DESIGNGUIDE FÖR EKOLOGISKT HÅLLBARA BOSTADSGÅRDAR

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DESIGNGUIDE FÖR EKOLOGISKT HÅLLBARA BOSTADSGÅRDAR"

Transkript

1 DESIGNGUIDE FÖR EKOLOGISKT HÅLLBARA BOSTADSGÅRDAR

2 2 Innehåll Inledning s. 3 Träd, buskar och annan vegetation s. 4 Gröna tak s. 6 Dammar/ öppna dagvattensystem s. 8 Fasadgrönska s. 10 Biotoper s. 12 Djurbon s. 14 Urban odling s. 16

3 Dagens städer står inför stora utmaningar. Jorden blir allt varmare. Troligen kommer Sveriges årsmedeltemperatur att stiga med 3-5 fram till år 2080, samtidigt som havsnivåerna stiger med mellan 0,2 och 1 meter inom de närmsta 100 åren och att såväl perioder av intensiv nederbörd som värmeböljor kommer att bli allt vanligare. Detta ställer stora krav på hur framtidens städer utformas. Det behövs nya lösningar för att reglera temperaturer, ta hand om dagvatten och spara energi. Samtidigt måste staden vara trevlig att visas i och hälsosam för människorna som lever i den. En lösning är att tillvarata de tjänster naturens ekosystem tillhandahåller. Det kan tillexempel handla om luft- och vattenrening, klimatreglering, dagvattenhantering eller energibesparingar. Denna designguide ger förslag till hur en ekologiskt anpassad bostadsgård kan utformas utan att det behöver bli vare sig dyrt eller komplicerat. Tanken är att guiden ska fungera som inspiration till byggherrar för att genomföra intentionerna i Miljöbyggprogram Syd och andra utvecklingsprojekt med ambition att stärka gröna kvalitéer. Guiden är inte utformad som ett underlag för genomförande utan som ett inspirations- och diskussionsmaterial. 3

4 TRÄD, BUSKAR OCH ANNAN VEGETATION Vänster: Vi är ofta försiktiga med att plantera träd och buskar på små utrymmen. Exemplet visar hur träd och buskar har planterats på förgårdsmark i Basel, Schweiz. Höger: Den stora bostadsgården i Lepizig har med hjälp av träd och buskar blivit en spännande utemiljö med en rik biologisk mångfald. Leipzig, Tyskland Vänster: Även en liten bostadsgård kan rymma stora buskar. Basel, Schweiz. Höger: Trots att gatan är smal har man fått plats med mycket grönska. Freiburg, Tyskland 4

5 Biologisk mångfald Utöver att träd och buskar i sig är en viktig del av den biologiska mångfalden så utgör de också livsmiljö åt andra växter och djur. Använd gärna en stor variation av lokalt förekommande träd, buskar och perenner som dessutom gärna får vara bäroch/eller nektargivande. Man kan även välja arter som är värdväxter för insektslarver. Om träd eller buskar planteras på bjälklag är växtbäddens tjocklek och uppbyggnad avgörande för grönskans kvalité. Gräsmattor är bra att spela boll och ha picknick på, men annan vegetation är bättre för den biologiska mångfalden. Därför är det bra att anlägga gräsmattor bara där man är ute efter just de funktionerna. Energi Skugga minskar behovet av att använda energi till kylning av inomhusluften, speciellt om träd placeras framför stora glasytor. Vattenkretslopp Träd, buskar och annan vegetation utgör en viktig del av vattnets kretslopp när vatten sugs upp genom växternas rötter för att sedan avdunsta tillbaka till atmosfären. Ju större vegetationsmassa, ju mer vatten avdunstar. Mikroklimat När vatten avdunstar från vegetationen kyls den omkringliggande luften ner. Träd och buskar ger dessutom skugga åt såväl människor som byggnader. Lövträd tappar dessutom sina blad på vintern när extra solljus är att föredra framför skugga. Luftkvalité Genom trädplanteringar kan mängden partiklar i stadsluften minska med så mycket som 70%. Barrträd är bäst på att filtrera bort partiklar medan lövträd absorberar mer gaser och tål luftföroreningar bättre. Därför är det bra att blanda löv- och barrträd. Hälsa och livskvalité Forskning visar att grönska har stor inverkan på människors hälsa och välbefinnande. Att vara i gröna miljöer minskar stress, förkorta rehabiliteringstiden för sjuka, ge bättre immunförsvar, förbättra kondition och rörlighet samt öka koncentration och inlärning. Grönområden har dessutom stor inverkan på människors trivsel och välbefinnande. Att ha tillgång till grönska nära bostaden är betydelsefullt, inte minst för de människor som inte kan förflytta sig så långt som gamla, barn och sjuka. TRÄD, BUSKAR OCH ANNAN VEGETATION 5

6 GRÖNA TAK Vänster: Ett moss/sedumtak är så tunt, och därmed lätt, att det går att lägga på de flesta tak. Det tar hand om ungefär hälften av årsnederbörden, har en svalkalde effekt vid värmeböljor, erbjuder föda åt vissa insekter och ger en vacker utsikt för de omkringboende. Bo01, Malmö Höger: Ett tak med tjockare substrat och flera olika biotoper. Basel, Schweiz Vänster: Ett tak med tjockare jordlager tar hand om mer nederbörd (15 cm jorddjup ungefär 75 % av årsnederbörden), dess svalkande effekt vid värmeböljor är större än den ett tunt tak ger och det kan vara hem för en mängd av växt- och djurarter. Om jorddjup och -material varieras blir den biologiska mångfalden ännu större. Basel, Schweiz Höger: Ett spännande exempel på gröna tak. Dietikon, Schweiz 6

