KF Ärende 5. Delårsrapport januari-augusti 2018 Karlskoga kommun

Transkript

1 KF Ärende 5 Delårsrapport januari-augusti Karlskoga kommun

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12 Tjänsteskrivelse 1 (2) KS Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Christian Westas Tjänsteskrivelse delårsrapport januari-augusti Sammanfattning Kommunstyrelsens ledningskontor har upprättat en delårsrapport för perioden januari-augusti för Karlskoga kommun. Rapporten är i allt väsentligt upprättad enligt god redovisningssed och intentionerna i kommunala redovisningslagen. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 19 september Karlskoga kommuns delårsredovisning januari-augusti Beskrivning av förslag Ekonomiskt resultat För perioden januari-augusti redovisar kommunen ett positivt resultat motsvarande +56,3 mnkr vilket motsvarar +4,8 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Budgeterat resultat för hela är +35,2 mnkr vilket motsvarar +2,0 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Helårsprognosen per 31 augusti är att budget är i balans, d.v.s. +35,2 mnkr, vilket skulle innebära att överskottsmålet på +2,0 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag nås. Kommunfullmäktiges verksamhetpott uppgår till 17,6 mnkr och i årsprognosen förutsätts att hela verksamhetspotten förbrukas. Verksamheternas driftredovisning för perioden januari-augusti uppvisar ett negativt utfall motsvarande -31,5 mnkr jämfört med budget. Helårsprognos för är även den negativ i jämförelse med budget motsvarande -29,2 mnkr. Måluppfyllelse Prognosen för måluppfyllelse är god för flera av kommunfullmäktiges mål. Fyra av kommunfullmäktiges mål bedöms uppnås helt. Tre av kommunfullmäktiges mål bedöms uppnås delvis. Följande mål bedöms uppnås helt: Mål 2: Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service.

13 2 (2) KS Mål 3: Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga. Mål 4: Karlskoga är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter. Mål 5, Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas, bedöms möjligt att uppnå. Följande mål bedöms uppnås delvis: Mål 1: Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla. Mål 6, Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Mål 7: Karlskoga kommun säkerställer att varje barn och elev uppnår läroplanens mål och i övrigt får de kunskaper och förutsättningar för att utveckla sina förmågor som de behöver för att möta vuxenlivet och morgondagens samhälle. Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna Karlskoga kommuns delårsrapport för januari-augusti. Christian Westas Ekonomichef Åsa Holmberg Kvalitetsstrateg Expedieras till Samtliga nämnder

14 Delårsredovisning januari-augusti

15 Delårsredovisning jan-aug 2 (140) Innehåll Förvaltningsberättelse... 3 Ekonomisk analys... 3 Sammanfattande kommentarer ekonomisk analys , kassaflödes- och balansräkning (tkr)... 6 Driftredovisning i sammandrag, netto, januari - augusti (tkr)... 9 Sammanställd redovisning av treårsbudget (tkr) Kommunens investeringsutgifter (tkr) Noter och redovisningsprinciper Väsentliga personalförhållanden Personalstruktur Arbetsmiljö och hälsa Måluppfyllelse och god ekonomisk hushållning Finansiella mål Fullmäktigemålen Tyck om Karlskoga Internkontroll Verksamheterna Kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse barn- och utbildningsnämnden Verksamhetsberättelse kultur- och föreningsnämnden Verksamhetsberättelse samhällsbyggnadsnämnden Verksamhetsberättelse myndighetsnämnden Verksamhetsberättelse folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse gymnasienämnden Karlskoga Kommunhus AB Karlskoga Energi & Miljö AB Karlskogahem AB Karlskoga Näringsliv & Turism Parkeringsbolaget Råkan Övriga nämnder och förbund Bergslagens Räddningstjänstförbund

16 Delårsredovisning jan-aug 3 (140) Förvaltningsberättelse Ekonomisk analys - Sammanfattande kommentarer ekonomisk analys Kommunen totalt För perioden januari-augusti redovisar kommunen ett positivt resultat motsvarande +56,3 mnkr vilket motsvarar +4,8 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Budgeterat resultat för hela är +35,2 mnkr vilket motsvarar +2,0 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Helårsprognosen per 31 augusti är att budget är i balans, d.v.s. +35,2 mnkr, vilket skulle innebära att överskottsmålet på +2,0 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag nås. Kommunfullmäktiges (KF) verksamhetpott uppgår till 17,6 mnkr och i årsprognosen förutsätts att hela verksamhetspotten förbrukas. Senaste skatteunderlagsprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), daterad 16 augusti, visar en positiv avvikelse mot budget med totalt +1,6 mnkr. Det finns tre avvikelser mot budget i senaste prognosen. De två positiva förändringarna är att dels att slutavräkningen för nu är bättre samt dels att befolkningsutfallet per 1 november 2017 var 48 personer bättre än budget. Totalt prognostiseras +6,1 mnkr i skatteintäkter. Den negativa avvikelsen är att finansdepartementet fastställt utfallet för välfärdsmiljarderna och fördelningen enligt flyktingvariabel blir för Karlskogas del -4,5 mnkr sämre än budget. Detta påverkar de generella statsbidragen. Verksamheternas driftredovisning visar på en negativ årsprognos motsvarande -29,2 mnkr. Se nedan för mer detaljer. Detta kompenseras av finansförvaltningens positiva årsprognos. Avskrivningar och kapitaltjänstkostnader prognostiseras att bli lägre än budget pga. att kommunens investeringsutgifter dels blir lägre än budget och dels att vissa investeringsobjekt tas i bruk senare i tid än budgeterat. Det finns osäkerheter vad beträffar löneökningsutfallet då lärarförbundens centrala avtal ännu icke är klara. Viktigt att påpeka att kommunens kostnader ökar i högre takt än intäkterna just nu. Verksamhetens nettokostnader ökar med 4,5 procent medan skatteintäkter och generella statsbidrag endast ökar med 2,0 procent jämfört med förra årets delårsrapport. Det negativa gapet SKL varnat för under två års tid får anses ha anlänt till vår kommun efter tre ekonomiskt mycket goda år. Driftredovisning/nämnder styrelser Verksamheternas driftredovisning för perioden januari-augusti uppvisar ett negativt utfall motsvarande - 31,5 mnkr jämfört med budget. Helårsprognos för är även den negativ i jämförelse med budget motsvarande -29,2 mnkr. De nämnder som har avvikelser är följande: Socialnämnden prognostiserar -20,0 mnkr beroende på främst Individ och Familj (IF). I årsprognosen antas att socialnämnden erhåller 8,0 mnkr från KFs verksamhetspott. Underskottet inom IF beror på volymökningar och högre kostnader per dygn för institutionsvård för barn och unga samt familjehemsvård. Minskad intäkt från Migrationsverket efter avslag påverkar resultatet med -3,3 mnkr. Kostnaderna för familjehem, jourhem och kontaktfamiljer är för höga i förhållande till budget. Förvaltningen arbetar med åtgärder mot budgetunderskottet. Läs mer om dessa under socialnämndens avsnitt. Glädjande att försörjningsstödskostnaderna är 4,9 mnkr lägre i år jämfört med samma period et inom hemvården ligger just nu under budget med -5,5 mnkr. Övriga verksamheter håller i stort budget. Barn- och utbildningsnämnden prognostiserar -8,1 mnkr beroende på högre kostnader än budget för grundskolan. Det är framförallt personalkostnader som inte är i balans. Grundskolans årsprognos är -5,8 mnkr. Åtgärder för att anpassa verksamheten genomförs succesivt men en del åtgärder kan inte genomföras förrän till höstterminen. Även förskoleverksamheten prognostiserar ett underskott -2,0 mnkr som framförallt beror på resurser för barn i behov av särskilt stöd. Samhällsbyggnadsnämnden prognostiserar överskott med totalt +5,0 mnkr. +8,0 mnkr beror på att fastighetsavdelningen beräknas göra ett överskott pga. tillämpning av nya redovisningsregler i form av komponentavskrivning. Efter införande av komponentavskrivning ska viss del av planerat underhåll redovisas

