Vårt arbete med säkerhet för våra kunder Patient- och brukarsäkerhetsberättelse Kvalitetsberättelse TioHundra AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårt arbete med säkerhet för våra kunder Patient- och brukarsäkerhetsberättelse Kvalitetsberättelse TioHundra AB"

Transkript

1 Vårt arbete med säkerhet för våra kunder 2012 Patient- och brukarsäkerhetsberättelse Kvalitetsberättelse TioHundra AB

2 INNEHÅLL Inledning 3 Sammanfattning 4 Kvalitets- och säkerhetsarbete i TioHundra AB 5 Division sjukhus- och primärvård Akut- och diagnostikenheter 9 Mottagningar och vårdplatser 14 Opererande specialiteter 18 Medicinska specialiteter 19 Anestesi och intensivvård 20 Primärvård 22 Rehabenheter 24 Division vård och omsorg Barn, ungdom och familj 25 Habilitering och handikapp 26 Hemtjänst och hemsjukvård 32 Psykiatriverksamheterna 34 Vård- och omsorgsboende 37 Service och logistik 39 Avslutning 41 Termer och begrepp 42 2 PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSBERÄTTELSE 2012 TIOHUNDRA AB

3 INLEDNING INLEDNING Finns det något viktigare än säkerhet för våra kunder? Vårdskador och säkerhet har fått ett ökat fokus senaste årtiondet. Det finns stora lidanden och kostnader som beror på undvikbara skador i vården. På hög nationell och internationell nivå arbetas med lagar, förordningar och rekommendationer. Man styr också med ekonomiska medel. På individnivå finns ett ökat intresse i frågan och både kunder och medarbetare har ett engagemang i säkerhetsfrågor. Från kunden, från medarbetarna, från vårdgivarna och från samhället visas idag både behov och krav på ansträngningar för att minimera vårdskador. Varför uppstår vårdskador? Vi arbetar i en komplex verklighet med enorma informationsflöden, med vetenskap och behandlingsalternativ som i allt snabbare takt sprids. Ofta finns flera alternativ till behandling och vård. Dessa skall vägas mot den enskilde kundens önskan och unika behov. Ett annat skäl är att alla, även de bästa, gör fel ibland. Med dessa omständigheter är det viktigt att arbeta med säkerheten på ett strukturerat sätt. Det är angeläget att utvärdera risker, avvikelser och resultat och utifrån det identifiera nödvändiga handlingar för att undvika eller minimera vårdskador. Under året har TioHundra arbetat med bl.a., ledningssystem, hygien och klädrutiner, systematisk journalgranskning, riskanalyser, avvikelser, händelseanalyser, Lex Maria, Lex Sarah, läkemedelsgenomgångar, checklistor, SBAR, TUFF, läkemedelsförråd, egenkontroll, och utbildningsinsatser. En annan angelägen uppgift är att skapa en kultur där misstag ses som en möjlighet att lära och utvecklas. Hur skapar vi en kultur där vi är mottagliga för utvecklande kritik från arbetskamrater och från våra kunder? Hur skapar vi en kultur där vi lämnar konstruktiv kritik till våra medarbetare? Det finns inget viktigare än säkerhet för våra kunder. BO HELLSTRÖM CHEFLÄKARE PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSBERÄTTELSE 2012 TIOHUNDRA AB 3

4 SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING Vår patient- och brukarsäkerhetsberättelse sammanfattar allt arbete som utförs med inriktning mot en säkrare vård och omsorg för våra kunder under Vårt bolag har i sin verksamhet både hälso- och sjukvård, äldreomsorg och stöd till personer med funktionsnedsättning. Det betyder i praktiken att olika synsätt och kulturer ska mötas. Vi har i vår berättelse uppmanat de olika verksamhetscheferna att beskriva arbetet med säkerhet i sina verksamheter. Det är tretton olika versioner som ska sammanlänkas till en berättelse. Grunden i säkerhetsarbetet är viljan hos våra medarbetare att rapportera de risker, tillbud och negativa händelser de upptäcker i sitt arbete. På så sätt lyfter vi fram de delar i verksamheten som vi måste förbättra. Vi har ett gemensamt IT-verktyg för detta som heter HändelseVis. Det ständiga förbättringsarbetet löper som en röd tråd genom alla verksamheter för att höja kvalitetsnivån. Det har varit en stor satsning från ledningen för att få alla medarbetare delaktiga i förbättringsarbetet. Alla verksamheter har förbättringsledare och en fast struktur med regelbundna korta förbättringsmöten. Många av dessa arbeten redovisas i berättelsen. En annan viktig del är egenkontrollen som är omfattande inom hälso- och sjukvården men något mindre inom äldreomsorgen och stödet till personer med funktionsnedsättning. Här följs olika typer av mätningar som har som syfte att förbättra vården exempelvis kvalitetsregister, punktprevalensmätningar, kundenkäter och liknande. Resultaten från mätningarna blir en indikation på hur bra vi är i jämförelse med andra vårdgivare. Våra kunders synpunkter på vården och omsorgen är en viktig källa till utveckling. Genom att ta tillvara de synpunkter och klagomål som vi får kännedom om kan vi omvandla dem till förbättringar. I berättelsen finns det mängder av redovisningar, välj det område du är intresserad av och ta del av vårt förbättringsarbete. Vi hoppas du uppskattar den här berättelsen och att den ger en bild av hur vi arbetar med patient- och brukarsäkerhet. 4 PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSBERÄTTELSE 2012 TIOHUNDRA AB

5 KVALITETS-, PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSARBETE I TIOHUNDRA AB KVALITETS-, PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSARBETE I TIOHUNDRA AB Patient- och brukarsäkerhetsarbete innebär för oss att arbeta på ett systematiskt sätt som minimerar att händelser uppstår som kan medföra lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada och sjukdom. Det är händelser som orsakas av hälso- och sjukvården eller omsorgen och som inte är en oundviklig konsekvens av patientens eller brukarens tillstånd. Om det ändå inträffar skall händelsen analyseras, leda till förbättringar och ökad säkerhet. Varje verksamhet har pågående förbättringsarbeten för att utesluta brister och bolagsledningen följer regelbundet resultaten. Övergripande mål och strategier Utifrån krav från kunder, till exempel avtal, utarbetas årligen kvalitetsmål med tillhörande mätetal. De skrivs in i verksamhetsplanen och skall göras kända för all personal vid interna möten och följas upp vid ledningens möten. Kvalitetsmålen ingår som en viktig aktivitet i förbättringsarbete. VD ansvarar för bolagets kvalitetsmål. Verksamhetschef ansvarar för verksamhetsspecifika kvalitetsmål. Kundens synpunkter är viktiga för kvalitetsmålen. Enhetschef kan utarbeta kundspecifika kvalitetsmål tillsammans med patient/brukaren och/eller dess företrädare. Detta tillämpas framförallt inom Vårdboende, Hemtjänst och Habilitering/ Handikapp. För 2012 ser bolagets kvalitetsmål och resultat ut enligt följande: Ledningen har drivit följande prioriterade förbättringsprojekt: 1) Sammanhållna och effektiva sjukvårdsprocesser Ett strategiskt arbete har påbörjats för att se över de vårdprocesser som rör samarbetet mellan vårdcentralerna, psykiatrin och sjukhuset. Detta arbete kommer att fortgå under ) Sammanhållen sjukvård och omsorg för äldre personer med omfattande/komplexa behov PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSBERÄTTELSE 2012 TIOHUNDRA AB 5

6 KVALITETS-, PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSARBETE I TIOHUNDRA AB Detta förbättringsprojekt består i förbättra arbetet som är knutet till insatserna i hemmet för att tidigt upptäcka behov och erbjuda snabbare insatser, samt aktiviteter för att förbättra in- och utskrivningsprocesserna vid sjukhuset. Ökad integration och nya arbetsformer mellan hemtjänst, hemsjukvård, rehabilitering och geriatrik och akutklinikerna, utgör centrala delar i arbetet som ska utvecklas vidare under ) Sammanhållna vårdkedjor inom psykiatrisk vård och boende Förbättringsprojektet innebär fortsatt arbete med att minimera behovet av slutenvård som påbörjats genom att skapa en mellanvård. Förbättringsarbetet handlar också om att stärka samarbetet mellan psykiatri och primärvård. 4) Sammanhållen hälso- och sjukvård och sociala insatser för barn, ungdom och familjer Ett stort förbättringsprojekt har utförts genom att etablera ett snabbt och effektivt flöde i processen barn och unga med ADHD. Arbetet fortsätter nu med fokus på att identifiera yngre barn med utagerande sätt och koncentrationsproblem. Organisatoriskt ansvar Bilden visar hur styrningen av Tiohundra AB är uppbyggd. Vi i vårdbolaget får våra uppdrag från Tiohundranämnden (från 1/ ändrar de namn till Sjukvårds- och omsorgsnämnden) som har det övergripande ansvaret för vård och omsorg för Norrtälje kommuns medborgare. De beställer, tecknar avtal och finansierar våra olika uppdrag. Utöver detta har vi också avtal med andra kommuner och landsting. Vårdbolaget leds av en styrelse som består av ledamöter som till hälften är utsedda av landstingsfullmäktige och den andra hälften av kommunfullmäktige med ansvar att tillsammans med bolagsledningen driva verksamheten så att våra kunder får en vård och omsorg av god kvalitet och hög säkerhet. Verksamhetscheferna inom vårdbolaget har sedan i sin tur ansvar för att deras respektive 6 PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSBERÄTTELSE 2012 TIOHUNDRA AB

7 KVALITETS-, PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSARBETE I TIOHUNDRA AB verksamhet kontinuerligt arbetar med att förbättra kvaliteten och säkerheten för våra kunder. Verksamhetschefen ansvarar för att leda verksamheten inom sitt område och är resultatansvarig för sitt verksamhetsområde utifrån det uppdrag/avtal som gäller för verksamhetschef. Inom verksamhetsområdet finns en ledningsgrupp som utformar mål och rutiner för verksamhetens specifika aktiviteter. I verksamhetsområdets budget- och verksamhetsplan beskrivs verksamheten och dess arbetssätt. För varje klinisk specialitet verksam på sjukhuset finns på direkt uppdrag av verksamhetscheferna en läkare med övergripande medicinskt ledningsansvar (MLA). MLA i sin tur utser efter behov medicinskt ansvariga läkare (MAL) för enskilda enheter, processer eller uppdrag. Varje medarbetare har i lagstiftningen ett ansvar att aktivt medverka i det kvalitetsarbete som genomförs på den enhet man arbetar. Det arbetet består av att rapportera de risker, fel och brister man upptäcker, delta i det förbättringsarbete som sker samt intressera sig för enhetens mål och resultat. Struktur för uppföljning och utvärdering Resultaten av de mätningar som genomförs gällande patient och brukarsäkerhet i vårdbolaget följs regelbundet upp i ledningsgrupper. Sammanställning sker i Patient- och brukarsäkerhetsberättelse/ kvalitetsberättelse och i verksamhetsberättelsen. Uppföljning sker också i avvikelsehantering, efter händelseanalyser och genom internrevision. Hur patient/brukarsäkerhetsarbete har bedrivits och vilka åtgärder som genomförts Ett strukturerat arbetssätt (ledningssystem) för att leda och styra verksamheten mot hög kvalitet har arbetats fram och genomsyrat verksamhetens arbete. Värdegrund och förhållningssätt är viktiga delar i det vardagliga arbetet. Det pågår ständigt en diskussion för att förbättra dialogen med kunderna. Ett omfattande arbete med förbättringar sker inom varje verksamhet utifrån de brister som identifierats. Riskanalys Vårdbolaget har enhetliga rutiner för att säkerställa att eventuella risker för patient/brukare, medarbetare och miljö identifieras, bedöms och analyseras vid förändringar. Förslag till förebyggande insatser skall tas fram. Riskanalysen skall ligga till grund inför beslut. Syftet är också att lagkrav inom patient/brukarsäkerhet, arbetsmiljö och miljöområden uppfylls. Riskanalyser genomfört på alla nivåer från bolagsledning till enhet/avdelning. Rapporteringsskyldighet Lex Maria utgör en del av avvikelsehanteringen. Hälso- och sjukvårdspersonal har skyldighet att anmäla till Socialstyrelsen när en patient drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSBERÄTTELSE 2012 TIOHUNDRA AB 7

