Projektbeskrivning år för. Castanova ett kastprojekt i Göteborg. Johan Wettergren Göteborgs Friidrottsförbund

Transkript

1 Projektbeskrivning år för Castanova ett kastprojekt i Göteborg Johan Wettergren Göteborgs Friidrottsförbund

2 1. Inledning Detta är en projektbeskrivning ställd till Göteborg Friidrott. Följande text har för avsikt att ge en bakgrund till och lyfta de möjligheter och problem som i dagsläget finns samt ta fram de resurser vi förfogar över. Vidar försöker vi skapa en översikt av de eventuella problem som kan tänkas mötas samt vilka resurser vi behöver för att kunna genomföra ett femårsprojekt inom ramen för Kast i Göteborg. 1.1 Bakgrund Det är främst två saker som ligger till grund för denna projektansökan. a) Ett uttryckt behov av förbättrade kastfaciliteter har under senare tid framställts. Det samt konstaterandet att ungdomsverksamheten inom grengruppen Kast inte är till belåtenhet innebär att önskemål om att göra något för Kast har framkommit. b) Elit Göteborg är ett resultat av de visioner som finns för distriktets senioraktiva. Dessa visioner uttrycker en strävan om att distriktets senioraktiva ska stå för 20% av alla topp-6 placeringar på SM samt att man står för 20% av den totala representationen vid internationella mästerskap och landskamper. 1.2 Problem Nedan följer en kort exemplifiering av förutsättningar vi förfogar över idag och olika problemställningar. a) Kastgrenarna representeras av, för damer och herrar, kula och vikt inomhus samt kula, diskus, slägga och spjut utomhus. Det innebär att det är 2x6 SMtävlingar per år vilket innebär att det varje år finns 72st topp-6 placeringar inom kastgrenar på SM. Göteborgs kastare har under de senaste tre åren stått för i snitt knappa 13%. b) Resultaten på seniornivå har under det senaste decenniet var relativt godkänt men man kan konstatera att flertalet av dessa aktiv inte kommer eller har fostrats i Göteborg. c) För att kunna möta ett förhoppningsvis ökat intresse för våra idrottsgrenar krävs det fler ledare och tränare. Inte bara för seniorelitnivå utan även för de grupper och aktiva som är nybörjar samt juniorer. d) Vi vill värna om att varje förening ska kunna bedriva sin verksamhet och att varje tränare ska få ha sin egen träningsfilosofi. Men vi tror också på ett samarbete över föreningsgränserna där utbyte, tidsvinster och kostnadsbesparingar kan göras. Ett visst samarbete finns idag mellan vissa grupper men kan absolut förbättras. Ett samarbete med gemensamma aktiviteter ger ökade resurser, inspiration och en ökad men positiv konkurrens i träningssituationer. e) Våra tränare är ideellt arbetande och därmed begränsade i tid, resurser och kraft. För att driva ett gemensamt projekt krävs samordnande ekonomiska och personella krafter och resurser. Detta är något vi i begränsad omfattning förfogar över idag. Sida 2

3 2. Syfte, Mål, Målgrupp och Pilotprojekt Projektbeskrivningens syfte, mål och målgrupp ger en kortare beskrivning av vad vi vill uppnå med projektet och till vilka vi vänder oss. Vid ett eventuellt genomförande av projektet kommer vi naturligtvis än tydligare att beskriva och kvantifiera de uppsatta målen. 2.1 Syfte: Projektets primära syfte är att förbättra vår seniornivå inom grengruppen Kast samt att öka antalet utövarna i de yngre åldrarna. Att få fram framgångsrika kastare är en process och inte något som sker på några få år. Därför vill vi skapa en miljö som gagnar prestationsutveckling och ger de resurser och förutsättningar som krävs för att kontinuerligt i framtiden fortsätta att producera framgångsrika kastare. 2.2 Mål: Vårt mål är att efter projektperiodens slut tydligt kunna påvisa en resultatutveckling. Denna resultatutveckling kan mätas på många sett, ett av dessa finner vi inom ramen för Elit Göteborg (punkt 1.1.b). Som nämns i punkt 2.1 är denna utveckling en process och vi tror därför att ett resultat främst kan mätas efter ca 10 år, men redan efter 5 år bör man dock kunna se tydliga förbättringar både vad gäller miljö och idrottsliga resultat. Vidare tror vi att en toppbredd är en förutsättning för denna utveckling. En ökad toppbredd är i sig ett mål för projektet. Ett kvantitativt mått på antalet deltagande inom grengruppen. Vårt mål är att lyfta kompetensnivå på våra befintliga tränare Likt aktiva är vårt mål att nyrekrytera tränare till grengruppen. För att kunna bemöta en ökad efterfrågan av kastmöjligheter som kommer vara resultatet av en större toppbredd och utökad ungdoms- och juniorverksamhet så måste faciliteterna förbättras och utökas i och runt Göteborg. Detta bör ske inom så snar tid som möjligt Målgrupp: Naturligtvis vänder vi oss till kastare och deras tränare. Som ett förtydligande avser detta kula, spjut, diskus, slägga samt viktkastning. Vi vänder oss till kastare som är medlemmar i föreningar anslutna till GFIF. Resurserna ska gå till såväl ungdomar, junior som seniorer. Ett positivt projekt lockar kastare till Göteborg och ser även till att fler göteborgare väljer kast som sin idrott. Vi vill med andra ord rekrytera kastare lokalt i form av nybörjare men även från andra grenar inom friidrotten och från andra idrotter. Vi vill även rekrytera externt till våra föreningar med hjälp av en attraktiv kastmiljö. Sida 3