17 Delårsredovisning jan-aug 4 (140) som investeringar. Sett över ett objekts avskrivningstid är kostnadspåverkan neutral*. Vinterväghållningen beräknas bli -3,0 mnkr sämre än budget. Gymnasienämnden prognostiserar ett negativt resultat på -5,6 mnkr jämfört med budget. Underskottet ligger på vuxnas lärande, svenska för invandrare samt språkintroduktion. Kommunens intäkter från migrationsverket har minskat kraftigt senaste året (-45 mnkr för 2017). Detta innebär bl.a. att kommunens interna system för utdelning av etableringsersättning har reviderats under våren. Minskade intäkter måste motsvaras av minskade kostnader. Detta kommer att påverka Gymnasienämndens vuxnas lärande och framförallt SFI. Den största effekten infaller Även Socialnämndens försörjningsstöd påverkas Investeringar Budgeterade investeringsutgifter för var 77,5 mnkr, dock tillkommer ombudgeteringar från icke avslutade projekt från 2017 samt tilläggs investeringsanslag beslutade av KF. Per 31 augusti är totala årsprognosen för att kommunens investeringsutgifter landar på 132,7 mnkr. Detta är en ökning med 19,6 mnkr jämfört med status 30 april. Kommunala bolag Karlskoga Kommunhus AB Bolaget har i stort sett endast räntekostnader som täcks av koncernbidrag från Karlskoga Energi & Miljö AB. Årets resultat efter erhållna koncernbidrag beräknas ligga i paritet med budget. Budgeterat resultat för är 0 tkr. Karlskoga Energi och Miljö AB utfall per sista augusti är +38,3 mnkr vilket är 5,3 mnkr (-12 procent) sämre än föregående års motsvarande period. Prognos för helåret är +60,1 mnkr vilket skulle innebära -10,1 mnkr (-14,4 procent) jämfört med årsbudget. Bolagets resultat efter det andra tertialet ligger dryga 3,7 mkr eller 9 procent under budgeterad nivå. Främst är det högre andel oljedrift på KVV (fjärrvärmeverket) i början på året men också ökade transportkostnader för avfallet och högre elkostnader som bidrar till den negativa avvikelsen. För Elnätsverksamheten har bolaget satsat mer kostnader för att röja ledningsgator och byta ut mätare. Vattenkraftens överskott från den gynnsamma våren motverkar underskottet. Dock påverkar den torra sommaren prognosen negativt, Vattenkraften förväntas ge ett resultat motsvarande budget. Investeringsutgifter för perioden är 18,6 mnkr jämfört med 55,0 mnkr föregående år. Karlskogahem AB för perioden januari-augusti är +20,1 mnkr vilket är -12,2 mnkr jämfört med föregående års motsvarande period. Årsprognosen är +17,5 mnkr vilket är -2,7 mnkr jämfört med årsbudget. Orsaker till det något sämre resultatet jämfört med budget är lägre omsättning beroende minskade hyresintäkter. Investeringsutgifterna för perioden är 70,1 mnkr jämfört med 20,6 mnkr förra året. Kommunens utveckling och framtid Per sista juli var befolkningen invånare vilket innebär att minskning med 8 personer sedan årsskiftet. Näringslivet i Karlskoga går mycket bra. Många företag expanderar och rekryterar. När befintliga företag ska expandera och bygga ut innebär det planmässiga och logistiska utmaningar som kräver snabb, effektiv och samordnad handläggning. Här ligger små och medelstora kommuners styrka och den gäller det att ta vara på. Under några år har Karlskogas bostadsbestånd varit helt fyllt, vilket tillfälligt begränsar kommunens möjligheter att växa ytterligare. Flera nya aktörer har aviserat att man ser Karlskogas potential som bostadsort. En rad företag har kommit mer eller mindre långt i planeringen radhus i form av bostadsrätter där det största intresset finns. Så här långt förfogar kommunen över färdigplanerad mark eller mark relativt enkelt kan planläggas i samverkan med olika exploatörer. Kommunen har under året gjort flera strategiska markköp för att fylla på markreserven och skapa fler alternativ för framtiden. Kommunledning anser fortfarande att bostadsfrågan är avgörande för hur väl Karlskoga kommun ska utvecklas de närmaste åren.

18 Delårsredovisning jan-aug 5 (140) Samtidigt ökar andelen äldre (+80 år) vilket ställer höga krav på att kunna behålla och anställa nya medarbetare inom bland annat omsorgen. En av de viktigaste utmaningarna är att förbättra resultaten i skolan, så att fler barn och unga får en bra grund att stå på för vidare utbildning som gör att de kan skapa sig en bra framtid. Skatteunderlagsprognoserna från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) under visar en markant försämring av ökningstakten av framtida skatteintäkter. Samtidigt fortsätter kostnaderna att öka i en konstant takt. Vid jämförelse med beslutad budget för och plan för 2019 samt 2020 är försämringen kommande år av sådan art att effektiviseringar inom flertalet verksamheter kommer att behöva genomföras. Det finns mycket begränsat utrymme för politiska ambitionsökningar. För innevarande år finns KF verksamhetspott 1,0 procent av skatter och generella statsbidrag som fungerar som buffert. För 2019 och framåt behövs dock åtgärder vidtas i kommande budgetarbeten för att uppnå överskottsmålet på 2 procent av skatter och generella statsbidrag. Bedömning av balanskravsresultatet utifrån helårsprognos Enligt kommunallagen ska kommunen ha en god ekonomisk hushållning. Lagen anger också ett så kallat balanskrav, som kortfattat innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Enligt huvudregeln ska ett underskott återhämtas inom en treårsperiod efter att underskottet uppkom. Det är bara om det finns synnerliga skäl som kommunen får besluta att inte återhämta ett underskott. Balanskravsutredning (tkr) P Realisationsvinster Nedskrivningar Avtalspensioner Justering RIPS ränta Justerat resultat Social investering Justerad förändring av eget kapital Vid avstämning av balanskravet ska det redovisade resultatet enligt huvudregeln rensas från realisationsvinster men inte från realisationsförluster. Nedskrivningar och avtalspensioner räknas som synnerliga skäl att inte återställa ett underskott eftersom det leder till lägre kostnader i framtiden. Bedömningen av balanskravsresultatet utifrån helårsprognosen är att intäkterna överstiger kostnaderna. * Från och med 2016 har kommunen övergått till komponentavskrivning. Avskrivningstiden för delar i fastigheter är t ex: stomme och grund 99 år, fasad, fönster och dörrar 50 år, tak 30 år, komplementbyggnader 30 år, ledningsnät värme, sanitet och ventilationskanaler 50 år, elsystem 40 år, ventilationsaggregat 25 år, belysning samt styr- och regler 15 år, markarbeten och dränering 20 år. Under 2017 delades äldre fastigheter upp i komponenter om de har högt återstående bokfört värde. Avskrivningstiden för delar i gator är t ex: ytskikt 20 år, mellanskikt 40 år och för bärlager ingen avskrivning. Broar, belysning, bullerplank, stödkonstruktioner, parker med mera 20 år. Avskrivningstiden för inventarier är mellan 3 10 år. Från budgetår 2019 och framåt kommer drift- och investeringsbudgetar att inkludera effekten av komponentavskrivning.

