Sammanträdande organ. Tid kl. 15:00 Plats. Socialnämnden. Solrosen

Transkript

1 KALLELSE Datum SOCIALFÖRVALTNINGEN Sammanträdande organ Socialnämnden Tid kl. 15:00 Plats Solrosen Ärende Beteckning 1. Upprop 2. Val av justerare 3. Fastställande av dagordning 4. TEMA- Lyckliga gatorna 5-7. Sekretessärende 8. Val av klagomålsdelegation SOCN/2017:41 9. Val till utskott SOCN/2017: Projektering och investering för nybyggnation av socialförvaltningens lokal vid Rådmannen 4 SOCN/2016: Verksamhetsinformation -Byte av SIM-kort -Plan med budget för 2018, arbetsmaterialhandlingarna dukas Månadsrapport - Handlingarna skickas fredagen den 9 juni då ekonomisystemet ej stängts från central nivå 12. Delegationsbeslut Handlingarna avseende barn, unga och vuxna samt öppenvård 2017 skickas fredagen den 9 juni 13. Meddelanden Pat Werner Ordförande /EGET_FÖRVALTNING/ Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Telefon: Katrineholm Telefax: E-post:

2 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning SOCIALFÖRVALTNINGEN SOCN/2017: Ledning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Bruno Maras Socialnämnden Val till klagomålsdelegationen Förvaltningens förslag till beslut Socialförvaltningen lämnar inget förslag till beslut i saken. Sammanfattning av ärendet Socialnämnden beslutade i juni 2001 att införa ett system för klagomålshantering samt att tillsätta en klagomålsdelegation. Klagomålsdelegationen har till uppgift att bedöma och lösa de frågor som inkommit som synpunkter och klagomål till förvaltningen och utretts, men där den klagande inte är nöjd med förvaltningens förslag till lösning. Lorraine Fröberg Förvaltningschef Beslutet skickas till: Akten SOCIALFÖRVALTNINGEN Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm

3 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning SOCIALFÖRVALTNINGEN SOCN/2017: Ledning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Bruno Maras Socialnämnden Val till utskott Förvaltningens förslag till beslut Socialförvaltningen lämnar inget förslag till beslut i saken. Sammanfattning av ärendet Enligt gällande reglemente för socialnämnden, som har antagits av kommunfullmäktige, får nämnden tillsätta de utskott som nämnden bedömer lämpliga. Lorraine Fröberg Förvaltningschef Beslutet skickas till: Akten SOCIALFÖRVALTNINGEN Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm

4 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Datum Vår beteckning SOCIALFÖRVALTNINGEN SOCN/2016: Ledning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Bruno Maras Socialnämnden Projektering och investering för nybyggnation av socialförvaltningens lokal vid Rådmannen 4 Förvaltningens förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta socialförvaltningens förslag till tjänsteskrivelse som sitt eget och översänder skrivelsen vidare till kommunstyrelsen för beslut om investering. Förvaltningens bedömning Arbetsmiljöverket genomförde den 25 maj 2016 en inspektion i socialförvaltningen i Katrineholm. Inspektionen riktade in sig på kommunala socialsekreterares arbetsmiljö Syftet med inspektionen är att förebygga ohälsa som kan uppstå på grund av organisatoriska och sociala arbetsförhållanden. Resultatet av genomförd inspektion mynnade ut i ett inspektionsmeddelande, Resultatet av inspektion 25 maj 2016, med beteckning 2016/ Inspektionen påvisade att en del fungerade bra men att det fanns också en del som verksamheten behöver förbättra. Arbetsmiljöverket har ställt krav och begärt att socialförvaltningen vidtar åtgärder avseende lokalernas användning och utformning samt ta hänsyn till de risker som finns inom verksamhetens myndighetsutövande del. Vid inspektionerna framkom det bland annat att det inte finns någon avgränsning mellan besöksrum och övriga kontorsdelar, att klienter ibland har svårt att hitta ut och då kan komma in i kontorsområdet där andra kollegor arbetar. På grund av för få besöksrum tar socialsekreterarna ibland även in klienter på sina kontorsrum som både kan sakna reträttväg och vara olämpligt möblerade. Arbetsmiljöverket ställer krav på att lokalerna anpassas så att god arbetsmiljö, rättsäkerhet och integritet råder i hela verksamheten. Med detta som bakgrund har socialförvaltningen undersökt vilka alternativ som är möjliga att verkställa. Det som har kunnat göras inom befintlig budgetram, ommöblering och omdisponering av befintliga ytor har verkställts, men detta räcker inte till. Socialförvaltningen har därför granskat utbudet av andra lediga lokaler hos det kommunala bolaget och privata fastighetsägare samt analyserat huruvida en flytt till nya lokaler, ombyggnation eller nybyggnation av lokal vid Rådmannen 4 är mest ändamålsenligt. Socialförvaltningen bedömer att det mest ändamålsenliga alternativet är att en nybyggnation av lokal vid Rådmannen 4, Västgötagatan 18. SOCIALFÖRVALTNINGEN Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm

5 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Datum Vår beteckning SOCIALFÖRVALTNINGEN SOCN/2016: Ledning Nybyggnation innebär att en ny vårning behöver byggas vid Rådmannen 4. Den nya våningen ska i huvudsak innehålla besöksutrymmen där tjänstemän och klienter kan mötas i en trygg miljö. Utrymmen ska utformas i enlighet med Arbetsmiljöverkets krav på god arbetsmiljö, rättsäkerhet och integritet. Socialförvaltningen har i sin undersökning av handlingsalternativt analyserat; lokalernas geografiska läge och tillgänglighet samt disponibel yta, möjlighet att behålla hela verksamheten under samma tak, som anses vara en av verksamhetens framgångsfaktorer, grundhyror i tillgängliga lediga lokaler inom kommunen, ombyggnadstillägg för anpassning av andra lokaler för att inrätta reception, kontor och säkerhet. Det vill säga de delar som redan finns i befintliga lokaler, särskild ombyggnation och anpassning av lokalerna för att kunna uppfylla arbetsmiljöverkets ställda krav, långsiktigheten och kostnadseffektiviteten vid investeringar hos privata fastighetsägare och det kommunala fastighetsbolaget. Vid en flytt av enbart delar av verksamheten skulle man behöva säkerhetsanpassa besöksrummen och receptionerna i båda lokaler som förvaltningen förfogar över. Socialförvaltningens analys visar på att det mest ändamålsenliga och kostnadseffektiva alternativet är om verksamhetens nuvarande fastighetsägare uppdras att föreslå en påbyggnad och verkställa en nybyggnation av lokal vid Rådmannen 4. Lorraine Fröberg Förvaltningschef Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Akten SOCIALFÖRVALTNINGEN Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm

6

7 Kompetensförsörjningsplan Socialnämnden

8 Innehållsförteckning 1 Inledning Vision och Mål Socialnämndens ansvarsområde Varför en kompetensförsörjningsplan Syfte Externt perspektiv Omvärldsanalys Underlag för samhällsplaneringen för socialförvaltningens verksamhetsområde på länge sikt med start 2020 (Socialförvaltningen 2013) Demografi Internt perspektiv Årsredovisning Arbetsmiljöverket inspekterade socialsekreterarnas arbetsmiljö Socialnämndens plan med budget Kommande utveckling av verksamhet Personal Nuläge personal Personalförsörjningsbehov/kompetensbehov Åtgärdsplan Uppföljning Hur planen har arbetats fram Göra planen känd

9 1 Inledning 1.1 Vision och Mål I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för, liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt. För handling och förändring. Vision Socialnämndens ansvarsområde Socialnämnden ansvarar för att fullgöra uppgifter som råd, stöd, biståndsprövningar och behandlingsinsatser enligt socialtjänstlagen, familjerättsliga ärenden, ärenden och insatser enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Till socialnämndens uppgifter hör även tillståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagen samt handläggning enligt skuldsaneringslagen. Socialnämnden ansvarar även för ungdomsmottagningen, programinsatser för brottsbenägna ungdomar, råd och stöd för utsatta kvinnor, insatser mot familjevåld samt budgetrådgivning. För att kunna nå personer i ett tidigare skede och för att kunna ge vård på hemmaplan har nämndens tillhörande förvaltning utvecklat olika former av öppenvårdsinsatser såsom Mercur och Familjeenheten. Socialförvaltningen driver även två hem för vård och boende (HVB), Kollektivet och Vallmovilan, som även har stödboenden. Vårdförbundet Sörmland bedriver familjerådgivning och institutionella behandlingar vid Vårnäs behandlingshem för kommunens räkning. 1.3 Varför en kompetensförsörjningsplan Vi lever i en föränderlig värld där ändrade behov och förutsättning ställer stora krav på verksamhetens förmåga till anpassning. Nya arbetsuppgifter tillkommer och andra försvinner, vilket påverkar behovet av personal och kompetens. Katrineholms kommun ska sträva efter att ha en personalstyrka som kvalitativt och kvantitativt är anpassad till verksamhetens behov. Utveckling av de anställdas kompetens är viktig för att på ett bra sätt kunna anpassa verksamheten till den föränderliga omvärlden. Utveckling och stimulans i arbetet är också betydande faktorer för att alla medarbetare ska ges möjlighet att utföra ett bra arbete. Möjlighet till individuell kompetensutveckling samt tillvaratagande av befintlig kompetens är viktiga faktorer för att göra kommunen till en attraktiv arbetsplats. Kommunen är i första hand tjänsteproducerande verksamhet, som skapas av medarbetarna. Hur ska vi se till att medarbetarna har den kompetens om behövs för att bedriva rätt verksamhet på rätt sätt? Med god framförhållning genom långsiktig planering kan vi möta framtida behov av kompetens. 1.4 Syfte Kompetensförsörjning avser att säkerställa att rätt kompetens finns i organisationen för att verksamhetens mål och tillgodose dess behov, på kort och på lång sikt. Det innebär att hitta rätt medarbetare, låta dem utvecklas och behålla dem i organisationen. Syftet med kompetensförsörjningsplanen är att beskriva befintlig kompetens, analysera kommande kompetens- och rekryteringsbehov samt beskriva de planerade åtgärderna för att fylla kompetensbehoven. 3

10 2 Externt perspektiv 2.1 Omvärldsanalys Idag arbetar ungefär en halv miljon människor i Sverige med vård och omsorg. Många av dem uppnår pensionsålder under den närmaste tioårsperioden. Om inga förändringar görs i arbetssätt och bemanning, kommer det att behövas ungefär nya medarbetare i vården och omsorgen kommuner, landsting/regioner samt privata utförare fram till år Ungefär 60 procent av det totala behovet beror på pensionsavgångar. Övriga 40 procent, cirka , beror på en ökad efterfrågan på vård och omsorg till följd av att andelen yngre och äldre i befolkningen ökar. Denna prognos bygger i huvudsak på demografisk utveckling, befolkningens behov av välfärdstjänster och kommande pensionsavgångar (Så möter vi rekryteringsutmaningarna i vården och omsorgen, SKL, 2014). I Socialstyresen rapport om Individ- och familjeomsorg framkom att nästan alla kostnadsposter minskade inom Individ- och familjeomsorgen under perioden Av de mest ökande kostnadsposter under perioden var barn och unga; institutionsvård, HVB och öppna insatser de med störst kostnadsökning. Antalet ensamkommande barn ökade också kraftigt under Rapporten visade på hög arbetsbelastning och hög personalomsättning som ger mindre utrymme till kompetensutveckling. Nyutexaminerade/oerfarna socialsekreterare bör få lämplig introduktion och handledning. En samlad plan för kompetensutveckling är en viktig faktor för god personalstablitet (Individ och familjeomsorg. Lägesrapport 2016, Socialstyrelsen, 2016). I Individ- och familjeomsorg, Lägesrapport 2017 (Socialstyrelsen, 2017) framkommer att situationen inom den sociala barn- och ungdomsvården ha stabiliserats något 2016, eftersom inte lika många asylsökande ensamkommande barn anlände som året innan, Det skapar, enligt Socialstyrelsen, förutsättningar för ett mer strukturerat och långsiktigt arbete med både de ensamkommande barnens situation och den sociala barn- och ungdomsvårdens övriga arbetsuppgifter. Den psykiska hälsan påverkas fortsatt negativt av ovisshet om familjeåterförening och uppehållstillstånd. Mycket talar för att den psykiska ohälsan bland asylsökande och nyanlända kan komma att öka framöver på grund av olika fördröja effekter av traumatiserande erfarenheter. Under 2015 fick cirka 5,6 procent av alla hushåll i Sverige ekonomiskt bistånd, det var 4,2 procent av befolkningen som fick ekonomiskt bistånd någon gång under året. Det var ingen förändring jämfört med år Liksom tidigare år är arbetslöshet den vanligaste orsaken till försörjningsproblem, följt av problem som är relaterade till ohälsa. Det som framkommer är att det långvariga ekonomiska biståndet inte ökar längre. Inom socialtjänstens missbruksvård har andelen klienter med tungt missbruk och psykisk ohälsa ökat. Företrädare för socialtjänster anger at klienterna inom socialtjänsten har alltmer komplexa vårdbehov och fler personer beskrivs både ha missbruksproblem och svåra psykiatriska problem. Inom missbruks och beroendevården finns en viljeinriktning mot att insatser ska vara lättillgängliga. Det har bland annat lett till en utveckling i kommunerna av serviceinsatser, det vill säga insatser som ges utan individuell behovsprövning (Individ- och familjeomsorg, Lägesrapport 2017, Socialstyrelsen, 2017). Förutsättningarna att rekrytera socialsekreterare och biståndsbedömare till landets socialtjänst har försvårats under åren. I Socialchefsrapport 2016 (fackförbundet Vision, september 2016) anger fler än två av tre socialchefer att de har svårt att rekrytera myndighetsutövande personal oavsett vilken inriktning dessa ska verka inom. Även i årets undersökning utmärker sig villkoren för rekrytering av socialsekreterare till den sociala barn- och ungdomsvården. 4

