Verksamhetsuppföljning av Demenscentrums särskilda boende och utbildningsverksamhet

Transkript

1 Vv 198/2010 Verksamhetsuppföljning av Demenscentrums särskilda boende och utbildningsverksamhet Sammanfattning Förvaltningskontor Vård och stöd har på uppdrag av Vård- och omsorgsnämnd väster utfört en verksamhetsuppföljning på Demenscentrum som drivs som intraprenad sedan oktober Uppföljningens syfte var att göra en samlad granskning av verksamhetens kvalitet. Granskningen avser det särskilda boendet och utbildningsverksamheten. Den dagverksamhet som Demenscentrum driver har inte granskats. Förvaltningskontoret bedömer utifrån granskningsresultatet att verksamheten i stort lever upp till kommunens krav och att de boende får en vård och omsorg av god kvalitet. Inget har heller framkommit i andra uppföljningar under året, t ex i kvalitetsinspektioner, klagomål, anmälningar eller avvikelser som ger en annan bild. Denna uppföljning är bland de första som utförs enligt ny riktlinje och därför är möjlighet till jämförelser med andra likvärdiga enheter begränsade, vilket medfört svårigheter att värdera resultatet Demenscentrum har en mångårig tradition att vara motor i Örebro kommuns utveckling av vård och omsorg av demenssjuka. Enhetens styrka är att de bedriver en individanpassad vård och omsorg till demenssjuka utifrån den enskildes behovsnivå. Verksamheten är också känd i landet bland annat genom sin utbildningsverksamhet som även lockar deltagare från andra kommuner. Demenscentrum har en väl genomtänkt verksamhetsidé. Det finns en tydlig organisation och lokala rutiner inom flera områden. Demenscentrums styrkor finns främst i personalens kompetens i och erfarenhet av demensvård och i arbetet med mat och måltid. Ett fåtal förbättringsbehov har identifierats vid uppföljningen. Arbete återstår för att det vardagliga innehållet ska utgå mer från individens egna intressen och önskemål. Det finns även förbättringsbehov i delaktighet i genomförandeplaner, samverkan med civila samhället och i arbetet med klagomålshantering. De förbättringsområden som framkommer vid granskningen har eller kommer att återkopplas till enheten. Inga brister finns som är så allvarliga att de föranleder några omedelbara åtgärder. Förslag till beslut Förvaltningens förslag till nämnden Vård och omsorgsnämnd väster godkänner rapporten

2 Metod för uppföljning Granskningen har haft sin utgångspunkt i olika former av kvalitet: den kvalitet brukaren erbjuds i form av resurser (struktur), arbetssätt, rutiner (processer) och resultat (bemötande, trygghet etc). Uppföljningen av verksamheten har skett i två delar Sammanställning och analys av data Besök med granskning på plats Inför besöket har insamling av data skett i form av: Enhetens verksamhetsplan Enhetens delårsrapport/verksamhetsberättelse Täthetsschema Medarbetarundersökning Resultat av brukar och anhörigundersökningar 1 Kvalitetsinspektioner Verksamhetsmått Inkomna klagomål Avvikelser enligt Hälso- och sjukvårdslagen Granskning av tio hälso- och sjukvårdsjournaler Granskning social dokumentation i tio ärenden, med fokus på genomförandeplaner Inspektioner från andra myndigheter (inte aktuellt denna gång) Socialstyrelsens öppna jämförelser Den andra delen av granskningen har bestått i att besöka enheten. Vid besöket har en checklista för uppföljningen använts. Mallen har skickats ut i förväg till enheten. Vid besöket fick granskarna inledningsvis en redovisning av verksamheten då granskningsmallen användes som diskussionsunderlag. Detta kompletterades med att observationer gjordes under en rundvandring på enheten, samt att samtal med två boende genomfördes. Som avslutning på förmiddagen åt granskningsgruppen samma mat som de boendeserverades. Vid granskningen deltog från enheten chefer, omvårdnadspersonal arbetsterapeut, sjuksköterska samt ansvariga för utbildningsverksamheten. I granskningsgrupp har ingått planerare, medicinskt ansvarig sköterska (MAS), medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) och biståndshandläggare. Andra professioner som ekonom, lokalsamordnare och boendesamordnare har konsulterats i förberedelsearbetet. I rapporten redovisas resultat av granskning under olika rubriker som finns i checklistan för uppföljning. Efter varje avsnitt görs en bedömning av hur verksamheten lever upp till kraven i en fyrgradig skala där 1 betyder flera brister inom området som kräver åtgärder och 4 betyder god kvalitet som kan fungera som ett gott exempel för andra verksamheter. Skalan är inte exakt utan får mer ses som en temperaturtagning inom det aktuella området. 1 Demenscentrum deltog inte i den senaste brukarundersökningen. Däremot fanns ett fåtal svarande på anhörigenkäten. Resultat måste därför värderas med försiktighet. 2

