DESIGNGUIDE FÖR EKOLOGISKT HÅLLBARA BOSTADSGÅRDAR

Transkript

1 DESIGNGUIDE FÖR EKOLOGISKT HÅLLBARA BOSTADSGÅRDAR

2 2 Innehåll Inledning s. 3 Träd, buskar och annan vegetation s. 4 Gröna tak s. 6 Dammar/ öppna dagvattensystem s. 8 Fasadgrönska s. 10 Biotoper s. 12 Djurbon s. 14 Urban odling s. 16

3 Dagens städer står inför stora utmaningar. Jorden blir allt varmare. Troligen kommer Sveriges årsmedeltemperatur att stiga med 3-5 fram till år 2080, samtidigt som havsnivåerna stiger med mellan 0,2 och 1 meter inom de närmsta 100 åren och att såväl perioder av intensiv nederbörd som värmeböljor kommer att bli allt vanligare. Detta ställer stora krav på hur framtidens städer utformas. Det behövs nya lösningar för att reglera temperaturer, ta hand om dagvatten och spara energi. Samtidigt måste staden vara trevlig att visas i och hälsosam för människorna som lever i den. En lösning är att tillvarata de tjänster naturens ekosystem tillhandahåller. Det kan tillexempel handla om luft- och vattenrening, klimatreglering, dagvattenhantering eller energibesparingar. Denna designguide ger förslag till hur en ekologiskt anpassad bostadsgård kan utformas utan att det behöver bli vare sig dyrt eller komplicerat. Tanken är att guiden ska fungera som inspiration till byggherrar för att genomföra intentionerna i Miljöbyggprogram Syd och andra utvecklingsprojekt med ambition att stärka gröna kvalitéer. Guiden är inte utformad som ett underlag för genomförande utan som ett inspirations- och diskussionsmaterial. 3

4 TRÄD, BUSKAR OCH ANNAN VEGETATION Vänster: Vi är ofta försiktiga med att plantera träd och buskar på små utrymmen. Exemplet visar hur träd och buskar har planterats på förgårdsmark i Basel, Schweiz. Höger: Den stora bostadsgården i Lepizig har med hjälp av träd och buskar blivit en spännande utemiljö med en rik biologisk mångfald. Leipzig, Tyskland Vänster: Även en liten bostadsgård kan rymma stora buskar. Basel, Schweiz. Höger: Trots att gatan är smal har man fått plats med mycket grönska. Freiburg, Tyskland 4

5 Biologisk mångfald Utöver att träd och buskar i sig är en viktig del av den biologiska mångfalden så utgör de också livsmiljö åt andra växter och djur. Använd gärna en stor variation av lokalt förekommande träd, buskar och perenner som dessutom gärna får vara bäroch/eller nektargivande. Man kan även välja arter som är värdväxter för insektslarver. Om träd eller buskar planteras på bjälklag är växtbäddens tjocklek och uppbyggnad avgörande för grönskans kvalité. Gräsmattor är bra att spela boll och ha picknick på, men annan vegetation är bättre för den biologiska mångfalden. Därför är det bra att anlägga gräsmattor bara där man är ute efter just de funktionerna. Energi Skugga minskar behovet av att använda energi till kylning av inomhusluften, speciellt om träd placeras framför stora glasytor. Vattenkretslopp Träd, buskar och annan vegetation utgör en viktig del av vattnets kretslopp när vatten sugs upp genom växternas rötter för att sedan avdunsta tillbaka till atmosfären. Ju större vegetationsmassa, ju mer vatten avdunstar. Mikroklimat När vatten avdunstar från vegetationen kyls den omkringliggande luften ner. Träd och buskar ger dessutom skugga åt såväl människor som byggnader. Lövträd tappar dessutom sina blad på vintern när extra solljus är att föredra framför skugga. Luftkvalité Genom trädplanteringar kan mängden partiklar i stadsluften minska med så mycket som 70%. Barrträd är bäst på att filtrera bort partiklar medan lövträd absorberar mer gaser och tål luftföroreningar bättre. Därför är det bra att blanda löv- och barrträd. Hälsa och livskvalité Forskning visar att grönska har stor inverkan på människors hälsa och välbefinnande. Att vara i gröna miljöer minskar stress, förkorta rehabiliteringstiden för sjuka, ge bättre immunförsvar, förbättra kondition och rörlighet samt öka koncentration och inlärning. Grönområden har dessutom stor inverkan på människors trivsel och välbefinnande. Att ha tillgång till grönska nära bostaden är betydelsefullt, inte minst för de människor som inte kan förflytta sig så långt som gamla, barn och sjuka. TRÄD, BUSKAR OCH ANNAN VEGETATION 5