11 Nästan samtliga, 96 procent, anger att det är svårt att rekrytera personal till dessa verksamheter. Ett stöd som många socialchefer saknar är verktyg som underlättar det metodiska arbetet att säkerställa en god personalförsörjning. I Socialchefsrapport 2016 (fackförbundet Vision, september 2016) beskrivs 8 åtgärder för ett schysst arbetsliv: fler kollegor med nya välfärdsmiljarder, rätt använd kompetens (RAK), tillsvidareanställning som norm, tillräcklig bemanning, garanterad introduktion, långsiktiga lönesatsningar, externa uppföljningssamtal och tid att leda rimligt antal medarbetare Behovet av att rekrytera socialsekreterare ökar något framöver. Personer med socionomexamen med fördjupad kunskap och/eller påbyggnadsutbildning har särskilt goda förutsättningar. Under åren beräknas behovet av socialsekreterare öka med personer (Så möter vi rekryteringsutmaningarna i vården och omsorgen, SKL, 2014). Vi står även inför en ny utmaning inom socialtjänstens myndighetsutövning gällande barn och unga. I föreskrifterna, SOFS 2014:7 om behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänsten barn och ungdomsvård fastställs lägsta utbildningsnivå Regeringen framhöll i förarbetena till lagändringarna som trädde i kraft 1 juli 2014, att det är särskilt viktigt att handläggarna som utför arbetsuppgifter inom den sociala barn- och ungdomsvården har hög kompetens och god erfarenhet. En socialsekreterare som arbetar med vissa uppgifter som rör barn och ungdom och som inte ha avlagt socionomexamen ska ha en kandidatexamen eller motsvarande äldre examen. Examen ska innehålla socialt arbete motsvarande 90 hp, juridik motsvarande 30hp, psykologi motsvarande minst 30 hp och samhällsvetenskap motsvarande minst 15 hp. Enligt övergångsbestämmelserna till SoL samt SOFS 2014:7 framgår att en socialsekreterare som före ikraftträdandet den 1 juli 2014 anställts för at utföra de arbetsuppgifter som anges i 3 kap. 3a andra stycket SoL till och med den 30 juni 2019 är behörig att utföra de angivna uppgifterna. Har socialsekreteraren inte avlagt svensk socionomexamen eller annan relevant examen på grundnivå enligt SOFS 2014:7 måste den innan 30 juni 2019 ha kompletterat sin utbildning för att få fortsätta arbeta med uppgifterna. Socialstyrelsen arbetar nu med att se över föreskriften och hoppas kunna med ett förslag som remitteras i maj-juni (Socialstyrelsen, 2017). I Socialstyrelsens (2016) rapport Krav på behörighet inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård - Uppföljning av lagändring framkommer det att det finns stora regionala skillnader när det gäller andelen obehöriga socialsekreterare. Det är totalt 41 procent av kommunerna som anser att det är mycket eller ganska osannolikt att de i dagsläget ska kunna besätta en ledig tjänst med en behörig socialsekreterare. 53 procent av kommunerna har svarat nej inte så eller inte alls så sannolikt. Ju större kommun det är, desto mer sannolikt är det att man ska kunna besätta en ledig tjänst med en behörig socialsekretrare. 7 av 10 kommuner som upplever olika utmaningar för att kunna uppfylla kravet till tillsatte regeringen en nationell samordnare för den social barn- och ungdomsvården: Cecilia Grefve. Samordnaren fick i uppdrag att i dialog med företrädare för ett antal kommuner stärka och stödja socialtjänsten i deras arbete med den sociala barn- och ungdomsvården. Att arbeta inom socialtjänsten med barn som far illa eller riskerar att fara illa är ett viktigt arbete och det ska den nationella samordnaren lyfta fram i sin dialog med kommunerna och i andra lämpliga sammanhang. 5

