Snabba klipp ett sprint/häckprojekt i Göteborg

Transkript

1 Projektbeskrivning år för Snabba klipp ett sprint/häckprojekt i Göteborg Johan Wettergren Göteborgs Friidrottsförbund Antagen av GFIF:s styrelse

2 1. Inledning Detta är en projektbeskrivning ställd till Göteborg Friidrott. Följande text har för avsikt att ge en bakgrund till och lyfta de möjligheter och problem som i dagsläget finns samt ta fram de resurser vi förfogar över. Vidare försöker vi skapa en översikt av de eventuella problem som kan tänkas mötas samt vilka resurser vi behöver för att kunna genomföra ett femårsprojekt inom ramen för Sprint/Häck i Göteborg. 1.1 Bakgrund Det är främst tre saker som ligger till grund för denna projektbeskrivning. a) Elit Göteborg är ett resultat av de visioner som finns för distriktets senioraktiva. Dessa visioner uttrycker en strävan om att distriktets senioraktiva ska stå för 20% av alla topp-6 placeringar på SM samt att man står för 20% av den totala representationen vid internationella mästerskap och landskamper. b) Under de senaste åren har grengruppsprojekt startats inom grengrupperna medel/lång & kast. Förhoppningen är att detta även ska ske inom övriga grengrupper, sprint/häck och hopp. En förutsättning är dock att man själva inom grengruppen tror på ett gemensamt projekt och är delaktiga i processen att ta fram innehållet till ett projekt och därefter även aktivt deltar i projektet. c) Sprint/häck i Göteborg har under de senaste åren främst handlat om ett fåtal individer som tränas av samma tränare. Faciliteter för att bedriva sprint/häck finns såväl inomhus som utomhus och man vill nu hitta andra grepp för hur man ska utveckla grengruppen. Under ett par år har unga långsprinters utvecklats med aktiva från flera föreningar. Intresse från deras sida att samverka skapar en god grund för fortsatt utbyte och delaktighet. 1.2 Problem Nedan följer en kort exemplifiering av de förutsättningar vi har idag och olika problemställningar. a) Sprint/häckgrenarna representeras av, för damer och herrar, 60m, 200m, 400m och 60m häck inomhus samt 100m, 200m, 400m, 100/110m häck och 400m häck utomhus. Till dessa tillkommer 4x100m och 4x400m vid stafettävlingar. Det innebär att det är 2x11 SM-tävlingar per år vilket innebär att det varje år finns 132st topp-6 placeringar inom sprint/häckgrenar på SM. Göteborgs sprinters har under de senaste 4 åren stått för i snitt 8,9% av dessa. b) Resultatnivån i distriktet har under det senaste decenniet var relativt god på seniornivå men man kan konstatera att det främst är ett resultat av ett fåtal aktiva (läs: Robert Kronberg och Lena Berndtsson). Toppbredden (läs: nivå motsvarande topp-6 på SM) saknas och gör därför verksamheten bräcklig. c) För att kunna möta ett förhoppningsvis ökat intresse för våra idrottsgrenar krävs det fler ledare och tränare. Inte bara för seniorelitnivå utan även för de grupper och aktiva som är nybörjare samt juniorer. d) Vi vill värna om att varje förening ska kunna bedriva sin verksamhet. Men vi tror också på ett samarbete över föreningsgränserna där utbyte, tidsvinster och kostnadsbesparingar kan göras. För att nå detta krävs en samsyn på hur verksamheten ska bedrivas. Ett visst samarbete finns idag mellan vissa grupper men kan absolut förbättras. Ett samarbete med gemensamma aktiviteter ger ökade resurser, inspiration och en ökad men positiv konkurrens i träningssituationer. Sida 2