19 Delårsredovisning jan-aug 6 (140) -, kassaflödes- och balansräkning (tkr) räkning (tkr) Delår Bokslut Delår Prognos Budget jan-aug jan-aug Avvikelse Verksamhetens intäkter, not Varav jämförelsestörande post Verksamhetens kostnader, not Varav jämförelsestörande post Avskrivningar, not Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter, not Generella statsbidrag mm, not Finansiella intäkter, not Finansiella kostnader, not före extraordinära kostnader Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Årets resultat i % av skatteintäkt + Generella statsbidrag 6,8% 7,0% 4,8% 2,0% 2,0%

20 Delårsredovisning jan-aug 7 (140) Kassaflödesanalys (tkr) Delår Bokslut Delår jan-aug jan-aug Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för avsättningar Justering för realisationsvinster Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning kortfristiga fordringar, not Ökning/minskning kortfristiga skulder, not Medel från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Amortering av lån Investeringsbidrag Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Medel från finansierings verksamheten Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut

21 Delårsredovisning jan-aug 8 (140) Balansräkning (tkr) Delår Bokslut Delår jan-aug jan-aug I. Immateriella anläggningstillgångar II. Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Övriga materiella anläggningstillgångar III. Finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar och bostadsrätter Långfristiga fordringar, not Summa anläggningstillgångar B. Bidrag till statlig infrastruktur C. Omsättningstillgångar Förråd m m Fordringar, not Kortfristiga placeringar, not Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar A. Eget kapital, not 6 Eget kapital vid året början Årets resultat utjämningsreserv Övrigt eget kapital Summa eget kapital B. Avsättningar Avsättningar för pensionser Andra avsättningar Summa avsättningar C. Skulder Långfristiga skulder, not Kortfristiga skulder, not Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Panter och ansvarsförbindelser 1. Panter Ansvarsförbindelser a) Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulderna eller avsättningar (not 16) b) Borgensförbindelser, not c) Limit checkräkningskredit

22 Delårsredovisning jan-aug 9 (140) Driftredovisning i sammandrag, netto, januari - augusti (tkr) Delår Utfall Bokslut Prognos Budget Avvikelse jan-aug jan-aug Kommunfullmäktige och revisionen Kommunstyrelsen Östra Värmlands överförmyndarnämnd Administrativ nämnd Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och föreningsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Myndighetsnämnden Folkhälsonämnden Gymnasienämnden Valnämnden Summa verksamhetskostnader Finansförvaltning (omvänt plus/minustecken) Budgeterat resultat i förhållande till budget

23 Delårsredovisning jan-aug 10 (140) Sammanställd redovisning av treårsbudget (tkr) i förhållande till budget Prognos Prognos Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och föreningsnämnden Ingående balans Samhällsbyggnadsnämnden Myndighetsnämnden Folkhälsonämnden Gymnasienämnden Summa Kommunens investeringsutgifter (tkr) Tkr Utfall jan-aug Prognos Budget Avvikelse Varav överförs till nästa år Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och föreningsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Myndighetsnämnden Folkhälsonämnden Gymnasienämnden Summa investeringsutgifter

24 Delårsredovisning jan-aug 11 (140) Noter och redovisningsprinciper Bokslutskommentarer Jan-aug Jan-aug 2017 Not 1 Verksamhetens intäkter Intäkter enligt driftsredovisningen Avgår: Interna intäkter Skatteintäkter och statsbidrag Finansiella intäkter Extraordinära intäkter 0 0 Verksamhetens externa intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader Kostnader enligt driftsredovisningen Avgår: Interna kostnader Utjämningsavgift Finansiella kostnader Avskrivningar Verksamhetens externa kostnader Not 3 Skatteintäkter och generella statsbidrag Kommunalskatt Preliminär kommunalskatt Slutavräkning föregående år Årets preliminära slutavräkning Summa Generella statsbidrag Inkomstutjämningsbidrag Strukturbidrag 0 0 Regleringsbidrag Kostnadsutjämningbidrag Utjämningsbidrag LSS 0 0 Fastighetsavgift Generella bidrag från staten Regleringsavgift Utjämningsavgift LSS Summa Totalt

25 Delårsredovisning jan-aug 12 (140) Bokslutskommentarer Jan-aug Jan-aug 2017 Not 4 Långfristiga fordringar Förlagsbevis Kommuninvest Summa Not 5 Kortfristiga fordringar Upplupna intäkter eller förutbetalda kostnader Kundfordringar Momsfordran Skatteintäkter 0 0 Stiftelserna Övriga kortfristiga fordringar Summa kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Obligationer Summa kortfristiga placeringar Not 6 Eget kapital Eget kapital vid årets början Årets resultat utjämningsreserv 0 0 Social investering 0 0 Eget kapital vid periodens slut Not 7 Långfristiga skulder Långfristiga skulder Investeringsbidrag Summa Not 8 Kortfristiga skulder Skuld till Bergslagens Räddningstjänst Leverantörsskulder Arbetsgivaravgift och preliminärskatt Skuld till Migrationsverket Semesterlöneskuld/ferie- och uppehållslöneskuld Upplupen ränta Pensionsskuld individuell del inklusive särskild löneskatt Förutbetalda skatteintäkter Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder

26 Delårsredovisning jan-aug 13 (140) Bokslutskommentarer Jan-aug Jan-aug 2017 Not 9 Kassaflöde kortsiktig fordran Kundfordringar Kortfristiga fordringar Upplupna intäkter Kortfristig placering Summa Not 10 Kassaflöde kortfristig skuld Kortfristig skuld Leverantörsskuld Moms Personalens källskatt Övriga kortfrisiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa Not 11 Borgen för lån Bolag Karlskoga Kommunhus AB Karlskogahem AB Karlskoga Energi & Miljö AB Biogasbolaget i Mellasverige AB Borgensumma Bokslutskomme ntare r Not 12 Säkringsre dovisning Säkringspost Volym (tkr) Säkringsinstrume nt Volym (tkr) Externa lån Derivat Lånebehov 0 Derivat Summa Summa Volym De rivatvolym öve rstigande lån (tkr) Proce nt Derivat 0 0% Spe cifikation av ränte de rivat Volym (tkr) Ränta Ränte förfall Unde r-/öve r- värde (tkr) ,41% Juli ,98% Maj Kommunens derivat överstiger inte underliggande lån. Ingen intäkt (övervärde) eller kostnad (undervärde) behöver därför redovisas.