8 KVALITETS-, PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSARBETE I TIOHUNDRA AB skada eller sjukdom. Då initieras en utredning med fokus på vad som hände, varför det hände och hur vi kan förhindra att det upprepas. Lex Sarah rapporteras av personer som arbetar inom äldreomsorgen eller med personer med funktionsnedsättning. Närmaste chef ansvarar för att informera varje medarbetare om dess anmälningsskyldighet. Syftet är att snabbt upptäcka eventuella missförhållanden eller risk för missförhållanden och åtgärda dem så att våra brukare kan få god omvårdnad och leva under trygga förhållanden och att personer med funktionshinder kan få gott stöd och god service och leva under trygga förhållanden. Klagomålshantering De synpunkter som lämnas direkt till berörd enhet och chef skall hanteras i dialog med kunden och med syfte att förhindra att liknade händelse upprepas. Synpunkter kan lämnas via folder i ett förfrankerat brev, via externa hemsidan eller genom telefonsamtal till synpunktshandläggare som i sin tur lotsar kunden till berörd chef eller myndighet. Synpunkter är viktiga för utvecklingen av verksamheten. Samverkan för att förebygga vårdskador Medarbetare och chefer skall på ett aktivt sätt motta synpunkter från kunden för att förebygga nya vårdskador. Vid uppkomna vårdskador skall patienten göras delaktig i det arbete som startas för att hitta åtgärder som skall förhindra upprepning. Informationsmaterial gällande diagnos, avdelning med mera finns tillgängligt i verksamheterna för att delge patienterna. Vid utskrivning från sjukhuset får patienten en information om sjukhusvistelsen, mediciner och eventuellt fortsatt behandling. Övergripande mål och strategier för kommande år för vårdbolaget TioHundra AB har som uppgift att förnya och utveckla sjukvård och omsorg, så att vårdkedjor och insatser runt varje individ fungerar utan kvalitativa störningar. Under 2013 kommer detta arbete att aktivt drivas vidare. Den sedan några år pågående breda satsning på ständigt förbättringsarbete, där samtliga medarbetare inbjuds att medverka, kommer under 2013 att utvidgas ytterligare. Detta innebär att i princip samtliga verksamheter inom bolaget då har kontinuerligt arbetande förbättringsgrupper där samtliga medarbetare medverkar. Det fokus som valts för allt förbättringsarbete är kvalitetsbrister. Det gäller områden såsom kvalitet i vårdkedjor och samverkan, kundupplevd kvalitet i form av tillgänglighet, bemötande och delaktighet. 8 PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSBERÄTTELSE 2012 TIOHUNDRA AB

9 DIVISION SJUKHUS- OCH PRIMÄRVÅRD Akut- och diagnostikenheter DIVISION SJUKHUS- OCH PRIMÄRVÅRD Akut- och diagnostikenheter Uppföljning av egenkontroll Ledningsgruppen för akut- och diagnostikenheter genomförde egenkontroll våren Egenkontrollen innefattade områden som omvärldsrisker, finansiella risker, legala risker, informationsbaserade risker, verksamhetsrisker, personalrisker, redovisningsrisker, bristande efterlevnad av regelverk samt risk för förtroendeskada. Dokumentet finns tillgängligt för medarbetare på intranätet. Egenkontrollen föranledde förbättringar som att första linjens chefer fått möjlighet att ta del av gällande sjukhusavtal samt att de kartlagt den egna vårdprocessen på ett övergripande sätt. Andra egenkontroller som följs upp under verksamhetsåret: Patientenkäter Remittentenkäter: Har utförts vid enheten för klinisk fysiologi samt vid röntgenkliniken. Uppföljning av resultat har skett på berörd enhet. Avvikelser: varje enhet har en egen avvikelsegrupp som regelbundet arbetar med inkomna avvikelser och synpunkter. Avvikelsehanteringen återkopplas månatligen på arbetsplatsträffar, verksamhetsledningsmöten samt vid lokalt samverkansmöte. Händelseanalys: handläggning och uppföljning sker på berörd enhet. I samband med händelseanalyser involveras alltid verksamhetschefen. Punktprevalensmätningar: handläggning och uppföljning sker på berörd enhet samt vid verksamhetsledningsmöten. Externa och interna revisioner: Enheten för klinisk fysiologi genomgår regelbunden extern kvalitetsrevision. Kvalitetsenheten ansvarar för regelbunden intern miljö- och kvalitetrevision enligt utarbetad plan. Varje enhet skall revideras minst var tredje år. LÖF (landstingens ömsesidiga försäkringsbolag): årlig uppföljning av antalet ersatta vårdskador. Uppföljningen sker på verksamhetsledningen. Linjechef återkopplar till berörd enhet. Socialstyrelsen: Handläggning och uppföljning av anmälningar enligt lex Maria sker på berörd enhet samt vid verksamhetsledningsmöten. Patientnämnden: Handläggning och uppföljning av anmälningar sker på berörd enhet samt vid verksamhetsledningsmöten. Resultat av vårt arbete för säker vård och omsorg Strukturerad kommunikation för ökad patientsäkerhet God kommunikation är en förutsättning för att erhålla god och säker vård. Med en fastställd PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSBERÄTTELSE 2012 TIOHUNDRA AB 9

10 DIVISION SJUKHUS- OCH PRIMÄRVÅRD Akut- och diagnostikenheter struktur för hur kommunikation och informationsöverföring skall ske minimeras riskerna för att information missuppfattas eller glöms bort. En välfungerande kommunikation förbättrar säkerheten inne på operationssalen samt minimerar riskerna vid överrapportering av patient mellan olika enheter. Kommunikationen skall fungera väl för såväl patienter, närstående som vårdpersonal. Hösten 2012 påbörjade akutmottagningen och medicinkliniken ett pilotprojekt för strukturerad kommunikation, SBAR*. En utvärdering kommer att ske under februari Sjukhusledningen har som mål att under våren 2013 införa kommunikationsverktyget på hela akutsjukhuset. WHO:s checklista för säker kirurgi enligt modifierad modell används inom de opererande verksamheterna. Månatlig uppföljning påbörjades hösten Resultat: Av de opererande verksamheterna har följsamheten till WHO:s checklista varit 87 % jämfört med %. Mål för 2013 är 100 % följsamhet till WHO:s checklista. *SBAR = Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation. Kompetens TioHundra AB har i uppdrag att bedriva akutsjukvård. Det kräver att akut- och diagnostikenheterna skall ha medarbetare med rätt kompetens. Verksamhetsområdet innefattar verksamheter som är kunskapsintensiva och kräver till stor del medarbetare med högskoleutbildning (grund- och specialistutbildning). Varje enhets linjechef har tillsammans med verksamhetschefen ansvar för att strategiskt planera för en långsiktig kompetensförsörjning. Alla undersköterskor har undersköterskekompetens enligt en modell som utarbetats på sjukhuset samt verksamhetsspecifik kompetens. Verksamhetsområdet har främst haft svårt att rekrytera sjuksköterskor med specialistutbildning inom operationssjukvård. Vårdutvecklingsenheten arbetar aktivt med sjukhusets interna kompetensutveckling. Exempel på internutbildningar är: Kompetenskortsutbildning för undersköterskor, återkommande undersköterske- och sjuksköterskedagar. Verksamhetens vårdutvecklare deltar aktivt som internrevisor då vårdbolaget reviderar den egna verksamheten. HLR-koordinatorn och HLR-rådet har ansvar för vårdbolagets riktlinjer och kompetensförsörjning gällande hjärt-lungräddning. Avvikelsehantering, synpunkter, riskanalys och händelseanalys Varje enhet har en avvikelsegrupp som arbetar aktivt med avvikelsehantering. Uppkomna och handlagda avvikelser återkopplas till verksamheterna på månatliga arbetsplatsträffar och ledningsgruppsmöten. Akut- och diagnostikenheter har under 2012 haft totalt 212 avvikelser som registrerats i systemstödet Händelsevis. Detta är en ökning med 8 % jämfört med PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSBERÄTTELSE 2012 TIOHUNDRA AB

11 DIVISION SJUKHUS- OCH PRIMÄRVÅRD Akut- och diagnostikenheter Patienter och närstående har möjlighet att lämna synpunkter på vården. Akut- och diagnostikenheter har under 2012 erhållit 47 synpunkter. Synpunkterna hanteras som en avvikelse med återkoppling till den som lämnat synpunkter. Inkomna synpunkter är fördelade enlig nedan: I samband med större verksamhetsförändringar, större inköp eller andra verksamhetskritiska processer ska en riskanalys göras utförde akut- och diagnostikenheter 6 riskanalyser/bedömningar. I samband med anmälan enligt lex Maria görs en händelseanalys. Verksamhetschefen har möjlighet att initiera till händelseanalys vid upprepade avvikelser där handläggningen ej givit den effekt som önskats. Akut- och diagnostik har under 2012 utfört 1 händelseanalys. Vi har haft en Lex Maria-anmälan under Patientärenden (PaN) Verksamhetsområdet har haft 2 ärenden från PaN vilka handlagts enligt gällande rutiner. Patientsäkerhetskultur Under 2011 genomfördes en enkätundersökning hos medarbetare gällande patientsäkerhetskultur. Svarsfrekvensen uppgick till 55,9 %. Ny mätning kommer att utföras 2013 med mål att öka svarsfrekvensen till 75 %. MRSA, nutrition, trycksår, basala hygien och klädrutiner (BHK) och vårdrelaterade infektioner (VRI) PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSBERÄTTELSE 2012 TIOHUNDRA AB 11

12 DIVISION SJUKHUS- OCH PRIMÄRVÅRD Akut- och diagnostikenheter IVA har deltagit i de av vårdbolaget utförda punktprevalensstudierna. Resultatet är: MRSA Kvartal % korrekt odlad (3 patienter av 3 med riskfaktor) Kvartal % korrekt odlad (1 patient som varit i kontakt med sjukvård/tandvård senaste 6 månaderna) Kvartal % korrekt odlad (1 patient med riskfaktor) Kvartal 4 0 patienter med riskfaktor Nutrition Våren 0 % (0 patienter av 2 som varit inneliggande mer än 24 timmar) Trycksår Våren 50 % 1 av 2 (Inneliggande mer än 24 timmar) Hösten 100 % 2 av 2 (Inneliggande mer än 24 timmar) BHK Våren 14% (1 av 7 hade rätt i alla 7 steg) Hösten 38 % (5 av 13 hade rätt i alla 7 steg) VRI Våren 25 % (1 av 4 patienter) Hösten 0 % ( 0 patienter av 7) Intensivvårdsavdelningen har 100 % TUFF-certifierade medarbetare. Recertifiering planeras under Exempel på arbeten som utförts med syfte att öka patientsäkerheten: Akutmottagningen har under året infört nytt triagesystem, RETTS. Detta prioriteringssystem används i ambulansverksamheten samt på flertalet akutsjukhus inom SLL. Akutmottagningen och vårdavdelning 4 har påbörjat ett pilotprojekt gällande säker Kommunikation, SBAR, se tidigare definition. Verksamhetsområdet har ansvarat för implementering av bildlagringssystem (Picsara) och EKGlagringssystem (MUSE) i vårdbolagets elektroniska journalsystem TakeCare. Syftet har varit att samla denna patientinformation i patientens journal samt att minimera risker för förväxling av bilder och EKG-remsor. Intensivvårdsavdelningen har sedan 2012 haft möjlighet att erbjuda dialys till sjukhusets intensivvårdspatienter. Detta innebär att intensivvårdspatienter på Norrtälje sjukhus numer slipper transporteras till andra akutsjukhus för att erhålla iva-dialys. 12 PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSBERÄTTELSE 2012 TIOHUNDRA AB