3 e) Merparten av våra tränare är ideellt arbetande och därmed begränsade i tid, resurser och kraft. För att driva ett gemensamt projekt krävs samordnande ekonomiska och personella krafter och resurser. Detta är något vi i begränsad omfattning förfogar över idag. 2. Syfte, Mål, Målgrupp Projektbeskrivningens syfte, mål och målgrupp ger en kortare beskrivning av vad vi vill uppnå med projektet och till vilka vi vänder oss. Vid ett genomförande av projektet kommer vi naturligtvis än tydligare att beskriva och kvantifiera de uppsatta målen. 2.1 Syfte: Projektets primära syfte är att förbättra vår seniornivå inom grengruppen sprint/häck. Att få fram framgångsrika sprinters är en process och inte något som sker på några få år. Därför vill vi skapa en miljö som gagnar prestationsutveckling och ger de resurser och förutsättningar som krävs för att kontinuerligt i framtiden fortsätta att producera framgångsrika sprinters. 2.2 Mål: Vårt mål är att efter projektperiodens slut tydligt kunna påvisa en resultatutveckling. Denna resultatutveckling kan mätas på många sätt, ett av dessa finner vi inom ramen för Elit Göteborg (punkt 1.1.a). Som nämns i punkt 2.1 är denna utveckling en process och vi tror därför att ett resultat främst kan mätas efter ca 10 år, men redan efter 5 år bör man dock kunna se tydliga förbättringar både vad gäller miljö och idrottsliga resultat. Vidare tror vi att en toppbredd är en förutsättning för denna utveckling. En ökad toppbredd är i sig ett mål för projektet. Ett kvantitativt mått på antalet deltagande i grengruppen inom olika åldrar och nivåer. Vårt mål är att lyfta kompetensnivå på våra befintliga tränare och att nyrekrytera tränare till grengruppen. Dessa tränare ska verka i den av projektet framtagna Göteborgsmodellen Målgrupp: Projektet vänder sig till utövare inom grengruppen sprint/häck samt deras tränare som är medlemmar i föreningar anslutna till GFIF. Med sprinters menas utövare av grenarna 60m-400m inkl. häckgrenarna. Resurserna ska främst gå till aktiva +17 år samt tränare för såväl ungdomar, juniorer som seniorer. Ett positivt projekt lockar sprinters till Göteborg och ser även till att fler göteborgare väljer sprint/häck som sin idrott. Vi vill med andra ord rekrytera sprinters lokalt i form av nybörjare men även från andra idrotter. Vi välkomnar även externa aktiva till våra föreningar med hjälp av en attraktiv sprint/häckmiljö. Sida 3

4 3. Tillvägagångssätt för projektbeskrivningen Januari Medel och långdistanslöpning startar sitt grengruppsprojekt inom ramen för Elit Göteborg. Hösten 2010 Intresse från kasttränare och GFIF om att starta en process för att få igång ett kastprojekt i distriktet. Våren 2011 Johan Wettergren får i uppdrag av GFIF att driva projektansökningsprocessen samt skriva projektbeskrivningen för ett kastprojekt. Januari 2012 Projektbeskrivningen presenteras för GFIF. 23 januari 2012 Beslut fattas av GFIF att genomföra projektet, i vilken omfattning samt innehåll. Februari 2012 Projektet startar och en samordnare på motsvarande en 25% tjänst engageras. Våren 2012 GFIF stämmer av intresset bland distriktets sprinttränare för att inledande en process likt den kast genomförde under föregående år. Intresset är positivt. Johan Wettergren får i uppdrag att driva processen att ta fram en projektbeskrivning. 25 april 2012 Ett första möte genomförs där tillvägagångssätt och specifika framgångsfaktorer för grengruppen diskuteras. Sommaren 2012 Sammanställning av framgångsfaktorerna. 5 september 2012 Möte nummer två. Ur framgångsfaktorerna skapas tre arbetsområden och deltagarna väljer var sin där de deltar. Sept-okt 2012 Gruppvist arbete sker inom de tre arbetsområdena (Vision, Mål, Värdegrunder, Samarbete) (Tävlingar, Arenor), (Support, Utbildning) oktober 2012 Tredje mötet sker under dygnet i Ljungskile. Arbete som gjort i grupperna redovisas samt diskuteras. Lars Evertsson föreläser kring ämnet att skapa en vinnarkultur. November 2012 Johan Wettergren gör ett förslag till projektbeskrivning. 21 november 2012 Projektbeskrivningen godkänns av tränargruppen efter vissa justeringar. Rekryteringen av samordnare diskuteras. December 2012 Projektbeskrivningen lämnas till GFIF:s styrelse. 3 december 2012 Beslut fattades av GFIF:s styrelse att genomföra projektet, i den omfattning samt med det innehåll som beskrivits. Januari/februari 2013 Rekrytering av samordnare för projektet. Februari/mars 2013 Projektet startar. (se även bilaga 1 för deltagarlista över de som deltagit under ansökningsprocessen.) Sida 4

