni Inom ProCAP har vi under 2014, trots fördröjningar och förändrade förutsättningar, fortsatt att arbeta intensivt tillsammans med länsstyrelserna för ett bra införande av de nya stöden. Ambitionen är att så långt det är möjligt kunna göra rätt från början och se till att de verktyg som reformerna ger verkligen skapar nytta för företagen, miljön och landsbygden. Arbetet omfattar såväl utformning av regler och rutiner som utveckling och anpassning av IT-system för ansökan, handläggning och utbetalningar. 23

24 Öppningar av elektroniska tjänster och stöd för externa kunder och interna kunder (Jordbruksverket och partners) innebär en samlad leverans från de tre delprojekten inom ProCAP; Regler och processer, Förändring och IT-utveckling. En öppning omfattar ett IT-stöd med dokumentation och hjälptexter, utbildning i IT-stödet, föreskrifter samt arbetsrutiner för handläggare. IT-stöd för styrning av budgetfördelning och indikatorer inom landsbygdsprogrammet har utvecklats och öppnats under Beslutsstöd för att se söktryck över projekt- och företagsstöd har också öppnat. I samband med att ansökan om investeringsstöd till investeringar i djurstallar och projektstöd för bredband öppnade i september lanserade Jordbruksverket en ny e-tjänst, som förenklar för kunden och effektiviserar administrationen av ansökningar om projekt- och företagsstöd. I december lanserades även system för kontrollverksamheten. Det arbete som har tagit mest resurser i anspråk av ProCAP är att utforma arbetssätt för handläggning och kontroll samt att bygga IT-stöd. Stödförvaltningen har flyttat över en stor del av sina resurser till projektet för att få det nya kontrollsystemet på plats trots sent fastställda regelkrav för jordbrukarstöden och ett försenat landsbygdsprogram. Prioriteringen har gjorts på bekostnad av hanteringen av systemen för den förra programperioden, vilket inneburit att utveckling och förvaltning av kontrollsystem och regelverk har hållits på en miniminivå. Trots prioriteringen har det varit tvunget att korrigera vissa allvarligare brister som revisioner påvisat och några av de mest påtagliga orsakerna till felaktiga utbetalningsbeslut. Vidare har det tack vare ett väl fungerande kontrollsystem varit möjligt att betala ut gårdsstödet och arealbaserade stöd i landsbygdsprogrammet i rätt tid Landsbygdsprogrammet 2014 Under 2014 har genomförandet av landsbygdsprogrammet varit i slutfasen. Budgeten har för de flesta stödformer varit intecknad i beslut och möjligheten att fatta nya beslut om stöd och ersättningar har varit begränsad. Fokus har därför legat på färdigställande, där utbetalningar av stöd kommer fortsätta även under Utbetalningar som avser miljöersättningar, kompensationsbidrag och tekniskt stöd för stödåret 2014 har belastat budgeten för programperioden , enligt övergångsregler. Inga pengar har rekvirerats från EU ännu eftersom programmet för perioden ännu inte är godkänt. Under hösten 2014 öppnade de första stöden i nya landsbygdsprogrammet med en ny e-tjänst som gör det enkelt att ansöka. Först ut är stöd för utbyggnad av bredband och stöd för investeringar i djurstallar. Startskottet har också gått för samordningen av de europeiska struktur- och investe ringsfonderna ett spännande arbete där Jordbruksverket samverkar med Tillväxtverket och ESF-rådet för att få fonderna att komplettera och förstärka varandra ytterligare. En utmaning för Jordbruksverket blir att samordna lokalt ledd utveckling i alla fyra fonderna. Sverige är första EU-land att ha en sådan samordning i alla fyra fonderna och vi kan förvänta oss stort intresse från andra länder för hur vi arbetar med detta. 24

25 4.1.3 Fiskeriprogrammet under 2014 År 2014 har präglats av att genomförandet av fiskeriprogrammet har varit i slutfasen. Under 2014 har Jordbruksverket och länsstyrelserna fattat de sista besluten om stöd från fiskeriprogrammet. Fokus har annars legat på att kunna använda budgeten fullt ut, att slutföra investeringar och projekt och att betala ut stöd. Fiskeriprogrammet har under 2014 stått inför risken att drabbas av ett automatiskt återtag. Jordbruksverket måste rekvirera pengar från EU i en viss takt. Utbetalningstakten under 2014 har varit lägre än vad som krävs. Jordbruksverket har uppmärksammat detta och vidtagit åtgärder tillsammans med länsstyrelserna, t.ex. i form av extra uppföljning och resurser. Vid årsskiftet meddelade dock kommissionen att Sverige drabbas av ett automatiskt återtag på cirka kr. Även om det svenska förslaget till havs- och fiskeriprogram för programperioden ännu inte beslutats, öppnade fyra åtgärder i havs- och fiskeriprogrammet för ansökan i oktober Åtgärder för att minska administrationen och åstadkomma förenklingar De fyra initiativen Under 2014 har Jordbruksverket avslutat regeringsuppdraget De fyra initiativen som startade Syftet med uppdraget var att minska administrativa kostnader genom förbättrad myndighetsservice och lösningar som ger lantbrukarna bättre service i EU-stödhanteringen. Uppdraget bestod av fyra delar: 1. En väg in gemensam kundtjänst mellan länsstyrelserna och Jordbruksverket. 2. E-handläggning alla lantbrukare får en digital akt och all handläggning görs papperslöst. 3. Samverkande kundsupport 4. Vidareutveckling av Mina sidor för lantbrukarna. Jordbruksverket erhöll 52 miljoner kronor för uppdraget som årliga anslagsförstärkningar till förvaltningsanslaget 1:8 under perioden Under perioden har 52,3 miljoner kronor använts till beskrivna åtgärder varav 13,6 miljoner kronor under räkenskapsåret Uppdraget avslutades 2014 och har redovisats till regeringen. Arbete med motsvarande syften drivs nu vidare som ett delprojekt inom ProCAP. 25

