Verksamhetsplan Byggnadsnämnd

Transkript

1 Verksamhetsplan Byggnadsnämnd

2 Byggnadsnämnden, januari 2017 Verksamhetsplan Nämndens ordförande Förvaltningschef Avdelningschef Dan Hovskär Katarina Andersson Erna Pezic (12)

3 Verksamhetsbeskrivning... 4 Ansvarsområde... 5 Byggnadsnämnden... 5 Konsultkostnader... 5 Fördelning av nettokostnader... 5 Antal bygglov, planer och program... 5 Organisation... 6 Måluppfyllelse Ett socialt hållbart Falköping Ett attraktivare Falköping Ett näringsliv som utvecklas Kvalitén inom verksamheten ska öka... 8 Utveckling inom ansvarsområdet... 9 Omvärldsförändringar Regel- och lagförändringar Volymförändringar Verksamhets- och ambitionsförändringar Resursbehov drift och investeringar Drift Investeringar Bilagor Bilaga 1) Byggnadsnämndens tillsynsplan 2017 Bilaga 1) Tillsynsplan och behovsutredning för strandskyddsärenden (12)

4 Verksamhetsbeskrivning Byggnadsnämnden är den nämnd som främst ansvarar för kommunens frågor i samband med planoch bygglagen (PBL) med undantag för den översiktliga planeringen. Byggnadsnämnden har enligt PBL ansvar för prövning och hantering av lov, anmälan, besked och tillsyn. Byggnadsnämnden ansvarar bland annat för frågor om startbesked, slutbesked, att fastställa kontrollplaner, godkänna kontrollansvariga samt anordna tekniska samråd, arbetsplatsbesök och slutsamråd när det gäller den fortsatta byggprocessen. Byggnadsnämnden är också tillsynsmyndighet enligt bestämmelserna i plan- och bygglagens 11 kapitel. Nämnden initierar och handlägger detaljplaneärenden samt antar detaljplaner enligt bestämmelsen i reglemente för byggnadsnämnden, antaget av KF den 27 maj Genom sin verksamhet verkar byggnadsnämnden för en god bebyggd miljö och stads- och landskapsbild som även ska vara estetiskt tilltalande. Dessutom ansvarar byggnadsnämnden för fastställande och register över gatu- och kvartersnamn samt annan namnsättning. Byggnadsnämnden beslutar i ärenden om dispens från gällande strandskydd samt utövar tillsynen över sådana strandskyddsområden enligt förordningen om tillsyn enligt miljöbalken. Byggnadsnämnden strävar efter att ge en god service av hög kvalitet, som är till nytta för medborgare och näringsliv. Vidare samverkar nämnden med andra nämnder och styrelser. Det sker regelbundna träffar med andra byggnadsnämnders presidier och med Miljösamverkan Östra Skaraborg (MÖS), med kommunstyrelsen genom den så kallade planberedningen samt med tekniska nämndens presidium. Utöver ovan nämnd lagstiftning har byggnadsnämnden, inom sin myndighetsutövning, att ta hänsyn till bland annat FNs barnkonvention om barnets rättigheter. Lagrum som styr verksamheten plan- och bygglag (2010:900) anläggningslag (1973:1149) ledningsrättslag (1973:1144) fastighetsbildningslag (1970:988) lag om färdigställandeskydd (2014:320) miljöbalk (1998:808) lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning förordning/kungörelse/råd som hänför sig till ovanstående och som utfördats av behörig myndighet. 4 (12)

5 Ansvarsområde Byggnadsnämnden Ansvarsområdet omfattar byggnadsnämndens egna kostnader i form av politikerarvoden, reseersättningar, mobilabonnemang med mera. Konsultkostnader Ansvarsområdet avser medel för externa konsultkostnader vid utredningar av olika typer, upprättande av detaljplaner, program etc. Fördelning av nettokostnader I nedanstående tabell visas hur kostnaderna för de olika ansvarsområdena fördelar sig Byggnadsnämnden Konsultkostnader Diagram: Fördelning av nettokostnader Antal bygglov, planer och program Tabell: Antalet behandlade bygglovsärenden samt antagna planer och program respektive år. Ansvarsområde År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 Bygglov/anmälan med mera Planer och program etc (12)

6 Organisation Byggnadsnämnden är en av kommunens nio nämnder/styrelser. Nämndens ansvarsområde styrs av ett reglemente beslutat av kommunfullmäktige. Stadsbyggnadsavdelningen är en av kommunledningsförvaltningens avdelningar. Avdelningen ger byggnadsnämnden tjänstemannastöd. 6 (12)

