Studiehandledning för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Inriktning Administration och ledarskap i socialt arbete/social omsorg

Transkript

1 Karlstads universitet Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för sociala studier Socionomprogrammet Studiehandledning för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Inriktning Administration och ledarskap i socialt arbete/social omsorg 1

2 Innehåll Inledning 3 VFU:s olika delar 3 VFU:s huvudaktörer och deras ansvarsområden 4 VFU-kursens upplägg 5 Aktiviteter på Kau 5 Förhållandet mellan praktik- och teoritid 5 Praktikbesök 6 Kursplanens lärandemål och innehåll 6 Examinationsuppgift 7 Praktikintyg 8 En ram för vad som ska äga rum på praktikplatsen 8 Studenten introduceras och presenteras, eventuell(a) bihandledare kontaktas 8 Den individuell studieplan upprättas 8 Handledningssamtal 10 Studiebesök för nyblivna socionomstudenter 10 Resursfrågor 10 Kontaktuppgifter 11 Bilagor Utbildningsplan 2. Kursplan 3. Schema 4. Program för kursintroduktion 5. Seminarieuppgifter 6. Examinationsuppgift 7. Litteraturlista 8. Praktikintyg 9. Försäkringsvillkor 10. Skadeanmälan 11. Handledningsmanual 12. Exempel på individuell studieplan 13. Att anordna studiebesök 2

3 Inledning Föreliggande dokument är en studiehandledning för den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) på socionomprogrammet vid avdelningen för sociala studier, Karlstads universitet (som härefter benämns lärosätet eller Kau). Socionomprogrammet omfattar 210 högskolepoäng (hp) och har två inriktningar: dels administration och ledarskap, dels socialpedagogik. Denna studiehandledning riktar sig till studenter och handledare inom inriktningen administration och ledarskap. Den verksamhetsförlagda utbildningen har en omfattning på 30 hp, dvs. 20 veckor, och genomförs under termin 6. För en närmare beskrivning av socionomprogrammet se utbildningsplanen (bilaga 1). Studiehandledningen är tänkt att vara ett stödjande dokument för att underlätta dels planeringen och genomförandet av VFU på praktikplatsen, dels för studenten att uppnå kursens lärandemål. I studiehandledningen anges ramarna för VFU utifrån den aktuella kursplanen (se bilaga 2), men det bör understrykas att innehållet kan anpassas till såväl praktikplatsens förutsättningar som studentens specifika intressen. Mer om det senare. VFU:s olika delar VFU är en av socionomprogrammets kurser och genomförs dels på praktikplatsen, dels på lärosätet, dels genom studentens självstudier och skriftliga arbete. Tyngdpunkten ligger dock på praktikplatsen. De delar som är förlagda till Kau består av kursintroduktion, mittseminarier och slutseminarier. Det aktuella upplägget framgår av bifogat schema (se bilaga 3). Dessa aktiviteter är obligatoriska för studenten och ska planeras in i den tid studenten avsätter för eget teoretiskt arbete. Innehållet i seminariedagarna beskrivs under avsnittet Aktiviteter på Kau (s 5). Fördelningen mellan studentens tid på praktikplatsen och tid för eget teoretiskt arbete är flexibel, men tiden på praktikplatsen ska utgöra minst 75 procent av heltidstjänstgöring (se vidare Förhållandet mellan praktik- och teoritid, s 5). Under VFU-kursen kommer en kursansvarig lärare att besöka den enskilde praktikplatsen för att göra uppföljning tillsammans med student och handledare (se vidare Praktikbesök s 6). 3