27 Delårsredovisning jan-aug 14 (140) Redovisningsprinciper och begreppsförklaringar För redovisningen gäller lagen om kommunal redovisning, som syftar till att grundläggande ekonomiska frågor ska redovisas på ett enhetligt sätt. Lagen, och kommunallagens krav på god redovisning, styr kommunens principer för redovisning. Rådet för kommunal redovisning ger också rekommendationer för den kommunala redovisningen. Karlskoga kommun följer rekommendationerna förutom för exploateringsfastigheter och, som en följd av detta, materiella anläggningstillgångar. Exploateringsfastigheter är inte särredovisade i anläggningsregistret utan redovisas (liksom andra fastigheter) som anläggningstillgångar istället för omsättningstillgångar. Exploateringsfastigheterna utgör en mindre del av fastigheterna. Konvertering till komponentavskrivning Kommunen konverterade under 2017 anläggningsregistret till komponentavskrivning när det gäller äldre fastigheter. Investeringar i fastigheter har delats upp i komponenter med olika avskrivningstid. Alla äldre fastigheter kommer dock inte att delas upp i komponenter. De större beloppen och de nyare investeringarna i fastigheter har konverterats. Äldre investeringar i till exempel gator, parker och markarbeten kommer inte att delas upp i komponenter. Byte av redovisningsprincip Som framgår ovan medför komponentavskrivning att kostnaden för avskrivning inte fullt ut blir jämförbara med föregående år. Avskrivningstakten för byggnader har tidigare ofta varit 33 år. Nu delas avskrivningstakten upp på till exempel 99 år för stomme och grund, 50 år för fasad och ledningsnät för värme och sanitet, 40 år för elsystem, 30 år för tak, 25 år för ventilationsaggregat och porslin och 15 år för belysning och styr- och reglerutrustning. Detta för att bättre avspegla det verkliga slitaget på olika komponenter. Enligt det nya regelverket kring komponentavskrivningar ska även en större andel av det som tidigare redovisades som ett löpande underhåll av byggnaden nu hanteras som en investering. Uppdelningen i komponenter medför oftast att avskrivningskostnaden blir lägre per år eftersom kostnaden delas upp på fler år. Att en större andel av underhållet nu ska hanteras som en investering medför å andra sidan att avskrivningskostnaden blir högre medan den löpande driftkostnaden blir lägre. Pensionsskulden Pensionsskulden är kommunens beräknade framtida skuld till arbetstagare och pensionstagare. Den samlade pensionsskulden redovisas under avsättningar för pensioner, kortfristiga skulder, under rubriken ansvarsförbindelser som ligger under posten inom linjen utanför balansräkningen. Under avsättningar redovisas årets och tidigare års intjänade förmånspensioner. Under kortfristiga skulder redovisas de pensioner som intjänats av de anställda under verksamhetsåret och som ska betalas ut i slutet av mars nästa år. Under ansvarsförbindelser redovisas de pensionsförpliktelser som intjänats av arbetstagare och pensionstagare före Dessa räknas årligen upp enligt ett fastställt index och reduceras med årets utbetalningar till pensionstagarna. Semesterlöneskulden Semesterlöneskulden avser icke uttagna semesterdagar. Tillsammans med okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift redovisas semesterlöneskulden som en kortfristig skuld. Någon omräkning av semesterlöneskulden i förhållande till årsskiftet har inte gjorts. Semesterlöneskulden varierar stort vid mätpunkter strax före eller strax efter sommarsemestern i förhållande till skulden vid årsskiftet. Finansiella instrument Karlskoga kommun arbetar med räntederivat i syfte att uppnå önskad risknivå i den långfristiga upplåningen som för närvarande sker helt och hållet till rörlig ränta. Räntederivaten bokförs med mellanskillnaden av betalningsströmmarna som räntekostnad.

28 Delårsredovisning jan-aug 15 (140) BEGREPPSFÖRKLARINGAR Anläggningskapital Anläggningskapital är skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar upptas i balansräkningen till anskaffningsvärdet efter avdrag för verkställda avskrivningar. Avskrivningarna påbörjas den månad anläggningstillgången tas i bruk. Anskaffningsvärdet är lika med utgiften minus eventuella investeringsbidrag. Balanslikviditet Balanslikviditet avser omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder och är ett mått på betalningsförmågan på kort sikt. Balansräkning Balansräkning visar den ekonomiska ställningen vid årets slut. Av den framgår hur kommunen har använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar) och hur kapitalet har införskaffats (lång- och kortfristiga skulder samt eget kapital). Tillgångarna består av likvida medel, pengar som kommunen lånat ut och olika anläggningstillgångar som gator och fastigheter. Dessa har finansierats på i princip två sätt, antingen genom externa lån (skulder) eller genom att verksamheten har lämnat överskott (eget kapital). Eget kapital kan också ses som kommunens behållna förmögenhet eller som en skuld till kommuninvånarna. Storleken på det egna kapitalet jämfört med skulderna visar kommunens finansiella styrka. Ju större eget kapital jämfört med skulderna desto bättre finansiell ställning eller soliditet. Tillgångarna motsvaras alltid av summa skulder och eget kapital. Därav namnet balansräkning. Extraordinära poster Extraordinära poster är händelser eller transaktioner som saknar ett tydligt samband med kommunens ordinarie verksamhet och som inträffar sällan eller oregelbundet och som utgör ett väsentligt belopp. Finansnetto Finansnetto är skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader. Jämförelsestörande post Jämförelsestörande poster är resultat av händelser eller transaktioner som inte är extraordinära men som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med andra perioder. Kapitalkostnader Planenliga avskrivningar beräknas på objektens anskaffningsvärden justerat för investeringsbidrag med mera. Avskrivningstiden följer i huvudsak Svenska kommunförbundets rekommendationer. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys visar hur kommunens investeringar och löpande verksamhet har finansierats och hur det har inverkat på kommunens likvida ställning. Kassalikviditet Kassalikviditet är ett mått på kommunens betalningsberedskap. 100 procent anses som ett minimivärde. Då täcks de kortfristiga skulderna av likvida medel och kortfristiga fordringar. Kommunbidrag Kommunbidrag är tillskott av kommuncentrala medel (skatteintäkter och generella statsbidrag) för finansiering av kommunens verksamheter. Latent skatt

29 Delårsredovisning jan-aug 16 (140) Företagens obeskattade reserver måste i framtiden upplösas och återföras till beskattning. I den sammanställda redovisningen tar man hänsyn till latent skatteskuld på för närvarande 26,3 procent. Resterande del av obeskattade reserver (73,7 procent) förs till eget kapital. Likviditet Likviditet avser tillgängliga medel ur omsättningstillgångarna som kan användas för betalning på kort sikt, exempelvis kassa, bank och postgiro (likvida medel). Medelskattekraft Medelskattekraft är rikets skatteunderlag dividerat med antalet invånare i riket vid inkomstårets slut, det vill säga den beskattningsbara inkomsten per invånare. räkning räkningen redovisar intäkter och kostnader (finansiella resultatet) samt hur förändringen av kommunens eget kapital uppkommit. Denna förändring kan också erhållas genom att jämföra eget kapital i de två senaste årets balansräkningar. I ett företag kallar man detta för vinst. Men en vinst eller ökning av det egna kapitalet kan aldrig vara något självändamål för en kommun. Däremot kan framtida kostnader för pensioner med mera kräva ett visst positivt resultat eller överskott. räkningen beskriver i tre steg hur årets resultat (förändringen av eget kapital) uppkommer. Det första steget (resultat 1) visar nettokostnaden av årets verksamhet (inklusive avskrivningar), som måste täckas med framför allt kommunalskatt. I nästa steg ingår skatteintäkter och -kostnader och intäkts- och kostnadsräntor, vilket skapar resultat 2 som utgör ingångsvärdet för finansieringsanalysen (tillsammans med avskrivning från resultat 1) och visar hur mycket pengar den löpande verksamheten har tillfört kommunens kassa. I det sista steget medräknas eventuella extraordinära kostnader och intäkter, vilket ger förändringen av eget kapital (resultat 3). Rörelsekapital Rörelsekapital är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Självfinansieringsgraden Självfinansieringsgrad avser kommunens förmåga att med egna medel finansiera sina investeringar. Skattekraft Skattekraft är skatteunderlaget dividerat med antalet invånare vid inkomstårets utgång, det vill säga den kommunalt beskattningsbara inkomsten per invånare. Skuldsättningsgraden Skuldsättningsgraden anger hur stor andel av kommunens tillgångar som är lånefinansierade. Soliditet Soliditet är eget kapital i förhållande till totala tillgångar, i procent. Soliditeten är ett mått på hur kommunens långsiktiga betalningsstyrka utvecklas. Ju högre soliditet desto större ekonomiskt handlingsutrymme. Verksamhetens nettokostnad Nettokostnaden är skillnaden mellan de intäkter och kostnader som kommunens olika verksamheter skapar.

