Flera städer testar villkorslös ersättning i Nederländerna Zoom Försök med basinkomst

Transkript

1 #31 Fredag 13 november 2015 Lösnummer 30 kr För dig som vill förändra världen tidningensyre.se Istället för att fokusera och lägga resurser på att stoppa dem som i desperation flyr hit, är det hög tid att fokusera på hur vi gör mottagandet så bra som möjligt. Lennart Fernström Glöd Ledare Flera städer testar villkorslös ersättning i Nederländerna Zoom Försök med basinkomst GLÖD Under ytan: Ekonomi för det allmänna bästa Anna Troberg om tacksamhetens ok RADAR Miljoner väntas delta i klimataktioner Nytt TTIP-kapitel om hållbarhet Angola 40 år ENERGI Veckan i bild Kultur med Nike Recension av Kajsa Ekis Ekmans Texter Sudoku

2 Redaktör: Benita Eklund, Zoom 13 Fyra städer har långtgående planer på att experimentera med en form av partiell basinkomst. Nederländerna experimenterar med basinkomst Basinkomströrelsen i Nederländerna har momentum och flera städer planerar att genomföra sociala experiment som testar centrala aspekter av basinkomstkonceptet med eller utan centralregeringens medgivande. Frilansjournalisten Sebastian van Baalen tar tempen på basinkomstexperimenten i Nederländerna. Micha Snijder, basinkomstförespråkare hos liberala mittenpartiet D66 i Wageningen Text: Sebastian van Baalen Basinkomströrelsen har medvind i Nederländerna. Sedan årsskiftet har basinkomst gjort comeback i den politiska debatten och en lång rad städer har annonserat att man är nyfiken på idén. Det nyfunna intresset är delvis en motreaktion på regeringens införande av hårdare regler för arbetslösa i början av året, delvis ett resultat av flera uppmärksammade rapporter om basinkomst. Den nederländska journalisten Rutger Bregman publicerade under fjolåret en bok om basinkomst titulerad Gratis geld voor idereen ( Gratis pengar till alla ) och populära tv-programmet Tegenlicht sände i år ett specialavsnitt om just basinkomst. Plötsligt föll alla bitar på plats, förklarar Micha Snijder, basinkomstförespråkare hos liberala mittenpartiet D66 i Wage- Foto: Sebastian van Baalen

3 14 Zoom Redaktör: Benita Eklund, Partiell basinkomst ska utredas i städerna Groningen, Utrecht, Tilburg och Wageningen. Foto: Bert Kaufman/Wikimedia Commons Mark Giebels, basinkomstförespråkare hos liberala mittenpartiet D66 i Wageningen. I många städer har politiska partier sagt att de är intresserade, men det har inte lett till att man verkligen har genomfört experimenten. Sjir Hoeijmakers koordinerar och upplyser om basinkomstexperiment i Nederländerna. ningen. Det fanns en gammal ideologisk teori. Det fanns någon som hade uppmärksammat den, Rutger Bregman. Och i och med de hårdare arbetslöshetsregleringarna fanns det en angelägen anledning att verkligen genomföra det istället för att bara filosofera. Trevande nationellt stöd Samtidigt som idén har fått ett uppsving är det långt ifrån okontroversiellt. Internationell media har under sommaren okritiskt rapporterat att villkorslös universell basinkomst är nära förestående i Nederländerna. I realiteten handlar det om en partiell basinkomst, och basinkomstexperimenten är inte ens spikade och klara ännu. Det nationella politiska stödet är fortfarande trevande. Endast tre politiska partier; liberala mittenpartiet D66, Grön Vänster och Socialdemokraterna; har visat intresse för någon form av basinkomst. Socialdemokraterna sitter dock i regeringskoalition med liberalkonservativa VVD och vågar därmed knappast stödja mer omfattande välfärdsreformer med oanade konsekvenser för statskassan. Även fackföreningsrörelsen är öppet kritisk då de fruktar att det skulle innebära en för stor belastning på arbetarklassen och riskera att fler kommer att behöva leva på existensminimum. 300 provar i Wageningen Fyra nederländska städer har i dagsläget långtgående planer på att utföra experiment med en form av partiell basinkomst: Utrecht, Tilburg, Groningen och Wageningen. Men trots att experimentet i Utrecht har fått stor internationell medieuppmärksamhet har städer som Wageningen kommit betydligt längre i planeringen. Där har D66 nyligen fått stöd i kommunfullmäktige för att experimentera med en form av partiell basinkomst. 300 långtidsarbetslösa kommer under tre års tid att få en månatlig basinkomst (motsvarande arbetslöshetsersättning) på cirka kronor utan krav på motprestation. Mark Giebels från D66 är ansvarig för sociala trygghetssystem i Wageningen. Vi har alltid sagt att vår främsta prioritet är att verkligen genomföra det, berättar Mark Giebels. I många städer har politiska partier sagt att de är intresserade, men det har inte lett till att man verkligen har genomfört experimenten. Vi är beredda att samarbeta med alla partier för att det ska förverkligas. Samtidigt är Mark noga med att det inte är ett riktigt basinkomstexperiment. Det är mer ett experiment om hur man ska hantera långtidsarbetslöshet än ett basinkomstexperiment. Men det testar flera aspekter som basinkomstkonceptet grundar sig på. Klartecken krävs Experimentet går ut på att testa två grundläggande aspekter av basinkomstkonceptet; hur människor reagerar på ekonomisk trygghet och vilka effekter detta har på basinkomsttagarnas fysiska och psykiska hälsa. Mark Giebels och kollegan Micha Snij-

