Verksamhetsplan Byggnadsnämnden

Transkript

1 Verksamhetsplan Byggnadsnämnden

2 Byggnadsnämnden, december 2012 Verksamhetsplan Nämndens ordförande Roger Lundberg Förvaltningschef Thomas Hjert Stadsbyggnadschef Håkan Jacobsson (10)

3 Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning...4 Ansvarsområde...4 Byggnadsnämnden...4 Planer och program m.m...4 Antal bygglovsärenden, antagna planer och program...4 Fördelning av nettokostnader...5 Organisation...5 Lagrum som styr verksamheten...5 Måluppfyllelse Ett attraktivare Falköping...6 Indikatorer som mäter nämndens delmål...6 Uppföljning av nämndens delmål...6 Åtgärder som nämnden gör i syfte att nå delmålet Ett näringsliv som utvecklas...7 Indikatorer som mäter nämndens delmål...7 Uppföljning av nämndens delmål...7 Åtgärder som nämnden gör i syfte att nå delmålet Kvalitén inom verksamheten ska öka...7 Indikatorer som mäter nämndens delmål...7 Uppföljning av nämndens delmål...7 Åtgärder som nämnden gör i syfte att nå delmålet En god folkhälsa...7 Indikatorer som mäter nämndens delmål...8 Uppföljning av nämndens delmål...8 Åtgärder som nämnden gör i syfte att nå delmålet Demokratin i Falköping ska stärkas...8 Indikatorer som mäter nämndens delmål...8 Uppföljning av nämndens delmål...8 Åtgärder som nämnden gör i syfte att nå delmålet...8 Omvärlds-, regel- och lagförändringar...8 Volymförändringar...9 Verksamhets- och ambitionsförändringar...9 Verksamhetsutveckling med IT...9 Resursbehov drift och investeringar...10 Drift...10 Investeringar (10)

4 Verksamhetsbeskrivning Byggnadsnämnden är den nämnd som främst ansvarar för kommunens frågor i samband med planoch bygglagen (PBL). Byggnadsnämnden ansvarar för kommunens övergripande gestaltningsfrågor i form av program och detaljplaner, områdesbestämmelser och policydokument som rör kommunens fysiska miljö. Myndighetsutövning enligt PBL med flera lagar. Bygglovsgivning för uppförande av byggnad, rivning, markarbeten och strandskyddsdispenser. Tillsyn och kontroll, obligatorisk ventilationskontroll (OVK), namnsättning av kommunens gator, kvarter och offentliga platser. Ansvarsområde Byggnadsnämnden Byggnadsnämndens ansvar brukar delas upp i två delområden. Här redovisas nämndens interna arbete med politikerarvoden, utbildningar, reseersättningar etc. I syfte att effektivisera verksamheten kommer en översyn av delegationsordningen att genomföras vilken kan innebära en viss förändring av ansvarsfördelningen, främst mellan nämnd och arbetsutskott men även mellan förvaltning och förtroendevalda. Planer och program m.m. Ansvarsområdet avser nämndens medel för att anlita konsulter m.fl externa kostnader. Detta anslag har skurits ner något för vart år de senaste åren. Även inför år 2013 minskas anslaget något samtidigt som antalet planuppdrag ökar i antal och svårighetsgrad. Förutsatt att behovet av planläggning kommer att vara fortsatt stort kan ytterligare medel därför behöva tillföras. Antal bygglovsärenden, antagna planer och program Tabell: Antalet behandlade bygglovsärenden samt antagna planer och program respektive år. Bygglov Planer och program mm Utfall År 2011 Prognos År 2012 Prognos År 2013 Prognos År 2014 Prognos År Antalet bygglov är delvis konjunkturberoende. Komplexiteten i hanteringen och därmed vilken arbetsinsats som krävs från förvaltning och politik, varierar kraftigt mellan olika typer av bygglov. Därmed är även framtida resursbehov svårt att i detalj förutse. 4 (10)