30 Antal årsarbetare Delårsredovisning jan-aug 17 (140) Väsentliga personalförhållanden Personalstruktur Antalet tillsvidareanställda har ökat med 11 årsarbetare jämfört med samma period förra året. Antalet tillsvidareanställda personer har dock minskat med 10 personer, vilket betyder att de anställda arbetar på högre sysselsättningsgrad. Socialförvaltningen har minskat antalet anställda med 39 personer (till följd av nedläggning av verksamhet inom ensamkommande barn) men minskningen av antalet årsarbetare är 24. Detta är en konsekvens av att vård och omsorg arbetar med heltidsprojektet och fler har fått heltidsanställning. Det samma sker på folkhälsoförvaltningen, där det arbetar lika många personer men antalet årsarbetare har ökat med 3, vilket är resultat av att personalen har högre sysselsättningsgrad. Skolförvaltningen har ökat både i årsarbetare (+24) och personer (+22) och även samhällsbyggnadsförvaltningen har ökat antalet tillsvidareanställda årsarbetare. Årsarbetare fördelat på förvaltning, 31 augusti jämfört med 31 augusti 2017 (antal) aug aug BUF* FHF GF* KSL KFF SBF SK* SOC *1 januari bildades skolförvaltningen (SK) genom sammanslagning av BUF och GF. Årsarbetare fördelat på förvaltning fördelat på kön, 31 augusti jämfört med 31 augusti 2017 (antal) BUF* FHF GF* KSL KFF SBF SK* SOC Kvinnor 31 aug Kvinnor 31 aug Män 31 aug Män 31 aug *1 januari bildades skolförvaltningen (SK) genom sammanslagning av BUF och GF.

31 Delårsredovisning jan-aug 18 (140) Arbetsmiljö och hälsa Total sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron har sjunkit med 1,1 procentenheter jämfört med samma period förra året och ligger nu på 6,3 procent av den ordinarie arbetade tiden. Alla förvaltningar utom samhällsbyggnadsförvaltningen och kommunensledningskontor minskar sjukfrånvaron. Störst minskning har socialförvaltningen med nästan två procentenheter till 7,3 procent. Kvinnornas sjukfrånvaro sjunker i alla åldersgrupper, och är totalt 7,1 procent. Kvinnorna har fortfarande dubbelt så hög sjukfrånvaro som männen. Männens sjukfrånvaro sjunker också totalt sett men har ökat i åldrarna år. Total sjukfrånvaro per förvaltning, januari-augusti jämfört med 2017 (procent) 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 BUF* FHF GF* KSL KFF SBF SF SOC TOT *1 januari bildades skolförvaltningen (SF) genom sammanslagning av BUF och GF Total sjukfrånvaro uppdelad på kön och ålder, januari-augusti jämfört med 2017 (procent) Långtidssjukfrånvaro Av den totala sjukfrånvaron består 42 procent av långtidssjukfrånvaro. Största minskningarna av långtidssjukfrånvaron står socialförvaltningen (- 11 procentenheter till 43 procent) och folkhälsoförvaltningen (-13 procentenheter till 28 procent). Högst andel långtidssjuka har samhällsbyggnadsförvaltningen på 48,5 procent. Männen har lägre andel långtidssjukfrånvaro är kvinnorna. Inom skolförvaltningen har männen och kvinnorna lika andel långtidssjukfrånvaro, medan männen på socialförvaltningen har lägre andel än kvinnorna. På övriga fyra förvaltningar har männen ingen långtidssjukfrånvaro alls.

32 Andel av sjukfrånvaron som avser sjukfrånvaro 60 dagar eller mer Delårsredovisning jan-aug 19 (140)

33 Delårsredovisning jan-aug 20 (140) Måluppfyllelse och god ekonomisk hushållning Bedömningen av måluppfyllelse för fullmäktiges sju mål är att fyra mål kommer att uppnås helt och tre mål kommer att delvis uppnås. För de två finansiella målen bedöms ett mål att uppnås och ett icke uppnås. Utifrån denna sammantagna bedömning anses Karlskoga kommun ha en god ekonomisk hushållning för sin verksamhet. Finansiella mål Karlskoga kommun har två finansiella mål som är viktiga för att få en stark, långsiktig och hållbar ekonomi. Förändring av eget kapital, dvs. årets resultat, ska vara positivt och utgöra minst 2,0 % av skatter och generella statsbidrag. Det innebär 35,2 mnkr enligt budget. prognosen för helåret per 31 augusti visar 35,2 mnkr vilket motsvarar 2,0 % och skulle innebära att målet nås och budgeten är i balans. Syftet med målet är att verksamheten varje år skall generera likviditet till egenfinansiering av investeringar, skapa förutsättningar för att minska låneskulden och trygga framtida pensionsåtaganden. Under de tre senaste åren har kommunen lyckats öka det egna kapitalet med 333 mnkr och likviditeten med 190 mnkr. Kommunens ekonomi har konsoliderats. Investeringarna skall som huvudregel uppgå till maximalt avskrivningsnivå. Avskrivningarna för är budgeterade till 77,5 mnkr. Investeringsnivå för enligt fastställd investeringsplan i budget är 77,5 mnkr men då ombudgeteringar från 2017 på investeringsprojekt som inte avslutats samt tilläggsbeslut under tillkommer, kommer målet inte att nås. Prognosen per 31 augusti är 132,7 mnkr i investeringsutgifter för helåret. Syftet med målet är att egenfinansiera investeringar, minska låneskuld och stärka soliditeten. Investeringar utgörs av summan av varje års investeringsbudget och omföring av tidigare års icke utförda investeringar. Båda målen syftar också till att kommunens ekonomi skall vara så stark att man klarar framtida pensionsåtaganden utan negativ inverkan på kommunens kärnverksamheter. Fullmäktigemålen Tecken förklaringar Måluppfyllelse Målet bedöms möjligt att uppnå Målet bedöms inte vara möjligt att uppnå Målet bedöms delvis vara möjligt att uppnå Bedömning av måluppfyllelsen är inte möjlig Nivåer för styrmått Uppfylld nivå (>95% av målvärdet) Inte uppfylld nivå (<65 % av målvärdet) Delvis uppfylld nivå (65-95 % av målvärdet) Ingen utvärdering Trend sedan 2012 Utvecklingen är positiv Utvecklingen är negativ Ingen tydlig utvecklingsriktning Jämfört med andra kommuner Bland de 25 % bästa Bland de 25 % sämsta Bland de 50 % i mitten

34 Delårsredovisning jan-aug 21 (140) Medborgar-/brukarperspektiv Trygghetsfrågorna är fortfarande mycket aktuella i Karlskoga kommun. Flera satsningar pågår för att skapa en tryggare stadsmiljö. Ungdomarnas fortsatta upplevelse av otrygghet är ett viktigt område att noggrant analysera och därefter vidta lämpliga åtgärder. Det finns ännu inga färdiga analyser som beskriver orsakerna till ungdomars upplevda otrygghet. Medborgarna upplever en hög nöjdhet med kommunens kvalitet och service på tjänster samt att kommunen ger goda möjligheter till kulturutbud och idrottsanläggningar. Av de tre kommunfullmäktigemålen bedöms två vara fullt ut möjliga att uppnå och ett mål bedöms delvis möjligt att uppnå. Bedömning / Mål Styrmått Uppnått resultat och planerade åtgärder utifrån aktuellt resultat Karlskoga kommuns trygghetsskapande åtgärder Arbetet fortsätter enligt upprättad handlingsplan. Förberedelser för intern utvärdering som ska ligga till grund för styrmåttet pågår. Nivå Styr mått Trend Jämf Andel ungdomar i årskurs 9 som känner sig trygga (procent) Samverkansöverenskommelsen fokuserar på barn och unga, särskilt flickor. Trygga platser skapas genom bland annat drogfri skolavslutning. 1. Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla Andel elever i grundskolans årskurs 5 och 8 samt i grundsärskolan som uppger att de känner sig trygga Andel av Karlskogas (egna) publika lokaler som är fysiskt tillgängliga för alla Den upplevda tryggheten bland elever i årskurs 5 har ökat och för årskurs 8 är resultatet på liknande nivå som tidigare. Pojkarna känner sig tryggare än flickorna. Kommunen behöver samla mer information för att kunna göra en säkrare analys. Kommunens satsning på tillgänglighet syns på de positiva resultaten. Åtgärder vidtas kontinuerligt vid renovering och upptäckta brister, samt vid nybyggnation. Främst är det åtgärder för rörelsehindrade som vidtagits men även för personer med nedsatt syn och hörsel. I de fall vi har svårt att uppfylla kraven på tillgänglighet är det i äldre lokaler där kostnaden för ökad tillgänglighet är mycket stor. Vi är mycket medvetna om var problemen finns och försöker åtgärda dessa inom ramen för driften samt med extra anslag såsom Rådet för funktionshindersfrågor (RFF) och även Agenda Andel ensamkommande barn och unga som upplever att kommunens Antalet ensamkommande barn och unga har minskat drastiskt under det senaste året. I dagsläget är antalet