4 Redaktör: Benita Eklund, Zoom 15 Experimentet går ut på att testa två grundläggande aspekter av basinkomstkonceptet; hur människor reagerar på ekonomisk trygghet och vilka effekter detta har på basinkomsttagarnas fysiska och psykiska hälsa. Foto: M Meijerink/Flickr.com/Creative commons-by 2.0 der hoppas att den ekonomiska tryggheten ska göra det enklare för långtidsarbetslösa att starta företag, komma i arbete eller engagera sig i oavlönat arbete, samtidigt som det leder till förbättrad hälsa. Experimentet i Wageningen måste fortfarande få klartecken från regeringen i Haag innan det rent lagligt kan genomföras. Wageningen, tillsammans med Utrecht, Tilburg och Groningen, förhandlar för närvarande med regeringen för att få tillåtelse. Mark Giebels förväntar sig dock att konservativa element i regeringen kommer att försöka dra ut på tiden. På klassiskt nederländskt upprorsmakarmanér planerar han och Micha Snijder därför att tvinga fram ett regeringsbeslut. VVD (liberalkonservativt parti, reds. anm.) är del av regeringen och de vill absolut inte att sådana här experiment genomförs, säger Mark Giebels. Så kommunen har alltid sagt att om vi inte får tillåtelse i tid så drar vi igång experimentet i alla fall. Officiellt sett är det olagligt, men det finns många städer i Nederländerna som gör saker som inte är helt lagliga. Man skulle kunna säga att det är en gråzon. Medborgarfinansierad Spindeln i det nederländska basinkomstnätet är Sjir Hoeijmakers, en nederländsk ekonometriker. Han har genom medborgarfinansiering säkrat en basinkomst på cirka kronor i månaden för att koordinera och upplysa om de basinkomstexperiment som ligger på ritbordet. Jag försöker göra allt som ingen annan gör, framför allt gällande experimenten. Bland annat så sammanför jag de kommuner som arbetar med basinkomstexperiment och tillhandahåller grundläggande kunskap om basinkomst så de inte behöver uppfinna hjulet på nytt. Flera av de föreslagna experimenten ska genomföras i samarbete med forskare vid nederländska universitet. Men trots att det på ytan kan te sig som rent vetenskapliga experiment så måste flera olika aktörer med olika ideologisk och praktisk grund samarbeta för att experimenten ska kunna genomföras. Alla aktörer har olika perspektiv på basinkomst och däri ligger det såklart en fara, påpekar Sjir Hoeijmakers. Alla vill driva experimenten i sin egen riktning. Det försöker jag undvika genom att koordinera experimenten. Ideologi och pragmatiker Precis som i andra länder finns förespråkare för basinkomst i flera olika politiska läger. Vissa, som Sjir Hoeijmakers, har en pragmatisk inställning där basinkomst är en lösning på ett praktiskt problem. Andra, som Mark Giebels och Vereniging Basisinkomen ( Föreningen Basinkomst ), drivs av en ideologisk övertygelse om rätten till ekonomisk trygghet. Adriaan Planken är ordförande för föreningen och påpekar att experimenten inte handlar om den villkorslösa universella basinkomst som de förespråkar. Vi har frågat oss i föreningen hur vi ska hantera alla de experiment som nu diskuteras i kommunerna. Vi hade ingenting att göra med dem. Därför Vad är basinkomst? En basinkomst ska: garantera alla en inkomst som går att leva på betalas ut till individer, inte till hushåll betalas ut utan krav på motprestation betalas ut regelbundet (månadsvis) betalas ut i pengar, inte till exempel matkuponger. Reformer som uppfyller stora delar av ovanstående krav, men inte alla, brukar ibland kallas partiell basinkomst. De flesta mer permanenta exempel på basinkomst runt om i världen är i realiteten någon form av partiell basinkomst. De regelförändringar som ska testas i Nederländerna är egentligen inte ens partiell basinkomst, men testar centrala aspekter av basinkomst, framförallt hur människor reagerar på ekonomisk trygghet och ökat förtroende. Källa: Basinkomstnätverket i Sverige