4 VFU:s huvudaktörer och deras ansvarsområden Det finns tre viktiga, och redan nämnda, aktörer som måste samarbeta för att VFU:n ska vara möjlig att genomföra på ett sådant sätt att kursplanens mål uppnås. Dessa tre aktörer är kursansvariga lärare 1, huvudhandledaren och studenten. Respektive aktör har sina ansvarsområden, vilka listas nedan. Kursansvariga lärares ansvar är att: o planera VFU-kursens innehåll och genomförande o inför VFU-kursen genomföra samtal med varje student för att kartlägga intressen och önskemål om VFU:s förläggning och innehåll o i samarbete med länets kommuner och/eller verksamheter under andra huvudmän till studenten tillhandahålla praktikplats och handledare som uppfyller villkoren för VFU o ta det slutgiltiga beslutet om praktikplacering o under VFU-kursen vara möjlig att nå för student och handledare via telefon och/eller e-post o under VFU-kursen genomföra minst ett besök hos varje student på dennes praktikplats 2 o under VFU-kursen anordna och leda kursintroduktion samt mitt- och slutseminarier o informera om och bjuda in studenter och handledare till aktuella föreläsningar och seminarier som äger rum på avdelningen för sociala studier o bedöma den skriftliga examinationen o betygssätta studenten utifrån den skriftliga examinationen, handledarens bedömning samt genomförda seminarier o möjliggöra för studenterna att genomföra kursvärdering Huvudhandledarens ansvar är att: o vara huvudansvarig för studentens vistelse på praktikplatsen o introducera och presentera studenten på praktikplatsen o vara kontaktperson för kursansvariga lärare o vid behov underlätta studentens tillgång till andra delar av organisationen än den huvudhandledaren själv tjänstgör vid o vid behov upprätta kontakter med en eller flera bihandledare för att kursens innehåll och lärandemål ska kunna uppfyllas o kontinuerligt ge studenten stöd o i möjligaste mån avsätta en specifik handledningstid en gång per vecka o möjliggöra för studenten att arbeta självständigt o i det praktikintyg som kursansvariga lärare tillhandahåller redogöra för praktikens innehåll och huvudsakliga arbetsuppgifter samt bedöma studentens kunskaper och färdigheter utifrån de kriterier som anges o kontakta kursansvariga lärare om frågor eller problem uppstår 1 VFU-kursen kan ha flera lärare som är ansvarig för var sin grupp av studenter, medan en av dessa lärare kan ha det övergripande kursansvaret. Hur förhållandet ser ut kan variera från termin till termin. 2 Undantag kan förekomma när studenten på egen begäran fått en praktikplats utanför Värmlands län. 4

5 Studentens ansvar är att: o inför VFU-kursens början författa en skriftlig presentation, förslagsvis utformad som ett CV, som skickas/lämnas till kursansvarig lärare samt anvisad huvudhandledare o i samarbete med huvudhandledare upprätta en individuell studieplan o ta ansvar för sitt eget lärande och framföra sina önskemål och synpunkter o på praktikplatsen uppträda på ett sådant sätt som gynnar såväl det egna som utbildningsprogrammets renommé o till praktikplatsen meddela eventuell frånvaro o tillsammans med huvudhandledaren komma överens om hur förlorad tid ska kompenseras av studenten o kontakta kursledare om frågor eller problem uppstår o genomföra examinationsuppgiften och lämna in den i erfordrig tid o delta på obligatoriska seminarier o se till att praktikintyget inkommer till kursansvarig lärare vid kursens slut VFU-kursens upplägg Aktiviteter på Kau I slutet av terminen som föregår VFU-kursen bjuds handledarna in till en introduktionsdag. Utöver en genomgång av kursens form och innehåll får handledarna en föreläsning i handledningsmetodik (se bilaga11). Introduktion för studenter äger rum under kursens första dag. Det aktuella upplägget och innehållet för kursintroduktionen framgår av bifogat program (se bilaga 4). Efter ungefär halva VFU-kursen anordnas dels ett uppföljningsseminarium med handledarna, dels så kallade mittseminarier med studenterna där utgångspunkten tas i förutbestämda teman. Vilka teman som är aktuella framgår av seminarieuppgifterna (se bilaga 5). Syftet med seminarierna är dels att den enskilda studenten ska få dela med sig och diskutera sina erfarenheter, dels att varje student ska få inblick i flera olika praktikplatser och situationer. Under mittseminariedagarna ges även möjlighet till handledning på den skriftliga examinationsuppgiften som ska lämnas in vid kursens slut. Examinationsuppgiften i sin helhet med tillhörande vägledning finns som bilaga 6. VFU-kursen avslutas med slutseminarier där den enskilde studenten utifrån olika frågeställningar fokuserar på sin professionella och personliga utveckling (se seminarieuppgifterna bilaga 5). Förhållandet mellan praktik- och teoritid Som framgick ovan är studentens tjänstgöringstid på praktikplatsen flexibel från 75 procent och uppåt. Hur tiden ska fördelas över dagar och veckor är upp till student och huvudhandledare att komma överens om, och ska framgå av den individuella studieplanen (se vidare sidan 8). Flexibiliteten möjliggör alltså att studenten kan ha en mer omfattande tjänstgöring på praktikplatsen än vad kursansvariga lärare kräver, men samtidigt ger de beräknade 25 procenten för eget teoretiskt arbete en indikation om hur omfattande den skriftliga examinationsuppgiften ska vara, när hänsyn till de obligatoriska seminariedagarna är tagna. 5