13 DIVISION SJUKHUS- OCH PRIMÄRVÅRD Akut- och diagnostikenheter Varje enhet inom verksamhetsområdet har verksamhetsspecifika utbildningar för att tillgodose vårdbolagets uppdrag inom akutsjukvården. Patientenkät Uppföljning sker per enhet och vid verkssamhetsledningsmöte. Enheterna har generellt sett goda resultat i patientenkäten, se sammanställning här intill. Ny mätning kommer att ske under Smärtbehandling på akutmottagning På akutmottagningen pågår ett förbättringsarbete gällande dokumentation av utförd smärtskattning före och efter given smärtlindring till patienter med akut buksmärta. Delmålsgranskning visade ökad dokumentation och vid slutgranskning hade resultatet sjunkit något. Arbetet kommer att fortgå under Patientflödet har emellanåt varit högt vilket föranlett överbeläggningar på sjukhuset. För att utnyttja resurserna på bästa sätt har verksamheten på olika sätt försökt att avlasta den belastning/ vårdtyngd som uppstått på olika enheter. Exempel på detta är: att avdelningsklara patienter behållits på intensivvårds- och uppvakningsenheten, hämtat och kört patienter till röntgen, utfört punktinsatser på såväl akutmottagningen som vårdavdelning. Chefer och medarbetare har utbildats till förbättringsledare för att på bästa sätt arbeta med patientsäkerheten. Verksamhetsområdets fokusområde är bättre flyt på jobbet vilket ger nöjdare kunder, välmående medarbetare och ett konkurrenskraftigt företag. Under 2013 planeras flera medarbetarseminarier för att stärka och utveckla verksamheten. Flertalet medarbetare har påbörjat flödesförbättringsarbete. Exempel på detta är flödesförbättring på operationssal, flödeseffektivisering av sömnapnéprocessen, implementering av nytt triagesystem på akutmottagningen. Jämlik vård och omsorg Verksamheterna skall beakta SLL:s riktlinjer för jämställdhet. Verksamheterna har möjlighet att mäta könsuppdelad statistik. Exempel: 49 % kvinnor och 51 % män har sökt vård på akutmottagningen. 13 % av alla besökande på akutmottagningen har varit 80 år eller äldre. Divisionsledningen har under året haft två mötestillfällen med den lokala handikapporganisationen. Varje verksamhet har arbetat aktivt för att erbjuda vård och omsorg inom rimlig tid. Fokus har varit på flödeseffektivitet i den egna vårdprocessen. På akutmottagningen erhöll 84,5 % vård och behandling inom 4 timmar. Patienten erhåller, där krav finns, vård och behandling inom 30 respektive 90 dagar. Medicinsk PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSBERÄTTELSE 2012 TIOHUNDRA AB 13

14 DIVISION SJUKHUS- OCH PRIMÄRVÅRD Mottagningar och vårdplatser service omfattas inte av vårdgarantin. Väntetiderna till röntgen har varierat mellan dagar och för fysiologiska undersökningar dagar. Sömnapnémottagningen har under året minskat väntetiden från 14 veckor till 4 veckor. Övergripande mål och strategier för kommande år Akut- och diagnostikenheter skall: bedrivas enligt vetenskap och beprövad erfarenhet verka för att systematisk förbättra vård- och omsorg kring patienten/kunden erbjuda hög kvalitet, god tillgänglighet, hög servicenivå och lyhördhet mot såväl patient som remittent Vårt arbete med patientsäkerhet skall främja målet med att minska antalet vårdskador oavsett om bristerna beror på systemfel eller att vårdpersonal begår misstag. Genom goda säkerhetsföreskrifter samt effektivt ledningssystem skall varje enhet verka för en förbättrad patientsäkerhet. Varje medarbetare har skyldighet att bidra till att upprätthålla hög patientsäkerhet. Vi skall arbeta systematiskt med avvikelser och kundklagomål. Enhetschefen ansvarar för att varje medarbetare har kunskap att använda systemstödet Händelsevis. Alla som kommer i kontakt med verksamhetsområdets enheter skall ha möjlighet att framföra synpunkter och klagomål på ett enkelt sätt. Enhetschefen ansvarar för att informera verksamhetschefen då klagomål, synpunkter eller avvikelser visar på systemfel. Patientsäkerhet och avvikelsehantering finns med som en mötespunkt vid arbetsplatsträffar samt vid verksamhetsledningsmöten. Aktuella mål och mätetal beskrivs i verksamhetsområdets budget- och verksamhetsplan för Mottagningar och vårdplatser Uppföljning av egenkontroll Enhetschefer och verksamhetschef inom mottagningar och vårdplatser har tillsammans gått igenom egenkontrollen vid två tillfällen under Ansvaret för genomgång och uppföljning till medarbetare per enhet ligger på respektive enhetschef. Innehållet innefattar områden som omvärldsrisker, finansiella risker, legala risker, informationsbaseraderisker, personalrisker, redovisningsrisker, bristande efterlevnad av regelverk samt risk för förtroendeskada. Dokumentet finns tillgängligt för medarbetare på intranätet. Ledningssystem/kvalitetsarbete och patientsäkerhet finns med som punkter på APT. Andra egenkontroller som följs upp är: Patientenkät: Uppföljning sker per enhet och i verksamhetsledningsmöte. 14 PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSBERÄTTELSE 2012 TIOHUNDRA AB

15 DIVISION SJUKHUS- OCH PRIMÄRVÅRD Mottagningar och vårdplatser Avvikelser: Varje enhet har en egen avvikelsegrupp som regelbundet arbetar med inkomna avvikelser och synpunkter. Avvikelsehanteringen återkopplas varje månad på arbetsplatsträffar, verksamhetsledningsgruppsmöten och i lokala samverkansgruppen. Händelseanalys: handläggning och uppföljning sker på berörd enhet. Verksamhetschefen beslutar om uppdraget. Punktprevalensstudier: handläggning och uppföljning sker på berörd enhet samt verksamhetsledningsmöten och sjukhusledningsmöten. Externa och interna revisioner: kvalitetsenheten ansvarar för regelbunden intern miljö-och kvalitetsrevision enligt utarbetad plan. Varje enhet revideras minst vart tredje år. Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF): årlig uppföljning av antalet ersatta vårdskador. Uppföljning sker på verksamhetsledning. Återkoppling till berörd enhet. Socialstyrelsen: handläggning och uppföljning av anmälningar enligt Lex Maria sker på berörd enhet samt vid verksamhetsledningsmöten. Patientnämnden: handläggning och uppföljning av anmälningar sker på berörd enhet samt vid verksamhetsledningsmöten. Resultat av vårt arbete för säker vård och omsorg God kommunikation är en förutsättning för att erhålla god och säkervård. Under hösten 2012 påbörjades ett pilotprojekt mellan akutmottagningen och medicinkliniken i strukturerad kommunikation SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation) Under februari skall en utvärdering göras och sjukhusledningen har som mål att bredd införa kommunikationsverktyget på sjukhuset under våren Ett vårdplaneringsteam bestående av distriktsköterska, arbetsterapeut och biståndshandläggare har bildats för att säkerställa den samordnande vårdplaneringen för inneliggande patienter som behöver kommunala insatser efter vårdtiden. Utskrivningskvitto gavs till 80 % av alla som är inlagda i IT-systemet Webcare. Målet var 100 %. Varje enhet har en avvikelsegrupp som arbetar aktivt med avvikelsehantering. Varje månad återkopplas uppkomna och handlagda avvikelser på arbetsplatsträffar och ledningsmöten. Under 2012 hade verksamhetsområdet 506 skrivna avvikelser att jämföra med 447 stycken år I samband med större verksamhetsförändringar eller verksamhetskritiska processer görs riskanalyser. En riskanalys gjordes 2012 i samband med att avdelning 5 flyttade verksamheten från Ros tillbaka till sjukhuset. I samband med anmälan enligt Lex Maria eller vid upprepade avvikelser där handläggningen ej givit den effekt som önskats görs en händelseanalys. Verksamhetschefen initierar analysen. Mottagningar och vårdplatser har medarbetare som är legitimerade sjuksköterskor, undersköterskor och en klinisk universitet adjunkt som delar sitt uppdrag mellan TioHundra AB och Gävle Högskolas sjuksköterskeprogram. Vårdutvecklingsenheten arbetar med sjukhusets PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSBERÄTTELSE 2012 TIOHUNDRA AB 15

16 DIVISION SJUKHUS- OCH PRIMÄRVÅRD Mottagningar och vårdplatser interna kompetensutveckling. Alla undersköterskor har undersköterskekompetens enligt Norrtälje sjukhus modell samt verksamhetsspecifik kompetens. Sjuksköterskor har återkommande kompetensutbildningsdagar. Varje avdelning har TUFF-ombud. All fast personal skall vara TUFF-certifierad. Mål 100 %. Har inte kunna införlivats under 2012, då det varit stor personalomsättning på vårdavdelningarna. Under 2012 har verksamhetsområdets ledning fokuserat på att standardisera vårdavdelningar för att säkerställa tryggheten för den personal som arbetar på flera avdelningar och på så sätt säkerställa patientsäkerheten. Ett pilotprojekt för strukturerad kommunikation, SBAR, har påbörjats mellan en avdelning och akutmottagningen. En utvärdering planeras i februari Sjukhusledningen har som mål att införa det på alla vårdavdelningar under Verksamhetsområdets sjukhusmottagningar arbetar tillsammans med sjukhusklinikerna för att produktionsplanera mottagningarna i syfte att öka tillgängligheten och uppfylla vårdgarantin. Detta arbete kommer att fortsätta under Övergripande mål och strategier för kommande år 2013 kommer arbetet med att förbättra resultaten vid punktprevalensmätningar genomföras. Alla vårdavdelningar har egen handlingsplan för tillvägagångssätt och uppföljning av sina resultat och mål. Gemensam uppföljning efter varje studie och förbättringsåtgärd. Sammanställa en riktlinje för dokumentation av fallprevention. 16 PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSBERÄTTELSE 2012 TIOHUNDRA AB