12 Det treåriga projektet ( ) har syftet att förbättra barnavården genom att stärka och stödja socialtjänsten i deras arbete och att stimulera, inspirera och bidra till en nyanserad bild. I april 2017 tillsatte regeringen även en särskild utredare (Margareta Winberg) ska göra en översyn av socialtjänstlagen (2001:453) och vissa av socialtjänstens uppgifter, socialtjänstlagens struktur och konstruktion. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december Underlag för samhällsplaneringen för socialförvaltningens verksamhetsområde på länge sikt med start 2020 (Socialförvaltningen 2013) Syftet med Case 2020 är att redovisa samhällsplaneringen för Katrineholms kommun på längre sikt med startår Utgångspunkt för analysen är att villkoren 2020 till 2030 är oförändrade avseende politik, strukturer och ekonomisk situation. Socialtjänsten kommer i framtiden att möta allt hårdare krav på effektivitet och kvalitet. Detta ställer stora krav på socialtjänsten. Allt hårdare krav kommer också att ställas på socialtjänstens förmåga att hushålla med resurser. Kraven på rätt insatser i rätt tid för att spara framtida kostnader och motverka framtida sociala problem kommer att bli ett naturligt inslag i den strategiska planeringen av verksamheten. Få andra verksamheter inom den offentliga sektorn är så tydligt påverkade av exempelvis ekonomiska internationella konjunkturer och flyktingströmmar och/eller förändrade värderingar. Detta ställer höga krav på socialtjänsten som organisation att vara förändringsbenägen och lyhörd mot omvärldens skeenden. Vår chans att skära i kostnader handlar om hur vi organiserar oss och hur vi tar tillvara på kunskap. De övergripande samhälleliga trender som direkt påverkar socialtjänsten identifieras som demokratiseringsprocesser, resultatstyrning, globalisering, vidgade klyftor (social oro). För att socialförvaltningen ska kunna rekrytera rätt medarbetare måste kommunen och förvaltningen vara attraktiva arbetsgivare. Arbetsmiljön måste vara god för att potentiella medarbetare ska söka sig till förvaltningen. Detta handlar bland annat om att använda kompetens på rätt sätt, locka nya grupper till jobben, utveckla användandet av välfärdsteknologi, arbeta med kompetensutveckling samt skapa förutsättningar att göra karriär inom kommunen. Hur bra kommunen och förvaltningen är på att använda dessa strategier påverkar hur många medarbetare som behöver rekryteras och vilken kompetens medarbetarna behöver. Rekryteringsbehovet kommer naturligtvis även att påverkas av en rad andra faktorer som ökad globalisering, konjunkturförändringar och ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Det kan också handla om nya sätt att arbeta och organisera arbete, IT-utveckling, nya kommunikationsmöjligheter och nya läkemedel. Mer exakta effekter på rekryteringsbehovet för olika yrkesgrupper är därför svåra att beräkna. Detta är således en bedömning av utvecklingen av rekryteringsbehoven och ingen exakt prognos. 6

13 Bedömda kostnads- och volymförändringar Antalet aktuella personer inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg (IFO) har det sista decenniet ökat markant. Förändringar inom samhällsekonomin och arbetslöshets- och sjukförsäkringssystemen har medfört fler arbetslösa och svårigheter för enskilda att klara sina utgifter. Stöd från socialtjänsten har för många blivit det enda alternativet. Samtidigt som socialtjänsterna runt om i landet har fått en ny kategori klienter att hjälpa har också kostnaderna för kommunernas försörjningsstöd skjutit i höjden socialförvaltningen i Katrineholm utgör inget undantag från detta. Enligt socialförvaltningens prognos avseende horisontåren för Case 2020 förefaller det dock som om den volymmässiga ökningen avstannar på dagens höga nivå. Orsaken torde vara social fastlåsning i försörjningsstöd vilket gör att den aktuella gruppen förflyttar sig än längre från arbetsmarknaden och är därför relativt opåverkad av den allmänna konjunkturen på arbetsmarknaden. Kostnadsökningen för IFO ligger i att kostnaden för främst köpta placeringar och försörjningsstöd ökar. Från150 miljoner kronor per år till 180 miljoner kronor år 2020, för att 2030 hamna på 300 miljoner kronor per år. Detta illustreras enligt diagrammet nedan Totalt IFO tkr Bild 1. Kostnadsutveckling för individ- och familjeomsorgen (IFO) i Katrineholms kommun. De verksamheter där vi ser en hög kostnadsintensitet är försörjningsstöd och placerade barn och vuxna. Det är också de verksamheter där vi har störst möjligheter att påverka framtida kostnadsutveckling. Försörjningsstöd och dess förutsättningar förefaller, givet dagens politiska och strukturella läge, hålla sig på en närmast statisk nivå. Vi kan inte mot bakgrund av tidigare utveckling se att antalet individer i försörjningsstöd ska öka markant i jämförelse med dagens nivåer, oavsett scenario. Verksamheten som berör placerade barn är en verksamhet som är, har varit och som fortsatt kommer att vara kostnadsintensiv. Sammanfattningsvis kan sägas att vi bedömer att antalet familjehemsplacerade barn kommer att öka markant under åren fram till 2030 och att kostnaderna kommer att öka i proportion till detta. Verksamheten som berör placerade vuxna kommer, enligt socialförvaltningens bedömning att ligga kvar på de nivåer vi ser idag. Detta gäller både antal placerade individer såväl som kostnaderna för dessa placeringar. 7

14 2.3 Demografi Invånarantalet i Katrineholms kommun uppgick vid årsskiftet 2015/2016 till personer, varav kvinnor och män. Det innebär en ökning med 338 personer från föregående årsskifte. Det har i princip varit en årlig befolkningstillväxt sedan Katrineholm beräknas ha ett befolkningstal på drygt personer år Enligt SCB:s befolkningsprognos kommer befolkningen inom åldersspannet år öka med 128 personer de närmsta 5 åren ( ). Åldersgruppen 0-21 år beräknas öka med 540 personer samma period. Försörjningskvoten är ett enkelt sätt att sammanfatta vad den demografiska utvecklingen kan komma att betyda för de materiella livsvillkoren i framtiden genom att relatera hela befolkningen till antalet personer i yrkesaktiv ålder (20-64 år). Totalt för hela landet kommer försörjningskvoten att vara i stort sett oförändrad, eller förändras mycket måttligt, de närmsta åren. Se försörjningskvotens utveckling avseende Katrineholm nedan. Efter 2020 beräknas det ske en markant uppgång, framförallt under 2020-talet. Resultatet fram till år 2020 kan förklars med att unga (0-19 år) enligt befolkningsprognosen kommer att minska, vilket uppvägs av att de gamla (65- år) blir fler Försörjningskvot Prognos Katrineholm Riket Bild 2. Försörjningskvotens utveckling i Katrineholm Försörjningskvoten=hela befolkningen/befolkningen år. 8