4 3. Tillvägagångssätt för projektbeskrivningen Januari Medel och långdistanslöpning startar sitt grengruppsprojekt inom ramen för Elit Göteborg. Hösten 2010 Intresse från kasttränare och GFIF om att starta en process för att få igång ett kastprojekt i distriktet. Våren 2011 Johan Wettergren får i uppdrag av GFIF att driva projektansökningsprocessen samt skriva projektbeskrivning.. Mars Stormöte i Friidrottens Hus för samtliga kasttränare i distriktet. Bl.a. görs en s.k. brain storming kring vad som krävs för att utveckla kast i Göteborg. Både ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Maj Nytt möte med kasttränarna där beslut fattas om att Rose- Marie Olsson, Jan Bergstrand och Gunnar Axlid tillsammans med Johan Wettergren ska ta fram förslag på Vision, Mål och Värdegrunder för projektet. Maj De ovan nämnda gör ett gediget förarbete för att kunna presentera ett förslag på Vision, Mål och Värdegrunder vid nästa tränarmöte Juni Möte med alla tränare. Avstämning av läget samt indelning i tre arbetsområden utifrån det arbete som gjort under senaste månaden. Juni-okt Vissa möten och arbete sker i de tre arbetsgrupperna. Oktober 2-dagars konferens i Ljungskile. Arbete, Presentation av och diskussion kring de tre arbetsgruppernas arbete som ligger till grund för projektbeskrivningen. Manegementkonsulten Brian Berglund pratade om individ och organisationsutveckling. Bl.a. om Hur ser vi på oss själva och hur uppfattas vi av vår omgivning Okt-nov Projektbeskrivningen skrivs och stäms av med de tre sammankallande, samtliga kasttränarna och GFIF. November Platsannons projektsamordnare ligger ute på samt December Projektbeskrivningen presenteras för GFIF. Nov-dec Beslut fattas av GFIF huruvida projektet kommer att genomföras, i vilken omfattning samt innehåll. Januari 2012 Projektet startar och en samordnare på motsvarande en 25% tjänst engageras. (se även bilaga 3 för deltagarlista över de som deltagit under ansökningsprocessen.) Sida 4

