Gröna tak på Klippern Rapport , rev

Transkript

1 Gröna tak på Klippern Rapport , rev Bakgrund Flerbostadshuset Klippern i Västra Hamnen är ByggVestas tredje projekt i Malmö. I ByggVestas Klippern finns 43 fina hyreslägenheter i storlekarna 2-4 rok. Första spadtaget togs på våren 2012 och huset stod färdigt för inflytt i maj Klippern har en liten gård med planteringar och sittplatser. Huset har även en stor takterrass som är öppen för de boende. På terrassen finns växter i varierade storlekar, spaljéer med klätterväxter och en liten damm. Bild 1. Klippern från gårdssidan, fotot taget i september 2013 I Klippern har man varit noga med att ta fasta på den vertikala växtligheten. Vid fasader med gynnsamt solläge finns spaljéer med blandade typer av klätterväxter. Klippern är ett Egenvärmehus vilket bland annat innebär att huset är radiatorlöst och att lägenheterna huvudsakligen värms upp av instrålad solvärme, hushållsapparater, belysning, verksamhet och av de boende själva, med tillskott av fjärrvärme. Läs mer om Egenvärmehus på ByggVestas hemsida ( ByggVesta har tidigare anlagt sedumtak i bostadsprojekt. I Klippern valde man att gå steget längre och anlägga gröna tak som bidrar till utökad biologisk mångfald jämfört med vanliga sedumtak. Målbild/syfte När man bygger ett hus på en tidigare obebyggd yta gör man ett intrång på den aktuella biotopen på platsen. I västra hamnen, som länge varit obebyggd industrimark, har stora ytor utgjorts av en så kallad ruderat biotop. Den ruderata biotopen finner man ofta vid vägrenar, och i icke omhändertagna urbana miljöer.

2 Bild 2. Exempel på ruderat växtlighet. Bilden är hämtad från Google. För att kompensera för den åverkan på och störning av etablerade ekosystem som byggandet av nya hus har på platsen, vill man återskapa delar av denna miljö på takytan i stället. Om möjligt vill man även tillföra ytterligare ekologiskt värde till platsen. Det är bra att ha en mångfald av växter på taket eftersom olika växter drar till sig olika typer av insekter och det därmed finns möjlighet att få en större spridning av arter som kan etablera sig i området. Ett grönt tak bidrar även med en koldioxidabsorberande yta i staden. Målet på Klippern var att skapa ett grönt tak som liknar den ursprungliga tomtens biotop och som samtidigt utgör ett vackert men lite vildvuxet inslag i bostadsmiljön. Växtligheten skulle kunna skymtas från gatan, från grannhusen, från takterrassen och från de lägenheter som har utsikt över delar av taket. Projektering/metod (försöksbeskrivning) Tillsammans med landskapsarkitekt Anna Henrikson från Natur&Landskap, har vi utformat de gröna taken så att de bidrar med en ökad biologisk mångfald i området. Växtligheten ska kunna skymtas från gatan och från vissa lägenheter i huset och därmed bidra med goda visuella värden i området och bostäderna i huset.

3 Ritningar tak från september 2013.

4 För att binda jorden anlades i ett första steg, under maj 2013, sedummatta med inslag av högre jordkullar med mer varierad växtlighet av ängsbiotop på taket. Syftet med kullarna är att skapa visuell dynamik samt att skapa bättre förutsättningar för mer fukt- och näringskrävande arter och kraftigare växtlighet. Efter att sedummattan och ängskullarna var etablerade krävdes ett litet omtag från landskapsarkitektens sida att med de nya förutsättningarna skapa möjlighet för sådd och plantering av ruderatväxterna. Delar av gräsmattan måste grävas upp för att skapa plats för ruderatväxterna att etablera sig utan alltför stor konkurrens från det mer lättetablerade gräset. Under oktober 2013 såddes och planterades ruderatväxter på och i anslutning till ängskullarna. Arbetet utfördes av Wendels Blomsterservice i en entreprenad vid sidan av totalentreprenaden. (Se landskapsritning från ) Den nya entreprenören upplevde vissa svårigheter med att göra inplanteringarna, de visade sig att gräskullarna hade en svårforcerad vävs som slet på verktygen. Växtval Sedum och örtgräs från Veg Tech. Ytterligare 14 arter som passar i en ruderatbiotop. Av dessa arter är 6 st pluggplantor, 7 st frösådd och den 14:e är gul fetknopp (se Växtlistan). Några exempel: Blåeld Gulsporre Käringtand Kungsljus Ekorrkorn Bild 3. Urklipp ur växtlistan