15 3 Internt perspektiv 3.1 Årsredovisning 2016 Mellan 2015 och 2016 ökade socialnämndens totala lönekostnad med närmare 18 procent. Ökningen berodde till mycket stor del på uppdragstagande familjehem för ensamkommande barn och ungdomar. Under hösten 2015 anvisades många ensamkommande barn och unga som vid årsskiftet och under 2016 till stor del har varit placerade på familjehem. Socialnämndens ambition är att personalen ska prägla samhället i stort. En del i det är att ha personal med annan kulturell bakgrund, men det har varit svårt att få till detta. Nämnden har jobbat mycket med rekryteringar av socialsekreterare men det har varit få socionomer som söker sig till kommunen, vilket medför stora utmaningar för nämnden. För att möta konkurransen från andra kommuner och företag om socialsekreterare och göra kommunen till en attraktivare arbetsgivare har beslut tagits om marknadstillägg för vissa socialsekreterartjänster (myndighetsutövning barn och unga) för att kunna behålla medarbetare och kunna rekrytera nya till vakanta tjänster. Marknadstillägget har införts i berörda verksamheter från och med första december Nämnden har samarbetat med andra socialnämnder i Sörmland för att gemensamt bygga upp en god introduktion med tydlig utbildningsplan för nyanställda socialsekreterare inom myndighetsutövning barn och unga. Detta, i kombination med nämndens egen introduktion och egna mentorer, har de nyanställda fått en bra start inom nämndens tillhörande förvaltning. Socialnämnden har under 2016 arbetat aktivt gentemot universitet och högskolor, för att presentera sig som arbetsgivare och presentera verksamheten. Socialnämnden har under året tagit emot socionomstudenter från universitet under verksamhetsförlagd utbildning (VFU), och på så vis bidragit till en tryggare personalförsörjning). Trendundersökningarna under året ha visat att allt fler socionomerfortsätter överväga en konsultkarriär. Den växande bemanningsbranschen för socionomer har inverkan på hela yrkesgruppen. När fler karriäralternativ finns tillgängliga så bidrar det till att öka konkurrensen om socionomer, vilket har effekter på arbetsinnehållet och löneutvecklingen. Bemanningsföretagen erbjuder idag socionomer en fast anställning där konsulterna har utökade möjligheter att kombinera sin fritid och sitt arbete jämfört med den kommunala anställningsformen. 9

16 Personalnyckeltal Mätdatum/ mätperiod Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Personalstyrka Antal årsarbetare totalt (omräknade heltider) 1/12-30/11 126,8 94,5 32,3 117,4 87,2 30,2 andel månadsanställda 1/12-30/11 97,4 % 98,4 % 94,7 % 98,5 % 98,9 % 97,4 % andel timanställda 1/12-30/11 2,6 % 1,6 % 5,3 % 1,5 % 1,1 % 2,6 % Antal månadsanställda personer 30/ andel tillsvidareanställda 30/11 93 % 92 % 94 % 90 % 89 % 90 % andel visstidsanställda 30/11 7 % 8 % 6 % 10 % 11 % 10 % Andel med heltidsanställning, månadsanställda Genomsnittlig sysselsättningsgrad, månadsanställda med deltidsanställning 30/11 95 % 95 % 97 % 93 % 93 % 94 % 30/11 62 % 60 % 75 % 59 % 59 % 57 % Kompetensförsörjning Antal tillsvidareanställda som gått i pension 1/12-30/ Antal tillsvidareanställda som slutat på egen begäran 1/12-30/ Antal tillsvidareanställda 61 år eller äldre 30/ Hälsa och arbetsmiljö Antal arbetsskador med frånvaro 1/12-30/ Antal arbetsskador utan frånvaro 1/12-30/ Antal tillbud 1/12-30/ Antal pågående rehab ärenden 30/ Antal ärenden på rehab bevakning 30/ Total sjukfrånvaro 1/12-30/11 4,2 % 3,9 % 5,1 % 5,5 % 5,6 % 5,3 % total sjukfrånvaro, anställda -29 år 1/12-30/11 3,2 % 2,3 % 7,3 % 4,3 % 4,8 % 3,0 % total sjukfrånvaro, anställda år 1/12-30/11 5,1 % 4,3 % 7,8 % 6,3 % 5,8 % 8,4 % total sjukfrånvaro, anställda 50- år 1/12-30/11 3,2 % 3,9 % 2,0 % 4,9 % 5,5 % 3,6 % andel av total sjukfrånvaro som avser långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) 1/12-30/11 53,9 % 53,2 % 56,0 % 57,2 % 55,7 % 61,7 % Sjukfrånvaro tillsvidareanställda 1/12-30/11 4,3 % 4,1 % 5,1 % 5,8 % 5,9 % 5,6 % Personalkostnader Total lönekostnad (tkr) 1/12-30/ * * Sjuklönekostnad som andel av total lönekostnad 1/12-30/11 0,8 % 1,1 % * Den totala lönekostnaden omfattar anställdas löner och ersättningar, familjehemmens arvode och ersättningar, kontaktpersoners arvode och ersättningar, kontaktfamiljernas arvode och ersättningar samt politikernas arvode och ersättningar. 10