5 Fördelning av nettokostnader I nedanstående tabell visas hur kostnaderna för de olika ansvarsområdena fördelar sig. I förhållande till år 2009 har konsultanslaget kraftigt minskats. Diagram: Fördelning av nettokostnader mkr År 2011 År År Byggnadsnämnden Tkr BN Konsultanslag Utfall Utfall Planer och program Utfall Prognos Budget Organisation Byggnadsnämnden har ingen egen förvaltning och därmed inget drifts- eller personalansvar. Detta ansvar åvilar kommunstyrelsen och kommunledningsförvaltningen. Lagrum som styr verksamheten Byggnadsnämndens verksamhet styrs främst av följande lagar: Plan- och bygglagen (PBL) Fastighetsbildningslagen Miljöbalken Anläggningslagen Ledningsrättslagen Lagen och förordningen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning Lag om byggfelsförsäkring 5 (10)

6 Måluppfyllelse De av kommunfullmäktige antagna övergripande målen för kommunens verksamhet har brutits ner i delmål för nämndens verksamhet. 1. Ett attraktivare Falköping I Falköpings kommun ska finnas en bra planberedskap med färdiga detaljplaner för enbostads- och flerbostadshus samt för verksamheter. Intentionerna i översiktsplanens fördjupningen för Falköpings stad ska genomföras. Byggnadsnämndens delmål Minst 12 planer eller program ska antas under år En handlingsplan för genomförande av intentionerna i fördjupningen av översiktsplanen för Falköpings stad ska utarbetas. Indikatorer som mäter nämndens delmål Antal antagna planer och program. Uppföljning av nämndens delmål Målet följs upp varje halvår i samband med bokslut och delårsbokslut. Åtgärder som nämnden gör i syfte att nå delmålet Nämnden beslutar om nya planuppdrag, prioriterar bland dessa samt fastställer planer i enlighet med kommunfullmäktiges delegation. Nedan redovisas prioriteringslista från november (10)

7 2. Ett näringsliv som utvecklas Byggnadsnämndens delmål Den genomsnittliga handläggningstiden för bygglov ska kortas med minst 10 % i förhållande till genomsnittet Indikatorer som mäter nämndens delmål Tid från komplett bygglovsansökan till beslut. Uppföljning av nämndens delmål Målet följs upp varje halvår i samband med bokslut och delårsbokslut. Åtgärder som nämnden gör i syfte att nå delmålet Delegationsordningen revideras och stadsbyggnadsavdelningens organisation för bygglovshantering trimmas. Möjligheterna att använda IT för att utveckla verksamheten prövas positivt exempelvis med en fortsatt utveckling av Bygglovsguiden. 3 Kvalitén inom verksamheten ska öka Nämndens ärenden ska hanteras med stor rättssäkerhet och legitimitet. Kontaktvägarna in i nämnd och förvaltning ska vara enkla och bemötandet ska vara gott. Byggnadsnämndens delmål Nämndens kunders uppfattning av verksamheten ska klarläggas. Indikatorer som mäter nämndens delmål Andel nöjda kunder enligt genomförd enkät. Andel vunna ärenden efter överklagan av nämndens beslut. Uppföljning av nämndens delmål En kvalitetsundersökning bland bygglovssökande med flera genomförs under Åtgärder som nämnden gör i syfte att nå delmålet En kommunikationsplan upprättas under året. Synpunktshanteringen utvecklas. 4. En god folkhälsa Folkhälsan ska stärkas genom att i den fysiska planeringen beakta behovet av allmänna ytor som idrottsplatser, lekplatser, grönytor och mötesplatser m.m. Nämnden verkar för blandad bebyggelse, planerar för rörelse, bra kollektivtrafik, närservice m.m. 7 (10)