5 4. Tillvägagångssätt för projektet Tidsomfånget för projektet är 5 år, I möjligaste mån vill vi försöka sprida de enskilda aktiviteterna över denna period. Vissa aktiviteter är punktinsatser medan andra är kontinuerligt återkommande insatser. Förhoppningen är att många av dessa aktiviteter ska kunna fortsätta även efter projektets slut, alternativt att man permanentar aktiviteterna. En grundläggande förutsättning för att vi får ett framgångsrikt projekt är att vi lyckas skapa en positiv miljö för sprint/häck i Göteborg. Alla aktiviteter vi genomgår måste speglas av de gemensamma mål och värderingar som vi har. Dessa målsättningar och värderingar ska fungera som en röd tråd genom projektet. Som tidigare nämnts delades under processen framgångsfaktorerna in i tre arbetsområden. Dessa tre arbetsområden kan förenklat beskrivas med följande rubriker: - Vision, Mål, Värdegrunder och Samarbete (Sammankallande Rose-Marie Olsson) - Tävlingar och Arenor (Sammankallande Andreas Totsås) - Support och utbildning (Sammankallande David Vendel) Nedan belyser vi diverse områden inom ramen för ett sprint/häckprojekt. Några korta beskrivningar från respektive arbetsområdes mål och åtgärder för ett framgångrikt projekt: 4.1 Vision, Mål, Värdegrunder och Samarbete för sprint/häck Projektets Vision är tvådelad: dels att skapa en vinnarkultur inom sprint/häck i Göteborg och dels att vi ska ha aktiva som tävlar som seniorer på nationell och internationell nivå. Målen för projektet handlar främst om kvantitativa mått av antal deltagare i GM, USM och JSM-ålder samt topp-6 placeringar och landslagsrepresentation på seniornivå. Men mål är även satta vad gäller kunskapsnivå, utbyte och forskning inom området. Vidare är målet att skapa en Göteborgsmodell för hur processen från ungdom till elit ska ske. Medel för att nå målen är att genom aktivteter och stöd hjälpa tränare för aktiva från 12 år, stötta aktiva juniorer och seniorer. Samtliga aktiva och tränare i distriktets föreningar enligt tidigare förutsättningarna är välkomna att delta i projektet. Projektets Värdegrunder handlar främst om att värna om ett öppet klimat där erfarenheter, kunskap och inspiration delas. Vi vill skapa en miljö som ger utrymme för elit men värnar om alla människors lika värde. (För ytterligare detaljer se även bilaga 2) 4.2 Tävlingar och Arenor Projektet vill skapa tävlingstillfällen som uppmuntrar till sprint/häck. Exempel på detta kan vara att vända löpriktning efter vinden, möjlighet till analys av olika faser i loppen tack vara tidtagning, bra konkurrens såväl vid lokala tävlingar som vid tävlingsresor. Vad gäller faciliteter är behovet relativt gott i distriktet. Ett visst grundutbud av utrustning bör alltid finnas i och på våra anläggningar. Större investeringar ligger i att skapa ett mer skonsamt underlag för träning i form av konstgräs, spånrunda i närheten av Friidrottens Hus m.m. (för ytterligare detaljer se även bilaga 3) Sida 5