6 En annan aspekt av den inbyggda flexibiliteten är att studenten kan arbeta mer än 75 procent på praktikplatsen om det samtidigt ges möjlighet att ägna sig åt den skriftliga examinationsuppgiften inom ramen för arbetstiden. Ytterligare en möjlighet är att i efterhand reglera eventuell frånvaro genom att ta från tiden avsedd för det teoretiska arbetet. Praktikbesök Under VFU-kursen kommer ansvariga lärare att besöka varje student på dennes praktikplats minst en gång. 3 Huruvida det finns behov av flera besök avgörs under VFU-tidens gång, och om möjligt redan under första praktikbesöket. Tiden för det första (och kanske enda) besöket bokas, så långt det är möjligt, av ansvarig lärare tillsammans med huvudhandledaren under handledarintroduktionen. Under första praktikbesöket träffar ansvarig lärare student och handledare för att göra en uppföljning mot bakgrund av den individuella studieplanen och handledarens bedömning utifrån de kriterier som anges i praktikintyget och som är kopplade till kursplanens lärandemål och innehåll. Praktikbesöket kan vara ett bra tillfälle där man enas om vilka moment tyngdpunkten behöver läggas på fortsättningsvis för att kursplanens lärarandemål ska kunna uppnås. Utfallet av diskussionen kan synliggöra behov av ytterligare ett uppföljningstillfälle där ansvarig lärare återkommer till praktikplatsen. Det finns även möjligheter till enskilda samtal om man i förväg avtalar det med ansvarig lärare. Sådana samtal kan dock med fördel klaras av via telefon och/eller e-post. Kursplanens lärandemål och innehåll Det som styr innehållet i VFU-kursen är, som för alla programmets kurser, kursplanen. Kursplanen består av två viktiga delar: lärandemål och innehåll. Lärandemålen tydliggör vad studenten ska kunna efter genomgången kurs, medan innehållet beskriver vilka moment studenten ska göra för att få möjlighet att nå upp till målen. Enligt kursplanen ska studenten efter genomgången kurs kunna följande: visa färdighet och förmåga att utföra socialt arbete/socialt omsorgsarbete på olika nivåer i samhället i samarbete/samverkan med de människor som berörs visa förmåga att tillämpa relevanta författningar i synnerhet inom det sociala området visa god förmåga att uttrycka sig korrekt i tal och skrift visa förmåga att förstå, utreda och analysera sociala problem och processer visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt och bemötande kritiskt kunna reflektera över synsätt och värderingar inom yrkesområdet visa förmåga att arbeta självständigt och ta initiativ visa kunskaper i verksamhets- och kvalitetsutveckling visa kunskaper om organisation och maktstrukturer på individ-, grupp- och samhällsnivå visa förmåga att organisera och samarbeta inom socialt arbete/sociala omsorgsverksamheter visa förmåga att planera, organisera och leda verksamhet och personalgrupper 3 Undantag kan, som tidigare nämnts, förekomma när studenten på egen begäran fått en praktikplats utanför Värmlands län. 6