17 3.2 Arbetsmiljöverket inspekterade socialsekreterarnas arbetsmiljö Arbetsmiljöverket har under inspekterat kommunala socialsekreterares arbetsmiljö. Syftet har varit att förebygga och ohälsa som kan uppstå på grund av organisatoriska och sociala arbetsförhållanden. Arbetsmiljöverket gjorde därför en inspektion i form av ett första inledande möte på Socialförvaltningen i Katrineholm i maj 2016 och ett återbesök i december 2016 Arbetsmiljöverket överlämnade sitt inspektionsmeddelande till socialnämnden den 2 september Konstaterade brister var uppdelade i avsnitt och efterföljdes av krav som Arbetsmiljöverket ställde på verksamheten att åtgärda. I Arbetsmiljöverkets avslutsbrev till Socialnämnden bedömdes Socialförvaltningen uppfylla Arbetsmiljöverkets ställda krav. De brister som Arbetsmiljöverket påpekade och som åtgärdades var: 1. Rutiner för undersökning, riskbedömning och åtgärder avseende arbetsbelastning Socialförvaltningen åtgärder var: att införa kontinuerlig mätning av upplevd arbetsbelastning och arbetssituation. Löpande riskbedömningar gällande arbetsbelastning och ärendemängd görs Samtliga arbetstagare har arbetsbeskrivning 2. Undersökning och riskbedömning av lokalernas placering och utformning på arbetsplatsen Socialförvaltningen har uppdaterat sin handlingsplan om hot och våld. Förvaltningen har under november och december 2016 anordnat utbildningstillfällen avseende hot och våld för all personal. 3. Undersökning och riskbedömning av lokaler och lokalanvändning med fokus på hot och våld En riskbedömning gjordes av arbetsmiljön handlinsplan upprättades, som ska följas upp under Ensamarbete får inte förekomma, socialsekreterare arbetar för det mesta två och två i ärenden. Långsiktig planering för lokalfrågan inleds. 4. Tillbudsrapportering - kunskaper Uppdaterade rutiner och blanketter gälande tillbud och information till alla medarbetare sker under hösten Sedan september 2016 har rapporteringar av tillbud och avvikelser i verksamheten ökat väsentligt jämfört de tidigare månaderna under det innevarande året. 3.3 Socialnämndens plan med budget 2017 Nämndens statistik visar att bidragstiden för de som uppbär försörjningsstöd tenderar att bli allt längre och detta har sin orsak i att de försörjningsstödstagare som står nära arbetsmarknaden kommer ut i arbete medan de hushåll som fortsatt söker försörjningsstöd står längre ifrån arbetsmarknaden. En mycket stor andel försörjningsstödstagare står längre ifrån arbetsmarknaden på grund av ohälsa, språkhinder och sociala problem. Dessa individer fortsätter vara i behov av rehabilitering och arbetsmarknadsförberedande stöd om de ska kunna komma vidare till egen försörjning. Socialnämnen ser ett stort behov av enklare jobb, utan krav på högre utbildning, som kommunens försörjningsstödstagare kan söka. Satsningar som exempelvis Arbetslinjen 2.0 gav goda effekter både för den enskilda individen och för kommunen. Insatsen minskade det utbetalda försörjningsstödet för första gången på flera år. Etableringen och integrationen av nyanlända individer och familjer måste fungera. Individer som inte lyckas hitta vägar till egen försörjning under etableringstiden kommer med stor sannolikhet vara i behov av försörjningsstöd. Konjunkturinstitutet förutspår att 2017 kommer vara ett tufft år och arbetslösheten beräknas öka eftersom många hushåll som befinner sig i etableringen inte kommer hitta en väg till egen försörjning. 11

18 Dessa hushåll kommer att med största sannolikhet åberopa sinn rättighet till försörjningsstöd. Språkkunskaperna påverkar också möjligheten att få ett arbete, de flesta arbeten kräver att individen kan kommunicera på svenska. Under 2017 kommer kommunen fortsätta ta emot anvisade ensamkommande barn och unga. Socialnämndens statistik pekar på att närmare 70 till 80 procent av alla barn- och ungdomsärenden som nämnden kommer ansvara för i närtid avser ensamkommande barn och ungdomar. Detta skapar stora utmaningar i form av att hitta bra och hållbara boendelösningar och stödja barnen i sin bearbetning av det trauma som kriget, separationen från sina biologiska vårdnadshavare och flykten har förorsakat. Inför 2017 har Migrationsverket fått i uppdrag att skapa ett nytt mottagnings- och anvisningssystem vilket innebär att gällande överenskommelse, som har tecknats mellan Katrineholm och Migrationsverket, om mottagande av ensamkommande barn och unga kommer senast i december 2016 att upphöra att gälla. I dagsläget finns ingen information kring vilka effekter detta kommer att ha på kommunens mottagande eller socialnämndens verksamheter. Resursbehovet beräknas till miljoner kronor netto för Socialnämnden Personalstyrkan uppgår 2017 till 137 årsarbetare, de flesta med högskoleutbildning. 3.4 Kommande utveckling av verksamhet Socialförvaltningen ska starta upp ett lågtröskelboende 2017 inom verksamheten for Sociala boenden (inom befintlig personal/bemanning) Socialförvaltningen ska under 2017 i samarbete med Vård- och omsorgsförvaltningen utreda utvecklingen a samordnad vård och omsorg på hemmaplan för samsjukliga personer (inom befintlig budgetram). Familjecentral planeras till 2018 i samarbete med Utbildningsförvaltningen (inom befintlig personalbemanning). Socialförvaltningen satsar under , inom ramen för projektet Aktivt försörjningsstöd, på att anställa 9 extra medarbetare (socialsekreterare) inom verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd. Målsättningen är att fler klienter ska komma till egen försörjning och vara en aktiv part i arbetsmarknaden. 3.5 Personal Personalomsättning Under åren slutade (eller bytte tjänst inom organisationen) i genomsnitt 20 procent av förvaltningens personal varje år. Den största personalomsättningen skedde inom myndighetsgruppen där i genomsnitt 26 procent slutade varje år under nämnda period. På 4 år byttes hela personalstyrkan inom myndighetsgruppen ut, så när som på två socialsekreterare. I ovanstående beräkningen finns ingår intern personalförflyttning. Under åren har 196 personer anställts och 78 personer slutat, en personalomsättning på närmare 56 procent under en fyraårsperiod (baserat på 120 anställda). Den stora personalomsättningen har skett inom myndighetsutövning gentemot barn och unga. Under 2015/2016 har vi haft 10 konsulter inne i verksamheten (8 293 utnyttjade konsulttimmar), motsvarande 4 heltidsarbetare. Åren 2013/2014 har varit ungefär lika (något mindre) konsultintensiva). År 2013 fanns 90 medarbetare i Socialförvaltningen (Underlag för samhällsplaneringen för socialförvaltningens verksamhetsområde på länge sikt med start 2020,Socialförvaltningen 2013). Den hade Socialförvaltningen 110 personer anställda. 12