7 GRÖNA TAK Biologisk mångfald Den biologiska mångfalden på ett tak är direkt kopplad till växtbäddens tjocklek och kvalité. Genom att variera jordens tjocklek och material är det möjligt att skapa en mosaik av mikrobiotoper som passar många olika växt- och djurarter. Jorden kan med fördel hämtas lokalt, exempelvis från ett utbyggnadsområde. Använd även gärna lokalt förekommande växter till taket. Vattenkretslopp Ett moss-sedumtak på 4-5 cm tar hand om ungefär halva årsnederbörden. Ett tjockare jordlager tar upp mer regn; 15 cm jorddjup absorberar ca 75 % av årsnederbörden. Energi Gröna tak kan isolera byggnader som är dåligt eller inte alls isolerade. Genom att skydda takets ytskikt från stora temperaturväxlingar och solens UV-strålning kan dess livslängd förlängas med flera decennier. Eftersom taket kyls ner blir behovet av luftkonditionering under sommarhalvåret mindre. Mikroklimat Precis som annan grönska så kyler gröna tak ner den omgivande luften genom avdunstning. Gröna tak skyddar dessutom taket från att absorbera värme (speciellt svarta tak kan bli mycket varma under sommaren). Ju tjockare jorddjup ju mer kyls luften ner. Hälsa och livskvalité Gröna tak bidrar till ett grönt intryck av staden och erbjuder en vacker utsikt för omkringboende. Gröna tak kan även ha en bullerreducerande effekt. 7

8 DAMMAR / ÖPPNA DAGVATTENSYSTEM Vänster: Den här dagvattendammen fördröjer vattnet och är samtidigt en värdefull biotop för växter och djur. Runt dammen finns en reservzon, som är vattenfylld vid mycket höga nederbördsmängder men annars en gräsmatta. Augustenborg, Malmö Augustenborg, Malmö Höger: Den här dagvattendammen fördröjer vattnet, men bidrar inte så mycket till den biologiska mångfalden. Bo01, Malmö Båda dessa dammar är bra för biologisk mångfald, med flacka kanter och våtmarksvetetation som hör till den skånska floran. Bo01, Malmö 8

9 DAMMAR / ÖPPNA DAGVATTENSYSTEM Vattenkretslopp I en stad med många hårdgjorda ytor infiltreras endast ca 10 % av årsnederbörden. Hur mycket vatten som kan infiltreras i dagvattensystemet beror på platsens jordart, en sandjord tar snabbt upp stora mängder vatten medan infiltration genom en lerjord är svårare. Genomsläppligheten blir avsevärt bättre om växter med djupgående rötter planteras. Det är bra att använda så mycket genomsläppliga material som möjligt till parkeringsplatser, gångar och andra hårdgjorda ytor. Bra material kan exempelvis vara gräsarmerad betong eller natursten, öppen asfalt, grus, singel eller sand. Tänk på att inte minska tillgängligheten för rörelsehindrade genom materialvalet. Täta ytor kan avvattnas till omkringliggande markvegetation genom höjdsättning och det vatten som marken inte tar upp direkt kan samlas i dammar eller våtmarker eller fördröjas genom en långsam avrinning i bäckar eller diken. Uppsamlat vatten kan användas till bevattning eller WC. Biologisk mångfald När en damm eller ett dike anläggs ger genomsläppliga material som grus eller sand bättre förutsättningar för en rik biologisk mångfald än vad exempelvis betong gör. Ett varierande vattendjup skapar förutsättningar för att många olika arter ska trivas, precis som oregelbundna, grunda, svagt lutande och ej stanlagda stränder. Många olika, gärna lokalt förekommande, växtarter ökar den biologiska mångfalden. Mikroklimat Öppet vatten kyler den omgivande miljön och kan hjälpa till att dämpa värmetoppar. Hälsa och livskvalité Platser med öppet vatten är ofta rekreativa och, om de utformas rätt, kreativa lekmiljöer. 9

10 FASADGRÖNSKA Vänster: Här täcker växterna in såväl fasader som tak. Berlin Höger: Med rätt stöd skyddas känsliga fasader från att skadas av växtligheten. Hur mycket yta som täcks beror, utöver storleken på stödet, även på artvalet. Berlin Vänster: Här växer många arter av klängväxter både från marken och i odlingslådor på fasaden. Meningen är att denna söderfasad ska få ett behagligt inomhusklimat. Berlin Höger: Vissa arter kan växa direkt på fasaden utan stöd. Berlin 10

11 FASADGRÖNSKA Biologisk mångfald Fasadgrönska är, precis som annan växtlighet, ett tillskott till den biologiska mångfalden. Vattenkretslopp Fasadgrönska bidrar till vattnets kretslopp när vatten sugs upp genom växternas rötter för att sedan avdunsta tillbaka till atmosfären. Hälsa och livskvalité Fasadgrönska bidrar till ett grönt intryck av staden, inte minst eftersom den ofta befinner sig i ögonhöjd. Mikroklimat Precis som annan grönska så kyler fasadgrönska ner den omgivande luften genom avdunstning. För att öka fasadgrönskans skuggande effekt kan man låta den växa på ställningar som sticker ut från fasaden. Energi Skugga från fasadgrönska minskar behovet av att använda energi till kylning av inomhusluften. 11

12 BIOTOPER Vänster: En trädplantering blir en särskilt värdefull biotop om den regionala ängsfloran får växa runt trädstammarna. Basel, Schweiz Höger: Istället för en vanlig gräsmatta har en rik ängsbiotop anlagts. Leipzig, Tyskland Vänster: Gårdens gång- och cykelbanor kan utgöras av en klippbiotop, med tork- och tramptåliga perenner i armerad betong. Flagghusen, Malmö Höger: Här har en ängsbiotop anlaggts på ett tak. London 12