6 4.3 Support och Utbildning Detta liksom föregående arbetsområde handlar mycket om de aktiviteter som ska genomföras i ett projekt. Stora och små. Det är viktigt att de följer en röd tråd och faller tillbaka på projektets Vision, Mål och Värdegrunder. Support handlar främst om införskaffande av utrustning men även hjälp med läger, mentorskap, försäkring, prehab/rehab m.m. Inom området utbildning handlar det dels om att skapa en Göteborgsmodell och att utbilda/verka utifrån denna men även att vidga vyerna inrikes och utrikes. (för ytterligare detaljer se även bilaga 4) För mer information om projektorganisation, tidsplan och budget se avsnitt nedan. 5. Projektorganisation En tänkt projektorganisation under projektperioden bör innehålla en styrgrupp bestående av projektledare, representanter för tränarkåren och GFIF:s kansli. Projektet samordnas av en projektledare med ansvar för att projektets mål och syfte efterlevs och uppfylls. Vidare bör projektledaren ha ansvar för projektets budget samt att planerade åtgärder genomförs i avsedd takt. Till sin hjälp under arbetet bör projektledaren ha en arbetsgrupp bestående av tränare och eventuellt utomstående kompetens. Under 6 månader av första året projektanställs även en person som dokumenterar, författar och presenterar innehållet i en Göteborgsmodell för hur en process sker från ungdom till elit inom grengruppen sprint/häck. Projektledaren bör även ingå i en arbetsgrupp tillsammans med projektledare för övriga grengrupper samt den totalt ansvarige för Elit Göteborg. 6. Utvärdering Att måluppfyllelse, arbetsprocess, resursanvändning finns med i en utvärdering är en självklarhet men det är även av betydelse att besluta om vid vilka tidpunkter utvärderingen av projektet ska ske. Som tidigare nämnts bör man kunna se viss resultatutveckling och förändringar i miljö efter 5 år men den stora utvecklingen kanske sker först senare. Därför är det viktigt att ha tålamod i projektprocessen och följa en långsiktig röd tråd i de beslut och aktiviteter som tas och genomförs. Det kan även finnas ett syfte i löpande utvärdering för att kunna bistå övriga grengruppsprojekt med erfarenheter. 7. Resurser och budget En grundläggande förutsättning för att detta projekt ska kunna genomföras är att Göteborg Friidrott med förbund och föreningar tror på vårt koncept. Vidare är det även en förutsättning att vi tränare och ledare inom grengruppen tror på konceptet och att det kan utveckla oss och vår grengrupp. Projektet kräver resurser i form av pengar för att kunna genomföra de planerade aktiviteterna. Vidare kräver det arbetstid av tränare, ledare och personal. Kunskap, utrustning, extern hjälp är även det resurser som krävs. Vår uppskattning av projektets kostnader för att genomföra de åtgärder vi ser som förutsättningar för ett lyckat projekt är kronor under en 5-årsperiod. Dessa Sida 6

