Verksamhetsuppföljning av Vård- och omsorgsboendet Adolfsbergshemmet

Transkript

1 Vö 4 /2012 Verksamhetsuppföljning av Vård- och omsorgsboendet Adolfsbergshemmet Sammanfattning Förvaltningskontor Vård och stöd har på uppdrag av Vård- och omsorgsnämnd öster utfört en verksamhetsuppföljning på Adolfsbergshemmet, beläget i södra delen av Örebro strax utanför stadskärnan och som ingår i Södercity - Adolfsbergs område med Margaretha Dahlén som områdeschef. Ett föranmält platsbesök, gjordes den 22 november Uppföljningen är en del av Vård och omsorgs internkontroll och har till syfte att göra en samlad granskning av verksamhetens kvalitet. Förvaltningskontoret bedömer utifrån granskningsresultatet att verksamheten i stort lever upp till kommunens krav och att de boende får en vård och omsorg av god kvalitet, men att det också finns förbättringsområden. Inget har framkommit i andra uppföljningar under året, t ex i kvalitetsinspektioner, klagomål, anmälningar eller avvikelser som ger en annan bild. Adolfsbergshemmet har goda strukturella förutsättningar i fina lokaler naturskönt beläget. Att ha en restaurang i huset och en välutbildad personal tillhör styrkorna. Processkvaliteten som mäter hur väl verksamheten är följsam till lagar, riktlinjer mm visar på många fungerande rutiner. Utfallet i form av resultat från brukarundersökningar visar att brukarna är nöjda med inflytande, delaktighet och nöjdhet med mat är markant ökad. Förbättringar behövs i processen dokumentation och i förmågan att erbjuda de boende aktiviteter som de själva önskar. Enheten bör också fundera på vad det är för krav anhöriga ställer och på hur dessa kan tillgodoses. Enheten är i en positiv utvecklingsfas som startade för drygt två år sedan med byte av chefer. Vår bedömning är att enheten kan fortsätta på inslagen väg men ge individuella aktiviteter, dokumentation och anhöriga en ökad uppmärksamhet. Förslag till beslut Förvaltningens förslag till nämnden Adolfsbergshemmet ska ta med resultatet från verksamhetsuppföljningen i sin verksamhetssplan för 2012 Vård och omsorgsnämnd öster godkänner rapporten

2 Metod för uppföljning Granskningen har haft sin utgångspunkt i olika former av kvalitet: den kvalitet brukaren erbjuds i form av resurser som utrustning och anställdas kompetens (struktur), arbetssätt, rutiner (processer) och slutligen den kvalitet som upplevs vid utförd tjänst s.k. resultatkvalitet som mäts exempelvis i upplevelse av bemötande och trygghet. Uppföljningen av verksamheten har skett i två delar Sammanställning och analys av data Föranmält besök med granskning på plats Inför besöket har insamling av data skett i form av: Enhetens verksamhetsplan Enhetens delårsrapport/verksamhetsberättelse Täthetsschema Medarbetarundersökning Resultat av brukar och anhörigundersökningar Kvalitetsinspektioner Verksamhetsmått Inkomna klagomål Avvikelser enligt Hälso- och sjukvårdslagen Granskning av tio hälso- och sjukvårdsjournaler Granskning social dokumentation i tio ärenden, med fokus på genomförandeplaner Inspektioner från andra myndigheter (inte aktuellt denna gång) Den andra delen av granskningen har bestått i att besöka enheten. Vid besöket har en checklista för uppföljningen använts. Mallen har skickats ut i förväg till enheten och frågor har besvarats skriftligt. Vid besöket ( ) fick granskarna inledningsvis en redovisning av verksamheten där ansvarig personal, representerade av båda verksamhetscheferna, arbetsterapeut, sjuksköterska och undersköterska berättade om hur man ser på sitt uppdrag, vad man vill åstadkomma och hur ansvar mellan professioner och över dygnet fördelas. I dialog fördes sedan ett samtal med checklistan som grund. Ledning och medarbetare ömsom berättade om det man ville framhålla och ömsom svarade på granskarnas frågor. Dialogen kompletterades med observation under en rundvandring på enheten samt samtal med några av de boende. Granskningsgruppen åt också den lunch som serverades den aktuella dagen. I granskningsgrupp har ingått planerare, medicinskt ansvarig sköterska (MAS), medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) och biståndshandläggare. Andra professioner som ekonom, lokalsamordnare och boendesamordnare har konsulterats i förberedelsearbetet. I rapporten redovisas resultat av granskning under olika rubriker som finns i checklistan för uppföljning. Efter varje avsnitt görs en bedömning av hur verksamheten lever upp till kraven i en fyrgradig skala där 1 betyder flera brister inom området som kräver åtgärder och 4 betyder god kvalitet som kan fungera som ett gott exempel för andra verksamheter. 2

3 Skalan är inte exakt utan får mer ses som en temperaturtagning inom det aktuella området. Fakta om Adolfsbergshemmet Innan vi besökte Adolfsbergshemmet för att studera verksamheten på plats sammanställdes några fakta om verksamheten. Förutsättningar Adolfsbergshemmet ligger i södra delen av Örebro strax utanför stadskärnan i ett grönskande område med goda kommunikationer och närhet till vårdcentral, apotek och livsmedelsbutik. Inflyttning i det nybyggda Adolfsbergshemmet skedde och det omnämndes då som Europas modernaste ålderdomshem enligt en artikel i Dagens Nyheter. Det var det första hemmet där boende fick egna duschrum. Vid start fanns 106 platser med både dubbletter och enkelrum. 48 av de 106 platserna hade dusch. Örebro hade varit föregångare i äldrevården redan 14 år tidigare då det då nybyggda Rostahemmet blev det första i landet där boende fick egen wc i lägenheten. Det finns idag 71 lägenheter fördelade på två huskroppar. Varje huskropp har en egen grönskande innergård med bl.a. fontän. Det finns åtta avdelningar på Adolfsbergshemmet, fyra har inriktningen vårdboende, en avdelning är gruppboende för personer med demenssjukdom, en är vårdboende för personer med demenssjukdom och två avdelningar är för äldre med psykiskt funktionshinder. ur orebro.se Vård- och omsorgsboende - antal platser Inriktning Antal Vårdboende 35 Boende äldrepsyk 18 Gruppboende demens 9 Vårdboende demens 9 Boende totalt 71 Växelvård 2 Korttidsvård totalt 2 Totalt antal platser 73 Adolfsbergshemmets entré är dold bakom en tillbyggnad som består av kök och restaurang. I markplan finns administration och en dagvård i ett väl tilltaget genomgångutrymme. Observera att dagvården inte är tillgänglig för boende och därmed inte en resurs i sammanhanget. Restaurangen kan användas för större samlingar och för personal finns även friskvårdsutrymmen och möteslokal i källaren. 1 S104 1 Ur Fattigvårdsstyrelsen och socialnämnden i Örebro, , En historik. Örebro kommun, Socialförvaltningen. Erik Vallbro Ök. Socialförvaltning. 3