26 Förenklingsresan Efter att 2013 ha fastställt en ny vision Enklare tillsammans genomförde Jordbruksverket under 2013 Förenklingsresan tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). Tillsammans med andra myndigheter och branschorganisationer besökte vi ett antal lantbrukare på olika platser i landet och med olika inriktningar för sin produktion. Resans syfte var att ta reda på vad de upplever som krångligt och hur vi tillsammans med de andra parterna kan skapa förenklingar som upplevs i vardagen. Resan gav oss en handlingsplan med konkreta förenklingsåtgärder som vi arbetat med under Handlingsplanen omfattar även åtgärder som genomförs av LRF, länsstyrelserna, Livsmedelsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Skatteverket, Sveriges kommuner och landsting samt Tillväxtverket. Jordbruksverket har som en åtgärd tagit på sig att för alla myndigheters och branschens räkning samordna och följa upp förenklingsarbetet gentemot lantbrukare. Genom handlingsplanen går vi från prat till resultat. Av sammanlagt 371 synpunkter och förslag som kom in under Förenklingsresan gavs 212 prioritering 1, vilket betydde att arbete skulle utföras med dem under Av dessa 212 åtgärder fanns 146 inom Jordbruksverkets ansvarsområde, 49 åtgärder inom andra myndigheters ansvarsområde och 17 åtgärder inom branschens ansvarsområde. Av de 146 åtgärder som Jordbruksverket hade att arbeta med har 75 åtgärder (52 %) genomförts och blivit klara under året, 54 åtgärder (37 %) har påbörjats och blivit delvis klara medan 17 åtgärder (11 %) analyserats men inte kunnat genomföras. I följande avsnitt redovisas ett urval av de åtgärder som Jordbruksverket har vidtagit under 2014 i syfte att minska administrationen och/eller att åstadkomma förenklingar inom stödhanteringen och därmed uppnå en effektivare hantering av EU-stöden En väg in Efter pilotprojekt i några län under 2013, har Jordbruksverket och länsstyrelserna under 2014 infört en gemensam övergripande kundtjänstlösning i syfte att ge lantbrukarna bättre service. Vi har infört ett gemensamt telefonnummer där lantbrukaren i första hand får kontakt med sin egen länsstyrelse. Om det inte finns någon ledig kundtjänsthandläggare på den egna länsstyrelsen går samtalet istället vidare till någon annan i kundtjänsten på länsstyrelserna eller Jordbruksverket. Det gör att tillgängligheten ökar och att lantbrukaren lättare kan få svar på sina frågor. Lösningen innehåller även policy och rutiner för det ändrade arbetssättet för handläggarna i kundtjänsten. För att bemanna kvällar och helger när det finns behov av utökad support gör vi en schemaläggning där supportpassen fördelas mellan länsstyrelserna och Jordbruksverket Fler e-tjänster Ansökan via e-tjänster förenklar för kunden samt minskar både administrationen och antalet fel. Den höga andelen elektroniska ansökningar med hjälp av e-tjänsten SAM Internet har varit fortsatt hög under Mina Sidor har också anpassats 26

27 till SAM-ansökan och direktstöden inför öppning I och med den första delöppningen av ansökan för den nya programperioden lanserade Jordbruksverket ännu en e-tjänst för ansökan om projekt- och företagsstöd. Mina sidor är tillsammans med övriga e-tjänster lantbrukarens möjlighet att komma åt personlig information i ärenden som lantbrukaren har hos länsstyrelserna och Jordbruksverket. I enlighet med regeringsuppdraget har vi vidareutvecklat lantbrukarnas Mina sidor så att innehållet i den elektroniska akten kan visas. Vi har också förbättrat och förtydligat Mina sidor samt gjort det enklare att hantera fullmakter för de användare som företräder någon annan än sig själv. Förändringarna innebär att Mina sidor kan användas i allt större utsträckning och utökas när nya tjänster och funktioner införs. I samband med utskicket av SAM-ansökan 2015 kommer en kampanj att göras för att ytterligare öka användningen av Jordbruksverkets webbplats inklusive Mina Sidor Samordnade IT-stöd från ansökan till utbetalning Satsningar på IT-stöd för att hantera såväl ansökningar, handläggning som uppföljning är en väsentlig del av de åtgärder som görs för att minska administrationen. Vår målsättning har varit att varje lantbrukare ska ha en digital akt där alla handlingar i ärendena finns samlade. Lantbrukaren ska kunna se innehållet i akten via Mina sidor och myndigheterna ska kunna hantera alla pappershandlingar elektroniskt. Den digitala akten har införts i två steg. I ett första steg var den ett komplement till de befintliga handläggningssystemen och användes så under två handläggningssäsonger. Därefter har lösningen uppdaterats för att kunna användas ihop med de nya stödsystemen som tas fram för den nya jordbrukspolitiken som startar på allvar För att skapa elektroniska dokument sparas alla ansökningar som skickas genom e-tjänster ner i akten. Handlingar som lantbrukaren skickar in på papper skannas hos en central skanningsleverantör så att även de kan sparas i akten. Särskilda rutiner för hantering av de elektroniska dokumenten har tagits fram. Vi har även infört en digital lösning för att skicka ut personadresserad information till lantbrukarna från handläggarna eller direkt från handläggningssystemen. Informationen som skickas lagras samtidigt ner i den elektroniska akten. Genom att alla handlingar som en lantbrukare skickar in och tar emot hanteras elektroniskt blir de tillgängliga i datorn för både lantbrukare och handläggare. De kan visas på Mina sidor, vilket ger en helhetsöverblick över lantbrukarens ärenden. I och med kommande systemöppningar under 2015 samordnas och integreras därmed systemen för ansökan, akthantering och handläggning i allt högre grad både för jordbrukar- och landsbygdsutvecklingsstöd. De nya stödsystemen bygger på en ny samarbetsplattform med MS SharePoint som grund. Systemen är komplexa och komplexiteten ökar över tid när fler och fler uppgifter interagerar med varandra. IT-systemen kräver därför mycket resurser för utveckling, men även i förvaltningsskedet för att genomföra och bygga in förändringar i systemen. Trots detta förväntas satsningarna på utveckling och samordning av IT-system bidra till en billigare och effektivare förvaltning på lång sikt. 27

