Kvalitetskrav för vård, rehabilitering och omsorg av äldre

Transkript

1 Kvalitetskrav för vård, rehabilitering och omsorg av äldre

2 Förord Vad kännetecknar god vård och omsorg av äldre? Det är en viktig fråga som kräver genomtänkta svar. Därför har vi i BraVå sammanställt modern kunskap inom området som beskriver olika krav som vi anser kännetecknar en god vård och omsorg av våra äldre. Vi har utgått från ett humanistiskt synsätt som bygger på en grundsyn om alla människors lika värde och rätt till integritet och att få bestämma över sin egen vård. Vi i BraVå vill stimulera till engagemang, reflektion, utveckling och nytänkande som leder till enighet om vad som bör göras för att nå vårt mål - en god vård och omsorg av våra äldre. Vi delar vårt engagemang med alla som berörs och som har intresse av de här frågorna: äldre som är direkt berörda eller närstående, beslutsfattare och vårdpersonal. Vår förhoppning är därför att vi med det här materialet kan ge en beskrivning av vad man ska kunna förvänta sig av god vård och omsorg. Materialet kan även fungera som underlag i brukarrevision, i undervisningssammanhang, till politiskt förtroendevalda eller då det finns behov av att i konkreta ordalag beskriva förutsättningarna för den goda vården, till exempel upphandling av äldrevård. I materialet har vi delat in vården och omsorgen av äldre i sjutton olika områden. I varje område beskrivs ett antal olika krav som ska tillgodose den äldres såväl psykiska, fysiska, sociala som existentiella behov. Kraven är skrivna i olika att-satser som sedan utvecklas i en text baserad på tillgänglig forskning, olika rapporter, utvecklingsarbeten, lagar och föreskrifter. Materialet har utarbetats av projektet BraVå på initiativ av Vårdförbundet i samarbete med olika specialistföreningar inom Vårdförbundet, representanter från andra fackliga och professionella sammanslutningar, pensionärsorganisationer, vårdgivare och patientföreningar. Föreningen BraVå bildades 2001 med syftet att genom samarbete mellan de berörda parterna åstadkomma en samsyn i de olika målen för bra vård och omsorg. Materialet är uppdaterat 2007 och Annika Wåhlin, förbundsstyrelseledamot, Vårdförbundet, är vald till föreningens ordförande. Ansvarig utgivare: Annika Wåhlin, Broschyren uppdaterad oktober

3 Föreningen BraVå Föreningen BraVå bildades i slutet av februari 2001 i vetskap om att en bra vård och omsorg åstadkommes bäst i samverkan mellan de olika berörda parterna. Det krävs en samsyn om de olika målen, inte bara i mötet med de äldre på de olika arbetsplatserna, utan också på övergripande nivå. Föreningens uppgift är: att verka för att kvalitén i äldres vård och omsorg, såsom de uttrycks i BraVås kvalitetskrav uppfylls att initiera forskning, utbildning och utveckling inom äldres vård och omsorg att utvärdera, förändra och utveckla BraVås kvalitetskrav att speciellt uppmärksamma en verksamhet som bedriver ett arbete i överensstämmelse med kraven på god vård för äldre såsom de uttrycks i BraVå, genom att, om styrelsen så föreslår, vid årsmötet utdela en utmärkelse till verksamheten. BraVå-föreningens sekretariat är förlagt till Vårdförbundet. Sekretariatet ansvarar för samordning av arbetet, förbereder styrelsemöten och effektuerar beställningar och information. Kontakta oss gärna! Föreningen BraVå, c/o Vårdförbundet, Box 3260, Stockholm. Besöksadress: Adolf Fredriks Kyrkogata 11. Tel (vx), E-post: brava@vardforbundet.se, webbplats, 3

4 Föreningen BraVås 17 kvalitetskrav Värdigt bemötande av äldre inom vård och omsorg innebär: Att den äldres integritet och självbestämmande respekteras. Att den äldres unika levnadsberättelse är en utgångspunkt. Att verksamheten utgår från en gemensam värdegrund där alla människors lika värde och lika rätt framhålls. Att utifrån den gemensamma värdegrunden, i en vård och omsorgsideologi beskrivs hur målen för verksamheten ska uppfyllas. Att olika livsåskådningar bland de äldre ska respekteras. Att ha kommit överens om hur övergrepp mot och mellan de äldre kan förebyggas och formulerat detta i en handlingsplan. Delaktighet i vården innebär: Att den äldre har tillgång till information och undervisning om sitt hälsotillstånd och olika vårdinsatser. Att den äldre deltar i planeringen av sin egen vård och att planeringen verkställs. Att den äldre har möjlighet att välja boendeform. Att den äldre vet vart man ska vända sig för information om vilka tjänster man har rätt till och får uppgifter om hur beslut som rör boendet eller omsorgen kan överklagas. Att den äldre är införstådd med innebörden av biståndsbeslutet och vilka avgifterna blir, samt hur beslutet kommer att följas upp och utvärderas. Att anhöriga ses som en resurs i vård- och omsorgsarbetet. Att den äldre, vid behov, har tillgång till en namngiven kontaktperson, biståndshandläggare, en omvårdnadsansvarig sjuksköterska och en fast läkarkontakt. Att den äldre vet var hon kan vända sig med klagomål och att det finns ett system för hantering av sådana. 4