13 BIOTOPER Biologisk mångfald Ett bra sätt att förbättra kvalitén på en grönytas biologiska mångfald kan vara att tänka i biotoper. En biotop, eller naturtyp, är ett avgränsat område med en specifik sammansättning av mark, vatten, växter och djur. Vid anläggandet av en biotop är det enklast att utgå ifrån platsens förutsättningar när det gäller såväl jordart som klimat. En mörk bakgård kan exempelvis likna skogens fältskikt. Avsätt gärna en del av platsen för naturlig succession, det vill säga att platsen lämnas att växa igen naturligt. Hälsa och livskvalité En mosaik av biotoper kan ge en varierad naturupplevelse i staden vilket har såväl pedagogiska som rekreativa värden. 13

14 DJURBON Vänster: Holk för fladdermus. Bo01, Malmö Höger: Här har en extra fasadbeklädnad lagts på en befintlig brandgavel. Hålrum och hyllor erbjuder boplatser åt både växter och djur utan att fasaden påverkas negativt. Köpenhamn Vänster: Småfågelholk med grönt tak. Bo01, Malmö. Höger: Ett övervintringsbo för igelkotten kan komplettera fågeloch fladdermusholkar. Utställningen Holk01 - Djurens bomässa på Bo01 14

15 DJURBON Biologisk mångfald Ett sätt att stärka den biologiska mångfalden på en plats kan vara att skapa boplatser åt djur. Det är bra att låta en del av bostadsgården vara vild så att grönskan blir en naturlig boplats. Bon för specifika arter kan exempelvis vara: Ett bo för igelkottar Död ved En småfågelholk En fladdermusholk Svalbräden på husfasaderna En specialfågelholk för exempelvis tornfalk eller kattuggla Ett knippe bambupinnar eller en mur med hål till solitära bin 15

16 URBAN ODLING Vänster: Mycket mat kan produceras på en liten yta. Granngemenskapen kan stärkas och kunskapen om matproduktion och kretslopp öka. Många menar att urban odling är nödvändig för att miljöpåverkan från mattransporter ska minska. Seved, Malmö Höger: Urbana villor, Malmö Vänster: Spontan stadsodling utanför universitetet i Lepzig, Tyskland. Höger: Gnistans fritidsgård har en odling på Augustenborg, Malmö. 16

17 URBAN ODLING Biologisk mångfald Urbana odlingar är ofta biologiskt rika miljöer med många olika växt- och djurarter. Plantera gärna nektargivande växter i anslutning till de olika grödorna. De ekologiska kvalitéerna kan förstärkas genom att man exempelvis anlägger en kompost och/eller använder uppsamlat regn till bevattning. Hälsa och livskvalité Allt fler ser möjligheter och fördelar med urban odling. Det är både avkopplande och pedagogiskt samtidigt som det ger de som vill möjlighet att äta mat som de själva producerat. Odlingar kan skapa bättre kontakt mellan grannar och har till och med använts för att minska omflyttningen i hyresrätter. 17

18 Skötsel En anledning till att man tvekar att anlägga gröna gårdar, tak och fasader kan vara rädsla för stort skötselbehov. Generellt kan man nog säga att rädslan är både obefogad och befogad. Obefogad för att skötselinsatsen på en grönskande gård oftast är mindre än på en mer traditionell gård med gräsmattor och eventuellt klippta buskar. Gräsmattor ska klippas varje till varannan vecka, medan en gård med annan typ av vegetation behöver betydligt mindre skötselinsatser än så om den anläggs på rätt sätt. Likaså behöver gröna tak ingen egentlig skötsel utan bara tittas till en eller två gånger per år. Om man väljer ett bra system för fasadgrönska är även det väldigt lågintensivt när det gäller skötsel. Dammar, särskilt om de har liten vattenvolym, kan periodvis få algtillväxt. Om man inte accepterar ett sådan utseende på dammen krävs att den rensas. Rädslan är dock befogad ur en annan synvinkel, nämligen att skötseln av dessa typer av anläggningar kräver kunskap som kanske inte finns hos alla skötselentreprenörer. Större vikt än vanligt behöver alltså läggas på upphandling av skötseln. A och O är givetvis att en skötselplan upprättas när gården, taket och fasaden anläggs. 18

19

Västra Hamnen Western Harbour. Copenhage n MALMÖ. Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad

Västra Hamnen Western Harbour. Copenhage n MALMÖ. Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad Copenhage n Västra Hamnen Western Harbour MALMÖ Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad då 1 Malmö nu och nu towards sustainable living 2 Grönytefaktorn i Malmö Stad Varför grönytor även på kvartersmark?

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

Grönytefaktor Hyllie, Malmö. Varför grönytor även på kvartersmark? Temperatur Luftfuktighet. Dagvattenhantering

Grönytefaktor Hyllie, Malmö. Varför grönytor även på kvartersmark? Temperatur Luftfuktighet. Dagvattenhantering Grönytefaktor Hyllie, Malmö Varför grönytor även på kvartersmark? Finpartiklar Luftsammansättning Dagvattenhantering Temperatur Luftfuktighet 1 Solskydd Vindskydd Ljuddämpning Välbefinnande Stoftbindning

Läs mer

Hur kan din tomt bidra till ett grönare Stockholm?

Hur kan din tomt bidra till ett grönare Stockholm? Hur kan din tomt bidra till ett grönare Stockholm? INFORMATION OM MILJÖDIPLOM - KLIMATANPASSAD VILLATOMT KOMMUNEN Pollinering Livsmiljö Luftkvalitet Vattenrening och dagvattenhantering Bullerreglering

Läs mer

Framtidens städer är gröna!