7 För att kunna nå ovanstående lärandemål ska studenten delta i följande moment under sin VFU: kontakt med berörda brukargrupper utredningsarbete dokumentation verksamhetsutveckling kommunikation och samverkan kurativ verksamhet ledarskap personalarbete ekonomistyrning Praktikplatsens förutsättningar kommer i hög grad att påverka hur studenten kan nå vilka lärandemål. Upplägget och innehållet kan därför variera mellan olika studenters VFU. Exempelvis är det i många fall helt avgörande att studenten har tillgång till andra delar av organisationen och verksamheten än den huvudhandledaren är verksam i, och att studenten får stöd av en eller flera bihandledare. På några anvisade praktikplatser kanske vissa moment, trots ansträngningar, av olika anledningar inte blir möjliga att genomföra. En annan aspekt som kan påverka VFU:s upplägg och innehåll är studentens specifika intresse och önskemål. Dessa intressen tillsammans med förutsättningarna på praktikplatsen bidrar alltså till att tyngdpunkten kan ligga på olika lärandemål och moment. Mer om detta under Den individuella studieplanen upprättas (s 8). Det är genom examinationsuppgiften och praktikintyget som ansvarig lärare tar ställning till huruvida studenten har nått kursplanens mål och betygsätter kursen. Detta innebär alltså att student och huvudhandledare även ska ha dessa två dokument i åtanke när VFU:ns upplägg och innehåll planeras. Examinationsuppgift 4 Examinationsuppgiften består av att skriftligt besvara ett antal frågeställningar. Genom svaren ska studenten visa att hon/han med hjälp av sina förvärvade teoretiska kunskaper kan analysera valda delar av den komplexa verkligheten han/hon kommer i kontakt med under sin VFU. Det skriftliga arbetet med examinationsuppgiften ska ske på den tid som är avsedd för studentens egna teoretiska arbete. Detta innebär dock inte att examinationsuppgiften ligger utanför de moment som studenten ska delta i på praktikplatsen. Tvärtom är det en förutsättning att planera dessa moment så att studenten ges möjlighet att samla information samt skaffa sig insikter och erfarenheter som är nödvändiga för att kunna lösa examinationsuppgiften. Under tiden kan studenten med fördel föra loggbok. Den aktuella examinationsuppgiften finns som bilaga 6. Här finns även en vägledning om hur den ska lösas, såväl vad gäller innehåll som formalia, samt vilka betygskriterier som gäller. Det skriftliga arbetet lämnas in i samband med slutseminarierna. För att kunna lösa examinationsuppgiften krävs även inläsning av litteratur. Vilken litteratur som är aktuell för gällande examinationsuppgift framgår av bilaga 7. 4 Alternativa examinationsuppgifter kan förekomma. 7

8 Praktikintyg Praktikintyget består av två huvuddelar, dels praktikens huvudsakliga innehåll och arbetsuppgifter, dels en bedömning av studentens kunskaper och färdigheter utifrån förutbestämda kriterier (se bilaga 8). Kursansvariga lärare vill ha handledarens hjälp att bedöma hur väl studenten lyckas att tillämpa de teoretiska kunskaper som krävs för att utöva administration och ledarskap. De färdigheter handledaren särskilt ska granska hos studenten är förmågan att: vara professionell, ta initiativ, vara empatisk, analysera, lösa problem, samarbeta, leda, organisera, planera, utreda och administrera. För att handledaren ska kunna göra dessa bedömningar måste studenten såväl ges möjlighet att i nära samarbete med handledaren aktivt delta i olika arbetsuppgifter som att självständigt få ta ansvar för olika moment eller delar därav. Det kan t ex handla om att under en period vara handledaren behjälplig i delar av kvalitetsarbetet och att vid ett eller flera tillfällen på egen hand få planera och genoföra en arbetsplatsträff. En ram för vad som ska äga rum på praktikplatsen Studenten introduceras och presenteras, eventuell(a) bihandledare kontaktas Studentens första dagar på praktikplatsen bör bestå av en sedvanlig introduktion. Förslagsvis kan delar av introduktionsprogram för nyanställd personal användas. Studenten ska genom introduktionsdagarna få en övergripande kunskap om organisationen och dess verksamhet samt förstå den egna praktikplatsen och dess specifika verksamhet i sitt sammanhang. Vidare bör studenten få kännedom om för verksamheten viktiga nyckelpersoner, samt bli presenterad för praktikplatsens personal och ledning samt andra personer studenten kommer att ha ett nära samarbete med. I synnerhet är det viktigt att studenten så tidigt som möjligt kommer i kontakt med eventuella bihandledare som under praktikperioden tillsammans med huvudhandledaren ska möjliggöra för studenten att nå sina lärandemål. Bihandledare ska finnas i de fall där kursplanens lärandemål och innehåll är bredare än huvudhandledarens ansvarsområden och arbetsuppgifter. Om studenten exmpelvis har en enhetschef inom äldreomsorgen som huvudhandledare bör det finnas tillgång till bihandledare som i sitt dagliga arbete handlägger LSS- och/eller SoL-ärenden och vice versa. Den individuell studieplan upprättas Efter genomgången introduktion ska studenten tillsammans med sin huvudhandledare upprätta en individuell studieplan. Den individuella studieplanen ska vara en konkret och realistisk planering av VFU-perioden. Innan planen upprättas är det viktigt att såväl student som handledare är väl förtrogna med kursplanens lärandemål och innehåll (se ovan s 6). Andra viktiga dokument att ta hänsyn till är dels praktikintyget som handledaren ska fylla i, dels den examinationsuppgift som studenten skriftligt ska lämna in vid kursavslutningen. När VFU-perioden planeras måste man se till att det finns utrymme för såväl student som handledare att uppfylla sina åtaganden. Samtidigt får de ovan nämnda dokumenten och dess innehåll inte uppfattas som rigida styroch kontrollinstrument. Såväl studentens specifika intressen och önskemål som praktikplatsen förutsättningar måste beaktas när de olika aktiviteterna planeras i tid och rum. 8