3 Fakta om Demenscentrum Innan vi besökte Demenscentrum för att studera verksamheten på plats sammanställdes några fakta om verksamheten. Ur Demenscentrums verksamhetsplan: Demenscentrum är Örebro kommuns gemensamma enhet, riktad till demenssjuka med olika diagnoser och i olika stadier, med specifik problematik. Enheten är ett kunskapscentrum i demensvård i Örebro och en resurs för andra kommuner eller andra intressenter som möter demenssjuka. Särskilt boende - antal platser Inriktning Antal Vårdboende demens 8 Särskild demens (BPSD) 8 Särskild demens (Frontal) 8 Yngre demens 8 Boende totalt 32 Växelvård 8 Korttid demens 8 Korttidsvård totalt 16 Totalt antal platser 48 Demenscentrum består av fyra våningar där dagverksamhet och administration finns i bottenplan och boendeenheterna är inrymda i våningsplan 2-4. De 48 lägenheterna är fördelade på sex boendegrupper med åtta lägenheter på varje plan. På plan 2 och 4 finns kök där alla mål tillagas. På plan 2 finns en boendegrupp för yngre demenssjuka och en grupp med personer men BPSD-symtom 2. På plan 3 finns ett boende för personer med frontala symtom och en grupp med vårdboende för demenssjuka. På plan 4 finns två grupper med korttidsvård där den ena har växelvård medan den andra används för bedömning och utredning. Förutom det särskilda boendet bedriver. Demenscentrum en utbildningsverksamhet som vänder sig till enheter såväl i som utanför Örebro kommun. Man har också ansvar för sammanlagt fyra dagvårdsenheter för demenssjuka som är geografiskt utspridda över kommunen. Antal anställda exklusive dagvård Enhet Anställda Årsarbetare Omvårdnadspersonal dag-kväll 37 29,87 Omvårdnadspersonal natt 16 12,17 Sjuksköterska 7 6,40 Arbetsterapeut 2 1,75 Ledning 2 2,00 Administration 1 1,00 Övriga 2 1,50 Totalt 67 54,69 * inklusive dagvård 83 anställda och 71,23 årsarbetare Tabellen ovan beskriver antal anställda exklusive utbildningsverksamhet och dagverksamhet för att möjliggöra jämförelse med andra särskilda 2 Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom 3

4 boenden. Enheten har 1,13 årsarbetare per brukare totalt och 0,88 årsarbetare per brukare om man bara räknar omvårdnadspersonalen. 3 Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är 88 % att jämföra med genomsnittet 89 % i kommunens vård och omsorg. Dagtid på enheterna med permanent boende arbetar två ur omvårdnadspersonalen per grupp vilket innebär fyra boende per personal. Enheterna för korttidsvård har en högre personaltäthet med två till tre boende per personal dagtid. Kvällstid och helgmorgnar är man två personer på alla grupper. Nattetid arbetar fyra ur omvårdnadspersonalen på hela huset. Sex av sjuksköterskorna har omvårdnadsansvar på varsin våning och finns med i omvårdnadsarbetet. Demenscentrum arbetar medvetet med att sjuksköterskan ska vara nära omvårdnadspersonalen och handleda. Sjuksköterskor arbetar dag och kväll. Nattetid kommer sjuksköterska från kommunens sjuksköterskepatrull. Verksamheten har två arbetsterapeuter men dessa har också ansvar för dagvården. En av arbetsterapeuterna är också en av de huvudansvariga för utbildningsverksamheten. Ledningen består av enhetschef och biträdande enhetschef. Enhetschef har social omsorgsbakgrund och har ansvarat för verksamheten alltsedan starten. Biträdande enhetschef är sjuksköterska i grunden och har också arbetet länge i verksamheten. Cheferna fördelar det direkta arbetsledningsansvaret mellan sig. Till stöd finns sjuksköterska som fungerar som administrativ samordnare samt administrativ assistent Det finns inga fast resurs avsatt för utbildningsverksamheten. Alla som arbetar med utbildning har även arbetsuppgifter i den övriga verksamheten. Verksamhetens har en budget på knappt 38 mnkr kr och för året prognostiseras ett överskott på cirka 500 tkr. En kvalitetsinspektion har genomförts under året på en av Demenscentrums grupper med gott resultat på nästan alla granskningspunkter. Granskningsresultat Resultatet av granskningen följer de rubriker som finns i checklista. Varje avsnitt inleds med de kvalitetskrav i punktform som angetts i checklistan och avslutas med en samlad bedömning i förhållande till kraven redovisat i en fyrgradig skala. 1. Aktiv och meningsfull tillvaro Den enskilde stimuleras att använda sin förmåga att klara sig själv. Den enskilde har möjlighet att upprätthålla kontakt med släkt och vänner. 3 Tilldelad resurs i genomsnitt för boenden i kommunal drift är 0,95 åa/brukare totalt och 0,81 åa per brukare omvårdnadspersonal. 4

5 På Demenscentrum jobbar man utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt och uppmuntrar och stöder den enskilde att klara sig själv. På enheten används ett förenklat ADL-instrument ( Snabb-ADL 4 ) för att ta fram planer över vad den enskilde klarar att utföra själv och vad han/hon behöver hjälp med. Dessa uppgraderas minst var 6:e vecka vid teamträffar. Planerna finns uppsatta i badrumsskåpet i respektive lägenhet eller i pärm på expeditionen. Anhörigas kontaktbehov tas alltid upp i samband med inflyttning, Anhöriga är alltid välkomna till Demenscentrum och kan äta till självkostnadspris. Enheten för växelvård kan ibland behöva ta diskussion med anhöriga att inte komma så ofta, eftersom syftet med växelvård är att de anhöriga ska få avlastning. Organiserad samvaro erbjuds minst en gång per vecka Den enskilde har möjlighet att delta i dagliga aktiviteter som utgår från personens egna intressen, önskemål och förutsättningar Samarbete finns med frivilligorganisationer. Organiserad samvaro t ex gudstjänst, underhållning erbjuds någonstans i huset varje vecka, men inte på varje enskild grupp. Däremot erbjuds vardagsaktiviteter betydligt oftare. En lokal rutin för aktiviteter finns där planering, genomförande och ansvarsområden tydliggörs. Enheten har utarbetat en egen överskådlig checklista för individuella aktiviteter som även innehåller utevistelse. Där noteras varje gång en person erbjuds att delta i en aktivitet. Det finns aktivitetsombud i varje grupp. Dessa planerar tillsammans med arbetsterapeuten för gemensamma aktiviteter i huset och för planerade aktiviteter på respektive grupp. Man samarbetar bl.a. med Vuxenskolan och Längbro församling. På grund av enhetens läge har det ibland varit svårt att få till en bra samverkan med det civila samhället. De boende erbjuds gruppaktivitet minst en gång/vecka men har möjlighet att tacka nej. Exempel på gemensamma aktiviteter som erbjuds är musikstund med trubadur, frågesport och andakt. Dagtid finns det alltid en personal med de boende i gruppens matsal eller TV-rum. Personalen försöker ta vara på de tillfällen som finns för aktivitet/stimulans genom att läsa tidning, samtala, lyssna på musik. Det finns viss möjlighet till aktivitet utifrån individuella intressen och önskemål, såsom fågelskådning eller besök på kyrkogården. Funktionella gemensamma utrymmen finns och används Utemiljön medger rörelse och aktivitet och ger förutsättningar för utevistelse året runt. Den enskilde tillförsäkras utevistelse efter individuella behov. Lokalerna är små men funktionella och trivsamma. Matrum medger att man kan variera placering efter individuella behov Det är lätt att få 4 ADL är en förkortning för aktiviteter i dagligt liv eller allmän daglig livsföring. 5