28 4.2.4 Handläggarstöd för stödhandläggning Under 2014 har Jordbruksverket levererat det nya Handläggarstödet för stödadministration för den nya programperioden. Handläggarstödet innehåller rutiner och hjälpdokument för handläggare inom både jordbrukarstöd och landsbygdsstöd. De rutiner och dokument som publiceras är framtagna i samråd med de myndigheter som handlägger stödansökningar och handläggaren når systemet direkt från respektive handläggningssystem. Under en övergångsperiod kommer handläggarna att behöva använda det nya Handläggarstödet för stödadministration och det gamla handläggarstödet (E-handläggning) parallellt. När endast det nya Handläggarstödet för stödadministration behöver användas förenklas handläggningen och effektiviteten ökar Styr- och Uppföljningssystem i Samverkan (SUSS) För att maximera antalet korrekta utbetalningar i rätt tid och kortare handläggningstider har Jordbruksverket, tillsammans med länsstyrelserna, fortsatt arbetet med att utveckla och förbättra styr- och uppföljningssystemet för EU-stöden inom både gamla och nya programmen. Arbetet har framför allt varit framgångsrikt för jordbrukarstöden (SUSS JBR). För stöden till landsbygdsutveckling (SUSS LB) syns ingen riksövergripande förkortad handläggningstid. Förutom kortare handläggningstider och utbetalningar i tid är Jordbruksverkets ambition att arbetet med styr- och uppföljningssystemet också leder till färre överklagningar och färre krav på återbetalningar Klarspråk Under 2014 har ett genomgripande projekt för att skriva klarspråk avslutats. Under året belönades Jordbruksverket med Klarspråkskristallen för sitt ny tänkande och långsiktiga arbete med att förbättra texter och höja klar språkskompetensen hos medarbetarna. Nu fortsätter det löpande arbetet för att fortsätta hålla hög standard på området. Klarspråksarbetet omfattar både informationen till de olika stödmyndigheterna och informationen till våra kunder som söker stöd. Under 2014 har vi satsat på att beslut, fakturor och kontrollrapporter ska vara skrivna på klarspråk. Även texter om den nya jordbruks-, landsbygds- och fiskeripolitiken ska vara klarspråksgranskade. En tydlig information gör att kunderna lättare kan ta till sig alla villkor som gäller för stöden och därmed minskar risken för avdrag på stöden. Vi har använt Klarspråkstestet på ett delvis nytt sätt genom att göra testresultaten mätbara. Skribenterna är själva involverade i mätningarna och därigenom ökar deras kunskaper i att skriva mottagaranpassade texter Samverkande kundsupport Målet är att kundtjänsthandläggare på länsstyrelserna och Jordbruksverket ska kunna få åtkomst till alla relevanta uppgifter om en lantbrukare som behövs för att kunna ge en god service då lantbrukaren ställer en fråga till kundtjänsten. I en kundsupport där olika myndigheter samverkar gör sekretessreglerna att det inte är tillåtet att handläggaren tar del av kunduppgifter i IT-systemen för kunder som hör till en annan än den egna myndigheten. Det begränsar möjligheten att ge bra service. 28

29 Vi har gjort en juridisk analys för att utreda vilka begränsningar det finns för att ta del av kunduppgifter över myndighetsgränserna. Under senare delen av 2014 har regeringen arbetat fram skrivningar i nödvändiga förordningar för att länsstyrelserna och Jordbruksverket ska kunna jobba i en gemensam kundsupport. Denna juridiska förändring gör det möjligt att arbeta vidare med en teknisk lösning och systemstöd, Samlad kundbild, där kundsupporten har ökad åtkomst till kunduppgifter Översyn och förenkling av lagstiftning och rutiner En viktig åtgärd som genomförts under 2014 är en översyn av lagstiftning och rutiner kring föranmälan av kontroller. Denna översyn har lett till att vi öppnat upp för att föranmäla vissa kontroller i större utsträckning än tidigare. Vi bedömer att detta skapar större effektivitet i kontrollerna, stärker förtroendet mellan lantbrukare och myndigheter och skapar bättre förutsättningar för en god dialog och acceptans för lagstiftningen. Jordbruksverket har också under året förenklat i olika regelverk. Vi har exempelvis förenklat bestämmelser kring avel och semin för häst, djurskyddsbestämmelser för hållande av lantbrukets djur samt bestämmelser för märkning av grisar vid förflyttningar mellan gårdar. Vi har även arbetat vidare med att göra vår information lättare att förstå och vi har genomfört utbildningsinsatser för att stärka vår kompetens när det gäller bemötande. Ett annat exempel på en åtgärd under 2014 är att Jordbruksverket har inrättat ett webbforum som ett stöd för tillsynsmyndigheter när det gäller miljötillsyn. Webbforumet ger inspektörerna bättre stöd i tillsynsarbetet och bidrar till att göra kontrollerna mer likvärdiga. 4.3 Åtgärder för att åstadkomma en mer enhetlig regeltillämpning Jordbruksverkets målsättning är att hanteringen av stöd och ersättningar ska vara enhetlig och ske genom en korrekt tillämpning av regelverket. Svårigheter finns att styra de myndigheter som hanterar EU-stöd, då de är självständiga myndigheter, åtskilda från Jordbruksverket. Jordbruksverket har därför flera permanenta grupper tillsammans med samtliga stödmyndigheter med det övergripande syftet att skapa tillräckligt hög kompetens för att göra stödhanteringen effektiv, enhetlig och korrekt. Viktiga verktyg i arbetet för ökad enhetlighet är föreskrifter, IT-system, rutiner och processtyrning samt kalibreringsövningar, uppföljning och kontroll. Till detta kommer utbildningar och information, såsom konferenser och klarspråksarbete Föreskriftsarbete De föreskrifter som reglerar de enskilda stödformerna och den gemensamma ansökansföreskriften för jordbrukarstöden uppdateras och anpassas årligen till de förändringar som sker. Under 2014 har Jordbruksverket beslutat föreskrifter bland annat gällande direktstöd, ansökan om projekt- och företagsstöd samt projektstöd inom havs- och fiskeriprogrammet för den nya programperioden. 29