Framtidens städer är gröna! 4 Veg Tech - för grönare städer Framtidens städer är gröna! Vegetationsteknik innebär att man använder växter för att lösa tekniska problem. Genom att utnyttja växternas naturliga egenskaper kan man åtgärda

Läs mer

Grönytefaktor - urban grönska och dagvattenhantering

Grönytefaktor - urban grönska och dagvattenhantering Grönytefaktor - urban grönska och dagvattenhantering 1 Grönytefaktor på byggnadstomterna Grönytefaktorn mäts som ett genomsnittligt värde för hela tomtens yta. Delytorna inom tomten får ett värde mellan

Läs mer

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak 2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå

Läs mer

Grönytefaktor Tillämpning

Grönytefaktor Tillämpning LAGA KRAFT 2013-02-05 Samhällsbyggnadskontoret BILAGA 1(9) Plan- och Byggenheten Dnr: PBN/2008:772 Grönytefaktor Tillämpning Inspirationsbild från Augustenborg, Malmö Bilaga till detaljplan för Bresshammar

Läs mer

Ytligt dagvatten i bostadsområden

Ytligt dagvatten i bostadsområden Ytligt dagvatten i bostadsområden Projektering, anläggning och kostnader Exempel från ekostaden Augustenborg i Malmö Tomas Leidstedt Mark & Miljö Projekt AB Malmö Malmö 290.000 invånare - Sveriges tredje

Läs mer

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 Datum 2012-02-21 Diarienummer P 2008-0230 Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 En beräkning görs för att uppskatta mängden dagvatten som uppstår vid stora nederbördsmängder samt att

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE Andreas Fredriksson. UPPRÄTTAD AV Anna Dahlström och Henrik Bodin-Sköld

UPPDRAGSLEDARE Andreas Fredriksson. UPPRÄTTAD AV Anna Dahlström och Henrik Bodin-Sköld UPPDRAG Östra Torp, förprojektering UPPDRAGSLEDARE Andreas Fredriksson DATUM 3 UPPDRAGSNUMMER 7001092000 UPPRÄTTAD AV Anna Dahlström och Henrik Bodin-Sköld KVALITETSGRANSKAD AV Göran Wallgren 1. Dagvattenhantering

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering

Hållbar dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,

Läs mer

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring EKOSTADEN AUGUSTENBORG - en dagvattenvandring Ekostaden Augustenborg När bostadsområdet Augustenborg byggdes av MKB (Malmö Kommunala Bostäder) på 1950-talet var det ett modernt och populärt område i folkhemsandan.

Läs mer

Framtidens gröna städer

Framtidens gröna städer 4 Gröna systemlösningar Vegetationsteknik går ut på att använda växter för att lösa tekniska problem. Genom att utnyttja växternas naturliga egenskaper kan man angripa olika miljörelaterade problem i exempelvis

Läs mer

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning

Läs mer

Lokala lösningar för dagvatten i befintlig bebyggelse.

Lokala lösningar för dagvatten i befintlig bebyggelse. Lokala lösningar för dagvatten i befintlig bebyggelse. Digital vy över högvattnet i Uddevalla 22 februari 2008 Nya riktlinjer Kommunfullmäktige har antagit Riktlinjer för dagvattenhanteringen i Uddevalla

Läs mer

Kap 3 DAGVATTEN. Reviderad HANDBOK KSF Gatu- och trafiksektionen, NBF Natur- och gatudriftsavdelningen Huddinge Kommun

Kap 3 DAGVATTEN. Reviderad HANDBOK KSF Gatu- och trafiksektionen, NBF Natur- och gatudriftsavdelningen Huddinge Kommun Kap 3 DAGVATTEN 3.1 LEDANDE DOKUMENT 3.2 DAGVATTENSTRATEGIN 3.3 RANGORDNING VID PLANERING 3.4 TEKNISKA LÖSNINGAR 3.5 BRUNNAR 3.6 LEDNINGAR 3.7 SERVISANMÄLAN Reviderad 2017 1 3.1 LEDANDE DOKUMENT Anläggnings

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten

Dag- och dräneringsvatten Dag- och dräneringsvatten Information till fastighetsägare I denna broschyr finns information om vad fastighetsägare som ansluter sig till det allmänna vatten- och avloppsnätet kan tänka på för att undvika

Läs mer

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening

Läs mer

GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x

GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE Bilaga x Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning... 4 3.1 Sociala och rekreativa värden...

Läs mer

Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage

Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage CBI Betonginstitutet GRÖNA TAK Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage Vinnova UDI Steg 2 Samverkansprojekt inom Hållbara Attraktiva Städer

Läs mer

Lekvärdefaktor. Det väsentliga är nog att inte tro att man ska få någon färdig produkt utan det här är en utveckling ständigt över tid.

Lekvärdefaktor. Det väsentliga är nog att inte tro att man ska få någon färdig produkt utan det här är en utveckling ständigt över tid. Lekvärdefaktor Inspiration till grönare skolgårdar med barnperspektiv Det väsentliga är nog att inte tro att man ska få någon färdig produkt utan det här är en utveckling ständigt över tid. Vuxna, barn,

Läs mer

Riktlinjer för dagvattenhantering inom H+

Riktlinjer för dagvattenhantering inom H+ Riktlinjer för dagvattenhantering inom H+ Foto: Siv Degerman Kontaktperson dagvattenfrågor inom EVAA-projektet: Sofia Dahl Samordnare för EVAA-projektet inom NSVA: Marinette Hagman Datum: Inledning Per

Läs mer

SYSTEMLÖSNINGAR FÖR GRÖNA ANLÄGGNINGAR/TAK Minnesanteckningar från studiebesök av gröna anläggningar på tak i Basel och Zürich - maj 2016

SYSTEMLÖSNINGAR FÖR GRÖNA ANLÄGGNINGAR/TAK Minnesanteckningar från studiebesök av gröna anläggningar på tak i Basel och Zürich - maj 2016 SYSTEMLÖSNINGAR FÖR GRÖNA ANLÄGGNINGAR/TAK Minnesanteckningar från studiebesök av gröna anläggningar på tak i Basel och Zürich - maj 2016 Vinnova Utmaningsdriven Innovation Hållbara attraktiva städer CBI

Läs mer

Midroc Property Development AB. Inte som alla andra!