6 överblick på boendegrupperna vilket är viktigt för en god omsorg av demenssjuka. Färgsättning och miljö har anpassats för demenssjuka efter kostnader och de förutsättningar som byggnaden medger. Kvällar och helger finns möjlighet att använda dagvårdens lokaler. Det är dock svårigheter p.g.a. att personaltätheten är låg dessa tider. Varje avdelning har en stor balkong som används flitigt sommartid. Det finns två uteplatser med trädgårdsmöbler på bottenplan. Planer finns på att anlägga en inhägnad trädgård runt hela huset så att det blir större möjlighet för de boende att promenera ute själva. Det finns stora grönområden i närmiljön och gott om asfalterade gångvägar. Utevistelse är en prioriterad aktivitet. I nuläget har enheten två värdinnor som har extra möjlighet att ta med enskilda boenden på promenad. Anhörigundersökningen visar att man är mer nöjd med möjligheter till utevistelse än genomsnittet i kommunen. 2. Bemötande och kontinuitet Bemötande Den enskilde är nöjd med bemötandet. Den enskildes integritet och självbestämmande respekteras av personalen. Verksamheten har tagit ställning till hur olika livsåskådningar bland de äldre ska respekteras Demenscentrum valde att inte delta i kommunens brukarundersökning 2009 för att man anser att det är ett dåligt mått på att mäta nöjdhet hos demenssjuka. I stället försöker man att genom gott bemötande skapa nöjdhet och trivsel i varje möte i vardagen. Den omedelbara återkopplingen från den boende går att läsa av för erfaren personal. I anhörigundersökningen är resultaten på bemötandefrågorna något sämre än vid tidigare undersökning och i jämförelse med kommunens genomsnitt. Diskussion om bemötandefrågor är ständigt aktuella på enheten. Enheten har en särskild strategigrupp som är drivande i enhetens kvalitetsarbete. Värdegrundsfrågor är en viktig del i gruppens arbete. Att bedriva personcentrerad omvårdnad är centralt för Demenscentrum. Kontinuitet Så få personer som möjligt ska vara inblandade i vården och omsorgen så att den boende får hjälp av personal som han/hon känner igen. Hjälpinsatserna planeras så att de utförs efter den enskildes behov och önskemål oavsett vem i personalgruppen som utför dem. Kontaktperson finns för alla brukare. Kontaktpersonen är känd av alla brukare. 6

7 Verksamheten arbetar med personkontinuitet genom ett utvecklat kontaktmannaskap. Kontaktpersonens roll är tydligt beskriven. Demenscentrum erbjuder en utbildning för kontaktmannaskap i demensvården. När två personer arbetar dagtid på gruppen är en mer fokuserad på de boende medan den andra sköter mer praktiska arbetsuppgifter. På kvällarna arbetar en person huvudsakligen med att hjälpa de boende att lägga sig medan den andra finns kvar tillsammans med dem som är uppe längre. Bland annat i syfte att skapa kontinuitet för de boende arbetar nattpersonal på Demenscentrum även kvällar. Dessa naturliga möten mellan dag och nattpersonal skapar en dialog som är bra för hela verksamheten. Personalen upplever att fördelarna med detta arbetssätt överväger nackdelarna. För att skapa kontinuitet har man även valt att satsa på egna vikarier i stället för att ingå i kommunens Bemanningscentrum. Verksamhetens många inriktningar kräver erfarna och väl inskolade vikarier Tidigare nämnd Snabb ADL som finns på varje rum tillsammans med den individuella planen och ett utvecklat teamarbete säkrar också att hjälpen utförs på samma sätt oavsett vem som ger den. 3. Mat, dryck och måltidsmiljö Är brukarna nöjda med maten. Alla brukare har en individuell kostplanering. Måltiderna serveras på ett tilltalande sätt i en lugn och trivsam miljö. Hänsyn ska tas till traditioner och högtider samt att man gör skillnad på vardag och helg. Den enskilde bereds möjlighet att äta själv och att maten och serveringen har anpassats i enlighet med detta krav. Den mat som serveras är av god kvalitet samt att maten hanteras på ett sätt som är förenligt med god livsmedelshygien. Finns termometer för mätning av mattemperatur? Demenscentrum har eget tillagningskök som lagar lunch och kvällsmat. Resultat på anhörigundersökningen visar att 92 % är nöjda med maten vilket relativt sett är ett mycket bra resultat. Den mat vi smakade under inspektionsdagen smakade gott och kändes hemlagad. Även de boende vi samtalade med var nöjda med maten. Fördelen med att ha tillagningsköket så nära verksamheten är att det luktar mat. En annan fördel är att det finns större möjligheter för personalen att ordna något extra på de tider då köket inte är öppet än på enheter där allt beställs hem. Det finns ett större utbud av mellanmål. 7