6 GRÖNA TAK Vänster: Ett moss/sedumtak är så tunt, och därmed lätt, att det går att lägga på de flesta tak. Det tar hand om ungefär hälften av årsnederbörden, har en svalkalde effekt vid värmeböljor, erbjuder föda åt vissa insekter och ger en vacker utsikt för de omkringboende. Bo01, Malmö Höger: Ett tak med tjockare substrat och flera olika biotoper. Basel, Schweiz Vänster: Ett tak med tjockare jordlager tar hand om mer nederbörd (15 cm jorddjup ungefär 75 % av årsnederbörden), dess svalkande effekt vid värmeböljor är större än den ett tunt tak ger och det kan vara hem för en mängd av växt- och djurarter. Om jorddjup och -material varieras blir den biologiska mångfalden ännu större. Basel, Schweiz Höger: Ett spännande exempel på gröna tak. Dietikon, Schweiz 6

7 GRÖNA TAK Biologisk mångfald Den biologiska mångfalden på ett tak är direkt kopplad till växtbäddens tjocklek och kvalité. Genom att variera jordens tjocklek och material är det möjligt att skapa en mosaik av mikrobiotoper som passar många olika växt- och djurarter. Jorden kan med fördel hämtas lokalt, exempelvis från ett utbyggnadsområde. Använd även gärna lokalt förekommande växter till taket. Vattenkretslopp Ett moss-sedumtak på 4-5 cm tar hand om ungefär halva årsnederbörden. Ett tjockare jordlager tar upp mer regn; 15 cm jorddjup absorberar ca 75 % av årsnederbörden. Energi Gröna tak kan isolera byggnader som är dåligt eller inte alls isolerade. Genom att skydda takets ytskikt från stora temperaturväxlingar och solens UV-strålning kan dess livslängd förlängas med flera decennier. Eftersom taket kyls ner blir behovet av luftkonditionering under sommarhalvåret mindre. Mikroklimat Precis som annan grönska så kyler gröna tak ner den omgivande luften genom avdunstning. Gröna tak skyddar dessutom taket från att absorbera värme (speciellt svarta tak kan bli mycket varma under sommaren). Ju tjockare jorddjup ju mer kyls luften ner. Hälsa och livskvalité Gröna tak bidrar till ett grönt intryck av staden och erbjuder en vacker utsikt för omkringboende. Gröna tak kan även ha en bullerreducerande effekt. 7

8 DAMMAR / ÖPPNA DAGVATTENSYSTEM Vänster: Den här dagvattendammen fördröjer vattnet och är samtidigt en värdefull biotop för växter och djur. Runt dammen finns en reservzon, som är vattenfylld vid mycket höga nederbördsmängder men annars en gräsmatta. Augustenborg, Malmö Augustenborg, Malmö Höger: Den här dagvattendammen fördröjer vattnet, men bidrar inte så mycket till den biologiska mångfalden. Bo01, Malmö Båda dessa dammar är bra för biologisk mångfald, med flacka kanter och våtmarksvetetation som hör till den skånska floran. Bo01, Malmö 8