19 3.6 Nuläge personal Den har vi 139 medarbetare i Socialförvaltningen (se tabell nedan). Därutöver tillkomer ett antal timvikarier (främst inom HVB) och 8 externa konsulter (inom myndighet: Barn och unga), med olika omfattning/tjänstgöringsgrad (Kommunens personalstatistik). Vi har tillsvidareanställda medarbetare som befinner sig inom åldersintervallet 61-65, varför vi kan räkna med viss pensionsavgång de närmsta åren. Enhet Antal Kvinnor Män Vakanser Förvaltningsledning Stab Ekonomiskt bistånd Sociala boenden Myndighet: barn, unga och familj Myndighet: barn, unga och vuxna Kollektivet HVB Vallmovillan HVB Öppenvård/öppna insatser Summa: Personal i Socialförvaltningen, mätdatum (exkl. timvikarier och konsulter) 13

20 Befattningar/funktioner Antal Verksamhet Socialsekreterare 62 Myndighet: Barn, unga, vuxna och familj och Ekonomiskt bistånd Specialist 1 Myndighet: Ekonomiskt bistånd Verksamhetsledare 6 Myndighet: Barn, unga, vuxna och familj och ekonomiskt bistånd BBIC-utbildare 1 Myndighet: Barn och unga Mentor 1 Myndighet: Barn och unga Boendecoacher 4 Myndighet: Sociala boenden 2 budget- och skuldrådgivare 2 Myndighet: Sociala boenden Utredare 2 Myndighet: Sociala boenden Kurator 1 Öppenvård: Öppna insatser/ungdomsmottagning Familjebehandlare 5 Öppenvård: Öppna insatser/ Familjeenheten Kvinnofridssamordnare/socionom 2 Öppenvård: Öppna insatser/våld i nära relation Alkohol- och drogterapeut 4 Öppenvård: Öppna insatser/missbruksvård Ungdomsbehandlare 4 Öppenvård: Öppna insatser/ungdomsenheten Behandlingsassistenter 16 Öppenvård: Vallmovillan HVB och Kollektivet HVB/Klivet stödboende Enhetschefer 8 Chefsgrupp Avdelningschefer 2 Ledning Förvaltningschef 1 Ledning Controller 1 Ledning Administratörer 11 Myndighet och Stab (verksamhetstöd) Jurist/alkoholinspektör 2 Stab (verksamhetstöd) Kommunikatör 1 Stab (verksamhetstöd) Vaktmästare 1 Stab (verksamhetstöd) Verksamhetsutvecklare 1 Stab (/verksamhetstöd) Summa 139 Befattningar/funktioner i Socialförvaltningens verksamheter

21 3.7 Personalförsörjningsbehov/kompetensbehov Socialförvaltningen har de närmsta åren ett stort behov av att rekrytera (rätt) personal. Både inom verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd och myndighetsetutövning rörande barn och unga, har det varit en mycket stor personalomsättning de senaste åren. Det finns även vakanser i hela organisationen som kommer att behöva tillsättas, samt pensionsavgångar. Det är främst socialsekreterare med socionomutbildning som efterfrågas, helst med yrkeserfarenhet Men även verksamhetsledare och mentorer med liknande bakgrund behövs. Även socialadministratörer kan komma att behöva rekryteras. Våren 2017 finns ett tiotal vakanta tjänster i organisationen, samt åtta externa konsulter med olika tjänstgöringsgrad som arbetar inom myndighet: barn, unga och vuxna. Även inom området öppenvård/öppna insatser behövs erfaren behandlingspersonal och verksamhetsledare framöver, både på grund av pensionsavgångar och vakanser. Dessa behöver social eller beteendevetenskaplig akademisk bakgrund med fortbildning och erfarenhet av behandlingsarbete och olika metoder. Kompetensutveckling och fortbildningsbehovet är stort inom organisationen, bland annat fortbildning i juridik/socialrätt, dokumentation och handläggning, samtalsmetod mm, men även evidensbaserade metoder/program, Individuella kompetensutvecklingslaner finns för varje individ men organisationen behöver även verksamhetsbaserade kompetensutvecklingsplaner för varje verksamhet. Ett utvecklingsområde är också att fundera på hur vi bättre kan ta tillvara senior kunskap i organisationen. I april 2017 genomfördes en medarbetarenkät i socialförvaltningen utifrån framtida kompetetensförsörjning/kompetensbehov. Den skickades ut till anställda i organisationen, tillsvidareanställda och visstidsanställda vikarier/timvikarier (ej externa konsulter), 123 medarbetare besvarade enkäten. På frågan om vad du ror att du arbetar med om 5 år svarade 43 personer samma som idag. 5 personer kunde tänka sig att arbeta som specialist/sakkunig, 7 personer kunde tänka sig att arbeta som ledare/chef, 4 som behandlare, 13 med myndighetsutövning. 23 personer svarade annat och 27 personer ville inte svara på frågan. Detta tyder på att många medarbetare kan tänka sig att arbeta kvar inom organisationen, både med vad de gör idag och att byta arbetsuppgifter och hitta nya karriärvägar. 15

22 4 Åtgärdsplan Målsättningen är att Socialförvaltningen ska vara en attraktiv arbetsgivare för en tryggad personalförsörjning. Vad krävs för att utveckla och behålla kompetens och stabilitet hos medarbetare i Socialförvaltningen? Hur ska vi attrahera, rekrytera, utveckla, bibehålla och avveckla personal? Åtgärd Aktivitet Tidsplan Ansvar Säkerställa strategisk personalrekrytering Säkerställa en god och strategisk marknadsföring Tillsätta en HR-funktion i socialförvaltningen Ta fram en kommunikationsplan för rekrytering/marknadsföring 2017 Förvaltningschef 2017 Chefsgrupp och kommunikatör Rekrytera nyutbildade akademiker Kontinuerligt arbete med att erbjuda socionomstudenter sommarjobb Chefsgrupp Erbjuda socionomstudenter utbildningstjänster Erbjuda socionomstudenter VFU, samarbete med universitet Chefsgrupp Marknadsföring i olika kanaler Verksamhetsutvecklare Verksamhetsutvecklare och kommunikatör Öka mångfald hos personal God och likvärdig introdukton för all personal Synliggöra mångfaldsperspektivet vid marknadsföring och rekrytering Introduktionsplanen revideras varje år Chefsgrupp Chefsgrupp Behålla personal och minska personalomsättning Fortsätta arbeta systematiskt med arbetsmiljöarbetet enligt handlingsplan Chefsgrupp Årlig medarbetarenkät Individuella kompetensutvecklingsplaner revidera årligen i samband med medarbetarsamtal Chefsgrupp Årlig löneöversyn Prioriterade grupper Chefsgrupp Behålla senior kunskap och Erbjuda karriärvägar Chefsgrupp 16