8 Individuell kostplanering görs på de boende som har problem med näringsintaget. Rutiner finns för internkontroll av matens kvalitet avseende livsmedelshygien och temperatur. Kökets lokaler och hantering av mat är kontrollerade och godkänt vid kontroll från kommunens miljö- och hälsoenhet. Personalen arbetar systematiskt med att skapa en lugn och individuellt anpassad måltidsmiljö för de boende. Bordsplacering är väl genomtänkt utifrån de individuella behoven och man arbetar med kontraster vid dukning, vilket är viktigt för de demenssjuka. Personalen understödjer måltidssituationen genom att sitta tillsammans med de boende och äta. Matsedel och dukning anpassas vid helger och högtider. Det finns rutiner för bedömning och uppföljning av vikt, närings- och vätskebehov samt mat- och vätskeintag. Mattiderna anpassas, så det blir en jämn fördelning under dagen och nattfastan är inte är längre än elva timmar. Personalen äter pedagogiska måltider på avdelningar för personer med demenssjukdom. Det finns rutiner för bedömning och uppföljning av vikt, närings- och vätskebehov samt mat- och vätskeintag. Viktkontroll sker när brukaren flyttar in och sker över tid. Sjuksköterskan följer upp och dokumenterar. Mattiderna anpassas, så det blir en jämn fördelning under dagen och nattfastan är kortare än elva timmar. Boende som önskar något att äta under natten, får det. Nutritionsjournal och MNA 5, enligt Riktlinje för kost och nutrition, används inte. I fyra av tio granskade journaler finns uppgifter om en kost och nutritionsplan under Personalen sitter alltid med vid måltiderna och äter pedagogisk måltid. 4. Personlig omvårdnad och service Personlig omvårdnad Den enskilde känner sig trygg. Varsamt handlag används och diskretion visas vid all kroppslig omvårdnad Den enskilde får vid behov hjälp med daglig munvård och det ska finnas upprättad individuell dokumentation för hur munvården ska genomföras. Den enskilde stimuleras att upprätthålla sin kontinens och toalettbesök ersätts inte av inkontinenshjälpmedel. 5 Mini Nutritional Assessment (MNA) är ett instrument som är särskilt anpassat för bestämning av näringstillståndet hos äldre personer. 8

9 De boende har möjlighet att gå på toaletten dygnet runt. Förstoppning förebyggs och behandlas. Den enskilde accepteras i sin sexualitet och har rätt att besluta om att vara sexuellt aktiv eller inte. Den enskilde får hjälp att hantera eventuell oro och ångest Den enskilde ska i möjligaste mån inte uppleva smärta och smärtbehandlingen ska vara individuellt anpassad. Vid rundvandring på enheten ser de boende rena och välvårdade ut. Lokaler är fräscha och välstädade och vi möts inte av obehagliga dofter. Den individuella planen och Snabb ADL säkrar att de boende får individuellt anpassad hjälp vid personlig omvårdnad. Vid demenssjukdom uppstår olika symtom t.ex. inkontinens, svårigheter med näringsintag, oro, ångest och smärta. Alla personer med demens har inte dessa symtom och därför finns uppgifter om symtomen inte dokumenterade i alla granskade hälso- och sjukvårdsjournaler. Skulle den boendes hälsa försämras tar sjuksköterskan ställning till olika åtgärder, så som omvårdnadsåtgärder, undersökningar och läkarkontakter. Brukarna får daglig hjälp med att sköta sin munvård. Den brukare som klarar det själv, utför sin egen munvård. Samtliga brukare har fått en munvårdsbedömning från tandvården. Uppgifterna finns dokumenterade i Snabb ADL. I två journaler finns dokumentation om munvårdsbedömning under 2010 och i övriga åtta journaler finns ingen dokumentation om munvårdsbedömning. De boende har möjlighet att gå på toaletten dygnet runt. Den enskilde stimuleras att upprätthålla sin kontinens genom toalettbesök. Ett fåtal använder blöjor. Blöjorna utprovas i samråd med sjuksköterskan. Några brukare har urinkateter. Pajalagröt 6 används för att kunna minska på laxeringsläkemedel. I tre journaler finns dokumentation om att inkontinensproblem har uppmärksammats under I övriga sju journaler finns ingen notering av inkontinensproblem under Brukaren får hjälp att hantera eventuell oro och ångest. Personalen försöker att avleda, ge sig tid till brukaren, ger något att äta på natten vid oro. Ångest, oro och sömnproblem kartläggs individuellt för att kunna åtgärdas. Åtgärder sker via olika aktiviteter, exempelvis promenader under dagen. Ångest och oro finns dokumenterat i två av tio journaler under Sömnproblem finns dokumenterat i tre journaler under Brukaren ska i möjligaste mån inte uppleva smärta. Smärtbehandlingen ska vara individuellt anpassad. För att förhindra och minska olika smärtor används lägesändringar och smärtstillande läkemedel. Sjukgymnast är också en viktig resurs som används för att förebygga smärta. Smärta finns dokumenterat i fem av tio granskade journaler. Serviceinsatser Den boendes kläder tvättas, stryks och lagas vid behov 6 Pajalagröt för ökad tarmvolym och tarmrörelse. Ej läkemedel. 9

