Val av justerare

Transkript

1 Rådet till skydd för Stockholms Protokoll Sida 1 (15) Närvarande: Anders Bodin, ordförande, Birgitta Bremer, Fredrik von Feilitzen, Cajsa Holmstrand, Anders Johnson, Ingemar Josefsson, Inga Varg (t.o.m. 13) och Marie Wall, Henrik Nerlund, sekreterare (ej 9), Susanne Höglin, handläggare samt Monica Hector, handläggare och protokollförare Under sammanträdet deltog även: Elisabeth Rosenquist Saidac, adjungerad, Sophia Norrman Winther, Stina Bäckström, Sandra Öhrström och Yasaman Ghanavi, stadsbyggnadskontoret Förhinder att närvara hade anmälts av: Stina Ekman, Winston Håkansson, Anders Jönsson, Margareta Olofsson och Magnus Olausson Förhinder att närvara hade anmälts av: Tidpunkt: , kl Lokal: Bolindersalen, Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4 1. Val av justerare Valdes ledamot A Johnson att tillsammans med ordförande justera protokollet. Erinrades att extralista förelåg samt att ärenden upptas i ordningen: 1-10, 12-14, Nästa sammanträdesdag skonhetsradet@ Erinrades att Skönhetsrådet sammanträder den 9 april 2018, kl

2 Sida 2 (15) 3. Erinrades att Skönhetsrådet delegerade sammanträder den 19 mars 2018, kl Protokollsjustering Anmäldes att protokoll fört vid rådets ordinarie sammanträde justerats i vederbörlig ordning. 5. Anmälningsärenden Anmäldes att protokoll fört vid rådets ordinarie sammanträde justerats i vederbörlig ordning. 6. Anmäldes ärenden enligt bilaga. 7. Södermalm 8:1, Malongenparken, förslag till detaljplan för del av fastigheten, Södermalm (SR 2018/36) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Södermalm 8:1, Malongenparken, förslag till detaljplan för del av fastigheten, Södermalm. Sophia Norrman Winter, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Det av stadsbyggnadskontoret upprättade detaljplaneförslaget innebär att ett bostadshus med ca 20 lägenheter och lokaler i bottenvåningen kan uppföras i Malongenparken. Förslaget förutsätter en anpassad och högkvalitativ arkitektur i samspel med kulturmiljön för att kunna genomföras. Planen syftar även till att skapa en attraktiv offentlig miljö i form av ett nytt parktorg. skonhetsradet@ Platsen som föreslås bebyggas är den triangulära ytan mellan Renstiernas gata och gatan Nytorget. Renstiernas gata har en relativt hög bebyggelse, 5-6 våningar, som trappar upp i enlighet med topografin. Höjderna följer 1874 års byggnadsstadga och den relation mellan gatans bredd och husens höjd som stipulerades där. Gatan Nytorget präglas i stället av fristående bebyggelse i en lägre höjd i 1-3 våningar. Den lägre skalan följer den ålderdomliga bebyggelsen och har