Myndigheters kostnader och åtgärder vid hantering av EU-stöd 2013

Myndigheters kostnader och åtgärder vid hantering av EU-stöd 2013 Myndigheters kostnader och åtgärder vid hantering av EU-stöd 2013 Totalt uppgår hanteringskostnaden för EU-stöd under 2013 till 834 mnkr att jämföra med 787 mnkr för år 2012. Fokus under året har legat

Läs mer

Myndigheters kostnader och åtgärder vid hantering av EU-stöd 2012

Myndigheters kostnader och åtgärder vid hantering av EU-stöd 2012 Myndigheters kostnader och åtgärder vid hantering av EU-stöd 2012 Totalt uppgår hanteringskostnaden för EU-stöd under 2012 till 787 mnkr att jämföra med 784 mnkr år 2011. Kännetecknande för 2012 är det

Läs mer

Myndigheters kostnader och åtgärder vid hantering av EU-stöd 2010

Myndigheters kostnader och åtgärder vid hantering av EU-stöd 2010 Myndigheters kostnader och åtgärder vid hantering av EU-stöd 2010 Totalt uppgår hanteringskostnaden för EU-stöd under år 2010 till 767 mnkr att jämföra med 797 mnkr för år 2009. Kännetecknande för år 2010

Läs mer

Myndigheters kostnader och åtgärder vid hanteringen av EG-stöd 2008

Myndigheters kostnader och åtgärder vid hanteringen av EG-stöd 2008 Myndigheters kostnader och åtgärder vid hanteringen av EG-stöd 2008 Rapport 2009:7 Myndigheters kostnader och åtgärder vid hanteringen av EG-stöd 2008 Författare Maria Hessel Malin Sandberg Sammanfattning

Läs mer

Vad kan en EU-revision kosta?

Vad kan en EU-revision kosta? Vad kan en EU-revision kosta? Anders Elfström, enhetschef Regelutvecklingsenheten Stödavdelningen Jordbruksverket Regelutvecklingsenheten, ca 75 personer Regelarbete Förvaltning av Multikuben Ajourhållning

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om lokalt ledd utveckling; SFS 2015:407 Utkom från trycket den 26 juni 2015 utfärdad den 11 juni 2015. Regeringen föreskriver följande. Normgivningsbemyndigande 1

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Välkommen till ESV:s seminarium

Välkommen till ESV:s seminarium Välkommen till ESV:s seminarium En framgångsrik EU-revision bidrar till att förvaltnings- och kontrollsystemen i medlemsstaten Sverige utvecklas och förbättras bidrar till att EU kommissionen i samarbete

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet Dnr 3.2.16-1559/14 2014-05-22 Landsbygdsutvecklingsenheten Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Ekonomistyrningsverket; SFS 2010:1764 Utkom från trycket den 14 december 2010 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Konsekvensutredning med anledning av en ny ansökansföreskrift

Konsekvensutredning med anledning av en ny ansökansföreskrift KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-8210/14 UTREDNING 2015-01-07 Stödkommunikationsenheten Konsekvensutredning med anledning av en ny ansökansföreskrift A Allmänt I den här föreskriften kommer det att finnas samlade

Läs mer

PROJEKTSTÖD INOM LEADER - ansökan om utbetalning

PROJEKTSTÖD INOM LEADER - ansökan om utbetalning PROJEKTSTÖD INOM LEADER - ansökan om utbetalning Denna blankett använder du när du vill söka utbetalning av projektstöd inom Leader. Tänk på: Din ansökan om slututbetalning måste ha kommit in till länsstyrelsen

Läs mer

EU-projekt i arkiven. FALK, 21 september 2011 Bodil Fredriksson bodil.fredriksson@arkivnamnden.goteborg.se

EU-projekt i arkiven. FALK, 21 september 2011 Bodil Fredriksson bodil.fredriksson@arkivnamnden.goteborg.se EU-projekt i arkiven FALK, 21 september 2011 Bodil Fredriksson bodil.fredriksson@arkivnamnden.goteborg.se EU-regler i Sverige EU:s direktiv måste Sverige göra om till svensk lag Förordningar gäller direkt

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om ansökan om projektstöd inom

Läs mer

Hur sköter svenska myndigheter förvaltningen av EU-medel?

Hur sköter svenska myndigheter förvaltningen av EU-medel? Hur sköter svenska myndigheter förvaltningen av EU-medel? ESV:s seminarium 6 mars 2015 Hur väl förvaltar Sverige EU-medel? Ulrika Bergelv, Avdelningschef EU-revision ESV ESV:s seminarium 6 mars 2015 3

Läs mer

Om din ansökan om slututbetalning kommer in till oss senare än tre månader efter klardatum kan det hända att du inte får några pengar alls.