10 Lägenhet och gemensamma utrymmen städas regelbundet och vid behov Städning och tvätt av de boendes kläder fungerar bra, vilket bekräftas av att Inga klagomål har inkommit och resultat i anhörigundersökning var tillfredsställande. Städning av de boendes rum sköts av personalen dagtid. Gemensamma utrymmen inne på avdelningarna städas av nattpersonalen som också sköter mycket av tvätten. Städning av övriga gemensamma utrymmen köps externt. Vård i livets slut Det finns rutiner för vård i livets slutskede Den enskilde och anhöriga är väl informerade om livets slutskede. Den enskilde ska inte behöva dö ensam. Anhöriga erbjuds ett efterlevandesamtal. Det finns rutiner för vård i livets slutskede. Riktlinjen för basal palliativ vård följs, Checklista vid vård i livets slut används. Vak sätts alltid in vid livets slut. Anhöriga informeras om vård i livets slut och erbjuds ett efterlevandesamtal. Statistik i Palliativa registret visar att personer med demens avlider utan trycksår att smärta, ångest, illamående och rosslig andning lindras. Personer i palliativt skede har alltid vak. Närstående inbjuds eller kontaktas via telefonsamtal till ett eftersamtal. 5. Vård och omsorg till personer med demenssjukdom Den enskilde ska alltid ska erbjudas bästa möjliga vårdform enligt Örebro kommuns riktlinjer vid demens där trygghet, meningsfullhet och säkerhet kan erbjudas Personalen ska ha grundläggande kunskaper inom demensvård och möjlighet till ständig fortbildning/fördjupning inom området Demenscentrum arbetar efter kommunens riktlinjer för demenssjuka. Att personer flyttar till enhet/avdelning med annan inriktning är en förutsättning för att plats ska kunna erbjudas för nya brukare med behov av de specialinriktningar som erbjuds på Demenscentrum. För att möjliggöra detta ger personalen redan vid inflyttning information om att den boende kommer att erbjudas flytt vid förändrat vårdbehov. För att säkra kvaliteten på bedömningar av vårdnivå har enheten utarbetat ett eget bedömningsinstrument som bygger på vedertagna bedömningsskalor. Man arbetar också med särskilda teamträffar för hela huset Man arbetar också med särskilda teamträffar för hela huset där byte av vårdform planeras. Den egna utbildningsverksamheten är förstås också en resurs även för den egna personalen. All personal har genomgått demensutbildning och det finns en stor erfarenhet i personalgruppen. Personalens behov av att 10

11 upprätthålla och utveckla sin kunskap försöker man också möta på bästa sätt. Mycket av detta arbete sker genom dialog i vardagen 6. Den enskildes skydd Den enskilde är fri från övergrepp. Trycksår förekommer inte Personalen känner till hur avvikelsehanteringen går till och gör avvikelserapporter vid behov. Fallskador förebyggs med individuella och generella åtgärder. Hygienrutiner följs och hindrar smittspridning Trygghetslarm fungerar och svarstid är så kort som möjligt Enheten har kodlås på dörrar ut från avdelningarna där koden är anslagen bredvid. Man har liksom kommunens övriga boenden inte löst dilemmat med att ha öppna dörrar och samtidigt garantera de boendes säkerhet i trapphus o s v. Det finns en lokal rutin för hur man ska bedöma och besluta om larm och hur dokumentationen kring detta ska ske. Det finns dock ingen lokal rutin för hur övriga begränsningsåtgärder ska användas, ex bälte, grind, bord. Nio av tio personer med demenssjukdom uppvisar någon gång under sjukdomsförloppet någon form av Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom Personen med demens kan drabbas av aggressivitet, psykiska symtom, nedstämdhet, sömnrubbningar och vandringsbeteende (Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, 2010). På Demenscentrum där man har särskilda avdelningar för personer med BPSD och frontala symtom är aggressivitet och annat avvikande beteende en del av vardagen. Detta visar sig också i medarbetarenkäten där en stor andel av personalen varit utsatt för våld från brukare i jämförelse med andra arbetsplatser. Hot- och våldssituationer mellan boende förekommer också och personalen har en stor erfarenhet av detta. I en av de granskade journalerna finns dokumenterat att en person med demens har blivit utsatt för ett slag över näsan, av en annan medboende. Skadan uppstod i form av sår på näsan. Avvikelser visar också att det kan uppstå aggressivitet mellan personer med demens. Fyra inkomna avvikelser beskriver fysiska (sår) och psykiska skador (rädsla). Personalen har fått utbildning i att förebygga sår och vård av sår. I granskade journaler finns inga trycksår dokumenterade under 2010 Enheten har ett väl fungerande arbete kring avvikelsehantering. All personal känner till rutiner. Alla avvikelser diskuteras på teamträffar och eventuella åtgärder vidtas därefter. 11

12 Antal fall med skada har ökat med 30 % (från 28 till 37 ) 2010 jämfört med 2009 och antal fall utan skada med 10% (från 56 till 61). Ökningen kan ha många orsaker såsom större benägenhet att skriva avvikelser eller sämre patienter, men enheten själva tror att det en lägre bemanning kan vara en orsak. Enheten håller på med att ta fram en lokal rutin för Fallprevention och åtgärder vid fall, utifrån den rutin som finns utarbetad för länet. Riktlinjen för hygien är känd och följs. Demenscentrum har nyligen fått ett nytt kallelselarm installerat och detta har ökat säkerheten för de boende. Larmet är driftssäkert, sladdlöst och fungerar bra även i gemensamma utrymmen. 7. Delaktighet Personen själv eller tillsammans med anhöriga har möjlighet att beskriva sin livsberättelse, sina önskemål och göra sina målformuleringar. Dessa ligger sedan till grund för vården och omsorgen Planeringen sker tillsammans med den enskilde och/eller anhörig. Den boendes vård- och omsorgsbehov bedöms och utvärderas genom att regelbundet följa upp mål i dokumenterade genomförandeplaner. Den enskilde har möjlighet att ta del av innehållet i den dokumentation som gäller honom/henne. Samverkan sker med andra aktörer utifrån individens behov t.ex. vårdcentral, sjukhus, hemvård, civila samhället. Brukarnas behov av att vara en individ ska synas i den individuella planeringen och i enhetens gemensamma värdegrund. Tas hänsyn till jämställdhet och mångfald Teamträffar där alla personalkategorier deltar är nyckel för att hålla planer aktuella. Verksamhetens organisation där sjuksköterskan finns nära arbetsgrupperna är en fördel i arbetet med de individuella planerna. Resultat i kommunens anhörigundersökning visar att anhöriga är mer nöjda än i tidigare mätning i frågor om inflytande. Verksamheten uppger i kommunens uppföljning att 96 % av de boende har en godkänd genomförandeplan och att alla som har en plan har erbjudits att vara delaktiga. Granskning av social dokumentation visar att genomförandeplaner finns i nio av tio akter. I alla akter utom en finns också en levnadsberättelse och vem som är kontaktperson noterat. Det uppgavs under granskningsdagen att anhörig erbjuds delta i vårdoch omsorgsplaneringen kring den enskilde. Detta framkommer dock inte i de upprättade genomförandeplaner som finns och det går inte att utläsa om den enskilde och eller företrädare för denne deltagit aktivt i 12