3 Sida 3 (15) (forts 7) hållits samman genom det kulturreservat som föreslogs kvarteret redan I det föreliggande förslaget läggs det nya bostadshusets entréer mot Renstiernas gata medan de publika lokalernas entréer läggs mot gatan Nytorget och det nya parktorget. Den föreslagna byggnadsvolymen delas i tre olika volymer för att relatera till de olika höjdskalorna på och trappar upp från gatan Nytorget till Renstiernas gata. Utformningen tar upp skala och form från de befintliga gavelmotiven och tolkar in dessa i gestaltningen av byggnaden. Mot Renstiernas gata är byggnaden 6 våningar, motsvarande befintliga byggnader på andra sidan gatan. Fasaden mot gatan Nytorget delas i två volymer på tre respektive fyra våningar för att i skala ska följa de befintliga husens gavelmotiv. Hörnet mot söder görs avskuret, motsvarande byggnaden på andra sidan gatukorsningen. Fasaderna gestaltas för att skapa lugn och regelbundenhet där kompositionen betonar horisontella linjer vilket också framhäver byggnadens volymspel. Som fasadmaterial föreslås ljus gult tegel. Rådet är medvetet om att stadsbyggnadskontoret och stadsdelsförvaltningen diskuterar en annan placering av den hundrastgård som finns inom det föreslagna planområdet. Att hundrastgården flyttas kanske inte i sig är så problematisk utan snarare att platsen, som idag är parkmark, försvinner. Södermalm har i vissa områden underskott på parker, vilket inte minst ytslitaget på t.ex. Nytorget vittnar om och vilket bl.a. lett till att gräs har fått ersättas med konstgräs. Behovet av lek- och rekreationsytor är således i dagsläget betydligt större än tillgången. Enligt rådets uppfattning bör staden därför diskutera kompensationsåtgärder, eventuellt genom att låta de stora parkeringsytorna vid Malongen bli parkmark eller åtminstone få en grönare karaktär. skonhetsradet@ Skönhetsrådet ansåg det möjligt att bebygga platsen, men förslaget möter inte de varsamhetskrav som ett tillägg i ett kulturreservat bör innebära. I första hand bör en ny byggnad relatera till gatan Nytorgets hushöjder, inte de högre husen på andra sidan Renstiernas gata. Detta är helt nödvändigt för förståelsen av den sparade rest av ålderdomlig bebyggelse som kvarteret huvudsakligen utgörs av. De tillägg som gjordes under 1990-talet visar på en betydligt bättre förståelse för kulturmiljön än i det aktuella förslaget. En sänkning av byggnadshöjden med minst 2 våningar är således helt

4 Sida 4 (15) (forts 7) nödvändig. Rådet ville också se att byggnaden får ett traditionellt tak för en bättre anpassning till befintlig bebyggelse och stadsmiljö. Rådet ansåg även att förslaget andas osäkerhet inför förutsättningarna eftersom det så tydligt tar avstamp i alla olika befintliga skalor istället för att välja väg. Ett lyckat tillägg bör få en egen trovärdig och sammanhållen gestaltning som tar sin utgångspunkt i kulturreservatets skala, men inte för den sakens skull andas pastisch. Beslöt Skönhetsrådet avstyrka förslag till detaljplan i föreliggande utformning. Anmälde F von Feilitzen särskilt yttrande enligt bilaga. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. 8. Södermalm 10:35, Stora tullhuset, förslag till detaljplan, Södermalm (SR 2018/37) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Södermalm 10:35, Stora tullhuset, förslag till detaljplan. Sekreteraren redogjorde för ärendet. Detaljplanen syftar till att bekräfta befintlig verksamhet och ge byggnaden varsamhetsbestämmelser utifrån dess höga kulturvärden. Inga ytterligare byggrätter tillkommer. Byggnaden föreslås få stränga q-bestämmelser som skyddar bl.a. ursprunglig stomme, med tillhörande planlösning, rumssamband och rumsvolymer, ursprunglig och/eller äldre fast inredning, ursprungliga ytskikt och utsmyckningar samt resterande delar av ursprungliga tekniska system. skonhetsradet@ Stora tullhuset uppfördes och tillskrivs Ferdinand Boberg, ritningarna är osignerade. Byggnaden har byggts till i omgångar, 1914 och Tullverksamheten lämnade byggnaden Sedan 2010 används byggnaden främst som konsthall för fotografisk konst, men innehåller också hamnverksamhet, kontor och restaurang. Byggnaden genomgick en större modernisering för att möjliggöra dagens användning 2008.