Om din ansökan om slututbetalning kommer in till oss senare än tre månader efter klardatum kan det hända att du inte får några pengar alls. Allmänna villkor för företagsstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla företagsstöd. Du ska följa de allmänna villkoren. Om du inte gör det kan du få avdrag på ditt företagsstöd. Bilaga 1

Läs mer

Rapport Årlig revisionsrapport med yttrande och validering. Fonden för yttre gränser Årligt program 2011 ESV 2015:12

Rapport Årlig revisionsrapport med yttrande och validering. Fonden för yttre gränser Årligt program 2011 ESV 2015:12 Rapport Årlig revisionsrapport med yttrande och validering Fonden för yttre gränser Årligt program 2011 ESV 2015:12 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser

Läs mer

Artikel 21, Investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft

Artikel 21, Investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft Artikel 21, Investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft Denna åtgärd kom in sent i processen och texter finns därför inte ännu Innehållsförteckning Artikel 21, Investeringar

Läs mer

Anvisning till ansökan om projektstöd

Anvisning till ansökan om projektstöd Anvisning till ansökan om projektstöd Ett stöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2013 SAMARBETE INOM DEN GRÖNA SEKTORN En särskild anvisning för dig som företagare som i samarbete med andra vill utveckla

Läs mer

Allmänna villkor för projektstöd

Allmänna villkor för projektstöd Allmänna villkor för projektstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla projektstöd. Bilaga 1 Följ projektplanen och beslutet Du ska genomföra ditt projekt på det sätt du har angivit i ansökningshandlingarna

Läs mer

Revisionsrapport. Högskolans i Halmstad årsredovisning 2003. 1. Sammanfattning. 2. För lågt belopp har avräknats mot anslag 2004-04-02 32-2003-0282

Revisionsrapport. Högskolans i Halmstad årsredovisning 2003. 1. Sammanfattning. 2. För lågt belopp har avräknats mot anslag 2004-04-02 32-2003-0282 Revisionsrapport Högskolan i Halmstad Box 823 301 18 HALMSTAD Datum Dnr 2004-04-02 32-2003-0282 Högskolans i Halmstad årsredovisning 2003 Riksrevisionen har granskat Högskolans i Halmstad (högskolan) årsredovisning,

Läs mer

Allmänna villkor för projektstöd

Allmänna villkor för projektstöd Allmänna villkor för projektstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla projektstöd. Bilaga 1 Följ projektplanen och beslutet Du ska genomföra ditt projekt på det sätt du har angivit i din projektplan

Läs mer

Så här färdigställer ni er strategi

Så här färdigställer ni er strategi Bilaga 1 Sida 1 av 8 2015-04-21 Så här färdigställer ni er strategi Nu har ni fått veta vilka fonder som ni får finansiering ifrån. Först ska ni plocka bort den eller de fonder som ni har sökt, men inte

Läs mer

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Politiska reformerna MacSharry 1992 från prisstöd till direkt inkomststöd Agenda 2000 bl.a. slaktbidrag, extensifieringsersättning

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.5.2015 COM(2015) 320 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

Läs mer

Handlingsplan för att hantera prövningsärenden

Handlingsplan för att hantera prövningsärenden Tillstånd och upplysning Agneta Westerberg Avdelningschef -. Handlingsplan för att hantera prövningsärenden Justitiekanslerns beslut Justitiekanslern (JK) har våren 2015 riktat allvarlig kritik mot Kemikalieinspektionen

Läs mer

De fyra ESI-fonderna. Regional utvecklingsfond. I nvestering i gemensam ma projekt. Landsbygdstonden. Havs- och fiskerifonden

De fyra ESI-fonderna. Regional utvecklingsfond. I nvestering i gemensam ma projekt. Landsbygdstonden. Havs- och fiskerifonden De fyra ESI-fonderna I Sverige finns fyra Europeiska struktur- och investeringsfonder - ESI-fonder: Europeiska jordbruksfonden för land sbygdsutveckling ( EJFLU ) Eu ropeiska havs- och fi skerifonden (E

Läs mer

Jordbruksverkets svar på frågorna som vi fick in via fiskeområdesnätverket

Jordbruksverkets svar på frågorna som vi fick in via fiskeområdesnätverket 2012-12-14 Fiskerienheten Tobias Kreuzpointner, 036-15 62 22 Annelie Ström, 036-15 63 28 Jordbruksverkets svar på frågorna som vi fick in via fiskeområdesnätverket Alla frågor rörande den framtida programperioden

Läs mer

Sameskolstyrelsens årsredovisning 2002

Sameskolstyrelsens årsredovisning 2002 R4 REVISIONSRAPPORT Ert datum Er beteckning 1(8) Sameskolstyrelsen Box 155 962 24 JOKKMOKK Sameskolstyrelsens årsredovisning 2002 Riksrevisionsverket (RRV) har granskat Sameskolstyrelsens (SamS) årsredovisning,

Läs mer

Rapport från expertgruppen och kommittén för frukt och grönsaker, 5 maj 2015

Rapport från expertgruppen och kommittén för frukt och grönsaker, 5 maj 2015 1(6) Rapport från expertgruppen och kommittén för frukt och grönsaker, 5 maj 2015 Sammanfattning Mötet diskuterade den andra uppsättningen artiklar om PO-stödet (förordning 543/2011). De nya skolfruktsreglerna

Läs mer

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka förberedande

Läs mer

Hur blir vi startklara leaderområden?

Hur blir vi startklara leaderområden? Hur blir vi startklara leaderområden? Utbildning starta leaderområde 12 och 13 maj 2015 Carin.alfredsson@jordbruksverket.se Lokalt ledd utveckling optimalt genomförande Möta potential och utmaningar som

Läs mer

Anvisning till ansökan om projektstöd

Anvisning till ansökan om projektstöd Anvisning till ansökan om projektstöd Ett stöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2013 www.jordbruksverket.se Vem ska använda blanketten? Den här blanketten ska du använda om ni har en idé som ni vill ta fram

Läs mer

Verket för näringslivsutvecklings författningssamling

Verket för näringslivsutvecklings författningssamling Verket för näringslivsutvecklings författningssamling Utgivare: Kristina Lindskog, verksjurist ISSN 1401-2065 Rådets för Europeiska socialfonden i Sverige föreskrifter om stöd från Europeiska socialfonden

Läs mer

Om din ansökan om slututbetalning kommer in till oss senare än tre månader efter klardatum kan det hända att du inte får några pengar alls.