13 planeringen. I enbart två av tio genomförandeplaner framgår anledning till varför den enskilde inte deltagit vid upprättandet av planen. I endast en av tio nedskrivna planeringar står att den enskilde eller företrädare deltagit. Det bör framgå i dokumentationen om den enskilde och eller företrädare för denne deltagit, erbjudits att delta eller om deltagande saknas. Planerna beskriver så gott som alltid hur genomförandet av konstaterade insatser ska gå till, men beskrivningarna är inte alltid kopplat till rätt rubrik. Det är av värde att se över dessa delar för ökad förståelse och användbarhet. Om vad som ska återfinnas under genomförandeplanens rubriker; Vad, När, Hur och Vem. Levnadsberättelser finns i princip i alla granskade akter, berättelser som nästan uteslutande är textmassa kopierad från stora delar av den aktuella biståndsutredningen. Frågan är vad som är relevant att ha med i en levnadsberättelse. Ett par goda exempel av berättelser finns i de tio akterna; där återges utvalda delar av biståndsutredningen, samt nya delar och med datum angivna för när all text är skriven och av vem. I merparten av de tio granskade akterna går det inte att utläsa om/ eller hur någon utvärdering av planerna, genom uppföljning av mål och delmål, har gjorts. I några planer där datum för planerad uppföljning är noterat och där datumet är passerat tycks någon utvärdering eller ny plan inte ha gjorts Samverkan sker med andra aktörer utifrån individens behov t.ex. vårdcentral, sjukhus, hemvård, civila samhället. Samverkan med vårdcentralen fungerar i stort enligt överenskommelse med vårdcentralen. Problemområden är att då vårdcentralen har ett ökat behov av sjukgymnast, får Demenscentrum stå tillbaka. Läkaren som gör hembesök är allmänläkare, det finns ett behov av samarbete med läkare specialistkompetens inom geriatriken. 8. Anhörigstöd Den anhörige ska känna sig välkommen att vara delaktig i vården och omsorgen i den mån önskemål finns Den anhörige blir sedd av personalen och får möjlighet att ställa frågor och själv ge information Anhörigträffar anordnas regelbundet och initiativ tas till bildande av anhörigråd Enheten informerar om och förmedlar kontakt med Anhörigcentrum. Anhöriga ses som en resurs i arbetet och är alltid välkomna till Demenscentrum. Varje grupp har regelbundna anhörigträffar och vid behov bjuds anhöriga på hela enheten in till gemensamma informationsträffar Enheten har tidigare haft ett arbetande anhörigråd som upphörde att fungera för ett 13

14 antal år sedan. Erfarenheten som ledningen har visar att det är svårt att få anhöriga att representera andra än sin egen närstående. Samarbete med Anhörigcentrum finns och fungerar. 9. Tillgänglighet och information Beskrivning om utförarens tjänster och profil finns framtaget och presenterat på kommunens hemsida. Skriftlig information finns om enheten med kontaktuppgifter till ansvarig chef och andra nyckelfunktioner Verksamheten ska vara tillgänglig och serviceinriktad. Det ska finnas säkrade rutiner för kontakt via telefon, e-post och vid besök. Utföraren ska svara för att den boende får hjälp med information såväl vid tal, syn- och hörselnedsättning som vid annan språktillhörighet. Tolk ska anlitas vid behov. Boendet ska vara väl skyltat för att underlätta tillgänglighet för besökare. All personal ska bära väl synliga namnskyltar Finns fungerande klagomålshantering Bra information med beskrivning av verksamheten på kommunens hemsida finns och är uppdaterad. Länkar finns till sidor om dagvård och utbildningsverksamhet. Orienteringsskyltar som underlättar finns i området men när man kommer fram till entrén är det svårt att förstå att man är framme. På utsidan finns ingen skylt där det framgår att man är på Demenscentrum. Detta är ett medvetet val då man anser att namnet kan verka avskräckande på de brukare som besöker verksamheten. Däremot finns vid ytterdörren en tydlig orienteringsskylt över huset där våningsplanen är markerade utvändigt All personal vi möter under granskningen bär namnskylt. Verksamhetens rutiner för klagomålshantering behöver utvecklas. Inga klagomål har inkommit under året. Som flera andra enheter uttrycker man svårigheter att få brukare och anhöriga att lämna in formella, skriftliga klagomål. 10. Medarbetarna Verksamheten är bemannad dygnet runt med sådan kompetens och med sådan personalstyrka att de boende alltid tillförsäkras en god vård och omsorg. 14