7 Måluppfyllelse 1. Ett socialt hållbart Falköping Mål Indikator Uppföljning 1.1 Öka medborgarnas möjlighet att påverka och ha inflytande i byggnadsnämndens verksamhet Antal genomförda möten och åtgärder med medborgare (utöver plan- och bygglagens krav) 1.2 Öka kunskap om social hållbarhet (gäller både tjänstemän och politiker) 1.3 Utveckla hemsida och uppdatera med relevant information avseende både bygglov- och planprocess Antal kompetenshöjande insatser inom social hållbarhet Ansvariga för avdelnings hemsida följer kontinuerligt upp innehållet 2. Ett attraktivare Falköping Mål Indikator Uppföljning 2.1 I Falköpings kommun ska finnas en god planberedskap med färdiga detaljplaner för enbostads- och flerbostadshus Antal lägenheter i antagna detaljplaner 2.2 Gestaltning och kulturmiljö sak vara i fokus för byggnadsnämndens verksamhet Antal kompetenshöjande insatser inom gestaltning och kulturmiljö 3. Ett näringsliv som utvecklas Mål Indikator Uppföljning 3.1 I Falköpings kommun ska finnas en god planberedskap med färdiga detaljplaner för olika typer av verksamheter Tillkomna byggrätter för verksamheter (m2) i antagna detaljplaner 7 (12)

8 3.2 Andelen nöjda bygglovsökande inom näringslivet ska öka 3.3 Plan- och byggenheten ska involveras i tidiga diskussioner kring nya etableringar Nöjd kundindex (NKI) i servicemätningen Insikt (avser företagens uppfattning) Enkät till bygglovssökande inom näringsliv Representanter för plan- och byggenheten deltar i förvaltningsövergripande projektgruppens arbete Vartannat år 4. Kvalitén inom verksamheten ska öka Mål Indikator Uppföljning 4.1 En hög servicegrad ska hållas mot såväl invånare som företagare Bekräftelse på mottagen ansökan ska skickas inom 3 arbetsdagar. Andel beslut i bygglovärenden inom 0-4 veckor från komplett ansökan, % Andel beslut i bygglovärenden inom 0-10 veckor från komplett ansökan, % Genomsnittlig handläggningstid från inkommen ansökan till beslut om bygglov Genomsnittlig tid från planuppdrag till beslut om samråd (avser detaljplaner) 8 (12)

9 4.2 Rationell och rättssäker hantering av ärenden 4.3 Arbeta aktivt med god servicenivå, hög tillgänglighet och ett gott bemötande Genomsnittlig tid från planuppdrag till antagandebeslut (avser detaljplaner) Andel laga kraft vunna ärenden efter överklagande (avser både bygglov- och planärenden) Enkät till bygglovssökande Utveckling inom ansvarsområdet Ett viktigt uppdrag för byggnadsnämnden är att skapa förutsättningar för att Falköpings kommun ska bli en attraktiv kommun där det finns goda stads-, arbets- och boendemiljöer och att främja en levande landsbygd. För att Falköpings kommun ska fortsätta växa och kunna tillgodose behovet av mark för bostadsområden, företagsetableringar och övrig samhällsservice krävs det en god planberedskap både för bostadsbebyggelse och utveckling och nyetablering av verksamheter. Stadsbyggnadsavdelningen jobbar efter en prioriteringslista med aktuella planuppdrag som är initierade såväl av kommunen som externa aktörer. Utöver personella resurser vid stadsbyggnadsavdelningen är vissa konsultinsatser, som finansieras av byggnadsnämnden, nödvändiga. Det kan handla om olika typer av utredningar (arkeologi, buller, geoteknik o s v) och konsekvensanalyser. För att Falköpings kommun ska bibehålla sina unika värden och öka sin attraktivitet behöver stor hänsyn tas till det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap. Arbetet med bygglov kan förväntas vara fortsatt intensivt gällande både ny- och tillbyggnation. Verksamheten har ambitionen att handläggningstid för bygglovsärenden förkortas och att beslut tas senast inom tio veckor som plan- och bygglagen förespråkar. Bygglovenheten för statistik över inkomna ärenden för att få reda på total handläggningstid. För att öka effektiviteten och servicen kommer informationen på webbsidorna att fortsätta utvecklas under Underlag för verksamhetens utveckling kommer att inhämtas genom dialog, kommunikation och uppföljning. Kundnöjdheten kommer fortsättningsvis att mätas genom enkäter till bygglovssökanden och genom uppföljning av enskilda ärenden. Svaren från dessa kommer att ligga till grund för avdelningens fortsatta arbete med tillgänglighet, bemötande och service. 9 (12)