4 Antal anställda Enhet Anställda Årsarbetare Omvårdnadspersonal dag-kväll 55 46,13 Omvårdnadspersonal natt 12 8,61 Sjuksköterska 10 9,50 Arbetsterapeut 1 1,00 Ledning 2 2,00 Administration 2 2,00 Övriga 0 0,00 Totalt 82 69,24 Adolfsbergshemmet ingår i Södercity Adolfsbergsområdet med Margaretha Dahlén som ansvarig områdeschef. Enheten har 0,95 årsarbetare per brukare totalt och 0,75 årsarbetare per brukare om man bara räknar omvårdnadspersonalen. 2 Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är 88 % att jämföra med genomsnittet 89 % i kommunens vård och omsorg. Processer Dagtid arbetar två och vissa dagar tre ur omvårdnadspersonalen per avdelning vilket innebär knappt fyra boende per personal. Personaltätheten är något högre på avdelningar för äldre med psykisk funktionsnedsättning och gruppboende för demenssjuka. Helgmorgnar och kvällstid arbetar två personer på per avdelning. Nattetid arbetar fyra personer på enheten. Dagtid arbetar 6-7 sjuksköterskor på enheten. Kvällar och helgmorgnar har en sjuksköterska ansvar för hela enheten. Nattetid kommer sjuksköterska vid behov från kommunens gemensamma nattpatrull. Verksamheten har en arbetsterapeut som arbetar heltid samt en arbetsterapeut i omställning. Verksamhetscheferna har högskoleutbildning/universitetsutbildning och har chefserfarenhet från Örebro kommun innan de tillträdde Cheferna är nya och har bara jobbat i ett par år på enheten men har en lång erfarenhet från ledarskap i äldreomsorgen. Uppgiften har varit att få verksamheten att fungera utifrån uppsatta mål/direktiv, samt skapa en ordning på enhet som under flera års tid haft problem med ledning och styrning. Väl dokumenterade lokala rutiner finns inom flera områden. Resultatkvalitet Adolfsbergshemmet har sedan flera år tillbaka visat mindre goda resultat i både kommunens egna och i de nationella uppföljningarna. Senaste mätningarna visar på förbättringar i flera av måtten. Bemötande, inflytande och mat tillhör de som förbättrats. Årets äldreguide visar att Adolfsbergshemmet tillhör de bättre enheterna i jämförelse med andra Örebroenheter. Vid den jämförelse av målrelaterade indikatorer som gjordes vid bokslut 2010 (se bilaga) hamnade enheten på plats 19 av 22 2 Tilldelad resurs i genomsnitt för boenden i kommunal drift är 0,95 åa/brukare totalt och 0,81 åa per brukare omvårdnadspersonal. 4

5 för måluppfyllelse och som 14 av 22 när resultatet av alla mått lades samman. Brukarundersökningen 2010 visar att enheten låg i nivå med kommunens värden för fem av de åtta frågorna som ställdes. Två värden låg under och en, inflytandet, låg markant över. Svarsfrekvensen var relativt sett hög då 27 av 71 boende svarade. Bland anhöriga (32 svarande) var missnöjet större och där var värdet under snittet på 8 av 15 frågor och över snittet på en av 15. Det relativt dåliga resultatet gällande anhöriga är något som enheten behöver beakta. Brukarundersökningsresultatet redovisas mer i detalj under respektive rubrik nedan. Två kvalitetsinspektioner genomfördes 2011 och för den ena våningen var resultat mycket gott och på den andra nästan lika gott. Anmärkningar som fanns gällde brister i hygienrutiner. Omdömet var att inspektörer sett ett vänligt, lugnt och trevligt bemötande med personal som visar omtanke för de som bor där. Inspektionerna visar att enheten har väl fungerande rutiner för det dagliga arbetet. Medarbetarundersökningsresultatet som presenterades i december 2011 visar stora förbättringar jämfört med Samlingsindex har gått från 39 till 50 men det är fortsatt en bit kvar till genomsnittsvärden (kommunsnitt 62, vård och omsorg 66). Största förbättringen märks på frågan Om du sammanfattar ditt arbete och din arbetssituation, hur trivs du då? Vid förra mätningen var 50 % av de svarande negativa och nu är bara 5 % negativa. 59 % är idag positiva mot 12 % 2009 (kommun 65, voo 68). Ledarskapsindex har utvecklats från 24 till 51 (kommun 63, voo 70). 5

6 Granskningsresultat Resultatet av granskningen följer de rubriker som finns i checklista. Varje avsnitt inleds med de kvalitetskrav i punktform som angetts i checklistan och avslutas med en samlad bedömning i förhållande till kraven redovisat i en fyrgradig skala. 1. Aktiv och meningsfull tillvaro Den enskilde har möjlighet att upprätthålla kontakt med släkt och vänner. Organiserad samvaro erbjuds minst en gång per vecka. Den enskilde har möjlighet att delta i dagliga aktiviteter som utgår från personens egna intressen, önskemål och förutsättningar. Samarbete finns med frivilligorganisationer. Enheten besvarar alla frågor inom området aktiv och meningsfull tillvaro med ett ja!(enheten besvarar alla frågor i checklistan med ett ja!) Kontaktpersonen har huvudansvaret för den boendes aktiviteter. Vi samarbetar med Adolfsbergskyrkan, väntjänsten och andra ideella föreningar. Vid högtider och andra tillfällen nyttjar vi även lokalerna i Adolfsbergshemmets restaurang. orebro.se Kontaktperson hjälper till med anhörigkontakterna vid behov. Den boende lämnar en levnadsberättelse, vanligen med hjälp av anhöriga i samband med inflyttning. Levnadsberättelsen är en utgångspunkt för planering de gånger den boende inte kan svara för sig. Önskemål som framkommer antecknas i genomförandeplan. Organiserad samvaro erbjuds såsom, gymnastik, underhållning, högläsning, gemensam lösning av melodikrysset på lördagar. Samarbete finns med kyrkan (Adolfsbergskyrkan och Korskyrkan), med Medborgarskolan och med Hjärta till Hjärta. Kulturrundan har varit på Adolfsbergshemmet under I checklista där verksamheten själva kommenterat frågan om den enskildes möjligheter att upprätthålla kontakt med släkt och vänner uppges att den enskilde tillsammans med kontaktpersonen planerar in detta samt att det dokumenteras i DocIT. Det som återfanns vid aktgranskningen av den sociala delen av journalen i DocIT var daganteckningar om hur ofta och vad den enskilde deltagit i för aktiviteter och vem denne träffat. Ofta stod också noterat om vad personalen uppfattade att den enskilde tyckte om aktiviteten och samvaron, såsom vilken sinnesstämning den enskilde visat under eller i samband med händelsen. Det får anses vara ett gott sätt som omvårdnadspersonalen gör dessa fortlöpande daganteckningar på. Det som dock inte gick att finna i DocIT och som anges i checklistan att den görs, var själva planen med vad den enskilde tillsammans med kontaktpersonen kommit fram till rörande möjligheten att upprätthålla 6

7 kontakten. Ovan beskrivna hör också ihop med kvalitetskriteriet i checklistan med frågan om den enskilde har möjlighet att delta i dagliga aktiviteter som utgår från den enskildes egna önskemål och förutsättningar. Kopplat till den frågan visar verksamheten under granskningsdagen att de har/för individuella aktivitetslistor för alla boende och att dessa listor förvaras i en pärm märkt Social samvaro och Utevistelse. På listorna redovisas månadsvis varje aktivitet och samvaro som enskild gjort, med frekvens och datum. Vidare redovisar verksamheten i checklistan, rörande kriteriet om den enskildes önskemål och förutsättningar för aktiviteter, att Levnadsberättelse lämnas i samband med inflyttning, önskemål dokumenteras i genomförandeplanen. I de genomförandeplaner som granskades och som verksamheten hänvisar till går det dock inte att särskilja de aktiviteter som utgår från den enskildes intressen, önskemål och förutsättningar för deltagande från de kollektivt planerade. Biståndshandläggaren 38 % av brukarna är nöjda med aktiviteterna i form av att kunna göra sådant man tycker om (kommunsnitt 52 %). Funktionella gemensamma utrymmen finns och används. Utemiljön medger rörelse och aktivitet och ger förutsättningar för utevistelse året runt. Den enskilde tillförsäkras utevistelse efter individuella behov. Den yttre boendemiljön bjuder på grönskande omgivningar och lättillgängliga innegårdar som möjliggör en aktiv och meningsfull tillvaro. Gårdarna är inramade och säkra för utevistelse även för demenssjuka. Inomhus finns goda möjligheter till både aktiviteter och enskilda stunder i den egna lägenheten. Gemensamma utrymmen som används är enligt enheten restaurangen och kyrkan. Dagvårdens lokaler kan användas när de är lediga och där har man gemensam gymnastik och aktiviteter som bingo. Boendet säger sig erbjuda organiserad samvaro till alla boende flera gånger i veckan. Aktiviteterna planeras oftast i samverkan med kontaktpersonen. De aktiviteter som erbjuds är t.ex. gymnastik, underhållning, högläsning, lösning av melodikrysset. Allt detta är mycket positivt, men i endast 2 av 10 granskade journaler går det att läsa att boende har promenerat dagligen i korridoren. Det går inte att utläsa i Hälso- och sjukvårdsdokumentationen (HSL) om en aktivitet är genomförd eller att det är en aktivitet enligt den enskildes önskemål. Finns heller ingen dokumentation i HSL journalen om en aktiv och meningsfull tillvaro. I den sociala dokumentationen går dock att utläsa i 7 av de 10 journalerna om genomförda aktiviteter men inget om att det har varit aktiviteter som den boende själv hade önskat. 7

8 Det finns ingen notering i HSL journalen om att utevistelse förekommit, däremot finns notering hos 3 av de granskade personerna en anteckning om utevistelse i den sociala dokumentationen. Det finns även enstaka noteringar om att den tillfrågade har avböjt erbjudande om utevistelse. Enheten har 3 katter och en vårdarhund 3 som tillfälliga gäster vilket uppskattas mycket av de boende. MAR I brukarundersökningen var 50 % (kommun 49 %) av brukarna och 21 % (kommun 23 %) av de anhöriga nöjda med hjälp till utevistelse. Detta resultat är likvärdigt med kommunens genomsnitt. En fokusgruppsintervju 4 med sex boende i september 2011 samtalade om vad som var viktigast för att samvaro och aktiviteter ska vara bra. Diskussionen som fördes summerades med att gruppen önskade fler gruppgemensamma aktiviteter, fler gemensamma stunder med fika läsning och sång. Man önskade också bättre och frekventare utevistelser. Av samtal framgår också att det för de boende är viktigt med en engagerad personal och det saknades individuellt planerade aktiviteter. Adolfsbergshemmets boende har genom lokaler och utemiljö bra förutsättningar för en aktiv och meningsfull tillvaro. Verksamheten erbjuder möjligheter till organiserad samvaro men bör fortsätta att göra dessa mer individuellt anpassade. Rutiner och arbetssätt finns som stödjer en aktiv och meningsfull tillvaro och i den sociala dokumentationen går det att läsa om exempelvis genomförda aktiviteter. Enheten behöver i dokumentationen utveckla kopplingen mellan vad som planerats tillsammans med den enskilde och vad som faktiskt genomförs. Brist Gott exempel 2. Bemötande och kontinuitet Bemötande Den enskilde är nöjd med bemötandet. Den enskildes integritet och självbestämmande respekteras av personalen. Verksamheten har tagit ställning till hur olika livsåskådningar bland de äldre ska respekteras. Vid brukarundersökningen var 85 % av de boende på Adolfsbergshemmet nöjda med bemötandet (genomsnitt 87 %). Anhöriga var något mindre nöjda med bemötandet än kommunens genomsnitt (68 3 Vårdarhunden är amatör och outbildad. (Det finns idag utbildade vårdarhundar att tillgå på markanden.) 4 Fokusgruppsintervjuer enligt den modell vi tillämpar samlar informationsbärare i grupper om personer som under 1-2tim avger gruppens värdering av vad som kännetecknar en bra tjänst. Det kan vara mat, tvätt, samvaro el liknande. Resultatet sammanfattas med hjälp av en kvalitetskarta som återförs till enheten. 8

9 % mot 73 %). Enheten har även haft en Lex Sarah-anmälan om dåligt bemötande (se nedan under avsnitt 6). Enligt ledningen är bemötandestandard ett levande dokument på enheten och tas upp i många olika sammanhang. Brukarundersökningen visar också en förbättring i bemötandet jämfört med 2009 års mätning. (från 50 % till 85 % mycket nöjda ) Av anhöriga är 59 % nöjda med den respekt som visas deras närstående (70 % kommunsnitt). Cheferna deltar för närvarande, tillsammans med vård och omsorgs övriga chefer, i en utbildning på universitetet som ska resultera i en gemensam värdegrund. Enheten har rutiner för hur man hanterar olika önskemål som är kopplat till livsåskådning. Idag finns exempelvis en vana att hantera situationer där enskilda kan ha särskilda krav på att viss hjälp bara kan tas emot om den utförs av kvinnor eller det kan gälla krav på alternativa maträtter. Personal med särskild kulturell kompetens används där det passar. För att säkra den boendes integritet och självbestämmande pågår en ständig dialog med den boende. Här är kontaktpersonens roll viktig. Kontinuitet Så få personer som möjligt ska vara inblandade i vården och omsorgen så att den boende får hjälp av personal som han/hon känner igen. Hjälpinsatserna planeras så att de utförs efter den enskildes behov och önskemål oavsett vem i personalgruppen som utför dem. Kontaktperson finns för alla brukare. Kontaktpersonen är känd av alla brukare. Genom de individuella genomförandeplanerna säkras att hjälpinsatserna utförs på samma sätt oavsett vem i personalgruppen som kommer. Kontaktmannaskapet är avgörande för att säkra personkontinuitet för de boende. Enheten har tydliga rutiner för kontaktpersonens arbete. Två kontaktpersoner utses direkt när den boende flyttar in och på detta sätt säkras att någon kontaktperson är i tjänst. I anhörigundersökningen uppger 88 % av anhöriga att de vet vem som är den närståendes kontaktperson. Anhöriga är också mer nöjda med den närståendes möten med sin kontaktperson. (ökat från 27 % 2009 till 58 % nöjda 2010 ) Verksamheten uppger att alla brukare har kontaktpersoner utsedda. I merparten av granskade akter i systemet återfinns notering om namn på kontaktpersoner (under fliken Besöksinformation där kontaktpersonernas namn vanligen noteras). Efter namngenomgång konstateras dock att det enbart är i fem akter som angivna namn stämmer överens med utsedda personer. Fem akter har inte 9

10 uppdaterats med- eller saknar namn på kontaktpersoner. Biståndshandläggaren Adolfsbergshemmet har ett pågående värdegrundsarbete och rutiner för att säkra kontinuitet för de boende. Resultatet från brukarundersökning visar på att bemötandet utvecklas och förbättras. Respekt och integritetsfrågor bör ges än mer utrymme för att få samma utveckling. Brist Gott exempel 3. Mat, dryck och måltidsmiljö Är brukarna nöjda med maten? Alla brukare har en individuell kostplanering. Måltiderna serveras på ett tilltalande sätt i en lugn och trivsam miljö. Hänsyn ska tas till traditioner och högtider samt att man gör skillnad på vardag och helg. Den enskilde bereds möjlighet att äta själv och att maten och serveringen har anpassats i enlighet med detta krav. Den mat som serveras är av god kvalitet samt att maten hanteras på ett sätt som är förenligt med god livsmedelshygien. Finns termometer för mätning av mattemperatur? I huset finns även Adolfsbergshemmets restaurang som är öppen kl på vardagar där boende kan välja att äta sin lunch, istället för på avdelningen tillsammans med sina besökare. orebro.se Huvudmålet till de boende lagas i ett kök i anslutning till hemmet. Möjlighet att välja på olika rätter finns men handlar oftast om att om huvudrätt inte passar så kan man få äta kvällsmaten. Till kvällen får man då något alternativ. Måltidspolicy finns och enheten har ett kostråd där några brukare ingår. Enhetscheferna har regelbundna träffar med kostchef och kostombuden. Brukarundersökningen visade att 73 % av de boende var nöjda med maten mot kommunens genomsnitt (71 %). Anhöriga gav också maten bra betyg relativt sett (72 % nöjda) mot 55 % i snitt. Det är på sin plats att påpeka att nöjdheten mäter de som ger toppbetyg dvs de som markerar på den 10 gradiga skalan. På inspektionsdagen åt alla medlemmar ur granskningsgruppen i restaurangen. Maten som serverades var strömming och potatismos vilket smakade utmärkt, och i samtal med brukare på våningen innan måltid framgick att maten och variationen på mat var uppskattad. Måltiderna på våningarna präglas av lugn och ro enligt genomförda kvalitetsinspektioner. 10

11 Matsedel och dukning anpassas vid helger och högtider där porslin, blommor och gardiner kan varieras. Den enskilde kan välja att äta själv om så önskas. Några väljer att äta lunch i restaurangen. Rutiner finns för internkontroll av matens kvalitet avseende livsmedelshygien och temperatur. Miljökontorets inspektion godkänner hanteringen och vård och omsorgs legitimerade Dietist används som resurs vid kostombudsträffar. Enheten kommer att delta i kommande kostprojekt. Det finns rutiner för bedömning och uppföljning av vikt, närings- och vätskebehov samt mat- och vätskeintag. Mattiderna anpassas, så det blir en jämn fördelning under dagen och nattfastan är inte är längre än elva timmar. Personalen äter pedagogiska måltider på avdelningar för personer med demenssjukdom. Verksamheten beskriver att alla brukare får en individuell kostplanering och att det dokumenteras i genomförandeplanen. Det finns rutiner för bedömning och uppföljning av vikt, närings- och vätskebehov samt matoch vätskeintag. I granskningen av dokumentationen finns anteckningar om kost som beskriver att det har uppmärksammats att brukaren äter dåligt, att någon får näringsdryck och att detta kontrolleras genom viktkontroller. Det finns få vårdplaner angående näringstillståndet. Dock har verksamheten påbörjat bedömningar i Senior Alert angående nutrition. Verksamheten beskriver att måltiderna är spridda över dagen. Nattetid erbjuds vätska och smörgås för brukare som är vakna och där risk föreligger. Det framgår inte av dokumentation i hälso- och sjukvårdsjournaler att brukaren har deltagit i planeringen. MAS På demensenheterna äter 2 personal åt gången pedagogisk måltid tillsammans med de boende. De boende och anhöriga ger Adolfsbergshemmet ett bra betyg för maten. Enheten har rutiner för att undvika undernäring och arbetar ständigt för att förbättra maten och måltiden. Brist Gott exempel 11

12 4. Personlig omvårdnad och service Personlig omvårdnad Den enskilde stimuleras att använda sin förmåga att klara sig själv. Den enskilde känner sig trygg. Varsamt handlag används och diskretion visas vid all kroppslig omvårdnad. Ledningen rapporterar att ADL bedömning görs för alla och dokumenteras i docit. Den enskildes förmåga att klara sig själv är svårt att utläsa i HSL journalen. Av de granskade journalerna har 5 stycken aktivitetsanalyser utförda under året av tjänstgörande arbetsterapeut. Vid besöket på boendet är alla överens om att en aktivitetsanalys ska finnas som grund för hur de boende ska kunna stimuleras till att använda sina förmågor i vardagsrehabiliteringen. Här finns en förbättringsåtgärd. MAR I brukarundersökningen uppger 78 % att det är nöjda med den trygghet som Adolfsbergshemmet erbjuder vilket är något lägre än kommunens genomsnitt (84 %). Bland anhöriga är 78 % nöjda med tryggheten jämfört med snittet 80 % i kommunen. Den enskilde får vid behov hjälp med daglig munvård och det ska finnas upprättad individuell dokumentation för hur munvården ska genomföras. Munvård Vid besöket berättar enheten om att tandläkare vid granskning av munhälsan hos en av de boende sagt jag har sällan sett någon så bra vårdad mun! Den enskilde får vid behov hjälp med daglig munvård men MAS saknar vårdplaner för munvård i hälso- och sjukvårdsjournalen. Verksamheten beskriver att alla brukare blir erbjudna en munhälsovårdsbedömning. De gula munvårdskorten förvaras i en pärm hos brukaren. I sjuksköterskans dokumentation finns mycket bra dokumentation i status om några brukares behandling av muntorrhet och om genomförda munhälsovårdsbedömningar. Det saknas vårdplaner i samtliga hälso- och sjukvårdsjournaler angående munvård. MAS 12

13 Ledningen menar att dokumentationen är på väg att förbättras i och med att Senior Alert nu lagt till även riskbedömning av munvård. I det arbetet som påbörjats ingår att upprätta vårdplaner för munvård. Den enskilde stimuleras att upprätthålla sin kontinens och toalettbesök ersätts inte av inkontinenshjälpmedel. De boende har möjlighet att gå på toaletten dygnet runt. Förstoppning förebyggs och behandlas. Den enskilde accepteras i sin sexualitet och har rätt att besluta om att vara sexuellt aktiv eller inte. Kontinens och toalettbesök Verksamheten beskriver att en ADL bedömning utförs samt att en genomförande plan upprättas för att den enskilde ska stimuleras att upprätthålla sin kontinens och att toalettbesök inte ersätts av inkontinenshjälpmedel. Alla brukare har egna toaletter på rummen och individuella behov tillgodoses. Det saknas vårdplaner i sjuksköterskans dokumentation för att stimulera den enskilde att upprätthålla sin kontinens. Det framgår inte av dokumentationen om brukaren har deltagit i planeringen för att upprätthålla sin kontinens. MAS Den enskilde accepteras i sin sexualitet och i normalfallet är det inget problem. Enheten har ett ansvar för psykisk problematik och förfogar över handledarresurser när exempelvis boende själva kan ha svårt för gränssättning. Det kan exempelvis ibland behövas stöd i hantering av boende som visar sexuella uttryck som kan vara verbalt stötande för andra boende och för personal. Den enskilde får hjälp att hantera eventuell oro och ångest. Den enskilde ska i möjligaste mån inte uppleva smärta och smärtbehandlingen ska vara individuellt anpassad. Används Medicintekniska produkter i den utsträckning som brukaren har behov av? Ångest, oro och sömn Verksamheten beskriver att de arbetar med bemötande, medicinsk behandling, läkemedelsgenomgångar och läkarkontakt vid behov och att problem med oro, ångest och sömn, dokumenteras. Sjuksköterskans dokumentation visar att, ett fåtal brukare har problem med oro, ångest och sömn. För de brukare som har problem med oro, ångest och sömbesvär kontaktas läkaren angående läkemedelsbehandling av dessa symtom. Det finns ingen dokumentation om vilka omvårdnadsinterventioner som instrueras av sjuksköterskan till omvårdnadspersonalen gällande oro, ångest och sömn. Det framgår inte av dokumentationen om brukaren har deltagit i planeringen för sin eventuella oro, ångest eller sömnbesvär.mas 13

14 Smärta Verksamheten beskriver att när en brukare uppvisar smärta kontaktas alltid sjuksköterska för bedömning. De flesta brukare verkar inte ha någon smärtproblematik. I de fall där brukaren har haft smärtproblematik saknas det vårdplaner. Däremot visar dokumentationen tydligt vilka läkemedel som brukaren får för sin smärtbehandling. Det framgår inte av dokumentationen om brukaren har deltagit i planeringen av sin eventuella smärta. MAS Medicintekniska produkter Ett eller flera hjälpmedel är förskrivet till alla granskade personer, många av dessa är förmodligen omvårdnadshjälpmedel för personalen, men även rullator och rullstol för den boendes egen förflyttning kan finns bland det dokumenterade. MAR Vård i livets slut Det finns rutiner för vård i livets slutskede Den enskilde och anhöriga är väl informerade om livets slutskede. Den enskilde ska inte behöva dö ensam. Anhöriga erbjuds ett efterlevandesamtal. Verksamheten beskriver att det finns två sjuksköterskor som ansvarar för den palliativa vården och palliativa ombud på varje avdelning. Riktlinjen för basal palliativ vård följs. För att utveckla och få tillgång till mer kunskap har sjuksköterskor och alla palliativa ombud gjort ett studiebesök till Ersta Hospice under Sjuksköterska ansvarar för att informera anhöriga och gör alltid en bedömning när det är behov av vak. Inför efterlevnadssamtalet kommer sjuksköterska och kontaktperson överens om vem som kontaktar anhöriga. Det framgår av dokumentationen i fyra journaler att brukaren har deltagit i planeringen inför vård i livets slut. Brukarna beskriver att de har en önskan om att få vara kvar på Adolfsbergshemmet i samband med sin död. Ett observandum är att ordinationen av läkemedels som ges i det terminala stadiet inte verkar vara omprövat av läkare sedan en längre tid tillbaka. Dokumentationen av den palliativa vården visar att brukaren är med och diskuterar sina önskemål, vilket är mycket bra. Däremot behöver det tydliggöras i vårdplanen. I nedanstående diagram visar det röda fältet en del förbättringsområden, medan det gröna området visar en bra utveckling av insatser vid palliativ vård. MAS 14

15 Sammanfattningsvis om dokumentationen av den personliga omvårdnaden. Ett förbättringsområde är att skapa vårdplaner i samråd med brukaren och att utveckla kvaliteten i vårdplanen. MAS Serviceinsatser Den boendes kläder tvättas, stryks och lagas vid behov. Lägenhet och gemensamma utrymmen städas regelbundet och vid behov. Vid rundvandringen delades granskningsgruppen upp i två mindre grupper och sammantaget fick vi se alla avdelningar. Det gemensamma intrycket är att de boende ser rena och välvårdade ut. Gemensamma utrymmen och de lägenheter vi ser är välstädade och det luktar gott. De som svarat på frågan om tvätt och städ i anhörigundersökningen var mindre nöjda än kommunens genomsnitt. 57 % var nöjda med tvätt (snitt 66 %) och 28 % med städ (snitt 38 %). För både tvätt och städ har andel nöjda minskat något jmfrt med Lägenheterna städas var tredje vecka av kontaktperson. Omvårdnadsstäd sker dagligen vid behov och skulle kunna skötas bättre enligt samtalet med ledningen. Gemensamma utrymmen städas en gång per vecka av Samhall, vilket ledningen är nöjda med. Sammantaget visar enheten att det finns fungerande rutiner för den personliga omvårdnaden men att vårdplaner saknas i dokumentationen. Serviceinsatserna kan bli bättre att döma av brukarundersökningen. Brist Gott exempel 15

16 5. Vård och omsorg till personer med demenssjukdom Den enskilde ska alltid ska erbjudas bästa möjliga vårdform enligt Örebro kommuns riktlinjer vid demens där trygghet, meningsfullhet och säkerhet kan erbjudas. Personalen ska ha grundläggande kunskaper inom demensvård och möjlighet till ständig fortbildning/fördjupning inom området. Enheten arbetar med möjlighet att flytta mellan gruppboendet (9pl) och vårdboendet (9pl) för demenssjuka vid ändrat vårdbehov. Information om att detta kan hända ges redan då den boende flyttar in. Enligt uppgift från ledningen har Adolfsbergshemmet ambitionen att klara behovet av utbildning i demens med hjälp av Södermalmshemmet och inte via Demenscentrum som har uppdraget av vård och omsorg. Skälet till detta är att enheten anser att Södermalmshemmets variant är bättre. Ordinarie personal har gått en fördjupad demensutbildning hösten Utbildaren kommer även att vara observatör och handleda personal på demensenheten. Vid journalgranskningen är det mycket svårt att se personens diagnos, oftast finns ingen/inga aktuella diagnoser i journalanteckning från det senaste året. Även om en misstanke finns att en person har en demensdiagnos finns ingen klarlagd diagnos om detta. Enligt de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom bör hälso- och sjukvården göra en basal demensutredning med en strukturerad anamnes och bedömning av fysiska och psykiska tillstånd. En högre kvalitet på demensutredningarna skulle ge ett mer adekvat omhändertagande och en så bra och patientsäker vård som möjligt för de boende med en demenssjukdom. MAR Kommentaren från MAR ovan ska ses som en maning till enheten om ansvaret att påverka Landstinget att göra bättre utredningar. Adolfsbergshemmet är inte ensamma om att i sitt uppdrag hantera denna problematik. De boende med demensdiagnos på Adolfsbergshemmet får vård och omsorg utifrån kommunens befintliga riktlinjer enligt bedömning vid verksamhetstillsynen. Brist Gott exempel 6. Den enskildes skydd Den enskilde är fri från övergrepp. Vilka begränsningsåtgärder används idag, generellt och indiviudellt (lås, bälten, grindar etc.) Trycksår förekommer inte och rekommendationer för sårvård följs. 16

17 Personalen känner till hur avvikelsehanteringen går till och gör avvikelserapporter vid behov. Fallskador förebyggs med individuella och generella åtgärder. Hygienrutiner följs och hindrar smittspridning. Trygghetslarm fungerar och svarstid är så kort som möjligt. Enheten har enligt registret en anmälan om allvarliga missförhållanden (Lex Sarah) under Anmälan avser ett tvivelaktigt beteende mot en brukare från en personal. Efter utredning bedöms inte händelsen som ett allvarligt missförhållande, men har ändå lett till att berörd personal inte fått förlängd anställning. Beträffande förekomst av skydds- och begränsningsåtgärder så finns vid granskningen noteringar i 5 av journalerna om att begränsningsåtgärd förekommer. De åtgärder som är noterade är sänggrindar, rörelselarm, dörrlarm. Finns inte någon notering om att det finns samtycke från den boende för åtgärderna utom i ett fall. Uppföljningar är noterade på 3 av de granskade journalerna. Entrédörrarna till alla enheter inom boendet är låsta men har synlig kod för öppning, alternativ öppning med speciell tag där mekanism för detta finns i anslutning till dörren. MAR Trycksår Verksamheten beskriver att de har påbörjat att göra riskbedömningar i Senior Alert. När behov uppstår konsulteras alltid läkaren. Det saknas en sjuksköterska med förskrivningsrätt av kompressionsstrumpor. Tidigare förekomst av trycksår finns noterat i tre av tio granskade journaler. Åtgärder som är vidtagna är avlastande antidecubitusmadrass. Vårdplaner och genomförda uppföljningar finns dokumenterade. MAR Av sjuksköterskans dokumentation framgår det att det finns ett trycksår och att två brukare har sår, men som inte är bedömda som trycksår. De vårdplaner som finns beskriver problemet, medan målet och åtgärden skulle kunna tydliggöras på ett bättre sätt. Det framgår inte av dokumentationen om brukaren har deltagit i planeringen av sina eventuella sår. MAS Avvikelser Avvikelsehanteringen fungerar bra. Personalen känner till hur avvikelsehanteringen går till och gör avvikelserapporter när händelser inträffar. Avvikelserna går man sedan igenom vid omvårdnadsträffar och behöver något åtgärdas tas detta upp i kvalitetsgruppen. (3,26 avvikelser per plats mot 1,77 i snitt) 17

18 I fyra av tio journaler finns dokumentation om fallavvikelser under året. Tre av dessa har notering om att fallprevention är utförd. Under de tio första månaderna på året har totalt 295 fallavvikelser rapporterats, varav 251 av dessa var fall utan skada. Avvikelserapportering och avvikelseuppföljning sker en gång per månad för hela teamet. Användandet av kvalitetsregistret Senior Alert är också under uppbyggnad för att vara ett led i att förebygga fallskador. MAR Hygienrutiner Verksamheten beskriver att de har haft en Hygienrond med åtgärdsplan under mars All personal har skrivit under överenskommelsen i hygienriktlinjen. Adolfsbergshemmet har noll tolerans vad gäller smycken, ringar och nagellack osv. I samband med introduktion av ny personal gör en genomgång av kvalitetsstandard för hygien. Efter hygienronden har verksamheten tagit fram en handlingsplan för att åtgärda en del förbättringsområden, exempelvis fria golvytor i tvättstugan En annan åtgärd är att arbeta med ett självskattningsinstrument för hygienrutinen. MAS Kallelselarmet på enheten fungerar tillfredsställande. Adolfsbergshemmet har rutiner och arbetssätt som säkrar den enskildes skydd. Allvarliga händelser som inträffat har mötts med adekvata åtgärder. Journalgranskning visar förekomst av trycksår men enhetens rapportering via checklista menar att det inte finns några trycksår för dagen. För skydds- och begränsningsåtgärder finns en nyligen reviderad riktlinje, när denna är introducerad fullt ut så bör det finnas mer dokumentation runt dessa åtgärder. MAR Brist Gott exempel 18

19 7. Delaktighet Personen själv eller tillsammans med anhöriga har möjlighet att beskriva sin livsberättelse, sina önskemål och göra sina målformuleringar. Dessa ligger sedan till grund för vården och omsorgen. Planeringen sker tillsammans med den enskilde och/eller anhörig. Den boendes vård- och omsorgsbehov bedöms och utvärderas genom att regelbundet följa upp mål i dokumenterade genomförandeplaner. Den enskilde har möjlighet att ta del av innehållet i den dokumentation som gäller honom/henne. Samverkan sker med andra aktörer utifrån individens behov t.ex. vårdcentral, sjukhus, hemvård, civila samhället. Brukarnas behov av att vara en individ ska synas i den individuella planeringen och i enhetens gemensamma värdegrund. Tas hänsyn till jämställdhet och mångfald. Resultat i brukarundersökning visar att är 89 % av de boende är nöjda med delaktigheten (att personalen tar hänsyn till önskemål) jämfört med 78 % totalt i kommunen. Motsvarande för anhöriga är 56 % nöjda mot 58 % i kommunen. Granskning av utförardokumentation (SoL) i tio personakter i DocIT ( ) Introduktions-/inflyttningssamtal 1 Levnadsberättelser 8 Genomförandeplaner 6 Enskild närvarat vid upprättande av plan 1 Datum satts för uppföljning av plan 3(3) Kontaktperson utsedd 5 På frågan om den enskilde själv eller tillsammans med anhöriga har möjlighet att beskriva sin livsberättelse, sina önskemål och sina målformuleringar, svarar verksamheten ja. Planeringen sker tillsammans med den enskilde och eller anhörig uppger man. Vid granskningen hittas sex upprättade genomförandeplaner. I endast en plan står det noterat om att den enskilde och eller ställföreträdare har närvarat vid upprättandet och det framgår inte med tydlighet, vare sig i den planen eller i övriga fem, på vilket sätt som personen haft inflytande över planen. Uppgifter om Vad som ska utföras, När det ska utföras, Hur (på vilket sätt) och av Vem insatserna ska utföras framgår oftast men det går inte att utläsa av texten hur den enskilde medverkat och haft inflytande vid upprättandet. Ett sätt att göra den enskildes röst och egenmakt synlig i texten är exempelvis att skriva några ord ur samtalet; Kalle vill att vi.. eller Klara säger att hon vill. eller Dotter Marie uppger att Uno behöver sitta en stund osv. Den enskildes namn och eventuella närvarande anhörigas eller ställföreträdares namn bör också noteras samt uppgift om vilken relation de eventuella anhöriga eller företrädaren har till 19

20 den enskilde; dotter, make, god man etc. Verksamheten uppger i checklistan att den boendes vård- och omsorgsbehov bedöms och utvärderas genom att regelbundet följa upp målen i genomförandeplanen. I de sex planer som hittades finns det i tre, datum för uppföljning som inte har passerat. I de planer där datum hade passerat hade det passerats med flertalet månader till omkring ett år. Verksamheten ger inget tydligt svar på hur man bedömer och utvärderar den enskildes behov. Det som möjligen kan kopplas till frågan om uppföljning av mål och utvärdering av behovet är de rader i checklistan där de skriver att; Kontaktpersonen är den sammankallande för vårdplanering där brukare, anhörig, sjuksköterska, arbetsterapeut och eventuellt enhetschef är närvarande. Något att tänka på rörande utförares dokumentation är att den bör utvisa hur situationen och behoven har förändrats för den enskilde och att en strukturerad dokumentation underlättar uppföljning och utvärdering av resultatet. Vidare uppger verksamheten att Levnadsberättelsen lämnas till brukare/anhöriga i samband med att de tackar ja till boendet. Genomgång av levnadsberättelsen görs vid ankomstsamtalet/planeringssamtalet. Dokumenteras i genomförandeplanen. Enbart en notering om att ankomstsamtal (introduktions-/inflyttningssamtal) har hållits hittades i de granskade akterna. Åtta levnadsberättelser hittades i verksamhetssystemet varav merparten i princip enbart innehöll kopierad textmassa från biståndshandläggares utredning om behovet av boendeform. Berättelserna var sällan uppdaterade, någon enstaka textrad om att den enskilde flyttat in på Adolfsbergshemmet återfanns. I två akter hade nya adekvata levnadsberättelser lagts in i systemet. Verksamheten uppger att de istället har pappersformat för Levnadsberättelse vilken fylls i av den enskilde eller anhörig och att den i nuläget inte förs in i systemet. Exemplar av pappersformatet visas vilken omfattar punkter om exempelvis barndomsboende, platser som betytt mycket, familjeförhållande om mor och far och syskon och barn m.fl., intressen, religion, yrken, utbildningar, arbetsplatser, livsstil, kriser och förluster, vanliga sinnesstämningar, närhet mm. Verksamheten rekommenderas att fortsättningsvis föra in dessa pappersberättelser som levnadsberättelsedokument i personakten. Bisthand Verksamheten uppger i kommunens uppföljning att 100 % av de boende har en godkänd genomförandeplan och att alla som har en plan har erbjudits att vara delaktiga. Enheten anför att skäl till påpekade brister i dokumentation kan vara att man i omställning fått ta emot många medarbetare som har ett stort behov av att lära sig att dokumentera. Det finns ett tvivel på att alla verkligen kan utveckla förmågan att bli en duglig dokumentatör. Verksamheten beskriver att de har regelbundna kontakter med primärvården, Karlakliniken, Allmänpsykiatrin och socialpsykiatrin. Sjuksköterskan söker information i NPÖ och Meddix. MAS 20

21 Resultat från brukarundersökningen visar att Adolfsbergshemmet har rutiner och arbetssätt som gör att 9 av 10 svarande är nöjda med den hänsyn som visas deras önskemål. Enhetens egna värderingar av dokumentation visar på 100 % uppfyllelse men granskningen uppdagar att det finns förbättringsområden. En del av det som idag bara finns analogt (i papper) som exempelvis levnadsberättelser behöver föras över digitalt till verksamhetssystemet och dokumentationen behöver en bättre struktur för att kunna användas till uppföljning och utvärdering. Den sammanlagda bedömningen av delaktighet ger en stark tvåa. Brist Gott exempel 8. Anhörigstöd Den anhörige ska känna sig välkommen att vara delaktig i vården och omsorgen i den mån önskemål finns. Den anhörige blir sedd av personalen och får möjlighet att ställa frågor och själv ge information. Anhörigträffar anordnas regelbundet och initiativ tas till bildande av anhörigråd. Enheten informerar om och förmedlar kontakt med Anhörigcentrum. Anhörig är delaktig i vårdplaneringen uppger ledningen (vilket inte alltid syns i dokumentation som tidigare visats). Kontaktpersonens uppdrag är att kontinuerligt ha en dialog med anhöriga och ge information. Inflyttningsmappen är viktig i kontakt med anhörig. Anhörigträffar anordnas två gånger per år. Ledningen har vid flera tillfällen försökt att skapa ett anhörigråd och har klargjort att man ät behjälplig den dag några vill ta itu med frågan. Aktuell information om Anhörigcentrum lämnas vid behov och anslås fortlöpande på anhörigtavla i entrén. Adolfsbergshemmet har en välkomnande attityd gentemot anhöriga och ambitioner att utveckla kontakterna. Anhöriga till boende på enheten är mindre nöjda än snittet och det kan för enheten vara klokt att ta reda på vad som krävs för att de ska bli mer nöjda. Brist Gott exempel 21

22 9. Tillgänglighet och information Beskrivning om utförarens tjänster och profil finns framtaget och presenterat på kommunens hemsida. Skriftlig information finns om enheten med kontaktuppgifter till ansvarig chef och andra nyckelfunktioner. Verksamheten ska vara tillgänglig och serviceinriktad. Det ska finnas säkrade rutiner för kontakt via telefon, e-post och vid besök. Utföraren ska svara för att den boende får hjälp med information såväl vid tal, syn- och hörselnedsättning som vid annan språktillhörighet. Tolk ska anlitas vid behov. Boendet ska vara väl skyltat för att underlätta tillgänglighet för besökare. All personal ska bära väl synliga namnskyltar. Finns fungerande klagomålshantering? Information med beskrivning av verksamheten på kommunens hemsida finns och är uppdaterad. Informationen uppdateras kontinuerligt men enheten menar att det emellanåt dröjer länge innan en begäran om att ny information ska läggas ut effektueras. Enheten har ett en egen informationsmapp till nyinflyttade och en annan till nyanställda. Rutiner för kontakt via telefon och e-post finns. Tolk tas in vid behov. Utifrån kommande som inte vet var Adolfsbergshemmets entré finns på huskroppen får leta ett tag. Det finns en skylt ute vid vägen som pekar inåt mot området men sedan får den besökande leta själv. Entrén har man lyckats gömma. Enheten kunde vara bättre skyltad utvändigt men har man väl kommit inomhus finns tydliga orienteringsskyltar. All personal vi möter under granskningen bär namnskylt. En lokal rutin för klagomålshantering finns. Två klagomål har redovisats internt under 2011 (delår), för hela 2010 var det också två klagomål. Enheten menar att man blivit bra på att åtgärda innan det blir klagomål. Med lyhördhet kan man fånga upp missnöje innan de blir klagomål dvs ett missnöje som ej kan åtgärdas för stunden och på plats. Adolfsbergshemmet är tillgängligt för boende och besökare, om man hittar entrén. Klagomål är en gåva för en verksamhet som vill utvecklas och en fungerande klagomålshanering är viktig för att systemet med garantier ska fungera i sin tur. Att i det perspektivet inte registrera klagomål drar ner betyget för tillgänglighet och den trea som ges nedan får betecknas som svag. Brist Gott exempel 22

23 10. Medarbetarna Verksamheten är bemannad dygnet runt med sådan kompetens och med sådan personalstyrka att de boende alltid tillförsäkras en god vård och omsorg. Omvårdnadspersonal ska vara utbildad undersköterska eller ha genomgått omvårdnadsprogrammet samt bör ha erfarenhet av vårdoch omsorgsarbete. All personal ska behärska svenska språket på ett sådant sätt att han/hon kan kommunicera med de boende. Medarbetarna ska ha den kompetens, som behövs för att klara av sina arbetsuppgifter. Personalomsättningen bör befrämja kontinuitet. Nöjda medarbetare? Hur arbetar enheten med resultat från medarbetarenkät? Adolfsbergshemmet har ett ansvar för äldre med psykisk sjukdom (18 pl) och har utvecklat en erfarenhet och en spetskompetens vilket innebär att man sköter internutbildningsbehovet själv och att man också konsulteras av andra enheter där det finns behov av stöd i hantering och bemötande av personer med psykiska diagnoser. Enheten menar att den minskade bemanningen som blev efter senaste besparingen medför att sårbarhet ökat och fler vikarier måste användas vilket i sig kan påverka kontinuiteten negativt i brukarperspektiv. Under samtalet framkommer att i jämförelse med 2002 så har personal minskat från 76 till 69 men antalet boende är lika. Det har varit en turbulens och ett missnöje i verksamheten som tidigare nämnts. Den nya ledningen kan konstatera att det varit en relativt hög omsättning bland sköterskorna men att den nu stoppats upp. Enheten har haft en relativt hög personalomsättning. Mellan 2009 och 2010 slutade 9 av 69 ur omvårdnadspersonalen (13 % mot kommunens 8 %). 100 % av omvårdnadspersonalen har genomgått utbildning motsvarande omvårdnadsprogrammet, vilket är över kommunens genomsnitt på 93 %. Alla medarbetare har en individuell utbildningsplan. Där det finns behov av språkutveckling har detta tagits upp i utvecklingssamtal och åtgärdats med exempelvis kurser. Det saknas vägledning nationellt för bemanning på vård och omsorgboende. Inte heller i Örebro finns någon rekommendation. Det finns en bemanningsnorm i resursfördelningsmodellen som uttrycks i årsarbetare per brukare men hur man sedan väljer att bemanna över dygnet är upp till enheten. Vid värdering av bemanning har vi jämfört 23

24 med bemanningsnivåer för demensboende som rekommenderas i en rapport från Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 5. På sitt täthetsschema har Adolfsbergshemmet bemanningsnivåer som dagtid understiger rekommendationerna i Stockholmsrapporten. Kvällstid är bemanningen på en rimlig nivå. Nedan visas Adolfsbergshemmet i jämförelse med Stockholmsrapportens bemanningsnivåer och några av de enheter där verksamhetsuppföljning genomförts. Tabell visar exempelvis att Adolfsbergshemmet har 4,3 boende i genomsnitt per omvårdnadspersonal, på förmiddagen, jämfört med modellens 3 boende per personal. Antal boende per omvårdnadspersonal i jämförelse mellan några boenden Stockholms Adolfsbergs Berg Södermalms Löwenhjelm - Kloster Tidpunkt modell hemmet gården hemmet ska huset backen Förmiddag 3 4,3 4 4,5 3 3 Kväll 4, ,5 7 5 Natt Anpassas Medarbetarnas kompetens är uppdaterad i Personec. Medarbetarundersökningen 2009 visade att åtgärder behövde vidtas och en ny ledning har jobbat med resultatet. En verksamhet som beskrivs som kaosartad mötte dem och det har tagit tid att förändra en kultur. Medarbetarundersökningen 2011 visar att samlingsindex har gått från 39 till 50 men det är fortsatt en bit kvar till genomsnittsvärden (kommunsnitt 62, vård och omsorg 66). Största förbättringen märks på frågan Om du sammanfattar ditt arbete och din arbetssituation, hur trivs du då? Vid förra mätningen var 50 % av de svarande negativa och nu är bara 5 % negativa. 59 % är idag positiva mot 12 % 2009 (kommun 65, voo 68). Ledarskapsindex har utvecklats från 24 till 51 (kommun 63, voo 70). Adolfsbergshemmet har utbildad personal och är i en positiv utvecklingstrend där en turbulens i personalgruppen håller på att lugnas men har också en låg bemanning dagtid, relativt låga värden i medarbetarindex och totalintrycket blir därför en tvåa. Men det är en tvåa som om ett par år kan vara en stark trea. Brist Gott exempel 11. Hälso- och sjukvård Omvårdnadsansvarig sjuksköterska finns för varje brukare. Legitimerad arbetsterapeut finns i tillräcklig omfattning? Legitimerad sjukgymnast finns i tillräcklig omfattning? 5 Lämplig Bemanning på särskilt boende avsedd för personer med demenssjukdom S-E Wångrell, B Trygg. Rapporter Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2010:10 24