5 4. Tillvägagångssätt för projektet Tidsomfånget för projektet är 5 år, I möjligaste mån vill vi försöka sprida de enskilda aktiviteterna över denna period. Vissa aktiviteter är punktinsatser medan andra är kontinuerligt återkommande insatser. Förhoppningen är att många av dessa aktiviteter ska kunna fortsätta även efter projektets avslut, alternativt att man permanentar arbetet. En grundläggande förutsättning för att vi får ett framgångsrikt projekt är att vi lyckas skapa en positiv miljö för Kast i Göteborg. Alla aktiviteter vi genomgår måste speglas av de gemensamma mål och värderingar som vi har. Dessa målsättningar och värderingar ska fungera som en röd tråd genom projektet. Som tidigare nämnts delades under projektansökningsprocessen framgångsfaktorerna in i tre arbetsområden. Dessa tre arbetsområden kan förenklat beskrivas med följande rubriker: - Bättre/fler anläggningar för kast (Sammankallande Gunnar Axlid) - Kort sikt (Elit) arbeta 0-5 år, resultat efter 5 år (Jan Bergstrand) - Lång sikt (Ungdom & Elit) arbeta 0-5 år, resultat på längre sikt (Rose-Marie Olsson) Nedan belyser vi diverse områden inom ramen för ett Kastprojekt. Några korta beskrivningar från respektive arbetsområdes mål och åtgärder för ett framgångrikt projekt: Bättre/fler anläggningar för kast Upprusta kastplan utanför Friidrottens Hus genom att iordningställa befintlig bur samt införskaffande av en ny. Vidare bör man flytta befintlig kulring, införskaffande av drillplatta och underlätta passagen från gym till kastplan. I Friidrottens Hus bör införskaffande av nya redskap i gymmet ske samt upprustning av spjut och släggbur. Ovanstående åtgärder ska kunna genomföras på relativt kort sikt ( ) På lång sikt är behovet av ytterligare kastytor i Göteborg en förutsättning för att kunna utöka verksamheten. Kort sikt (Elit) Utbildning för tränare. Tävlingsmöjligheter både lokalt, nationellt och internationellt. Support till aktiva i form av ex. medicinsk-, mental-, kostrådgivning. Hjälp med arbete och stipendium för aktiva. Ovanstående punkter ska verka för att vår elit stannar i Göteborg, utvecklas och fortsätter sin satsning men även att vår miljö attraherar och drar till sig fler aktiva till Göteborg. Lång sikt (Ungdom & Elit) I korthet kan framgångsfaktorer för utveckling av kast i Göteborg på lång sikt sammanfattas i följande punkter. (för djupare insikt hänvisas till Bilaga 4) Workshops, seminarier, konferenser Samarbete över föreningsgränser Involvera alla föreningar i Göteborg Möjlighet till studier/arbete att kombinera med elitsatsning För mer information om projektorganisation, tidsplan och budget se avsnitt nedan. Sida 5

6 5. Projektorganisation En tänkt projektorganisation under projektperioden bör innehålla en styrgrupp bestående av projektledare, representanter för tränarkåren och GFIF s kansli. Projektet samordnas av en projektledare med ansvar för att projektets mål och syfte efterlevs och uppfylls. Vidare bör projektledaren ha ansvar för projektets budget samt att planerade åtgärder genomförs i avsedd takt. Till sin hjälp under arbetet bör projektledaren ha en arbetsgrupp bestående av tränare och eventuellt utomstående kompetens. Projektledaren bör även ingå i en arbetsgrupp tillsammans med projektledare för övriga grengrupper samt den totalt ansvarige för Elit Göteborg. 6. Utvärdering Att måluppfyllelse, arbetsprocess, resursanvändning finns med i en utvärdering är en självklarhet men det är även av betydelse att besluta om vid vilka tidpunkter utvärderingen av projektet ska ske. Som tidigare nämnts bör man kunna se viss resultatutveckling och förändringar i miljö efter 5 år men den stora utvecklingen kanske sker först senare. Därför är det viktigt att ha tålamod i projektprocessen och följa en långsiktig röd tråd i de beslut och aktiviteter som tas och genomförs. Det kan även finnas ett syfte i löpande utvärdering för att kunna bistå övriga grengruppsprojekt med erfarenheter. 7. Resurser och budget En grundläggande förutsättning för att detta projekt ska kunna genomföras är att GFIF och dess föreningar tror på vårt koncept. Vidare är det även en förutsättning att vi tränare och ledare inom grengruppen tror på konceptet och att det kan utveckla oss och vår grengrupp. Projektet kräver resurser i form pengar för att kunna genomföra de planerade aktiviteterna. Vidare kräver det arbetstid av tränare, ledare och personal. Kunskap, utrustning, extern hjälp är även det resurser som krävs. Vår uppskattning av projektets kostnader för att genomföra de åtgärder vi ser som förutsättningar för ett lyckat projekt är kronor under en 5-årsperiod. Dessa vill vi i möjligaste mån försöka fördela under projektets tid. Vissa åtgärder/kostnader sker löpande under projektet medans andra sker i punktform. Utöver dessa kostnader finns det åtgärder som vi hoppas kunna genomföra men som vid genomförande bör finansieras av externer, tänker då främst på nya kastplaner, kastburar m.m. Vårt önskemål är att en stor del av projektet finansieras med medel från GFIF men att vissa medel tillkommer från externa finansiärer i form av bidrag och sponsorer samt med egeninsats från aktiva och deras föreningar. Vidare bör GFIF stå för kostnaderna för den samordnande person som ska driva projektet enligt ovan. Vi vill poängtera att genomförandet av detta projekt med samordnande krafter både blir mer tids- och resurseffektivare än att varje förening försöker genomföra dessa åtgärder. Erfarenheter av tidigare projekt riktat till en bred elitsatsning visar tydligt att resurser till aktiviteter och åtgärder ger klart bättre resultat än där endast pengar har delats ut till aktiva för eget bruk. Sida 6