9 DAMMAR / ÖPPNA DAGVATTENSYSTEM Vattenkretslopp I en stad med många hårdgjorda ytor infiltreras endast ca 10 % av årsnederbörden. Hur mycket vatten som kan infiltreras i dagvattensystemet beror på platsens jordart, en sandjord tar snabbt upp stora mängder vatten medan infiltration genom en lerjord är svårare. Genomsläppligheten blir avsevärt bättre om växter med djupgående rötter planteras. Det är bra att använda så mycket genomsläppliga material som möjligt till parkeringsplatser, gångar och andra hårdgjorda ytor. Bra material kan exempelvis vara gräsarmerad betong eller natursten, öppen asfalt, grus, singel eller sand. Tänk på att inte minska tillgängligheten för rörelsehindrade genom materialvalet. Täta ytor kan avvattnas till omkringliggande markvegetation genom höjdsättning och det vatten som marken inte tar upp direkt kan samlas i dammar eller våtmarker eller fördröjas genom en långsam avrinning i bäckar eller diken. Uppsamlat vatten kan användas till bevattning eller WC. Biologisk mångfald När en damm eller ett dike anläggs ger genomsläppliga material som grus eller sand bättre förutsättningar för en rik biologisk mångfald än vad exempelvis betong gör. Ett varierande vattendjup skapar förutsättningar för att många olika arter ska trivas, precis som oregelbundna, grunda, svagt lutande och ej stanlagda stränder. Många olika, gärna lokalt förekommande, växtarter ökar den biologiska mångfalden. Mikroklimat Öppet vatten kyler den omgivande miljön och kan hjälpa till att dämpa värmetoppar. Hälsa och livskvalité Platser med öppet vatten är ofta rekreativa och, om de utformas rätt, kreativa lekmiljöer. 9

10 FASADGRÖNSKA Vänster: Här täcker växterna in såväl fasader som tak. Berlin Höger: Med rätt stöd skyddas känsliga fasader från att skadas av växtligheten. Hur mycket yta som täcks beror, utöver storleken på stödet, även på artvalet. Berlin Vänster: Här växer många arter av klängväxter både från marken och i odlingslådor på fasaden. Meningen är att denna söderfasad ska få ett behagligt inomhusklimat. Berlin Höger: Vissa arter kan växa direkt på fasaden utan stöd. Berlin 10

11 FASADGRÖNSKA Biologisk mångfald Fasadgrönska är, precis som annan växtlighet, ett tillskott till den biologiska mångfalden. Vattenkretslopp Fasadgrönska bidrar till vattnets kretslopp när vatten sugs upp genom växternas rötter för att sedan avdunsta tillbaka till atmosfären. Hälsa och livskvalité Fasadgrönska bidrar till ett grönt intryck av staden, inte minst eftersom den ofta befinner sig i ögonhöjd. Mikroklimat Precis som annan grönska så kyler fasadgrönska ner den omgivande luften genom avdunstning. För att öka fasadgrönskans skuggande effekt kan man låta den växa på ställningar som sticker ut från fasaden. Energi Skugga från fasadgrönska minskar behovet av att använda energi till kylning av inomhusluften. 11

12 BIOTOPER Vänster: En trädplantering blir en särskilt värdefull biotop om den regionala ängsfloran får växa runt trädstammarna. Basel, Schweiz Höger: Istället för en vanlig gräsmatta har en rik ängsbiotop anlagts. Leipzig, Tyskland Vänster: Gårdens gång- och cykelbanor kan utgöras av en klippbiotop, med tork- och tramptåliga perenner i armerad betong. Flagghusen, Malmö Höger: Här har en ängsbiotop anlaggts på ett tak. London 12