5 16 Zoom Redaktör: Benita Eklund, Experimenten i Nederländerna Intresse finns i ett tjugotal städer. Fyra städer Tilburg, Wageningen, Utrecht och Groningen har kommit särskilt långt i planeringen. Förväntas inledas under I början av november röstade en majoritet av parlamentsledamöterna för större frihet för kommunerna att experimentera med bidragssystemen. Exakt hur stor frihet kommunerna har är dock inte preciserat. Experimenten testar inte basinkomst fullt ut utan experimenterar med mindre krav inom existerande bidragssystem för långtidsarbetslösa. Testar inte hur den nationella ekonomin reagerar på basinkomst. Framför allt ska man fokusera på hur villkorslös ersättning påverkar långtidsarbetslösas fysiska/psykiska välmående och hur de agerar vad gäller betalt och icke-betalt arbete. Ger inte svar på hur lönearbetande människor reagerar på en garanterad minimiinkomst. Diskussionen om basinkomst En central fråga är hur basinkomst ska finansieras. Förespråkare menar att basinkomst skulle göra så att staten kan spara pengar på kontrollsystem. Vissa menar dessutom att basinkomst skulle få positiva effekter på ekonomin, till exempel ökad köpkraft, mindre arbetslöshet, vilket i sin tur ger högre statliga intäkter. Kritiker menar att det skulle kosta statskassan miljarder och skulle kräva höjda skatter. En annan frågeställning är hur människors fysiska och psykiska hälsa påverkas av ekonomisk trygghet. En viktig frågeställning är hur människors beteende förändras av ekonomisk trygghet. Förespråkarna anser att människors fysiska och psykiska hälsa skulle förbättras och därmed minska de statliga sjukvårds- och sjukskrivningsutgifterna. Kritiker menar att effekten på hälsan kommer att vara obefintlig eller negativ, då arbete leder till välbefinnande. Kritiker tror att människor kommer att bli lata. Följden skulle då bli att de som har arbete börjar jobba mindre, medan de som är arbetslösa slutar söka jobb. Förespråkare tror att de kommer att bli mer produktiva och kreativa och att fler skulle våga starta företag, eller engagera sig mer i föreningsliv och volontärarbete.

6 Redaktör: Benita Eklund, Zoom 17 Groningen Här är basinkomstexperimentet del av ett större välfärdsexperiment där valfrihet står i centrum. Människor som mottar arbetslöshetsersättning kommer att kunna välja huruvida de vill räkna bort 50 euro från sin ersättning och därmed få möjligheten att deltidsjobba och behålla resten av ersättningen. Experimentet väntas starta Foto: M Meijerink/Flickr/CC-BY 2.0 Tilburg Av de fyra städerna som har kommit längst är experimentet i Tilburg det minst väldefinierade. Kommunfullmäktige är dock överens om att experimentet ska inkludera en villkorslös arbetslöshetsersättning och att basinkomsttagarna ska ha möjlighet att tjäna extra pengar utöver sin basinkomst. Ska genomföras i samarbete med Tilburgs universitet. Foto: Michielverbeek/Wikimedia Commons Utrecht Experimentet består av fem olika grupper samt en kontrollgrupp. Grupp 1 kommer att få en villkorslös basinkomst med möjlighet att tjäna extra pengar utöver basinkomsten, grupp 2 kommer inte att kunna tjäna extra pengar. Grupp 3 och 4 kommer att få ett villkorat bidrag, där testgruppen antingen kommer att straffas för att de inte uppfyller kraven, eller belönas för att de uppfyller kraven. Grupp 5 och 6 består av kontrollgrupper som ska kontrollera för urvalseffekter. Experimentet väntas starta under Ska genomföras i samarbete med Utrechts universitet. Foto: Zoetnet/Flickr/CC-BY 2.0 Wageningen Beslut har tagits i kommunfullmäktige om att 300 långtidsarbetslösa under tre år ska få en villkorslös arbetslöshetsersättning på cirka kr/ mån. Experimentet väntas starta i början av Foto: Patomena/Wikimedia Commons