7 vill vi i möjligaste mån försöka fördela under projektets tid. Vissa åtgärder/kostnader sker löpande under projektet medans andra sker i punktform. Utöver dessa kostnader finns det åtgärder som vi hoppas kunna genomföra men som vid genomförande bör finansieras av externa parter såsom kommun. Vårt önskemål är att en stor del av projektet finansieras med medel från GFIF men att vissa medel tillkommer från externa finansiärer i form av bidrag och sponsorer samt med egeninsats från aktiva och deras föreningar. Vidare bör GFIF stå för kostnaderna för den samordnande person som ska driva projektet under projektperioden samt för den person som under första året ska dokumentera Göteborgsmodellen. Vi vill poängtera att genomförandet av detta projekt med samordnande krafter både blir mer tids- och resurseffektivare än att varje förening försöker genomföra dessa åtgärder. Erfarenheter av tidigare projekt riktat till en bred elitsatsning visar tydligt att resurser till aktiviteter och åtgärder ger klart bättre resultat än där endast pengar har delats ut till aktiva för eget bruk. En behovsbaserad resursfördelning bör dock ske. Med detta avser vi att individualisera stödet på så vis att varje individ i möjligaste mån får det stöd som är mest lämpat för dennes behov samt att man tar hänsyn till vilka resurser individen redan förfogar över i form av exempelvis SOK-, Elitidrottsskola eller liknande. 8. Tidsplan för respektive åtgärd Vi ser en projekttid på 5 år som en förutsättning för att nå resultat. Projektet bör inledningsvis innehålla en period där riktlinjer och strategi utformas samt att den s.k. Göteborgsmodellen för beskrivning av processen från ungdom till elit ska ske. Detta arbete bör lägga stor vikt vid de värdegrunder och mål vi diskuterat. Projektet genomför sedan punktinsatser och löpande verksamhet. Det viktiga är att respektive åtgärd får ske i sin takt och att erfarenheter och resultat fortsätter berika sprint/häckprojektet under en lång tidsperiod. Självklart måste hänsyn tas till förändringar i miljön/omvärlden vilket kan komma at revidera tidsplanen under projektets gång. 9. Sammanfattning Denna projektbeskrivning har skett tack vara delaktighet och samarbete mellan distriktets tränare inom grengruppen sprint/häck och GFIF. Vår ambition är: Att det finns delaktighet och känsla av tillhörighet bland tränare och GFIF då detta är en förutsättning för ett framgångsrikt projekt. Det är därför viktigt att representanter för ett flertal av distriktets föreningar finns med och verkar inom projektet. Att utbilda och inspirera aktiva och tränare samt skapa en utvecklande och positiv sprint/häckmiljö för sprinters i Göteborg. Detta ska ske genom samarbete och diverse åtgärder. Att tidsomfånget för projektet blir 5 år med start 2013, men att grengruppens arbete fortlöper om projektet blir framgångsrikt. Att budgeten för projekts åtgärder och aktiviteter är 1,5 miljoner totalt varav 1,25 miljoner kommer från GFIF. Att en samordnande och administrerande kraft engageras för att driva projektet motsvarande ca 25% av en heltidstjänst. Sida 7

8 Att någon engageras under första året för att författa, dokumentera och utbilda i Göteborgsmodellen. Att i projektet genom sina mål ska bidra till att uppnå den vision Göteborg Friidrott har satt om att stå för 20% av topp-6 placeringarna på senior-sm samt 20% av deltagarna vid internationella seniormästerskap. 10. Bilagor 1) Deltagare under projektprocessen 2) Vision, Mål, Värdegrunder och Samarbete för sprint/häck i Göteborg 3) Tävlingar och Arenor för sprint/häck i Göteborg 4) Support och utbildning för sprint/häck i Göteborg Texten är författad av: Johan Wettergren på uppdrag av sprint/häcktränare representerande föreningar inom Göteborgs Friidrottsförbund Sida 8

9 Bilaga 1 (deltagare under projektprocessen) Namn: Förening/organ: Johan Wettergren Niklas Wallenlind Jan Axelsson Lars Evertsson Andreas Totsås Rose-Marie Olsson Katrin Klaup Anders Palmqvist Amadeus Rosberg David Vendel Elisabeth Östberg Lars Jönsson Steffen Fricke Fredrik Rogö Mikael Wennerbäck Ulf Stevander Madeleine Lenhagen Lars Dichle Ralf Ivarsson GFIF, projektledare GFIF:s styrelse GFIF:s kansli Managementkonsult Arctic Approach Utby IK IK Vikingen/Utby IK IK Vikingen/IF Kville IK Vikingen IK Vikingen GKIK Mölndals AIK Mölndals AIK IFK Göteborg Örgryte IS Kongahälla AIK Kongahälla AIK Sävedalens AIK Lerums Friidrott Sida 9

10 Bilaga 2 (Vision, Mål och Värdegrunder) Sida 10

11 SFIF:s värdegrunder Utöver värdegrunder enligt ovan vill vi hänvisa till SFIF:s värdegrunder som vi arbetar efter. Sida 11

12 Bilaga 3 (Arenor och Tävlingar) Sida 12

13 Sida 13

14 Bilaga 4 Support och Utbildning Sida 14

15 Sida 15