Laboration 2, Materials Termodynamik
|
|
- Kerstin Nyström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Laboration 2, Materials Termodynamik Vi bekantade oss med Thermo-Calc i förra uppgiften och idag skall vi fortsätta att undersöka hur vi kan manipulera termodynamik med detta datorprogram. Du förväntas själv lista ut vilka kommandon du kan använda för dessa beräkningar. Konsultera gärna förra uppgiften eller den dokumentation du skrev. Deluppgift a I denna uppgift skall vi använda POLY för att räkna jämvikter för ett system med tre komponenter, C, H och O. Hämta data från SSUB3 databasen och använd de kunskaper du fått från tidigare deluppgifter för att besvara följande frågor. Vilka molekyler dominerar vid 1773 K och 1 bar i ett system med N(O)=15, N(C)=5 och N(H)=10? Hur varierar detta för temperaturer mellan 300 K och 3000 K (svara med figur och förklarande text!). Plotta även hur entalpin (H) och värmekapaciteten (H.T) varierar med temperaturen. Värmekapaciteten kan vi beräkna genom att skapa en funktion med kommandot ENTER FUNCTION: POLY 3: enter Constant, variable, function or table? /FUNCTION/: Name: Cp Function: h.t; Hur varierar detta med mängden O? Variera N(O) mellan 10 och 100 vid 1773 K (figur och förklarande text!). Plotta även hur entalpin (H) och värmekapaciteten (H.T) varierar med sammansättningen. Syrepotentialen är en viktig storhet i många processer. Denna anges ofta som partialtrycket av syrgas. För ideala gaser är detta lika med fraktionen O 2 i gasen, dvs Y(GAS,O2) med de beteckningar POLY använder. Ange hur partialtrycket av syre varierar i förra frågan. Byte av referenstillstånd behöver man ofta göra för att få jämförbara värden av kemiska potentialer och andra storheter. För plottning av entalpier är det stabila tillståndet vid K och 1 bar ofta ett lämpligt referenstillstånd. Men för aktiviteter vill man oftast 1
2 jämföra med ett tillsånd för det rena ämnet vid samma temperatur som man har i systemet. I POLY finns kommandot SET-REFERENCE-STATE för att välja referenstillstånd för en komponent. För att jämföra referenstillstånd startar vi från jämvikten med 5 mol C, 10 mol H och 15 mol O vid 1773 K och 1 bar: Output from POLY-3, equilibrium = 1, label A0, database: SSUB3 Conditions: T=1773, P=1E5, N(O)=15, N(H)=10, N(C)=5 DEGREES OF FREEDOM 0 Temperature K ( C), Pressure E+05 Number of moles of components E+01, Mass E+02 Total Gibbs energy E+06, Enthalpy E+06, Volume E+00 Component Moles W-Fraction Activity Potential Ref.stat C E E E E+05 SER H E E E E+05 SER O E E E E+05 SER GAS Status ENTERED Driving force E+00 Number of moles E+01, Mass E+02 Mass fractions: O E-01 C E-01 H E-02 Constitution: H2O E-01 C1H2O2_DIOXI E-23 C2H4O1_OXIRA E-30 C1O E-01 C1H E-23 C3H E-30 C1O E-03 C3O E-25 C2H E-30 O E-03 C2H E-26 C2H E-30 H E-04 C2H4O2_ACETI E-26 C E-30 H1O E-04 C2H2O E-29 C4H10_ E-30 H E-06 C2H4O1_ACETA E-29 C4H10_ E-30 O E-06 C2H E-30 C E-30 H1O E-08 C4H6_ E-30 C4H6_ E-30 H2O E-08 C3H6O E-30 C4H6_ E-30 C1H1O E-09 C3H E-30 C4H6_ E-30 C1H2O2_CIS E-10 C3H4_ E-30 C4H E-30 C1H2O2_TRANS E-10 C3H4_ E-30 C4H8_ E-30 C1H1O E-12 C3H E-30 C4H8_ E-30 O E-13 C E-30 C4H8_ E-30 C1H2O E-13 C4H6_ E-30 C4H8_ E-30 2
3 C1H3O1_CH2OH E-19 C2H6O E-30 C4H E-30 C1H E-19 C2H6O E-30 C4H8_ E-30 C1H4O E-20 C2H E-30 C E-30 C1H E-20 C2H E-30 C E-30 C1H3O1_CH3O E-21 C2H4O3_124TR E-30 C6H E-30 C1H E-22 C2H4O3_123TR E-30 C6H6O E-30 C2O E-22 C2H4O2_DIOXE E-30 C4H E-30 C E-23 C3H6_ E-30 Aktiviten av O är enligt denna lista relativt SER men det är mycket rimligare att jämföra med en ren syrgas med samma temperatur. Vi kan göra detta genom kommandot: POLY 3: s-r-s o Reference phase: gas Temperature /*/: Pressure /1E5/: Temperaturen * betyder att man alltid använder aktuell temperatur för att beräkna aktiviteten. Vi kan lista värdet på enskilda tillståndsvariabler med kommandot SHOW. Aktiviten av syre