8 Byggnadsnämndens delmål Bebyggelsemiljöerna ska uppfattas som attraktiva och kommuninvånarna ska känna stolthet. Den politiska beställningen av planuppdrag utvecklas genom att uppdragsbeskrivningarna förtydligas bland annat avseende beaktande av folkhälsoperspektivet. Indikatorer som mäter nämndens delmål Kommuninvånarnas uppfattning om Falköping som plats att leva och bo på mäts i årligen genomförd medborgarundersökning. Uppföljning av nämndens delmål Årlig medborgarundersökning. Åtgärder som nämnden gör i syfte att nå delmålet Den politiska beställningen av planuppdrag utvecklas. En stadsbyggnadsdag arrangeras med föreläsningar, workshops m.m. 5. Demokratin i Falköping ska stärkas Kunskapen om samhällsbyggnadsfrågor och möjligheten att påverka ska öka bland kommunens invånare. Byggnadsnämndens delmål Formerna för plansamråd ska utvecklas. Indikatorer som mäter nämndens delmål Kommuninvånarnas uppfattning om inflytande i kommunen och dess verksamheter mäts i årligen genomförd medborgarundersökning. Uppföljning av nämndens delmål Årlig medborgarundersökning. Åtgärder som nämnden gör i syfte att nå delmålet Stadsbyggnadsavdelningen får i uppdrag att föreslå hur samrådsprocessen kan utvecklas med utnyttjande av sociala media och hur naturliga mötesplatser, som exempelvis de större butikerna, kan utnyttjas för medborgardialog. Utveckling inom ansvarsområdet Omvärlds-, regel- och lagförändringar Det finns en allmän kritik mot att byggprocesserna i Sverige är alltför långa och att det regelverk som finns kring byggande är för detaljerat och krångligt. Den förändring som gjordes av Plan- och bygglagen i maj 2011 har inte kortat processtiden, snarare tvärtom. Regeringen tillsatte därför, i 8 (10)

9 november 2012, en utredning med uppgift att se över dagens byggregler i syfte att förkorta byggprocessen. Bland annat kommer kraven på detaljplan och bygglov att studeras. I uppdraget nämns möjligheten att i större omfattning än idag kunna tillämpa så kallat enkelt planförfarande. Konkret innebär det att planförslagen endast remitteras en gång och inte som idag både i samband med samråd och senare granskning, vilket förkortar tiden. Ansvarsmässigt innebär det att byggnadsnämnden kan anta en större andel detaljplaner än idag då kommunfullmäktige ges större möjlighet att delegera rätten att fatta beslut om antagande av detaljplaner. Oavsett vilket resultat denna utredning ger är det väsentligt att verka för tydliga och förutsägbara regler och en snabb och korrekt ärendehantering. Volymförändringar Byggnadsnämndens verksamhetsvolym är till stor del konjunkturberoende. Antalet bygglov, inte minst de mer omfattande, kan förväntas sjunka något vid en lågkonjunktur. I verksamhetsplanen bedöms volymen oförändrad trots konjunkturläget (se sid 4). Vad gäller detaljplaner och program redovisas här en oförändrad volym jämfört med beräknat utfall Detta är i sig en kraftig volymökning jämfört med Verksamhets- och ambitionsförändringar Byggnadsnämnden är främst en myndighetsnämnd där verksamhetens omfattning till stora delar styrs av till myndigheten inkomna ärenden. Lagstiftningen ställer, sedan våren 2011, ökade krav på handläggningen av bygglovsärenden etc. Organisationen var initialt inte rustad för de nya kraven men en successiv anpassning pågår i form av rekryteringar, kompetensutveckling, nya administrativa stödsystem m.m. Byggnadsnämnden handlägger även planfrågor. Då bygglovsverksamheten krävt mer resurser har denna del av verksamheten fått stå tillbaka. Under 2011 kunde endast 5 detaljplaner och program fastställas. Under 2012 beräknas volymen uppgå till drygt 10, en nivå som beräknas bibehållas under den närmaste perioden. För att långsiktigt klara denna högre ambitionsnivå kan nämndens anslag för tjänsteköp behöva kompletteras. Skälet är att flera av de närmast liggande planuppdragen är komplexa av sin art och förutsätter att konsult kan anlitas för specialutredningar men även för att genomföra hela planuppdrag. Verksamhetsutveckling med IT Stadsbyggnadsavdelningens verksamhet är till mycket stor del beroende av IT. Den mest tekniktunga delen av verksamheten är mät- och kart enheten. Denna sorteras ansvarsmässigt under kommunstyrelsen men ett mer förfinat kartunderlag ger även planverksamheten nya möjligheter. Fotoskanning och 3D kartor ger planförfattarna bättre möjligheter att exempelvis anpassa gatornas sträckning i förhållande till terrängen, att tidigt skapa underlag för en bättre massbalansering och, inte minst, bättre kunna presentera planförslagen i form av realistiska digitala modeller. Det är angeläget att följa utvecklingen inom detta område. Kraftfulla datorer, särskild programvara och kompetensutveckling av personalen är nödvändigt. Stadsbyggnadavdelningen har nyligen investerat i ett nytt ärendehanteringssystem. Efter vissa intrimningsproblem är den nu på plats. Under 2013 kommer stadsbyggnadsavdelningen att studera möjligheten att komplettera programmet med en applikation så att bygglovshandläggare och -inspektörer kan föra in information direkt i systemet i samband med inspektion. Hemsidan har kompletterats med en särskild modul för bygglovssökanden, den så kallade Bygglovsguiden. En digitalisering av bygglovshandlingar är planerad. Att minska pappershanteringen effektiviserar inte enbart verksamheten inom avdelningen den ger även möjlighet att ge fler åtkomst till underlaget. Utvecklingen bör drivas i en riktning som ger den enskilde kommuninvånaren möjlighet att få åtkomst om uppgifter om den egna fastigheten i form av planbestämmelser etc., att digitalt lotsas 9 (10)

10 genom en bygglovsansökan med digital signatur för att sedan kunna följa ärendets status via nätet. Räddningstjänsten kan, under en utryckning, få information om den aktuella fastigheten via bygglovsregistret, mäklare kan ges tillgång till information och planritningar på aktuella försäljningsobjekt etc. Möjligheterna är många men det finns även en hel del svårigheter att övervinna som till exempel hur integritetsfrågorna ska kunna hanteras. För byggnadsnämndens del kommer möjligheten att ersätta dagens pappershandlingar med digitala utskick att närmare studeras under Fördelarna är många, bland annat kan ledtiderna från utskick till att ledamöterna fått sina handlingar avsevärt förkortas, administrationen underlättas, kompletteringar kan göras successivt och kostnaderna för tryck begränsas (stor del av nämndens handlingar är i färg på grund av plankartor). Plan- och bygglagen föreskriver att samråd med allmänheten och sakägare ska hållas i samband med upprättande av planer. Formerna för dessa samråd behöver utvecklas. Här ger sociala medierna stora möjligheter till dialog, debatt och även medskapande. En aktiv dialog över nätet förutsätter att de förtroendevalda har tillgång till datorer men även kunskap och förståelse för hur dialogen kan föras. Resursbehov drift och investeringar Drift Stadsbyggnadsavdelningen tillhör kommunledningskansliet varför avdelningens resursbehov bevakas av kommunstyrelsen. Nämnden noterar dock att förväntanstrycket på stadsbyggnadsavdelningen för närvarande är mycket högt varför ytterligare personella resurser bör tillföras avdelningen om servicenivån gentemot bygglovssökanden ska hållas och kommunen ska säkerställa en god planberedskap. Byggnadsnämnden budgeterar dock det särskilda anslag som finns för tjänsteköp för planarbete m.m. Detta anslag har skurits ner något de senaste åren samtidigt som volymen med beställda planuppdrag ökat liksom timkostnaderna för konsultarbete. Ska den planerade volymen detaljplaner kunna hållas och ska den kommuntäckande översiktsplanen revideras under perioden behöver detta anslag öka med ca 50 % eller 600 tkr, inför kommande år. Tabell: Resursförändringar byggnadsnämnden 2013 Volymförändringar Investeringar Inventarier En övergång från pappershantering till digitala handlingar förutsätter att nämndens ledamöter utrustas med läsplattor. Beslut om investeringen fattas efter att nämnden fått ta del av den utvärdering som genomförs inom socialnämnden. Tabell: Investeringsplan inventarier byggnadsnämnden Investeringsplan byggnadsnämnden (10)