15 Omvårdnadspersonal ska vara utbildad undersköterska eller ha genomgått omvårdnadsprogrammet samt bör ha erfarenhet av vårdoch omsorgsarbete. All personal ska behärska svenska språket på ett sådant sätt att han/hon kan kommunicera med de boende. Medarbetarna ska ha den kompetens, som behövs för att klara av sina arbetsuppgifter Personalomsättningen bör befrämja kontinuitet Nöjd personal? Att värdera bemanning på särskilt boende är svårt eftersom det inte finns några normer eller rekommendationer hur mycket personal man bör vara per boende för att klara arbetet vid olika tider på dygnet. Det saknas vägledning nationellt. T.ex. valde man att inte att ge någon rekommendation i de nationella demensriktlinjerna. Inte heller i Örebro kommun finns någon sådan norm eller rekommendation. Det finns en bemanningsnorm i resursfördelningsmodellen som uttrycks i årsarbetare per brukare men hur man sedan väljer att bemanna över dygnet är upp till enheten. Stockholms kommun har nyligen med hjälp av Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum lagt fram en rapport där man diskuterar dessa frågor och även tagit fram lämplig bemanning över dygnet på ett demensboende 7. Det täthetsschema som Demenscentrum presenterar visar att men har tillräcklig bemanning över dygnet på avdelningarna för korttidsvård. På avdelningarna med permanent boende, är bemanningen dagtid i underkant för att både klara den dagliga omvårdnaden och tillgodose behovet av individuella aktiviteter. Nivåer ligger under de som rekommenderas i Stockholmsrapporten. Ledningen menar att den lägre bemanningen som är en följd av de senaste besparingarna har fått konsekvenser för de boende. Det är t.ex. svårare att hinna med aktiviteter. Den lägre bemanningen har ställt högre krav på planering. Enheten försöker att arbeta mer med samverkan mellan arbetsgrupperna runt husgemensamma aktiviteter. Enheten har en låg personalomsättning och man har inte haft några problem att rekrytera nya medarbetare. Den omsättning som finns är främst kopplad till pensionsavgångar. Demenscentrums utåtriktade verksamhet innebär många positiva effekter för det särskilda boendet. Ibland kan det dock vara svårt för de nyckelpersoner som även arbetar utåtriktat att räcka till. Svårigheter kan uppstå då det är personalbrist i kärnverksamheten samtidigt som krav finns att hjälpa andra enheter med råd stöd och utbildning. Senaste mätning (december 2009) visar att 88 % av personalen på Demenscentrum har omvårdnadsutbildning motsvarande undersköterska, vilket är ungefär som kommunens genomsnitt för särskilt boende. Man 7 Lämplig Bemanning på särskilt boende avsedd för personer med demenssjukdom S-E Wångrell, B Trygg. Rapporter Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2010:10 15

16 har en relativt hög medelålder i personalgruppen och flertalet har lång erfarenhet. Demenscentrum resultat på förra årets medarbetarundersökning visar ett något sämre resultat än tidigare undersökning. Man har inom de flesta frågeområden ett resultat som ligger på eller strax under genomsnittet för Vård och omsorg. På frågor om stress och trivsel på arbetet har enheten dock ett klart bättre resultat än genomsnittet i kommunen. Enligt ledningen kan en trolig förklaring till det sämre resultatet vara personalneddragningar. På frågor om man saknar någon kategori medarbetare så svarar man att en egen ekonom/controller skulle behövas, liksom en utvecklad fast relation med geriatriker och kurator. På grupperna med särskild demensvård finns behov av fler manliga anställda. 11. Hälso- och sjukvård Omvårdnadsansvarig sjuksköterska finns för varje brukare. Legitimerad arbetsterapeut finns i tillräcklig omfattning Den enskilde tar/får rätt läkemedel och rätt dos i rätt tid. Läkemedelsgenomgångar genomförs regelbundet där Den enskilde är delaktig. Rutiner för läkemedelshantering upprättas och följs. Rutin för Medicintekniska produkter och omvårdnadshjälpmedel följs. Det allmänna intrycket utifrån granskning av dokumentationen är att de boende får en god och säker hälso- och sjukvård. Det finns en omvårdnadsansvarig sjuksköterska för varje boende och alla sjukskötersketjänster är tillsatta. Demenscentrum har en tydlig filosofi att den omvårdnadsansvariga sjuksköterskan ska ha möjlighet att delta i den dagliga omvårdnaden och finnas nära omvårdnadspersonalen. Arbetsterapeuterna delar sitt arbete mellan de fyra dagvårdarna, vårdboendet och utbildningsverksamheten. På boendet arbetar de huvudsakligen genom teamarbete och de har mycket lite individuella patientkontakter där. De deltar aktivt i olika kvalitetsutvecklingsgrupper samt handleder och samråder med övriga medarbetare i vardagen. Årliga läkemedelsgenomgångar finns dokumenterade i tre journaler under I sju journaler finns dokumentation om att läkemedel har diskuterats utifrån patientens nuvarande problem under Enheten arbetar efter kommunens riktlinjer för läkemedelshantering. Antal avvikelser gällande läkemedel är låg (15st under 2010), men har ändå ökat från 2009 (11 st). Förklaringen till att antalet avvikelser är låg 16

17 kan bero på att den omvårdnadsansvariga sjuksköterskans ansvarsområde är greppbart, vilket innebär att det finns ständig möjlighet till handledning av omvårdnadspersonal. I de regelbundna teamträffarna diskuteras avvikelser gällande läkemedelshantering i syfte att liknade händelser inte ska uppstå igen.. Det finns en lokal rutin för Förflyttning med lyft. Man planerar att under 2011 utforma en lokal rutin för hantering av medicintekniska produkter. 12. Utbildningsverksamhet Enheten är en resurs för Örebro kommun, i region mm? Samverkar med partners lokalt, regionalt, i riket etc? Avtalad utbildning, handledning etc har genomförts med nöjda kunder? Samverkar i utvecklingsfrågor med andra enheter? Verksamhet har debiterat intern och extern verksamhet enligt avtal? Utbildare får kompetensutveckling i relation till att vara ett kunskapscentrum. Är uppdaterade på aktuell forskning Demenscentrum har haft Råd, stöd och utbildning som en del i verksamheten sedan Den första stora grundutbildningen genomfördes 1993 i Brunnsparken som ett uppdrag där anställda inom vård och omsorg utbildades. En snart 20 årig erfarenhet av utbildning finns samlad i verksamheten och flera av dem som var med vid start är fortsatt kvar. Uppdraget för Demenscentrum är att vara ett kunskapscentrum inom demensvård för Örebro kommuns verksamheter och andra intressenter. Demenscentrum ska samverka med partners som gagnar utvecklingen av kunskap om demenssjukdom och demensvård. Vid besöket presenterar Demenscentrum sin utbildningsverksamhet och visar en PM där fakta rapporteras. Demenscentrum är idag en etablerad kunskapskälla för utövare av demensvård lokalt, regionalt och även nationellt. Anställda ingår i nätverk på olika plan och det senaste stora arbetet med de nationella riktlinjerna för demensvård har medfört insatser på olika nivåer. Under året har Demenscentrum haft två studiebesök från Norge, varav ett från Norskt Demenscentrum och från kommunerna Norrköping, Gotland, Nässjö, Karlskoga, Vänersborg, Halmstad, Karlstad, Västerås, och Jönköping. 17