9 Studenten kan t ex uppleva sig ha bristande kunskaper om handikappomsorgen och ser nu praktiken som en möjlighet att öka kunskaperna och prova på verksamhetsområdet i praktiken. En annan student kan vara helt inställd på att bli enhetschef inom äldreomsorgen och vill använda sin VFU för att ytterligare spetsa sina kunskaper och erfarenheter inför att hon/han ska söka tjänster. Med praktikplatsens förutsättningar åsyftas exempelvis att den rådande organisationsmodellen, tjänstestrukturen eller verksamhetens inriktning kan vara försvårande omständigheter. Det kan också under praktikperioden uppstå specifika situationer som hindrar studenten från att genomföra samtliga planerade moment. Men så långt som möjligt ska alltså huvudhandledaren göra såväl den egna som andra delar av verksamheten och organisationen tillgängliga på ett sådant sätt så att kursplanens lärandemål kan uppfyllas genom de moment som anges. I vissa fall kan detta även innebära att studenten under en kortare period vistas på avdelningar inom organisationen som ligger utanför själva kärnverksamheten, såsom t ex personal- och ekonomiavdelningen. När man skriver den individuella studieplanen är det viktigt att man kopplar de olika konkreta uppgifterna studenten ska utföra, och de olika aktiviteterna studenten ska delta på, till vilka lärandemål man tänker sig kunna uppnå genom dessa. Lärandemålen kan verka tillsynes stora och svåruppnåeliga. Men lärandemålen har en vid formulering just med tanke på att det ska kunna finnas många sätt att nå dem på, och att vi därmed ska kunna erbjuda ett brett spektrum av praktikplatser. Det är därför viktigt att student och handledare inledningsvis ägnar tid åt att bryta ner och konkretisera målen mot bakgrund av den verksamhet där VFU:n ska äga rum. Exempelvis kan lärandemålet visa förmåga att organisera och samarbete inom socialt arbete/social omsorgsverksamhet uppnås genom momentet personalarbete ur innehållet genom att studenten självständigt planerar och genomför en arbetsplatsträff med en personalgrupp och eventuellt i efterhand genomför vissa åtgärder med utgångspunkt i frågor och/eller önskemål som framfördes under träffen. Det finns ingen mall för hur en individuell studieplan ska se ut men i bilaga 12 finns ett par autentiska exempel på hur en sådan kan se ut. Att ta hänsyn till studentens intressen och praktikplatsens förutsättningar innebär, som redan framgått, att tyngdpunkten vad gäller lärandemål och innehåll kan variera från student till student, samtidigt som det ska finnas en strävan att uppnå samtliga mål. Råder det osäkerhet kring detta bör student och/eller handledare så tidigt som möjligt kontakta ansvarig lärare. Av den individuella studieplanen ska det översiktligt framgå hur de olika momenten/aktiviteterna/arbetsuppgifterna planeras i tid och rum, dvs. vad ska göras, hur länge, och på vilka platser. Här bör det även framgå vem/vilka som är ansvarig handledare för de olika momenten. 9