Midroc Property Development AB. Inte som alla andra! Inte som alla andra! Kort Fakta! Total yta: 21 000 kvm Varav utställningshall: 14 000 kvm Konferensavdelning: 300, 200 och 200 personer ( 650 och 200) Restauranger och kök: 2 st. Grönt sedumtak: 17 000

Läs mer

Städer, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12)

Städer, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12) Städer, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12) Mare Löhmus Sundström 2017-05-17 Mare Löhmus Sundström 1 Kapitel 11 STÄDER, GRÖNSTRUKTUR OCH HÄLSA Urbanisering De flesta människorna

Läs mer

2014-12-16. Vi riskerar att dränkas nerifrån

2014-12-16. Vi riskerar att dränkas nerifrån Vi riskerar att dränkas nerifrån 1 2 1 3 2014-12-16 4 2 5 Stigande havsnivåer, exempel Malmö, Svenskt Vatten M134 Havsnivå = +1,56 m 3 Havsnivå = +2,45 m, ca 220 fast. m hus berörs Höjda nivåer i hav,

Läs mer

Plats: torparängen/ sollentunaholm Norrviken

Plats: torparängen/ sollentunaholm Norrviken Elsa Palmheden och Emelie Adamek Plats: torparängen/ sollentunaholm Norrviken Beskrivning: I kursen hållbart samhälle ska vi utveckla en plats i Sollentuna. Vi har valt torparängen och sollentunaholm i

Läs mer

Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden. 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur

Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden. 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur YTOR Skog: Åkermark: Betesmark: Fiskevatten: CO2: 21.500 km2 7.900 km2 2.600 km2

Läs mer

Sweco Architects AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm

Sweco Architects AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Kv Sperlingens Backe 2017-04-12 Jens Randecker Sweco Architects Emma Nordin & Emma Tooke Sweco Environment -14 Gröna tillskott Sammanfattning Området är karakteriserat av stenstadens arkitektoniska utformning

Läs mer

ANPASSAT FÖRSLAG I SIFFROR. BTA: ca 3640 m 2 (varav 390m 2 mörk) BOA: ca 2380 m 2 LOA/GEMENSAMHETSLOKAL: ca m 2 ANTAL LÄGENHETER: 35

ANPASSAT FÖRSLAG I SIFFROR. BTA: ca 3640 m 2 (varav 390m 2 mörk) BOA: ca 2380 m 2 LOA/GEMENSAMHETSLOKAL: ca m 2 ANTAL LÄGENHETER: 35 PLAN 4 PLAN 5 PLAN 6 KAN TILLHÖRA LGH TYP F ELLER TYP D ENTRÉPLAN PLAN 2 PLAN 3 MÖJLIGT LÄGE FÖR LOKALER 20-80 m 2 KAN TILLSKAPAS. ANPASSAT FÖRSLAG I SIFFROR BTA: ca 3640 m 2 (varav 390m 2 mörk) BOA: ca

Läs mer

Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov

Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov Slutrapport Arbetsgrupp för klimatanpassning inom byggnader och byggnadskonstruktion (augusti 2011 februari

Läs mer

Pepins presenterar. Bolag inom Greentech med systemlösningar för framtidens gröna städer

Pepins presenterar. Bolag inom Greentech med systemlösningar för framtidens gröna städer 17 03 22 Pepins presenterar Bolag inom Greentech med systemlösningar för framtidens gröna städer GRÖNA FÖRUTSÄTTNINGAR 17 03 22 Rikedomen på upplevelser och variation i en urskog är oändlig. Naturens kretslopp

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Lokala dagvattenlösningar för befintlig bebyggelse. Bild: Mathias de Maré

Lokala dagvattenlösningar för befintlig bebyggelse. Bild: Mathias de Maré Lokala dagvattenlösningar för befintlig bebyggelse VA-verket Malmö Januari 1999 1 Förord Miljömedvetandet i samhället har under senare år ökat kraftigt. Tidigare var miljöfrågor något som främst myndigheter

Läs mer

Hekla Pimpsten. Växtbäddsmaterial för allt växande i urban miljö

Hekla Pimpsten. Växtbäddsmaterial för allt växande i urban miljö Växtbäddsmaterial för allt växande i urban miljö Naturlig urkra ft från Island Naturlig pimpsten ger luft till rötterna Pimpsten är ett vulkaniskt material som bildas när magman kastas ut ur vulkanen i

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

DET ÄR DAGS FÖR FÖRÄNDRING

DET ÄR DAGS FÖR FÖRÄNDRING De gröna taken från De Boer Green Roof Solutions är frukten av vår erfarenhet och våra kunskaper. Grogrunden för vårt företag är företaget De Boer som grundades 1922 och är ledande inom vattentäta membranskikt

Läs mer

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag.