Om din ansökan om slututbetalning kommer in till oss senare än tre månader efter klardatum kan det hända att du inte får några pengar alls. Bilaga 1 Allmänna villkor för projektstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla projektstöd inklusive projektstöd till bredband. Du ska följa de allmänna villkoren. Om du inte gör det kan du

Läs mer

Anvisning till blanketten Projektstöd ansökan om stöd 2014 2020

Anvisning till blanketten Projektstöd ansökan om stöd 2014 2020 Anvisning till blanketten Projektstöd ansökan om stöd 2014 2020 Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka stöd inom havs-och fiskeriprogrammet 2014-2020 för produktions-och

Läs mer

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU 1(6) 2010-06-18 Landsbygdsavdelningen Roland Sten Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU Varje land har minst ett landsbygdsprogram Varje medlemsland i EU har ett eller flera program för utveckling av landsbygden.

Läs mer

Välkommen till nätverksträff den 9 november

Välkommen till nätverksträff den 9 november 1(9) Dnr 49-5199/11 2011-11-02 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Välkommen till nätverksträff den 9 november Tyck till om nästa landsbygdsprogram! Tillsammans med dina

Läs mer

Anvisning till blanketten Ansökan utbetalning av ersättning för miljöinvestering enligt faktiska kostnader

Anvisning till blanketten Ansökan utbetalning av ersättning för miljöinvestering enligt faktiska kostnader Anvisning till blanketten Ansökan utbetalning av ersättning för miljöinvestering enligt faktiska kostnader VEM SKA ANVÄNDA BLANKETTEN? Den här blanketten är till för dig som vill ansöka om utbetalning

Läs mer

Kennet Johansson. ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna

Kennet Johansson. ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna Kennet Johansson ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna Europa 2020 Sammanhållningspolitiken 351,8 miljarder euro Regional utvecklingsstrategi Hösten 2013 Regering Våren 2014

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

www.jordbruksverket.se Budgetunderlag för räkenskapsåren 2016 2018

www.jordbruksverket.se Budgetunderlag för räkenskapsåren 2016 2018 www.jordbruksverket.se Budgetunderlag för räkenskapsåren 2016 2018 Budgetunderlag för räkenskapsåren 2016 2018 5 BUDGETUNDERLAG 2016 2018 BUDGETUNDERLAG 2016 2018 Innehåll Sammanfattning räkenskapsåren

Läs mer

Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007 2013 Projekt inom Vindelälvens fiskeområde Från kust till fjäll

Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007 2013 Projekt inom Vindelälvens fiskeområde Från kust till fjäll 1 (6) Inkom till fiskeområdesgruppen, datum: Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007 2013 Projekt inom Vindelälvens fiskeområde Från kust till fjäll 1. Insats Projektrubrik Startdatum för insatsen Slutdatum

Läs mer

Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007-2013 Projekt inom Fiskeområde Vänerskärgården med Kinnekulle

Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007-2013 Projekt inom Fiskeområde Vänerskärgården med Kinnekulle 1 (7) Inkom till fiskeområdesgruppen, datum Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007-2013 Projekt inom Fiskeområde Vänerskärgården med Kinnekulle 1. Insats Projektrubrik Startdatum för insatsen Slutdatum

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat underlag till Kontrollstation 2015

Anpassning till ett förändrat klimat underlag till Kontrollstation 2015 Klimat & säkerhet 26 maj 2015 Anpassning till ett förändrat klimat underlag till Kontrollstation 2015 Gunn Persson Klimatet ändras innebär att Vårt samhälle påverkas Förebygga skador, leva med skadorna

Läs mer

Övervakningskommittén 1(22) för landsbygdsprogrammet

Övervakningskommittén 1(22) för landsbygdsprogrammet 1(22) Övervakningskommittén 1(22) 5 oktober 2012 Lägesrapport per den 30 juni 2012 Highlights Totalt utbetalt 23 592 mnkr sedan programstart 1 339 mnkr utbetalt januari-juni 2012 77 procent beviljat av

Läs mer

Sammanställning enkät

Sammanställning enkät Sammanställning enkät Exempel på goda rutiner och samarbetsformer. Antal utskick:140 Antal svar: 56 Svarsfrekvens: 40% Antal LAG som svarat: 33 Antal länsstyrelser som svarat: 23 Nedan framgår de olika

Läs mer

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar 2013:3 Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/673 Arbetslöshetskassornas eget

Läs mer

NYHETSBREV. Nya program utvecklar Sverige. från Landsbygdsnätverket. De nya stöden öppnar. Tema: Europeiska landsbygds program sid 5

NYHETSBREV. Nya program utvecklar Sverige. från Landsbygdsnätverket. De nya stöden öppnar. Tema: Europeiska landsbygds program sid 5 NYHETSBREV från Landsbygdsnätverket Tema: De nya stöden öppnar Många intresserade av nya stöd och möjligheter sid 3 Europeiska landsbygds program sid 5 Nr 8 2015 Bredband på landsbygden en överlevnads

Läs mer

Anvisning till ansökan om projektstöd inom Leader

Anvisning till ansökan om projektstöd inom Leader Anvisning till ansökan om projektstöd inom Leader Ett stöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2013 www.jordbruksverket.se Vem ska använda blanketten? Den här blanketten ska ni använda om ni har en idé som

Läs mer

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm,

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm, ,!?T~ REGERINGEN Näringsdepartementet Regeringsbeslut 14 2013-01-31 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand N2013/571/RT N2012/ 5447/ RT Uppdrag respektive erbjudande i fråga om målet för

Läs mer

Artikel 20, Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden

Artikel 20, Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden Artikel 20, Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden Innehållsförteckning Artikel 20, Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden... 1 Beskrivning

Läs mer

Kommunens arbete med EU-projekt

Kommunens arbete med EU-projekt www.pwc.se Förstudie Tobias Bjöörn, Certifierad kommunal revisor Tilda Lindell 22 maj 24 Kommunens arbete med EUprojekt Trosa kommun Förstudie kommunens arbete med EUprojekt 22 maj 24 Förstudie kommunens

Läs mer

Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller!

Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller! Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller! Stöd till landsbygden Innehåll Innehåll Innehåll I år är det mycket nytt med jordbrukarstöden...5 Gårdsstöd...8 Förgröningsstöd...14 Stöd till unga jordbrukare...20

Läs mer

Ekonomihandboken. Anvisning för redovisning av utlägg, kostnadsreducering, vidarefakturering av kostnader och krav på bokföringsunderlag

Ekonomihandboken. Anvisning för redovisning av utlägg, kostnadsreducering, vidarefakturering av kostnader och krav på bokföringsunderlag Ekonomihandboken Anvisning för redovisning av utlägg, kostnadsreducering, vidarefakturering av kostnader och krav på bokföringsunderlag Författare: Ekonomiavdelningen, Joakim Karlsson Datum: 2011-11-01

Läs mer

SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken. Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23

SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken. Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23 SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23 Sveriges Kommuner och Landsting Är en intresse- och arbetsgivarorganisation

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

Utvecklingsmyndighet Bolagsverket

Utvecklingsmyndighet Bolagsverket AD 340/2011 Utvecklingsmyndighet Bolagsverket N 2011/1368/ITP Företag och Företagande Rapport nr.1 Datum: 2011-09-14 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn AD 340/2011 Innehållsförteckning 1 Utvecklingsmyndigheternas

Läs mer

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 43 KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 Sammanfattning av nämndens viktigaste effektmål och prioriterade aktiviteter Enligt kommunallagen ska revisorerna, i den omfattning som

Läs mer

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet 1 (7) Juli 2011 Detta dokument gäller i: Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Verksamhetsplan 2015 Vision Gotlands landsbygd är 2015 ett hållbart samhälle med ett starkt lokalt engagemang. Verksamhetsidé Leader Gotland stöder nytänkande tillsammans med andra och med nytta för många.

Läs mer

Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter (N2013/5553/ENT)

Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter (N2013/5553/ENT) Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter (N2013/5553/ENT) Diarienummer: 1.2.2-2013-5222 Ovanstående uppdrag ska rapporteras till Tillväxtverket senast den 1 april 2014.

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2016, 2017 och 2018

Budgetunderlag för åren 2016, 2017 och 2018 Budgetunderlag för åren 2016, 2017 och 2018 Publikationen kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Datum: 2015-02-26 Dnr: 1.4-205/2015 Copyright: ESV Rapportansvarig: Joakim Lundgren INNEHÅLL Innehåll 1

Läs mer

Granskning av internkontroll beträffande tillsynsplan och fakturering i Marks kommun

Granskning av internkontroll beträffande tillsynsplan och fakturering i Marks kommun Revisionsrapport Granskning av internkontroll beträffande tillsynsplan och fakturering i Marks kommun 2010-08-25 Erland Gustafsson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...

Läs mer

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens

Läs mer

Granskning av aktiverade utvecklingskostnader

Granskning av aktiverade utvecklingskostnader Granskning av aktiverade utvecklingskostnader inom ITT Genomförd på uppdrag av revisorerna i Region Skåne Oktober 2008 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte och metod...2 2 FÖREKOMSTEN

Läs mer

Ansökan om projektstöd för fiberbredband

Ansökan om projektstöd för fiberbredband Hemmesjö 2012-10-29 Länsstyrelsen Kronoberg 351 86 Växjö Ref: Anders Meijer, Allan Karlsson Ansökan om projektstöd för fiberbredband Härmed kompletterar Billa-Hemmesjö Fibernät ekonomisk förening vår tidigare

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Redovisning av arbetet med en gemensam kundservice och gemensamma webbtjänster

Redovisning av arbetet med en gemensam kundservice och gemensamma webbtjänster 1 (6) 2008-05-30 Redovisning av arbetet med en gemensam kundservice och gemensamma webbtjänster Uppdraget Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten (PPM) har i regleringsbreven för 2008 fått i uppdrag

Läs mer

Så här gör du SAM-ansökan

Så här gör du SAM-ansökan Den här informationen hittar du också i broschyren Nyheter och översikt 2014 på sidorna 17 25 Så här gör du SAM-ansökan Du gör din SAM-ansökan i SAM Internet. SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets

Läs mer

Nyheter och översikt 2012

Nyheter och översikt 2012 Nyheter och översikt 2012 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden Innehåll Vad kan du läsa om i broschyren?... 4 Nyheter år 2012... 5 Viktiga datum... 19 Tycker du att det är svårt att söka stöd? Använd

Läs mer

Landsbygdsprogrammet och Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 Pasi Kemi, Jordbruksverket

Landsbygdsprogrammet och Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 Pasi Kemi, Jordbruksverket Landsbygdsprogrammet och Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 Pasi Kemi, Jordbruksverket 1 Gemensamma mål för alla EUprogram 2 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 3 Fokusområden Prioriteringar Prioriteringar

Läs mer

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2015-03-13 Dnr: 15-1774 1(9) Konsumentmarknadsavdelningen Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel 1.1

Läs mer

Konsekvensutredning för ny föreskrift

Konsekvensutredning för ny föreskrift Myndighet Jordbruksverket Konsekvensutredning för ny föreskrift Diarienummer 4.5.16-4330/14 Rubrik Statens jordbruksverks föreskrifter om pilotprojektet för statligt stöd till produktion av biogas från

Läs mer

Revisionsrapport. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige årsredovisning 2008. Sammanfattning

Revisionsrapport. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige årsredovisning 2008. Sammanfattning Revisionsrapport Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Box 47141 100 74 Stockholm Datum Dnr 2009-04-22 32-2008-0693 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige årsredovisning 2008 Riksrevisionen