10 Den individuella studieplanen är tänkt att vara ett levande dokument som aktivt används i handledningssituationer. Allt eftersom VFU-perioden fortlöper ska student tillsammans med sin handledare kontrollera hur VFU:ns innehåll stämmer överens med den individuella studieplanen. Vilka moment har avverkats, vilka behöver studenten lägga ner mer tid på än planerat för att nå upp till lärandemålen, vilka moment blev av olika skäl ej möjliga att genomföra, vilka moment har tillkommit men missades när planen upprättades, osv. Vad som faktiskt genomfördes av det planerade ska framgå av praktikintyget. I studieplanen kan student och handledare med fördel konkretisera vilka förväntningar de har på varandra. Här ska även framgå hur arbetstiden ska förläggas, både av hänsyn till verksamheten och till handledningsmöjligheter, men också utifrån studentens behov av tid för det egna teoretiska arbetet. Den individuella studieplanen skickas in till ansvarig lärare senast två veckor efter påbörjad VFU. Ansvarig lärare får då möjlighet att relativt tidigt under VFU-perioden återkoppla eventuella oklarheter, exempelvis gällande förhållandet mellan planerade moment och lärandemålen. Den individuella studieplanen kommer att vara ett centralt underlag för diskussionen under praktikbesöket. Handledningssamtal Syftet med handledningssamtalen är att studenterna, som ett led i den professionella utvecklingen, skall ges tillfälle till reflektion kring specifika ärenden eller situationer under handledning och vid därför schemalagd tid och i lämpliga lokaler. Deltagare i handledningssamtalen är praktikhandledare och praktikant. Handledningssamtal skall ske kontinuerligt. En specifik tid för handledningssamtal omfattande en och en halv timme avsätts per vecka och planeras in i samband med upprättandet av den individuella studieplanen. Handledningssamtalen är ett självständigt moment i praktikterminen och ersätter ej praktikens fortlöpande hand- och arbetsledning. Handledningssamtalen genomförs med stöd av Manual för handledningssamtal 1 och 2 (se Bilaga 11). Studiebesök för nyblivna socionomstudenter I den mån studenten är intresserad, och det finns möjligheter av hänsyn till praktikplatsens verksamhet, organisation och geografisk placering, kan studenten anordna studiebesök för socionomstudenter som läser första terminen på programmet. Handledaren måste ge sitt samtycke, men det ska vara studenten som planerar och genomför det. Om studenten ska anordna studiebesök så ska det framgå av den individuella studieplanen. Studiebesökets syfte och upplägg framgår av bilaga 13. Resursfrågor Tillgången till praktikplatser och kompetenta VFU-handledare är en viktig förutsättning för att Karlstads universitet ska kunna ha ett socionomprogram. På ett liknande sätt är förekomsten av ett socionomprogram på hemmaplan av stor vikt för länets kommuner när 10

11 det gäller kompetensutveckling och rekryteringsmöjligheter inom socialtjänsten. Socionomprogrammet och länets socialtjänster är således varandras resurser. Karlstads universitet genom avdelningen för sociala studier och socionomprogrammet har dock ingen möjlighet att erbjuda praktikplatserna eller VFU-handledarna någon ekonomisk ersättning för åtagandet. Däremot kan avdelningen för sociala studier erbjuda utbildning för praktikhandledare. Utbildningens omfattning och innehåll varierar över tid, och vad som är aktuellt kommer att framgå på introduktionsdagen för handledarna eller genom annan information till aktuella och presumtiva praktikplatser. Därutöver bjuder avdelningen för sociala studier in till aktuella föreläsningar och seminarier. VFU-kursen är en del av socionomutbildningen och det ligger på studentens ansvar att finansiera utbildningstiden, något som i de flesta fall sker genom CSN (Centrala studiemedelsnämnden). Karlstads universitet kan dock kompensera studenten för merkostnader för resor. Ersättning för merkostnader utgår för mellanskillnaden mellan kostnad för lokalkort (Karlstad) och länskort inom Värmlands län. Karlstads universitet försäkrar sina studenter genom Kammarkollegiet. Detta innebär att studenten är försäkrad för personskada under sin vistelse på praktikplatsen. Karlstads universitet har vidare ett ansvar för de skador som studenten orsakar under sin VFU, samtidigt som studenten har ett individuellt skadeståndsansvar och ansvarsskydd. Försäkringsvillkor och skadeanmälan finns i bilaga 9 respektive 10. Kontaktuppgifter Kursansvarig ( inriktning administration och ledarskap): Lisbeth Bekkengen, tel: , e-post: lisbeth.bekkengen@kau.se VFU-samordnare för programmet: Anna-Liisa Taponen, tel: , e-post: anna-liisa.taponen@kau.se Fakultetsadministratör: Anna Holm, tel: , e-post: anna.holm@kau.se, Programledare: Åse-Britt Falch, tel: , e-post: ase-britt.falch@kau.se Utbildningssamordnare för avdelningen: Britt Ovlien-Säll, tel: , e-post: britt.ovlien-sall@kau.se 11

12 Bilagor 1. Utbildningsplan 2. Kursplan 3. Schema 4. Program för kursintroduktion 5. Seminarieuppgifter 6. Examinationsuppgift 7. Litteraturlista 8. Praktikintyg 9. Försäkringsvillkor 10. Skadeanmälan 11. Handledningsmanual 12. Exempel på individuell studieplan 13. Att anordna studiebesök 12