10 Verksamheten arbetar kontinuerligt för att utveckla dialogformerna och använder dessa i kommunikationen med medborgare och näringsliv. Genom frukostmöten, öppna hus med mera verkar byggnadsnämnden för att förbättra informationen om plan- och lagen. Nämnden för dessutom en aktiv debatt om gestaltnings- och stadsbyggnadsfrågor. Den tekniska utvecklingen går mycket fort. Digital ärendehantering har, enligt ambitionen i Verksamhetsplanen , införts men den kräver en fortsatt utveckling för att underlätta och effektivisera hanteringen. Detta system har ökat möjligheten för medborgarna att via webben få information och att elektroniskt kunna söka bygglov och följa sitt ärende. Till ärendehanteringssystemet för bygglov och planer kopplas successivt skilda applikationer som bland annat underlättar uppföljning av ärenden. Bygglovsarkivet har digitaliserats vilket underlättar och påskyndar ärendehanteringen. Kommunens hemsida med information om byggnadsnämndens verksamhet kommer att utvecklas och kompletteras. Sedan ett antal år används digital teknik vid upprättande av detaljplaner. Planerna kan kompletteras med digitala terrängmodeller och genom 3D visualiseringar. Härmed kan förståelsen för terrängförhållanden öka och tänkt exploatering illustreras. Den nya tekniken skapar ett bra underlag för dialog då medborgarna erbjuds tillgång till mer information och då planförslag kan illustreras. Omvärldsförändringar För att kunna utveckla stadsbyggandet, ta vara på viktiga hållbarhetsfrågor och beakta aspekter som berör myndighetsutövning, ska fokus ligga på att fånga trender och utveckling som påverkar samhällsbyggandet. Falköpings kommun har en ambition att växa befolkningsmässigt. Förutsättningarna finns med läget i regionen och med goda kommunikationer. Falköping som plats att bo och verka på behöver ständigt utvecklas för att bibehålla och stärka attraktiviteten. Nya bostäder behöver tillkomma för att undvika en bostadsbrist. Som en led i detta har kommunen en fortsatt hög ambition att hålla god planberedskap. För att klara denna målsättning pågår omfattande planverksamhet. Tendensen i samhället pekar mot ökad segregation på ett nationellt plan. Byggnadsnämnden kan göra insatser inom planeringen som motverkar tendensen. Inflytande och delaktighet kan öka genom att skapa möjligheter för medborgarna att vara aktiva i samhällsbyggnadsprocessen. En långsiktigt förändrat klimat påverkar samhällsplaneringen. Ökat hänsynsstagande och anpassning till klimatförändringens konsekvenser ska vara en självklarhet i arbetet med den fysiska planeringen. Förutseendet av riskerna, säker lokalisering av bebyggelse och infrastruktur, att säkra befintlig bebyggelse samt behovet av eventuella skyddsåtgärder är en del av detta arbete. Regel- och lagförändringar Plan- och bygglagen Ett nytt tekniskt egenskapskrav om bredbandsanslutning träder i kraft den 1 januari Detta gäller båda plan- och bygglagen (8 kap 4 ) och plan- och byggförordningen (4 kap 20 a ). 10 (12)