5 Bra individuell planering innebär: Att den äldre/anhöriga själv har möjlighet att beskriva sin levnadsberättelse, önskemål och själv göra sina målformuleringar. Dessa ligger sedan till grund för vården. Att planeringen främjar det värdiga bemötandet och den äldres delaktighet. Att planeringen sker tillsammans med vårdtagaren, anhörig, kontaktpersonen och annan berörd personal. Att den äldres vård- och omsorgsbehov bedöms och utvärderas regelbundet, så att insatserna kan anpassas därefter. Att läkarinsatser regleras i en skriftlig överenskommelse som bland annat behandlar tillgängligheten och omfattningen av tid för läkarmedverkan. Att den äldres vård och behandling dokumenteras så att kontinuitet och säkerhet i vården kan upprätthållas. Att den äldre har möjlighet att ta del av innehållet i den dokumentation som gäller henne/honom. Att det finns information tillgänglig under dygnets alla timmar som beskriver den äldres vård, omsorgsinsatser och behandling. Bra aktivering och rehabilitering innebär: Att den äldre stimuleras att använda sin förmåga att klara sig själv. Att den äldre har möjlighet att upprätthålla kontakt med släkt och vänner. Att den äldre har möjlighet att delta i dagliga aktiviteter som utgår från personens egna intressen och önskemål. Att den äldre har möjlighet att ta del av olika kulturella evenemang eller andra personliga intressen. Att den äldre har möjlighet att vila vid behov flera gånger under dagen. Att den äldre har tillgång till rehabiliteringspersonal, som sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Att den äldres anhörig samt vårdpersonal ges stöd och handledning av samlad rehabiliteringskompetens i hur vårdtagarens rehabiliteringsbehov bäst tillgodoses. Att samarbete med frivilligorganisationer uppmuntras och insatserna samordnas med vården och omsorgen i övrigt. 5

6 Bra sexuell hälsa innebär: Att den äldre blir accepterad i sin sexualitet. Att den äldre har rätt till bästa möjliga sexuella välbefinnande. Att den äldre har rätt till kroppslig integritet och respektfullt bemötande. Att den äldre har rätt att vara sexuellt aktiv eller att avstå. Bra boendemiljö innebär: Att boendet, så långt möjligt, är utformat på ett för den äldre bekant sätt, med förutsättningar att knyta an till sitt tidigare liv. Att den äldre i vård och omsorgsboende har rätt till eget rum och hygienutrymme. Att det i vård och omsorgsboende finns plats för gemensam samvaro med såväl anhörig som andra vårdtagare. Att miljön är planerad så att den äldre kan ta del av årstidernas växlingar och regelbundet har möjlighet att vistas ute. Att boendet ger förutsättningar för aktivering och rehabilitering. Att kommunen informerar om regler, väntetider och bidrag för bostadsanpassning. Att kommunen informerar om hur olyckor i hemmiljön kan förebyggas. Bra vård och omsorg i samband med måltider innebär: Att den äldre har möjlighet att välja maträtter och ta del av det utbud som finns (t.ex. i affären eller i beredningsköket). Att nattfastan inte är längre än elva timmar. Att maträtterna är anpassade till den äldres matvanor. Att den äldre får måltider med bra sammansättning så att energi- och näringsbehov tillgodoses. Att den äldre bereds möjlighet att äta själv och att maten och serveringen har anpassats i enlighet med detta krav. Att den äldre vid behov kan få hjälp med att bereda måltider. Att den äldre som behöver hjälp att äta får rätt professionellt bemötande och tillräckligt med tid att äta. Att den äldre vid behov får individuellt utprovade hjälpmedel för mat- och vätskeintag. 6

7 Att matdistributionen i ordinärt boende uppmärksammas så att den mat som levereras är av god kvalitet samt att maten hanteras på ett sätt som är förenligt med en god livsmedelshygien. Att den äldre har tillgång till fortlöpande utbildning om matens betydelse för hälsan. Att det finns riktlinjer för bedömning och uppföljning av vikt, närings- och vätskebehov samt mat- och vätskeintag. Att den äldre, anhörig och vårdpersonalen vid behov ges stöd och handledning av dietist hur den äldres nutritionella rehabiliteringsbehov bäst tillgodoses. Bra mun-och tandhälsa innebär: Att den äldre ges möjlighet att vara ren och fräsch i munnen. Att den äldre vid behov får hjälp med den dagliga munvården inom ramen för daglig omvårdnad. Att det finns upprättade rutiner för daglig munvård. Att det finns dokumenterade uppgifter om den äldres behov av munvård. Att den äldre har tillgång till tandvård. Att det finns riktlinjer för mun- och tandvård av äldre. Bra hörselvård innebär: Att den äldre ges möjlighet att behålla kommunikationen med anhörig och med vårdgivare. Att den äldre har tillgång till professionell hörselvård. Att vara ren i öronen och öroninsats samt att ha fungerande hörhjälpmedel. Att samtal förs i största möjliga mån med den äldre. Att eventuell demensutredning innehåller en hörselutredning. Att eventuell hörselnedsättningen, hörhjälpmedel och vårdkontakter med hörselvården dokumenteras. 7