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. REV 2014-04-22 Bakgrund Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. I dag är ca 35 % av fastighetens area hårdgjord, d.v.s. består

Läs mer

TYGELSJÖBÄCKEN. Dagvattenhantering och naturvård

TYGELSJÖBÄCKEN. Dagvattenhantering och naturvård TYGELSJÖBÄCKEN Dagvattenhantering och naturvård Tygelsjöbäcken Dagvattenhantering och naturvård De östra delarna av Tygelsjö har drabbats av källaröversvämningar vid kraftiga regn. Dessutom byggs ständigt

Läs mer

Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01

Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01 Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Syfte... 2 3. Riktlinjer... 3 4. Trestegsprincipen... 4 4.1 Lokalt

Läs mer

Stadsutveckling med ekosystemtjänster

Stadsutveckling med ekosystemtjänster Sollentuna 11 december 2014 Stadsutveckling med ekosystemtjänster Christina Wikberger CAREOFCITY.COM 11 DECEMBER 2014 Stadsutveckling med ekosystemtjänster Christina Wikberger CAREOFCITY.COM Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Bortkoppling av dagvatten från spillvattennätet

Bortkoppling av dagvatten från spillvattennätet Bortkoppling av dagvatten från spillvattennätet Dagvatten Med dagvatten menas tillfälligt, avrinnande vatten på ytan, mark eller konstruktion, t.ex. regnvatten, smältvatten eller framträngande grundvatten.

Läs mer

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad Tillväxt, miljö och regionplanering Ekosystemtjänster i Norra Djurgårdsstaden Grönska för klimatanpassning, rekreation och biologisk mångfald

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Plats för bild/bilder Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten a r regn-, sma lt- och spolvatten som rinner av fra n exempelvis va gar och hustak och som via diken

Läs mer

Dagvattenutredning Sparven 6

Dagvattenutredning Sparven 6 Dagvattenutredning Sparven 6 Datum: 2011-11-02 Pauline Sandberg Uppdragsledare Jan Kjellberg Granskare BYLERO, Byggledare i Roslagen AB Baldersgatan 12 761 31 Norrtälje Organisationsnummer 556489-0340

Läs mer

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt Helsingborg och Malmö Bygg tätt och grönt Två stadsträdgårdsmästare! Oh no Martin Hadmyr Helsingborg Ola Melin - Malmö Gemensam utmaning - Pågående urbanisering. 85% av befolkningen bor på 1,3% av Sveriges

Läs mer

Träd i tätorter. Foto: Karl Ingvarsson. Anna Stenström & Lisa Karnfält

Träd i tätorter. Foto: Karl Ingvarsson. Anna Stenström & Lisa Karnfält Träd i tätorter Foto: Karl Ingvarsson Anna Stenström & Lisa Karnfält Skyddsvärda träd - för naturvården Mer än 1 meter i diameter eller Hålträd över 40 cm i diameter eller Gamla träd eller Träd med hotade

Läs mer

Delegationen för hållbara städer, dialog i stadsbyggandet Teknisk chef Bo Bäckström, AB Gavlegårdarna

Delegationen för hållbara städer, dialog i stadsbyggandet Teknisk chef Bo Bäckström, AB Gavlegårdarna Delegationen för hållbara städer, dialog i stadsbyggandet 2011-10-25 Teknisk chef Bo Bäckström, AB Gavlegårdarna Kort info om AB Gavlegårdarna Bostäder 15 500 Lokaler ca 1000 Anställda 200 Outsourcing

Läs mer

En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an

En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an N V Ö S En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an Välkommen till 42:ans lilla trädgårdsbok. Häftet är framtaget för att vi skall få en grön, trygg, och trevlig närmiljö. 2005-2006

Läs mer

Malmö Kommun. Bilaga. metod: bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Ett exempel

Malmö Kommun. Bilaga. metod: bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Ett exempel Malmö Kommun Bilaga metod: bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Ett exempel 1 Bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Innehållet i lekvärdesfaktorn är hämtad från kapitlet Lekvärdesfaktor i dokumentet

Läs mer

BiodiverCity Dagvattenhantering

BiodiverCity Dagvattenhantering BiodiverCity Dagvattenhantering Vinnova UDI, Fas 3 Ann-Mari Fransson, Landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Annika Kruuse Miljöförvaltningen, Malmö stad Vision En grönare, attraktivare och

Läs mer

Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen)

Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen) Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen) Strömstads kommun, Västra Götalands län SKÖTSELPLAN Innehåll Beskrivning av området...3 Indelning i skötselområden...6 Område I - Ängsmark med promenadvägar

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

CBI Betonginstitutet Kvalitetssäkrade systemlösningar för GRÖNA TAK med nolltolerans mot läckage

CBI Betonginstitutet Kvalitetssäkrade systemlösningar för GRÖNA TAK med nolltolerans mot läckage CBI Betonginstitutet Kvalitetssäkrade systemlösningar för GRÖNA TAK med nolltolerans mot läckage Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage

Läs mer

Dagvattenutredning - Ungdomsbostäder i Bålsta.

Dagvattenutredning - Ungdomsbostäder i Bålsta. Örebro, 2015-10-20 Dagvattenutredning - Ungdomsbostäder i Bålsta. Förslag till detaljplan för Bålsta 1:35, 1:36 och del av Bålsta 1:614, Lyckebo, i Bålsta. Källa: Håbo kommun K e n n e t h B e r g l u

Läs mer

Grönytefaktor för Näsängen

Grönytefaktor för Näsängen November 2016 2 Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 Slutversion: 2016-11-22 Uppdragsansvarig: Åsa Eriksson Medverkande: Karin Görlin, Krister Sernbo Foton: Om

Läs mer

Mål: Klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö

Mål: Klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö Mål: Klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö PAGE 1 Klimatförändringar i Stockholm: o + 4-6 C varmare Mer regn (20%), skyfall Mildare vintrar & riktigt kalla o dagar (under 10 C) försvinner Högre havsnivå

Läs mer

Ta hand om dag- och dräneringsvattnet information till dig som är fastighetsägare

Ta hand om dag- och dräneringsvattnet information till dig som är fastighetsägare Ta hand om dag- och dräneringsvattnet information till dig som är fastighetsägare Viktigt med rätt vatten till rätt ledning Lidingö stad inventerar kontinuerligt stadens avloppssystem. Det gör vi bland

Läs mer

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB Källdal 4:7 2015-05-21 Dagvattenutredning Bilaga till Detaljplan Uppdragsansvarig: Lars J. Björk Handläggare: Anna Löf ALP Markteknik AB Innehållsförteckning 1.1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Uppdrag...