5 Sida 5 (15) (forts 8) Skönhetsrådet välkomnade planarbetet och fann skyddsbestämmelserna för det märkvärdiga huset riktiga. Som enda kvarvarande del från förtullningen av varor längs Stadsgården har byggnaden ett stort kulturhistoriskt värde. Tidigare fanns i närheten också Lilla tullhuset från 1889 och det stora magasinet Maggan från I och med att flera byggnader kopplade till Stockholms roll som hamnstad nu är hotade, bl.a. tullhusen på Blasieholmen och Skeppsbron, ökar Stora tullhusets värde för den historiska avläsbarheten ytterligare. Rådet ansåg att Stora tullhusets värde motsvarar den högsta klassen och därmed fordringarna för byggnadsminne enligt kulturmiljölagen. Rådet ansåg vidare att det bör övervägas att ändra de föreslagna planbestämmelserna från R1KV till Q. Beslöt Skönhetsrådet tillstyrka förslag till detaljplan med ovanstående erinran. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. 9. Örby 4:1, förslag till detaljplan för del av fastigheten, vid kv. Brandbottnen, Bandhagen (SR 2018/42) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Örby 4:1, förslag till detaljplan för del av fastigheten, vid kv. Brandbottnen, Bandhagen. Stina Bäckström stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. skonhetsradet@ Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett detaljplaneförslag som ger möjlighet till uppförande av ett nytt flerbostadshus vid kv. Brandbottnen i centrala Bandhagen. Huset föreslås inrymma cirka 75 nya bostäder i en naturslänt väster om Bandhagens tunnelbanestation. I förslaget inryms även nya lokaler i bottenvåningen längs Trollesundsvägen. Idag inrymmer platsen växtlighet samt en elnätstation, och angränsar till en inlastningssida för en livsmedelsbutik. Tunnelbanespåren utgör en barriär på platsen, och en viadukt för att komma under dessa finns i direkt anslutning till planområdet. Den föreslagna bebyggelsen får en L-formad huskropp, där ena delen närmast tunnelbanespåren föreslås bli 7 våningar hög, och en lägre del blir 5 våningar och förses med en gemensam

6 Sida 6 (15) (forts 9) takterrass för de boende. En upphöjd gemensam innergård anordnas vänd mot Mosstenabacken. Bandhagen utgör en representant för en tidstypisk mindre tunnelbanestad, och stadsdelens karaktär från 1950-talets inledande år är till stor del välbevarad. Framträdande är typiska inslag i form av omsorgsfullt formad lamell- och punkthusbebyggelse med stort inslag av sparad naturmark, arkitektoniskt bearbetade skolor förlagda till bilfria parkstråk, parklek, bollplaner och ett rikt nät av gångvägar som strålar in mot centrum. Hela Bandhagen, undantaget den sentida bebyggelsen kring Trollesundsvägen öster om centrum, har pekats ut som ett kulturhistoriskt värdefullt område, där utredningsområdet i västra delen av Bandhagen består i huvudsak av bebyggelse med gul klassning. Eftersom den nytillkommande byggnaden föreslås uppföras dels i nära anslutning till Bandhagens centrum med sina höga kulturhistoriska värden, dels i direkt anslutning till tunnelbanestationen, är en god gestaltning med hög kvalitet avseende material och formspråk viktigt. Skönhetsrådet såg positivt på den nya bebyggelsen och dess möjlighet att tillföra nya flöden och verksamheter till Bandhagen. Däremot frågade sig rådet hur området mellan hus och tunnelbanespår är tänkt att gestaltas. I förslaget är området redovisat som en grön yta, men rådet befarade att det riskerar att sluta som skräpyta. Därför är det angeläget att utrymmet studeras vidare. Under rådets sammanträde diskuterades även bullerproblematiken och de följder den får för såväl gestaltning som planlösning. Rådet konstaterade att en fungerande planlösning blir svår att uppnå, i synnerhet i lägenheterna om 35 kvm samt att de indragna balkongerna stjäl yta från lägenheterna med 3 rum och kök. skonhetsradet@ Eftersom bebyggelsen utgör en ny årsring som kommer att göra sig väl synlig i stadsrummet med en ny skala och formspråk påpekade rådet att det behövs en sakligare gestaltning som ger huset ökad möjlighet att stå i samklang med redan befintlig bebyggelse.