Läs mer

Uppdatering av blockdatabasen med stöd av satellitdata. Anders Forsberg, Jordbruksverket, Fjärranalysdagarna 2009-03- 10

Uppdatering av blockdatabasen med stöd av satellitdata. Anders Forsberg, Jordbruksverket, Fjärranalysdagarna 2009-03- 10 Uppdatering av blockdatabasen med stöd av satellitdata Anders Forsberg, Jordbruksverket, Fjärranalysdagarna 2009-03- 10 1 Blockdatabasen En geografisk databas över Sveriges jordbruksmark Ägs och förvaltas

Läs mer

Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter

Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter Regeringsbeslut I 2 REGERINGEN 2013-11-28 N2013/5553/ENT Näringsdepartementet Boverket Box 534 371 23 Karlskrona mil. i Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter Regeringens

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2016-2018

Budgetunderlag för åren 2016-2018 Dnr: 11 2009:637 Budgetunderlag för åren 2016-2018 Budgetunderlag Dnr 11-2013:1106 Budgetunderlag Dnr: 11-2015:1340 Innehåll Innehåll... 2 1 Statens skolinspektions förslag... 3 2 Statens skolinspektion

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR Regional- och stadspolitik VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA OM BEHANDLING AV RETROAKTIVT EU-STÖD UNDER PERIODEN 2007 2013 ANSVARSFRISKRIVNING:

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring ESV Beslutade den 25

Läs mer

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering 1(5) KS 2011/0014 Svar på revisionsrapport- Granskning av ekonomiadministrativa processer - Effektivitetsgranskning Bakgrund Danderyds förtroendevalda revisorer har uppdragit till PricewaterhouseCoopers

Läs mer

24-timmarsmyndigheten

24-timmarsmyndigheten DATUM RAPPORTNUMMER 11 februari 2004 PTS-ER-2004:7 ISSN 1650-9862 24-timmarsmyndigheten Innehåll Sammanfattning... 5 1 Uppdrag... 7 2 Genomförande... 7 2.1 Organisation och genomförande... 7 2.2 Huvudmål

Läs mer

Sammanhållen hantering. En ansökan och ett beslut

Sammanhållen hantering. En ansökan och ett beslut Sammanhållen hantering En ansökan och ett beslut Bakgrund och syfte När det nuvarande studiestödssystemet infördes år 2001, valde CSN att varje studiestödsform skulle hanteras som separata ärenden (ärendeklasser).

Läs mer

Rutiner LEADER projekt

Rutiner LEADER projekt EUROPEISKA UNIONEN Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling - Europa investerar i landsbygdsområden Europeiska fiskerifonden - En satsning på hållbart fiske Rutiner LEADER projekt Landsbygdsutvecklingsprogram

Läs mer

Projekt ELOF Nr 1, sep 2008

Projekt ELOF Nr 1, sep 2008 Nyhetsbrev projekt ELOF djurskyddskontroller mm Det här nyhetsbrevet riktar sig till dig på kommunen som, på ett eller annat sätt, berörs av att länsstyrelserna tar över kommunernas ansvar för kontroller

Läs mer

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll LIVSMEDELSVERKET PROMEMORIA 1 (5) Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll Bakgrund Europeiska unionens kommission har den 6 maj lagt fram fyra förslag

Läs mer

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5 Sammanfattning I detta kapitel beskrivs Höganäs verksamhetsstyrning och egenkontroll. Lagstiftning som styr egenkontroll utgörs huvudsakligen av kap 26 19 i miljöbalken samt förordningar och föreskrifter

Läs mer

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper 2013-12-18 Dnr: S2013:05/2013/31 1(10) Strandskyddsdelegationen - nationell arena för samverkan S 2013:05 Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper STRANDSKYDDSDELEGATIONEN TEL 08 405 10 00

Läs mer

Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013

Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013 1 Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013 Riksrevisionen har granskat årsredovisningen för Statens museer för världskultur (SMVK), daterad 2014-02-21. Syftet har varit att bedöma om årsredovisningen

Läs mer

Riktlinjer för arbetsgrupper. Fastställda av styrgruppen den 4 februari 2015

Riktlinjer för arbetsgrupper. Fastställda av styrgruppen den 4 februari 2015 Riktlinjer för arbetsgrupper Fastställda av styrgruppen den 4 februari 2015 Varför arbetsgrupper? Deltagare i arbetsgrupper ska bidra till nätverkets mål om att stärka aktörers förmåga till landsbygdsutveckling

Läs mer

Allmänna villkor. för myndigheter. Anslag 2:4 Krisberedskap. Föredragande. Samråd. Godkänd av enhetschef. Charlott Thyrén. Helena Bunner.

Allmänna villkor. för myndigheter. Anslag 2:4 Krisberedskap. Föredragande. Samråd. Godkänd av enhetschef. Charlott Thyrén. Helena Bunner. Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Charlott Thyrén Helena Bunner Mona Matsson Allmänna villkor för myndigheter Anslag 2:4 Krisberedskap Villkor för användning av anslagsmedel Följande villkor gäller

Läs mer

Lägesrapport juni 2014 Handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare

Lägesrapport juni 2014 Handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare Lägesrapport juni 2014 Handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare Jordbruksverket 2014-06-13 2(17) Lägga pusslet för en enklare vardag Under 2013 genomförde Jordbruksverket tillsammans med Lantbrukarnas

Läs mer

Kemikalieinspektionens årsredovisning 2013

Kemikalieinspektionens årsredovisning 2013 1 Kemikalieinspektionens årsredovisning 2013 Riksrevisionen har granskat Kemikalieinspektionens (KemI) årsredovisning, inklusive komplettering, daterad 2019-02-19. Syftet har varit att bedöma om årsredovisningen

Läs mer

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning Revisionsrapport Sveriges Lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Datum Dnr 2009-03-30 32-2008-0760 Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008 Riksrevisionen har granskat Sveriges Lantbruksuniversitets

Läs mer

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Projekt med extern finansiering styrning och kontroll Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer