Verksamhetsuppföljning av Klosterbackens särskilda boende

Transkript

1 Vö 268 /2010 Verksamhetsuppföljning av Klosterbackens särskilda boende Sammanfattning Förvaltningskontor Vård och stöd har på uppdrag av Vård- och omsorgsnämnd öster utfört en verksamhetsuppföljning på Klosterbacken. Verksamheten drivs som en intraprenad sedan och har två enhetschefer med ett delat ledarskap. Uppföljningens syfte är att göra en samlad granskning av verksamhetens kvalitet. Förvaltningskontoret bedömer att brukarna i det särskilda boendet får en god vård, omsorg och rehabilitering men att det också finns en del förbättringsområden. Denna uppföljning är bland de första som utförs enligt ny riktlinje och därför är jämförelser med andra likvärdiga enheter inte möjliga att göra, vilket medfört svårigheter att värdera resultatet. Klosterbacken har goda grundförutsättningar med ändamålsenliga lokaler. Drivande i verksamheten är den delaktighet och engagemang som skapas med en gemensam verksamhetsidé. Meningsfulla aktiviteter och ett rehabiliteringstänkande är grunden i en verksamhet som framhåller vikten av den samlade kompetensen i teamet för att skapa en vård och omsorg med kvalitet. Praktikutbildningen i samverkan med universitetet är viktig för kopplingen till den vetenskapliga världen och studenter är nöjda med handledningen En ledning där två chefer låter alla beslut fattas kollektivt i en ledningsgrupp där alla funktioner har sin representant skapar kvalitet och delaktighet visar utvärderingar. Brukarundersökningar visar att de boende upplever en hög grad av trygghet. Enheten har ännu inte genomfört ett ålagt sparbeting som befaras komma att påverka kvaliteten. Förbättringsbehoven är att enheten fortsatt behöver utveckla en personcentrerad vård, och att de behöver fortsätta arbeta med att förbättra delaktighet och dokumentation. Larm och skalskydd behöver ses över. Förbättringsbehoven är långsiktiga och inga av bristerna ses som allvarliga. Förslag till beslut Förvaltningens förslag till nämnden Vård och omsorgsnämnd öster godkänner rapporten 1 Ks har i juni 2010 gett berörd nämnd i uppdrag att förlänga intraprenadavtal tom 31 dec 2011.

2 Metod för uppföljning Granskningen har haft sin utgångspunkt i olika former av kvalitet: den kvalitet brukaren erbjuds i form av resurser som byggnad och anställdas kompetens (struktur), arbetssätt, rutiner (processer) och slutligen den kvalitet som upplevs vid utförd tjänst sk (resultatkvalitet) som mäts exempelvis i upplevelse av bemötande och trygghet. Uppföljningen av verksamheten har skett i två delar Sammanställning och analys av data Besök med granskning på plats Inför besöket har insamling av data skett i form av: Enhetens verksamhetsplan Enhetens delårsrapport/verksamhetsberättelse Täthetsschema Medarbetarundersökning Resultat av brukar och anhörigundersökningar Kvalitetsinspektioner Verksamhetsmått Inkomna klagomål Avvikelser enligt Hälso- och sjukvårdslagen Granskning av tio hälso- och sjukvårdsjournaler Granskning social dokumentation i tio ärenden, med fokus på genomförandeplaner Inspektioner från andra myndigheter (inte aktuellt denna gång) Socialstyrelsens öppna jämförelser Den andra delen av granskningen har bestått i att besöka enheten. Vid besöket har en checklista för uppföljningen använts. Listan har skickats ut i förväg till enheten. Vid besöket fick granskarna inledningsvis en redovisning av verksamheten där ansvarig personal berättade om hur man ser på sitt uppdrag, vad man vill åstadkomma och hur man fördelat ansvar mellan professioner och över dygnet. I dialog fördes sedan ett samtal med checklistan som grund. Ledning och personal (där samordnande sjuksköterska, arbetsterapeut, och undersköterskor deltog) från verksamheten ömsom hade initiativet för att berätta om det man ville framhålla och ömsom svarade på granskarnas frågor. Dialogen kompletterades med observation under en rundvandring på enheten, alla avdelningar besöktes och samtal med några boenden genomfördes i samband med att granskningsgruppen delades upp på olika avdelningar för att tillsammans med brukarna inta dagens lunch. I granskningsgrupp har ingått planerare, medicinskt ansvarig sköterska (MAS), medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) och biståndshandläggare. Andra professioner som ekonom, lokalsamordnare och boendesamordnare har konsulterats i förberedelsearbetet. I rapporten redovisas resultatet av granskningen under samma rubriker som finns i checklistan för uppföljning. Efter varje avsnitt görs en 2

3 bedömning av hur verksamheten lever upp till kraven i en fyrgradig skala där 1 betyder flera brister inom området som kräver åtgärder och 4 betyder god kvalitet som kan fungera som ett gott exempel för andra verksamheter. Skalan är inte exakt utan får mer ses som en temperaturtagning inom det aktuella området. 3

4 Fakta om Klosterbacken Innan vi besökte Klosterbacken för att studera verksamheten på plats sammanställdes några fakta om verksamheten. Dessa fakta redovisas nedan kompletterade med uppgifter om historik vi fick vid besöket. Förutsättningar Klosterbacken drivs som intraprenad sedan tre år och har förutom uppdraget att erbjuda en god vård, omsorg och rehabilitering också ett uppdrag att tillsammans med universitet utveckla en bra praktik för studenter från sjuksköterske- och arbetsterapeutprogrammet. Ledstjärnor är Kvalitet, Effektivitet och Ekonomi - ett genomtänkt koncept. Klosterbacken har 71 vårdplatser där 45 är för permanent boende och 26 för korttidsvård. Platserna är fördelade på fem grupper. 12 platser för rehabilitering och 12 platser för korttidvård. 15 platser för gruppboende för dementa, 15 platser för vårdboende för dementa och 17 platser för vårdboende med somatisk inriktning inklusive två växelvårdsplatser. Enhetens byggdes som ett sjukhem i två plan och har fördelar av att ha breda utrymmen i korridorer och goda gemensamma utrymmen. Klosterbacken var inflyttningsklart 1993 och står på den tomt där Örebros första sjukhem, Norra sjukhemmet, stod. Med anor från 1700talet och med en chef som varit med sedan 1960 talet finns en rik historik att tillgå. I Klosterbackens informationsmaterial framhålls läget med närhet till vårdcentral, apotek och kyrka och andra centrala funktioner. Grönområden och uteplatser tillhör också enhetens fördelar. Särskilt boende - antal platser Inriktning Antal Vårdboende 15 Gruppboende demens 15 Vårdboende demens 15 Boende totalt 45 Korttid 14 Rehab 12 Korttidsvård totalt 26 Totalt antal platser 71 Antal anställda Enhet Anställda Årsarbetare Omvårdnadspersonal dag-kväll 58 50,89 Omvårdnadspersonal natt 10 7,97 Sjuksköterska 9 8,80 Arbetsterapeut 3 2,85 Ledning 2 2,00 Administration 1 1,00 Övriga 1 0,75 Totalt 84 74,26 Enheten har 1,05 årsarbetare per brukare totalt och 0,82 årsarbetare (åa) per brukare räknat på bara omvårdnadspersonal. 2 2 Bemanningsnorm i resursfördelningsmodell är 0,95 åa/brukare totalt och 0,81 åa per brukare omvårdnadspersonal. 4

5 I budget 2010 har enheten drygt 42 miljoner kr och prognos är att enheten kommer att hålla sig inom ram med god marginal. Enheten har inget eget kök utan mat beställs från Skebäcksköket som levererar varm mat. I huset tar varje grupp sedan emot maten och serverar den med egen gjord sallad Processer Dagtid vardag arbetar i genomsnitt fyra till fem ur omvårdnadspersonalen på våningarna med permanent boende- På kortids- och rehabenheterna är man tre till fyra. Detta innebär tre boende per personal. Kvällstid är det tre till fyra personer per våning (permanent boende) och två personer på korttid och rehab. Detta innebär fem-sex boende per personal. Nattetid arbetar fyra personer med ansvar för hela enheten. Klosterbackens stora enheter med lägenheter ger samordningsvinster och en minskad sårbarhet. Nio (8,8 åa) sjuksköterskor har omvårdnadsansvar. Sjuksköterskor arbetar dag och kväll. Nattetid köps tjänst från kommunens sjuksköterskepatrull. Tre arbetsterapeuter (2,85 åa) har ansvar för aktivitetsbedömning, hjälpmedel och undervisning. Klosterbacken har valt att ha en egen vaktmästare och en egen lokalvårdare samt har en överanställning i förhållande till resursfördelningsmodellen för arbetsterapeut och sjuksköterska då de har ett rehabiliteringsuppdrag. Två enhetschefer har ett delat ledarskap och har tillsammans stöd av en administrativ assistent. Grundprofessioner för cheferna är sjuksköterska och social omsorgare. De två cheferna arbetar med en personalledningsgrupp (Buketten) där alla beslut fattas unisont. Ledamöter i Buketten skiftar varje år då nya representanter utses/väljs. Med ett årligt skifte skapas ett engagemang hos flertalet på bekostnad av kontinuitet. Tre års erfarenhet av modell är goda och syns bla i medarbetarundersökningen där medarbetaren anger en hög grad av inflytande. I universitetets uppföljning har inflytande och delaktighet ökat från 63% år 2007 till 85% 2009.Motsvarande mätning i medarbetareenkäten ger ett medelvärde för Social Välfärd på 59% enligt uppgift från enheten. Klosterbacken gör sin anpassning till en lägre nivå under 2011 där en resurs i form av 1,28 antal årsarbetare ska bort. Resultatkvalitet Brukarundersökningen 2009 visar att Klosterbacken står sig väl i ett lokalt perspektiv. Exempelvis var det av de brukare som kunde svara på frågor 100 % (jfrt 91 % kommun) som var nöjda med tryggheten i boendet. Av de anhöriga som svarade var det också 100 % som var nöjda med tryggheten (jmfrt 90 % kommun). 5

6 Granskningsresultat Resultatet av granskningen följer de rubriker som finns i checklista. Varje avsnitt inleds med de kvalitetskrav i punktform som angetts i checklistan och avslutas med en samlad bedömning i förhållande till kraven redovisat i en fyrgradig skala. 1. Aktiv och meningsfull tillvaro Den enskilde stimuleras att använda sin förmåga att klara sig själv. Den enskilde har möjlighet att upprätthålla kontakt med släkt och vänner På enheten stimuleras den boende att klara sig själv genom att alla boende har individuell plan. Ett stort arbete pågår med att successivt föra över mycket pappersdokumentation till det datoriserade verksamhetssystemet. Personalen är mån om att hjälpa den enskilde att upprätthålla kontakt med anhöriga och vänner. Organiserad samvaro erbjuds minst en gång per vecka Den enskilde har möjlighet att delta i dagliga aktiviteter som utgår från personens egna intressen, önskemål och förutsättningar Samarbete finns med frivilligorganisationer. Vid rundvandring i huset är det slående hur vi ser att någon form av aktivitet pågår i de flesta grupper. Några spelar sällskapsspel, några samtalar, andra lyssnar på högläsning av dagens tidning osv. Klosterbacken profilerar sig med att bli bra på sociala aktiviteter och det program som beskrivs för sommarmånaderna är rikligt och variationsrikt. Utecafé för alla boenden fem dagar i veckan sommartid. Andra arrangemang är Ärtsoppa och punsch, choklad och vinprovning, glöggfest och Nobelmiddag i fem olika sittningar. Holmens dagcenter, Restaurangskolan, Floristprogrammet, Hjärta till hjärta mfl är samverkanspartners. För att bli bra på sociala aktiviteter anställer Klosterbacken två personer, sommartid, med särskilt ansvar för utecaféet och enheten har valt att ha mer arbetsterapeut än modell. Arbetsterapeut är en motor i att skapa meningsfulla aktiviteter. De boende erbjuds organiserad samvaro minst en gång per vecka och varje grupp har sedan sina egna aktiviteter där det finns möjlighet för den enskilde att påverka innehåll och utformning. Idag finns möjlighet att erbjuda aktiviteter veckans alla dagar sommartid men ej på vintern. 6

7 Med reservation för att det var få svarande på brukarundersökningen 2009 (antal svarande per fråga var 7 bland de boende och ca av de anhöriga) så visar resultatet att på frågor om Samvaro och aktivitet så är boende och anhöriga på Klosterbacken mer nöjda än kommungenomsnittet. Resultatet är något sämre än för 2008 men ligger ändå förhållandevis högt. Exempelvis så är 86 % av brukarna på Klosterbacken nöjda med möjlighet till en pratstund med personal jmfrt med 65 % i kommun. Likaså är 86 % av brukarna nöjda med möjlighet att komma ut jmfrt med 53 % i kommun. När det gäller utevistelse så ökade nöjdhet hos anhöriga från 29 % nöjda till 53 % mellan 2008 och Anhöriga är också mer nöjda med de aktiviteter som erbjuds. (ökat från 45 till 60 %) Ledningen befarar att 2011 när enheten anpassat sig till en ny och lägre budget kommer en lägre bemanningskvot att medföra sämre möjligheter att genomföra aktiviteter Funktionella gemensamma utrymmen finns och används Utemiljön medger rörelse och aktivitet och ger förutsättningar för utevistelse året runt. Den enskilde tillförsäkras utevistelse efter individuella behov. Vid besöket framträder enhetens lyckade strävan att åstadkomma en trivsam och praktisk miljö av en delvis institutionslik arkitektur. Trots väl tilltagna utrymmen som exempelvis breda korridorer och stora samlingsrum för varje boendegrupp så saknar enheten ytor för större inomhus aktiviteter. Det finns funderingar på att ta bort väggen som idag skiljer närliggande grupper från varandra och därmed skapa en gemensam större yta. En praktikant från frivilligverksamheten (anställd via arbetsförmedling) är viktig för transporter och utevistelser. Med praktikanter i huset och volontärer från väntjänst ökar möjlighet att nå målet med utevistelse men det är ändå så att man inte klarar målet för alla varje vecka. Ett problem med utevistelsen snörika vintrar är väghållningen och trots ett centralt läge är det tidvis mycket svårt att utomhus ta sig fram med rullstol och rullator. Den stora gemensamma uteplatsen i markplan med pergola, som vid besöket var stängd, har använts mycket sommartid men även på vår och höstkant. Drömmen är att få råd att bygga en inglasad uteplats för att ha aktiviteter året runt och erbjuda en närhet till årets alla skiftningar. 7

8 2. Bemötande och kontinuitet Bemötande Den enskilde är nöjd med bemötandet. Den enskildes integritet och självbestämmande respekteras av personalen. Verksamheten har tagit ställning till hur olika livsåskådningar bland de äldre ska respekteras Klosterbacken har en policy för bemötande som man vill ska genomsyra arbetet och målet är ett öppet klimat och en rak och ärlig kommunikation i samspelet mellan boende, anhöriga och medarbetare. Enligt brukarundersökningen är de boende och anhöriga nöjda med bemötandet. Stor vikt läggs vid att kontaktperson tar uppgifter för att dokumentera den enskildes levnadshistoria och önskemål för att bistå med att om möjligt göra vardagen meningsfull. Mycket tid ägnas åt värdegrundsdiskussioner. Enheten har olika rutiner för vårdboendet och för rehab/korttidsplatser. På de senare är det inte så viktigt med att på djupet bearbeta en livsberättelse utan där är fokus nuet och att korta vistelsetiden med en god rehabilitering. Kontinuitet Så få personer som möjligt ska vara inblandade i vården och omsorgen så att den boende får hjälp av personal som han/hon känner igen. Hjälpinsatserna planeras så att de utförs efter den enskildes behov och önskemål oavsett vem i personalgruppen som utför dem. Kontaktperson finns för alla brukare. Kontaktpersonen är känd av alla brukare. Brukarundersökning visar att den boende är mycket nöjd med inflytande och trygghet. De flesta svar hamnar i gruppen nöjd och mycket nöjd. Anhöriga är något mindre nöjda men i de flesta fall mer nöjda än kommunsnittet. Det missnöje som finns kan räknas i enstaka individer. Målet är att kontaktperson hjälper till vid vård och omsorg men schemaläggning kräver ett syskonsystem där alla i personalen även har god kännedom om de boende på angränsande avdelning. Vana vikarier är viktiga för kontinuiteten och Klosterbacken har valt att avstå från att delta i den centrala bemanningsenheten för att minska på antal olika vikarier. Insatskontinuitet säkras genom att alla har ADL bedömningar och genom att på rummen ha lappar med anvisning om daglig omvårdnad. Enligt enhetens egen uppgift har alla brukare kontaktperson och brukarundersökningen visar att de 71 % av de anhöriga känner till detta. (8 av 9 anhöriga är nöjda med sin närståendes möte med kontaktperson). 8

9 Nattpersonal finns representerade i den gemensamma ledningsgruppen Buketten. Speciella planeringsmöten hålls med nattpersonal men idag finns ingen integrering i schemat mellan natt- och dagpersonal. Chefer har gått nattpass för att visa sig och för att komplettera bilden av ett arbete som täcker dygnets alla timmar. 3. Mat, dryck och måltidsmiljö Är brukarna nöjda med maten. Alla brukare har en individuell kostplanering. Måltiderna serveras på ett tilltalande sätt i en lugn och trivsam miljö. Hänsyn ska tas till traditioner och högtider samt att man gör skillnad på vardag och helg. Den enskilde bereds möjlighet att äta själv och att maten och serveringen har anpassats i enlighet med detta krav. Den mat som serveras är av god kvalitet samt att maten hanteras på ett sätt som är förenligt med god livsmedelshygien. Finns termometer för mätning av mattemperatur? Resultat på brukar och anhörigundersökningen visar på ett något bättre resultat för 3 av 5 frågor om mat jämfört med Svarsbilden varierar och på några frågor visar svaren försämringar jmfrt med kommunsnittet. Anhöriga och brukare är lite mindre nöjda med smaken på maten och litet mer nöjda med möjlighet att välja mat än kommunsnittet. Personalen arbetar mycket med att skapa en bra måltidsmiljö och försöker bl.a att göra vanliga veckohelger lite finare med dukning osv. Önskemål finns att köket som levererar maten kunde ha lite mer helgtänk när det gäller maten så att även den blev lite festligare. Enheten bedriver ett eget kost och kulturprojekt. Den mat vi i granskningsgruppen åt utspridda på tre boendegrupper bestod av fläsk, potatis och korngryn som huvudrätt och en jordgubbsmousse som dessert. En diskussion uppstod bland de boende runt borden då förväntningen hade varit att bli serverad Bruna bönor och inte korngryn. Bytet i menyn förvirrade men bara en kort stund då ett par tongivande vid bordet snabbt kunde konstatera att alternativet korngryn tom var gott. Grupperna arbetar på olika sätt med utrymmen och det finns gott om möjligheter att skapa individuellt anpassade måltidssituationer t ex att äta enskilt eller i grupp. Hänsyn tas till traditioner och högtider. 9

10 Rutiner finns för internkontroll av matens kvalitet avseende livsmedelshygien och temperatur. Det finns rutiner för bedömning och uppföljning av vikt, närings- och vätskebehov samt mat- och vätskeintag. Mattiderna anpassas, så det blir en jämn fördelning under dagen och nattfastan är inte är längre än elva timmar. Personalen äter pedagogiska måltider på avdelningar för personer med demenssjukdom. Individuella kostplaner skrivs inte, men lokala rutiner finns för uppföljning av vikt näring och vätskebehov. I 8 av 10 granskade journaler finns vårdplaner för detta. Lokala rutiner finns för kvällsmål och att erbjuda mat eller dryck när man vaknar på natten. Där behov finns kan två personal dela på en pedagogisk måltid och på så sätt kan två alltid sitta med vid borden. Enheten har frågat brukarna och dessa anser att det är viktigt att bli serverad mat och det är viktigt med efterrätt däremot anser det inte att det är så viktigt med att få välja mellan olika alternativ. Mycket arbete sker med att försöka undvika nattfasta och personal är medvetna om vilka som kan hamna i riskzon. 4. Personlig omvårdnad och service Personlig omvårdnad Den enskilde känner sig trygg. Varsamt handlag används och diskretion visas vid all kroppslig omvårdnad Den enskilde får vid behov hjälp med daglig munvård och det ska finnas upprättad individuell dokumentation för hur munvården ska genomföras. Den enskilde stimuleras att upprätthålla sin kontinens och toalettbesök ersätts inte av inkontinenshjälpmedel. De boende har möjlighet att gå på toaletten dygnet runt. Förstoppning förebyggs och behandlas. Den enskilde accepteras i sin sexualitet och har rätt att besluta om att vara sexuellt aktiv eller inte. 10

11 Den enskilde får hjälp att hantera eventuell oro och ångest Den enskilde ska i möjligaste mån inte uppleva smärta och smärtbehandlingen ska vara individuellt anpassad. Ett varmt hjärta och mjuka händer är mottot för vården och omsorgen. Brukarundersökning visar att boende upplever en trygghet. Den enskilde får hjälp med daglig munvård och all personal är utbildad. Individuell dokumentation finns i form av tandvårdskort. Tandhygienist rådfrågas om problem uppstår. Ingen vårdplan fanns för munvård i de granskade journalerna. Noteringar om tandstatus, tandläkarbesök och tandhygienistkontakt fanns i daganteckningarna i några av journalerna. Den enskilde har möjlighet att gå på toaletten dygnet runt. Inkontinenshjälpmedel utprovas individuellt av sjuksköterska i samråd med omvårdnadspersonal och inkontinensombud finns i alla grupper. Av 10 granskade journaler fanns det 4 vårdplaner för inkontinens. Oro och ångest försöker man i första hand bemöta med samtal i lugn och ro och vid behov läkemedel. Hjälper inte detta har man möjlighet att ge taktil massage. I en av tio granskade journaler fanns vårdplan för ångest. Smärtbehandlingen är individuellt anpassad och ges med läkemedel. Kan personen inte använda läkemedel provar man sig fram med bl.a taktil massage för att lindra smärtan. I de tio granskade journalerna var det två som hade en vårdplan för smärta. I en journal fanns det en journalanteckning om smärta. Den enskilde har rätt till sexuella aktiviteter och emellanåt har frågan prövats och kunnat hanteras ibland i samråd med anhöriga. Serviceinsatser Den boendes kläder tvättas, stryks och lagas vid behov Lägenhet och gemensamma utrymmen städas regelbundet och vid behov Städning av gemensamma utrymmen sker av entreprenör (Samhall) och rum städas av egen anställd städerska. Vid besök fanns inget att anmärka på hygien och det luktade gott i de allmänna utrymmen vi passerade. All tvätt sker i tvättstugor som upplevs vara för små för ändamålet. Brukare och anhöriga är mer nöjda med tvätt än med städ visar mätningen Klosterbacken erbjuder flyttstäd och kan låna ut förråd i källaren till anhöriga och för att underlätta vid utflyttning och för att göra tomtiden så liten som möjlig. Den egna vaktmästaren har ansvaret för att rengöra hjälpmedel. Vård i livets slut Det finns rutiner för vård i livets slutskede Den enskilde och anhöriga är väl informerade om livets slutskede. Den enskilde ska inte behöva dö ensam. Anhöriga erbjuds ett efterlevandesamtal. 11

12 Rutiner finns för vård i livets slutskede och man har tät kontakt med den enskilde och anhöriga. Sjuksköterskan avgör när vak ska sättas in, och har dialog med övrig personal. Det är alltid erfaren personal vid vak. Anhöriga erbjuds efterlevandesamtal, och verksamheten försöker leva upp till detta. Frågan ställs alltid till anhöriga. Denna rutin följs inte alltid i korttidsvården där behovet inte heller är det samma. 5. Vård och omsorg till personer med demenssjukdom Den enskilde ska alltid ska erbjudas bästa möjliga vårdform enligt Örebro kommuns riktlinjer vid demens där trygghet, meningsfullhet och säkerhet kan erbjudas Personalen ska ha grundläggande kunskaper inom demensvård och möjlighet till ständig fortbildning/fördjupning inom området Klosterbacken har 30 lgh för demensvård. All personal har grundkurs i demenskunskap och kurs i BPSD 3. Angränsande vårdboendegrupps personal ska få en grundkurs för att de ska på ett bra sätt ska klara av att bistå vid samverkan i vårdarbetet. En undersköterska med spetskompetens kan ge handledning och är certifierad i Feilmetoden (Validation therapy 4 ). Hon deltar i ett nationellt nätverk för utbildade i metoden. Vid behov vänder man sig för rådgivning till Demenscentrum och Tullhuset. I första hand försöker man att ta till omvårdnadsåtgärder före läkemedel. 6. Den enskildes skydd Den enskilde är fri från övergrepp. Vilka begräsningsåtgärder används idag, generellt och individuellt (lås, bälten, grindar etc)? Trycksår förekommer inte 3 BPSD Beteendeförändring och psykiska symtom vid demens 4 Naomi Feil Hur man hjälper desorienterade äldre. 12

13 Personalen känner till hur avvikelsehanteringen går till och gör avvikelserapporter vid behov. Fallskador förebyggs med individuella och generella åtgärder. Hygienrutiner följs och hindrar smittspridning Trygghetslarm fungerar och svarstid är så kort som möjligt När hot och våld, förekommer mellan de boende och från boende mot personal tar man hjälp av kommunens resurser som finns på ex Demenscentrum och Tullhuset för råd och stöd. Klosterbacken har under året haft ett Lex Sarah ärende som handlagts färdigt och är avrapporterat. Fallet har i analys inneburit att övergreppet knutits till enstaka personal och dennes beteende. Det saknas dokumentation i verksamhetssystemet Doc it som berättar att brukaren varit utsatt för en händelse som medfört en Lex Sarahutredning. Vid besöket var det enligt uppgift ca 20 boenden som hade rörelselarm inkopplade och det fanns även några med grensele(positioneringsbälte) som skydd mot fall. Alla begränsningsåtgärder sker efter individuell bedömning. Det finns idag på boendet inga trycksår. När enheten haft trycksår har det oftast varit en patient som kommit till boendet från sluten vården. Det finns exempelvis en boende som alltid har varit och är sängliggande men som personal med god omvårdnad och bra utrustning klarat från att få trycksår. Uppstår ett sår gör man en vårdplan för skötsel av såret. I två av 10 granskade journaler fanns vårdplan för sår. Avvikelser som uppstår diskuteras på teamträffar enligt lokal rutin. Enheten arbetar aktivt med hygienfrågan, påminner varandra om rutinerna ex, klockor användning av handsprit och handskar. Hygienrutiner har också enligt uppgift blivit granskade och godkända av revision. Klosterbacken har i verksamhetsplan angett skallskyddsbrister och behov av ett modernt personlarm. Larmsystemet behöver byggas om och moderniseras. Rörelselarm fungerar bäst. Fem av åtta anhöriga är nöjda med trygghetslarmets användbarhet och alla är nöjda med hur snabbt ett larm besvaras. En reflektion under mötet är att enheten rannsakar sig själv öppet och menar att man kanske själva borde vara mer aktiva i att skriva avvikelser på att Universitetssjukhuset påfallande ofta skickar patienter från sjukhuset utan att förbereda med pengar till taxi. Det blir inget bra första möte med Klosterbacken när en ny gäst kommer utan pengar och ibland utan nödvändiga läkemedel. Denna avvikelse sker tydligen en eller ett par gånger per månad. Om enheten inte skriver avvikelser kommer MAS inte att kunna ta uppförbättringsbehov i möten med ORU/ÖLL. 13

14 På enheten är ytterdörren öppen mellan 6:30-17:00. Helger krävs kort och kod för att komma in. För att komma ut när ytterdörren är stängd finns dörröppnare. På dörrarna in till grupperna finns kod. Kodnummer finns angivet diskret på insidan. Man har liksom kommunens övriga boenden inte löst dilemmat med att ha öppna dörrar och samtidigt garantera de boendes säkerhet. På Klosterbacken finns trapphuset i direkt anslutning till entrédörr. Med tanke på de boendes säkerhet har man inte velat koppla bort kodlåsen. Man avvaktar Örebro kommuns åtgärder. Kvalitetsinstrumentet Senior Alert för trycksårsprofylax, nutritionsbedömning och fallprevention ska introduceras med början i en grupp. 7. Delaktighet Personen själv eller tillsammans med anhöriga har möjlighet att beskriva sin livsberättelse, sina önskemål och göra sina målformuleringar. Dessa ligger sedan till grund för vården och omsorgen Planeringen sker tillsammans med den enskilde och/eller anhörig. Den boendes vård- och omsorgsbehov bedöms och utvärderas genom att regelbundet följa upp mål i dokumenterade genomförandeplaner. Den enskilde har möjlighet att ta del av innehållet i den dokumentation som gäller honom/henne. Samverkan sker med andra aktörer utifrån individens behov t.ex. vårdcentral, sjukhus, hemvård, civila samhället. Brukarnas behov av att vara en individ ska synas i den individuella planeringen och i enhetens gemensamma värdegrund. Tas hänsyn till jämställdhet och mångfald I vården och omsorgen av de permanent boende är livsberättelsen ett viktigt inslag och särskilt i försöken att skapa och vidmakthålla ett socialt liv med mening. En särskild rutin med ett häfte för frågor finns framtaget för att hjälpa den boende med anhörig att beskriva sina vanor och önskemål. (ej infört i docit) Kontaktpersonen ansvarar för att uppgifter sammanställs från dokumentation gällande olika lagstiftningar (HSL; SOL). Idag är mycket av dokumentation i pappersform. Målet för ledningen är att få olika verksamhetssystem att fungera på ett sådant sätt att uppgifter bara ska behöva föras in en gång. Idag är det mycket dubbel bokföring av personuppgifter och en förhoppning finns om att system ska anpassas till verksamhetens behov. 14

15 6 av 7 brukare är nöjda med möjlighet att påverka när man får hjälp.7 av 11 anhöriga är på samma sätt nöjda å sin närståendes vägnar. De anhöriga som svarat på frågor om hur väl brukaren blir informerad om vilken hjälp man ska få och om ändringar i vård och omsorg är relativt nöjda. (8 av 11 och 10 av 12 svarande är nöjda eller mer nöjda än missnöjda). Biståndshandläggarens granskning visar: Genomförandeplaner finns noterade i 6 av 10 akter Levnadsberättelser finns noterade i 8 av 10 akter Kontaktpersoner finns noterade i 9 av 10 akter Enligt uppgift från Klosterbacken, under granskningsdagen 6 december, finns en dokumentationsgrupp som bland annat har till uppgift att upprätta rutiner för olika samtal som ska hållas med den enskilde och anhöriga. Bland annat arbetar gruppen med rutin kring ett så kallat ankomstsamtal, där utsedd kontaktperson ska ringa den enskilde/anhörig och erbjuda eventuellt hembesök för samtal innan flytt till Klosterbacken, samt inom tre veckor efter inflyttning ha upprättat en levnadsberättelse tillsammans med enskild och eller anhöriga och inom sex veckor bjuda in den enskilde och anhörig till en vård- och omsorgsplanering. Under dagen uppgavs även att detta arbete är under uppbyggnad och inte helt implementerat ännu. I de granskade dokumenterade akterna/planerna blir detta tydligt. I endast en av de tio granskade akterna framgår med tydlighet att den enskilde och eller företrädare för denne har deltagit vid upprättandet av genomförandeplan. På frågan om hur man arbetar med utvärdering av planer, att följa upp mål och delmål, uppgavs att det arbetet är under utveckling och därmed inte är helt genomfört ännu. Under aktgranskningen konstateras att datum om när plan ska följas upp finns noterat i fyra av tio akter, varav inga har följts upp. Levnadsberättelser finns i princip i alla granskade akter, berättelser som nästan uteslutande är textmassa kopierad från stora delar av den aktuella biståndsutredningen. Frågan är vad som är relevant att ha med i en levnadsberättelse. I dokumentationen av berättelserna saknas uppgifter om enskild och eller anhörig/företrädare för denne deltagit eller erbjudits att delta. Biståndshandläggarens rapport avslutas med att ett par goda exempel av berättelser finns i de tio akterna; där återges utvalda delar av biståndsutredningen, samt nya delar och med datum angivna för när all text är skriven och av vem. Delaktighet är under utveckling och Klosterbacken har ett väl utvecklat samarbete med andra aktörer kring brukaren och dennes behov. Som visats ovan finns en utvecklad samverkan med civila samhället och samverkan med vårdcentral som ligger vägg i vägg beskrivs också som god. Det har funnits ett visst missnöje med tolkningen av 15

16 samverkansavtalet och därmed tiden för sjukgymnastinsatsen men efter en diskussion har den blivit till full belåtenhet. Planeringssamtalen är särskilt viktiga för Klosterbackens rehabilitering och verkar enligt patientutlåtanden vara till belåtenhet. Sammanställningar visar att patienten är nöjd med rehabilitering men gärna velat ha ännu mera tid för träning. 8. Anhörigstöd Den anhörige ska känna sig välkommen att vara delaktig i vården och omsorgen i den mån önskemål finns Den anhörige blir sedd av personalen och får möjlighet att ställa frågor och själv ge information Anhörigträffar anordnas regelbundet och initiativ tas till bildande av anhörigråd Enheten informerar om och förmedlar kontakt med Anhörigcentrum. Ett anhörigråd 5 samlat för huset har funnits men upphört. Försök görs emellanåt för en nystart men tillräckligt många intresserade anhöriga finns inte idag. Anhörigmöten för huset arrangeras två gånger per år och därutöver ordnar alla boendegrupper sina möten. Enheten lägger mycket vikt vid att etablera en god kontakt med anhöriga redan vid inflyttning och alla får mappar med färdigställd information om verksamheten och om anhörigcentrum. Klosterbacken arbetar tillsammans med anhörigcentrum för att bli ett än bättre anhörigvänligt boende. Samarbetet innebär bla att fem anhörigombud utbildas. Anhöriga kan komma och gå efter behov och i källaren finns ett gästrum som kan disponeras av anhöriga vid behov. 9. Tillgänglighet och information Beskrivning om utförarens tjänster och profil finns framtaget och presenterat på kommunens hemsida. 5 I intraprenadöverenskommelse står att Klosterbacken ska samverka via anhörigråd. 16

17 Skriftlig information finns om enheten med kontaktuppgifter till ansvarig chef och andra nyckelfunktioner Verksamheten ska vara tillgänglig och serviceinriktad. Det ska finnas säkrade rutiner för kontakt via telefon, e-post och vid besök. Utföraren ska svara för att den boende får hjälp med information såväl vid tal, syn- och hörselnedsättning som vid annan språktillhörighet. Tolk ska anlitas vid behov. Boendet ska vara väl skyltat för att underlätta tillgänglighet för besökare. All personal ska bära väl synliga namnskyltar Finns fungerande klagomålshantering Information med beskrivning av verksamheten på kommunens hemsida finns och är uppdaterad sedan uppföljningsbesöket. Vid besöket får vi också ta del av den information som finns i papper och delas ut vid inflyttning. Ett veckoblad är under framtagande för att sprida information om vad som händer i verksamheten. Veckobladet kan bli viktigt för att nå ut med information om alla aktiviteter som pågår. Anhöriga kan om de blir informerade hjälpa till med att sporra sin närstående att kanske bli en mer aktiv deltagare. Extern skyltning som gör att besökare hittar till Klosterbacken är till belåtenhet. Vid besöket finner vi endast en medarbetare som inte bär sin namnskylt. Verksamhetens rutiner för klagomålshantering behöver utvecklas. Inga klagomål har registrerats centralt under året och av de 6 klagomål som hanterats i docit (halvår) var 5 klagomål på insatskvalitet. (Not: 5 av 6 klagomål har gjorts av män). Ansvariga menar att genom lyhördhet och tillmötesgående så blir mycket av det som skulle kunna bli klagomål hanterat och åtgärdat i situationen där missnöjet uppstår. 10. Medarbetarna Verksamheten är bemannad dygnet runt med sådan kompetens och med sådan personalstyrka att de boende alltid tillförsäkras en god vård och omsorg. Omvårdnadspersonal ska vara utbildad undersköterska eller ha genomgått omvårdnadsprogrammet samt bör ha erfarenhet av vårdoch omsorgsarbete. 17

18 All personal ska behärska svenska språket på ett sådant sätt att han/hon kan kommunicera med de boende. Medarbetarna ska ha den kompetens, som behövs för att klara av sina arbetsuppgifter Personalomsättningen bör befrämja kontinuitet Nöjd personal? Samverkan mellan yrkeskategorier/team är viktig för att ge en optimalt god vård. Enligt socialstyrelsens kartläggning av äldreboenden genom äldreguiden har Klosterbacken bland den högsta kompetensen sett på nationell nivå skriver Klosterbacken på sin hemsida. Av omvårdnadspersonalens 68 anställda är 66 utbildade undersköterskor. Det är en låg personalomsättning och många har jobbat länge. Att många börjar komma till åren bland de anställda syns på att korttidsfrånvaron börjat öka menar ledningen. Klosterbacken klarar sitt kompetensbehov gällande demensvård (se ovan avsnitt 5) men skulle behöva utveckla sin kompetens i strokevård. Samverkan med universitetet och praktikutbildningen (se även avsnitt 12 nedan) ger värdefull och ständig tillförsel av ny kunskap via studenter, lärare och forskare. Korttidsvården och rehabiliteringsverksamheten kräver ständig rådgivning till patienter inkl anhöriga, som vistas relativt korta perioder på Klosterbacken och här skulle enheten vilja förfoga över en kuratorsresurs. Separationssvårigheter som finns är ett problem som vi inte får bortse från menar ledningen. Att värdera bemanning på särskilt boende är svårt eftersom det inte finns några normer eller rekommendationer hur mycket personal man bör vara per boende för att klara arbetet vid olika tider på dygnet. Det saknas vägledning nationellt. T.ex. valde man att inte att ge någon rekommendation i de nationella demensriktlinjerna. Inte heller i Örebro kommun finns någon sådan norm eller rekommendation. Det finns en bemanningsnorm i resursfördelningsmodellen som uttrycks i årsarbetare per brukare men hur man sedan väljer att bemanna över dygnet är upp till enheten. För Klosterbacken finns heller inget krav på lägsta bemanning annat än nattetid. Stockholms kommun har nyligen med hjälp av Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum lagt fram en rapport där man diskuterar dessa frågor och även tagit fram lämplig bemanning över dygnet på ett demensboende 6. I det täthetsschema som Klosterbacken presenterar ligger på de nivåer som rekommenderas i Stockholmsrapporten dagtid vardagar. Kvällstid ligger man alldeles under rekommenderad nivå. Av de hittills granskade 6 Lämplig Bemanning på särskilt boende avsedd för personer med demenssjukdom S-E Wångrell, B Trygg. Rapporter Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2010:10 18

19 enheterna är Klosterbacken den som bäst klarar bemanning enligt Stockholmsrapportens norm. Ett skäl är att ingen schemaförändring behövde göras vid neddragningar under hösten Ledningen befarar dock att man måste dra ner något på bemanning om man ska behålla en budget i balans. Enligt enhetschef så visar universitetets uppföljning att resultaten som mäter medarbetarnas nöjdhet genomgående är högre för intraprenaderna totalt jämfört med övriga ej intraprenadenheter. Påtagliga skillnader finns inom områdena ledarskap, inflytande och delaktighet, makt, ansvar och befogenheter samt brukarorientering. Samma trend visade sig 2007 och Hälso- och sjukvård Omvårdnadsansvarig sjuksköterska finns för varje brukare. Legitimerad arbetsterapeut finns i tillräcklig omfattning Den enskilde tar/får rätt läkemedel och rätt dos i rätt tid. Läkemedelsgenomgångar genomförs regelbundet där Den enskilde är delaktig. Rutiner för läkemedelshantering upprättas och följs. Rutin för Medicintekniska produkter och omvårdnadshjälpmedel följs. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska finns för varje brukare samt en lokal rutin för detta arbete. Väl utarbetade rutiner kring läkemedelshanteringen finns på boendet. Idag funderar man på att eventuellt skaffa läkemedelskåp till varje rum, då skåpet i köket är trångt. Arbetet är påbörjat men ej helt genomfört. Vårdplan för läkemedel finns i de 10 granskade journalerna. Arbetet med läkemedelsgenomgångar är påbörjat men ännu inte helt genomfört. Sjukgymnast och läkare finns att tillgå via närliggande Olaus Petri vårdcentral. Lokal finns för träning och den används regelbundet inte bara av sjukgymnast utan av all personal inom vardagsrehabilitering även kvällspersonal tränar med brukarna. Genom sitt uppdrag med korttidsvård och rehabilitering och med utbildningsuppdraget tillsammans med sin profil där sociala aktiviteter framhålls har enheten sett sig ha behov av tre arbetsterapeuter. (Har 2.32 enligt modell men tillsatt 2.85) 19

20 Sängar och omvårdnadshjälpmedel fungerar enligt uppgift bra. Enheten arbetar med att installera fler taklyftar. 12. Praktikplatsutbildningsuppdraget Klarar enheten sitt särskilda utbildningsuppdrag? Påverkar utbildningsuppdraget innehållet i vården och omsorgen? Örebro kommun och Klosterbacken har sedan ett samarbete med universitetet som innebär att enheten har ett särskilt ansvar för att handleda studenter från sjuksköterske- och arbetsterapeutprogrammen. Idén har varit att studenter redan under studietiden ska lära känna varandras yrkeskompetenser. Korttidsvårdent där brukaren vistas i tvåveckorsperioder är utgångspunkt för praktikveckorna. Praktikvarianten har varit mycket uppskattad och enheten visar exempel på utvärderingar där studenter ger praktiken ett mycket högt betyg. Risken med denna typ av uppdrag är för enheten att tid tas från brukaren till handledning. Klosterbacken är klar över problematiken och funderar för tillfället på att kunna utveckla kvaliteten i praktiken genom att anställa en klinisk adjunkt. Om man lyckas finansiera en sjukskötersketjänst tillsammans med universitetet så skulle denne studera på halvtid, handleda på 30 % och jobba i verksamheten 20 %. Problemet är att dessa 20 % i verksamhet inte räcker för att klara verksamhetens behov. Att skapa utrymme för Kliniska adjunkter är en metod för att öka den evidensbaserade delen av verksamheten. Genom att stödja personal i att också skolas vetenskapligt ökar möjligheten att få in en ny sorts kunskap i äldrevården. I samarbetet med universitetet ingår också att audionomstudenter kommer in en gång per praktikperiod och berättar om sin profession och håller föreläsning i hörselvård och om hörapparater. 7 I intraprenadavtal finns endast nämnt att Klosterbacken svarar för handledning för studenter och elever i betydelsen - som innan avtalet skrevs. I särskild överenskommelse mellan regionförbund och Örebro universitet och Hälsoakademin regleras att enheten tar emot ett visst antal studenter per termin för teamsamverkan i praktik. 20

21 Resultat av granskningen en sammanställning I tabell nedan görs en sammanställning av resultatet uppdelat i strukturprocess- och resultatkvalitet Typ av kvalitet Förklaring Granskat Bedömning Struktur- Dokument, kvalitet besök Resurser som personal, byggnad, lokaler, utrustning God kvalitet - Ändamålsenliga lokaler, stor uteplats för sommarbruk. - Personalens grundkompetens Behöver förbättras Larm och skalskydd Bristande kvalitet Processkvalitet Arbetssätt, rutiner, funktion Dokument, besök God kvalitet - Kontaktmannaskap - Organiserad samvaro - Anhörigstöd - Avvikelsehantering - Lednings och kvalitetsgrupp Behöver förbättras - Individuella aktiviteter( Delaktighet) - Dokumentation sammanhållen Bristande kvalitet Resultatkvalitet Bemötande, trygghet, smärtlindring mfl Dokument, brukarundersökningar, besök God kvalitet - Trygghet, bemötande -Aktiviteter sommartid Behöver förbättras - Utevistelse vinter - Mat - Delaktighet Bristande kvalitet Totalt sett bedömer vi att Klosterbacken bedriver en vård och omsorg av god kvalitet som väl lever upp till kommunens krav. För att åtgärda de kvalitetsbrister som identifierats vid granskningen finns ett redan pågående utvecklingsarbete. Sammanställt av Owe Fjellborg, planerare 21