18 I Örebro kommun är det många enheter som använder Demenscentrum för rådfrågning och konsultation, dock inte alla 8. Demenscentrum har inte drivit någon marknadsföringskampanj i Örebro och de får hela tiden avväga hur mycket tid de kan ta av vårdarbetet för att ge konsultation åt andra. Ett önskemål från enheten är att det skulle finnas ett fast demensteam i kommunen som kunde arbeta med bl.a. konsultation. Exempel på arbetsgrupper där Demenscentrum ingår som resurs och där man har möjlighet att bevaka demensfrågor är: Dagvårdsriktlinje-, Anhörigcentrums riktlinje- och Kvalitetsstandardsgruppen. Demenscentrum är också en resurs vid nybyggnationer. År 2010 har Demenscentrum för Örebro kommun genomfört två grundutbildningar, tolv arbetslagsutbildningar, några skräddarsydda utbildningar, ett antal föreläsningar, ett par handledningsgrupper samt konsultationsärenden. Externt har utbildning skett för bl.a : Elgströmska huset (Attendo care), Nora kommun och Taxi i Örebro. Demenscentrum är medarrangör av Svenska Demensdagarna. Demenscentrums utvärderingar av de genomförda utbildningarna visar att kunderna varit nöjda. Betygen som ges är oftast mellan 4-5 på en femgradig skala. Ekonomisk kontroll visar att Demenscentrum följer anvisningar för debitering av utbildningar. Kompetensutvecklingen för den personal som deltar i utbildningsverksamheten handlar mycket om att ta del av ny litteratur och senaste forskning inom området och att ges möjlighet till deltagande under Svenska Demensdagarna som är huvudkällan till mötet med föreläsare från olika Universitet och institutioner samt från andra världsledande utvecklare och forskare i demenskunskap. Styrkan i Demenscentrums verksamhet är att ta vara på det ständigt pågående vårdarbetet. De olika vårdenheterna med sina inriktningar är en outsinlig källa för kunskap. Erfarenheterna som görs kan omvandlas till pedagogiska exempel i utbildningar och vid konsultationer och expertutlåtanden. Svagheten i dagens utbildningsverksamhet är att utbildningarna inte är kvalitetssäkrade 9. Demenscentrums utbildningar ska kunna jämföras med andra enheters utbildningar. De ska kunna jämföras med halv och endagars utbildningar, med gymnasieutbildningar och med vad universitet och högskolor har ett erbjuda. Demenscentrum arbetar på att säkra sin utbildningsstandard och kanske kan nästa steg vara att tillsammans med universitetet ha kombinationstjänster där exempelvis sjuksköterska, arbetsterapeut gör del av tjänst för universitetet och där får tillgång till forskarutbildning och forskarnätverk. Demenscentrum har valt att skynda långsamt och det är hela tiden en avvägningsfråga hur mycket av vårdresurserna som ska få gå till utvecklingsarbetet. 8 Uppföljning Södermalmshemmet 2010 visar att denna enhet inte vänder sig till DC. Enligt DC kan det vara ett uppehåll sedan de gick grundutbildning Idag finns inget system där en beställare av utbildning kan jämföra kursplaner. Att vara utbildad i demensvård kan betyda att man har ett intyg från en halvdags utbildning till att man läst flera veckor på gymnasienivå och/eller gått en mer avancerad teoretisk kurs på universitetet. 18

19 Resultat av granskningen en sammanställning I tabell nedan görs en sammanställning av resultatet uppdelat i strukturprocess- och resultatkvalitet Typ av kvalitet Förklaring Struktur- Resurser som kvalitet personal, byggnad, lokaler, utrustning Granskat Bedömning Dokument, God kvalitet besök - Funktionella lokaler - Hög kompetens i demensvård Behöver förbättras - Arbetsterapeutresurs på boendet Bristande kvalitet - Låg personaltäthet. dagtid Processkvalitet Arbetssätt, rutiner, funktion Dokument, besök God kvalitet - Kontaktmannaskap - Lokala rutiner inom flera områden - Utbildningsverksamhet Behöver förbättras - Kontakter med frivilligverksamhet - Individuella aktiviteter - Klagomålshantering - Genomförandeplaners kvalitet - Samverkan med andra enheter runt konsultation Bristande kvalitet Resultatkvalitet Bemötande, trygghet, smärtlindring mfl Dokument, brukarunde rsökningar, besök God kvalitet - Mat och måltid - Hälso- och sjukvård Behöver förbättras - Kvalitetssäkra utbildning Bristande kvalitet Totalt sett bedömer vi att Demenscentrum bedriver en vård och omsorg av god kvalitet som i stort lever upp till kommunens krav. För att åtgärda de kvalitetsbrister som identifierats vid granskningen finns ett redan pågående utvecklingsarbete. Sammanställt av Jan Sundelius, planerare 19