5 Substrat Genomgående takjord, fukthållande material grodan och tätskikt utfört av Veg Tech. Bevattning Bevattning har skett i samband med anläggandet av taket på våren 2013 och vid enstaka tillfällen under sommaren eftersom det har varit så torrt i år. Det kommer ske ytterligare bevattning i höst när vi slutför plantering och sådd av ruderatväxter. Konstruktion Kullar av tjockare jord har placerats i samråd med konstruktör så att laster tas upp av husets bärande konstruktion. Brand En ökad växtlighet på taket bidrar till en ökad brandrisk. Brandkonsult har granskat vår utformning av taken för att minska risken för brand i anslutning till våra egna och intilliggande putsade fasader. Skötselaspekter och eventuell skötselplan Under det närmsta året kommer taket bevakas kontinuerligt för att säkerställa att växterna tar sig och att inte någon art tar över för mycket. En praktisk plan för hur detta ska gå planerar vi att ta fram under året. I dagsläget står förvaltaren för arbetet med att bevattna taket. Eftersom vissa av de sådda och planterade ruderatväxterna utvecklar långa stänglar så kan det komma att krävas att växterna slås på hösten för att undvika att det blir en ökad brandrisk på taket alternativt att det ser skräpigt ut. Det är viktigt att inte tillföra näring på gräskullarna eftersom det finns risk att gräset tar över och hindrar att de ruderata växttyperna etablerar sig.

6 Visualisering Bild 5. Utsikt mot väster, sedummatta och ängskulle Bild 4. Ängsblomster i augusti 2013 Bild 6, 7 och 8. Klipperns tak i oktober 2013 efter sådd och plantering av ruderatväxter enligt ritning och växtlista

7 Dokumentation av byggfas När ByggVesta kom in i Gröna Tak-projektet var en totalentreprenör redan upphandlad för projektet Klippern. Det gör att byggentreprenören inte haft med sig de gröna taken initialt i sin planering. Därför har de lösningar som vi har tagit fram utformats för att inte störa entreprenörens byggprocess. Från början projekterades det för att lägga ett tjockare, homogent jordlager över hela taken vilket skulle gynna ruderatväxter. Dock hade entreprenören svårt att lösa problem med anslutningar mot hängrännor och takfötter. Man var också rädd att jordmassorna skulle föras bort av regn och smutsa ner fasaden. Växtlistan som togs fram av BioDiverCity-projektet ifrågasattes av entreprenörens växtleverantör. Man ifrågasatte tålighet och etableringsförmåga. Under våren 2013 blev det bråttom att få taken på plats och därför förbereddes taken med sedum och kullar med ängsväxter för att förhindra att jorden drogs iväg. Dokumentation av driftsfas Viss bevattning har skett under första sommaren som har varit väldigt torr. Sedummattan och vissa delar av ängsmattan har torkat och tagit sig dåligt, se bild 4. Bild 4. Sedummattan hade etablerat sig dåligt, september 2013 Utvärdering/återkoppling Utvecklingen av takets växtlighet i sin helhet kommer att följas upp under Dels för att se att sedummattan tar sig och dels för att se att det finns en god balans i hur ruderatväxterna etablerar sig. I samband med att sådd och plantering skedde i oktober närmar vi oss målet med att flytta upp den ruderata biotopen på taken och att därmed bidra till en ökad biologisk mångfald i området.