23 Åtgärd Aktivitet Tidsplan Ansvar Systematisera avslutningssamtal med alla medarbetare Säkerställa verksamhetsbaserad kompetensutveckling i organisationen Kompetensprogram för socionombehörighet Samma mall för alla avslutningssamtal. Årlig analys i organisationen. Ta fram verksamhetsspecifika kompetensutvecklingsplaner som revideras årligen. Samarbete med universitet och FOU Sörmland Chefsgrupp Chefsgrupp Verksamhetsutvecklare, personalfunktion Sänka sjukfrånvaron Fortsätta arbeta systematiskt enligt enligt Verksamhetsplan 2017 Följa upp sjuktal/statistik årligen Chefsgrupp Chefsgrupp 4.1 Uppföljning Kompetensförsörjningsplanen gäller över drygt 3 år: Uppföljning och revidering av planen sker årsvis, och inom ramen för den årliga verksamhetuppföljningen. Då sker en nulägesanalys och en beskrivning av vilka åtgärder som vidtagits, samt förslag på eventuellt nya aktiviteter, Alla enheteter görs delaktiga i processen. 4.2 Hur planen har arbetats fram Planen har arbetats fram i samarbete med förvaltningsledning och chefsgrupp (enhetschefer), den har sammanställts av verksamhetsutvecklare. Alla enhetschefer har varit delaktiga och getts möjlighet till input. Arbetsmöte har skett specifikt med förvaltningsledning. Följande underlag har använts i framtagandet av planen: Personalstatistik, Katrineholms kommun Sveriges viktigaste jobb i vården och omsorgen, SKL Socialchefsrapport 2016, Vision Individ och familjeomsorg - Lägesrapport 2016, Socialstyrelsen Individ-och familjeomsorg - Lägesrapport 2017, Socialstyrelsen Krav på behörighet inom Socialtjänstens barn och ungdomsvård - Uppföljning av lagändring, Socialstyrelsen Årsredovisning 2016, Socialnämnden Socialnämndens plan med budget 2017, Socialnämnden SOFS 2014:7 Behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barn- och ungdomsvård, Socialstyrelsens författningssamling Strategisk kompetensförsörjning, Katrineholms kommun Arbetsbelastning och personalomsättning ett försök till analys, Socialförvaltningen Underlag för samhällsplaneringen för Socialförvaltningens verksamhetsområde på längre sikt med start 2020, Socialförvaltningen Regional befolkningsprognos år , SCB

24 4.3 Göra planen känd Planen har förankrats i ledningsgrupp för Socialförvaltningen vid särskilt arbetsmöte. Planen kommer att göras känd genom att samtliga enhetschefer får ta del av den och att den lyfts på ordinarie möte med enhetschefer. Nyanställda chefer och verksamhetsledare kommer att ta informeras om planen i sin introduktion. 18

25 Statistik försörjningsstöd 2017 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Totalt antal hushåll försörjningsstöd Antal barn som ingår i försörjningsstöd Varav 18-24år Varav antal med utbet. under månaden Män Kvinnor Varav 18-24år Män Kvinnor Samtliga ärendetyper (Förs. stöd, 2:a handskontr. Egna medel) Avslutade ärenden Varav 18-24år Aktualiseringar Startade utredningar Varav 18-24år Utbetalt försörjningsstöd under månaden Genomsnitt per hushåll

26 2017 Beslutsstatistik orsak till försörjningsstöd Orsak Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Arbetar deltid ofriv otillräcklig inkomst Varav år Arbetar deltid ofriv väntar inkomst Varav år Arbetar heltid otillräcklig inkomst Arbetar heltid väntar inkomst Varav år Arbetslös ingen ersättning/stöd Arbetslös otillräcklig ersättning/stöd Arbetslös väntar på ersättning/stöd Arbetshinder, sociala skäl Varav år Arbetshinder, sociala skäl, beroendeproblematik Varav år Arbetshinder, sociala skäl, insats kan ej erb

27 Orsak Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Arbetshinder, sociala skäl, våld i nära relation Varav år Ensamk ungdomar (18-20 år, gymn studerande) Föräldraledig otillr föräldrap Varav år Föräldraledig väntar föräldrap Varav år Ingen etableringsers. (prest Förmåga <25%) Otillräcklig etableringsersättning Otillräcklig pension/äldreförsöjningsstöd Saknar barnomsorg SFI Sjuk- eller aktivers otillräcklig ers Sjuk- eller aktivers väntar ers Varav år Sjukskriven läkarintyg, ingen sjukpenning Varav år

28 Orsak Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Sjukskriven läkarintyg otillr sjukpenning Sjukskriven läkarintyg väntar sjukpenning Studerar grundskolenivå Studerar gymnasienivå Utan försörjningshinder Varav år Väntar på etableringsersättning Väntar på pension/äldreförsörjningsstöd Totalt antal beslut Varav år Antal unika ärenden varav kvinnor varav män Antal unika ärendepersoner varav kvinnor varav män Beslut tagna 1-31/5 2017

29 KATRINEHOLMS KOMMUN Socialförvaltningen DELEGATIONSPROTOKOLL Serveringstillstånd/tillsyn enligt alkohollagen Period: Beslut och Datum Avser lagrum Delegat Tillfälligt serveringstillstånd Tillstånd Linda Fager/Alkoholhandläggare Slutet sällskap, ComMat AB 8 kap 2 AL Socialförvaltningen

30 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning SOCIALFÖRVALTNINGEN /Ärendebeteckning/ - /Ärendeklasskod/ STABEN Vår handläggare Ert datum Er beteckning Madelene Sönnerfors Socialnämnden Meddelanden socialnämnden Förvaltningens förslag till beslut Socialnämnden lägger anmälan av meddelanden till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Utdrag ur socialnämndens diarium över handlingar för perioden Förteckning över handlingarna finns på socialförvaltningen, Västgötagatan 18, Katrineholm. SOCIALFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Madelene.Sonnerfors@katrineholm.se