35 Delårsredovisning jan-aug 22 (140) mottagande är gott ensamkommande barn och unga inom socialnämndens verksamhetsansvar så få att ett resultat inte kan redovisas. Enheten för ensamkommande barn kommer att vara helt avvecklad den 31 december. 2. Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service Hur nöjda kommunens brukare är med verksamheterna/tjänsterna Andel medborgare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen per telefon Kvalitetsaspekter inom särskilt boende (% av maxpoäng) Vad kommuninvånarna tror eller tycker om idrotts- och motionsanläggningarna Mätningar av brukarnöjdhet pågår i de olika förvaltningarna och det sammanslagna resultatet redovisas vid årsredovisningen ökade nöjdheten kraftigt från tidigare år och arbete pågår för att ytterligare förbättra nöjdheten samt att bibehålla de goda resultaten. Bedömningen är att målnivån för styrmåttet kommer att uppfyllas. Mätning av bemötande per telefon sker under hösten och resultat redovisas i samband med årsredovisning. Föregående år har Karlskoga haft mycket goda resultat och under 2017 placerade sig Karlskoga bland de bästa i landet. En orsak till de goda resultaten är införandet av servicecenter som hanterar enkla frågor från medborgare snabbt och effektivt. Bedömningen är att kommunen även i år kommer att nå goda resultat. Inom VO 2 så pågår ett systematiskt arbete med kvalitetsaspekterna. Arbetets resultat visar sig också i det aktuella styrmåttet. Under hösten kommer bl.a. ett vårdboende att genomföra en fördjupad kvalitets-uppföljning i syfte att öka kvaliteten ytterligare. SKL:s rekommendation om ökad kvalitet på natten har brutits ned till en konkret handlingsplan och genomförande av denna pågår. Nämnden har också en plan för utökad internetåtkomst på boendena. Byte av belysning i Nobelspåret går efter plan och beräknas vara klart under hösten. Projektet nya allvädersbanor avbröts då det konstaterades att ett större arbete än beräknats är nödvändigt, vilket inte ryms inom avsatt budget. 1 1 Jämfört med andra kommuners resultat 2017.

36 Delårsredovisning jan-aug 23 (140) 3. Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga Vad kommuninvånarna tror eller tycker om kulturverksamheten Nytt äskande kommer att ske. Beslut om investeringsmedel för ny Karlbergshall fattades utifrån samhällsbyggnadsnämndens äskande. Byggnation sker under För att bibehålla en god nöjdhet har biblioteket bland annat uppsökande verksamhet. Exempelvis Berättartältet som besökt platser som fritids, öppna förskolan och Karlskogafesten. Även Kulturskolan har en god nöjdhet, som varierar mellan %. Viktiga framgångsfaktorer är en verksamhet som är anpassad efter deltagarens ålder, intresse och förmåga, i kombination med ett gott bemötande. Antal erbjudna ferieplatser Kommunen har erbjudit 250 ferieplatser för i enlighet med målsättningen. Hur nöjda kommunens feriepraktikanter är med sin feriepraktik som helhet Andel barnhushåll som blivit självförsörjande efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd Eftersom kommunen upphandlat och implementerat nytt enkätverktyg under juli-augusti redovisas resultatet i årsredovisningen. Hittills under så har 42 personer avslutat sin arbetsmarknadsåtgärd. Bland dessa har sju barnhushåll identifierats och av de sju så återfinns endast ett därefter inom ekonomiskt bistånd. Inom ekonomiteamet och AME pågår en kartläggning avseende flödet från ansökan om försörjningsstöd och fram till avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Syftet med kartläggningen är att finna förbättringsåtgärder i handläggning och samverkan. för styrmått Styrmått 1.1 Karlskoga kommuns trygghetsskapande åtgärder (medelvärde skala 1-5) ,08 (Nollmätning) Målvärde Procent av 3,15 Redovisas i årsredovisning målvärde

37 Delårsredovisning jan-aug 24 (140) 1.2 Andel ungdomar i årskurs 9 som känner sig trygga i Karlskoga (%) - Total Kga:72 Flickor Kga:63 Pojkar Kga:81 - Redovisas endast var 3 år då mätningen genomförs 1.3 Andel elever i grundskolans årskurs 5 och 8 samt i grundsärskolan som uppger att de känner sig trygga (%) 1.4 Andel av Karlskogas (egna) publika lokaler som är fysiskt tillgängliga för alla (%) 1.5 Andel ensamkommande barn och unga som upplever att kommunens mottagande är gott (%) 2.1 Hur nöjda kommunens brukare är med verksamheterna/tjänsterna som helhet (procent) 2.2 Andel medborgare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen per telefon (procent) 2.3 Hur nöjda kunderna är med idrottsoch motionsanläggningarna (procent mycket nöjd/ganska nöjd) 85 Åk 5 89 F 87 P Åk 5 76 F 71 P Åk 5 82 F 80 P För få svaranden för att få fram resultat Redovisas i årsredovisning Redovisas i årsredovisning Totalt 88 Kvinnor 87 Män Redovisas i årsredovisning Hur nöjda kunderna är med kulturverksamheten (procent mycket nöjd/ganska nöjd) Totalt 95 Kvinnor 94 Män Kvalitetsaspekter inom särskilt boende (% av maxpoäng) Vad kommuninvånarna tror eller tycker om idrotts- och motionsanläggningarna Totalt 88 Kvinnor 87 Män Antal erbjudna ferieplatser (antal/år) 3.2 Hur nöjda kommunens feriepraktikanter är med sin feriepraktik som helhet (procent 3.3 Andel barnhushåll som blivit självförsörjande efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd (Nollmätning) 94 Redovisas i årsredovisning endast från Konsthallen och Kulturskolan hittills.