7 8. Tidsplan för respektive åtgärd Vi ser en projekttid på 5 år som en förutsättning för att nå resultat. Projektet bör inledningsvis innehålla en period där riktlinjer och strategi utformas. Dessa bör lägga stor vikt vid de värdegrund och mål vi diskuterat. Projektet genomför sedan punktinsatser och löpande verksamhet. Det viktiga är att respektive åtgärd får ske i sin takt och att erfarenheter och resultat fortsätter berika kast under en lång tidsperiod. En behovsbaserad resursfördelning bör ske. Med detta avser vi att individualisera stödet på så vis att varje individ i möjligaste mån får det stöd som är mest lämpat för dennes behöv samt att man tar hänsyn till vilka resurser individen redan förfogar över i form av exempelvis SOK-, Elitidrottsskola eller liknande. 9. Sammanfattning Denna projektbeskrivning har skett tack vara initiativ och delaktighet av distriktets tränare inom grengruppen kast samt med stöd från GFIF. Vår ambition är: Att det finns delaktighet och känsla av tillhörighet bland tränare och GFIF då detta är en förutsättning för ett framgångsrikt projekt. Det är därför viktigt att representanter för ett flertal av distriktets föreningar finns med och verkar inom projektet. Att utbilda och inspirera aktiva och tränare samt skapa en utvecklande och positiv kastmiljö för kast i Göteborg. Detta ska ske genom samarbete och diverse åtgärder. Att tidsomfånget för projektet är blir 5 år med start 2012 men permanentas om projektet blir framgångsrikt. Att budgeten för projekts åtgärder och aktiviteter är 1,5 miljoner varav 1,25 miljoner kommer från GFIF. Att en samordnande och administrerande kraft engageras för att driva projektet. Omfattningen på denna är svårt att säga men gissningsvis kan det utifrån erfarenheter från medel och långdistansens grengruppsprojekt vara motsvarande en 25% tjänst eller möjligtvis något mer under första året. Att i Göteborg ska bidra till att uppnå den vision Göteborg Friidrott har satt om att stå för 20% av top-6 placeringarna på senior-sm samt 20% av deltagarna vid internationella seniormästerskap. 10. Bilagor 1) De 10 framgångsfaktorerna för Kast i Göteborg 2) Vision, Mål och Värdegrunder för Kast i Göteborg 3) Deltagare under projektprocessen 4) Framgångsfaktorer för utveckling på lång sikt Texten är författad av: Johan Wettergren på uppdrag av kasttränare representerande föreningar inom Göteborgs Friidrottsförbund Sida 7

8 Bilaga 1. ELIT GÖTEBORG - KAST Framgångsfaktorer för att Göteborg i framtiden kan bli bättre inom grengruppen Kast: Nationellt perspektiv 1. Utveckla ungdomsverksamheten 2. Fler och bättre tävlingar 3. Samarbete/Utbyte Internationellt perspektiv 4. Bejaka eliten 5. Tränarutveckling 6. Rekrytera 7. Komma ut Övergripande frågor 8. Mål, Vision, Värdegrunder 9. Bättre och fler anläggningar för kast 10. Socialt stöd Sida 8

9 Bilaga 2. VISION MÅL- VÄRDEGRUNDER Vision Att i GBG skapa Sveriges attraktivaste och mest utvecklande miljö för alla friidrottens kastgrenar Mål Övergripande Mål Kortsiktigt perspektiv (<2 år = ): Vända negativ trend rörande andel av alla 1-6- placeringar i kastgrenar på senior-sm-nivå. Medellångt perspektiv (5 år): Vinna minst 25% av alla 1-6-placeringar i kastgrenar på senior-sm-nivå Minst 25% av alla kastare som representerar Sverige i landslagssammanhang ska tävla för en GBG-klubb. Långsiktigt perspektiv (5-15 år): Framgångar på nationell nivå: Bibehålla och stärka de kortsiktiga perspektiven samt arbeta kvantitativt enligt de långa delprojektet. Framgångar på internationell nivå: Här ska finnas ett mål att sträva efter. Då uppfyllelse av kort- och långsiktiga mål förväntas kräva till stor del olika typer av insatser föreslår målgruppen att projektet ska bedrivas på två olika fronter, alltså två delprojekt. Därför: ett delprojekt ( kort = ca 1-5 år) som syftar till att göra det bästa av nuvarande generation junior- och seniorkastare/tränare bejaka eliten ett delprojekt ( lång = ca 5-15 år) som syftar till att förbereda nästa generations kastare/tränare på bästa tänkbara sätt (alltså nuvarande ca åringar) bejaka bredd, dock inte för breddens skull utan för att med tiden nå elitframgångar. Verksamhetsmål delprojekt kort Säkerställa befintliga elittränares fortsatta engagemang. Utöka antalet elittränare, få fler att vilja ta steget. Genom utbildning och möjlighet att arbeta. Säkerställa att tilltäckligt många dugliga faciliteter finns (på mycket kort sikt fler ringar/ansatsbanor, gärna i anslutning till gym. På kanske 5 års sikt även wurfhaus. Etablera/förstärka elitkultur. Underlätta för elit och öka förståelse för vad elit innebär, bland atleter, tränare, administratörer etc. Sida 9