7 Sida 7 (15) (forts 9) Beslöt Skönhetsrådet tillstyrka förslag till detaljplan med ovanstående erinran. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. 10. Hammarö 9 m.fl. vid Nykroppagatan, förslag till detaljplan, Farsta. (SR 2018/41) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Hammarö 9 m.fl. vid Nykroppagatan, förslag till detaljplan, Farsta. Sandra Öhrström, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett detaljplaneförslag som syftar till att omvandla Nykroppagatan till en stadsgata med bebyggelse nära gatan och en gatusektion som prioriterar gång- och cykeltrafik. Förslaget innefattar ett område längs Nykroppagatans sträckning till i höjd med Magelungsvägen i väster respektive Ölmevägen i öster samt vid Ölmevägen i kvarteret Dillö. Planförslaget innebär att ca 240 lägenheter kan byggas inom området. skonhetsradet@ Förslaget innebär att Nykroppagatan flyttas söderut och omvandlas till en stadsgata vilket möjliggör bebyggelse norr om gatan. Längs gatans sträckning föreslås sex byggnader i omkring 4 våningar. Fyra av dessa placeras längs gatans östra del. Dessa hus uppförs som hyresrätter inom Stockholmshusprojektet, i underlaget benämns området Hammarö. Byggnaderna placeras till största del på tidigare gatumark och husen placeras så att bergspartier med större ekar värnas och gröna mellanrum mellan huskropparna skapas. Befintlig parkering liksom infarten till densamma bevaras bakom husen och en mindre gård skapas. I de områden som i remissunderlaget kallas Svartlöga och Lagnö längs gatans västra sträckning föreslås bostadsrätter fördelade på fyra byggnader i tre till fyra våningar med en smal trappande högdel på 8 våningar. Byggnaderna förskjuts i plan för att följa gatan och samtidigt skapa ett volymspel mot gata och gård som både är avsedd att ge karaktär och bryta ner skalan. Ett garage planeras under byggnaden i kvarteret Svartlöga med infart från ramp integrerad i en mindre byggnadsvolym som placeras längs med Forshagagatan

8 Sida 8 (15) (forts 10) I området Dillö vid Ölmevägen föreslås ett lamellhus i sex våningar med delar av de två översta våningsplanen indragna för att möta den lägre bebyggelsen på andra sidan gatan. Höjdskillnaden mellan den befintliga gården och Ölmevägen är över tre meter och för att hantera detta förslås en souterrängvåning som ska rymma garage, bostadskomplement och eventuellt några lägenheter. Skönhetsrådet ställde sig överlag positivt till detaljplanen och förslaget att omforma Nykroppagatan till en stadsgata. Rådet saknade dock den helhet som det föregående programmet uppvisade genom den rumslighet som då föreslogs vid gatans möte med Farstavägen. Att den aktuella detaljplanen utelämnat denna del gör stadsgatumotivet mindre trovärdigt och skapar en front av ny bebyggelse på gatans ena sida som är dåligt kopplad mot Farsta centrum. Under rådets möte diskuterades också den oro som närboende visat angående minskningen av parkeringsplatser. Läget nära allmänna kommunikationer i centrum kan visserligen bidra till att minska behovet av bil som transportmedel men noggranna beräkningar behöver göras så att uppställningen av bilar inte bara flyttas till näraliggande områden. skonhetsradet@ Stadsplanetanken bakom planförslaget är att Nykroppagatan ska upplevas som en stadsgata. För att detta ska kunna uppnås måste byggnaderna både utformas och placeras så att visionen kan förverkligas. Rådet ansåg att planförslaget inte i alla delar lägger grunden för detta. Först och främst måste bebyggelsen följa Nykroppagatans kurvatur. De föreslagna byggnaderna i kvarteren Svartlöga och Lagnö släpper i vissa lägen kontakten med gatans dragning och planformen tillåts bli viktigare än respektive byggnads relation till gatan. Enligt rådet främjar inte en sådan placering av volymerna den upplevelse av stadsgata som ju planen syftar till att skapa. Utgångspunkten måste vara att husen är med och formar gatan. Dilemmat är att önskan att låsa principen för saxning av volymerna i ett senare skede kan bli hämmande i stället för stödjande när det gäller att få volymerna att följa gatans gest. Detaljplanen måste därför ge utrymme för att placeringen av byggnadskropparnas läge kan justeras i ett sent skede, alternativt att respektive projekt ritas klart innan detaljplanen fastställs så att det inte uppstår problem med byggnadernas relation till gatan när de väl ska uppföras. Vad gäller byggnadshöjder och utformning i kvarteren ansåg rådet att högdelen bör utgå. Volymen