38 Delårsredovisning jan-aug 25 (140) Nyckeltal Anmälda våldsbrott (antal per invånare) ,3 9,0 9,7 ÅR Antal nyttjade feriepraktikplatser kv 126 m Kv 133 M 96 Antal barn berörda av verkställda avhysningar i Karlskoga (antal per invånare) Rapporteringsansvar: Kommunstyrelsen ,2 ÅR Antal utrustningslån i fritidsbank (antal per år) Hur nöjda besökarna till den kommunala öppna förskolan är som helhet (procent mycket nöjda/ganska nöjda) Andel hushåll med barn (0-18 år) som långvarigt uppbär ekonomiskt bistånd (procent) Kommunens placering enligt undersökningen Bäst att bo, tidning Fokus (plats av 290) Antal timmar/vecka i snitt som fritidsgårdarna är öppna efter skoltid under verksamhetsåret Medarbetarperspektiv

39 Delårsredovisning jan-aug 26 (140) Välfärdssektorn i Sverige kommer att ha ett stort rekryteringsbehov de kommande åren. I Karlskoga kommer andelen äldre invånare att öka markant de närmaste 20 åren. För att kunna fortsätta att leverera välfärdstjänster av bästa kvalitet måste vi arbeta för att våra kompetenta medarbetare ska vilja stanna kvar och att kompetenta medarbetare söker sig till oss. Ett starkt varumärke som arbetsgivare är en viktig framgångsfaktor för att lyckas. en för hållbart medarbetarengagemang (HME) ligger fortfarande på en hög nivå i kommunen utifrån våra egna målvärden och det har skett en ökning inom samtliga delindex i förhållande till mätningen Ingen större skillnad mellan könen men skillnader finns mellan förvaltningarna. et ska hanteras löpande i det systematiska arbetsmiljöarbetet och det sker genom att chefen presenterar resultatet för medarbetarna. Diskussion och reflektion i personalgrupperna genomförs utifrån både bra resultat och sämre resultat. 2-2 prioriteringsområden väljs som gruppen/enheten fokuserar på och förbättrar. En handlingsplan med åtgärder och ansvariga arbetas fram och följs upp på arbetsplatsträffar. Förbättringsområden kan omfatta en hel förvaltning och då tas de med i årliga arbetsmiljöplaner som varje förvaltning arbetar fram. Kommunstyrelsens arbetsutskott har begärt en återkoppling av detta arbete till sammanträdet i april Målet bedöms fullt möjligt att uppnås. Bedömning / Mål Styrmått Uppnått resultat och planerade åtgärder utifrån aktuellt resultat Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet Ett förslag håller på att tas fram för ett medarbetarutvecklingsprogram som kan bidra till ökad motivation. Nivå Styr mått Trend Jämf 4. Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har likvärdiga möjligheter Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen Under har utbildning genomförts för 1:a linjens chefer inom områdena att leda sig själv och att leda andra. Repetitionsutbildningar har genomförts i kommunkunskap och ekonomi. Utbildningar inom arbetsmiljöområdet har genomförts. Utbildningsinsatser för 1:a linjens chefer fortsätter under utifrån fastställt utbildningsprogam. En modell för chefsutvärdering har arbetats fram och har implementerats inom kommunens förvaltningar. Arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare bedrivs ute i verksamheterna och det har fokuserats på arbete med mål-och styrkedjan, värdegrund, uppdragshandlingar, mötesstrukturer och informationsflöden som några goda exempel.

40 Delårsredovisning jan-aug 27 (140) för styrmått Styrmått 4.1 Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet.(index 0-100) 4.2 Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef index (index 0-100) Målvärde Procent av 80 Totalt: 78 Kvinnor: 78 Män: Totalt: 75 Kvinnor: 75 Män: Totalt: 79 Kvinnor: 80 Män: Totalt: 79 Kvinnor: 79 Män: 82 målvärde Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index 0-100) 80 Totalt: 79 Kvinnor: 79 Män: Totalt: 81 Kvinnor: 81 Män: Utvecklingsperspektiv Utvecklingsperspektiv är ett viktigt perspektiv i samtliga kommunfullmäktiges mål. I denna gruppering återfinns de mål som särskilt fokuseras kring externa aktörer och hållbar utveckling. Företagarnas nöjdhet fortsätter att förbättras enligt nuvarande prognoser och det är nu möjligt att se en positiv trend. Ett analysarbete tillsammans med representanter från näringslivet har påbörjats för att ytterligare kunna förbättra resultaten med riktade åtgärder. Den negativa trenden att elever mår allt sämre och ser mindre ljust på framtiden håller tyvärr i sig. En fördjupad analys om orsaker till elevernas minskade välbefinnande behöver genomföras för att därefter kunna genomföra rätt åtgärder som kan bryta den negativa utveklingen. Arbetet med att förbättra skolresultat är sedan tidigare en prioriterad fråga. Av de tre fullmäktigemålen bedöms ett vara möjligt att uppnå helt och två bedöms delvis kunna uppnås. Bedömning / Mål Styrmått Uppnått resultat och planerade åtgärder utifrån aktuellt resultat 5. Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas Hur nöjda företagarna är med kommunens service Karlskogas placering i Svenskt Näringslivs undersökning om företagsklimatet et för 2017 har höjts ytterligare och är mycket bra. De områden från 2016 års mätning som var mindre bra - Bygglov och Markupplåtelse har gjort tydliga förbättringar. Karlskoga placerar sig på 17 plats i Sverige gällande SKL:s mätning- företagsklimat 2017 gällande NKI (Nöjd Kund Index), som är en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning. I mätningen är det bara miljö och hälsa som visar på sämre resultat än föregående år. Orsaker till detta kommer att analyseras under hösten. et från svenskt näringslivs årliga enkät visar på stigande resultat i majoriteten av undersökningens delindex och Nivå Styr mått Trend Jämf

41 Delårsredovisning jan-aug 28 (140) Företagarnas nöjdhet med Näringsliv och Turism AB:s kontaktskapande åtgärder/företagsservice frågor. Inte minst gäller detta det sammanfattande omdömet om företagsklimatet som utgör en stor vikt i rankingsammanställningen. I flera frågeområden ökar kommunen markant och ligger nu på en nivå över snittet i övriga landet: Tjänstemännens och skolans attityder till företagande, samt kommunens service till företagen är de enskilda faktorer som ökar mest och där resultatet nu är bättre än snittet i övriga landet. Ett analysarbete har startats tillsammans med företrädare för näringslivet i Karlskoga för att identifiera förbättringsområden och prioritera gemensamma åtgärder för att ytterligare stärka företagsklimatet i kommunen. Bolaget har lanserat en ny hemsida för att bland annat förbättra dialogen med näringslivet. Bolaget har genomgått personalförändringar. Under hösten ska en processkartläggning genomföras för att tydliggöra gränsdragningen mellan kommun och bolag. 6. Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Andel ungdomar i årskurs 9 som anger att de mår mycket bra/bra Andel ungdomar i årskurs 9 som ser mycket ljust/ganska ljust på framtiden Andel ungdomar i årskurs 7-9 som ser mycket ljust/ganska ljust på framtiden Förbrukning av energi, el och uppvärmning, i den et används som grund i framtagande av länsdelsprioriteringar för att öka jämlikhet i hälsa. Medborgaren/brukaren i fokus oavsett huvudman är ett viktigt steg för att nå resultat då det berör ungdomarnas hela liv. et används som grund i framtagande av länsdelsprioriteringar för att öka jämlikhet i hälsa. Medborgaren/brukaren i fokus oavsett huvudman är ett viktigt steg för att nå resultat. en har varit stabila under de senaste åren även om de ligger under målnivån. Ett antal faktorer påverkar resultatet och kommunen behöver fortsatt arbeta med att utveckla mätmetoder för att kunna göra säkrare analyser. Det går inte att göra en prognos av förbrukningen vid delåret eftersom - -