7 18 Zoom Redaktör: Benita Eklund, Adriaan Planken är ordförande för nederländska Föreningen Basinkomst. Om vi vill realisera basinkomst så måste vi övertyga andra människor om att det verkligen fungerar. Samtidigt är det också så att om det verkligen inte fungerar så måste man acceptera det. Ett offentligt möte 2014 i Groningen om basinkomst lockade många deltagare. Foto: Clemens Gielingh/Flickr.com/Creative commons-by 2.0 har vi beslutat att fortsätta förespråka en villkorslös universell basinkomst. Men samtidigt så följer vi experimenten ute i kommunerna och ser oss om efter sätt att samarbeta med dem och på så sätt fortsätta driva frågan. Öka det politiska stödet Skillnaden mellan ideologer och pragmatiker om än hårdragen syns också i vilken syn man har på basinkomstexperimenten. För pragmatiker som Sjir Hoeijmakers går experimenten ut på att testa om de positiva konsekvenser som basinkomst antas ha verkligen uppstår. Vad experimenten egentligen handlar om är att testa aspekter av basinkomstidén inom ramarna för existerande sociala trygghetssystem i Nederländerna. Det är viktigt att komma ihåg att man inte kan testa alla aspekter av basinkomst genom dessa experiment, det är en av fallgroparna med detta steg. Adriaan Planken, å andra sidan, ser delvis experimenten som ett sätt att söka politiskt stöd. Med hjälp av experimenten försöker man öka stödet för idén om basinkomst. Om vi vill realisera basinkomst måste vi övertyga andra människor om att det verkligen fungerar. Samtidigt så är det också så att om det verkligen inte fungerar så måste man acceptera det. Kontrollgrupp eller inte Frågan om kontrollgrupper, det vill säga grupper som inte får ta del av basinkomst, illustrerar komplexiteten i frågan. Kontrollgrupper är nödvändiga för att rent vetenskapligt kunna belägga att ett visst utfall verkligen beror på basinkomst och inte på andra faktorer, till exempel förändringar på den lokala arbetsmarknaden. Även grupper som för närvarande lönearbetar skulle behöva inkluderas, för att se hur lönearbetare reagerar på en garanterad minimiinkomst. I Wageningen planeras experimentet att genomföras utan kontrollgrupp, då det anses orättvist att vissa långtidsarbetslösa skulle få villkorslös arbetslöshetsersättning medan det ställs krav på andra långtidsarbetslösa. Mark Giebels skulle gärna se en kontrollgrupp men menar att det är svårt att få politiskt stöd för det i kommunfullmäktige. Men även om det inte kommer finnas en kontrollgrupp i Wageningen hoppas Sjir Hoeijmakers trots allt att andra städer kommer att kunna använda sig av kontrollgrupper. En annan lösning vore att använda städer utan basinkomstexperiment som kontrollgrupp även om det är svårare att jämföra. Men jag tror att bägge ansatserna behövs. Osäker finansiering Exakt hur basinkomst ska finansieras varierar från land till land och parti till parti. Även i Nederländerna är den vanligaste kritiken mot basinkomst att det vore omöjligt att finansiera, kostnaden har uppskattats till väldiga miljarder kronor om året. Enligt en rapport från Het Centraal Planbureau (motsvarande Ekonomistyrningsverket) beräknas kostnaderna för en villkorslös universell basinkomst (på 700 euro per månad) kosta så pass mycket att den genomsnittliga inkomstskatten behöver höjas till minst 56,6 procent. Detta skulle i sin tur minska de beskattningsbara inkomsterna med minst fem procent. Ett problem med de föreslagna experimenten är att de inte kan testa den essentiella finansieringsfrågan. Det stämmer, menar Sjir Hoeijmakers, men påpekar att kritiken grundar sig på ett missförstånd. Han anser att de ekonomiska effekterna är så pass komplicerade att man inte kan förutse vad som skulle hända. Påståendet att det skulle vara för dyrt med basinkomst grundar sig på beräkningar där man multiplicerar basinkomst med antalet medborgare och då får den totala kostnaden för basinkomst. Och det handlar om väldigt mycket pengar. Men det är ett väldigt naivt sätt att introducera basinkomst på, ingen skulle göra på det sättet. Sebastian van Baalen sebastianvanbaalen@gmail.com