9 Sida 9 (15) (forts 10) markerar ingen centrumbildning och ska därför inte utmärka sig i gatusträckningen. I övrigt hade rådet ingen erinran vad gällde byggnadernas gestaltning. I det delprojekt som ligger i anslutning till kvarteret Hammarö föreslås tre lamellhus i fyra våningar. Byggnadskropparna placeras parallellt med Nykroppagatan och förses med en till två genomgående entréer i varje huskropp. Rådet ansåg att husens volymer, höjder och placering längs gatan är välgörande. Däremot konstaterade rådet att som hustyp betraktat blir stockholmshusen udda i Farstas bebyggda miljö. Stockholmshusens gestaltning kan sägas vara en nytolkning av och 50-talets bebyggelse. I stadsdelar som Farsta, där arkitekturen utvecklats ur 50-talets småskalighet till en sakligare och stramare arkitektur blir stockholmshusen disharmoniska. Rådet har tidigare kommenterat detta vid planarbetet för kvarteret Bjurö, i närliggande Farsta strand. Ur ett stadsbildsperspektiv fann därför rådet platsen mindre lämplig för stockholmshus. I kvarteret föreslås ett nytt lamellhus i fyra till sex våningar. Rådet ansåg att det föreslagna huset bör sänkas med två våningar eftersom försöket att bryta ner skalan genom att dra in de översta våningarna inte ger en tillfredsställande gestaltning och byggnaden får för stora proportioner i förhållande till befintlig bebyggelse. Utgångspunkten för höjdsättningen bör istället tas utifrån bebyggelsen på Ölmegatans västra sida. Rådet bedömde att denna del av planförslaget måste omarbetas. Beslöt Skönhetsrådet tillstyrka förslag till detaljplan med stark erinran vad gäller den nya bebyggelsens placering i förhållande till gatan vid Svartlöga och Lagnö, att stockholmshusen ur ett stadsbildsperspektiv är mindre lyckade vid kvarteret Hammarö samt att lamellhuset i kvarteret Dillö bör omarbetas och sänkas två våningar. skonhetsradet@ Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. 11. Sekreteraren informerar Informerade sekreteraren om att det till nästkommande delegationssammanträde kommer att sändas ut handlingar men att kansliet verkar för att snarast övergå till meetings+.

10 Sida 10 (15) (forts 11) Erinrade sekreteraren om att meetings+-appen måste uppdateras före 23 mars. Informerade sekreteraren om förestående möten med Apples Europachef respektive Ylva Lagesson, VD i Nobelhuset AB. Informerade slutligen sekreteraren om kommande föreläsning om Skönhetsrådet för Iowa State University. 12. Övriga frågor Ledamot B Bremer önskade information om editeringsfunktionerna i meetings+ hade ändrats i samband med uppdateringen av appen eftersom de inte verkade fungera i den nya versionen. Sekreteraren lovade att undersöka saken och återkomma. 13. Slussen, Gestaltningsprogram 2.0, förutsättningar för fortsatt projektering (SR 2018/29) Anmäldes för formellt beslut ärende hänskjutet från delegationssammanträde Akalla 4:1, förslag till detaljplan för del av fastigheten vid Torshamnsgatan, Playcehotell (SR 2018/35) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Akalla 4:1, förslag till detaljplan för del av fastigheten vid Torshamnsgatan, Playcehotell. Yasaman Ghanavi, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. skonhetsradet@ Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett förslag till detaljplan i del av Akalla 4:1 vid Torshamnsgatan i stadsdelen Kista. Planområdet ligger i Kistas nordvästra delar och angränsar till Kistas verksamhetsområde i sydost, Kista äng med planerade bostadskvarter i sydväst, samt E4:an i nordost. Planförslaget möjliggör cirka 500 bostäder, hotell, kontor, en tennis- och paddelhall med 26 banor, centercourt med möjlighet till 1200 sittplatser, verksamhetslokaler, en

11 Sida 11 (15) (forts 14) livsmedelsbutik, parkeringshus med bil- och cykelplatser, en park och ett torg. Syftet med planen är en välintegrerad mötesplats där bostäder, publika lokaler och offentliga platser bildar en levande stadsmiljö för boende och besökare i Kista. I planförslaget slås fyra kvarter samman till ett stort kvarter, som möjliggör en tät struktur och hög exploateringsgrad. Arkitekturen ska möta visionen för Kista Science City, och förslaget innehåller två höghus om 24- respektive 44 våningar som ska innehålla bostäder och hotell. Att detaljplanen eftersträvar ett aktivt och funktionsblandat område öppnar för att människor från olika delar av staden dras till Kista. Planen syftar även till ökad social hållbarhet och integration, genom att planområdets samband till omgivande kommuner och övriga Järva stärks. Likaså ska planområdet tillgängliggöras norr- och västerifrån genom två nya gator, vilka blir en del av den framtida gatustrukturen i Kista. Allt detta ligger väl i linje med stadens förslag till budget där den hållbara och jämlika staden står i fokus, samt med översiktsplanens fyra strategier för stadens utveckling. skonhetsradet@ Skönhetsrådet bedömde att det finns mycket gott i planen, inte minst de olika verksamheter och idrottshallar som planeras. Däremot ansåg rådet att hopslagningen av de fyra kvarteren till ett enda stort vore ett stort misstag, och dessutom en upprepning av de problem med för stora kvarter som redan finns i nuvarande Kista arbetsområde. Istället för att ange idrottsanläggningarna som skäl till att lägga ihop kvarteren, bör dessa kunna grupperas i flera volymer i den redan befintliga kvarterstrukturen. Poängen med att hålla fast vid strukturplanen är att även framöver möjliggöra rörelse och spontana gångströmmar, men minst lika viktigt är att behålla den flexibilitet för framtida utveckling som finns i utbytbara kvarter. Rådet inskärpte därför att stadsbyggnadskontoret bör hålla fast vid de ursprungliga gaturummen. Den andra allvarliga invändningen gäller frågan om förskoleplatser, den är så viktig att den kräver en större omarbetning innan planarbetet kan fortskrida. I det föreliggande förslaget står att arbetet med att finns en lämplig plats för en eller flera förskolor kommer att påbörjas efter plansamråd". Att åstadkomma en bra förskolemiljö, vilket inte

12 Sida 12 (15) (forts 14) inbegriper vistelseytor på tak eller i parker, låter sig inte göras i slutskedet av planläggningen utan bör vara en utgångspunkt för densamma. Detta har Skönhetsrådet även tidigare framhållit vid flera tillfällen då planeringen av barns miljö riskerat att bli undermålig. Slutligen ville rådet uppmärksamma att planområdets norra sida, det vill säga baksidan av idrottsanläggningarna och parkeringshuset, behöver aktiveras eller levandegöras för att inte bilda en mur mot ett framtida kvarter mellan planförslaget och E4:an. Beslöt Skönhetsrådet avstyrka förslaget i föreliggande form. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. 15. Förklarades sammanträdet avslutat. Stockholm Anders Bodin Ordförande Monica Hector Protokollförare Anders Johnson Justerare Vidi: Henrik Nerlund Sekreterare skonhetsradet@