fås genom POLY 3: sh acr(o) ACR(O)= E-2 Detta värde motsvarar aktiviteten av O, oftast vill man ha aktiviteten av O 2 och detta är kvadraten av denna aktivitet. Vi kan beräkna den genom att skapa en funktion i POLY med kommandot ENTER FUNCTION. POLY 3: enter Constant, variable, function or table? /FUNCTION/: Name: po2 Function: acr(o)**2; POLY 3: sh po2 PO2= E-3 Vi kan se i listan av fraktioner av molekyler ovan att detta motsvarar fraktionen av O 2. Förklara hur det kan komma sig! Det lämpliga referenstillståndet för kol är grafit och i SSUB3 databasen heter denna fas C S där S betyder fast fas. Vi kan sätta referenstillståndet för kol på samma sätt som för syre. 3
4 POLY 3: s-r-s c Reference phase: c s Temperature /*/: Pressure /1E5/: Vilket blir värdet på acr(c)? Man kan även sätta villkor på aktiviter i ett system och om vi vill tillsätta så mycket kol som möjligt utan att få sotning, dvs utan att det bildas grafit, kan vi göra en beräkning när kolaktiviteten är 1. POLY 3: s-c acr(c)=1 POLY 3: l-c T=1773, P=1E5, N(O)=15, N(H)=10, N(C)=5, ACR(C)=1 DEGREES OF FREEDOM -1 Vi har ett villkor för mycket, givetvis skall vi ta bort villkoret på mängden kol, n(c): POLY 3: s-c n(c)=none POLY 3: c-e 32 ITS, CPU TIME USED 0 SECONDS POLY 3: l-e OUTPUT TO SCREEN OR FILE /SCREEN/: Options /VWCS/: Output from POLY-3, equilibrium = 1, label A0, database: SSUB3 Conditions: T=1773, P=1E5, N(O)=15, N(H)=10, ACR(C)=1 DEGREES OF FREEDOM 0 Temperature K ( C), Pressure E+05 Number of moles of components E+01, Mass E+02 Total Gibbs energy E+06, Enthalpy E+05, Volume E+00 Component Moles W-Fraction Activity Potential Ref.stat C E E E E+00 C_S H E E E E+05 SER O E E E E+05 GAS 4
5 GAS Status ENTERED Driving force E+00 Number of moles E+01, Mass E+02 Mass fractions: O E-01 C E-01 H E-02 Constitution: C1O E-01 C2H4O1_ACETA E-12 O E-16 H E-01 C1H4O E-12 C2H6O E-17 H E-04 C1H2O2_TRANS E-12 C3H6O E-17 H2O E-05 C3H E-12 C4H8_ E-17 C1H E-05 C3H6_ E-12 C4H8_ E-17 C1O E-05 C1H1O E-12 C4H8_ E-17 C2H E-05 C1H3O1_CH2OH E-12 C4H8_ E-18 C1H E-07 O E-13 C E-18 C2H E-07 C1H E-13 C E-19 C1H2O E-08 C E-13 H2O E-19 C1H1O E-08 C4H6_ E-14 H1O E-19 C2H E-09 C E-14 C6H6O E-20 H1O E-09 C2H2O E-14 C4H E-20 C4H E-09 C1H3O1_CH3O E-14 C4H8_ E-21 C3H4_ E-10 C6H E-14 C4H10_ E-21 C1H E-10 C4H E-15 C4H10_ E-22 C3H4_ E-10 C4H6_ E-15 C2H6O E-23 C2H E-11 C E-15 C1H2O2_DIOXI E-24 C2H E-11 C4H6_ E-15 C2H4O2_DIOXE E-30 C2O E-11 C4H6_ E-15 C E-30 C3O E-11 C4H4_1_ E-16 C2H4O3_124TR E-30 C3H E-11 C3H E-16 C2H4O3_123TR E-30 C2H E-11 C2H4O2_ACETI E-16 O E-30 C1H2O2_CIS E-11 C2H4O1_OXIRA E-16 C4H E-12 C4H6_ E-16 I listningen ovan ser vi att nästan allt syre reagerar med kol innan vi får grafit, gasen består enbart av CO och H 2. I listan för komponenter ser vi att mängden kol i systemet nu ökat till 15 mol. Syrepotentialen, po2, har sjunkit rejält, vi har ett kraftigt reducerande gas. POLY 3: show po2 PO2= E-16 Din uppgift är nu att sätta referenstillståndet för H till gas för aktuell temperatur och sedan att ändra villkoren så att aktiviteten för H blir 0.7 och lista jämviktstillståndet. Hur ändras systemets sammansättning och vad blir de dominerande gasmolekylerna? 5
6 Deluppgift b För att omvandla malm till metall måste man reducera syrehalten i malmen, oftast genom att tillsätta kol som reagerar kraftigt med syre som tidigare deluppgifter visat. Utgå från ett system med 1 mol ren hematitmalm, dvs Fe 2 O 3, och 1 mol grafit, dvs C, vid 2000 K och 1 bar. Använd SSUB3 databasen och beräkna jämviktstillståndet i POLY. (Vid 2000 K har hematit smält. I SSUB3 databasen och med vår sammansättning och temperatur heter den stabila malmen FE1O1 L.) Ändra mängden kol tills all malm reducerats, hur mycket behövs? Påpeka vilka förenklingar som denna beräkning lider av. Vad händer om man tillsätter för mycket kol? Till sist ska du ta fram två figurer genom att stega först med temperaturen och sedan med kolhalten som axlar för att se hur systemet förändras. Du kan använda NP(*) eller BP(*) för att plotta mängden av alla faser i systemet. N och B står för mol respektive vikt och P för fas. NP(*) betyder således antal mol av alla stabila faser. 6