8 Bra läkemedelshantering innebär: Att den äldre är delaktig i sin läkemedelsbehandling. Att den äldre tar/får rätt läkemedel och rätt dos i rätt tid. Att läkemedelsgenomgångar genomförs regelbundet där den äldre är delaktig. Att riktlinjer för läkemedelshantering upprättas och följs. Bra vård vid sömnproblem, oro och ångest innebär: Att den äldre har rätt att följa sin dygnsrytm. Att den äldres sömnproblem utreds och behandlas ur ett helhetsperspektiv. Att den äldre får hjälp att hantera eventuell oro och ångest. Att vårdpersonal, tillsammans med den äldre, kartlägger orsakerna till eventuell oro och ångest. Att den äldre har tillgång till personal med äldrepsykiatrisk kompetens. Att de åtgärder som vidtas mot sömnproblemen samt oro och ångest är föremål för en regelbundet återkommande utvärdering. Bra vård och omsorg vid smärta innebär: Att den äldre i möjligaste mån inte upplever smärta. Att smärtbehandlingen är individuellt anpassad. Att vårdpersonalen ges kontinuerlig fortbildning i smärta och smärtbehandling. Att det finns tillgång till personal med specialistkunskaper i området smärta och smärtbehandling. Att det finns riktlinjer för analys, bedömning, behandling och utvärdering av smärta för äldre i såväl ordinärt som vård och omsorgsboende. 8

9 Bra vård vid inkontinens innebär: Att den äldre är ren och inte luktar urin eller avföring. Att den äldre har möjlighet att gå på toaletten dygnet runt. Att den äldre stimuleras att upprätthålla sin kontinens och att toalettbesök inte ersätts av inkontinenshjälpmedel. Att orsakerna till inkontinens är kartlagda och dokumenterade. Att det finns personal med specialistkunskaper om inkontinens och olika inkontinenshjälpmedel. Att det finns riktlinjer för förebyggande och behandling av förstoppning. Att det finns riktlinjer för utredning och behandling av urininkontinens. Att, vid behov av inkontinenshjälpmedel, rätt hjälpmedel används på rätt sätt och vid rätt tidpunkt. Bra vård vid förebyggande och behandling av trycksår innebär: Att trycksår inte förekommer. Att varje äldre riskbedöms. Att den äldre erhåller effektiv behandling om trycksår trots allt uppstår. Att vårdpersonalen har utbildning på området. Att det finns tillgång till personal med specialistkunskaper inom sårvård. Att det finns riktlinjer för prevention och behandling av trycksår. Bra vård för att förebygga fall och fallskador innebär: Att varje äldre riskbedöms. Att de som riskbedöms erbjuds individuellt anpassade åtgärder. Att vården och vårdmiljön anpassas för att undvika att den äldre faller. Att det finns riktlinjer för att förebygga fall och fallskador. Att riktlinjerna anger hur rutiner ska tillämpas för användning av bälte m.m. 9

10 Bra vård och omsorg vid demenssjukdom innebär: Att det finns tillgång till personal med specifik kompetens för vård vid demens. Att äldre med symtom på demens utreds i syfte att fastställa den bakomliggande orsaken. Att den äldre vid behov erbjuds särskilt demensboende. Att det finns riktlinjer för vård och behandling av personer med demens. Att anhörig till person med demenssjukdom särskilt uppmärksammas och ges stöd samt, i ordinärt boende erbjuds avlastning. Bra vård i livets slutskede innebär: Att den äldre har rätt till en god livskvalitet den sista tiden i livet. Att den äldre får en värdig död. Att den äldre har rätt att välja var han/hon vill vårdas och dö. Att den äldre inte ska behöva dö ensam. Att det finns forum där vårdpersonalen vid behov kan reflektera och diskutera kring vården av döende. 10

11 Medlemsorganisationer 18 organisationer är medlemmar i Föreningen BraVå och är ägare av materialet. Akademikerförbundet SSR Attendo Care AB Dietisternas Riksförbund, DRF Famna Folktandvården Stockholms län AB Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, FSA Humana Omsorg Kommunal Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, LSR, LSR:s sektion för äldres hälsa Norlandia Care AB Pensionärernas Riksorganisation, PRO Svensk sjuksköterskeförening Svenska KommunalPensionärers Förbund, SKPF Sveriges Läkarförbund Sveriges Tandhygienistförening, STHF Vardaga Vision Vårdförbundet 11

12 Föreningen BraVå c/o Vårdförbundet Box 3260, Stockholm Besöksadress: Adolf Fredriks Kyrkogata 11 Telefon: we-post: Webbplats Artikelnummer VF000209, Oktober 2013, Upplaga 400 ex, Form och illustration Ineko AB), Miljömärkt trycksak