17 DIVISION SJUKHUS- OCH PRIMÄRVÅRD Mottagningar och vårdplatser Mottagningar och vårdplatsers enheter skall: bedrivas enligt vetenskap och beprövad erfarenhet verka för systematiskt förbättra vård och omsorg kring patienten/kunden erbjuda hög kvalitet, god tillgänglighet och lyhördhet mot såväl patient som anhörig Vårt arbete med patientsäkerhet skall främja målet med att minska antalet vård skador oavsett om bristerna beror på systemfel eller att vårdpersonal begår misstag. Genom goda säkerhetsföreskrifter samt effektivt ledningssystem skall varje enhet verka för en förbättrad patientsäkerhet. Varje medarbetare har skyldighet att bidra till att upprätthålla hög patientsäkerhet. Vi skall systematiskt arbeta med avvikelser och kundklagomål. Enhetschefen har ansvaret för att varje medarbetare har kunskaper att använda Händelsevis. Alla som är i kontakt med verksamhetsområdets enheter skall ha möjlighet att framföra synpunkter och klagomål på ett enkelt sätt. Enhetschefen ansvarar för att informera verksamhetschefen då klagomål, synpunkter eller avvikelser visar på systemfel års inkomna synpunkter till verksamhetsområdet mottagningar och vårdplatser Synpunkten gäller Administration 9 Behandling 8 Bemötande 21 Ekonomi 6 Juridik 4 Omvårdnad 5 Samverkan 4 Tillgänglighet 9 (tom) 3 Totalsumma 69 Patientsäkerhet och avvikelsehantering finns med som mötespunkt på arbetsplatsträffar och verksamhetsledningsmöten. Verksamhetsmål och mätetal finns i detalj beskrivet i verksamhetsområdets budget- och verksamhetsplan Utbildningsinsatser för att arbeta med förbättringsarbeten kommer att genomföras Alla första linjens chefer och verksamhetschef kommer att utbildas till förbättringsledare och PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSBERÄTTELSE 2012 TIOHUNDRA AB 17

18 DIVISION SJUKHUS- OCH PRIMÄRVÅRD Opererande specialiteter coacher. Alla medarbetare inbjuds till medarbetarseminarium kring förbättringsarbete. Detta för att stärka och utveckla verksamheten framöver. Opererande specialiteter Uppföljning av egenkontroll Kvalitetsregister en gång/år och klinikvis. Operationsverksamheten OLGA-möten en gång per månad. Nutritionsbedömning 1 g/år. Trycksår 2 ggr/år. Basala hygienrutiner 2 ggr/år. MRSA 4 ggr/år. VRI 2 ggr/år. Loggkontroller 4 ggr/år. Patientenkäter 1 g/år per verksamhet. GTT genomförs för 20 patientjournaler per månad. Uppföljning sker fortlöpande vid APT. Personalenkät 1 g/år. Detta sker dessutom vid behov. Patientärenden som kommer oss till kännedom går alltid via verksamhetschefen som sedan handhar ärendet med berörd klinikchef. Återkoppling sker till synpunktshandläggare och Patientnämnden. Resultat av vårt arbete för säker vård och omsorg Verksamheten har en kvalitetsnätverksgruppen där tre kvalitetssamordnare ingår. Två chefssekreterare och i dagsläget två operationskoordinatorer finns också för verksamheten och är behjälpliga i patientsäkerhetsarbetet på olika sätt. GTT har fortlöper under 2012 och är en del av vår verksamhet. SBAR kommer implementeras under våren Kartläggning och fortlöpande arbete samt uppföljning av kvalitetsregister. Möten veckovis med kvalitetssamordnarna. Infört loggkontroller en gång per kvartal. Medverkan i kvalitetsregister. Arbetar med att säkerställa läkemedelshanteringen. Utskrivningsmeddelande och läkemedelsberättelse till samtliga patienter vid utskrivning. TUFF-certifierade. 18 PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSBERÄTTELSE 2012 TIOHUNDRA AB

19 DIVISION SJUKHUS- OCH PRIMÄRVÅRD Medicinska specialiteter På Sjukhusmottagningen har personalen blivit mer inriktade mot de olika specialistmottagningarna. Detta för att förbättra och säkerställa vården runt dessa olika patientgrupper. Upprättat introduktionsprogram för AT-läkare samt för nyanställda doktorer för att därigenom säkerställa kunskap om våra arbetsmetoder och rutiner. Infört WHO:s checklista för säker kirurgi på operation (s.k. time out). Övergripande mål och strategier för kommande år Efterlevnad av WHO:s checklista. Implementera SBAR. Införa databas med fortsatt arbete med GTT. Införa OD-modellen i förbättringsarbeten. Kvalitetssamordnarna blir utbildare i Händelsevis vad gäller läkargrupperna. Förbereda arbetet inför byte av operatonsplaneringsprogram (2013). Uppföljning av att läkemedelsjournal (aktuell, reviderad och sign., läkemedelsberättelse och utskrivningskvitto alltid finns med vi utskrivning. Fr. o m 2013 kommer kontroll av detta ske 1 gr/mån. Samtliga anställda läkare skall få HLR-utbildning enligt nya riktlinjer. Uppföljning av efterlevnaden av hygien- och klädrutiner blir bättre. Anslutning till det nystartade nationella kvalitetsregistret Svenskt PeriOperativt Register (SPOR). Införande av PNA-analyser. Införande av larmknappar. Införande av gemensam EKG-bas. Medicinska specialiteter Uppföljning av egenkontroll Registrering i kvalitetsregister: Riks-stroke Riks-tia SWEDEHEART Nationella diabetesregistret PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSBERÄTTELSE 2012 TIOHUNDRA AB 19

20 DIVISION SJUKHUS- OCH PRIMÄRVÅRD Anestesi och intensivvård Förmaksflimmerregistret Rikssvikt Genomgång av avvikelser i Händelsevis Resultat av vårt arbete för säker vård och omsorg SBAR-utbildning genomförd och implementerad på medicinkliniken. Fortlöpande arbete med att förbättra våra utskrivningsrutiner genom att 100 % av patienterna får en läkemedelsberättelse/utskrivningsmeddelande i handen. Öka patientens delaktighet via förbättrade utskrivningsrutiner. Genom minskat slöseri med patientens tid i vårdprocessen. Kortare väntetider och medelvårdtider. Fortsätta med korta tider på akutmottagningen för omhändertagande. Fortsätta hålla vårdgarantin. Belysa de eventuella skillnader i vårdtider som finns mellan män och kvinnor. Bedriva aktiv rökavvänjning för patienter. Övergripande mål och strategier för kommande år Förbättra våra rondrutiner. Arbeta med läkemedelsavvikelser. Genomlysning av vår bemanning och kompetens. Minska återinläggningar inom 30 dagar. Anestesi och intensivvård Uppföljning av egenkontroll Anestesikliniken har under 2013 blivit eget verksamhetsområde med benämningen anestesi och intensivvård. Därför finns ingen tidigare egenkontroll att följa upp, vi följer och utvecklar arbetet med bland annat: WHO:s checklista för säker kirurgi. Rapportering till Svenska Intensivvårdsregistret (SIR). Resultat av vårt arbete för säker vård och omsorg Vi använder oss av WHO:s checklista för operationsarbete. Vid uppföljning visade det sig att 20 PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSBERÄTTELSE 2012 TIOHUNDRA AB

21 DIVISION SJUKHUS- OCH PRIMÄRVÅRD Anestesi och intensivvård följsamheten inte är total. Vi ska utarbeta rutiner så att det blir en fullständig följsamhet till checklistan. Medvetenheten, kunskapen och efterlevnaden av hygien- och klädrutiner är mycket god. Vid punktkontroller finner man dock att den ej är 100 %. Det ska vi se till att den blir. Arbetet med upphandlingen av nytt operationsplaneringsprogram har påbörjats. På grund av några oklarheter i frågeunderlaget har processen blivit fördröjd men pågår nu enligt plan med beräknat inköp cirka mars/april Det nystartade nationella kvalitetsregistret för vård före, under och efter operationer, Svenskt perioperativt register (SPOR) är under uppbyggnad. Vi har ännu inte levererat några data dit och kommer troligen inte att göra det under 2013 heller. Det är viktigt att rapporteringen fungerar problemfritt och därför avvaktar vi lite tills rutiner och teknik har blivit väl förankrade. Särskilda larmknappar för påkallande av akut-, hjärt- och traumalarm har satts upp på alla avdelningar och mottagningar. Detta har gjorts för att förenkla larmningen och minska fellarmningar. Särskilda larmövningar genomförs också regelbundet. Det har i stort sett fallit mycket väl ut men fortfarande besväras verksamheten av att det sker fellarmningar. Detta måste vi försöka eliminera genom utbildning och tekniska lösningar. Övergripande mål och strategier för kommande år Anestesiklinikens målsättning är: att ständigt utveckla vården i takt med nya landvinningar och etablering av nya metoder. att medverka till förbättrade patientflöden. att våra behandlingsresultat skall vara bättre än genomsnittliga i ett nationellt perspektiv. att utveckla bra vårdprogram och behandlingsriktlinjer som förankras i det kliniska arbetet. Det innebär bland annat att skapa rutiner för anestesier vid olika sjukdomstillstånd, intensivvårdsbehandling, smärtbehandling, läkemedelshantering, vårdprinciper med mera och att fortlöpande arbeta med kvalitetsutveckling. Vår verksamhet ska präglas av ständigt förbättringsarbete. Intensivvården är ansluten till ett nationellt kvalitetsregister, Svenskt intensivvårdsregister (SIR). Vi lämnar fortlöpande in data och via årsrapporten kan vi jämföra oss med andra intensivvårdsavdelningar. Ytterligare ett nationellt kvalitetsregister är under uppbyggnad, Svenskt perioperativt register (SPOR). Där registreras data som gäller strax före, under och efter operationer. Vi använder oss av WHO:s checklista för operationsarbete. Vi kommer att se till att följsamheten blir fullständig. Vi har också ett särskilt avvikelserapportsystem dit sådant som avviker från förväntad/god standard görs. Rapporterna hanteras både internt och externt enligt särskilt system. Syftet är att uppmärksamma svagheter och att det leder till förbättringar. Särskilt fokus kommer att läggas på att alla chefer och medarbetare ska få utbildning i hur man systematiskt bedriver förbättringsarbete. Brister vid överrapporteringar och annat är inte PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSBERÄTTELSE 2012 TIOHUNDRA AB 21

22 DIVISION SJUKHUS- OCH PRIMÄRVÅRD Primärvård ovanligt. Alla skall få utbildning i strukturerad informationsöverföring (SBAR). Vi kommer också att lägga mycket engagemang i att göra läkemedelshanteringen ännu bättre. Vi följer också upp med patientenkäter för att få feedback på vad våra patienter tycker. Primärvård Uppföljning av egenkontroll Kundvalet har inneburit att vi skall samverka med sju olika utförare av basal hemsjukvård. Detta har inneburit att mer läkartid går åt till samverkan. Vi har därför under året anställt en hemsjukvårdsläkare för att höja kvaliteten för våra patienter som är i behov av hemsjukvård. Förändrat och förtydligat uppföljningsstrukturen när det gäller finansiella risker där vi tittar på fler nyckeltal och flöden. Hela verksamheten har engagerats i arbetet att ta fram rutiner för det sjukdomsförebyggande arbetet utifrån socialstyrelsens riktlinjer. Under året har våra lokala rutiner gällande sjukskrivningar uppdaterats. Regelbundna loggkontroller har genomförts. Månadsvis uppdateras den externa informationen på våra TV-skärmar i väntrummen på Norrtälje norra och Norrtälje södra. Avvikelser hanteras enligt rutin via Händelsevis, återkoppling sker dels till berörda medarbetare 22 PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSBERÄTTELSE 2012 TIOHUNDRA AB