Läs mer

Dagvattenutredning. Skolmästaren 1 och 2 1 (13) VA Planeringsingenjör Crafton Caruth. Datum 2014-06-02

Dagvattenutredning. Skolmästaren 1 och 2 1 (13) VA Planeringsingenjör Crafton Caruth. Datum 2014-06-02 1 (13) VA Planeringsingenjör Crafton Caruth Datum 2014-06-02 Dagvattenutredning Skolmästaren 1 och 2 SEVAB Strängnäs Energi AB Dammvägen 12a, Box 32, 645 21 Strängnäs Tel. 0152-460 50 Fax. 0152-188 88

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Olof Halvarsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Herman Andersson Uppdragsnr:

Läs mer

Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen

Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt Västerhaninge Utställningshandling 2007-08-10 Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Lundberg T f Planchef Maria Borup Planarkitekt Underlag till gestaltningsprogrammet

Läs mer

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2007 avverkades ca 240 000 ha

Läs mer

Kungshögen - Stockholms enda storhög

Kungshögen - Stockholms enda storhög Kungshögen - Stockholms enda storhög Med en diameter på 25 meter och en höjd av närmare tre meter är den unik i Stockholms stad. I storhögar begravdes personer med hög status, samt dyrbara föremål, vilket

Läs mer

VINTRIEDIKET. Ett vattendrag till nytta och glädje

VINTRIEDIKET. Ett vattendrag till nytta och glädje VINTRIEDIKET Ett vattendrag till nytta och glädje Vintriediket Ett vattendrag till nytta och glädje Malmö är just nu en stad i expansion. Detta märks allra tydligast i stadens södra delar. Här byggs nya

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten Lokalt omhändertagande av dagvatten I den här broschyren vill vi informera dig som fastighetsägare om hur du på bästa sätt tar hand om ditt dag- och dräneringsvatten

Läs mer

Dagvattenutredning, Herrestads- Torp 1:41 och 1:45 m.fl. i Uddevalla kommun

Dagvattenutredning, Herrestads- Torp 1:41 och 1:45 m.fl. i Uddevalla kommun , Herrestads- Torp 1:41 och 1:45 m.fl. i Uddevalla kommun Utredning rörande konsekvenser av exploatering samt förslag till dagvattenhantering i samband med detaljplanläggning Umeå 2010-05-06 Beställare:

Läs mer

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av

Läs mer

U&WE, ANNA LARSSON NATURLIG NYTTA I STADEN

U&WE, ANNA LARSSON NATURLIG NYTTA I STADEN 2014.03.05 U&WE, ANNA LARSSON NATURLIG NYTTA I STADEN STADENS BEROENDE AV EKOSYSTEMTJÄNSTER SAMARBETSPARTNERS GRÖNYTEFAKTORN Ett planeringsverktyg där olika åtgärder får olika poäng Balansera sociala

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald 9. Natur och gröna frågor kan ses ur flera perspektiv. Detta kapitel behandlar naturvärden utifrån perspektivet biologisk mångfald och förutsättningarna för denna. Naturvärden utifrån ett rekreativt perspektiv

Läs mer

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE Genom projektet Urban Transition Öresund har kommunala riktlinjer och krav studerats. Syftet var att undersöka om det är

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering i ett av Stockholms prestigeprojekt miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden

Hållbar dagvattenhantering i ett av Stockholms prestigeprojekt miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden Hållbar dagvattenhantering i ett av Stockholms prestigeprojekt miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden Agata Banach och Anna Pettersson Skog, Sweco Dagvattengruppen, Stockholm 1 Dagvatten- och ytvattengruppen

Läs mer

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå)

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå) Thomas Larm Svenska och utländska exempel på lokala åtgärder för fördröjning och rening av dagvatten (för befintliga och nya områden, i gatumiljö och i kvartersmark) 1 Det är inte alltid man har gott om

Läs mer

Solskyddsfaktorer. Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn

Solskyddsfaktorer. Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn Solskyddsfaktorer Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn Vad har träd och buskar med cancer att göra? Hudcancer är idag den vanligaste cancerformen i Sverige. Medan dödssiffrorna minskar för

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Översiktligt VA för Triangeln

Översiktligt VA för Triangeln Uppdragsnr: 10108752 1 (6) PM Översiktligt VA för Triangeln Bakgrund I anslutning till väg 136 vid Borgholms norra infart planeras ett område för handel- och serviceetableringar. Planområdet omfattar ca

Läs mer

Kvartersmarksexempel dagvattenflödesberäkning

Kvartersmarksexempel dagvattenflödesberäkning 1 Beräkningar för förtätningskvarter 1a Välj Å(återkomsttid för regn)=10 år samt R djup =20 mm för beräkningarna, vilket enligt Figur 1 innebär att ca 90 % av årsvolymen tas om hand. Genomsläpplig beläggning

Läs mer

Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö

Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Copenhagen 1979 Västra Hamn MALMÖ 2002 då 1 Malmö nu 2005 och nu 2035 2035 Hållbarhetens tre parametrarna Steg mot hållbar

Läs mer

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING SLUTRAPPORT (REV. 2013-09-12) Uppdrag: 246365, Översiktlig geoteknik, dagvatten Norra Industriområdet, Storuman Titel på rapport: Norra Industriområdet,

Läs mer

GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR GRÖNA VÄRDEN OCH LOKALA MILJÖMÅL KNUTPUNKTEN ORMINGE

GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR GRÖNA VÄRDEN OCH LOKALA MILJÖMÅL KNUTPUNKTEN ORMINGE GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR GRÖNA VÄRDEN OCH LOKALA MILJÖMÅL KNUTPUNKTEN ORMINGE 2016-06-17 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning... 4 3.1 Sociala

Läs mer

Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö

Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö I växtskyddsarbetet finns det alltid en risk att växtskyddsmedel hamnar i den omgivande miljön. En del av spridningsvägarna kan du själv påverka.