11 Regeringen kommer att på uppdrag av riksdagen, besluta om en ändring i förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader, enligt riksdagens tillkännagivande från våren Ändringen rör bland annat ett höjt riktvärde på bullernivån för trafik vid bostäder för att underlätta byggande i närheten av spårtrafik och vägar. Volymförändringar Intäkterna från bygglovsverksamheten kan variera kraftigt beroende på ärendets karaktär. Intäkterna för bygglov och plankostnader bokförs på kommunstyrelsens konton. Detaljplaner för bostadsbyggande och verksamheter behöver utarbetas. Ambitionen med förtätning av byggnationen innebär att tidigare oexploaterad eller lågt exploaterad mark inom centralorten planläggs för främst bostadsbyggande. Förtätning innebär att befintlig infrastruktur till stor del kan nyttjas men även att antalet människor som berörs av omvandlingen är fler än om orten växer geografiskt. Med en utökad sakägarkrets finns risk för en än mer utdragen planprocess varför det är angeläget att parallellt kunna arbeta med flera planområden för att minimera skadan om något tidsmässigt försenas. Flera detaljplaner i centralorten är gamla med planbestämmelser som inte är relevanta för dagens samhälle. I takt med att förändringar sker, behöver dessa ses över och uppdateras. Planarbetet tenderar dessutom att bli alltmer komplext med krav på tekniska utredningar som bullerutredningar, arkeologiska studier, markundersökningar etc. Inom områden där specialkompetens inte finns inom kommunen måste konsulter anlitas. Byggnadsnämndens budget är dock begränsad. För att säkerställa att planarbetet inte avstannar behöver plankostnadsavtal fortsätta användas där den som önskar planen/-ändringen bekostar planarbetet. Med begränsade resurser är det även angeläget att tydligt prioritera vilka planer som ska utarbetas och i vilken ordning. En modell för denna prioritering är fastställd under Verksamhets- och ambitionsförändringar Bygglovsenheten gör bedömningen att antalet tillsynsärenden kommer att öka. Alla anmälningar ska resultera i en utredning. Idag leder många utredningar fram till att anmälan saknar grund. Även i de fall där anmälan har en grund syftar inte tillsynsärendet primärt till att vitesbelägga utan till att säkerställa att den fysiska miljön är trygg, säker och inte utgör betydande olägenheter för människor. Vitesförlägganden och sanktionsavgifter ska inte vara en lösning utan ett medel att uppnå en lösning där inga andra lösningar finns. På sidan fem redovisas en tabell som visar på en volym av bygglov och detaljplaner under föregående år samt prognos för de kommande åren. Verksamhetens ambitioner: Det ska finnas attraktiv byggbar mark i kommunen som möter efterfrågan. Bygglovsverksamheten ska bedrivas med hög effektivitet, kvalitet och med bibehållen rättsäkerhet. Det ökade antalet tillsynsärenden inom bygglov kommer att kräva en utveckling av rutinerna för att handlägga dem. Dessutom måste de beräknas kostnadsmässigt, eftersom de inte kan ekonomiskt ersättas via bygglovavgiften. Sveriges Kommuner och Landsting har pekat på behovet av att fördjupa medborgardialogen, inte minst ungdomsperspektivet. Verksamheten kommer att fokusera på att kommunikationen och dialogen med medborgare, företag och organisationer förbättras och förtydligas. 11 (12)

12 Viktigt att, inom verksamheten öka förståelsen för näringslivets villkor och även sprida information till näringslivet om regelverk och demokratiska processer. Dialogen inom den kommunala organisationen bör förbättras för ökad framförhållning för den egna verksamhetens behov av lokaler och därmed plan- och bygglovsfrågor. Verksamheten har infört en digital ärendehantering, vilket ökar möjligheten till transparens via en portal för e-tjänster på webben för medborgarna. Den digitala ärendehanteringen kräver en vidare utveckling för att för att underlätta och effektivisera ärendehantering. Resursbehov drift och investeringar Drift Byggnadsnämndens personalbehov och kontorets behov av IT-lösningar med mera bevakas av kommunstyrelsen genom att stadsbyggnadsavdelningen är en del av kommunstyrelsens förvaltning. Krävande lagstiftningen i samband med ökade byggaktiviteter och eftersatt tillsynsarbete ställer stora krav på bygglovsenheten. Byggnadsnämnden har tilldeltas en budgetram på tkr varav 540 tkr är avsedda för byggnadsnämndens egna kostnader i form av politikerarvode och tkr för externa konsultkostnader. Plankostnadsavtal kommer att tillämpas i fortsättningen för att kunna finansiera planarbetet. Målet att nå budget i balans och ett nollresultat under 2017 är mycket avhängande på marknadens vilja att bygga. Kontoret ser ett problem att nå målet om lågkonjunkturen fortsätter och bygglovansökningarna blir färre samt att de kommungemensamma arbetena som görs av kontoret inte är kostnedstickande. Bygglovsarkitekten kommer att jobba 40% under perioden februari 2017-augusti Detta innebär en större arbetsbelastning på övrig personal på bygglovsenheten. Det pågår rekrytering av en stadsarkitekttjänst som kommer att ansvara för handläggning av bygglov och samordna arbetet inom byggenheten samt ha ett mångsidigt ansvar och aktivt jobba med gestaltning, i allt från bygglovsärenden till fysisk och strategisk planering. Investeringar Byggnadsnämnden har inget eget investeringsbehov. Bilagor Bilaga 1) Byggnadsnämndens tillsynsplan 2017 Bilaga 1) Tillsynsplan och behovsutredning för strandskyddsärenden (12)