13 Sida 13 (15) Bilaga 1 till protokoll Anmälningsärenden Domherren 1, planärende på granskning (SR 2018/38). Utdrag ur protokoll från kulturnämndens sammanträde Fyllnadsval av ledamöter till kulturnämndens råd för funktionshinderfrågor. (SR 2018/40) Expediering av kommunfullmäktiges beslut Förstärknings- och cykelåtgärder längs Söder Mälarstrand Genomförandebeslut. (SR 2018/46) Fredhäll 1:4, planärende på granskning, ny idrottsyta, , (SR 2018/49) Bygglov besvarade av kansliet Hästen 19, Regeringsgatan 38, yttre ändring, nya fasadpartier samt ändrad användning från kontor till varuhus. (SR 2018/28), sökande återtar bygglovet. Styrpinnen 23, Kungsträdgårdsgatan 18, fläktrum på tak. (SR 2018/30), avstyrkt. Sporren 16, Sergelgatan 1, yttre ändring, nya glaspartier i hörn av fastighet, på Bv och 1 tr. (SR 2018/34), avstyrkt. Norra Djurgården, norr om Greta Arwidssons väg 13, teknikbod och 24 meter högt ostadgat torn. (SR 2018/43), avstyrkt. Skrivelser besvarade av kansliet Radhus Lundagatan. (SR 2018/4), besvarad med e-post. skonhetsradet@ Nattugglan 14/15, Södermalm, förslag ny/ändrad detaljplan. (SR 2018/10), besvarad med e-post. Kvarteret Marmorn och Dolomiten, angående markanvisning för 70 lägenheter. (SR 2018/14), besvarad med e-post. Bandyhall i Gubbängen. (SR 2018/15), besvarad med e-post.

14 Sida 14 (15) När börjar bandyhallen i Gubbängen byggas? (SR 2018/16), besvarad med e-post. Bandyhall önskan om information om det förestående bygget. (SR 2018/17), besvarad med e-post. Bandyhallen i Gubbängen, när beräknas den vara färdig? (SR 2018/18), besvarad med e-post. Stora Essingen, planering av 700 bostäder på norra delen. (SR 2018/19), besvarad med e-post. Begäran om allmänna handlingar. (SR 2018/23), besvarad med e-post. Eriksbergsgatan 3, Stockholm - Asken 5. (SR 2018/26), besvarad med e-post. Vilka regler gäller för renovering av fönster i en gammal fastighet i Stockholms city? (SR 2018/32), besvarad med e- post. Kvarteret Persikan, tänd belysning i byggnad som ska rivas. (SR 2018/33), besvarad med e-post. Varför saknar skulpturen av Jaume Plensa vid Stureplan namnskylt? (SR 2018/39), besvarad med e-post. Gubbängens bandyhall, önskan om att få ta del av anbudshandlingar. (SR 2018/44), besvarad med e-post. 17 radhus planeras byggas nedanför våra kulturmärkta byggnader i kv. Marmorn på Lundagatan. (SR 2018/45), besvarad med e-post. skonhetsradet@

15 Sida 15 (15) Bilaga 2 till protokoll Södermalm 8:1, Malongenparken, förslag till detaljplan för del av fastigheten, Södermalm (SR 2018/36) Anmälde ledamot F von Feilitzen särskilt yttrande enligt följande: Malongenparken illustrerar felaktigheten i att ge omfattande markreservation för bostäder före planutredning. Parken bör helst bevaras intakt, med sin flitigt utnyttjade rastgård för småhundar, till glädje också för de många förbipasserande. På platsen där det tidigare legat ett hus, kan man dock pröva ett småskaligt bostadshus. Det kan då ske med inspiration från de föredömligt utformade hus som SKB uppförde i kvarteret 1990, mellan kulturhusen i kvarterets södra del, i norra hörnet mot Nytorget och längs Renstiernasgatan, med Tomas Åsberg som ansvarig arkitekt. Parkens kvarvarande del, med lönnarna längs Renstiernasgatan, kan då möjligen räcka som hundrastgård. skonhetsradet@