Läs mer

arbetstillfällen

arbetstillfällen Räkna med oss 69 386 17 000 Invånare i Täby, december 2016 Invånare i Täby, december 2016 1,105 1,105 Befolkningsökning 2016 Prognos: 89 000 invånare år 2026 71,2km 2 Nya bostäder planeras att byggas i

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm 2013-04-17 Novamark AB

DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm 2013-04-17 Novamark AB DAGVATTENUTREDNING För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen Stockholm 2013-04-17 Novamark AB I:\PDOC\12108 Tumba Centrum\M\M-dok\Dagvattenutredning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. GEOLOGI OCH

Läs mer

Trafik. Hus. Mötesplatser. Grönska. Nyréns Arkitektkontor ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN 2012.06.08 SID 1

Trafik. Hus. Mötesplatser. Grönska. Nyréns Arkitektkontor ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN 2012.06.08 SID 1 Trafik Hus Mötesplatser Grönska ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN 2012.06.08 SID 1 VÄG I BEFINTLIGT LÄGE SKALA 1:2000 (A3) ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN 2012.06.08 SID 2 VÄG NERE I TORGLÄGE SKALA 1:2000 (A3)

Läs mer

Dagvattenutredning, Borås Stad

Dagvattenutredning, Borås Stad Dagvattenutredning, Borås Stad Detaljplan för Brämhults Kärra 1:3 Koncept 081103 2008-11-03 Beställare Borås Stad, Stadsbyggnadskontoret Kristine Bayard Konsult Vägverket Konsult Affärsområde Syd Avdelning

Läs mer

Ett förändrat klimat hot eller möjligheter?

Ett förändrat klimat hot eller möjligheter? Ett förändrat klimat hot eller möjligheter? Plan för klimatanpassning Växjö kommun 2013 Klimatet förändras Människor över hela världen arbetar med att minska skadliga utsläpp i miljön för att hindra katastrofala

Läs mer

Gestaltningsprogram Norrsätra verksamhetsområde, Väsjön, Edsberg Laga kraft 2014-03-07

Gestaltningsprogram Norrsätra verksamhetsområde, Väsjön, Edsberg Laga kraft 2014-03-07 , Väsjön, Edsberg Laga kraft 2014-03-07 Dnr 2008/721 Innehåll Gestaltningsprogrammets syfte och mål 3 Bakgrund 3 Planområdets läge samt syfte 3 Beskrivning av området 3 Överordnad struktur- och gestaltningsidé

Läs mer

Barnens naturpark Folkparken i Lund

Barnens naturpark Folkparken i Lund Barnens naturpark Folkparken i Lund Projektet syftar till att presentera en handlingsplan för att utveckla Folkparken i Lund till en Barnens naturpark. Det innebär att föreslå metodik och motiveringar

Läs mer

Steg 1: Steg 2: Bärigheten hos det underliggande taket/bjälklaget avgör hur tunga och tjocka växtuppbyggnader som kan tillåtas.

Steg 1: Steg 2: Bärigheten hos det underliggande taket/bjälklaget avgör hur tunga och tjocka växtuppbyggnader som kan tillåtas. 58 Gröna Tak och gröna gårdar SYSTEM gröna gårdar och takträdgårdar Steg : Bärigheten hos det underliggande taket/bjälklaget avgör hur tunga och tjocka växtuppbyggnader som kan tillåtas. Steg : Vegetationstypen

Läs mer

Gröna tak. Takplan 1:400. Markplan och bottenvåning 1:200. Sektion 1:200. Infart / Utfart. service. sop/ cykel/ grovsop vagn. lägenhetsförråd.

Gröna tak. Takplan 1:400. Markplan och bottenvåning 1:200. Sektion 1:200. Infart / Utfart. service. sop/ cykel/ grovsop vagn. lägenhetsförråd. Bostäder vid Bällstaviken - flerbostadshus i kvarteret Masugnen 5 Examensarbete vid Arkitekturskolan KTH, VT 2011 av Elin Mark, handledare Anders Wilhelmson Med mitt examensarbete ville jag undersöka och

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Gränsen mellan AMA Hus och

Gränsen mellan AMA Hus och ANLÄGGNING Gröna Tak från problem till möjlighet Anläggning av gröna tak involverar flera olika tekniska kompetenser. Det speglas inte minst av att både AMA Hus och Anläggning måste användas för att projektera

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

Gestaltningsbilaga. Förslag till detaljplan för Torsby 1:342- Dragudden(Torsby havsvik)

Gestaltningsbilaga. Förslag till detaljplan för Torsby 1:342- Dragudden(Torsby havsvik) Förslag till detaljplan för Torsby 1:342- Dragudden(Torsby havsvik) Gestaltningsbilaga samrådshandling SPN 2013-01-22 dnr:11spn/0312 samhällsbyggnadskontoret GESTALTNINGSBILAGA INNEHÅLL Gestaltningsbilagan

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer