31 Finanspolicy för Landstinget Sörmland. Landstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifölls.

Transkript

1 - PROTOKOLL DATUM DIARIENR LS-LED Finansplicy för Landstinget Sörmland Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges beslut Landstingsstyrelsens förslag bifölls. Yrkande Jörgen Danielssn (S) yrkade bifall till landstingsstyrelsens förslag. Bilagr 1. Finansplicy för Landstinget Sörmland Prtkllsutdrag LS 164/09 3. Prtkll Landstingsstyrelsen Finansutsktt Prtkllsutdrag dkument till Finanschefen Akten Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel fax ORG NR y:\alla\prcesser\administratin\plitiskt stöd\lf\2010\(3) mars\ 31 finansplicy för landstinget sörmland\ 31 finansplicy för landstinget sörmland.dc Utskriftsdatum: :38 SID 1(1)

2 Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR LS-LED Finansplicy för Landstinget Sörmland LF Landstingsstyrelsens förslag till Landstingsfullmäktige 1. Landstingsfullmäktige fastställer Finansplicy för Landstinget Sörmland Ärendebeskrivning Ärendet har handlagts av Landstingsstyrelsens Finansutsktt efter Landstingsstyrelsens återremittering, LS 164/09. Bilagr 1. Finansplicy för Landstinget Sörmland Prtkllsutdrag LS 164/09 3. Prtkll Landstingsstyrelsen Finansutsktt Prtkllsutdrag dkument till Landstingsfullmäktige Finanschefen Akten Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tel ORG NR Y:\Alla\Prcesser\Administratin\Plitiskt stöd\lf\2010\(3) Mars\ 30 Finansplicy för Landstinget Sörmland\ 49 Finansplicy. LF.dc SID 1(1) Utskriftsdatum: :37

3 Finansplicy för Landstinget Sörmland 2010

4 Finansplicy Landstinget Sörmland 1 (19) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Bakgrund Syfte med finansplicy Uppdatering av finansplicy Åtagande Övergripande mål Avkastningskrav Likviditetsförvaltning Kapitalförvaltning Tidsperspektiv Förutsättningar Legala förutsättningar Mtparter Förvaring av värdepapper Förvaltare Tillåtna tillgångsslag Räntebärande värdepapper Aktier Alternativa investeringar Tillåtna värdepapper Direkt ägande Värdepappersfnder Strukturerade instrument Derivatinstrument Risk Valutarisk Kreditrisk Emittentrisk Likviditetsrisk Expnering mt aktiemarknaden Derivatinstrument Övrigt Etik Likviditetsförvaltning Bakgrund Prtföljsammansättning Förvaltning Tillåtna emittenter Tillåtna instrument Rapprtering Likviditetsförvaltning Kapitalförvaltning Prtföljen Tillgångsallkering Aktieprtföljens sammansättning Ränteprtföljens sammansättning Alternativa investeringar Limiter Förvaltningsstruktur Val av jämförelseindex Rebalansering Skuldförvaltning Upplåning - Allmänt Inriktning... 14

5 Finansplicy Landstinget Sörmland 2 (19) 6.3 Tillåtna Instrument Risker ch Riskhantering vid Upplåning Finansieringsrisk Valutahantering Allmänt kurssäkring, Limiter Säkring av Valutarisk Ansvar Finansplicy Löpande arbete Förvaltning Rapprtering / Utvärdering Granskning av förvaltning Rebalansering Nyupplåning ch överföring av medel BILAGA 1 DEFINITIONER AV INOM FINANSMARKNADEN FÖREKOMMANDE UTTRYCK...18

6 Finansplicy Landstinget Sörmland 3 (19) 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Landstinget skall på ett effektivt ch säkert sätt förvalta de finansiella medel sm landstinget förfgar över. (KL 8 kap 2-3a ) Landstingets finansfunktin arbetar med finansiell planering ch uppföljning på krt ch lång sikt samt utför de perativa åtgärder sm krävs för att genmföra beslutade placeringar. Landstinget Sörmland (nedan kallad landstinget) har beslutat avsätta medel för framtida pensinsåtagande, mtsvarande upptagen skuld i balansräkningen. Utöver skuld i balansräkningen har landstinget pensinsåtagande i ansvarsförbindelse för intjänad skuld före Finansfunktinen är kravställare på andra funktiner, prjekt ch prcesser sm påverkar de finansiella flödena. Detta dkument beskriver hur landstinget, givet sina förutsättningar, skall agera i sin förvaltning för att på ett effektivt sätt söka möta åtagandet. Denna plicy gäller fr..m ch ersätter tidigare plicy. 1.2 SYFTE MED FINANSPOLICY En väl definierad finansplicy är ett styrinstrument ch ett hjälpmedel för de persner, internt ch externt, sm arbetar med kapitalförvaltningen. Genm att ansvar, befgenheter, regler ch risknivåer definieras ch klarläggs, skapas förutsättningar för ett snabbt ch krrekt beslutsfattande. Finansplicyn upprättas även för att möta de legala krav sm ställs på landstinget. 1.3 UPPDATERING AV FINANSPOLICY Finansplicyn skall löpande hållas uppdaterad med hänsyn till aktuella förhållanden inm landstinget samt till utvecklingen på de finansiella marknaderna. Finansplicyn skall ses över årligen ch uppdateras vid behv.

7 Finansplicy Landstinget Sörmland 4 (19) 2 ÅTAGANDE 2.1 ÖVERGRIPANDE MÅL Den övergripande målsättningen med medelsförvaltningen är att vid varje tillfälle säkerställa betalningskapaciteten för landstinget. Landstinget har härutöver ett långsiktigt åtagande att möta framtida pensinsförpliktelser. För att möta dessa åtaganden samt tillgdse den löpande hanteringen av förvaltningen delas finansplicyn upp i följande delar; Likviditetsförvaltning förvaltning av landstingets likvida medel Kapitalförvaltning förvaltning av den prtfölj sm avsatts för framtida pensinsutbetalningar Skuldförvaltning Valutahantering. 2.2 AVKASTNINGSKRAV LIKVIDITETSFÖRVALTNING Landstingets likvida medel skall förvaltas på ett sådant sätt att en gd betalningsberedskap upprätthålls vid alla tillfällen. Utöver detta gäller att medlen skall placeras så att en gd avkastning erhålls samtidigt sm säkerheten inte åsidsätts. Med gd avkastning avses här en avkastning sm överstiger affärsbankernas inlåningsränta KAPITALFÖRVALTNING Utifrån landstingets åtagande att säkerställa framtida pensinsutbetalningar, givet landstingets nuvarande förutsättningar, bör avkastningskravet vara ca 3% per år i reala termer, dvs. justerat för inflatin. Härutöver skall, m möjligt med hänsyn till valda riskbegränsningar, kapitalförvaltningen generera ytterligare tillväxt för att minimera ytterligare framtida avsättningar. Detta avkastningskrav skall ses långsiktigt men bör utvärderas varje år för att säkerställa att det överensstämmer med landstingets långsiktiga strategi samt marknadens förutsättningar. 2.3 TIDSPERSPEKTIV Mt bakgrund av landstingets långsiktiga åtagande skall kapitalförvaltningen av landstingets prtfölj vara av långsiktig karaktär.

8 Finansplicy Landstinget Sörmland 5 (19) 3 FÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel beskriver generellt vilka förutsättningar ch begränsningar sm reglerar landstingets kapitalförvaltning ch i tillämpliga delar landstingets likviditetsförvaltning. Utöver vad sm beskrivs i detta kapitel regleras kapitalförvaltningen av de riktlinjer sm anges i Kapitel 5 - Kapitalförvaltning. 3.1 LEGALA FÖRUTSÄTTNINGAR Landstingets kapital måste förvaltas i enlighet med kapitel 8, 2 Kmmunallagen, Kmmunerna ch landstingen skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på gd avkastning ch betryggande säkerhet kan tillgdses. 3.2 MOTPARTER Gdkända mtparter vid transaktiner med prtföljens tillgångar är: Värdepappersinstitut sm har Finansinspektinens tillstånd för förvaltning av någn annans finansiella instrument, enligt 2 kap. 2 p.4 Lag m värdepappersmarknaden (2007:528) 1, Utländsk institutin sm har tillstånd mtsvarande det sm anges van ch sm står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt rgan. Transaktiner skall ske enligt principen betalning mt leverans. Undantag från denna princip är tillåten vid tillfällen då det nrmala förfarandet är annat, exempelvis vid nyemissiner FÖRVARING AV VÄRDEPAPPER Prtföljens tillgångar skall förvaras hs: Värdepappersblag sm har Finansinspektinens tillstånd att ta emt värdepapper för förvaring, enligt 2 kap. 2 p.1 Lag m värdepappersmarknaden (2007:528) 2, eller Utländska institutiner sm har tillstånd mtsvarande det sm anges i punkt 1 ch sm står under tillsyn av myndigheter eller annat behörigt rgan. 3.3 FÖRVALTARE Med extern förvaltare avses juridisk persn sm enligt landstingets direktiv administrerar landstingets kapital. Extern förvaltare sm anlitas skall uppfylla kraven m gdkänd mtpart enligt 3.2 Mtparter. Se kapitel 8 för ansvarsfrågr gällande förvaltning av landstingets medel. 3.4 TILLÅTNA TILLGÅNGSSLAG RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER Landstingets ränteprtfölj skall placeras i enlighet med tabell 1 ch 2 i avsnitt Kreditrisk, samt Ränteprtföljens sammansättning. Likvida medel definieras sm medel på depåknt, bankräkning ch dagsinlåning. Övrig tidsbunden inlåning hänförs till räntebärande värdepapper. 1 Tidigare 1 kap 3 p.4 lagen (1991:981) m värdepappersrörelse (upphävd) 2 Tidigare 3 kap 4 p.2 lagen (1991:981) m värdepappersrörelse (upphävd)

9 Finansplicy Landstinget Sörmland 6 (19) AKTIER Landstinget får endast investera i aktier sm är börsnterade, det vill säga sm är föremål för regelbunden handel på auktriserad marknadsplats sm står under tillsyn av myndighet. Vid nyemissiner kan avsteg från börsntering göras under förutsättning att avsikten är att aktierna mgående skall börsnteras ALTERNATIVA INVESTERINGAR Alternativa investeringar är tillgångar sm uppvisar låg krrelatin med tillgångsslagen aktier ch räntebärande värdepapper. Genm att investera i alternativa placeringar med en låg krrelatin kan den ttala prtföljrisken reduceras. Exempel på alternativa investeringar är tillgångar såsm hedgefnder, råvarr ch fastigheter. 3.5 TILLÅTNA VÄRDEPAPPER DIREKT ÄGANDE Placering får ske i direkt ägande av tillgångsslagen aktier ch räntebärande värdepapper, se Räntebärande värdepapper respektive Aktier VÄRDEPAPPERSFONDER Placering får ske i fnder sm har Finansinspektinens, eller mtsvarande utländsk myndighets, tillstånd ch vars placeringsinriktning överensstämmer i allt väsentligt med bestämmelserna i denna plicy. Vid placering i värdepappersfnd skall prtföljens limiter m tillgångsslagens andelar beaktas enligt kapitel Tillgångsallkering STRUKTURERADE INSTRUMENT Sm alternativ till direkt investering i enskilda värdepapper kan investering göras i s.k. strukturerade instrument. Vid köp av strukturerade instrument, såsm Indexcertifikat, Aktieindexbligatiner eller liknande, skall emittenten ha låg kreditrisk, se tabell 3 i avsnitt Kreditrisk. För att kreditrisknivån ska gälla utesluts SPVs 3 sm emittenter. Vid placering i strukturerade instrument skall prtföljens limiter m tillgångsslagens andelar beaktas enligt avsnitt Tillgångsallkering. Härvid betecknas exempelvis en aktieindexbligatin tillhöra aktieprtföljen Tillfällig mklassificering av strukturerade instrument I det fall att ett strukturerade instrumentet i praktiken endast består av en bligatin, kan avsteg från klassificering enligt tillgångsslag tillåtas. Sådant fall kan vara då marknadsutvecklingen för underliggande tillgång minskat i värde så att strukturen i praktiken endast består av en bligatin. Detta avsteg får endast göras förutsatt att återklassificering till krrekt tillgångsslag sker vid återhämtning av underliggande tillgång. Särskilt beslut skall tas av landstingsstyrelsens finansutsktt. 3 SPV Special Purpse Veichle, ett blag knstruerat specifikt för en finansiell lösning ex. att ge ut en bligatin.

10 Finansplicy Landstinget Sörmland 7 (19) DERIVATINSTRUMENT Med derivatinstrument avses ptiner, terminer ch swapavtal, avseende tillgångar i vilka placeringar får ske enligt denna plicy. Derivatinstrument får användas i enlighet med vad sm uttrycks i avsnitt Derivatinstrument. 3.6 RISK Placeringar innebär sm regel ett risktagande. Om kapitalförvaltningen är effektiv erhålls en ökad förväntad avkastning genm en höjd risknivå, ch en lägre risk erhålls på bekstnad av en lägre förväntad avkastning. Mt bakgrund av prtföljens långsiktiga karaktär är landstinget mindre känsligt för svängningar i tillgångarnas värde. För att minska prtföljens risk gäller begränsningarna i detta kapitel. Prtföljens risk regleras härutöver praktiskt genm tillgångsallkering ch limiter VALUTARISK Utgångspunkten vid förvaltning av landstingets prtfölj är att i största möjliga utsträckning, med beaktande av kstnader, begränsa valutarisken i förvaltningen. Anledningen till detta är att landstingets åtagande är definierat i SEK KREDITRISK För att minska risken att låntagaren inte fullgör sina betalningsförpliktelser skall nedanstående begränsningar gälla vid placering i räntebärande värdepapper samt strukturerade instrument. Tabellerna visar lägsta gdkända rating. Krta räntebärande placeringar (upp till 1 år) RATING FÖRDELNING Min % Max % A-1, K1 ch/eller P A-2 ch/eller P-2-20 Tabell 1 - Rating enligt Standard & Pr s alternativt Mdy s. 4 Långa räntebärande placeringar (överstigande 1 år) RATING FÖRDELNING Min % Max % AAA/Aaa AA/Aa - 70 A/A - 30 BBB/Baa2-10 Tabell 2 - Rating enligt Standard & Pr s alternativt Mdy s. Strukturerade instrument RATING FÖRDELNING Min % Max % AAA/Aaa AA/Aa A/A - 10 Tabell 3 - Rating enligt Standard & Pr s alternativt Mdy s. 4 Vid så kallad split rating gäller andelarna för den lägsta ratingnivån. Ratingkrav ersätts av statlig garanti/brgen m sådan föreligger.

11 Finansplicy Landstinget Sörmland 8 (19) EMITTENTRISK Högst 10% av prtföljens värde får expneras mt en enskild emittent. Undantag görs för svenska staten, Svensk Exprtkredit ch Kmmuninvest LIKVIDITETSRISK Investeringar ska i huvudsak göras i värdepapper sm håller gd likviditet, dvs. där avslut kan göras på krt ntis ch där skillnaden mellan köp- ch säljkurs inte överstiger 10%. Undantag från detta är strukturerade instrument EXPONERING MOT AKTIEMARKNADEN Aktieprtföljen skall vara glbalt diversifierad ch mtsvara vikterna för de gegrafiska znernas marknadsvikter, med förbehåll för de andelar ch limiter sm är definierade under avsnitten Aktieprtföljens sammansättning samt Limiter DERIVATINSTRUMENT Derivatinstrument kan användas för att minska risken i prtföljen genm att t.ex. valutasäkra eller kurssäkra en direktplacering i en underliggande tillgång. Psitiner i dessa typer av instrument kan dck medföra en ökad risk i prtföljen m de används på ett felaktigt sätt. För att minska dessa risker gäller följande begränsningar för utnyttjande av derivatinstrument i förvaltningen Allmänt En psitin i derivatinstrument får ej vara så str att ett köp eller en försäljning av underliggande instrument skulle medföra att övriga limiter i denna finansplicy överskrids Mtparter Derivatkntrakt får endast ingås med mtpart sm har en hög rating (minst mtsvarande Standard & Pr s eller Mdy s nivå A för långa papper) Valutr För att valutasäkra prtföljens tillgångar får förvaltaren handla med valutaderivat enligt vad sm anges under kapitel 7 Valutahantering ÖVRIGT Blankning av enskilda värdepapper är ej tillåten 5. Utlåning av innehavda värdepapper är ej tillåten. Upplåning för investering i värdepapper är ej tillåtet. 3.7 ETIK Landstinget tillåter av etiska skäl inte direktinvestering i företag sm i sin huvudsakliga verksamhet har prduktin ch/eller försäljning av krigsmaterial, prngrafi, tbaksvarr eller alkhlvarr. 5 Blankning är endast tillåtet inm ramen för en förvaltningsstrategi, t.ex. inm Alternativa investeringar.

12 Finansplicy Landstinget Sörmland 9 (19) Ambitinen skall vidare vara att direktinvestering inte heller tillåts i företag sm uppenbart bryter mt kraven i de internatinella knventiner sm Sverige har undertecknat. De knventiner sm främst avses är; Knventiner m de mänskliga rättigheterna Barnknventinen ILO-knventinerna Internatinella miljöknventiner. 4 LIKVIDITETSFÖRVALTNING 4.1 BAKGRUND Landstingets betalningsberedskap är berende av tillgången på likvida medel, dvs. sådana tillgångar sm snabbt kan nyttjas för utbetalningar. Syftet med att hålla en likviditetsförvaltning är således att alltid tillse att sådana tillgångar finns tillgängliga. Detta kapitel beskriver hur landstinget skall agera för att säkerställa att fullgd betalningsberedskap upprätthålls vid alla tillfällen. 4.2 PORTFÖLJSAMMANSÄTTNING Landstingets finansansvarige tjänsteman ska, utifrån landstingsstyrelsens delegatin, ch med beaktande av det finansiella läget, bedöma hur str andel av landstingets likvida medel sm bör placeras krtsiktigt enligt nedanstående instruktiner. Förutsättningar ch riktlinjer avseende när ch hur överföringar skall ske från likviditetsförvaltningen till kapitalförvaltningen avseende landstingets pensinsåtagande samt återföring av medel från kapitalförvaltningsprtföljen till likviditetsförvaltningen måste föregås av särskilt beslut i landstingsfullmäktige. Landstingets mål för likviditeten är att den skall vara i intervallet mkr under en knjunkturcykel. Överstiger likviditeten i årsbkslutet 350 mkr bör överföring till kapitalförvaltning av den äldre pensinsskulden övervägas. Landstinget tillämpar kncernkntsystem där hela landstingets penningflöden samrdnas. Blag, där landstingets ägarandel är 50 % eller mera kan ingå i systemet. Löptiden för placerade medel skall avvägas mt landstingets likviditetsutveckling, krtfristiga lånemöjligheter samt möjligheter att snabbt avveckla placeringar i marknaden. 4.3 FÖRVALTNING Landstingets finanschef beslutar, utifrån landstingsstyrelsens delegatin, m placeringar av likvida medel samt säkerställer att likviditetsförvaltningen sker enligt fastställd finansplicy. 4.4 TILLÅTNA EMITTENTER För att minska kreditrisken, dvs. att en låntagare inte fullföljer sina åtaganden, får placeringar endast göras hs nedanstående mtparter; Svenska staten, statliga verk ch av svenska staten helägda blag

13 Finansplicy Landstinget Sörmland 10 (19) Svenska kmmuner ch landsting ch kmmunala blag Banker ch bankägda institut Svenska blåneinstitut Företag För samtliga placeringar gäller att placering är tillåtet i enlighet med vad sm anges i Tabell 1, Krta räntebärande placeringar, se Kreditrisk. 4.5 TILLÅTNA INSTRUMENT Placeringar får ske genm bankinlåning, i räntebärande värdepapper samt räntech bligatinsfnder. För att minska ränterisken, dvs. att en räntehöjning påverkar marknadsvärdet av placeringarna negativt, i denna förvaltning skall den genmsnittliga duratinen för prtföljen nrmalt inte överstiga 0,5 år. Utöver denna begränsning gäller även att respektive värdepapper får ha en återstående löptid m maximalt 1 år. Placering i derivatinstrument är inte tillåtet vid förvaltning av landstingets likviditetsprtfölj. 4.6 RAPPORTERING LIKVIDITETSFÖRVALTNING Rapprtering ch uppföljning av likviditetsförvaltningen ska verifiera att placeringar ch risker överensstämmer med gällande förvaltningsplicy. Detta innebär att rapprtering minst skall innefatta: Avkastning kntra fastställt mål Infrmatin m fördelning av placeringar på lika placeringsalternativ Infrmatin m rating för genmförda placeringar Vilka typer av värdepapper ch emittenter sm placerats i Emittenternas rating Prtföljens ch respektive värdepappers duratin (löptid till förfalldatum). Rapprteringen skall ske till landstingsstyrelsen minst sex gånger per år ch två gånger per år till landstingsfullmäktige, dels i delårsrapprten ch dels i årsredvisningen.

14 Finansplicy Landstinget Sörmland 11 (19) 5 KAPITALFÖRVALTNING Detta kapitel beskriver hur landstinget skall agera för att utifrån sina förutsättningar uppnå sitt åtagande m att säkerställa framtida pensinsutbetalningar, dvs. strategin. Föreskrifterna i detta kapitel fungerar sm ett styrverktyg för hanteringen av kapitalförvaltningen. 5.1 PORTFÖLJEN En prtfölj är en samling värdepapper med lika egenskaper vad gäller avkastning ch risk. En effektivt sammansatt prtfölj skapar lägre risk än de enskilda tillgångarna var för sig. Nedan redgörs för hur landstingets prtfölj skall vara sammansatt TILLGÅNGSALLOKERING Tillgångsallkeringen uttrycks sm en nrmalprtfölj vilken speglar landstingets strategi i kapitalförvaltningen. Detta mtsvarar den prtföljsammansättning sm krävs för att den förväntade avkastningen skall mtsvara avkastningskravet över tiden. I förvaltningen av placeringstillgångarna eftersträvas en fördelning av tillgångsslagen enligt tabell 4. Avvikelser från denna fördelning kan från tid till annan förekmma p.g.a. tillgångsslagens marknadsutveckling. Tillgångsallkeringen ska baseras på tillgångarnas marknadsvärden. För limiter se Limiter. TILLGÅNGSSLAG ALLOKERING Nrmal (%) Aktier 45 Räntebärande värdepapper 45 Alternativa investeringar 10 Tabell 4 - Strategisk Tillgångsallkering AKTIEPORTFÖLJENS SAMMANSÄTTNING I förvaltningen av aktieprtföljen antas en riskneutral prtföljstruktur vad gäller den gegrafiska allkeringen. Denna skall baseras på respektive regins aktuella marknadsvikt i MSCI Wrld Index, se tabell 5, med undantaget att andelen svenska aktier överviktas ch sätts till 20%. AKTIER FÖRDELNING (Nrmalandel %) Sverige 20 Eurpa exkl. Sverige 21 USA 37 Japan 8 Pacific exkl. Japan 4 Emerging Markets 10 Ttalt 100 Tabell 5 - Baserat på vikter för MSCI Wrld Index per , förutm övervikt Sverige RÄNTEPORTFÖLJENS SAMMANSÄTTNING Ränteprtföljen skall placeras i SEK-denminerade räntebärande värdepapper. För att diversifiera inflatinsrisken i förvaltningen skall den räntebärande prtföljen utgöras av såväl nminella sm reala räntebärande värdepapper. Med reala räntebärande värdepapper avses bligatiner där avkastningen är

15 Finansplicy Landstinget Sörmland 12 (19) inflatinsskyddad. Allkeringen mellan nminella ch reala värdepapper skall, enligt tabell 6, vara; TYP AV RÄNTEBÄRANDE ALLOKERING VÄRDEPAPPER Nrmal (%) Nminella 50 Reala 50 Tabell 6 - Fördelning räntebärande värdepapper Duratin Ränterisk innebär att marknadsvärdet på räntebärande värdepapper faller när det allmänna ränteläget stiger, ch mvänt. Begreppet duratin används för att ange en tillgångs räntekänslighet. Den genmsnittliga duratinen i ränteprtföljen skall mtsvara duratinen för ränteprtföljens jämförelseindex, vilket innebär att den genmsnittliga duratinen för den nminella delen av prtföljen i nrmalfallet skall vara ca 3,5 år ch för den reala delen av prtföljen ca 10 år ALTERNATIVA INVESTERINGAR Vid placeringar inm alternativa investeringar gäller att söka placeringar sm uppvisar låg krrelatin mt aktie- ch ränteprtföljen såväl sm övriga placeringar inm alternativa investeringar. Målsättningen är att diversifiera sammansättningen av alternativa investeringar i så str utsträckning sm möjligt LIMITER Limiterna för tillgångsslagen anger hur str del av prtföljens ttala marknadsvärde sm maximalt får/minimalt måste utgöras av respektive tillgångsslag. TILLGÅNGSSLAG LIMITER Min (%) Max (%) Aktier Räntebärande värdepapper Alternativa investeringar 3 17 Tabell Aktieprtfölj Limiterna i aktieprtföljen utgörs av att vikten för varje regin maximalt får avvika +/-5 prcentenheter från gällande allkering enligt världsindex. Undantag görs dck för de i nrmalfallet två minsta marknaderna, Pacific exkl. Japan samt Emerging Markets där minsta tillåtna vikt är 0% Ränteprtfölj Limiterna för den räntebärande prtföljen anger de gränser inm vilka duratinen för den nminella delen respektive den reala delen måste hållas. De exakta limiterna styrs sedan utifrån respektive underliggande jämförelseindex, +/- 0,5 år för den nminella delen samt +/- 1 år för den reala delen. Limiterna för fördelningen mellan den nminella delen respektive reala delen är +/- 5 prcentenheter. RÄNTEBÄRANDE DURATIONSLIMITER, NORMALFALL Min (år) Max (år) Nminella 3 4 Reala 9 11 Tabell 8

16 Finansplicy Landstinget Sörmland 13 (19) 5.2 FÖRVALTNINGSSTRUKTUR Prtföljen skall förvaltas utifrån landstingets uppställda mål samtidigt sm en kstnadseffektiv lösning eftersträvas. Prtföljen skall även utfrmas så att risker sm inte förväntas ge bidrag till avkastningen ej får förekmma. Mt bakgrund av detta skall: aktieprtföljen till största delen (minst 60 %) förvaltas indexnära 6 ränteprtföljen förvaltas indexnära alternativa investeringar göras i tillgångar sm uppvisar låg krrelatin till övriga delar av prtföljen strategisk allkering mellan tillgångsslagen ej överlåtas till förvaltare utan regleras i finansplicyn. 5.3 VAL AV JÄMFÖRELSEINDEX De jämförelseindex sm används vid utvärdering av förvaltningen skall i rimlig mfattning täcka de marknader de skall representera. De jämförelseindex sm används för aktieprtföljen skall i samtliga fall beräknas inklusive återinvesteringar av utdelningar. I de fall då delar av aktieprtföljen är kapitalgaranterad kan m så önskas en kmpletterande riskjämförelse utföras, då aktieprtföljen kmmer vara av lägre risk än valt jämförelseindex. Vid val av jämförelseindex för ränteprtföljen skall hänsyn tas till att en del av prtföljen skall utgöras av reala värdepapper. Följande index skall användas för utvärdering av aktieprtföljen: Marknad Jämförelseindex Vikt Sverige SIX Return Index - SIXRX 20% Utländska aktier MSCI Wrld Ttal Return Net 80% (eller reginsspecifik MSCI TR Net) Tabell 10 Nedanstående index skall användas för utvärdering av ränteprtföljen: Marknad Jämförelseindex Vikt Nminella Obligatiner OMRX Bnd 50% Realräntebligatiner OMRX Real 50% Tabell 11 För utvärdering av alternativa placeringar skall huvudregeln vara att jämförelseindex i rimlig grad skall mtsvara underliggande tillgång. I de fall då ett sådant jämförelseindex inte är relevant skall jämförelseindex utgöras av exempelvis riskfri ränta + 2 % -enheter. 5.4 REBALANSERING Prtföljen ska kntinuerligt bevakas så att de ingående tillgångsslagen inte under- eller överskrider någn limit. Då ett tillgångsslag befinner sig under eller över sina limiter ska prtföljen rebalanseras snarast möjligt, med beaktande av kstnader. Vid rebalansering skall justering göras så att innehavet åter mtsvarar den andel sm specificerats i nrmalprtföljen. 6 Indexförvaltning till låg kstnad

17 Finansplicy Landstinget Sörmland 14 (19) 6 SKULDFÖRVALTNING 6.1 UPPLÅNING - ALLMÄNT Eknmienhetens finansfunktin skall handha hela landstingets upphandling av lån ch fungera sm internbank. Den ttala externa lånevlymen inm landstinget får maximalt uppgå till 50 mkr, sm mtsvarar det nedre intervallet i landstingets mål för likviditetens strlek. 6.2 INRIKTNING Vid upplåning skall sådana frmer väljas att krav på mycket låg risk tillgdses ch att med beaktande av kravet på låg risk lägsta möjliga finansieringskstnad eftersträvas. 6.3 TILLÅTNA INSTRUMENT Lånefinansieringen får ske i följande frmer: 1 Lån: a. Svenska staten b. Bank eller bankägt finansblag c. Svenska försäkringsblag ch pensinsanstalter d. Svenska kmmuner ch landsting e. Kmmunägda blag krtfristiga 2 Kredit i löpande räkning 6.4 RISKER OCH RISKHANTERING VID UPPLÅNING Risker uppkmmer i all finansiell verksamhet. En passiv finansförvaltning innebär att inga åtgärder vidtas för att minimera risker. En aktivt utnyttjande av tillgängliga finansiella instrument skapar dck möjligheter till ett ratinellt hanterande av riskerna FINANSIERINGSRISK Låneprtföljens förfalltider skall spridas jämt över tiden.

18 Finansplicy Landstinget Sörmland 15 (19) 7 VALUTAHANTERING 7.1 ALLMÄNT Vid transaktiner där betalning ska ske i annan valuta än svenska krnr uppstår en valutarisk. Valutarisken uppstår alltså dels sm ett resultat av kmmersiella ch finansiella in- ch utbetalningar sm görs i annan valuta än svenska krnr (flödesexpnering) men den uppstår även i ch med att lån eller placeringar görs i annan valuta än svenska krnr (balansexpnering). Till expnering i valuta hör även de kurssäkringstransaktiner sm finansavdelningen aktiverat för att eliminera valutaexpneringen. Följande pster ingår i flödesexpnering: 1. amrteringar 2. räntebetalningar ch ränteintäkter 3. övriga in- utbetalningar i annan valuta än svenska krnr. 7.2 KURSSÄKRING, LIMITER Transaktiner inm landstinget i annan valuta än svenska krnr skall kurssäkras av finansfunktinen inm eknmienheten enligt denna plicy (7.3). I samband med att expnering blir känd för, eller kan förutses av, den sm ansvarar för transaktinen skall finansfunktinen meddelas enligt följande; 1. Enskilt inköp/försäljning sm belppsmässigt överskrider mtvärdet av kr 2. Ackumulerat årsflöde sm överskrider mtvärdet av kr 7.3 SÄKRING AV VALUTARISK För att eliminera valutarisker i underliggande transaktin får följande användas: 1. Köp/sälj till avistakurs Sker då aktuellt belpp underskrider gränserna enligt 7.2 Kurssäkring ch limiter 2. Valutatermin Köp ch försäljning av valutaterminer i mtsvarande valuta sm expnering föreligger i. Löptiden på terminen skall matchas mt löptiden på tillgången, skulden eller den framtida transaktinen. 3. Valutaswap För valutaswappar gäller samma regler sm för valutaterminer. 4. Valutalån/placering Förutm de regler sm uppställda i denna plicy beträffande limiter, risker, etc. så gäller att valutalån endast får upptas i kurssäkringssyfte ch då med en maximal löptid på sex månader. Sammantaget innebär detta att affärsmässig handel med valutr (avista eller termin) i syfte att enbart försöka förbättra finansnettt är tillåten.

19 Finansplicy Landstinget Sörmland 16 (19) 8 ANSVAR Ansvaret för finansverksamheten inm landstinget fördelas mellan landstingsfullmäktige, landstingsstyrelsen, finansutskttet, landstingsdirektör, eknmidirektör ch finanschef. Landstingsdirektören har det övergripande ansvaret för finansfrågr inför landstingsstyrelsen. 8.1 FINANSPOLICY Landstingsfullmäktige fastställer finansplicyn ch beslutar m förändringar i denna. Finanschefen ansvarar för att plicyn ses över vid behv, minst en gång per år, ch bereder förslag till ny plicy inför landstingsfullmäktige. 8.2 LÖPANDE ARBETE Det löpande arbetet är rganiserat under eknmienhetens finansfunktin. Det är eknmidirektörens ansvar att tillse att landstinget har en väl fungerande finansfunktin. Finanschefen har det perativa ansvaret för landstingets finanshantering i enlighet med fastställd finansplicy FÖRVALTNING Förvaltare innehar ansvar för att den löpande kapitalförvaltningen sker i enlighet med gällande finansplicy RAPPORTERING/UTVÄRDERING Förvaltare ansvarar för att rapprt m placeringarnas fördelning ch resultat sänds till landstinget så snart sm möjligt efter varje månadsskifte. Finanschefen ansvarar för att rapprt m prtföljens fördelning ch utveckling framläggs till finansutskttet minst sex gånger per år ch till landstingsfullmäktige tre gånger per år till, dels i delårsrapprterna ch dels i årsredvisningen GRANSKNING AV FÖRVALTNING Kmmunallagen Landstingsfullmäktige ansvarar för att förvaltningen sker i överensstämmelse med Kmmunallagen 8 kap 2 3a Finansplicy Landstingsfullmäktige, via landstingsstyrelsen ch eknmienhetens finansfunktin, säkerställer, utvärderar ch kntrllerar att kapitalförvaltningen sker enligt fastställd finansplicy REBALANSERING Om det uppdagas att någn gräns i plicyn överskridits skall landstingsstyrelsen, snarast möjligt med beaktande av kstnader, besluta m rebalansering till tillåtna nivåer. 8.3 NYUPPLÅNING OCH ÖVERFÖRING AV MEDEL Landstingsfullmäktige fastställer årligen i samband med fastställande av landstingets budget limit för nyupplåning. Återföring av tidigare överförda medel

20 Finansplicy Landstinget Sörmland 17 (19) till kapitalförvaltning beslutas av landstingsfullmäktige, se vidare avsnitt 4.2 Prtföljsammansättning.

21 Finansplicy Landstinget Sörmland 18 (19) BILAGA 1 DEFINITIONER AV INOM FINANSMARKNADEN FÖREKOMMANDE UTTRYCK Benchmark Derivatinstrument Diskretinär förvaltning Diversifiering Duratin Emittent Expnering Index Likvida medel Likviditet Limit Löptid Marknadsvärde Mtpartsrisk Obligatin Optin Ett jämförelsebjekt för en prtföljs avkastning. Benchmark kan fta vara någt specifikt marknadsindex eller kmbinatiner av index. Ett instrument vars värde baseras på ch följer värdet på ett underliggande värdepapper, t ex statsskuldsväxlar eller aktier. Exempel på derivatinstrument är ptiner ch terminer. Förvaltaren genmför transaktiner för kunds räkning i den utsträckning ch med de begränsningar sm fastställts i avtal ch fullmakt. Fördelning av en prtföljs placeringar inm ch mellan lika tillgångsslag/marknader i syfte att minska risken ch/eller höja avkastningen i en prtfölj. Kan beskrivas sm en bligatins vägda genmsnittliga återstående löptid. Måttet beskriver bligatinens räntekänslighet, dvs. hur mycket priset på bligatinen ändras när räntenivån ändras med en prcentenhet. Duratinen bestäms av bligatinens ch kupngernas återstående löptid, kupngernas strlek samt räntenivån. Duratinen för en s.k. nllkupngare är lika med dess löptid ch för en kupngbligatin lägre än dess löptid. Utgivare av finansiella instrument Det värde, uttryckt i krnr eller i prcent av den ttala prtföljen, sm förändras p.g.a. förändringar i kursen/räntan på ett värdepapper. Mått på en marknads eller delmarknads värde, t ex Affärsvärldens generalindex Medel på bankräkning d y l Mått på mfattningen av handeln, eller msättningen, i ett instrument eller på en marknad. Även benämning för kassamedel. Risknivå sm begränsar innehav av finansiella instrument Den tid sm återstår till ett värdepappers förfall Värdet av en tillgång (eller prtfölj) till kapitalmarknadens rådande prisnivå Risken att mtpart, t ex fndkmmissinär, inte fullföljer erhållna uppdrag på avsett sätt. Skuldebrev med löptid över ett år Avtal sm ger innehavaren rätten - men inte skyldigheten att köpa (köpptin) eller sälja (säljptin) en viss tillgång till ett förutbestämt pris under en viss förutbestämd tidsperid.

22 Finansplicy Landstinget Sörmland 19 (19) Utfärdaren av ptinen har skyldighet att sälja (köpptin) eller köpa (säljptin) tillgången Placeringshrisnt Prtfölj Rating Ratingkategrier Ränterisk Sharpe kvt Den tidsperid under vilken de förvaltade medlen ska vara investerade En förmögenhet sm är placerad i lika tillgångar Av kreditvärderingsinstitut gjrd bedömning av sannlikheten för att en skuld kmmer att regleras på överenskmmen tidpunkt Ratinginstituten Standard & Pr s ch Mdy s klassificering av långfristig upplåning Hur avkastningen på ett räntepapper påverkas av en förändring i marknadsräntan. Graden av ränterisk ökar med värdepapperets återstående löptid. Kan delas in i prisrisk ch likviditetsrisk Nyckeltal sm mäter riskjusterad avkastning. Överavkastningen över riskfri ränta sätts i relatin till s.k. ttal risk (standardavvikelse) Swap Ett avtal m byte av villkr, ex rörlig ränta mt fast ränta, valuta 1 mt valuta 2 Teckningsptin Terminskntrakt Tillgångsslag Tracking Errr Skuldebrev förenad med ptinsrätt till nyteckning Avtal med skyldigheten att köpa eller sälja en viss tillgång till ett förutbestämt pris vid en förutbestämd tidpunkt Räntebärande värdepapper ch aktier är exempel på tillgångsslag Riskmått sm uttrycker prtföljens värdefluktuatin i relatin till prtföljens benchmark

23 Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR LS-LED Finansplicy för Landstinget Sörmland Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen återremitterar ärenden till landstingsdirektören för ytterligare beredning. Prtkllsutdrag dkument till Landstingsdirektören Finanschefen Akten Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tel ORG NR Y:\Alla\Prcesser\Administratin\Plitiskt stöd\ls\2010\(02) Februari\ 49 Finansplicy. LF\ 49, BIL 2, återrem Finansplicy.dc Utskriftsdatum: SID 1(1) 11:18