23 DIVISION SJUKHUS- OCH PRIMÄRVÅRD Primärvård men även som punkt på APT. Egenkontroll av miljölagarna är genomförd. Förteckning är gjord på all medicinskteknisk apparatur med tydliga rutiner för skötsel. Handlingsplan utifrån medarbetarenkäten är upprättad. Alla medarbetare som är tillsvidare anställda har en kompetensplan. 80 % av förskrivarna har gått utbildningen om läkemedels miljöpåverkan. En utbildningssatsning för all personal gällande kassaregistreringar har genomförts under året för att säkerställa kvaliteten. Attestinstruktionerna i läkemedelshanteringen är uppdaterad och väl förankrad hos alla. Ärenden från vår synpunktshandläggare hanteras enligt särskild rutin och tas alltid upp på APT. Resultat av vårt arbete för säker vård och omsorg Samtliga kvalitetskrav enligt våra avtal är uppfyllda. Resultatet av patientenkäten har diskuterats på respektive enhet. Utefter resultatet har vi under året fokuserat på information och delaktighet. Följsamheten till kloka listan är 86 % och vår täckningsgrad ligger på 45,8 %. Vi har också regelbunden läkarutbildning med farmakolog från Karolinska institutet med återkoppling om förskrivningsmönster. Vår telefontillgänglighet är hög, 89,6 %, och vi har under året uppfyllt vårdgarantin. Under 2012 påbörjades arbetet med att implementera socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. En hälsoansvarig sjuksköterska finns på alla vårdcentraler som stöd i implementeringen och utvecklingen av hälsoarbetet. En utbildningsinsats för personalen inom primärvården har påbörjats avseende MI-samtal, FaR-utbildning samt utbildning i direkta hälsofrågor. Arbetet resulterade i en enkät med frågor angående levnadsvanor samt en broschyr med tips på förändringsmöjligheter. Denna enkät erbjuds alla patienter som besöker våra vårdcentraler. Om patienten har ett riskbeteende erbjuds hjälp och stöd. Övergripande mål och strategier för kommande år Vi ska fortsätta utveckla vår hantering av dokument i dokumentcenter för att få en lättillgänglig kanal med information till personalen. Stor satsning på vårt påbörjade förbättringsarbete där all personal är engagerad och vi får möjlighet att förbättra våra interna processer och arbetssätt. MedRave 4 (kvalitetssystem) införs och vårt mål är att under 2013 förbättra den medicinska kvalitetsuppföljningen för att kunna säkerställa att vi arbetar patientsäkert och enligt vårt uppdrag. PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSBERÄTTELSE 2012 TIOHUNDRA AB 23

24 DIVISION SJUKHUS- OCH PRIMÄRVÅRD Rehabiliteringsenheter Rehabiliteringsenheter Uppföljning av egenkontroll Ledningen har under året planerat för införandet av kommande vårdval primärvårdsrehab. NärRehab har anpassat sin verksamhet efter avtalsförändring i kundval. Förändrat och förtydligat uppföljningsstrukturen där vi tittar på fler nyckeltal och flöden. Arbetat med intern och extern information där vi förbättrat våra kontaktuppgifter och vårt informationsmaterial. Tagit fram processbeskrivningar för olika diagnosgrupper. Utarbetat en introduktionspärm för nyanställda samt tagit fram en rutin för dokumentation av denna. En satsning har gjorts för att alla medarbetare ska genomgå den obligatoriska brandutbildningen. Detta har dokumenterats i Heroma. Sammanställt en dokumentförteckning av medicinteknisk utrustning. Vi har en ansvarig som tar bort gamla dokument och uppdaterar rutindokument i dokumentcenter. Kontinuerligt uppdaterade adresslistor och telefonnummer till personalen finns på arbetsplatsen. Under året har vi satsat på etikföreläsning för all personalen inom rehabenheterna och även fortsatt arbetat på enhetsnivå i grupp. Resultat av vårt arbete för säker vård och omsorg Vi har under året arbetat på ett strukturerat sätt för avvikelsehantering. Avvikelserapporteringen har överlag ökat och resulterat i bättre rutiner. Vi har infört hygienombud på alla enheter. Övergripande mål och strategier för kommande år Vi ska fortsätta utveckla dokumentcenter för att få en lättillgänglig kanal med information till personalen. Vi kommer att uppmana medarbetarna att delta i kvalitetsenhetens kursutbud gällande avvikelsehantering samt patient/brukarsäkert arbetssätt. Vårt mål är också att alla medarbetare ska genomgå vårdhygienutbildningen samt genomföra e-utbildning i vårdhygien årligen. Vi inför ett gemensamt telefonnummer till rehabenheterna. Denna telefon kommer att vara bemannad PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSBERÄTTELSE 2012 TIOHUNDRA AB

25 DIVISION VÅRD OCH OMSORG Barn, ungdom och familj DIVISION VÅRD OCH OMSORG Barn, ungdom och familj Uppföljning av egenkontroll Barn, ungdom och familj arbetar utifrån den årliga egenkontrollen som görs och där åtgärd krävs för vi upp på handlingsplan som följs upp på ledningsgrupp och implementering görs på respektive APT. För att kvaliteten på vård och omsorg ska vara hög skall egenkontroll (systematisk uppföljning och utvärdering av verksamheten) regelbundet genomföras. Resultat av vårt arbete för säker vård och omsorg Fortlöpande kompetensutveckla enheterna, inom respektive område. Vi arbetar enligt PM, rutiner och policy för att säkra patientsäkerheten. Har givna mallar i journalsystem. Har rutiner för hänvisning av kunden vid akuta tillstånd. Vi arbetar enligt rutiner och policys för att ge så effektiv vård och omsorg som möjligt. Vi ser till att hålla väntetiderna optimala. Leder kunden till den vård och omsorgsform som krävs. Hänvisar över de interna gränserna t.ex. BUP då kunden hamnat fel i vårdkedjan. Vård erbjuds oavsett kön, etnisk, sexuell och socioekonomisk tillhörighet. Tolk erbjuds vid alla kundbesök för att vi skall ge rätt information till kunden. Enligt registrering i CVR har vi små avvikelser där kunden inte får vård och omsorg i rimlig tid. Barnmorskemottagningarna har inga väntetider. Barnavårdscentralen jobbar enligt nationellt vårdprogram. Ungdomsmottagningen erbjuder drop in-tider och tidsbokade tider, de kan erbjuda tider samma vecka. Barnmottagningen har en viss väntetid där vårdgarantin träder in och familjen erbjuds annan tid i Stockholms län. Samtliga enheter arbetar förebyggande och hälsofrämjande enligt avtal. Övergripande mål och strategier för kommande år Säkrare vårdkedjor för kundgruppen och ökad samverkan mellan de olika vårdgivarna internt och externt. Fortsatt att aktivt arbeta upp rutin för rapportering i Händelsevis. Etablera nytt journalsystem som är patientsäkert inom skolhälsovården (PMO). Förbättringsarbetet fortsätter att fokusera på patientsäkerhet med uppdatering av rutiner och policys. Inom Barn- och elevhälsan granskar skolläkaren dessa dokument med uppföljning av samtliga dokument efter 2 år. Målet är att våra kunder skall vara trygga med att de erbjuds rätt vård och omsorg i alla insatser, att alla erbjuds de besök som styrs av specifika styrdokument. PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSBERÄTTELSE 2012 TIOHUNDRA AB 25

26 DIVISION VÅRD OCH OMSORG Habilitering och handikapp Habilitering och handikapp Uppföljning av egenkontroll En av de mest grundläggande metoderna i vårt kvalitetsarbete är att arbeta med de fel och brister samt risker som medarbetarna upptäcker i sitt arbete. Vi har ett IT-stöd, Händelsevis, för avvikelsehantering där alla typer av avvikelser anmäls; vårdavvikelser, omsorgsavvikelser, arbetsmiljöavvikelser och miljöavvikelser. I detta system kan man också anmäla missförhållanden enligt Lex Sarah. Varje enhetschef ansvarar för att avvikelserna analyseras, åtgärdas och följs upp. Alla medarbetare som rapporterar får automatiskt återkoppling i systemet och kan hela tiden följa sin avvikelse. Avvikelserna hanteras alltid med berörda och på berörd enhet. Avvikelser av intresse för övriga enheter gås igenom på tjänsteområdet och i ledningsgruppen för analys och åtgärd. Alla har ansvar att rapportera avvikelser. I ledningsgruppen har avvikelser sammanfattas och analyserats och lett till utveckling av verksamheten. De vanligaste områdena för omsorgsavvikelser var: Läkemedelshantering (695) Fall (446) Transport (159) Bemötande (57) Verksamheten har haft Lex Sarah-anmälningar under året som utretts genom händelseanalys. Anmälningarna har rört: Boende som avvek från serviceboendet. Åtgärd: Förbättra relationen med förvaltarna och upprätta en aktuell genomförandeplan. Lex Sarah anmälan har gjorts på Navets serviceboende på grund av att vi var tvungna att stänga gemensamhetslokalen då en kund agerade hotfullt. Händelseanalys gjordes som resulterade i att personen fick ett mer anpassat boende. Resultat av vårt arbete för säker vård och omsorg Levandegjorda planer De flesta av våra kunder har en plan för sin insats. Planerna ska levandegöras och vara det verktyg som ger kunden möjlighet att styra sin insats. Utifrån kundernas planer organiseras verksamheten på enheten där kompetensutveckling, schema, aktivitet och bemanning ska styrs av de faktiska behoven. Boendet och planer Under 2012 har enhetscheferna i största möjliga mån varit med då genomförandeplanerna upprättats. 26 PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSBERÄTTELSE 2012 TIOHUNDRA AB

27 DIVISION VÅRD OCH OMSORG Habilitering och handikapp Kognitivt stöd För många av våra kunder är tillgång till kommunikationshjälpmedel en viktig förutsättning för delaktigheten i sin plan. Alla kunder i behov av ett kommunikationshjälpmedel ska verkligen ska få tillgång till sitt kommunikationshjälpmedel. Man ska inte behöva anpassa sig till ett hjälpmedel som personal/ledning bestämt på en verksamhet. Det innebär fortsatt kompetensutveckling för att utbilda personalen i de olika kommunikationshjälpmedel som deras kunder använder. Vi har även utvecklat dokumentationen av planerna så att kunden själv kan begripa och förstå sin plan. Planen dokumenteras på olika sätt, text, bilder med mera. KognitiViva är ett projekt som drivs av verksamheterna habilitering och handikapp samt psykiatri. Projektet startade 2011 och avslutas den 31 december 2012 för att övergå i en permanent lösning. Syftet är att hjälpa personer med psykiska funktionsnedsättningar att hitta kognitiva hjälpmedel för att underlätta vardagen. I den visningslokal som byggts upp i gamla sjukhuset får besökarna information om hur de kan använda sig av hjälpmedlen i hemmet. Hälsa Syftet med våra tjänster är att i det dagliga livet ge förutsättningar att leva som alla andra med självbestämmande, oberoende och jämlikhet. Vårt arbete med planer och kognitivt stöd syftar ytterst till att stärka hälsa i en vidare mening. I vårt arbete utgår vi från KASAM känslan av sammanhang. De är i första hand ett förhållningssätt, som uttrycker i vilken utsträckning man har en varaktig och genuin känsla av tillit till sin egen förmåga att möta livets olika skiften. Våra kunder har större behov än många andra att få hjälp att förstå och hantera sin livssituation. Det handlar om allt från begripliga och levandegjorda planer till fysisk aktivitet och träning i Sporthallen. Ett lågt KASAM innebär risk för ohälsa. KASAM går att stärka och påverka hos enskilda individer genom stöd och positiva erfarenheter av att klara och förstå saker. Vi ska medvetandegöra och stärka tilltron till den egna förmågan, den egna kunskapen och kompetensen. Vi kan genom bemötandet och i utformning av miljön underlätta för våra kunder så att världen blir mer begriplig, förutsägbar och hanterbar. Under året har ledningsgruppens satsat på att fördjupa kunskaperna om hur vi använder KA- SAM för att stärka våra kunders och våra medarbetares hälsa. Ett flertal personalgrupper har introduceras och utbildats i att använda KASAM i arbetet med sina kunder. Tillgänglig brukartid När man slår samman all tillgänglig tid för såväl chefer som personal ska tiden som avsätts för ledning och administration följas upp. Målet är att den administrativa tiden ska ligga rätt i förhållande till våra konkurrenter. Under 2012 var målet att 90 % av våra resurser ska vara brukar tid. Vi hamnade på 89 (88) % inklusive det administrativa påslaget. PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSBERÄTTELSE 2012 TIOHUNDRA AB 27

28 DIVISION VÅRD OCH OMSORG Habilitering och handikapp Samverkansavtal Vi har samverkansavtal med följande verksamheter som reglerar löpande samverkan och utveckling av samverkan, exempel på avtal: Närsjukvård Hemsjukvård Psykiatri Nöjd kund-enkät Ett av våra mål och mått inom habilitering och handikapp är att öka tillgänglig brukartid. Vi mäter och följer upp att den administrativa delen av organisationen. Vi vill öka den tillgängliga brukartiden, med målet att 90 % ska utgöra brukartid. För 2012 var andelen 89 (88) %. Resultatredovisning av Nöjd Kund - en enkät om ditt boende som genomfördes under hösten 2011 på uppdrag av Habilitering och Handikapp. Totalt har 150 enkäter delats ut. Syftet är att belysa kvaliteten utifrån kundens perspektiv i de insatser vi erbjuder. Svarsfrekvens: 69 % Självbestämmande och integritet 28 PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSBERÄTTELSE 2012 TIOHUNDRA AB

29 DIVISION VÅRD OCH OMSORG Habilitering och handikapp Helhetssyn Tillgänglighet PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSBERÄTTELSE 2012 TIOHUNDRA AB 29

30 DIVISION VÅRD OCH OMSORG Habilitering och handikapp Bemötande Säkerhet och trygghet 30 PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSBERÄTTELSE 2012 TIOHUNDRA AB

31 DIVISION VÅRD OCH OMSORG Habilitering och handikapp Livsstil Självbestämmande och integritet PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSBERÄTTELSE 2012 TIOHUNDRA AB 31

32 DIVISION VÅRD OCH OMSORG Hemtjänst och hemsjukvård Hemtjänst och hemsjukvård Uppföljning av egenkontroll Under 2012 har vi haft loggkontroll var tredje månad för att gå igenom så att ingen obehörig personal har läst något i systemen som man inte ska, loggkontrollen dokumenteras. När en kund skrivs in i hemsjukvården ska alla kunder få en omvårdnadsplan, kring sitt hälsotillstånd, diagnos, ordination m.m. När en kund får någon form av hemtjänstinsats så ska vi göra en genomförandeplan med kunden kring behov och önskemål, den ska sedan utvärderas två gånger per år. När ny personal introduceras så får medarbetaren en lokal introduktion samt en central introduktion. Anställer vi legitimerad personal kräver vi leg-kontroll, vi gör även ID-kontroll på nyanställd personal så att vi ser att alla har körkort på de verksamheter där så krävs. All personal skriver så kallade avvikelser i ett system som heter Händelsevis. En avvikelse är en händelse som kan eller har inneburit en risk för en kund. Alla avvikelser ska åtgärdas och sedan arbetas de igenom på så kallade teamträffar där flera yrkesgrupper deltar till exempel arbetsterapeut, distriktssköterska och övrig vård- och omsorgspersonal. Inför förändringar i verksamheten arbetar vi med riskanalyser. Vi sammansätter en arbetsgrupp med berörda personer och går igenom eventuella risker som kan uppkomma vid en förändring. Vi tittar då både ur ett kund,- arbetsmiljö- och miljöperspektiv. Under 2012 har hemtjänst grupperna börjat arbeta i s.k. TES. Det står för tryggt, enkelt och säkert. Det är ett datoriserat planeringssystem, vilket innebär en kvalitetskontroll så att inga insatser glöms bort. Vi har även i hemtjänsten och hemsjukvården ett dokumentationssystem, Intraphone, där vi dagligen loggar det vi gör hemma hos kunden. Detta är också en kvalitetskontroll för att försäkra oss om att vi gör det vi ska hos kunden. För att öka kvalitetskontrollen ytterligare så började vi med att jämföra den dagliga planeringen i TES med vad vi utfört i intraphone för att se att inget har missats. Varje arbetsplats har miljöombud och vi arbetar kontinuerligt med miljöarbetet. Vi har haft både intern och extern miljörevison under Under 2012 infördes ett nytt system att beställa mediciner, vilket gör det tryggare och säkrare. Det kallas för pascal. Vi har tydliga rutiner i hemtjänsten om hur vi ska förvara kunders nycklar, hantering av kontanter och kreditkort, hygienrutiner m.m. Vi arbetar utifrån de riktlinjer som kommunens MAS, medicinskt ansvarig sjuksköterska, upprättat, vilket i grunden bygger på hälso- och sjukvårdslagen. Under 2012 infördes arbetskläder till alla personal där vi även har tydliga rutiner kring hur de ska hanteras. Distriktssköterskorna har ett nära samarbete med hemtjänsten och deras undersköterskor. Vi arbetar med delegeringar utifrån de riktlinjer som finns och all personal som får en delegation får en individuell utbildning av distriktssköterskan. 32 PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSBERÄTTELSE 2012 TIOHUNDRA AB

33 DIVISION VÅRD OCH OMSORG Hemtjänst och hemsjukvård Resultat av vårt arbete för säker vård och omsorg I avtalet har vi några tydliga mätbara mål: De handlar om bemötande, kontinuitet, patientsäkerhet (avvikelser, klagomål och synpunkter,) samverkan med beställaren och uppföljning. 80 % av våra kunder som är inskrivna i hemsjukvården ska ha en omvårdnadsplan enligt avtal, vilket vi inte nådde under Det är viktigt att kunden själv får vara med och påverka sin vård och att kunden vet vilka mål man sätter upp i vården. Detta är även viktigt för att all hantering kring kunden blir säker. Ca 60 % av kunderna under 2012 hade en omvårdnadsplan. Vi har även haft som mål att alla händelser som brister eller är en risk för kund ska dokumenteras i avvikelsesystem, vilket personalen varit bra på. Avvikelserna har lyfts och diskuteras på personalmöten samt i så kallade teamträffar med olika yrkesgrupper, för att se vad vi kan göra för att förhindra att det uppstår igen. Vi har arbetat med en tydlig klagomålsprocess. Alla klagomål som inkommer ska beaktas och åtgärdas för att undvika upprepning. Distriktssköterskorna arbetar utifrån MAS riktlinjer bland annat när det gäller delegering. Sköterskorna träffar all personal som de ska delegera och utbildar dem. Vi har även placerat våra distriktsköterskor i samma lokaler som hemtjänstpersonalen så att undersköterskorna som de delegerar kan få daglig handledning och snabbt få kontakt med en distriktssköterska. Alla kunder har rätt till en genomförandeplan där kunden själv får vara med och påverka sin vård och omsorg, det är viktigt att de känner sig delaktiga. Vi hade som mål att 90 % av våra kunder ska ha en aktuell genomförandeplan. Vi nådde inte det målet under 2012 utan vi kom upp i 64 %. Vi har under 2012 arbetat mycket med att säkra att alla kunder får den vård och omsorg som de PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSBERÄTTELSE 2012 TIOHUNDRA AB 33

34 DIVISION VÅRD OCH OMSORG Psykiatriverksamheterna har rätt till, att inga insatser missas eller uteblir. Vi har arbetat med planeringssystemet TES som ska vara den kvalitetskontrollen. Vi har uppföljning med vår beställare minst en gång per år för att se att vi uppfyller de krav vi har i avtalet. När det gäller kontinuitet och bemötande så fullföljde vi de målen Övergripande mål och strategier för kommande år Under 2013 kommer vi att fortsätta arbeta med att 90 % av alla kunder ska ha en aktuell omvårdnads- och genomförandeplan. Utbildningsinsatser både i procapita och intraphone sker kontinuerligt. Vi kommer att påbörja ett kvalitetssystem som heter Senior Alert, där man tillsammans går igenom olika parametrar med kund, till exempel fall, nutrition och sår, allt för att kvalitetssäkra för kunderna. Vi har som mål under 2013 att 50% av våra kunder ska registreras i Senior Alert. Vi kommer under 2013 att arbeta vidare med våra avvikelser. Personalen ska registrera när de ser brister och risker i vård och omsorgen och vi ska vara snabba att åtgärda och lära oss av våra brister. Under 2013 kommer vi att fortsätta och förbättra planeringen i TES och kvalitetssäkra att kunden får de insatser de har rätt till. Psykiatriverksamheterna Uppföljning genom egenkontroll Uppföljning varje månad: Vård- och samarbetsplan Diagnostiseringsgrad Väntetid Kontinuitet i läkarkontakt Vi följer avvikelseanmälningar och patientklagomål per kvartal för att snabbt kunna identifiera eventuell negativ trend. Övergripande avvikelsegruppen sammanträder sex gånger per år. De lokala avvikelsegrupperna arbetar löpande. Vi följer upp våra mål och mätetal i syfte att minska vårt förbättringsutrymme i kundenkäten en gång per år. Struktur för uppföljning/utvärdering Förbättringsarbeten enligt given modell följs upp var 14:dag i drivningsmöten med ledningsgruppen. Alla avvikelser följs upp via APT och sammanställs varje månad av avvikelsegruppen som består av medarbetare från hela verksamheten tillsammans med en ansvarig chef. I ledningsgruppen arbetas det med sammanställningen för de frågor som måste hanteras på högre nivå. 34 PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSBERÄTTELSE 2012 TIOHUNDRA AB

35 DIVISION VÅRD OCH OMSORG Psykiatriverksamheterna I den månatliga verksamhetsrapporten redovisas antalet avvikelser samt vilken kategori avvikelsen faller under. Uppföljning för att mäta att vi arbetar mot de mål vi satt upp genomförs i mars, juni samt september och slutligen i december. Resultat av vårt arbete för säker vård och omsorg Våra resurser ska på ett kostnadseffektivt sätt tillgodose krav på hög säkerhet och god vårdkvalitet. En förutsättning för att kunna erbjuda effektiv vård och omsorg är att alla medarbetare har kompetens för sina arbetsuppgifter och aktivt bidrar till att utveckla våra verksamheter. En annan förutsättning är kundens delaktighet i behandlingsplaneringen. Vi gör en kundundersökning genom en enkel enkät som delas ut under en vecka på våren och en vecka på hösten. Enkäten delas ut till alla som har minst 4 besök på mottagningen. Där frågar vi efter kännedom och delaktighet i vårdplan samt om patienten upplevt någon förbättring. Jämlik vård och omsorg innebär att vi har respekt för den enskilda människans värdighet och alla människors lika värde samt tillhandahåller vård på lika villkor för alla som kontaktar oss. Rätten till sjukvård och omsorgsinsatser ska vara oberoende av kön, ålder, funktionsnedsättning eller språk. Vård på lika villkor för alla är en förutsättning för både kvalitet och patientsäkerhet. Samtliga chefer har genomgått SLL:s jämställdhetsutbildning. Fördjupad diskussion på APT 2 ggr/år. Samtliga HSL-verksamheter har klarat vårdgarantin till första besök samt behandling, undantaget neuroutredningar. BUP har haft upp till 3 månaders väntetid för utredning och vuxenpsykiatrin upp till 9 månaders väntetid för enstaka patienter. Socialpsykiatrin fastställer för nya ärenden inom en vecka. Vår strävan är att vara lättillgängliga. Alla behandlare på mottagningarna har telefontider varje dag samt röstbrevlåda. SLL gjorde sista telefonmätningen januari Godkända samtal 95 % inom vuxenpsykiatrin. Unga vuxna-mottagningen vänder sig till ungdomar i åldern år. Målet för enheten är att förebygga ohälsa bland annat genom att erbjuda alla som söker en tid för bedömning. Patientsäkerhetsarbete samt åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Vi har haft utbildning/genomgång för läkargruppen angående läkemedelsmodulen för att förbättra hanteringen. Vi har arbetat med att säkerställa rutiner för suicidriskbedömning samt arbetat fram en bättre bedömningsmall i Take Care. Vi har organiserat om vuxenpsykiatrin och BUP verksamheten för att underlätta för patienterna att få kontakt med enheterna. En väg in ett telefonnummer och patienten kan få en tid direkt. PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSBERÄTTELSE 2012 TIOHUNDRA AB 35

36 DIVISION VÅRD OCH OMSORG Psykiatriverksamheterna Inom beroenderådgivningen finns nu en mottagningssjuksköterska som tar alla telefonsamtal på förmiddagen, övrig tid sekreterare. Öppethållande för brådskande/akuta besök varje dag kl Inom socialpsykiatrin har vi infört rondning av psykiatriker samt psykiatrisjuksköterska vid våra SOL-boenden (boenden med särskild service). Vi har under året säkerställt att rutinprover följs enligt samtliga vårdprogram. Inom vuxenpsykaitrin har vi arbetat fram en bedömningsrutin för att säkerställa att alla patienter bedöms efter evidensbaserade instrument samt träffar specialistläkare. Känner du till din vårdplan/genomförandeplan? Varje enhet har lämnat ut en enkät till alla kunder under vecka 40. Svarsfrekvensen är mycket bra. Enhet Svarsfrekvens Beroenderådgivning 81% Vuxenpsykiatrin 82% BUP 91,8% Daglig sysselsättning 100% Boendestöd 80% PKV 89% Skärsta/Edeboviken 88% Gröna gränd/åkanten 67% Resultat 36 PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSBERÄTTELSE 2012 TIOHUNDRA AB

37 DIVISION VÅRD OCH OMSORG Vård- och omsorgsboende Övergripande mål och strategier Kundsäkerhetsarbetet är ett väl integrerat arbete i verksamheten. Vårt operativa fokus är hög kvalitet och delaktighet vilket har genomsyrat vårt systematiska förbättringsarbete under Vård- och omsorgsboende Uppföljning av egenkontroll Verksamhetsområdets resultat följs upp inom ett flertal områden. Implementeringen och registreringen i Senior Alert (kvalitetsregister för förebyggande vård och omsorg) har fortsatt under 2012 där rutiner och riktlinjer för registrering tagits fram. Vid teammöten samarbetar olika yrkeskategorier för att registrera i registret. Inom samtliga enheter/ boenden kontrolleras basala handhygienrutiner, trycksårstudier, regelbunden kontroll av undernäring och fallrisk samt nationella punktprevalensmätningar två gånger årligen. Resultaten har varit goda. Apoteksgranskning (kontroll av läkemedel) sker en gång per år. Brister som framkommer har att åtgärdas genom sjuksköterskas försorg. Uppföljningar från beställaren kan ibland visa på områden där vi har att förbättra oss i enlighet med avtalet. I dessa fall upprättas handlingsplaner med åtgärder som syftar till förbättringar, t.ex. mer stimulerande aktiviteter eller förbättring av måltidsmiljön. Uppföljning av aktuella genomförandeplaner sker månatligen varvid målet är att alla kunder som önskar sig en genomförandeplan ska ha det (100 %). Under 2012 uppgick resultatet till 96 %. Uppstår händelse som är negativ (avvikelse) i verksamheten har medarbetare att informera PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSBERÄTTELSE 2012 TIOHUNDRA AB 37

38 DIVISION VÅRD OCH OMSORG Vård-- och omsorgsboende enhetschef som i sin tur gör utredning om vad som inträffat samt återkopplar detta till medarbetaren/berörda medarbetare. Är händelsen allvarlig informeras verksamhetschef som har att utreda händelsen och eventuellt ansvarar för att anmälan till Socialstyrelsen enligt Lex Sara eller Lex Maria görs. Avvikelserna diskuteras även på lokala samverkansmöten med fackliga företrädare. Vid större verksamhetsförändringar görs alltid riskanalyser med fokus på patientsäkerhet, arbetsmiljö och miljö. Samtliga chefer har att göra egenkontroll av miljölagar varje år. Årligen genomförs medarbetarenkäter vars resultat analyseras och handlingsplaner skapas i syfte att förbättra ledning, grupp- och situation. Särskild synpunktshandläggare vidarebefordrar synpunkter och klagomål till verksamheten. Dessa utreds alltid och information/redogörelse görs alltid till den person som inkommit med synpunkter/klagomål. Ytterligare fem enheter har involverats i förbättringsarbetet varvid omkring 450 medarbetare inom verksamhetsområdet arbetar med ständiga förbättringar. Resultat av vårt arbete för säker vård och omsorg Under 2012 har vi haft följande mål; Fortsatt registrering i palliativa registret för utveckling av vården i livets slutskede. Samtliga berörda av palliativ vård har registrerats i registret. Ökad registeranvändning i kvalitetsregister Senior Alert, ett nationellt kvalitetsregister för förebyggande vård och omsorg. Vissa strukturella problem vid inledningen av året, till exempel med behörigheter har nu åtgärdats och samtliga enheter har nu möjligheter att börja registrera mer frekvent och kontinuerligt. Basala handhygiensrutiner kontrolleras 2 ggr/år. Trycksårstudier görs 2 ggr/år. Regelbunden kontroll av undernäring och fallrisk görs minst 2 ggr/år. Nationellt punktprevalensmätningar görs 2 ggr/år. Patientsäkerhetstänket och medvetenheten om denna är högt. Alla kunder som önskar sig en levnadsberättelse ska få det varvid antalet levnadsberättelser ska öka. Antalet kunder som har en levnadsberättelser har ökat men ännu saknar flera kunder detta. Samtliga kunder ska ha en aktuell genomförandeplan vilken följs upp månatligen via statistik från enheterna. Högsta värde under året var 98 %, resultat per december 96 %. Ytterligare medarbetare har utbildats inom förbättringsarbetet och under 2013 kommer kvarstående två enheter att involveras i metodiken som används i förbättringsarbetet. Vid halvårsuppföljningen i oktober visade medarbetarna upp vilka förbättringsarbeten som hittills genomförts vilket var mycket imponerande. Som exempel kan nämnas; bättre och tydligare genomförandeplaner, aktiviteter för våra kunder, tre rätters middag på helger m.m. Vid medarbetarenkäten har vi erhållit ett mycket bra resultat avseende attraktiv arbetsgivare och motiverade medarbetare vilket tyder på att verksamhetsområdet utvecklas i rätt riktning avseende förtroende och god arbetsgivare. 38 PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSBERÄTTELSE 2012 TIOHUNDRA AB

39 SERVICE OCH LOGISTIK Övergripande mål och strategier för kommande år Under 2012 togs beslutet att förhållningssättet inom vård- och omsorgsboende ska vara personcentrerad omvårdnad, vilket Socialstyrelsen meddelade under året är ett önskvärt förhållningssätt inom äldreomsorgen. Vi kommer att fortsätta utveckla förhållningssättet genom olika aktiviteter, t ex via förbättringsarbetet, där samtliga medarbetare deltar, och där vårt fokus är personcentrerad omvårdnad utifrån fördjupad förståelse för varje kund. Vidare kommer vi att arbeta än mer aktivt med kvalitetsregistret Senior Alert i syfte att förbättra våra kunders vård och omsorg. Vi kommer även att starta upp utbildningar för att registrera i BPSD (beteendemässiga psykiska symptom vid demenssjukdom) vilket har visat sig medföra ökad livskvalité för personer med demensdiagnos. Målet är att varje enhet/boende ska ha ett utbildat team innan årets slut. Som en ytterligare förbättring för kunder med demensdiagnos avser vi att öka antalet levnadsberättelser vilket leder till bättre kännedom om kundens livshistoria och därmed insikt och förståelse för den unika personen. Som ett led i att öka kompetensen utbildar sig ett antal medarbetare till Silviasystrar. Våra korttidsboenden är hårt belastade av kunder med bl.a. växelvård och kunder som väntar på särskilt boende. Dessutom ser vi en utveckling av att kunder på kortisboenden har allt större behov av omfattande sjukvårdsinsatser. Vi strävar efter att kunna erbjuda avancerad vård- och omsorg utifrån deras behov genom att öka kompetensen hos medarbetarna. I denna fråga kommer vi att samverka med sjukhuset. Service och logistik Uppföljning av egenkontroll Inom service och logistik arbetar vi för att underlätta för vården och omsorgen att ta hand om patienter och brukare. Vi upphandlar varor och tjänster, ibland i egen regi, ibland tillsammans med Stockholms läns landsting för att få bästa möjliga kvalitet till bästa möjliga pris. Vi säkerställer att varuförbrukningen fungerar, att det kommer rätt sjukvårdsmateriel med rätt kvalitet, i rätt tid till avdelningar och mottagningar. Vi följer upp och mäter leveranssäkerheten varje månad. Våra vaktmästare tar hand om sopor, tvätt, medicinutkörning med mera. Uppföljning sker på arbetsplatsträffar och månadsuppföljningar för att se att allt fungerar. Städpersonal arbetar metodiskt enligt särskilt städschema, rutiner finns för smitta som t ex maginfluensa för att undvika smittspridning. Hygienen framför allt på sjukhuset är viktig, varför en PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSBERÄTTELSE 2012 TIOHUNDRA AB 39

40 SERVICE OCH LOGISTIK extern städrevision görs varje år. Städenheten följer sedan upp denna och vidtar åtgärder om det är någon punkt som inte håller tillräcklig kvalitet. Våra produktionskök förser våra äldreboenden och sjukhuset med frukost, lunch, middag och mellanmål 365 dagar om året. Vi lagar och levererar varm mat direkt till verksamheterna. Vi erbjuder två rätter att välja på vid lunch och middag. Dessutom finns möjlighet att välja mellan olika tillbehör. Våra produktionskök är godkända livsmedelsanläggningar som kontrolleras kontinuerligt av Norrtälje kommuns enhet för bygg och,iljö. Dessutom anlitar vi, för ökad säkerhet, Anticimex för årliga kontroller. Återkoppling på dessa besök ges vid arbetsplatsträffar och om det finns några anmärkningar så åtgärdas dessa så snart som möjligt, ibland i samarbete med fastighetsägaren om det handlar om en lokalbrist. Personalen är väl utbildad inom livsmedelshygien och livsmedelslagarna enligt HACCP (riskanalys av kritiska kontrollpunkter). En viktig del i vårt arbete är brand och säkerhet. Vi ser till att all vår personal får en grundutbildning när det gäller brand. Utbildningen innehåller både teori och praktik. Repetitionskurs ordnas var fjärde år. Vidare utbildas brandombud på varje enhet som har en särskilt roll när det gäller att hålla personalen informerad om utrymningsvägar med mera. Säkerhet när det gäller larm, hot och våld arbetar vi kontinuerligt med och sjukhuset har numera en Securitasväktare dygnet runt årets alla dagar. Inom samtliga enheter inom service och logistik görs avvikelserapportering i Händelsevis och vid behov görs händelseanalyser. Resultat av vårt arbete för säker vård och omsorg Under hösten 2012 arbetade vi inom service och logistik med processkartläggning och kommer nu under 2013 starta förbättringsgrupper inom alla våra enheter. Norrtälje sjukhus fick topplacering när städinsatser jämfördes inom Stockholms läns landsting. Vi har satsat på städ i egen regi när det gäller sjukhuset, vilket vi tror bidrar till det goda resultatet. Övergripande mål och strategier för kommande år Samtliga tjänstebilar ska vara miljöbilar enligt gällande definition. Minskat utsläpp av koldioxidekvivalenter med 5 % jämfört med Vi erbjuder utbildning i säker bilkörning till all personal som kör bil i tjänsten. Kompetenshöjning av städpersonal som ännu inte gått utbildning till certifierad städare. Produktionsköken ska öka andelen mat lagad från grunden samt öka andelen livsmedel med låg klimatpåverkan. 40 PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSBERÄTTELSE 2012 TIOHUNDRA AB

41 AVSLUTNING Avslutande ord För att minska antalet vårdskador är det angeläget att arbeta i stort och i smått. Från övergripande ledningssystem till att ta vara på varje medarbetares och kunds tankar om risker. Tanken på säkerheten måste alltid vara närvarande. Vilka är riskerna på min arbetsplats, vilka negativa händelser eller risker har jag noterat idag? Har jag delat med mig av mina iakttagelser, har någon av mina medarbetare delat med sig av sin erfarenhet till mig och har jag då på ett klokt sätt tagit emot den informationen? Ser vi risker och misstag som en möjlighet att lära och utveckla? Denna patient och brukarsäkerhetsberättelser visar att vi har ett omfattande arbete med stort engagemang i frågor som rör säkerhet. Minskat antal vård och omsorgsskador kommer att gagna bolaget och våra medarbetare men allra viktigast är att våra patienter och våra omsorgstagare inte kommer till skada och att de känner sig trygga hos oss. PATIENT- OCH BRUKARSÄKERHETSBERÄTTELSE 2012 TIOHUNDRA AB 41

Vårt arbete med säkerhet för våra kunder 2012. Patient- och brukarsäkerhetsberättelse Kvalitetsberättelse TioHundra AB

Vårt arbete med säkerhet för våra kunder 2012. Patient- och brukarsäkerhetsberättelse Kvalitetsberättelse TioHundra AB Vårt arbete med säkerhet för våra kunder 2012 Patient- och brukarsäkerhetsberättelse Kvalitetsberättelse TioHundra AB INNEHÅLL Inledning 3 Sammanfattning 4 Kvalitets- och säkerhetsarbete i TioHundra AB

Läs mer

Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län. 56 000 invånare. Under sommaren ca 180 000 inv

Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län. 56 000 invånare. Under sommaren ca 180 000 inv Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län 56 000 invånare Under sommaren ca 180 000 inv Orter: Norrtälje stad Rimbo uppländsk jordbruksbygd Älmsta vid väddö kanal Hallstavik - huvudort i norra delen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2016 Diarienummer: RS160656 2017-01-15 Patrick Överli, verksamhetschef PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE/2017-01-15/PÖ 1. Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-02-17 SN-2014/48 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6) Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG

Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM 2018-02-01 ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF

Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM 171227 MAGNUS FRITHIOF Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur

Läs mer

Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Örkelljunga den 1:a Mars 2018 Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och strategier 4. Organisatoriskt

Läs mer

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2016-02-28 Av Mona Andersson Verksamhetschef Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget RIKTLINJE Avvikelser, klagomål och synpunkter inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst

Läs mer

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd Dokumenttyp Rutin Avvikelsehantering Dokumentansvarig Mats Olsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Bilaga 4 Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Giltig

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för

Patientsäkerhetsberättelse för Patientsäkerhetsberättelse för Familjeläkarna i Olofström Datum och ansvarig för innehållet 20160226 Maria Theandersson, Verksamhetschef Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar

Läs mer

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad Kommunstyrelsen 2017-05-30, 105 Kommunstyrelsen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare [Skriv text] [Skriv text] [Skriv text] Veckobo Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2017 (t.o.m. 31/10) Datum och ansvarig för innehållet 2018-02-26 / Lisa Hågebrand 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2012 Gruppen för verksamhetsutveckling Leif Tallstedt, chefläkare

Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2012 Gruppen för verksamhetsutveckling Leif Tallstedt, chefläkare Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus 2011 Stockholm 1/3 2012 Gruppen för verksamhetsutveckling Leif Tallstedt, chefläkare 2 (11) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån

Läs mer

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet) Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Giltig f o m: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018 06 01 Lagstiftning, föreskrift:

Läs mer

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden, Sociala omsorgsnämnden och Vård- och äldrenämnden Borås Stads

Läs mer

Hur ska bra vård vara?

Hur ska bra vård vara? Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Enhetens namn: Veroma Omsorg VD: Veronica Forsberg-Meurling Enhetschefens namn: Eva Torgestad/ Veronica Forsberg-Meurling Telefonnummer till enheten: 0705850067 E-post

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Administration - Ledningssystem för patientsäkerhet - neonatal

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Administration - Ledningssystem för patientsäkerhet - neonatal Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 22158 su/med 2017-04-07 6 Innehållsansvarig: Kerstin Wållgren, Verksamhetsutvecklar, Verksamhet AnOpIva barn (kerwa6) Godkänd av: Ola Hafström,, Verksamhet

Läs mer

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ingrid Fagerström ingrid.fagerstrom@harnosand.se Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Riktlinje Ledningssystem för

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare

Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus 2012 Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare 2 (13) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN Marie Sundström Telefon: 508 05 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 APRIL 2011 SID 1 (6) DNR 1.2.1 195-2011 SAMMANTRÄDE 19 APRIL 2011 Till Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad År 2013 2014-01-30 Marianne Arnetz, verksamhetschef Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Fagersta 2014-02-28 Lennart Nyman Verksamhetschef Mitt Hjärta i Bergslagen AB Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse

Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse Gäller from 2013-06-04 Ersätter 2012-04-20 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva-Karin Stenberg HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN/ SOCIALFÖRVALTNINGEN Bakgrund Vårdgivaren

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01- 25 Beata Torgersson verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Kvalitetsberättelse för 2017

Kvalitetsberättelse för 2017 Tjänsteskrivelse 1(5) VIMON 2017/000308/739 Id 25472 Socialnämnden Kvalitetsberättelse för 2017 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner kvalitetsberättelsen för 2017 och lägger informationen till handlingarna.

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2017 Datum 2018-01-30, Anne Lazukic, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3-4 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården. 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-01 Peter Boänges Reviderad Kvalitetsavdelningen/LF 2014-09-29 Verksamhetens namn Lillälvsgården Verksamhetens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2017 Diarienummer: RS170819 2018-01-11 Patrick Överli Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet Ortopedspecialisternas mål med patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Irene Johansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Datum

Läs mer

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för

Patientsäkerhetsberättelse för Patientsäkerhetsberättelse för 2016 Stockholm 2017-03-28 Marie Johansson, verksamhetschef Christina Kollin, kvalitetschef ---------------------------------- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende Mall för patientsäkerhetsberättelse i Sollentuna kommun All text som är inom rutorna är hjälptext och rutor med innehåll ska tas bort när ni skrivit

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för systematiskt sarbete Övergripande styrdokument Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:40) om vårdgivares systematiska sarbete

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för

Patientsäkerhetsberättelse för Patientsäkerhetsberättelse för 2017 Stockholm 2018-02-14 Marie Johansson, verksamhetschef Christina Kollin, kvalitetschef ---------------------------------- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare Victoria Vård & Hälsa Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-02-13 Annika Berglund Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad Avdelningen egen regi äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Sida 1 (6) 2019-03-15 Handläggare: Maria Premfors 08 508 18 170 Till Farsta stadsdelsnämnd 2019-04-11 Patientsäkerhetsberättelser

Läs mer

PROFFSSYSTERN I STOCKHOLM AB KVALITETSBERÄTTELSE FÖR ÅR Solna Kommun

PROFFSSYSTERN I STOCKHOLM AB KVALITETSBERÄTTELSE FÖR ÅR Solna Kommun PROFFSSYSTERN I STOCKHOLM AB KVALITETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2018. Solna Kommun Verksamhetsbeskrivning bedriver verksamhet inom vård och omsorg av äldre och personer med funktionsnedsättning. Proffssystern

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren Patientsäkerhetsberättelse för Daglig Verksamhet, Nytida AB År 2014 2015-01-08 Ewa Sjögren Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet

Läs mer

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:

Läs mer

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt

Läs mer

HKF 7531 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

HKF 7531 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) Antaget av äldreomsorgsnämnden 2016-10-25, 4, med ändring i vård- och omsorgsnämnden 2019-04-08, 9 Riktlinjer för ledning, utförande och uppföljning av verksamhet enligt socialtjänstlagen (SoL) och

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerheten 3 Struktur för uppföljning och utvärdering 3 Mål för patientsäkerheten 3 Genomförda

Läs mer

Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning

Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning Bild 1 Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning i patientsäkerhet

Läs mer

Vi är en liten men växande hemtjänst företag där vårt huvudsakliga uppdrag är att bedriva hemtjänst utifrån biståndsbedömda insatser.

Vi är en liten men växande hemtjänst företag där vårt huvudsakliga uppdrag är att bedriva hemtjänst utifrån biståndsbedömda insatser. Anita Care AB Kvalitetsberättelse 2016-01-30 (Solna Stad) Verksamhetsbeskrivning Vi är en liten men växande hemtjänst företag där vårt huvudsakliga uppdrag är att bedriva hemtjänst utifrån biståndsbedömda

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År 2013 140219 Helena Sjöberg verksamhetschef Annica Ringmyr skolsköterska med medicinskt ledningsansvar Anna Lennhammar skolsköterska 2(5) 1 Verksamhetens

Läs mer

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 Verksamheten leds av verksamhetsansvarig, fyra enhetschefer, fyra arbetsledare och två samordnare. Kompetenserna inom företagets ledning är socionom, jurist, ekonom och IT.

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare Victoria Vård & Hälsa Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-24 Annika Berglund Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap.

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

Läs mer

Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp.

Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp. Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp. År 2014 2014-02-24 Marie Johnsson Verksamhetschef Inledning De viktigaste åtgärderna för att öka patientsäkerheten är ett fortsatt arbete för att öka

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2015 2016-02-11 Ulla Werlenius Medicinskt ledningsansvarig läkare Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 3

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 DATUM OCH ANSVARIG FÖR INNEHÅLLET 150218 BIRGITTA WICKBOM HSB OMSORG Postadress: Svärdvägen 27, 18233 Danderyd, Vxl: 0104421600, www.hsbomsorg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2016 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för

Läs mer

Kvalitets och värdegrundsdeklaration

Kvalitets och värdegrundsdeklaration s och värdegrundsdeklaration på Fogdaröd: I vårt dagliga arbete på Fogdaröd strävar vi alltid efter att brukare, boende och elever med sina företrädare och anhöriga ska uppleva att vi med överlägsen yrkeskompetens

Läs mer

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete BESLUT Datum 2017-02-20 Sida 1 (2) Diarienummer 2016/SON0118 700 Anna Thuresson, 033-357301 Kommunstyrelsen Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden,

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-20 Beata Torgersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2014-04-04 VOHJS14-021 HU-HOH13-052 12 Patientsäkerhetsberättelse 2013 för Hjälpmedelscentralen

Läs mer