10 Öppna spjäll till för uppgiften lämpliga medicinare, rörelseexperter, dietister etc. Inblandning av dessa INNAN problem uppstår. (forts. verksamhetsmål kort ) Tillgång till mentala rådgivare. Förstärkt stödapparat a la Bosse Gustavsson. Flexibla jobb, mat etc. Lokala utvecklingsträffar. Kanske av föreläsnings eller social natur. Dock kanske inte så mycket träning tillsammans då kastgrenar och personliga upplägg skiljer sig stort. Testlabbet kan vi använda det? Vi vet för lite om det och behöver en grundlig genomgång. Öppna dörrar mellan elittränare i alla grengrupper samt mellan tränare i olika klubbar (och internationellt). T ex hopptränare som lär kastare och kasttränare hoppa. Vi måste hitta en fungerande modell för samarbete/coachning över klubbgränserna! Verksamhetsmål delprojekt lång (Övergripande prioriteringsordning lyder (1)kastcentra, (2) fler och bättre tränare, (3) fler och bättre kastare) Fler tävlingar för promotion av kastgrenar och kastkultur. Få fler att prova kastträning. Få fler att fortsätta med kast, I ALLA ÅLDRAR. Flera kastare i GBG. Ökad rekrytering i skolan (inkl. utbildning av/information till gympalärare). Ökad rekrytering från andra idrotter (basket, volleyboll, konståkning etc.). Utbildning av tränare (tekniker, hur man väver in kastträning i övrig träning, metodik/pedagogik etc.). Ska vi ha mål i GM, USM och JSM? Stadslag i kast bland ungdomar (inspirerat av andra idrotter) för att bygga stolthet, tillhörighet, identitet etc. Detta kan inkludera t ex läger, hemsida, gemensamma träningar och tävlingar och kläder. Stärka kastkulturen bland unga i GBG. Få fler kastare och tränare att besluta sig för att göra en elitsatsning. Sida 10

11 Värdegrunder Personlig utveckling Ta ansvar Grupp dynamik Växa som individ genom erfarenheter/med & motgång Kontaktnät God fysik och Gott psyke Självförtroende och självkänsla Samverkan Prestigelöshet och ödmjukt samt öppet klimat Över gränser (klubbar, grenar och regioner) Utbildningar Erfarenhetsutbyten och kompetens Kamratskap Långsiktigt och uthålligt Utövare längre upp i ålder-kastgrenar kräver lång erfarenhet Stainpower i projekt och åtgärder Bejaka bredd såväl som topp och arbeta metodiskt på lång sikt Goda resurser och bra back up över tid God Etik och moral Fair play Nolltolerans mot otillåtna medel/preparat Föredömen men inga martyrer Jämställt Jämlikt Målinriktat Medger andra mål än enbart resultat för individen/gruppen Utveckling Resultat Internationell och nationell utblick Stimulera utövare att våga ta steget /satsa Sida 11

12 Bilaga 3. Namn: Förening/organ: Johan Wettergren Peter Fröberg Jan Axelsson Berndt Andersson Brian Berglund Rose-Marie Olsson Göran Karlsson Håkan Kyöttilä Kjell Larsson Jorge Cordero Gunnar Axlid Anders Axlid Anna Söderberg Bobbie Lohse Tim Tornström Jan Bergstrand Lennie Helander GFIF projektledare GFIF Elit Göteborg GFIF: kansli GFIF:s styrelse Managementkonsult Utby IK IK Vikingen IK Vikingen Utby IK Utby IK IK Vikingen IK Vikingen IK Vikingen MAIK Lerum Friidrott Majornas IK IK Vikingen Sida 12