13 BIOTOPER Biologisk mångfald Ett bra sätt att förbättra kvalitén på en grönytas biologiska mångfald kan vara att tänka i biotoper. En biotop, eller naturtyp, är ett avgränsat område med en specifik sammansättning av mark, vatten, växter och djur. Vid anläggandet av en biotop är det enklast att utgå ifrån platsens förutsättningar när det gäller såväl jordart som klimat. En mörk bakgård kan exempelvis likna skogens fältskikt. Avsätt gärna en del av platsen för naturlig succession, det vill säga att platsen lämnas att växa igen naturligt. Hälsa och livskvalité En mosaik av biotoper kan ge en varierad naturupplevelse i staden vilket har såväl pedagogiska som rekreativa värden. 13

14 DJURBON Vänster: Holk för fladdermus. Bo01, Malmö Höger: Här har en extra fasadbeklädnad lagts på en befintlig brandgavel. Hålrum och hyllor erbjuder boplatser åt både växter och djur utan att fasaden påverkas negativt. Köpenhamn Vänster: Småfågelholk med grönt tak. Bo01, Malmö. Höger: Ett övervintringsbo för igelkotten kan komplettera fågeloch fladdermusholkar. Utställningen Holk01 - Djurens bomässa på Bo01 14

15 DJURBON Biologisk mångfald Ett sätt att stärka den biologiska mångfalden på en plats kan vara att skapa boplatser åt djur. Det är bra att låta en del av bostadsgården vara vild så att grönskan blir en naturlig boplats. Bon för specifika arter kan exempelvis vara: Ett bo för igelkottar Död ved En småfågelholk En fladdermusholk Svalbräden på husfasaderna En specialfågelholk för exempelvis tornfalk eller kattuggla Ett knippe bambupinnar eller en mur med hål till solitära bin 15

16 URBAN ODLING Vänster: Mycket mat kan produceras på en liten yta. Granngemenskapen kan stärkas och kunskapen om matproduktion och kretslopp öka. Många menar att urban odling är nödvändig för att miljöpåverkan från mattransporter ska minska. Seved, Malmö Höger: Urbana villor, Malmö Vänster: Spontan stadsodling utanför universitetet i Lepzig, Tyskland. Höger: Gnistans fritidsgård har en odling på Augustenborg, Malmö. 16

17 URBAN ODLING Biologisk mångfald Urbana odlingar är ofta biologiskt rika miljöer med många olika växt- och djurarter. Plantera gärna nektargivande växter i anslutning till de olika grödorna. De ekologiska kvalitéerna kan förstärkas genom att man exempelvis anlägger en kompost och/eller använder uppsamlat regn till bevattning. Hälsa och livskvalité Allt fler ser möjligheter och fördelar med urban odling. Det är både avkopplande och pedagogiskt samtidigt som det ger de som vill möjlighet att äta mat som de själva producerat. Odlingar kan skapa bättre kontakt mellan grannar och har till och med använts för att minska omflyttningen i hyresrätter. 17

18 Skötsel En anledning till att man tvekar att anlägga gröna gårdar, tak och fasader kan vara rädsla för stort skötselbehov. Generellt kan man nog säga att rädslan är både obefogad och befogad. Obefogad för att skötselinsatsen på en grönskande gård oftast är mindre än på en mer traditionell gård med gräsmattor och eventuellt klippta buskar. Gräsmattor ska klippas varje till varannan vecka, medan en gård med annan typ av vegetation behöver betydligt mindre skötselinsatser än så om den anläggs på rätt sätt. Likaså behöver gröna tak ingen egentlig skötsel utan bara tittas till en eller två gånger per år. Om man väljer ett bra system för fasadgrönska är även det väldigt lågintensivt när det gäller skötsel. Dammar, särskilt om de har liten vattenvolym, kan periodvis få algtillväxt. Om man inte accepterar ett sådan utseende på dammen krävs att den rensas. Rädslan är dock befogad ur en annan synvinkel, nämligen att skötseln av dessa typer av anläggningar kräver kunskap som kanske inte finns hos alla skötselentreprenörer. Större vikt än vanligt behöver alltså läggas på upphandling av skötseln. A och O är givetvis att en skötselplan upprättas när gården, taket och fasaden anläggs. 18

19