7 Deluppgift c För att göra effektiva beräkningar med Thermo-Calc kan man skapa så kallade macro-filer. En macro-fil är en vanlig textfil med ändelsen.tcm. Man kan skriva filerna i sin favoriteditor t.ex. Emacs, NotePad eller WordPad. Macro-filer är väldigt användbara när samma beräkningar görs ofta med bara små ändringar (i villkor, axlar i step osv). Macro-filen kan innehålla alla giltiga Thermo-Calc kommandon. Om man avslutar macro-filen med kommandot SET-INTERACTIVE tillåts användaren att fortsätta köra Thermo-Calc efteråt, annars kommer Thermo-Calc att avslutas. Prova att skriva in nedanstående rader i en fil och kör filen genom att skriva macro filnamn antingen i POLY-3 eller SYS modulen. go data sw ssub3 d-sys h o get go poly s-c t=1000 p= n(h)=2 n(o)=2 c-e s-a-v 1 t save test y step,,,, post s-d-a x t s-d-a y y(gas,*),,,, s-a-ty y log s-s-s y n 1e-6 1 s-lab f s-d-a y np(*),, s-a-ty y lin s-s-s x n pl,, set-inter Du ska nu skriva ett macro som genererar dom figurer som frågas efter i deluppgift b. 7
Laboration 1, Materials Termodynamik
Laboration 1, Materials Termodynamik Denna uppgift består i att jämföra beräkningar av kemiska jämvikter dels som reaktioner och dels som en minimering av Gibbs energi. Sedan skall du pröva på hur man
Läs merTermodynamik FL3. Fasomvandlingsprocesser. FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN. FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN. Exempel: Koka vatten under konstant tryck:
Termodynamik FL3 FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN Enhetligt ämne: ämne med välbestämd och enhetlig kemisk sammansättning. (även luft och vätske-gasblandningar kan betraktas som
Läs merjämvikt (där båda faserna samexisterar)? Härled Clapeyrons ekvation utgående från sambandet
Tentamen i kemisk termodynamik den 14 december 01 kl. 8.00 till 13.00 (Salarna E31, E3, E33, E34, E35, E36, E51, E5 och E53) Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast
Läs merTermodynamik FL4. 1:a HS ENERGIBALANS VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM
Termodynamik FL4 VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER 1:a HS ENERGIBALANS ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM Energibalans när teckenkonventionen används: d.v.s. värme in och arbete ut är positiva; värme ut och arbete
Läs merRepetition F7. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F7 Intermolekylär växelverkan kortväga repulsion elektrostatisk växelverkan (attraktion och repulsion): jon-jon (långväga), jon-dipol, dipol-dipol medelvärdad attraktion (van der Waals): roterande
Läs merAllmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:
Allmän kemi Kap 17 Termodynamik Läromålen Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n - använda de termodynamiska begreppen entalpi, entropi och Gibbs fria energi samt redogöra för energiomvandlingar
Läs merKapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws
Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att
Läs merKapitel 6. Termokemi
Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage
Läs merTentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)
1 (6) Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 (50 + 40 poäng) Tentamen består av två delar, räkne- respektive teoridel: Del 1: Teoridel. Max poäng: 50 p För godkänt: 28 p Del 2: Räknedel. Max poäng:
Läs merKap 6: Termokemi. Energi:
Kap 6: Termokemi Energi: Definition: Kapacitet att utföra arbete eller producera värme Termodynamikens första huvudsats: Energi är oförstörbar kan omvandlas från en form till en annan men kan ej förstöras.
Läs merKapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.
Kapitel 3 Innehåll Kapitel 3 Stökiometri 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 Molmassa 3.5 Problemlösning 3.6 3.7 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10 3.11 Copyright Cengage Learning.
Läs merTentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-06-09 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
Läs merLOG/iC2. Introduction
LOG/iC2 Introduction L00000 11110111111111111111111111111111111111111111* L04884 11111111111111111111111111111111111111111111* L04928 11111111011111111111111111111111111111101111* L04972 11111111101110111111111111111111111111011111*
Läs merKapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws
Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att
Läs merKapitel 6. Termokemi
Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage
Läs merHur förändras den ideala gasens inre energi? Beräkna också q. (3p)
entamen i kemisk termodynamik den 4 juni 2013 kl. 14.00 till 19.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BEA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje
Läs merKEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16
KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 Provet omfattar 8 uppgifter, till vilka du endast ska ge svar, samt 3 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar. Inga konstanter och atommassor ges
Läs merDecipher och Datataker DT100
Umeå Universitet Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Anders Åstrand Decipher och Datataker DT100 Lathund Reviderad: 981217 A.Å 990406 A.Å 011119 AÅ Decipher och Datataker DT100 Detta är endast
Läs merKemisk jämvikt. Kap 3
Kemisk jämvikt Kap 3 En reaktionsformel säger vilka ämnen som reagerar vilka som bildas samt förhållandena mellan ämnena En reaktionsformel säger inte hur mycket som reagerar/bildas Ingen reaktion ger
Läs merTentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
Läs merKapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi. Spontanitet Entropi Fri energi Jämvikt
Spontanitet, Entropi, och Fri Energi 17.1 17.2 Entropi och termodynamiskens andra lag 17.3 Temperaturens inverkan på spontaniteten 17.4 17.5 17.6 och kemiska reaktioner 17.7 och inverkan av tryck 17.8
Läs merLaboration: Grunderna i Matlab
Laboration: Grunderna i Matlab Att arbeta i kommandofönstret och enkel grafik Den här delen av laborationen handlar om hur man arbetar med kommandon direkt i Matlabs kommandofönster. Det kan liknas vid
Läs merKapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi
Kapitel 17 Spontanitet, Entropi, och Fri Energi Kapitel 17 Innehåll 17.1 Spontana processer och entropi 17.2 Entropi och termodynamiskens andra lag 17.3 Temperaturens inverkan på spontaniteten 17.4 Fri
Läs merProgram. Kapitel make Program Interpreterande och kompilerande program
Kapitel 11 Program Detta kapitel är som synes mycket kort och nämner inte allt från föreläsningen. 11.1 Program Ett datorprogram är en samling instruktioner som beskriver något som en dator ska utföra.
Läs merTentamen i Kemisk termodynamik kl 14-19
Tentamen i Kemisk termodynamik 2005-11-07 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
Läs merTermodynamik Föreläsning 4
Termodynamik Föreläsning 4 Ideala Gaser & Värmekapacitet Jens Fjelstad 2010 09 08 1 / 14 Innehåll Ideala gaser och värmekapacitet TFS 2:a upplagan (Çengel & Turner) 3.6 3.11 TFS 3:e upplagan (Çengel, Turner
Läs merRepetition F8. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F8 System (isolerat, slutet, öppet) Första huvudsatsen U = 0 i isolerat system U = q + w i slutet system Tryck-volymarbete w = -P ex V vid konstant yttre tryck w = 0 vid expansion mot vakuum
Läs merKapitel 3. Stökiometri
Kapitel 3 Stökiometri Kapitel 3 Innehåll 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 Molmassa 3.5 Problemlösning 3.6 Kemiska föreningar 3.7 Kemiska formler 3.8 Kemiska reaktionslikheter
Läs merKapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2
Kapitel 1-18 Repetition inför delförhör Kapitel 1 Innehåll Kapitel 1 Kemisk kinetik Redoxjämvikter Kapitel 1 Definition Kapitel 1 Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel
Läs merInnehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen
Innehåll balans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 4 14.4.2011 Förbränningsvärme balans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt och kalorimetriskt
Läs merBestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin
Tentamen i kemisk termodynamik den 7 januari 2013 kl. 8.00 till 13.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer
Läs merFöreläsning. Termodynamik och Förbränning 26/
Föreläsning Termodynamik och Förbränning 26/10 2011 1 Projektstart Projekt: Förbränningsfysik För alla projekt i Förbränning, samling på torsdag 27/10 kl. 10.15 i E421. För vägbeskrivning till E421 se
Läs merLösningsförslag. Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors
Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl 08.00 14.00 Lösningsförslag Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors 1. (a) Joule- expansion ( fri expansion ) innebär att gas som är innesluten
Läs merKapitel Repetition inför delförhör 2
Kapitel 12-18 Repetition inför delförhör 2 Kapitel 1 Innehåll Kapitel 12 Kapitel 13 Kapitel 14 Kapitel 15 Kapitel 16 Kapitel 17 Kapitel 18 Kemisk kinetik Kemisk jämvikt Syror och baser Syra-basjämvikter
Läs merKemi och energi. Exoterma och endoterma reaktioner
Kemi och energi Exoterma och endoterma reaktioner Energiprincipen Energi kan inte skapas eller förstöras bara omvandlas mellan olika energiformer (energiprincipen) Ex på energiformer: strålningsenergi
Läs mer1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206.
1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206. a) Antalet protoner är., antalet neutroner är. och antalet elektroner. hos atomer av isotopen. b) Vilken partikel bildas om en
Läs merGaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska
Läs merSF1513 NumProg för Bio3 HT2013 LABORATION 4. Ekvationslösning, interpolation och numerisk integration. Enkel Tredimensionell Design
1 Beatrice Frock KTH Matematik 4 juli 2013 SF1513 NumProg för Bio3 HT2013 LABORATION 4 Ekvationslösning, interpolation och numerisk integration Enkel Tredimensionell Design Efter den här laborationen skall
Läs merKapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.
Kapitel 3 Stökiometri Kapitel 3 Innehåll 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 3.5 Problemlösning 3.6 Kemiska föreningar 3.7 Kemiska formler 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10
Läs merLab 7, 48 steg till ett bättre liv i Unix-labbet
Lab 7, 48 steg till ett bättre liv i Unix-labbet Urban Liljedahl 13 december 2002 Instruktioner Mål Krav Utveckla förmågan att söka kunskap med hjälp litteratur och andra källor. Utveckla förmågan att
Läs merRepetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F9 Process (reversibel, irreversibel) Entropi o statistisk termodynamik: S = k ln W o klassisk termodynamik: S = q rev / T o låg S: ordning, få mikrotillstånd o hög S: oordning, många mikrotillstånd
Läs merTentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära
Umeå Universitet Kodnummer... Allmän kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet Lärare: Olle Nygren och Roger Lindahl Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära 29 november
Läs merScripthantering i AutoCAD
Scripthantering i AutoCAD Nyckeln till framgång är produktivitet. Ett sätt är att använda AutoCAD's möjlighet att skapa scripter. En script är en textfil med filändelsen SCR som innehåller kommandon precis
Läs merTermodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft
Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft Termodynamik = läran om värmets natur och dess omvandling till andra energiformer (Nationalencyklopedin, band 18, Bra Böcker, Höganäs, 1995) 1
Läs merKapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.
Kapitel 3 Stökiometri Kapitel 3 Innehåll 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 3.5 Problemlösning 3.6 Kemiska föreningar 3.7 Kemiska formler 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10
Läs merRepetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F4 VSEPR-modellen elektronarrangemang och geometrisk form Polära (dipoler) och opolära molekyler Valensbindningsteori σ-binding och π-bindning hybridisering Molekylorbitalteori F6 Gaser Materien
Läs merGodkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10
Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, utdelat formelblad och tabellblad. Godkänt-del För uppgift 1 9 krävs endast svar. För övriga uppgifter ska slutsatser
Läs merTermodynamik. Läran om energi och dess egenskaper
Termodynamik Läran om energi och dess egenskaper Energi är förmågan att utföra ARBETE. Energi förekommer i många olika former Kinetisk energi, rörelseenergi Värmeenergi är en yttring av atomernas och molekylernas
Läs merLösningar till tentamen i Kemisk termodynamik
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 203-0-9. Sambandet mellan tryck och temperatur för jämvikt mellan fast och gasformig HCN är givet enligt: ln(p/kpa) = 9, 489 4252, 4 medan kokpunktskurvan
Läs merGNU Octave 2.1.72 under Cygwin Spara grafik i postscriptfiler. Per Jönsson, NMS, Malmö högskola
GNU Octave 2.1.72 under Cygwin Spara grafik i postscriptfiler Per Jönsson, NMS, Malmö högskola 1 1 Gnuplot Octave använder Gnuplot för att visa grafik. Gnuplot är ett mycket kraftfullt programpaket som
Läs merRättningsprogram för Experimentella Metoder 2010
Rättningsprogram för Experimentella Metoder 2010 Ett av målen med kontrollräkning av studenternas analyser är att i görligaste mån avslöja: a) Direkta felskrivningar i tabeller och bland övriga data. b)
Läs merTentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)
Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Teknisk Fysik Mats Granath Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF40) Tid och plats: Tisdag 8/8 009, kl. 4.00-6.00 i V-huset. Examinator: Mats
Läs merInnehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Squad task 1. Förbränning av fasta bränslen
Innehåll balans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 5 20.4.2010 Värme i förbränning balans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt och kalorimetriskt
Läs merGodkänt-del A (uppgift 1 10) Endast svar krävs, svara direkt på provbladet.
Tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10, 2018-01-08 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, utdelat formelblad och tabellblad. Godkänt-del A (endast svar): Max 14 poäng Godkänt-del B (motiveringar krävs):
Läs merKEMISK TERMODYNAMIK. Lab 1, Datorlaboration APRIL 10, 2016
KEMISK TERMODYNAMIK Lab 1, Datorlaboration APRIL 10, 2016 ALEXANDER TIVED 9405108813 Q2 ALEXANDER.TIVED@GMAIL.COM WILLIAM SJÖSTRÖM Q2 DKW.SJOSTROM@GMAIL.COM Innehållsförteckning Inledning... 2 Teori, bakgrund
Läs merKemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.
Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström
Läs merEnergibalans och temperatur. Oorganisk Kemi I Föreläsning
Energibalans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 5 20.4.2010 Innehåll Värme i förbränning Energibalans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt
Läs merVAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet
Läs merExoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén
Exoterma och endoterma reaktioner Niklas Dahrén Exoterma och endoterma reaktioner Exoterma reaktioner: Reaktioner som avger energi till omgivningen (ofta värmeenergi). Exempel: Alla förbränningar, inklusive
Läs merLösningar till tentamen i Kemisk termodynamik
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 204-08-30. a Vid dissociationen av I 2 åtgår energi för att bryta en bindning, dvs. reaktionen är endoterm H > 0. Samtidigt bildas två atomer ur en molekyl,
Läs merVAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet
Läs merDå du skall lösa kemiska problem av den typ som kommer nedan är det praktiskt att ha en lösningsmetod som man kan använda till alla problem.
Kapitel 2 Här hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart
Läs merFöreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw
Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012 N molekyler V Repetition Fö2.2 Entropi är ett mått på sannolikhet W i = 1 N S = k lnw Föreläsning 2.3 Fysikaliska reaktioner 2V DS = S f S i = Nkln2 Björn Åkerman
Läs merInstruktion för laboration 1
STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd. för matematisk statistik ANL/TB SANNOLIKHETSTEORI I, HT07. Instruktion för laboration 1 De skrifliga laborationsrapporterna skall vara skrivna så att
Läs merLinköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Tentamen Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära, miniräknare.
Läs merKapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning.
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 5. 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 5.7 Effusion och Diffusion 5.8 5.9 Egenskaper hos några verkliga gaser 5.10 Atmosfärens kemi Copyright
Läs merRepetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F12 Kolligativa egenskaper lösning av icke-flyktiga ämnen beror främst på mängd upplöst ämne (ej ämnet självt) o Ångtryckssänkning o Kokpunktsförhöjning o Fryspunktssänkning o Osmotiskt tryck
Läs merGaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska
Läs merKemisk reaktionskinetik. (Kap ej i kurs.)
Kemisk reaktionskinetik. (Kap. 14.1-4. 14.5-6 ej i kurs.) Reaktionshastighet kemisk jämvikt. Reaktionshastighet avgör tiden att komma till jämvikt. Ett system i jämvikt reagerar inte. Jämviktsläge avgörs
Läs mer4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra
4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4.1. Skriv fullständiga formler för följande reaktioner som kan gå i båda riktningarna (alla ämnen är i gasform): a) Kolmonoxid + kvävedioxid
Läs merÖvningar Homogena Jämvikter
Övningar Homogena Jämvikter 1 Tiocyanatjoner, SCN -, och järn(iii)joner, Fe 3+, reagerar med varandra enligt formeln SCN - + Fe 3+ FeSCN + färglös svagt gul röd Vid ett försök sätter man en liten mängd
Läs merAlla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.
Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.
Läs merSF1900 Sannolikhetsteori och statistik, HT 2017 Laboration 1 för CINEK2
Matematisk Statistik SF1900 Sannolikhetsteori och statistik, HT 2017 Laboration 1 för CINEK2 1 Introduktion Denna laboration är inte poänggivande utan är till för den som vill bekanta sig med MATLAB. Fokusera
Läs merKapitel 15. Syra-basjämvikter
Kapitel 15 Syra-basjämvikter Kapitel 15 Innehåll 15.1 Lösningar med gemensam jon 15.2 Bufferlösningar 15.3 Bufferkapacitet 15.4 Titrering och ph-kurvor 15.5 Copyright Cengage Learning. All rights reserved
Läs merTentamen i Termodynamik för K och B kl 8-13
Tentamen i Termodynamik för K och B 081025 kl 8-13 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser skall motiveras och beräkningar redovisas.
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 7 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
Läs merSnabbstart av Aspen med hjälp av skärmdumpar
Snabbstart av Aspen med hjälp av skärmdumpar Skärmdumparna är inte uppdaterade till senaste version av Aspen. Hitta Aspen! Start / All Programs / AspenTech / Process Modeling V8.0 / Aspen Plus / Aspen
Läs merMaterien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler
Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där
Läs merFöreläsning. Termodynamik och Förbränning 3/ Förbränningsfysik
Föreläsning Termodynamik och Förbränning 3/11 214 P EikB t Per-Erik Bengtsson Förbränningsfysik per-erik.bengtsson@forbrf.lth.se 1 Projektstart Projekt: Förbränningsfysik För alla projekt i Förbränning,
Läs merTentamen i KFK080 Termodynamik kl 08-13
Tentamen i KFK080 Termodynamik 091020 kl 08-13 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser skall motiveras och beräkningar redovisas. För
Läs merLaboration 1 - Simplexmetoden och modellformulering
Linköpings universitet Optimeringslära grundkurs för Y Matematiska institutionen Laboration 1 Optimeringslära 29 januari 2017 Laboration 1 - Simplexmetoden och modellformulering Den första delen av laborationen
Läs merTentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2009-12-16 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
Läs merBFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 13 Kärnfysik 2 den 4 maj Föreläsning 13.
Föreläsning 13 Sönderfallslagen Låt oss börja med ett tankeexperiment (som man med visst tålamod också kan utföra rent praktiskt). Säg att man kastar en tärning en gång. Innan man kastat tärningen kan
Läs merDatorövning 1 Fördelningar
Lunds tekniska högskola Matematikcentrum Matematisk statistik FMSF20: MATEMATISK STATISTIK, ALLMÄN KURS, 7.5HP FÖR E, HT-15 Datorövning 1 Fördelningar I denna datorövning ska du utforska begreppen sannolikhet
Läs merAllmänt om ternära fasdiagram Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.3 Ternära fasdiagram
4.3.1. Allmänt om ternära fasdiagram 530117 Materialfysik vt 2010 4. Fasta ämnens termodynamik 4.3 Ternära fasdiagram En ytterligare klass av fasdiagram är de ternära De är liksidiga trianglar som anger
Läs merMaterialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.3 Ternära fasdiagram. [Mitchell 2.2; Callister 12.7, mm]
530117 Materialfysik vt 2016 4. Fasta ämnens termodynamik 4.3 Ternära fasdiagram [Mitchell 2.2; Callister 12.7, mm] 4.3.1. Allmänt om ternära fasdiagram En ytterligare klass av fasdiagram är de ternära
Läs merAggregationstillstånd
4. Gaser Aggregationstillstånd 4.1 Förbränning En kemisk reaktion mellan ett ämne och syre. Fullständig förbränning (om syre finns i överskott), t.ex. etanol + syre C2H6OH (l) +3O2 (g) 3H2O (g) + 2CO2
Läs merSnabbstart av Aspen med hjälp av skärmdumpar
Snabbstart av Aspen med hjälp av skärmdumpar En inställning innan man startar Aspen: Start / All Programs / AspenTech / Process Modeling V7.0 / Aspen Properties / Aspen Properties Database Selector, Välj
Läs merLaboration 3. Funktioner, vektorer, integraler och felskattning
1 SF1520 K2 HT2014 NA 21 december 2015 Laboration 3 Funktioner, vektorer, integraler och felskattning Efter den här laborationen skall du kunna använda och skriva egna funktioner med flera in- och utparametrar,
Läs merKEMA02 Föreläsningsant. F2 February 18, 2011
Syra/Bas-jämvikter - Svag syra HA vid ph>6 Uppskattning av ph för en mycket utspädd lösning av en svag syra med ph > 6 För svaga syror i sådan koncentration att syrans bidrag till ph är större än bidraget
Läs merLaboration 4: Stora talens lag, Centrala gränsvärdessatsen och enkla punktskattningar
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK DATORLABORATION 4 MATEMATISK STATISTIK, FÖR I/PI, FMS 121/2, HT-3 Laboration 4: Stora talens lag, Centrala gränsvärdessatsen och enkla punktskattningar
Läs merTentamen i Kemisk termodynamik kl 8-13
Institutionen för kemi entamen i Kemisk termodynamik 22-1-19 kl 8-13 Hjälmedel: Räknedosa BE och Formelsamling för kurserna i kemi vid KH. Endast en ugift er blad! kriv namn och ersonnummer å varje blad!
Läs merInstruktion för laboration 1
STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd. för matematisk statistik MD, ANL, TB (rev. JM, OE) SANNOLIKHETSTEORI I Instruktion för laboration 1 De skriftliga laborationsrapporterna skall vara
Läs merTENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset
CHALMERS 2012-05-21 1 (4) Energi och miljö/ Värmeteknik och maskinlära TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset Tentamen omfattar: Avdelning A: Avdelning B:
Läs merExoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén
Exoterma och endoterma reaktioner Niklas Dahrén Exoterma och endoterma reaktioner Exoterma reak+oner: Reak%oner som avger energi %ll omgivningen (o1a värmeenergi). Exempel: Alla förbränningar, inklusive
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2011 Avd. Matematisk statistik GB DATORLABORATION 1: TIDSSERIER.
MATEMATISKA INSTITUTIONEN Tillämpad statistisk analys, GN STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2011 Avd. Matematisk statistik GB 2011-03-24 DATORLABORATION 1: TIDSSERIER. I Tarfala har man under en lång följd av
Läs merÖversikt. Texthantering med bl.a. kommandona cat, less och grep Omdirigering och piping Gnuplot. Linux 2 2 / 12
Översikt Texthantering med bl.a. kommandona cat, less och grep Omdirigering och piping Gnuplot 2 / 12 Texthantering Kommandona cat och less Vi har ett par textfiler i vår hemkatalog som heter liten_text.txt
Läs merSkrivning i termodynamik och jämvikt, KOO081, KOO041,
Skrivning i termodynamik och jämvikt, K081, K041, 2008-12-15 08.30-10.30 jälpmedel: egen miniräknare. Konstanter mm delas ut med skrivningen För godkänt krävs minst 15 poäng och för VG och ett bonuspoäng
Läs merKEMIOLYMPIADEN 2015, OMGÅNG 2, ANVISNINGAR TILL LÄRAREN
KEMIOLYMPIADEN 205, OMGÅNG 2, ANVISNINGAR TILL LÄRAREN Denna fil innehåller rättningsmall och fullständiga lösningar till uppgift 2-4. Filen (och eventuell utskrift) ska förvaras under sekretess till dagen
Läs merJord, eld, luft och vatten från alkemi till modern kemi
Jord, eld, luft och vatten från alkemi till modern kemi För 2500 år (ca. 500 f.kr., dvs i början av Järnåldern) sedan skrev filosofen Empedokles från Sicilien sin teori om att världen är uppbyggd av fyra
Läs mer