42 Delårsredovisning jan-aug 29 (140) kommunala organisationen Andel miljöfordon i kommunorganisationen framförallt november och december är avgörande för resultatet, beroende på temperaturen dessa månader. Åtgärder för att minska förbrukningen genomförs kontinuerligt under året, såsom exempelvis solceller, men dessa är marginella för resultatet i förhållande till temperaturen vintertid. I och med en mycket varm sommar tror vi att vi redan har en hög förbrukning i och med alla fläktar som använts mycket. Mätning görs vid helåret och ett resultat lämnas i årsredovisningen. Kommunfullmäktige har beslutat att personbilar ska ersättas med biogasbilar allteftersom de behöver bytas ut. Beslutet gäller hela kommunorganisationen inklusive bolagen. Vi ser att andelen biogasbilar inom kommunen ökar. Mätning av hur det ser ut i hela kommunorganisationen, inklusive bolag, görs vid helåret och ett resultat lämnas i årsredovisningen. et för delåret är en nollmätning. Då måttet saknar målnivå kan vi inte utvärdera måluppfyllelsen Andel fordonsbränsle som är biogas i kommunens biogasfordon Andel inköpta ekologiska livsmedel av totalt inköpta livsmedel till kommunerna Andel barn och unga som uppger att de mår bättre genom kommunens riktade, främjande och förebyggande insatser Vi vet att det behövs en liten del bensin i dagens biogasbilar för att kunna starta motorn. Vi tror dock att vi kan få ett högre resultat än 60 % (som delårets mätning visar) genom bättre information och utbildning då vi gissar att man tankar bensin av gammal vana och kanske även rädsla inför det man inte provat innan. En framtida målnivå skulle kunna vara uppemot 90 %, beroende på hur stor andel bensin som behövs. Politiska ekonomiska prioriteringar och bättre tilläggsanbud i livsmedelsavtalet. Ytterligare ökad andel kräver ökade resurser. et avser Rymden och Dansa Pausa som bedrivs i samverkan. Riktade insatser gör skillnad för deltagande barn. Metoderna har stöd i forskning eller beprövad

43 Delårsredovisning jan-aug 30 (140) erfarenhet. 7. Karlskoga kommun säkerställer att varje barn och elev uppnår läroplanens mål och i övrigt får de kunskaper och förutsättningar för att utveckla sina förmågor som de behöver för att möta vuxenlivet och morgondagens samhälle Andel elever som uppnått kunskapskraven (godkänt betyg) i alla ämnen i årskurs 6. Andel elever i årskurs 9 med godkända betyg i alla ämnen.(procent) Meritvärde i genomsnitt i årskurs 9 (meritpoäng) Betygspoäng i genomsnitt efter avslutad gymnasieutbildning (betygspoäng) Andel elever som fullföljt utbildning med examen inom 3 år. Elever i åk 9 som är behöriga till gymnasiet, yrkesprogram Avvaktar officiell statistik från skolverket Avvaktar officiell statistik från skolverket Avvaktar officiell statistik från skolverket Den officiella statistiken från skolverket kommer senare i höst. Verksamheten gör analysen att det är möjligt att nå målnivåerna. Den officiella statistiken från skolverket kommer senare i höst. Verksamheten gör analysen att det är möjligt att nå målnivåerna. Avvaktar officiell statistik från skolverket

44 Delårsredovisning jan-aug 31 (140) för styrmått Styrmått 5.1 Hur nöjda företagarna är med kommunens service, kommunen totalt (index 0-100) Målvärde Procent av Redovisas i årsredovisning målvärde 5.2: Karlskogas placering i Svenskt Näringslivs undersökning om företagsklimatet (plats av 290) Redovisas i årsredovisning 5.3 Företagarnas nöjdhet med näringsliv och turism AB:s kontaktskapande åtgärder/företagsservice (Nöjd Kund) 6.1 Andel ungdomar i årskurs 9 som anger att de mår mycket bra/bra (procent) - 62 Nollmätning Mäts ej 2016 Total 69 Flickor 58 Pojkar Redovisas i årsredovisning - Redovisas i årsredovisning 6.2 Andel ungdomar i årskurs 9 som ser mycket ljust/ganska ljust på framtiden (procent) Mäts ej 2016 Total 70 Flickor 64 Pojkar 76 - Redovisas i årsredovisning 6.3 Andel ungdomar i årskurs 7-9 som ser mycket ljust/ganska ljust på framtiden (procent) 71 F 70 P75 71 F 69 P Förbrukning av energi, el och uppvärmning, i den kommunala organisationen (procent, basår 2009) 6.5 Andel miljöfordon i kommunorganisationen (procent) 6.6 Andel fordonsbränsle som är biogas i kommunens biogasfordon (procent) 6.7 Andel inköpta ekologiska livsedel av totalt inköpta livsmedel till kommunen Redovisas i årsredovisning Redovisas i årsredovisning Redovisas i årsredovisning 6.8 Andel barn och unga som uppger att de mår bättre genom kommunens riktade, främjande och förebyggande insatser (procent) Andel elever som uppnått kunskapskraven (godkänt betyg) i alla ämnen i årskurs 6 (procent) 73 F 79 P67 71 F 70 P Avvaktar officiell statistik från Skolverket 7.2 Andel elever i årskurs 9 med godkända betyg i alla ämnen.(procent) 62 F 66 P59 68 F 76 P Avvaktar officiell statistik från Skolverket

45 Delårsredovisning jan-aug 32 (140) 7.3 Meritvärde i genomsnitt i årskurs 9 (meritpoäng) 203 F 220 P F 235 P Avvaktar officiell statistik från Skolverket 7.4 Betygspoäng i genomsnitt efter avslutad gymnasieutbildning (betygspoäng) K 13,9 K 13,9 7.5 Andel elever som fullföljt utbildning med examen inom 3 år. (procent) 7.6 Elever i åk 9 som är behöriga till gymnasiet, yrkesprogram 74 F 78 P 69 K 76 K 77 14,1 85 Avvaktar officiell statistik från Skolverket Avvaktar officiell statistik från Skolverket Avvaktar officiell statistik från Skolverket Kostnad för brukarnöjdheten (kr/invånare och nöjdhetspoäng) ÅR Tyck om Karlskoga Karlskogaborna och andra kan via Tyck om Karlskoga lämna synpunkter på kommunens tjänster. Till och med sista augusti inkom 253 synpunkter, vilket är en ökning från 225 synpunkter samma period föregående år. Alla synpunkter utom en inkom via kommunens hemsida. Samhällsbyggnadsförvaltningen får drygt 72 procent av det totala antalet synpunkter och står för ökningen av antalet synpunkter jämfört med föregående period. Övriga synpunkter fördelas relativt lika över övriga förvaltningar jämfört med föregående år. Gymnasieförvaltningen har mottagit det minsta antalet synpunkter under perioden. Tre synpunkter hade vid tillfället för rapporteringen inte ännu fördelats till någon förvaltning för hantering. Antal synpunkter per förvaltning

46 Delårsredovisning jan-aug 33 (140) Synpunkter på finska Inga synpunkter på finska har kommit in under delåret, vilket är en minskning från 1 synpunkt motsvarande period 2017 och 10 synpunkter motsvarande period Synpunkt utifrån kvalitetsåtaganden Endast 2 stycken av de inkomna synpunkterna gällde något av de 27 kvalitetsåtaganden som finns upprättade för kommunens verksamheter, detta är en minskning från föregående år. Den fortsatt låga andelen synpunkter relaterade till kvalitetsåtaganden kan antyda att dessa inte är tillräckligt väl kända och spridda bland medborgarna, alternativt att synpunkter inte kopplas samman med kvalitetsåtaganden av kommunens registratorer och handläggare. Typ av synpunkt Andelen beröm har minskat med en procentenhet, till 5 procent, jämfört med motsvarande period 2017 som var 6 procent. Andel förslag har också minskat med en procentenhet från 26 procent av antalet synpunkter samma period 2017 till 25 procent för denna period. Klagomålen har därmed ökat en procentenhet till 69 procent från 68 procent Fördelning per synpunktstyp, jan-aug : Utlovade svarstider Fler av synpunktslämnarna (78 %) ville bli kontaktade angående sina synpunkter jämfört med föregående period 2017 (68 %). Merparten vill få återkopplingen via e-post. 87 procent fick en mottagningsbekräftelse inom utlovade två arbetsdagar vilket är en förbättring sedan 2017 då motsvarande andel var 81 procent var motsvarande andel 87 procent vilket tyder på återgång till tidigare nivåer. 51 procent fick svar eller kontakt med ansvarig tjänsteman inom utlovade fem arbetsdagar, vilket är en lägre nivå än både 2017 (61 procent) och 2016 (63 %).